Peter Kullgren

Fru talman! Vi kan också konstatera, och det är viktigt att påminna om, att i tider av hög inflation med en prisutveckling som är tuff för många hushåll och där de som har det tuffast får sin inkomst från olika stödsystem säkras dessa i och med att de räknas upp.

Jag är väldigt glad att vi har en annan regering än den tidigare, för att travestera ledamoten, vänsterpartistyrda regeringen. Den här regeringen har fått bukt med inflationen, och nu ser vi att räntorna går ned. Det kommer att vara bra för svenska hushåll.

Fru talman! Att vi har lyckats knäcka inflationen är centralt för utvecklingen. Vi ser nu att räntorna sänks pö om pö, vilket är oerhört viktigt. Tyvärr kan vi konstatera att vi fortfarande är i en svår ekonomisk tid med lågkonjunktur. Men det ljusnar, och vi hoppas såklart att det ska ljusna snabbt.

Regeringen gör breda skattesänkningar som gör att människor får mer pengar i plånboken - viktiga bidrag till att klara även årets fattigaste dag.

Jag kan väl återkomma med en motfråga. Om jag inte minns fel har en familj i Stockholm efter socialdemokratiskt styre där fått ökade kostnader med 6 000 kronor. Hur hjälper det barnfamiljerna i Stockholm?

Herr talman! Min prioritet är att utforma en skogspolitik med grunden i förvaltarskapstanken. Den innebär också att skogen fortsätter att brukas. Ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara bedöms ge den högsta långsiktiga klimatnyttan. Förnybar råvara behövs för att ersätta allt det fossila vi använder i Sverige och i andra länder.

För att öka skogens klimatnytta såväl för substitution som för ökat nettouttag bedöms insatser för ökad tillväxt, god skogshälsa och en växande cirkulär bioekonomi behövas. Som sagt har man som skogsägare stor frihet att själv välja hur man vill bruka sin skog, vilket borgar för en stor variation i våra skogar. Det är bra.

Avverkningar sker utifrån såväl lagens möjligheter som skogsägarens behov och planer. Att nu införa begränsningar för skogsbruket skulle antagligen försämra för klimatet på lång sikt och minska möjligheten till substitution av fossila råvaror samtidigt som det i praktiken inte skulle bidra till att nå våra EU-åtaganden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har fokuserat mycket på att också mildra den enorma oro som jag kan tänka mig att ni också har mött när det gäller osäkerheten kring det regelverk som finns för skogsbruket i dag - eller avsaknaden av ett tydligt regelverk. Utan att i detta tidiga läge säga något om innehållet i övrigt tycker jag därför att rubriken på det delbetänkande som överlämnades i dag är mycket passande. Vi behöver ha ett tydligt regelverk för ett aktivt skogsbruk.

Med det vill jag också passa på att önska alla interpellanter och meddebattörer en god jul och ett gott nytt år. Detsamma önskar jag såklart talmannen.

Jag gissar att vi får all anledning att återkomma till ämnet på det nya året.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag vill börja med att säga att det heter trakthyggesbruk - det är det vedertagna begreppet för det som här kallades kalhyggesmetoden. Det är oerhört politiskt laddat att prata om kalhyggen, och det var ytterst medvetet här. Det kanske sitter någon skogsägare där ute och blir irriterad, så jag vill markera att detta inte är ett ord som jag brukar använda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker också att begreppet trakthyggesbruk bättre definierar hur det moderna svenska skogsbruket ser ut. Man väljer ett område där man tar ned sin skog. Många skogsägare pratar om föryngringsyta, och många ser detta som det effektivaste sättet att bedriva skogsbruk.

Deltagarna i debatten pratar som att i princip halva Sverige skulle vara ett kalhygge. Så ser det ju dock inte ut runt om i vårt land, utan det sker på ett helt annat sätt.

Det har också nämnts att Sverige är ett land med oerhört mycket skog, och så är det. Vi har skogar av olika kvalitet och skogar som används i olika syften. Vi har faktiskt en ganska stor mängd som mer eller mindre kan betecknas som produktionsskogar - skog som har brukats flera gånger på samma mark.

Regeringens inställning är ganska klar. Regeringen prioriterar att det svenska skogsbruket inte ska begränsas. Det finns flera skäl till att en begränsning av skogsbruket på grund av LULUCF, som flera har varit inne på i denna debatt, vore en tveksam väg att gå.

Vi står i dag med ett kortsiktigt fokus på storleken av nettoupptag under enskilda år och på korta åtagandeperioder i stället för att styra mot ett långsiktigt, aktivt och hållbart skogsbruk inom EU. Det beror helt enkelt på att försämrad tillgång till skogsråvara skulle minska möjligheterna till substitution av fossila material och, framför allt, fossil energi inom många olika sektorer - byggsektorn och industrisektorn är självklart två sådana.

Vad skulle nyttan för klimatet vara om vi inte använde vår förnybara resurs i samma utsträckning i vårt enormt framgångsrika klimatarbete med att ställa om hur vi värmer det här landet, som ganska ofta är kallt, och i stället drog igång oljepannorna runt våra kraftvärmeverk runt om i landet? Det skulle ju inte gynna klimatet, och på sikt skulle det heller inte gynna miljön.

Plasten behöver också fasas ut så fort som möjligt och ersättas med ännu mer pappersprodukter och biobaserad plast.

En hög tillväxt är den viktigaste faktorn för att leva upp till våra åtaganden. Den naturliga variationen i tillväxt mellan enskilda år är mycket stor - mycket större än de förändringar i avverkningsnivå som vi har sett på senare år. Detta beror exempelvis på variationen i årlig nederbörd.

Kolsänkan är extremt svår att mäta. Naturvårdsverket har precis uppdaterat statistik som tydliggör den stora osäkerheten. EU ska till 2030 ha en ökning av nettoupptaget med 310 miljoner ton och en ökning av kolsänkan med 42 miljoner ton jämfört med snittet mellan 2016 och 2018. Sverige ska stå för en tiondel av detta, alltså 4 ton. Givet den uppdaterade statistiken och den låga tillväxten det senaste året är detta mål utmanande att nå.

Inom EU har man under året kommit överens om ett gemensamt ramverk för certifiering av kolupptag och minskade utsläpp inom jord- och skogsbruket. Regeringen anser att ett sådant ramverk ska skapa lika villkor på den inre marknaden. Ramverket kan också bidra till ytterligare incitament till upptag av koldioxid och, inte minst, till en bredare finansieringsgrund.

Fru talman! Tack så mycket till ledamöterna för engagerade inlägg och intressanta interpellationer! Det finns ändå ett slags välvilja gentemot Sveriges alla skogsägare. Vi ska i alla sammanhang lyfta fram vilket fantastiskt arbete många skogsägare faktiskt gör. Där kan vi nog vara eniga.

Som har nämnts i flera av inläggen hänvisas det till en lång rad olika utredningar. Men som ni vet gör det mig något begränsad i att resonera helt fritt. Nu finns ett beredningsarbete framför oss vad gäller skogsutredningen. Det finns en pågående miljömålsberedning, och sedan finns artskyddsutredningen på Klimat- och näringslivsdepartementet, med mera, som hanterar delar av frågorna.

Med detta sagt har jag ändå några ytterligare kommentarer.

Det är klart att ett ambitiöst naturvårdsarbete ska premieras, men i dag kan det tyvärr vara precis tvärtom. Skogsägare som har skapat höga naturvärden blir av med brukanderätten helt utan ersättning på grund av förekomsten av fridlysta arter, och det är inte rimligt. Regeringen är tydlig med att skyddet för äganderätten, som jag noterar inte nämns riktigt lika ofta i interpellanternas inlägg, ska vara vägledande i fråga om ersättning vid inskränkning av skogsbruk till följd av artskyddet. Det är bland annat därför som vi har initierat den interna bokstavsutredningen, som nu är i sin slutfas.

Jag kan också notera att även den skogspolitiska utredningen i dagens delbetänkande har berört frågan om ersättning för naturvård, om än i något mer generella termer.

Det finns flera möjliga verktyg för skogsägare som vill skapa intäkter från ett ambitiöst naturvårdsarbete, till exempel genom att sälja så kallade biokrediter. Det är en ny marknad som till stor del är i sin linda men som jag med intresse följer noga.

Det är också viktigt att komma ihåg att skogsbruket på frivillig basis, utan ersättning, undantar 1,3 miljoner hektar från aktivt skogsbruk. Det motsvarar mer än 5 procent av den totala produktiva skogsmarken.

Aktiva och engagerade skogsägare är helt avgörande för att stärka ekosystemen i skogen och för att ta till vara skogen som kolsänka och förnybar råvara. Dagens skogsägare har stor frihet att välja formerna för sitt brukande.

Trots att vi har hört en lite mer negativ bild av läget i inläggen ger höga virkespriser en lönsamhet i skogsbruket. Behovet av skogsråvara kommer att öka i takt med den gröna omställningen, och det finns mycket lite som talar för att virkespriserna just nu kommer att sjunka. Dessutom utnyttjar många skogsägare möjligheten till intäkter på olika sätt, exempelvis genom att erbjuda jakt eller andra naturupplevelser. Det som skogsägare framför allt lyfter fram som ett orosmoln är ytterligare otydliga regler och pålagor. En majoritet av skogsägarna tror att EU:s initiativ kommer att leda till en ganska stor eller mycket stor negativ påverkan på deras skogsbruk. Sammantaget är skogsägarna optimistiska inför framtiden, och de allra flesta skogsägare som finns i Sverige skulle välja att investera i mer skog om de hade möjlighet.

Fru talman! Katarina Luhr har frågat mig vad jag och regeringen gör för att dagens unga och framtida generationer ska vilja investera i ett hållbart skogsbruk, vilka åtgärder jag tänker vidta för att det ska finnas fler alternativ för skogsägare att tjäna pengar på sin skog än att kalavverka skog, hur jag avser att agera i närtid för att Sveriges ur- och naturskog inte ska avverkas, vilka åtgärder jag och regeringen tänker vidta för att öka skogens kolsänka samt vad jag avser att göra för att öka lönsamheten för de skogsägare som medverkar till att bevara biologisk mångfald och hotade arter.

Rebecka Le Moine har frågat mig hur jag tänker agera för att säkerställa att skogsägare i Sverige blir bland de med bäst lönsamhet i EU, vad jag gör här och nu för att ställa om skogsbruket till ett naturnära, hyggesfritt och lönsamt skogsbruk, på vilket sätt jag tänker att skogsägare med stora kolförråd ska gynnas av sitt bidrag till klimatarbetet samt hur jag verkar för att införa så kallade bio- och kolkrediter till Sveriges skogsägare, så att den som bidrar till att skydda skog får en extra inkomst av detta arbete.

Mats Berglund har frågat mig vad jag tänker göra för att öka lönsamheten för de skogsägare som jobbar för att uppnå ett hållbart skogsbruk, vilka åtgärder jag tänker vidta för att gynna skogsägare med hotade arter i sin skog samt vad jag gör för att minska den totala årliga kalavverkningen och begränsa storleken på kalavverkningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag väljer att besvara de tre interpellationerna i ett sammanhang.

Fru talman! Det svenska skogsbruket är centralt för svenskt klimatarbete, dels genom tillgången till biomassa, som är av stor vikt för att möjliggöra omställningen till fossilfria material och bränslen, dels som kolsänka i skog, mark och träprodukter. Den växande skogen är också avgörande för den biologiska mångfalden. Regeringen bedömer att ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara ger högsta möjliga långsiktiga klimatnytta.

Förnybar råvara behövs för att fasa ut fossilintensiva resurser såväl i Sverige som i andra länder via export. Inriktningen för fortsatt arbete är att främja ett långsiktigt hållbart aktivt svenskt skogsbruk och en växande cirkulär bioekonomi med konkurrenskraftiga näringar. För regeringen är en hållbar bioekonomi, en långsiktigt ökad tillgång till hållbar biomassa, cirkulär ekonomi och klimatanpassning avgörande element i ett effektivt klimatarbete som bör främjas nationellt, inom EU och internationellt. Regeringen menar att EU för att uppnå sina mål inte kan förlita sig på svåruppnåeliga åtaganden för nettoupptaget i LULUCF-sektorn, som präglas av stora osäkerheter och begränsad möjlighet att på kort sikt påverka genom åtgärder.

Lönsamheten inom skogsbruket är i dag god. Den gröna omställningen har bidragit till en ökad efterfrågan på biomassa från svenskt skogsbruk. De senaste fem åren har virkespriserna nästan fördubblats. Även om prisnivån varierar över tiden är det få, om ens någon, som tror att den positiva trenden kommer att brytas. Dagens skogsägare har stor frihet att välja formerna för sitt brukande. Det står till exempel alla skogsägare fritt att bedriva hyggesfria skogsbruksmetoder där så bedöms lämpligt.

Miljömålsberedningen har i uppdrag att föreslå en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder som bidrar till Sveriges åtaganden inom EU och internationellt för naturvård och biologisk mångfald samt upptag och utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn (LULUCF) (dir. 2022:126). Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2025.

I februari i år tillsatte regeringen 2024 års skogspolitiska utredning (dir. 2024:16). Syftet är att utveckla en framtida ändamålsenlig skogspolitik som främjar ett långsiktigt hållbart konkurrenskraftigt skogsbruk, ökad skoglig tillväxt och en långsiktigt ökad tillgång till hållbar biomassa för att fullt ut kunna bidra till klimatomställningen samt jobb och tillväxt i hela landet. Utredningen har i dag lämnat sitt delbetänkande. Arbetet fortsätter nu med en övergripande genomlysning av skogspolitiken. Utredningen ska redovisa sitt slutbetänkande senast den 31 augusti 2025.

Vidare har en så kallad bokstavsutredare i uppdrag att ta fram nya bestämmelser om nationell fridlysning och ett ändamålsenligt regelverk för rätten till ersättning för markägare (KN2024/01639). Regeringen anser att förbud bör utformas så att pågående markanvändning inom till exempel skogsbruk i de allra flesta fall inte avsevärt försvåras och att ett ändamålsenligt nyttjande inte hindras. Vidare anser regeringen att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning som de har rätt till och att skyddet för äganderätten ska vara vägledande i fråga om ersättning vid inskränkningar i pågående markanvändning till följd av artskyddet. Villkoren för ersättning ska vara tydliga och förutsägbara på samma sätt som vid likartade beslut om till exempel inrättande av områdesskydd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utredningen ska redovisas internt inom Regeringskansliet senast den 31 december i år. Det är min förhoppning att det utredningsarbete som nu pågår ska resultera i många goda förslag som regeringen kan ta vidare med syfte att skapa en ändamålsenlig skogspolitik för framtiden.

Herr talman! Förutsättningarna och möjligheterna i de olika landsbygderna skiljer sig åt. Därför tror jag att det behövs en bredd av insatser inom många politikområden. Därför gör vi nu en översyn av den samlade landsbygdspolitiken och kommer att lägga fram förslag som ska stärka landsbygdernas förutsättningar.

Jag ska lyfta fram något som kommer fram ganska tydligt när man pratar med aktörer, inte sällan på landsbygden. Det är behovet av en perspektivförändring bort från den mer urbana normen med synen på städer som något man investerar i och landsbygder som något man ger bidrag till.

Sveriges landsbygder är starka och livskraftiga och helt avgörande för vår välfärd. Därför är det viktigt att fortsätta ge reella förutsättningar för våra landsbygder, och där är vårt samlade fokus att villkoren för att leva, bo och verka i hela landet ska stärkas.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det som interpellanten har frågat mig är hur regeringen agerar för att landsbygden ska växa och utvecklas. Jag berättade i mitt inledande svar om ett antal åtgärder som regeringen nu genomför för att stärka våra landsbygder, och jag tänker nu fortsätta att berätta om några andra.

Jag vill passa på att nämna att i budgetpropositionen för 2025 har regeringen lämnat ett förslag om att avskaffa flygskatten, något som förbättrar möjligheten att behålla mindre flygplatser och de flyglinjer som är så viktiga för näringsliv och boende i hela landet. Det statliga bidraget för driftsstöd till icke-statliga flygplatser runt om i landet har dessutom fördubblats från 2024.

För att motverka högre kostnader för att kunna transportera sig med bil har regeringen, som nämnts, gjort justeringar i reduktionsplikten. Priset på diesel är i dag ungefär 10 kronor lägre per liter än när dieseln var som dyrast.

Vi föreslår även i budgetpropositionen att en elbilspremie införs. Den ska riktas till grupper i behov av stöd, exempelvis i glesbygd. Stödet omfattar totalt 800 miljoner kronor årligen, varav 75 procent finansieras av EU:s sociala klimatfond, förutsatt att kommissionen ger sitt godkännande.

Det civila samhällets organisationer har självklart också stor betydelse för utvecklingen på landsbygderna. För att stärka organisationerna föreslår ett statsbidrag till civilsamhällesorganisationer om 25 miljoner per år under 2025.

Jordbrukspolitiken är ett annat område som är oerhört viktigt för en levande lands- och glesbygd. Här ökar vi för första gången på länge medfinansieringen i den gemensamma jordbrukspolitiken. Det blir drygt trekvarts miljard kronor mer till de svenska bönderna under perioden.

Vi fokuserar mycket på att få till en enklare vardag för våra viktiga lantbrukare på landsbygden genom att ha tillsatt en lång rad utredningar och tagit initiativ för att förenkla regelbördan. Och vi har snart en ny uppdaterad livsmedelsstrategi på plats, som för landsbygden är oerhört central eftersom en hel del av företagandet på landsbygder utgår från att vi har en stark, robust livsmedelsproduktion.

Att vi gör skatteförändringar tror jag också är viktigt för friheten att få mer pengar kvar för att investera och utveckla sig även på landsbygden. Jag tror att det är jättecentralt att ha ett företagarfokus, vilket den här regeringen också har.

Herr talman! Det är centralt och viktigt med statlig service och närvaro i hela landet. Samtidigt är det viktigt att varje skattekrona används klokt och att statligt finansierad verksamhet ständigt är föremål för omprövning och prioritering.

När det gäller Statens servicecenter har regeringen i november 2024 gett i uppdrag till Statens servicecenter att redovisa en plan för en ny organisation av servicekontorsnätet, där myndigheter ska planera in för att på sikt tillhanda statlig service i samtliga så kallade funktionella analysregioner. En första delredovisning ska lämnas den 31 januari 2025. Uppdraget ska slutredovisas den 1 oktober 2026.

Min kollega civilminister Erik Slottner var tidigare i höst här i kammaren och underströk då att servicekontoren även i fortsättningen kommer att vara viktiga och att servicekontoren kommer att finnas runt om i Sverige framöver även med den föreslagna besparingen på Statens servicecenter. Detta besked gäller fortfarande.

Regeringens utgångspunkt för infrastrukturpolitiken är att hela Sverige ska fungera. Transporter och resor är nödvändiga för att hela samhället ska fungera och utvecklas. Det är därför angeläget med en god tillgänglighet mellan landets olika delar.

När det gäller trafikavtalen var min kollega infrastrukturminister Andreas Carlson tidigare här i kammaren, och han betonade att det är Trafikverket som har i uppdrag att ingå och ansvara för statens avtal om transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik. Carlson påminde också om att det nästa år finns drygt 1 miljard kronor, cirka 50 miljoner mer än i år, till den upphandlade trafiken i statens budget. Trafikverket har nu också aviserat att de trafikavtal som myndigheten har tecknat för 2024 även kommer att tecknas för 2025.

Vad gäller satsningen på näringslivsarbete runt om i kommuner tror jag att det passar bäst med en motfråga: Varför permanentade man inte det tillfälliga projektet om det var tänkt som en ständigt pågående verksamhet och inte som ett projekt?

Den socialdemokratiska regeringen gjorde inte det. Man lade upp det här projektet, och som jag nämnde ser jag att det har varit framgångsrikt på flera håll. Projektets syfte efter de här åren borde dock kunna ses som uppfyllt, eftersom det handlade om att man skulle få förutsättningar att bygga upp en bättre struktur, vilket man också har gjort.

Frågan blir därför hur länge tidsbegränsade projekt ska fortsätta att vara tidsbegränsade. Eller har Socialdemokraterna för avsikt att göra något annat av det här projektet?

Herr talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att landsbygden ska växa och utvecklas.

Regeringens mål är att hela Sverige ska fungera. Villkoren för att bo, leva och verka i hela landet behöver förbättras. Regeringen har ett tydligt landsbygdsfokus, och vi arbetar målmedvetet för att förbättra förutsättningarna för alla dem som bor, lever och verkar på Sveriges landsbygder.

Att det sker förändringar i hur politiken för våra landsbygder är utformad innebär inte att regeringen släpper sitt fokus på att förbättra villkoren för att bo, leva och verka i hela landet.

Linus Sköld nämner i interpellationen det särskilda tidsbegränsade statsbidrag som under sju års tid har tilldelats 39 kommuner i Norrlands inland och vissa kommuner i Dalarna och Värmland som har särskilda utmaningar vad gäller företagsklimat och näringsliv. Denna insats avslutas nu enligt planen. Kommunerna har med hjälp av det tidsbegränsade statsbidraget ökat sin långsiktiga kapacitet att utveckla företagsklimatet i samverkan med näringslivet. Kommunerna har också förbättrat sitt samarbete med andra kommuner och aktörer inom ramen för det regionala utvecklingsarbetet. Detta var också syftet med statsbidraget.

Avseende Statens servicecenter, som Linus Sköld också nämner i interpellationen, har regeringen inom ramen för arbetet med budgetpropositionen gjort en samlad bedömning av vilka möjligheter Statens servicecenter har att effektivisera sin verksamhet med servicekontor - detta utifrån bland annat vad Riksrevisionen pekade på i sin granskning av verksamheten, hur utvecklingen sett ut vad gäller antalet besök och hur anslagsnivån förändrats över tid.

Linus Sköld nämner även kollektivtrafik på landsbygd och i glesbygd. Ansvaret för den regionala kollektivtrafiken fördelas på regionerna och kommunerna. Ansvaret avser även trafik över flera län som tillgodoser behovet av arbetspendling och annat vardagsresande. Den kommunala beskattningsrätten ger kommuner och regioner ett långtgående ansvar för att finansiera och prioritera sina verksamheter, däribland den regionala kollektivtrafiken och dess finansiering. Samtidigt tar staten ett övergripande ansvar för att skapa förutsättningar för kommuner och regioner, till exempel genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet och generella statsbidrag.

Trots att statens budgetar för 2023 och 2024 behövde vara återhållsamma för att bekämpa inflationen har regeringen under dessa år föreslagit förstärkningar av de generella statsbidragen till kommunsektorn med sammanlagt 16 miljarder kronor. Förstärkningarna har varit permanenta och fortsätter därmed att stärka kommunsektorns ekonomi 2025 och framåt.

För att hela Sverige ska fungera är en god välfärd, statlig närvaro och tillgång till både offentlig och privat service i hela landet viktigt. Som ett led i detta har regeringen bland annat satt upp ett mål för Polismyndigheten att öka sin lokala närvaro i hela landet. Vi har också under 2023 och 2024 satsat 300 miljoner kronor för att stärka vården i glesbygder - en satsning som fortsätter under 2025 om riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag till budget. Regeringen har också beviljat Norra sjukvårdsregionförbundet medel för åren 2023-2024 för det pågående projektet Samordnad utveckling för god och nära vård i glesbygdsperspektiv.

I budgetpropositionen för 2025 har regeringen också föreslagit ett incitament för ersättning till kommuner med vindkraftsetableringar där det finns vindkraftverk. Ersättningen motsvarar på nationell nivå i huvudsak fastighetsskatten för vindkraftsanläggningar och kommer till stor del att betalas ut till landsbygdskommuner.

Regeringen har även föreslagit en ny reduktionsplikt där höjda inblandningsnivåer kombineras med förändrade skattenivåer för att motverka en höjning av priset på drivmedel. Sammantaget är detta något som gynnar boende på våra landsbygder jämfört med boende i storstadsregioner eftersom en högre andel boende på våra landsbygder äger en personbil och har sämre tillgång till kollektivtrafik.

Avslutningsvis vill jag nämna att regeringen har tillsatt en utredning för att se över den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken. Erfarenheter från tidigare satsningar kommer att tas till vara i utredningen. Ett slutbetänkande ska lämnas senast den 1 juni 2026.

Herr talman! Ja, det finns många studier som pekar på att ökad jakt på predatorer kan komma att få en tämligen stor betydelse för fiskbeståndsåterhämtning, men det finns också svårigheter som vi behöver övervinna innan vi kan ha en ordentlig beståndsreglerande jakt på säl och skarv på alla platser där behov finns.

Fågeldirektivet och förordningen om förbud mot handel med sälprodukter försvårar, som nämnts, dessa möjligheter. Vi har också den mellanstatliga rekommendationen i Helcom, som har en målsättning om att sälen ska uppnå sitt ekologiska maximum utan hänsyn till påverkan på sina bytesdjur eller att det innebär svält för sälarna själva. Den behöver verkligen ses över och omarbetas.

Vi arbetar aktivt med dessa frågor, men det tar tid och krävs hårt arbete för att genomdriva författningsändringarna, inte minst i det internationella regelverket.

Som nämndes förut är påverkansarbetet igång. Det var i oktober som jag tog initiativ till den här övriga frågan, som undertecknades av Estland, Lettland och Finland tillsammans med Sverige. Vi fick ett brett stöd - från många medlemsländer, även stora. Det vi begärde där var att kommissionen skulle ta fram ett förslag så att skarven blir jaktbar i våra fyra länder - genom att den listas i bilaga II del b i fågeldirektivet.

Det är verkligen alarmerande att fiskbestånden i de områden som nämns i interpellationen inte återhämtar sig trots det långvariga fiskeförbudet - det gäller både fritidsfiske och yrkesfiske. Det är oerhört centralt för mig och regeringen att vi gör vad som krävs för att rädda dessa sårbara bestånd. Då gäller det också att man hela tiden försöker hitta nya åtgärder.

I väldigt många år har inte åtgärden att öka jakten på predatorer varit aktuell i Sverige. Jag tror inte att vi ser så på saken längre - det pekar vi också tydligt ut i havsmiljöpropositionen. Det är självklart att vi måste arbeta med detta.

Jag kommer att återkomma, och gör det gärna, med mer nationella åtgärder för att minska predationen av både säl och skarv.

Herr talman! Jag tackar för de inlägg som kommit från interpellanten och meddebattören.

Jag noterar också, som sagts, att vi har samsyn i riktningen. Jag tror också att vi har samsyn när det gäller vad som behöver göras för att vi ska kunna få till en mer effektiv förvaltning av säl och skarv.

Jag vill återigen säga att detta är ett område där vi har ett regelverk som vi inte enbart styr över nationellt. Därför är de insatser vi gör tillsammans med länder inom Europeiska unionen centrala. Den senaste aktiviteten var en övrig fråga just kring de här frågorna på rådsmötet, eller ministermötet, för någon månad sedan. Där visade vi på att det finns ett brett stöd bland medlemsländerna och uppmanade unisont kommissionen att ta tag i frågorna om säl och skarv.

Det behövs förändringar för att vi på riktigt ska kunna göra skillnad. Vi har också, vilket nämndes i svaret, tagit fram en havsmiljöproposition och riktat om politiken kring dessa frågor. Det är viktigt inte minst för att vi ska kunna säkerställa en bättre beståndsstruktur för en hel del av fiskarterna.

Jag kommer inte att kunna säga här i dag att detta är något vi ska göra, men självklart överväger vi många olika alternativ i både fast form och projektform när det gäller att hitta sätt att få evidens för hur en annan förvaltning av säl och skarv skulle påverka fiskbestånden. Många uppdrag ligger ute, som sagt, och jag ser fram emot att det ska få effekt redan under nästa år.

Herr talman! Kenneth G Forslund har frågat mig om jag är beredd att ge direktiv i regleringsbrev för 2025 till Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket att införa ett försöksområde i 8-plus fjordar-området för skyddsjakt på säl och skarv.

Jag vill inleda med att säga att havet utgör en oumbärlig resurs som ger många nyttor för människan och samhället. Situationen för ekosystemen i våra hav är ansträngd och allvarlig, vilket främst visar sig genom dålig beståndsstatus hos viktiga fiskbestånd och att storleksfördelningen för flera bestånd är förskjuten till små individer. Förvaltning av livsmiljöer, av fisk och av predatorer som säl och skarv hänger tätt samman.

Havsmiljöpropositionen (prop. 2023/24:146) anger regeringens inriktning för havsmiljöpolitiken, bland annat hur en hållbar fiskförvaltning samt förvaltning av predatorer ska kunna integreras starkare i och växelverka med havsmiljöarbetet.

Fiskbestånden i kustområden behöver stärkas långsiktigt, inte bara i 8plus fjordar-området utan längs med hela Sverige. Regeringen bedömer att det behövs en helhetssyn för att skapa möjligheter för fiskbestånden att utveckla en naturlig beståndsstruktur med stora individer och bestånd på hållbara nivåer. Både säl och skarv kan ha en betydande reglerande effekt på vissa fiskarter, särskilt i kustområden och i situationer där bestånden av rovfiskar är små. Detta gäller framför allt i Östersjön, där sälens och skarvens sammantagna uttag av fisk bedöms kunna vara i paritet med eller i vissa fall utgöra en dubbelt så stor påverkansfaktor som fisket. Säl och skarv ger också stor påverkan på det småskaliga kustnära fisket.

Förvaltningen av fisk och dess predatorer som säl och skarv bör ingå i en ekosystembaserad havsförvaltning för att tillgodose alla tre hållbarhetsdimensionerna. För att lättare kunna uppnå detta behöver ett flertal åtgärder vidtas.

EU-förbudet mot handel med sälprodukter, som hindrar tillvaratagandet av sälar, behöver tas bort. Sälar måste kunna tas till vara på samma sätt som övrigt vilt. Incitamenten för säljakt behöver stärkas och jakten utvidgas. Vidare behöver internationella rekommendationer om sälförvaltning anpassas till behovet av beståndsreglerande jakt på säl. Sverige arbetar inom Helcomsamarbetet för att en översyn ska genomföras av nuvarande rekommendation om bevarande av säl.

Sverige ska utöver detta verka för att allmän jakt på skarv införs genom att driva frågan om att lista skarv som en jaktbar art i fågeldirektivet. Regeringen menar att skadeverkningarna av skarv behöver minska. Initiativ har tagits för att synliggöra behovet av allmän jakt på skarv inom EU samt för en nedlistning av skarvens skyddsstatus.

Havsmiljöpropositionen innebär en ny inriktning och nya möjligheter i arbetet med förvaltning av havslevande predatorer som säl och skarv. Regeringen avser att vidta ett flertal åtgärder i syfte att skydda sårbara fiskbestånd mot dessa predatorer. Vilka åtgärder som kommer att finnas med i myndigheternas regleringsbrev för 2025 kan jag ännu inte gå in på. Däremot förväntar jag mig att den förda politiken kommer att få visst genomslag i den praktiska förvaltningen redan nästkommande år.

Herr talman! Alla de åtgärder som jag nämnde i mitt inledningsanförande är åtgärder för att nå målet om en minskad vargstam. 170 individer är lite drygt en halvering av vargstammen utifrån det läge som vi har nu. Men jag tänker inte stå här och svara ja eller nej på frågan, och det tror jag att ledamoten förstår.

Jag har redovisat varje steg vi har tagit och kommer att ta för att ha en vargstam som siktar på 170 individer. Det motsvarar gott och väl en halvering av vargstammen.

Men alla delar i detta styr jag inte själv över. Jag kan inte säga att myndigheterna ska fatta beslut efter min pipa, för då skulle jag ministerstyra på ett sätt som troligtvis skulle leda till att ledamoten skulle anmäla mig till konstitutionsutskottet. Det nöjet ska jag inte erbjuda ledamoten.

När regelverket är på plats, art- och habitatdirektivet är ändrat och vi har fått ett nytt referensvärde godkänt har vi alla möjligheter att öka jakten och reducera vargstammen kraftigt. Det behöver Sveriges landsbygd och Sveriges bönder verkligen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag uppskattar som sagt Patrik Björcks engagemang i den här frågan. Men det är ändå lite intressant att tala om varg med en socialdemokratisk riksdagsledamot. Under sju av åtta år i regeringsställning gjorde Socialdemokraterna inte någonting, utan det var först under det sista året, när Socialdemokraterna var ensamma i regering, som man lade fram ett uppdrag med något slags inriktning på att verkställa det som riksdagen så många gånger tillkännagivit.

Under den mandatperioden ökade antalet vargar med 150 individer i Sverige. Det är brist på initiativ för att hålla vargstammen i schack och brist på initiativ till mer flexibel skyddsjakt, något som nu finns på plats, som har lett till de hemskheter som Patrik Björck talar om. Det handlar om rivna tamdjur, rivna jakthundar och bönder som inte vågar expandera sin livsmedelsproduktion av rädsla för vargen.

Avsaknaden av initiativ och detta att man lät vargstammen öka med 150 individer i Sverige är det arv som jag nu försöker städa upp på ett ordentligt sätt.

Det var inte många som trodde att det skulle vara möjligt att ändra art- och habitatdirektivet eller Bernkonventionen. Nu ser det ut som om vi får igenom detta med brett stöd från övriga europeiska länder och med brett stöd i Bernkonventionen.

Vi kan inte ändra referensvärdet gentemot EU när vi vill. Den makten besitter inte jag, och det vet ledamoten såklart. Däremot hade den förra regeringen möjlighet att ändra referensvärdet 2019, men det valde man att inte göra. Nästa tillfälle att göra det är 2025, och vi i regeringen har redan nu aviserat vad vi kommer att göra. Vi kommer att lämna ett referensvärde på 170 individer.

Herr talman! Denna interpellation skulle ha besvarats den 14 november. Vi fick besked om att det då var fullt i kammaren. Jag gissar att sådant kan ske, men det kan väl ledamoten ta med herr talmannen eller någon annan, gruppledaren kanske, vid tillfälle. Men det är den information jag har. Jag vet dock att vi erbjöd oss att ta debatten den 15 november, alltså dagen efter - jag vet att det inte är bra att vara sen, men det var ändå dagen efter - och sedan även den 29 november, men interpellanten tackade nej till dessa datum, av någon anledning som säkert är ytterst relevant. Men jag tycker att det vore klädsamt att mer hålla sig till sanningen och beskriva hela förfarandet i stället för att få det att verka som att jag skulle värja mig för en debatt med Socialdemokraterna om varg, vilket jag absolut på inget sätt gör.

Patrik Björck och jag har diskuterat vargfrågan tidigare i kammaren, på ett sätt som har förvånat mig. Men det är ändå lite glädjande att en socialdemokratisk företrädare kan vara så tydlig när det gäller vargpolitiken och ambitionerna. Jag tror att det i grunden är bra att vi har en bred enighet i Sveriges riksdag om vad vi vill göra. Men Patrik Björck vet också hur komplicerad förvaltningen av varg är och vilka regler som omgärdar vargpolitiken, nationellt men också på EU-nivå.

Det är alldeles rätt att tilldelningen inte har varit lika stor som 2022. Det beror på att vi har ett referensvärde, som bryts ned på de olika områdena. Utifrån gällande regler fattar länsstyrelserna beslut om hur stor jakt vi kan ha. Om Patrik Björck hade varit lika pådrivande tidigare och den förra regeringen 2019, när vi senast hade möjlighet att ändra referensvärdet för varg, hade sett till att göra det hade vi nog inte behövt ha denna debatt. Då hade vi kanske kunnat halvera vargstammen redan tidigare.

Nu kräver detta förändringar. Vi har också sett att det kan vara relativt centralt att vi får till en förändring av skyddsstatusen för varg, till att börja med i Bernkonventionen, vilket är en förutsättning för att kunna ändra art- och habitatdirektivet, innan vi kan ändra referensvärdet i Sverige. Regeringen har redan aviserat att vi vid nästa möjliga tillfälle kommer att anmäla ett referensvärde på 170 individer. Detta kan vi göra utifrån det jag beskrev i mitt inledande svar.

Herr talman! Patrik Björck har frågat mig om jag och regeringen kommer att uppfylla vårt löfte till väljarna och mer än halvera vargstammen.

Jag vill inleda med att säga att det är tydligt att regeringens insatser redan har gett resultat. Vi har redan en mindre vargstam i dag än när regeringen tillträdde. Regeringen har vidtagit flera åtgärder. Bland annat har Naturvårdsverket som svar på ett regeringsuppdrag uppdaterat riktlinjerna för skyddsjakt, vilket ökar möjligheterna att skydda tamdjur och hundar.

Regeringen har även förtydligat ett regeringsuppdrag gällande hur vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna vara i enlighet med riksdagens tillkännagivande och inom det intervall på 170-270 individer som angavs i propositionen En hållbar rovdjurspolitik. I redovisningen av uppdraget framgår också under vilka förutsättningar referensvärdet kan vara i den lägre delen av intervallet.

Vidare har regeringen tillsammans med en rad andra länder drivit ett påverkansarbete inom EU som resulterat i att EU tillsammans med andra länder lyckats sänka vargens skyddsstatus i Bernkonventionen.

Som nyligen aviserats avser regeringen att besluta att referensvärdet för gynnsam bevarandestatus för varg ska rapporteras som 170 individer vid nästa rapportering enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet under 2025. Naturvårdsverket kommer att ges i uppdrag att rapportera det värdet när myndigheten fullgör Sveriges internationella rapportering i frågan.

Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att utreda och lämna förslag på vilka ytterligare förvaltningsåtgärder som krävs för att den svenska vargstammen ska bibehålla en gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet vid ett referensvärde om 170 individer. Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2025.

Baserat på redovisningen från Naturvårdsverket avser regeringen att fatta beslut som innebär att ansvariga myndigheter får i uppdrag att vidta de särskilda förvaltningsåtgärder som referensvärdet förutsätter och som är nödvändiga för att inledningsvis minska vargstammen till 270 individer för att därefter - i takt med att de särskilda förvaltningsåtgärderna vidtas och så snart som möjligt - minska stammen ned mot referensvärdet, samtidigt som möjligheterna till licensjakt upprätthålls och riktlinjerna kring skyddsjakt inte skärps.

Vargen ska ha förutsättningar för att långsiktigt finnas i Sverige, och vi har EU-rättsliga förpliktelser att leva upp till, men det behöver vara en betydligt mindre vargstam än i dag.

Herr talman! Förändringen av Bernkonventionen var en förutsättning för att art- och habitatdirektivet ska kunna ändras. Jag är mycket glad över att det numera finns ett starkt stöd för att ändra Bernkonventionen. Min bedömning är att det således också finns starkt stöd för att ändra i art- och habitatdirektivet. Jag tror att det var närmare 86 procent, som man räknar röster i EU, av EU:s befolkning som stod bakom detta. För två år sedan, när detta senast var uppe till diskussion, var det endast Sverige och Finland som drev den här linjen. Det har alltså varit ett framgångsrikt arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Exakt när det kommer att ske vet jag inte, men min bedömning är att kommissionen är angelägen om att få det här på plats. När det väl är det kommer det att underlätta för Sverige att förvalta vargen mer enligt hur vi vill förvalta den och också göra det enklare med exempelvis skyddsjakt.

Herr talman! Jag tackar Martin Kinnunen för frågan.

Regeringen har som sagt aviserat sin avsikt att avsluta Renmarkskommittén. Nu har vi också haft de konsultationer vi enligt lag ska ha och fått samtycke från dem som har begärt konsultation till att det behövs ett omtag. Vi kom fram till detta efter att delbetänkandet fått omfattande kritik av olika remissinstanser men också till följd av oenigheten inom den nuvarande kommittén. Regeringen har ännu inte fattat beslut om nedläggningen men har som sagt aviserat sin avsikt.

I samma andetag sa vi också att vi ska tillsätta en ny utredning. Detta ska ske skyndsamt, men mer än så kan jag i dagsläget inte säga.