Herr talman! Jag tackar landsbygdsminister Peter Kullgren för svaret.

Jag kan säga att det här inte är en stor, partipolitiskt skiljande fråga eller någon ideologisk avgrund mellan oss. Tvärtom kan jag säga att svaret från landsbygdsministern prickar av en hel del punkter som är viktiga för att komma till rätta med dessa problem.

Bland annat pekas det på vikten av att få bort EU-förbudet mot handel med sälprodukter. Detta är naturligtvis avgörande för att få en fungerande jakt, för om det ska bli jakt måste det sannolikt på något sätt betalas. Antingen kommer vi att få subventionera statligt, eller så behöver det finnas en avsättning för produkterna. Det klokaste sättet, naturligtvis också ur resurshänsyn, är att det finns en legal avsättning för produkterna.

Det är alltså utmärkt att det arbetas för att ta bort detta förbud. Det är också bra att regeringen verkar för att allmän jakt på skarv ska kunna införas, för det behövs också.

Att jag engagerar mig i den här frågan handlar om att jag bor i en av dessa fem kommuner, nämligen i Kungälv. Där drivs sedan länge projektet 8-plus fjordar, och jag ser väldigt tydligt hur havsmiljön är i min hembygd på Bohuskusten.

Vi har gjort en lång rad saker de senaste åren, både i detta projekt och på andra sätt. Vi har återplanterat ålgräs på bottnarna, vi har anlagt konstgjorda rev för att skapa lek- och fortplantningsmiljöer och vi har fått ned utsläppen från exempelvis jordbruk och industri. Detta har gjort att vattenmiljön nu är bättre, och vi ser att mycket i vattnet har blivit bättre.

Det som dock saknas är de stora fiskarna. De kommer inte upp i volym, märker vi. Kvar är då att andra faktorer påverkar, och vi har kunnat se hur mängden säl och skarv under en tid har ökat väldigt mycket. Det är klart att det är lätt att i alla fall tro att detta är en faktor som gör att de stora fiskarna trots allt inte kommer tillbaka.

Eftersom det här är ett projekt som har pågått under lång tid finns det också mycket data och mycket kunskap. Det gör detta till ett utmärkt område för att genomföra ett sådant försök som jag i min interpellation frågar om landsbygdsministern är beredd att medverka till genom att i regleringsbreven ge instruktioner till dessa två myndigheter.

Vi är uppenbart överens om den övergripande riktningen för politiken och om vart vi vill. Här finns en bra möjlighet att pröva och få tydliga bevis för om detta funkar eller inte.

Landsbygdsministerns svar avslutas: "Vilka åtgärder som kommer att finnas med i myndigheternas regleringsbrev för 2025 kan jag ännu inte gå in på." Jag kan ha förståelse för det. Det kan dock vara intressant om landsbygdsministern ändå kan säga om det över huvud taget är intressant för honom att överväga en sådan här försöksmöjlighet eller om landsbygdsministern ser det som totalt uteslutet.

Avslutningsvis vill jag i detta första inlägg, apropå att man pratar om skarvtillväxten och pekar på att den framför allt gäller Östersjön, säga att även jag själv länge tänkte i de banorna. Jag har dock i någon mån fått ändra min uppfattning efter att ha varit ute och tittat och sett att det är en väldigt stor tillväxt av skarv. Problemen med skarv på Bohuskusten är långt mycket större än jag hade insett och förstått tidigare.

Herr talman! Jag tackar för de inlägg som kommit från interpellanten och meddebattören.

Jag noterar också, som sagts, att vi har samsyn i riktningen. Jag tror också att vi har samsyn när det gäller vad som behöver göras för att vi ska kunna få till en mer effektiv förvaltning av säl och skarv.

Jag vill återigen säga att detta är ett område där vi har ett regelverk som vi inte enbart styr över nationellt. Därför är de insatser vi gör tillsammans med länder inom Europeiska unionen centrala. Den senaste aktiviteten var en övrig fråga just kring de här frågorna på rådsmötet, eller ministermötet, för någon månad sedan. Där visade vi på att det finns ett brett stöd bland medlemsländerna och uppmanade unisont kommissionen att ta tag i frågorna om säl och skarv.

Det behövs förändringar för att vi på riktigt ska kunna göra skillnad. Vi har också, vilket nämndes i svaret, tagit fram en havsmiljöproposition och riktat om politiken kring dessa frågor. Det är viktigt inte minst för att vi ska kunna säkerställa en bättre beståndsstruktur för en hel del av fiskarterna.

Jag kommer inte att kunna säga här i dag att detta är något vi ska göra, men självklart överväger vi många olika alternativ i både fast form och projektform när det gäller att hitta sätt att få evidens för hur en annan förvaltning av säl och skarv skulle påverka fiskbestånden. Många uppdrag ligger ute, som sagt, och jag ser fram emot att det ska få effekt redan under nästa år.

Herr talman! Ja, det finns många studier som pekar på att ökad jakt på predatorer kan komma att få en tämligen stor betydelse för fiskbeståndsåterhämtning, men det finns också svårigheter som vi behöver övervinna innan vi kan ha en ordentlig beståndsreglerande jakt på säl och skarv på alla platser där behov finns.

Fågeldirektivet och förordningen om förbud mot handel med sälprodukter försvårar, som nämnts, dessa möjligheter. Vi har också den mellanstatliga rekommendationen i Helcom, som har en målsättning om att sälen ska uppnå sitt ekologiska maximum utan hänsyn till påverkan på sina bytesdjur eller att det innebär svält för sälarna själva. Den behöver verkligen ses över och omarbetas.

Vi arbetar aktivt med dessa frågor, men det tar tid och krävs hårt arbete för att genomdriva författningsändringarna, inte minst i det internationella regelverket.

Som nämndes förut är påverkansarbetet igång. Det var i oktober som jag tog initiativ till den här övriga frågan, som undertecknades av Estland, Lettland och Finland tillsammans med Sverige. Vi fick ett brett stöd - från många medlemsländer, även stora. Det vi begärde där var att kommissionen skulle ta fram ett förslag så att skarven blir jaktbar i våra fyra länder - genom att den listas i bilaga II del b i fågeldirektivet.

Det är verkligen alarmerande att fiskbestånden i de områden som nämns i interpellationen inte återhämtar sig trots det långvariga fiskeförbudet - det gäller både fritidsfiske och yrkesfiske. Det är oerhört centralt för mig och regeringen att vi gör vad som krävs för att rädda dessa sårbara bestånd. Då gäller det också att man hela tiden försöker hitta nya åtgärder.

I väldigt många år har inte åtgärden att öka jakten på predatorer varit aktuell i Sverige. Jag tror inte att vi ser så på saken längre - det pekar vi också tydligt ut i havsmiljöpropositionen. Det är självklart att vi måste arbeta med detta.

Jag kommer att återkomma, och gör det gärna, med mer nationella åtgärder för att minska predationen av både säl och skarv.