Peter Kullgren

Fru talman! Jag tror att Elin Söderberg förstår precis vad jag säger. Det ledamoten vill är att jag ska ge ett enkelt svar på komplicerade frågor.

Jag har försökt förklara det här. Vi kan ha en betydligt större älgstam i dag - om inte skogsskadorna blir för stora. Det handlar om vilken fodertillgång viltet har i skogen, vilka träd som planteras, hur mycket lövträd det finns och hur mycket brynbruk vi har. Hur mycket skogsbryn är det innan den tätare tall- eller granskogen kommer till? Allt det här arbetar Skogsstyrelsen aktivt med.

Jag har haft möten och samtal med organisationerna - de som är mitt uppe i det här, som har sina representanter i älgförvaltningsområdena och som sitter på mötena när man fattar beslut. Jag tycker att det är helt självklart att det är dem vi främst ska lyssna på. Nu har de chansen att återkomma till oss. Vad kan vi göra för insatser? Vad kan de göra för insatser från markägarperspektiv och från jägarperspektiv för att vi ska få till den här balansen?

Vi har inget mål i Sverige om antalet älgar. Det kanske Miljöpartiet har. Men jag tror inte att det är något annat parti som har det, utan det handlar om balansen. Om det finns tillräckligt med mat och skogsskadorna blir hanterbara, ja, då kan vi ha en större stam. Det är det som en adaptiv förvaltning handlar om.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Om ledamoten hade varit här när jag hade mitt första anförande hade hon hört mig prata en hel del om bland annat Skogsstyrelsens arbete "Mera tall", och så vidare.

Det är klart att fodertillgången är helt central för hur stor viltstam det går att ha. Det är också viktigt att återigen påpeka att det inte bara handlar om älgen. Andra klövvilt går också hårt åt skogen, och det måste vi på ett mycket bättre sätt ta hänsyn till.

Precis som både interpellanten och jag noterar har älgstammen minskat med nästan 27 procent över tid. Ändå ser vi inte att betesskadorna minskar i samma takt. Det har många olika orsakssamband, bland annat att det har planterats mer gran. Det gör att annan vegetation som är positivt foder för bland annat älgar har minskat i omfattning.

Jag hoppas att ledamoten hör vad jag försöker förklara. Jag vill se en högkvalitativ älgstam, men samtidigt måste det vara hanterbara skador inom skogsbruket. Där är balansen mellan foder och viltstammar helt avgörande, och det finns många sätt och projekt.

Det nuvarande älgförvaltningssystemet infördes 2012 och 2013. Under den tiden har stammen minskat med 27 procent på nationell nivå. Men det är svårt att inte påpeka att jag har varit landsbygdsminister i tolv månader. Miljöpartiet har stött regeringsunderlaget eller suttit i regeringen i tio kontra åtta år av denna tid. Det här är ingen utveckling som har skett nu. Min motfråga blir: Vilka insatser gjorde Miljöpartiet under regeringsåren eller när man stödde en regering för att vända utvecklingen? Vad gjorde man för att fortsätta ha ett aktivt skogsbruk där mer tall planteras?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! I Sverige har vi sedan 2012 ett system med älgförvaltningsområden där älgförvaltningen ska vara adaptiv, det vill säga att älgförvaltningen ska vara lokalt förankrad och anpassad efter nya eller ändrade förhållanden. Det kan vara rovdjursförekomst eller skador på skog. Förvaltningen ska styra mot de mål som har satts upp samt fortlöpande följa upp och analysera den älgförvaltning som finns.

Man kan inte ha ett ensidigt fokus på att minska älgstammen, utan man behöver även se på åtgärder som bidrar till ökad fodermängd. Det kan visst innebära en ökad älgstam, det vill säga fler älgar i skogen, en balans. Men allt handlar också om att älgarna ska ha något att äta. Det är just den balansen man behöver eftersträva.

Frågan om älgförvaltning och kopplingen till skogsskador är komplex, och den är också polariserad. Därför är det oerhört viktigt med ett samarbete mellan skogs- och jägarintressena. Jakträtten tillfaller fastighetsägarna, och det är min önskan att jägare och skogsägare samarbetar. Det är viktigt att det finns respekt för olika intressen och ingångsvinklar.

Därför kallade jag till ett möte med de aktörer som har intresse av skogs- och klövviltsförvaltningen den 20 juni i år. Fokus på mötet var balansen mellan vilt, foder och betesskador. Under den här månaden hade jag ett uppföljande möte i en mindre krets. Det var ett bra möte som resulterade i att organisationerna ska försöka prata ihop sig och återkomma med konkreta förslag från deras horisont, de som berörs, de som är ute i verkligheten varje dag. Det handlar om förslag på vad regeringen kan göra men framför allt vad organisationerna, markägarna och jägarna själva kan göra för att hitta en fungerande modell där också intressekonflikterna minskar.

Det är min ambition att parterna ska komma överens. Alternativet tror jag inte så många vill ha, nämligen att, precis som Miljöpartiet verkar vara inne på, politiken behöver gå in och bestämma över huvudet på markägare och jägare.

Det är viktigt att vi har en kunskapsbaserad diskussion om älgförvaltning. Även om stammen har minskat under flera år betyder det inte att älgen är hotad som art. Jag anser också att det totala vilttrycket måste tas med i beräkningen, och det ska finnas plats för en livskraftig och stark älgstam samtidigt som skadorna för skogsbruket måste vara hanterbara.

Herr talman! Elin Söderberg har frågat mig om jag anser att älgstammen bör minskas ytterligare och, om inte, vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta. Elin Söderberg har vidare frågat om jag anser att åtgärder bör vidtas inom skogspolitiken för att stärka älgstammen.

Jag anser att det ska finnas plats för en livskraftig älgstam av hög kvalitet samtidigt som skadorna på skogsbruket måste vara hanterbara. Det totala vilttrycket måste tas med i beräkningen, liksom tillgången på föda, vid analyser av skador på skog.

På längre sikt bidrar även förbättrad ståndortsanpassning inom skogsbruket till ökade fodermängder i skogen och därmed till en förbättrad balans mellan klövviltstammarnas storlek och fodertillgången. Glädjande nog har vi här sett positiva resultat under de senaste åren, inte minst en ökad andel tallföryngringar i södra Sverige. Skogsstyrelsens samverkansprojekt Mera tall, som har målet att öka intresset bland skogsägare för tallföryngring på marker där tall är mest lämpligt, har bidragit till den positiva trenden.

Svar på interpellationer

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har haft i uppdrag att redovisa möjliga åtgärder och vid behov föreslå regelförändringar för att åstadkomma eftersträvad balans mellan klövviltstammar och fodertillgång och därmed minska skadenivåerna på skog. Uppdraget redovisades den 17 oktober i år. Myndigheterna föreslår i sin redovisning en lång rad åtgärder riktade mot viltförvaltningen respektive skogsbruket. Bland annat förslås att Skogsstyrelsens samverkansprojekt Mera tall, i norra Sverige kallat Samverkan skog och vilt, bör intensifieras.

Förslagen bereds nu vidare i Regeringskansliet.

(forts. § 10.)

Fru talman! Som i alla kompromisser är det få som är helt nöjda när de kommer ut från förhandlingen, men man måste ändå kunna konstatera vilka segrar man vunnit.

Det finns delar av Sveriges deltagande i fiskeförhandlingarna som jag är jättenöjd med. Jag har nämnt de flesta av dem här i dag. Men jag har också konstaterat att vi självklart inte är helt nöjda. Vi hade kunnat tänka oss lägre kvoter på de flesta bestånd i de flesta delar av Östersjön, men det här var vad vi lyckades komma fram till den här gången. Arbetet kommer att fortsätta.

Vi behöver ta ett helhetsgrepp för att uppnå de mål som vi har. Därför genomför den här regeringen parallella och kompletterande insatser.

Samtidigt måste vi se att Östersjön och dess ekosystem påverkas inte bara av fisket utan av en rad olika faktorer. Det är övergödning, det är salthalt, det är förekomsten av konkurrerande arter till strömming och det är inte minst förekomsten av predatorer som säl, skarv och annan fisk.

Avslutningsvis: Årets kvotförhandling var min och den här regeringens första. Jag har ingen ambition att kasta paj, men det går åt båda håll. Jag måste ändå konstatera att de senaste åtta åren har Socialdemokraterna ansvarat för de här förhandlingarna.

Vi fick ned kvoterna. Vi skyddade det lokala fisket. Vi fick till trålförbud under vissa perioder för att skydda sillens lek, och vi sätter fart för att kontrollsystemet ska bli bättre.

Finns det mer att göra? Självklart, absolut! Men en sak är lika säker: att jag jämförs med tidigare regeringar och deras framgångar har jag inga problem med över huvud taget.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Innan det är för sent, sa interpellanten. Ja, det är en allvarlig situation i Östersjön. Det råder inget tvivel om det. Orsakssambanden är troligtvis många. En sak som regeringen har gjort är att utöka det försök som interpellanten tog upp här, nämligen en motsvarande utflyttning av trålgränsen i hela Östersjön.

Men vi kommer inte att nöja oss med det, utan vi behöver se över havsmiljöerna, och vi behöver se över andra predatorer. Säl och skarv äter mycket sill och så vidare, och det är viktiga delar.

Men en sak som interpellanten inte nämner, snarare tvärtom, är skarpsillens påverkan på sill och strömming. Skarpsillsbeståndet är inte utsatt på alls samma sätt som beståndet för sill och strömming. Det har undanträngningseffekter i fråga om mat för sillen och strömmingen. Att helt ta bort skarpsillsfisket skulle definitivt ha en kontraproduktiv effekt på sillen och strömmingen.

Hur fiskar man då stora mängder skarpsill? Jo, primärt genom trål eftersom de oftast går längre ut. De volymerna som man skulle behöva ta upp av skarpsill kan inte tas upp med andra redskap på ett riktigt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det vi de facto gör, som inte har skett tidigare, är att vi från svensk sida i förhandlingar med alla andra EU:s medlemsstater har lyckats få in precisionsriktade trålstopp som vi själva kan styra över när vi bedömer att lekperioden drar igång, när strömmingen och sillen rör sig till sina lekområden. Då kan vi säga att vi just då inte ska tråla här, och då minimerar vi riskerna för onödig och ovälkommen bifångst. Det är en mycket bra åtgärd som Sverige lyckades få in i förhandlingarna.

Interpellanten ställde frågor om kontroll och regelefterlevnad. Regeringen anser att de är jätteviktiga element för att säkerställa ett hållbart fiske på lika villkor. Under rådsmötet försökte vi driva ett gemensamt uttalande om kontrollen av det pelagiska fisket. Dock fick vi inte med oss alla berörda medlemsstater. Det betyder inte att vi släpper frågan, utan vi kommer att återkomma med hur vi tar det arbetet vidare. Men det pågår processer redan i dag.

Under det svenska ordförandeskapet i våras, och fem år efter att förhandlingarna inleddes, kunde parlamentet och ministerrådet den 31 maj enas om ett förnyat regelverk för EU:s fiskerikontroll. Syftet med kontrollsystemet är bland annat att vi ska modernisera och förenkla reglerna för kontrollen av fisket och att vi säkerställer efterlevnaden av fiskeripolitiken.

Utöver detta pågår ett arbete på myndigheterna. Både Havs- och vattenmyndigheten och Kustbevakningen har de senaste åren stärkt sin kontrollverksamhet, och utöver normal aktivitet genomförs fler riktade kontrollinsatser under 2023. För 2024 planerar myndigheterna att utöka verksamheterna ytterligare.

Fru talman! Låt oss för det första komma ihåg att fiskemöjligheterna sätts genom förhandlingar och beslut med kvalificerad majoritet i EU:s ministerråd. Sverige kan alltså inte ensamt fatta beslut om resultatet, men, och det är viktigt att betona, Sverige påverkade resultatet i positiv riktning med hänsyn både till sillens allvarliga situation och för det småskaliga fiskets möjligheter.

Låt mig understryka några delar. För det första: Sverige drev den mest restriktiva linjen bland berörda länder. Utan Sveriges insatser hade sänkningarna inte blivit alls lika omfattande. Kvoterna sänks nu med 31 procent för bottnisk sill, 43 procent för sill i centrala Östersjön och 10 procent för skarpsill. Det här betyder inte att vi fullt ut är nöjda. Men det betyder att vi gjorde skillnad.

För det andra: Nu införs för första gången trålfiskeförbud i vissa områden under vissa perioder. Även det är ett resultat av Sveriges förhandlingsmedverkan. Det här är en ny åtgärd som ger bättre skydd för sillens lek och vandring till lekområden.

För det tredje: Vi skyddade det småskaliga fisket. EU-kommissionens förslag var nämligen att sill bara skulle få fiskas som bifångst. I praktiken hade det inneburit att sill endast hade kunnat tas upp av de stora trålarna, medan det småskaliga fisket hade stoppats från att fiska.

Jag är ganska säker på att om vi hade stöttat EU-kommissionens förslag hade diskussionen här i kväll handlat om varför vi beslutade om att endast tillåta det storskaliga pelagiska fisket efter skarpsill i Östersjön. Om det hade varit fallet kan jag konstatera att de negativa följderna för våra kustsamhällen, för surströmmingsproduktionen och för svensk matfisk hade varit riktigt stora.

Det låter i interpellationen från Tomas Kronståhl som om Socialdemokraterna helst hade velat att Sverige blankt skulle ha röstat ja till kommissionens förslag, vilket hade haft föga påverkan eftersom vi hade varit ganska ensamma om det i sådana fall.

Jag skulle gärna vilja ha ett förtydligande: Är det så att Socialdemokraterna hellre hade sett att det enda fiske som var tillåtet i svenska vatten i Östersjön hade varit det storskaliga pelagiska fisket? Den frågan skulle jag gärna vilja få ett svar på.

Fru talman! har frågat mig om jag tror att minskade kvoter kommer att rädda sillen och strömmingen samt det småskaliga kustnära fisket och, om inte, vilka åtgärder jag är beredd att vidta, om jag och regeringen kommer att åtgärda det omfattande fusk vid redovisning av mängden fisk i lasten som vi har fått flera larmrapporter om, vad jag och regeringen anser är viktiga fångster att prioritera - fisk för människoföda eller fiske efter djurfoder - och om jag kommer att ta några initiativ utifrån detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Regeringen anser således att fiske- och vattenbruksverksamheterna ska vara miljömässigt och långsiktigt hållbara och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen om att uppnå nytta i ekonomiskt hänseende, socialt hänseende och sysselsättningshänseende. Därtill ska de bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen samtidigt som det hållbara fiskets konkurrenskraft värnas.

EU-kommissionens förslag för fiskemöjligheter i Östersjön för 2024 innebar ett förbud mot riktat fiske efter sill och strömming i alla vatten som Sverige fiskar i. Samtidigt föreslog kommissionen att samtliga undantag skulle tas bort för småskaligt fiske efter sill i västra Östersjön med passiva redskap samt att undantag för fiske efter sill under torskstängningsperioderna inte var inkluderat i kommissionens förslag. Därför bedömdes de negativa effekterna av förslaget bli påtagliga för det lokala kustnära fisket och för produktionen av sill för humankonsumtion.

Med ett förslag om förbud mot riktat sillfiske skulle endast bifångster av sill som fångas när man fiskar efter andra arter kunna landas, exempelvis sillfångster i pelagiskt fiske efter skarpsill eller siklöja. I praktiken innebar kommissionens förslag för svensk del att endast fisket efter skarpsill, som i dag huvudsakligen går till industriändamål, skulle tillåtas medan det kustnära fisket inte skulle tillåtas, vilket därmed drabbar den beredning till humankonsumtion som är beroende av sill och strömming.

Regeringen verkade således vid EU:s fiskeråd den 23-24 oktober för försiktigt satta fiskemöjligheter, så att fiskbestånden ges möjlighet till återhämtning i enlighet med den fleråriga planen. I detta ingick även beaktandet av fångstmöjligheter för skarpsill. Regeringen verkade även för att förslaget i delar skulle justeras så att slutresultatet blir ändamålsenligt grundat på vetenskapliga råd och inte oproportionerligt drabbar det svenska lokala kustnära fisket och den råvaruförsörjning till den svenska beredningsindustrin som har som syfte att leverera produkter till humankonsumtion - detta i syfte att långsiktigt möjliggöra det hållbara fisket för humankonsumtion och värna Östersjöns ekologiska balans genom livskraftiga fiskbestånd.

Vår bedömning är att överenskommelsen ligger i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. De beslutade kvoterna ligger inom de intervall som den biologiska rådgivningen från havsforskningsrådet, Ices, presenterat. Överenskommelsen innebär åtgärder och betydande minskningar av fiskemöjligheterna samt stängningar under vissa perioder för trålfiske i syfte att återhämta fiskbestånd som i dag inte har en god beståndsstatus.

Det krävs ett helhetsgrepp och fler åtgärder för att återhämta fiskbestånd då det är många faktorer som påverkar fisket och våra fiskbestånd. Havs- och vattenmyndigheten arbetar med ett regeringsuppdrag att på prov genomföra fiskeriförvaltningsåtgärder som motsvarar en utflyttning av trålgränsen. Regeringen följer noga uppdragets genomförande i att finna ändamålsenliga och vetenskapligt välgrundade förvaltningsverktyg som ska kunna återhämta bestånden av sill och strömming i Östersjön och förbättra den långsiktigt hållbara förvaltningen av dessa bestånd. Även de miljömässiga förutsättningarna behöver förbättras, och regeringen anser att restaurering av våra hav bör prioriteras för att upprätthålla eller återskapa värdefulla miljöer, exempelvis för att stärka fiskbestånd. Regeringen gör därför en särskild satsning i budgeten för 2024 på restaurering av akvatiska miljöer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller kontroll och efterlevnad anser regeringen att regelefterlevnaden är ett viktigt element för att säkerställa ett hållbart fiske och att det ges lika villkor för fiskets aktörer genom att kontrollkraven uppfylls på ett likvärdigt sätt i medlemsstaterna. Regeringen anser således att det är angeläget att medlemsstaterna kommer till rätta med de fall av bristfällig regelefterlevnad som påträffas och stöder att medlemsstaterna tillsammans med kommissionen och EFCA fortsätter sitt arbete i syfte att uppnå hållbart fiske. Nationellt pågår ett kontinuerligt arbete med att stärka kontrollen, och Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa vilka åtgärder myndigheten genomfört för att förbättra och effektivisera den svenska fiskerikontrollen.

Jag och regeringen har varit tydliga med att vi prioriterar det svenska lokala kustnära fisket och den råvaruförsörjning till den svenska beredningsindustrin som har som syfte att leverera produkter till humankonsumtion. Detta är i linje med det uppdrag som regeringen i somras gav Jordbruksverket avseende framtagandet av en handlingsplan med förslag på en långsiktig vision för den blå värdekedjan i Sverige. Uppdraget omfattar hela kedjan från fartyg till konsument avseende arter som sill och skarpsill. Syftet är i linje med regeringens politik att mer av fångsterna ska kunna landas i svenska hamnar och beredas i Sverige.

Fru talman! När regeringen tillträdde stakade vi ut en väg framåt med en tydlig prioritering av den alltför ofta förbisedda landsbygden. Bildandet av det sammanhållna Landsbygds- och infrastrukturdepartementet är ett initialt exempel på det här. Det nya departementet har många frågeställningar som berör varandra och är avgörande för Sverige bortom våra tre största städer. Det gäller frågor om landsbygdsutveckling, regional utveckling, infrastruktur, bostäder och samhällsplanering men också jordbruk och skogsbruk. Genom att samla de här frågorna i ett och samma departement vill regeringen visa att det är frågor som ska prioriteras.

Regeringen följer såklart utvecklingen av Sveriges landsbygder och genomförandet av landsbygdspolitiken kontinuerligt. Det sker bland annat genom olika indikatorer som redovisas i budgetpropositionen men även i andra uppdrag, exempelvis den systematiska uppföljning som Tillväxtverket gör. Det verket har också i uppdrag att arbeta med metodikstöd för landsbygdsanalys och konsekvensbedömningar hos verksamheter i de statliga myndigheterna. Tillväxtverket ska även följa aktuell forskning, analyser och utvärderingar inom landsbygdsområdet.

På Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har en översyn av den samlade landsbygdspolitiken påbörjats. Syftet är att vi ska lägga fram förslag för att stärka landsbygdernas förutsättningar. I det arbetet välkomnar jag alla förslag, nya som gamla, om lösningar och insatser, eftersom landsbygdernas utveckling är avgörande för att hela Sverige ska ha fortsatt framgång. Tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det känns lite som om man skulle kunna ha fyra fem olika interpellationsdebatter inom det här området. Jag välkomnar såklart diskussionen, och ledamöterna får gärna skriva fler motioner. Jag får väldigt få interpellationer från socialdemokrater. Välkomna att skriva, så kan vi fördjupa oss i enskilda ämnen också på detta viktiga område som är landsbygdspolitik!

Jag tänker skicka tillbaka en fråga. Vad vill Socialdemokraterna reglera? Varför återreglerade Socialdemokraterna inte bilprovning, apotek och allt annat som ledamoten nämnde, under de åtta år som de ledde det här landet och satt i regeringsställning? Vad återreglerade Socialdemokraterna? Varför ställs frågan nu, efter tolv och en halv månad, till den här regeringen?

Generellt sett tror inte Kristdemokraterna eller något av de andra regeringspartierna särskilt mycket på att staten ska styra allt och att allt därmed blir bra. Det är en ideologisk skillnad som vi har. Jag är väldigt nyfiken på varför Socialdemokraterna inte reglerade mer, om det nu är lösningen på landsbygdens alla problem.

För att det ska gå att leva på landsbygden måste det självklart finnas tillgång till service. Det är helt centralt för alla människor. Kommunerna är oerhört viktiga servicegivare till medborgarna. Därför förbättrar också regeringen förutsättningarna för kommuner och regioner. Vi förstärker de generella statsbidragen med 10 miljarder kronor från 2024, och förutom de generella statsbidragen avsätter regeringen även 6 miljarder kronor i riktade statsbidrag till kommunsektorn för nästkommande år. Sammantaget är det ett tillskott på nära 16 miljarder kronor.

För att stärka kommuners utvecklingskapacitet får vissa glesbygds- och landsortskommuner statsbidrag. Statsbidraget uppgår till 675 miljoner kronor för perioden 2018-2027 till 30 kommuner med socioekonomiska utmaningar, framför allt på landsbygden. Till det kommer 510 miljoner under perioden 2018-2024 till 39 kommuner, främst i Norrlands inland. De här medlen har såklart haft stor betydelse för kapaciteten att hantera utmaningar, kriser och samhällsförändringar i kommuner som präglas av långa avstånd och liten befolkning.

Vi stöder från regeringens sida också utvecklingen mot en nära och tillgänglig vård med fokus på primärvården. För att särskilt stärka vården på landsbygderna satsar regeringen 300 miljoner kronor årligen mellan åren 2023 och 2025.

För att det ska vara attraktivt att bo på landsbygderna måste det också finnas tillgänglighet till dagligvarubutiker och drivmedelsstationer. Det är av stor vikt för ett robust samhälle som fungerar i både vardag och kris. Regeringen avsätter därför årligen medel för att upprätthålla kommersiell service. Under 2023 uppgår detta belopp till 162 miljoner, och för 2024 beräknas motsvarande belopp fördelas.

Jag delar interpellantens engagemang för kompetensförsörjningen. Vi kan skjuta till medel till välfärden, men det måste också finnas människor med rätt kompetens som kan utföra uppgifterna. Kompetensförsörjning och kompetensutveckling är därför ett av fyra strategiska områden inom den regionala utvecklingspolitiken för 2021-2030. De utbildningar som erbjuds inom gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen av arbetslivet.

Fru talman! Ett budskap som jag vill skicka med i debatten gäller det här med urbanisering. Det är inte längre en så tydlig tendens som tidigare. Det finns en falsk bild i den allmänna debatten av döende landsbygder och att storstäderna har en orubblig dragningskraft. Den är inte sann.

När Sifo frågar svenskarna vad deras drömboende är svarar 28 procent landsbygden. 14 procent svarar skärgården, och 12 procent svarar storstaden. Och när man frågar unga hur de helst skulle vilja bo om de fick drömma helt fritt utan några begränsningar över huvud taget är det mest populära svaret: en herrgård på svensk landsbygd. Bara hälften så många föredrar en paradvåning i Stockholms innerstad. Landsbygden har alltså en stor dragningskraft.

Det sker som sagt inte heller någon nettoinflyttning till Stockholm från övriga riket, utan tvärtom. De senaste åren har fler valt att flytta från Stockholm än till Stockholm. Varje vecka lämnar nu motsvarande två till tre busslaster med familjer Stockholms län för att bosätta sig i övriga landet.

Många landsbygdskommuner har också haft ett positivt inrikes flyttnetto. Den trenden var särskilt tydlig under pandemiåren. Det säger oss något viktigt. Om vi skapar möjligheter för människor att stanna kvar på eller flytta till landsbygden kommer fler människor att göra det. Men då får landsbygden inte bli strykpojke när vi ska genomföra omställningar som vi behöver göra.

Därför är sänkningen av reduktionsplikten viktig för regeringen. Den är ett viktigt exempel på att den här regeringen står upp för jord- och skogsbruket. Någonstans är de näringarna så viktiga och många gånger grunden för företagandet och arbetstillfällena på den svenska landsbygden.

Fru talman! har frågat mig på vilket sätt jag avser att verka för att vända urbaniseringen och öka kompetensförsörjningen som ett led i att stärka Sveriges landsbygders förutsättningar och om jag är öppen för att utreda, prova och utvärdera nya grepp i syfte att uppnå detta.

Landsbygdernas utveckling är avgörande för hela Sveriges framgång. Här har regeringen ett samlat fokus: Hela Sverige ska fungera. Villkoren för att bo, leva och verka i hela landet behöver förbättras.

Landsbygdernas förutsättningar skiljer sig åt i olika delar av landet, vilket ställer krav på olika insatser och olika lösningar. För att uppnå målet för landsbygdspolitiken behövs därför en bredd av insatser inom många politikområden.

Det är inte en helt entydig bild som visar sig gällande flyttmönster inom riket. Medan några storstadskommuner har haft ett negativt inrikes flyttnetto har många landsbygdskommuner samtidigt haft ett positivt. Denna trend var särskilt tydlig under pandemiåren. Med det sagt skiljer det sig mycket åt för olika landsbygdskommuner, där många kommuner har haft en minskande befolkning. Denna utveckling tillsammans med ett stort behov av arbetskraft med rätt kompetens är en stor utmaning för kompetensförsörjningen.

Det ska finnas tillgång till vård, skola, omsorg och kultur i hela landet. Kompetensförsörjning och möjligheterna till kompetensutveckling ska främjas, vilket är av betydelse för både näringslivet och välfärden.

Den digitala uppkopplingen är viktig på landsbygderna. Digitaliseringen ger ökade möjligheter till distansarbete och distansstudier, vilket kan leda till en ökad rekryteringsbas i gles- och landsbygder. Det förutsätter snabbt bredband, där skillnaderna mellan glesbebyggda och tätbebyggda områden fortsätter att minska.

För att möta de fortsatt stora kompetensbehoven i hela Sverige, möjliggöra näringslivets och samhällets omställning och främja matchningen på arbetsmarknaden har regeringen i budgetpropositionen 2024 bland annat föreslagit att totalt över 1,7 miljarder kronor tillförs för att förstärka regional yrkesvux och yrkeshögskoleutbildning.

Ytterligare medel föreslås också satsas på omställningsstudiestöd, som liksom validering är viktiga verktyg för omställning och kompetensutveckling. Även flera olika satsningar på utbildning och forskning som ska stärka ingenjörslandet Sverige görs för att klara de stora kompetensbehoven.

På landsbygderna är bilen viktig för att ta sig till såväl arbete, utbildning och service som till kultur- och fritidsaktiviteter. Under 2024 sänks skatten på bensin och diesel, och under 2025 sänks skatten på bensin ytterligare. Den utökade nedsättningen av skatten på så kallad jordbruksdiesel förlängs under 2024. Regeringen föreslår även en sänkning av reduktionsplikten till 6 procent för bensin och diesel från och med den 1 januari 2024. Det är också viktigt att upprätthålla framkomligheten och trygga en tillförlitlig infrastruktur. Regeringen fortsätter att prioritera medel till ett stärkt vägunderhåll, inklusive det enskilda vägnätet.

Detta är ett par exempel på områden som regeringen gör satsningar inom, vilka bidrar till att stärka förutsättningarna på landsbygderna och därmed kompetensförsörjningen i hela landet. Regeringen följer även utvecklingen av Sveriges landsbygder och genomförandet av landsbygdspolitiken kontinuerligt. Denna uppföljning och aktuella samhällsförändringar ligger till grund för regeringens utveckling av landsbygdspolitiken så att den leder till stärkta förutsättningar att bo, leva och verka i hela landet.

Fru talman! Landsbygdernas utveckling är avgörande för hela Sveriges framgång. Regeringen har ett tydligt landsbygdsfokus och arbetar målmedvetet för att förbättra förutsättningarna för landsbygderna. Som ett led i det arbetet har Landsbygds- och infrastrukturdepartementet påbörjat en översyn av den samlade landsbygdspolitiken. Syftet är att lägga fram förslag som ska stärka landsbygdernas förutsättningar.

Kapaciteten och förmågan att hantera utmaningar, kriser och samhällsförändringar som påverkar landsbygderna behöver utvecklas och tas till vara. Det handlar bland annat om att titta på hur villkoren för boende, arbete, företagande, service och transporter på landsbygderna kan förbättras. Översynen inkluderar många politikområden som samlat ska bidra till att stärka förutsättningarna för en god utveckling på landsbygderna, och regeringen har som sagt fokus på att hela Sverige ska fungera.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack till ledamoten för tips och omtanke om hur landsbygdsministern ska bli mer populär på landsbygden! Men jag tror att ledamoten får rikta frågorna om epatraktorer till min kollega på mitt departement, infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Jag skulle vilja återkoppla till något ledamoten nämnde i inledningen kring drivmedelspriserna. Jag är glad för att Socialdemokraterna nu inser att vi behöver göra saker vad gäller bensinpriset och att de också ser att reduktionspliktsutformningen inte var så bra som de har hävdat och tyckt. Det är viktigt att se till att bränslepriserna är rimliga i Sverige. Samtidigt ska vi naturligtvis försöka få fram biodrivmedel som kan driva våra bilar eller möjligtvis tunga fordon inom lantbruket framåt på ett mer miljövänligt sätt med en råvara som kommer härifrån landet, inte minst från våra svenska skogar, som den förra diskussionen berörde.

Det finns väldigt mycket man kan göra för landsbygdens väl och ve och att den ska vara stark och livskraftig, men jag kan inte komma ifrån att det absolut viktigaste för hela kedjan är att företagandet fungerar och att människor bor kvar på landsbygden. Det gör man ofta om man har ett arbete som man kan leva av - en utkomst - och att det finns en bra basservice från samhället med skola och vård. Just därför gör vi också en riktad satsning med glesbygdsperspektiv på 300 miljoner kronor på primärvården. Det är en mycket viktig sak.

Sveriges bönder och lantbrukare, alltså de areella näringarna, är också viktiga. En enkel men ändå attitydförändrande sak som vi nu har lagt in i en utredning handlar om hur man ska se på svenskt jordbruk. Tidigare regering behandlade det som en miljöfarlig verksamhet. Jag har mött oerhört mycket uppskattning - på tal om popularitet - efter den utredning vi gjort där vi funderar på om vi ska ta bort det. Man ska titta på hur man ska klassa jordbruket. Bönder - människor - som levt av och för jorden, inte sällan i generationer - ska man se dem som per definition miljöfarliga, eller kan man hitta ett annat begrepp och ett annat regelverk kring just deras verksamheter?

Den här regeringen driver en aktiv skogspolitik och har stått upp mot EU:s klåfingrighet i många fall. Sverige ska fortsätta ha en framgångsrik skogsindustri och ett framgångsrikt, hållbart skogsbruk som inte bara levererar klimatsmarta produkter utan också bidrar med stora skatteintäkter och med jobb och utkomst för människor som inte sällan bor och verkar på landsbygden. Det är centralt i regeringens landsbygdspolitik att se till att basen på landsbygden lever och utvecklas. Där är det ofrånkomligen så att de areella näringarna är oerhört viktiga.

Fru talman! Insatser inom många politikområden påverkar förutsättningarna för att bo, leva och verka på landsbygderna. Regeringen fattar ett samlat beslut om budgeten där konsekvenser för de olika sakområdena vägs in. Utredningsförslag och andra förslag skickas på remiss. Därefter bereds frågorna brett inom regeringen, vilket är en del av processen med att säkra landsbygdsperspektivet i regeringens verksamhet.

Det är tuffa tider som innebär stora ansträngningar för hela ekonomin. Kommunerna och regionerna står inför stora ekonomiska påfrestningar. Regeringen ger i höständringsbudgeten och i budgetförslaget för 2024 ett kraftigt tillskott till kommuner och regioner. Det handlar om 10 miljarder i ett permanent generellt tillskott och 6 miljoner till regionerna i ett särskilt tillskott.

Gällande flyttmönster inom riket är det inte en helt entydig bild som visar sig. Medan några storstadskommuner har haft ett negativt inrikes flyttnetto har många landsbygdskommuner haft ett positivt dito. Denna trend var särskilt tydlig under pandemiåren. Vi vet ännu inte hur utvecklingen kommer att se ut framåt. Men de satsningar som görs på exempelvis bredbandsutbyggnad är viktiga för både verksamheter och boende på landsbygden. Utvecklingen skiljer sig åt mellan olika landsbygdskommuner. Många kommuner har haft minskande befolkning.

Regeringen föreslår, som ledamoten nämnde, att det statliga bidraget till studieförbunden justeras till förmån för andra prioriterade insatser inom bland annat folkhögskola och annan utbildning för vuxna. Regeringen föreslår samtidigt i budgetpropositionen att riksdagen, i stället för ett gemensamt anslag, ska besluta om ett anslag för bidrag till folkhögskolor och ett annat anslag för bidrag till studieförbunden.

I sammanhanget vill jag passa på att lyfta fram det faktum att det inte är bara mer statliga pengar som skapar framtidstro eller framgång på landsbygderna. Som jag lyfte upp i mitt inledningsanförande är de areella näringarna basen för levande landsbygder. Näringens konkurrenskraft behöver stärkas, och produktionen behöver öka på ett hållbart sätt. Just därför arbetar vi nu hårt med en uppdatering av livsmedelsstrategin där just stärkt konkurrenskraft och ökad produktion är i fokus.

Jag är övertygad om att både de gröna och de blå näringarna är viktiga nav för våra svenska landsbygder.

Fru talman! Isak From har frågat mig vilka landsbygdspolitiska konsekvensanalyser jag har gjort med anledning av regeringens budget, som enligt Isak From riskerar att öka skillnaden mellan stad och land.

Landsbygdernas utveckling är avgörande för hela Sveriges framgång. Här har regeringen ett samlat fokus: Hela Sverige ska fungera. Villkoren för att bo, leva och verka i hela landet behöver förbättras. Landsbygdernas förutsättningar skiljer sig åt i olika delar av landet, vilket ställer krav på olika insatser och lösningar. För att uppnå målet för landsbygdspolitiken behövs en bredd av insatser inom många utgiftsområden.

Regeringen fattar ett samlat beslut om budgeten där konsekvenser för olika sakområden vägs in. För att stärka landsbygderna genomför regeringen särskilda satsningar.

På landsbygderna är bilen viktig för att människor ska kunna ta sig till arbete, service och fritidsaktiviteter. Bränslepriserna är rekordhöga. Därför satsar regeringen 5,76 miljarder kronor under 2024 för att sänka skatten på bensin och diesel.

Underhållet av vägnätet är eftersatt. Redan i regeringens första budget prioriterade vi medel till stärkt vägunderhåll med 1 miljard kronor. I budgetpropositionen för 2024 skjuter vi till ytterligare 300 miljoner kronor per år för 2024 och 2025 för att minska det eftersatta underhållet. Dessutom satsas 100 miljoner kronor per år 2024 och 2025 på förstärkt underhåll av de enskilda vägarna. Satsningen kommer att bidra till att upprätthålla framkomligheten och trygga en tillförlitlig infrastruktur.

Den digitala uppkopplingen är viktig på landsbygderna. Digitaliseringen möjliggör utvecklingen av nya tjänster och förbättrar möjligheterna att leva och driva företag på landsbygderna. Skillnaden mellan glesbebyggda och tätbebyggda områden fortsätter att minska. Regeringen förändrar nu Post- och telestyrelsens utbetalningsmodell för bredbandsstöd för att effektivisera användningen av avsatta medel. Återkrav av utbetalda stöd förväntas därmed minska, vilket skapar förutsättningar för ökad effekt av tilldelat stöd i form av fler utbyggda bredbandsanslutningar.

Fru talman! För att det ska vara attraktivt att bo på landsbygderna behöver det finnas lanthandlar och drivmedelsstationer. Detta är av stor vikt för ett robust samhälle som fungerar både i vardag och i kris. Regeringen avsätter därför årligen medel för att upprätthålla kommersiell service - under 2023 uppgick det totala beloppet till 162 miljoner kronor, och för 2024 beräknas motsvarande summa fördelas.

Regeringen stöder utvecklingen mot en nära och tillgänglig vård, med fokus på primärvården. För att särskilt stärka vården på landsbygderna satsar regeringen 300 miljoner kronor årligen under åren 2023-2025.

De areella näringarna är basen för en levande landsbygd. Näringens konkurrenskraft behöver stärkas och produktionen öka på ett hållbart sätt. Regeringen fortsätter att ge stöd till produktion av gödselbaserad biogas när nuvarande stöd löper ut i år och förstärker det befintliga anslaget för biogasstöd med 200 miljoner kronor årligen under 2024-2026. Regeringen satsar också 720 miljoner kronor på en förlängd skattenedsättning för så kallad jordbruksdiesel. Dessutom fördelas ett krisstöd om 193 miljoner kronor till lantbrukare som särskilt drabbats av årets väder.

Detta är exempel på en rad satsningar som regeringen gör som bidrar till att stärka förutsättningarna på landsbygderna. Regeringen följer utvecklingen av Sveriges landsbygder och genomförandet av landsbygdspolitiken kontinuerligt. Detta sker bland annat genom olika indikatorer som redovisas i budgetpropositionen men även i andra uppdrag, exempelvis i den systematiska uppföljning som Tillväxtverket gör. Denna uppföljning och aktuella samhällsförändringar ligger till grund för regeringens utveckling av landsbygdspolitiken så att den leder mot målet om en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd, vilket leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet.

Fru talman! Jag kan lova ledamoten att vi fortsatt driver skogsfrågorna aktivt. Jag tror att ledamoten också hörde vad statsministern sa i regeringsförklaringen, för troligtvis lyssnade ledamoten lite extra när statsministern pratade om skogen. Annars finns den att läsa i efterhand.

Sett i ett globalt perspektiv har Sverige varit relativt förskonat från de stora stormkatastroferna; sedan 1930 har vi endast haft två riktigt stora stormar, varav den senaste var stormen Gudrun år 2005. Som jag tidigare har sagt ligger ansvaret för att ta hand om stormskadorna på skogsägaren. Privata skogsägare låter ju ofta en skogsägarförening eller skogsentreprenör sköta det praktiska arbetet eftersom man bör undvika manuellt arbete i stormskadad skog.

Ett förändrat klimat innebär både möjligheter och hot för det svenska skogsbruket. Stormar är något som både samhället i stort och skogsägare behöver ha beredskap för att hantera, och jag ser positivt på att skogsbruket - men även staten - tar stora kliv inom detta område. Jag kan dock inte i dag säga vilka eventuella åtgärder som kan komma att behövas efter höstens och vinterns arbete med att ta hand om den stormskadade skogen. Regeringen följer som sagt situationen noga, och vi kommer att vidta lämpliga åtgärder vid behov.

Tack för engagemanget och för en bra debatt, Isak From!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag kan försäkra ledamoten om att regeringen ser skogen som en strategisk resurs för ett robust Sverige och för jobb och tillväxt i hela landet. Tillgången till skoglig biomassa är också en central faktor för att vi ska kunna fasa ut fossila material och fossil energi, och friska och väl växande skogar är en förutsättning för ett hållbart skogsbruk.

Det är dock lite symtomatiskt: Så fort det händer någonting anser man från oppositionens sida att en minister omedelbart ska agera och göra precis allting. Jag vet ju att oppositionen vet att den operativa ledningen av de flesta verksamheter i Sverige, såväl i kristid som i icke-kristid, primärt hanteras ur ett myndighetsperspektiv.

Sedan är det självklart oerhört centralt att man visar engagemang och deltagande och är lyhörd för de problem man kan se i en eventuell krissituation - det kan röra sig om alltifrån ett svinpestutbrott eller ett problem som uppkommer efter en storm som stormen Hans. Det är klart att man som regering analyserar, följer upp och har en dialog med berörda myndigheter samt ofta besöker direkt berörda och talar med dem.

Som jag nämnde tidigare är det oerhört centralt att skogsägare har ett så bra försäkringsskydd som de kan ha, och för många skogsägare tror jag att återkommande stormar är en påminnelse om hur viktigt det är att se över sitt försäkringsskydd och har ett så fullgott skydd som möjligt inför framtiden.

Fru talman! Under ett normalår faller ungefär 1 miljon kubikmeter skog på grund av storm i Sverige. Men i takt med klimatförändringarna förväntas stormskadorna öka till en allt större och växande volym.

År 2022 var ett år med relativt få stormar. Trots detta bedömdes cirka 2,2 miljoner kubikmeter skog ha skadats i Götaland. Skogsstyrelsen bedömer att den genomsnittliga stormfällningen kommer att öka till ungefär 4 miljoner kubikmeter i snitt fram till 2050 och till 5 miljoner kubikmeter fram till år 2100.

Utöver kostnader för skogsbruket orsakar stormar även betydande kostnader för samhället. Inte minst minskar den framtida tillgången på biomassa för den gröna omställningen. Vi behöver därför löpande vidta åtgärder för att klimatanpassa skogsbruket och inte minst för att minska risken för stormskador.

Förordningen 2018:1428 om myndigheters klimatanpassningsarbete ställer krav på att det ska finnas en handlingsplan inom utpekade myndigheters ansvarsområden. Som ledamoten säkert känner till arbetar regeringen med att ta fram en strategi för klimatanpassning.

Senare års stormar har bidragit till att en viss stormanpassning redan har börjat ske inom skogsbruket. Ett flertal skogsföretag och skogsägarföreningar har skötselinstruktioner som omfattar stormanpassning. För att minska skogsskadorna efter stormar är mer stormsäkra trädval, tidig gallring liksom planering och avgränsning av avverkningsytorna viktiga åtgärder att överväga som skogsägare. När skogsbestånd kommer över 20 meters höjd ökar risken för stormskador snabbt. Granar, som har ytligare rotsystem, faller normalt lättare än tallar och lövträd.

Min statssekreterare Dan Ericsson har nyligen varit på besök i det stormdrabbade området i Västerbotten. Han har berättat för mig om de stora skadorna och även om skadorna på samebyns anläggningar i området. Precis som ledamoten sa är skadorna värst i ett fem kilometer brett och sju mil långt område mellan Norsjö och Malå. En sameby är belägen i området.

Nu fokuserar både skogsnäringen och Skogsstyrelsen på ett snabbt och säkert uppröjningsarbete för att hantera stormfällt virke och minska problemen för samebyn. Skogsstyrelsen är behjälplig med dispenser för att snabbt få ut det stormfällda virket.

Fru talman! har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att understödja samtliga drabbade intressenter inom det av stormen Hans drabbade området och i så fall vilka de åtgärderna är.

I augusti drabbade stormen Hans med full kraft ett område i norra Västerbotten. Upp till 1 miljon kubikmeter skog uppskattas ha blåst ned.

Skogsstyrelsen har med erfarenheter från stormarna Gudrun och Per utarbetat rutiner för att hantera större stormskador. Skogsstyrelsens olika distrikt har särskilt ansvar för att bevaka och larma om betydande och anmärkningsvärda skador uppträder eller hotar att uppträda. Vid misstanke om större stormskador ska Skogsstyrelsen göra en okulär bedömning av skadenivån inom det stormdrabbade området för att få en totalbild av skadornas omfattning. Uppgifterna från distriktens bedömningar sammanställs av skadesamordnare. Ett etablerat kontaktnät med större aktörer inom skogsbruket utnyttjas för att väga in deras uppfattning innan de första preliminära uppskattningarna fastställs.

Utifrån skadornas omfattning genomförs bland annat informationsinsatser till medier, skogsägare och skogsbruket. En nära samverkan sker med skogsbruket och andra berörda myndigheter, bland annat inom ramen för sektorsråd och centrala skogsskyddskommittén. Skogsstyrelsen ansvarar även för tillsyn enligt regelverk rörande bland annat skogsskydd, avverkningsanmälan, ransoneringsregler samt miljöhänsyn och efterföljande skogsvård.

Även om Skogsstyrelsen har en viktig roll för tillsyn och samordning ligger ansvaret för genomförandet av de operativa insatserna på skogsbruket. Det är också en naturlig del av sektorsansvaret. Det samlade skogsbruket med skogsägarföreningar och skogsföretag tar nu ett stort ansvar för att bedöma skadornas omfattning och för fortsatt arbete med upparbetning och uttransport av det stormfällda virket. Skogsstyrelsen ger dispenser för att påskynda processen med upparbetning.

Länsstyrelsen är förvaltare av berörda naturreservat och ansvarar för att eventuella åtgärder genomförs enligt skötselplan med anledning av stormfällningen.

Individuella skogsägare drabbas över tid av stormskador, och skogsägare förväntas ha försäkringsskydd för att täcka delar av skadorna. I nuläget finns inga planer på särskilda kompensationsåtgärder för drabbade intressenter.