Peder Björk

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det tycks finnas en bred enighet i politiken om att vi behöver ha ordning och reda i den svenska folkbokföringen. Det var också en av anledningarna till att den socialdemokratiska regeringen tog en rad initiativ och, till skillnad från tidigare borgerliga regeringar, även återinförde folkbokföringsbrottet.

Nu vill den nuvarande regeringen gå vidare med ytterligare åtgärder. Inte minst vill man ge Skatteverket upp till en halv miljard mer för att stärka detta arbete. Gott så. Men folkbokföringens felaktigheter lever inte i ett vakuum, utan problemen med folkbokföringen är ett symtom på något. De är ett symtom på att det finns människor som lever i utsatthet, på att det finns för få bostäder i vårt land och på att människor utnyttjas på arbetsmarknaden.

Herr talman! Vi har hört väldigt mycket från regeringen om att man vill göra en folkräkning. Men min fråga till finansministern är om regeringen också är beredd att ta tag i och satsa på att åtgärda de symtom som leder fram till att vi har problem med folkbokföringen i Sverige.

Herr talman! När statsrådet börjar prata om att det finns kommuner som har höga skatter tänker jag att det finns en anledning till att kommuner och regioner har höga skatter.

En anledning är att man inte har lika strukturella förutsättningar, som det brukar kallas. Det ser helt enkelt olika ut i vårt avlånga land.

En annan anledning till att kommuner har tvingats höja skatter är att både nuvarande regering och tidigare borgerliga regeringar resonerar precis så som statsrådet gör: 6 miljarder mer eller mindre till kommun- och regionsektorn har marginell betydelse. Det spelar ingen roll.

Om man dessutom ovanpå det lägger de skattesänkningar som har genomförts de senaste 10-15 åren är det klart att det urholkar den gemensamma välfärdens resurser på statlig nivå, vilket gör att staten inte kan skjuta till de här medlen. Därför tvingas kommuner och regioner att höja skatten.

Det är därför det ser ut som det gör, och ur det perspektivet är det förvånande att regeringen nu är så intresserad av att sätta ett skattetak. Jag kan inte tolka det på något annat sätt.

Det var också i det sammanhanget som statsrådet första gången under hela den här debatten hänvisade till Tidöavtalet och att det finns med en sådan överenskommelse där. Då blir man inte annat än lite nyfiken på vilket av de partier som kommit överens om Tidöavtalet som har drivit just den frågan.

Jag tänker inte avkräva statsrådet ett svar på min fråga. Men den hänger där fortfarande, och jag tror att Kommunsverige med intresse ser fram emot vad den här utredningen kommer fram till. Det är uppenbart att ett skattetak är regeringens prioritering och att det är det man vill se.

Herr talman! Vi har under de senaste timmarna här i kammaren debatterat om resurser till välfärden, det vill säga till skolan, förskolan, äldreomsorgen, sjukvården och mycket mer.

Under den tidigare debatten har statsrådet varit väldigt tydlig med att generella statsbidrag till kommuner och regioner bara har en marginell betydelse för kommuners och regioners ekonomi. Det tror jag att få, om ens några, kommunpolitiker skulle hålla med om.

Däremot verkar statsrådets och regeringens intresse för det kommunala utjämningssystemet vara desto större eftersom regeringen nu, trots att en utredning redan har påbörjat sitt arbete, lägger tilläggsdirektiv utifrån regeringens prioriterade frågor.

En fråga som jag tror att många tycker är särskilt intressant i detta är just formuleringen att man vill att utredningen nu ska se över hur man kan föreslå åtgärder som motverkar höga eller ökande skattesatser.

Jag tror att hela Kommun- och Regionsverige redan nu väntar på någon form av besked från regeringen om vad man faktiskt menar med detta tilläggsdirektiv. Som vi alla vet är just möjligheten att ta ut skatt i våra kommuner och regioner en väsentlig del av den kommunala självstyrelsen - en kommunal självstyrelse som dessutom är fastlagd i grundlagen.

Herr talman! Min fråga till statsrådet är därför: Är andemeningen med detta tilläggsdirektiv att regeringen egentligen vill se över möjligheten att införa ett skattetak för kommuner och regioner?

Herr talman! Jag har den största respekt och förståelse för att det är ett givande och ett tagande i en förhandling. Jag har också den största respekt för att man ibland vinner någonting och ibland förlorar någonting. Man får helt enkelt kompromissa.

Cecilia Rönn säger nu att Liberalerna är beredda att diskutera plastpåseskatten men att man inte tänker göra det offentligt. Det är ganska förvånande att det inte tycks råda någon samstämmighet ens i den frågan inom samarbetet i regeringsunderlaget. Sverigedemokraterna gick ju tydligt ut och sa att skatten ska avskaffas. Vi har hört flera ledamöter från regeringsunderlaget här i talarstolen i dag, herr talman, säga att plastpåseskatten ska avskaffas - inte förändras, inte justeras, inte minskas utan avskaffas.

Då tycker jag nog ändå att det är viktigt att vi här i kammaren, men framför allt väljarna, får ett besked om vad Liberalerna tycker i denna fråga. Så min fråga, återigen, till Cecilia Rönn är: Är Liberalerna beredda att avskaffa plastpåseskatten helt och hållet?

Herr talman! Under den förra mandatperioden drev Liberalerna stenhårt att man ville se införandet av en plastpåseskatt, inte minst i förhandlingar om budgeten med den dåvarande socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen.

För någon vecka sedan, innan vårbudgeten presenterades, gick Sverigedemokraterna ut och sa att plastpåseskatten ska avskaffas. Den liberala klimatministern sa: Det här är ett missförstånd. Det finns ingen sådan överenskommelse. När finansministern och regeringen sedan presenterade sin vårbudget var finansministerns besked att plastpåseskatten ska remitteras för att antingen avskaffas helt eller minskas.

Herr talman! I Cecilia Rönns anförande hörde jag inte att plastpåseskatten lyftes fram. Men tidigare här i dag har flera andra talare i debatten uttryckt hur de ser på en plastpåseskatt. Jag tror att det är fler än jag som nu undrar hur Liberalerna ser på plastpåseskatten.

Min fråga till Cecilia Rönn är därför helt enkelt: Hur ser Liberalerna på plastpåseskatten? Ska den vara kvar oförändrad? Ska den minskas? Eller har Liberalerna ändrat uppfattning och tycker att den ska avskaffas?

Herr talman! Jag noterar att Boriana Åberg nu helt plötsligt vill börja tala om tullens verksamheter. Jag tolkar det inte på annat sätt än att Boriana Åberg, precis som regeringen och övriga samarbetspartier, inte kan lämna något besked om plastpåseskatten. Det finns lika många besked som det finns partier i regeringsunderlaget kring plastpåseskatten. Vi andra ser fram emot att få ett besked kring om den ska avskaffas, minskas eller rent av vara kvar som den är.

Tillbaka till kommunernas ekonomi. Ni valde i höstas att sänka skatten med 13 miljarder kronor till dem med höga inkomster. Det är 13 miljarder kronor som hade kunnat användas för att stärka kommunernas och regionernas ekonomi redan i år - pengar som skulle ha gått till att utveckla äldreomsorgen och barnomsorgen, undvika nedskärningar i skolan och i övrigt stärka vår gemensamma välfärd.

Men moderat politik hamnar som vanligt i att gynna dem som tjänar mest i stället för att satsa på välfärden. Det var det vägval som de gjorde under budgetprocessen i höstas, herr talman. Nu när vårbudgeten presenterades här i kammaren fanns det inget besked om ytterligare resurser till kommuner och regioner. Det kommer att leda till nedskärningar i välfärden, och det är regeringen och Sverigedemokraterna ansvariga för.

(Applåder)

Herr talman! Jag är glad att Boriana Åberg tog replik på mig. Låt oss börja med plastpåseskatten.

Givetvis sker det en förhandling mellan de partier som utgör regeringsunderlaget. Men budskapet som sedan kommuniceras är ju inte jättetydligt. Sverigedemokraterna sa tidigt att skatten ska avskaffas, och nu säger Boriana Åberg samma sak. Men faktum är att regeringen tänker remittera ett förslag om att antingen avskaffa eller minska den, och Liberalerna säger ingenting. Min fråga är därför: Vad är beskedet från regeringsunderlaget? Ska skatten avskaffas eller inte? Om den ska avskaffas, när ska den avskaffas?

Herr talman! När det gäller resurser till kommunerna hade den borgerliga regeringen och stödpartiet möjlighet att göra det de inte lyckades med i höstas, det vill säga ge ett tydligt besked till kommuner och regioner om hur det ska se ut framåt. År 2023 kommer att vara ett förlorat år för kommuner och regioner, men var händer nästa år och året efter det? Vad är beskedet från regeringen och stödpartiet till kommunerna? Är det att skära ned, eller kommer man att få ökade tillskott? Regeringen är tvärtyst i denna fråga.

En ansvarstagande politiker i en kommun, oavsett vem den styrs av, ser till att anpassa ekonomin utifrån förutsättningarna, och det innebär just nu att skära ned.

Herr talman! Det är nu äntligen dags att debattera skatteutskottets betänkande 14, som handlar om punktskatter och tull.

Låt mig börja med punktskatterna. Detta är ett område med en ganska spretig flora av skatter som har tagits upp i närmare 70 olika yrkanden. Det handlar om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak, flygresor, avfall och - såklart - plastpåsar.

Men även om skatternas innehåll har en stor spridning finns det i alla fall en sak som förenar Sverigedemokraternas och de övriga borgerliga partiernas inställning och hållning till de skatter som vi ska debattera här i dag: De ska antingen avskaffas i sin helhet eller på något sätt minskas.

Det finns naturligtvis inget egenvärde i att ha en skatt, utan den ska ha ett syfte. Punktskatter finns därför att de ska ha en styrande effekt, men det går inte att bortse från att de även är en viktig inkomstkälla för statskassan. Om man väljer att blunda för det senare - även i relation till andra skatter än punktskatterna - blir effekten i slutändan att man inte har några resurser att satsa på vår gemensamma välfärd.

Herr talman! Detta såg vi alla ett exempel på här i kammaren för bara två dagar sedan, då Sverigedemokraterna och den högerkonservativa regeringen presenterade sin vårbudget. Väldigt få av de svenska hushållen kan räkna med något ekonomiskt stöd av Sverigedemokraterna och den borgerliga regeringen, trots att det faktiskt är så att många hushåll har det svårt just nu. Många hushåll har inte möjlighet att få pengarna att räcka till det mest nödvändiga, som näringsriktig mat, att betala hyra eller, för den delen, att köpa kläder till sina barn.

Vårbudgeten saknade helt och hållet satsningar på vår gemensamma välfärd. Inga besked gavs heller till kommuner och regioner om ökade resurser, trots att man nu i kommuner runt om i landet förbereder för att skära ned på skolan, förändra äldreomsorgen och skära ned i sjukvården. Den ekonomiska krisen drabbar ju även kommuner och regioner.

Kort och gott: Regeringens vårbudget är en förlorad budget.

Herr talman! Jag återgår till punktskatterna lite mer specifikt. Vårbudgeten innehöll även en nyhet om den så kallade plastpåseskatten. Detta var inte bara en nyhet för oss i oppositionen eller för den breda allmänheten utan tydligen även för Sverigedemokraterna. Cirka en vecka innan budgeten presenterades i sin helhet trumpetade nämligen just Sverigedemokraterna ut att plastpåseskatten skulle avskaffas. När budgeten presenterades var beskedet dock att frågan om skatt på plastpåsar ska remitteras avseende att avskaffa eller minska skatten.

Helt allvarligt: Mitt i en ekonomisk kris, då välfärden är satt under hård press och då vanligt folk inte vet om de har råd att över huvud taget köpa mat som kan stoppas i en påse av något slag, ägnar sig Sverigedemokraterna och regeringen åt förhandlingar om plastpåseskatten, och de kan ändå inte kommunicera en gemensam hållning.

Kan detta möjligtvis förklaras av att Liberalerna ingår i regeringen? Det var det parti som allra hårdast drev införandet av plastpåseskatten under föra mandatperioden men som nu är så tyst om detta att prasslandet av just en plastpåse framstår som öronbedövande.

Jag tror att många med mig är nyfikna på att i denna debatt få ett tydligt besked från Moderaterna, Kristdemokraterna och, inte minst, Liberalerna om vad som kommer att hända med plastpåseskatten.

Herr talman! Så några kommentarer om tullens viktiga arbete. Att förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor är en stor och viktig del av tullens arbete, och på grund av den utveckling av brottslig verksamhet vi ser i Sverige och resten av Europa har detta med rätta också fått ett ökat fokus de senaste åren.

Av denna anledning genomförde den tidigare socialdemokratiska regeringen en del viktiga förändringar i bland annat smugglingslagen, som trädde i kraft i augusti 2021. Samma regering tillsatte en utredning för ökade befogenheter inom den brottsbekämpande verksamheten.

Så sent som i september 2022 lämnade Tullbefogenhetsutredningen över sitt delbetänkande med flera genomarbetade förslag till förändringar. Bland annat skulle en tulltjänsteman ges i stort sett samma generella rätt som en polisman eller en kustbevakningstjänsteman att stoppa fordon och andra transportmedel. Vidare skulle tulltjänstemän ges utökad rätt att undersöka och öppna försändelser. Det handlade också om ändringar i befogenheter för att upptäcka och utreda brott med mera.

Nu är det upp till nuvarande regering att återkomma till riksdagen med förslag.

Herr talman! Till sist: I en debatt om skatter och en myndighets verksamhet är det viktigt att se helheten. Det gör att de som vill sänka skatten är oss andra skyldiga svaret på en viktig fråga: Vilka saker ska samhället sluta att göra när pengarna inte räcker till?

(Applåder)

Herr talman! Jag konstaterar att finansministern inte är det minsta självkritisk över höstens process. Tvärtom säger finansministern att det var en så snabb process som var möjligt och att skattelagstiftningen sätter hinder i att hantera det på ett annat sätt.

Jag anser att regeringen använder skattelagstiftningen som en täckmantel för att inte stå upp för sina egna prioriteringar. När det handlade om att få sekretess på plats för utbetalningar av elstödet gick det minsann att göra det fort. När man skulle ta bort bonusen på elbilar gick det från den ena dagen till den andra, och när man ska sänka skatten för höginkomsttagare går det snabbt.

Det är klart att det hade gått att göra arbetet snabbare under hösten. Beslutet fattades i EU i början av oktober. Det fanns alla möjligheter att sätta full fart att jobba med lagstiftningen. Regeringen hade kunnat nyttja möjligheten att lämna en stoppskrivelse till riksdagen och på så sätt se till att även om lagstiftningen kom på plats efter årsskiftet skulle den ha kunnat gälla från den 1 december.

Svaret från finansministern om att det här har gått så otroligt fort, att man gjorde så gott man kunde, handlar bara om att man inte vågar stå upp för sina egna prioriteringar. Det gör mig orolig. Om den typen av lagstiftning kommer på plats även den kommande hösten innebär finansministerns besked i dag att de svenska hushållen kommer att undanhållas flera miljarder som kan tas in i skatter och som kan användas till stöd till hushållen därför att regeringen inte vill genomföra en sådan skatt i Sverige.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! När man tar del av svaret på interpellationen från finansministern kan man någonstans ana att finansministern och regeringen egentligen inte ville se en sådan här skatt över huvud taget.

Skatten på övervinster, som nu sent omsider har införts, bygger på beslut i EU om att faktiskt se till att ta tillbaka en del av de överintäkter och övervinster som har uppstått genom den uppkomna elsituationen i Europa. Regeringens agerande under hösten förstärker dock bara misstanken om att regeringen egentligen inte ville se en sådan här skatt.

Först och främst såg regeringen till att vara senfärdig i agerandet för att över huvud taget få den svenska lagstiftningen på plats. Man var bland de sista regeringarna i hela EU med att få detta på plats. Och inte nog med det, utan på grund av denna försening infördes inte skatten förrän den 1 mars i år trots att EU-lagstiftningen tillät att den skulle kunna införas från den 1 december förra året.

Detta har sammantaget gjort att man har gått miste om flera miljarder i skatt som man kunde ha använt till att stötta hushållen. Förutom att regeringen var senfärdig valde man att lägga sig på en konstruktion som gjorde att man drog in minimalt med skatteintäkter. Det blev ungefär 150 miljoner kronor, enligt regeringens egna beräkningar, när det skulle ha kunnat vara flera miljarder.

Jag har några frågor till finansministern utifrån hur regeringen valde att agera under hösten med den senfärdighet som gjorde att den svenska staten gick miste om flera miljarder i skatteintäkter. Har regeringen och finansministern dragit lärdomar av hur man agerade under hösten? Har man funderat på hur man skulle kunna göra annorlunda om man nu är beredd att se till att fortsätta att ha en sådan här skatt kommande vinter?

Herr talman! Pasta är 26 procent dyrare. Paprika är 28 procent dyrare. Mjölk är 38 procent dyrare. Detta är några exempel på de extrema prisökningar på mat som har varit under det senaste året. Till det kan vi lägga höjda räntor på lånen, ett försenat elstöd och en skyhög inflation.

Sammantaget innebär detta att de svenska hushållen i allmänhet och särskilt barnfamiljer och de pensionärer som har en låg pension lever i en ekonomiskt mycket svår och utsatt situation.

I ett sådant här läge förväntar sig det svenska folket att regeringen tar ett ansvar för den ekonomiska utvecklingen. Min fråga till finansminister Elisabeth Svantesson är helt enkelt: Har regeringen några nya konkreta förslag på hur man ska kunna stötta hushållen?

Herr talman! Det är uppenbart att finansministern inte kan ge ett besked om när och hur en folkräkning ska genomföras i Sverige. Det är också uppenbart att regeringen nu famlar i hur man tänker ta sig an frågan om att ha en god ordning och reda när det gäller vilka som bor i Sverige och var de bor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En korrekt folkbokföring och pålitliga uppgifter som lämnas till våra myndigheter är viktigt och helt nödvändigt för att kunna motverka utnyttjande av människor eller att man utnyttjar vår välfärd. Jag hoppas därför att regeringen verkligen tar frågan på allvar framöver.

Men oavsett hur duktiga vi som samhälle blir på att jobba med de här frågorna kommer det att finnas människor i utanförskap så länge det finns ekonomiska och sociala orättvisor i vårt samhälle. Regeringens och Sverigedemokraternas politik bidrar till att förstärka och öka klyftorna i samhället mellan dem som har och dem som inte har.

Förutom att ta oss an de här sakerna behöver vi därför även en helt annan politik för att i grunden komma till rätta med de bakomliggande orsaker som problem och fusk med folkbokföringen endast är ett symtom på. Jag tänker bland annat på en politik som ger fler barn och ungdomar möjlighet att lyckas i skolan, en politik som ger möjlighet att ta ett jobb och en politik som gör att det byggs fler bostäder så att fler kan bo under vettiga förhållanden.

Herr talman! Kort och gott behövs det mer av socialdemokratisk politik.

(Applåder)

Herr talman! Vi är helt överens om problembeskrivningen. Vi är helt överens om att vi behöver ha fler verktyg. Vi är också överens om att det behövs mer resurser. Även i det socialdemokratiska budgetförslaget, i opposition, finns denna resursförstärkning med.

Men när det gäller de 14 interpellationer och de 12 skriftliga frågor som ställdes under den förra mandatperioden var det finansministerns partikamrater som just sa: Vi ska ut och knacka på varenda dörr. Det var det som var budskapet under valrörelsen. Det var det som var andemeningen i att peka ut en folkräkning.

Därför, herr talman, blir man en aning förundrad över att finansministern nu inte kan ge ett besked om när folkräkningen ska genomföras och hur den ska genomföras. Frågan kan ställas om detta är ytterligare ett exempel på att man före valet säger en sak och efter valet säger en annan sak.

Varför är regeringen inte mer förberedd när man har drivit frågan här i kammaren och i valrörelsen om att genomföra en folkräkning som inte handlar om de verktyg som den socialdemokratiska regeringen redan har sett till att skattemyndigheten har? Man sa ju tydligt att det ska till en folkräkning.

I finansministerns svar som vi fick ta del av alldeles nyss säger finansministern att "regeringen avser också att ge Skatteverket i uppdrag att ta fram förslag på vilka ytterligare åtgärder som är möjliga och lämpliga att genomföra". En fundering från min sida är om detta innebär att uppdraget ska innehålla ett tydligt uppdrag till skattemyndigheten om just en folkräkning. Och om det här är så viktigt, varför gav inte regeringen uppdraget redan i det regleringsbrev som regeringen har beslutat om? Framför allt, när kommer uppdraget att ges?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De grundläggande frågorna kvarstår alltså: Exakt när kommer folkräkningen att genomföras? Vad innebär den? När och hur ska den genomföras? Det har vi inte fått något svar på ännu, herr talman.

Herr talman! Tack, finansministern, för svaret! Jag tycker att det är bra att vi i grunden kan vara politiskt överens om att det ska vara ordning och reda när det gäller vilka som bor i Sverige och var de bor någonstans. För vårt välfärdssystem och för att vi ska kunna motverka exempelvis arbetslivskriminalitet är det en förutsättning att vi har korrekta uppgifter om de människor som lever i Sverige. Ett viktigt verktyg när det gäller detta är att se till att vi har korrekta uppgifter och ordning och reda i den svenska folkbokföringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den tidigare socialdemokratiska regeringen genomförde en lång rad åtgärder på just detta område för att stärka kontrollen och för att förbättra kvaliteten. Skatteverket fick exempelvis ökade anslag och fler verktyg för att upptäcka, utreda och åtgärda fel i folkbokföringen. Myndigheten fick till exempel möjlighet att avregistrera falska identiteter och göra hembesök för att kontrollera var folk bor någonstans. Skatteverket genomförde också på uppdrag av den socialdemokratiska regeringen ett antal projekt där man gjorde riktade insatser. Och så sent som i november beslutade riksdagen på förslag från den tidigare regeringen om nya bestämmelser om samordningsnummer.

Till detta kan läggas den proposition som finansministern själv hänvisade till i sitt svar - Bättre möjligheter för Skatteverket att göra dataanalyser och urval i folkbokföringsverksamheten. Även detta var utarbetat av den tidigare socialdemokratiska regeringen. Det är jättebra förslag som gör att Skatteverket nu kan göra riktade kontroller och förbättra folkbokföringen.

När jag nu tar del av finansministerns svar kan jag konstatera att det är en socialdemokratisk politik som regeringen vill fortsätta med - samma politik som Sverigedemokraterna och Moderaterna kraftigt kritiserade under förra mandatperioden. Inte mindre än 14 interpellationer och 12 skriftliga frågor som rörde folkräkning i Sverige ställdes under förra mandatperioden av främst moderater och sverigedemokrater. Dessutom fanns folkräkningen, precis som finansministern läste upp i sitt svar, uttryckligen med i Sverigedemokraternas och Moderaternas budgetmotioner.

Men trots det höga tonläget under förra mandatperioden och trots att man avsatt medel i budgeten kan inte finansministern svara på den mycket enkla fråga som jag ställde i interpellationen: Hur och när kommer den utlovade folkräkningen att genomföras? Därför upprepar jag den, men jag gör också tillägget: Varför överger regeringen sina egna politiska förslag?

(Applåder)

Fru talman! Punktskatter på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning, som behandlas i dagens ärende, har sedan tidigare varit flitigt debatterade i olika sammanhang, och så även här i kammaren. Dagens debatt handlar i första hand om införandet av en bnp-indexering av just de nämnda skatterna. Men följdmotionerna från Moderaterna och Sverigedemokraterna, med förslag på både avslag och avskaffande av dessa punktskatter, ger mig anledning att göra några kommentarer.

Fru talman! Låt mig börja med skatten på kemikalier i viss elektronik. Det är en relativt ny skatt som infördes den 1 april 2017. Syftet med skatten är att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från olika varugrupper. Kemiska ämnen i varor är generellt betydligt sämre reglerade än ämnena i sig eller deras användning i kemiska produkter. Dagens förbud och begränsningar kommer inte åt många av de risker som faktiskt är förenade med farliga kemikalier i just konsumentvaror.

Den utredning som låg till grund för införandet av skatten valde att ta fram förslag som minskar just förekomsten av farliga ämnen i människors hemmiljö. Studier har visat att vanliga källor till farliga ämnen i människors hemmiljö är bland annat flamskyddsmedel i elektronik. Exempel på varor som omfattas är mikrovågsugnar, kylskåp, tvättmaskiner, läsplattor, mobiltelefoner, tv-apparater och så vidare.

Redan samma år som skatten på kemikalier i viss elektronik infördes gjorde regeringen bedömningen att skatten och dess utformning behöver ses över och uppdateras med jämna mellanrum. Regeringen gav därför i slutet av 2019 Skatteverket och Kemikalieinspektionen i uppdrag att utvärdera kemikalieskattens effekter. Uppdragen redovisades i två delar under hösten 2020 och våren 2021.

Denna utvärdering visar att varken företagens vinster eller sysselsättningen har påverkats av denna skatt. Men det fanns synpunkter på skattens kostnadseffektivitet och den administrativa bördan, som ansågs betungande av många företag. Dessa signaler togs på stort allvar av regeringen, och i juni i år beslutade regeringen om en lagrådsremiss gällande en enklare och tydligare kemikalieskatt. Bland annat föreslås ett förenklat avdragssystem, och det ska bli tydligare och enklare regler för begagnade varor.

Fru talman! Skatten på avfallsförbränning infördes så sent som 2020 för att på lång sikt uppnå en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering i enlighet med avfallshierarkin och för att uppfylla målet om att Sverige ska gå före på klimat- och miljöområdet.

En utvärdering av avfallsförbränningsskattens effekter har genomförts av Skatteverket. Rapporten redovisades i oktober 2021, och den visade att skatten inte fullt ut på ett verkningsfullt och kostnadseffektivt sätt styr mot en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering. Samtidigt tycks denna skatt dessutom till viss del övervältras på mottagningsavgifterna, och en del belastar även avfallsförbrännarnas resultat.

Detta har fått som effekt att en del kraftvärme- och värmeverk har fått revidera sina reinvesterings- och nyinvesteringsplaner efter skattens införande. Det gör att avfallsförbränningsskatten riskerar att få en negativ påverkan på effektsituationen i ett för Sverige väldigt allvarligt energiförsörjningsläge.

Rysslands invasion av Ukraina och Rysslands agerande på energimarknaden har därmed också kraftigt ändrat förutsättningarna för den europeiska elmarknaden. Svenska hushåll och företag står nu inför en vinter med mycket högre elpriser än normalt. Såväl ekonomiskt svaga hushåll som elintensiv industri riskerar att drabbas hårt. För att motverka just detta remitterade den socialdemokratiska regeringen den 9 september i år ett förslag om att avfallsförbränningsskatten ska avskaffas från den 1 januari 2023.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning

Under förutsättning att den nuvarande regeringen faktiskt går vidare med detta förslag är propositionens förslag om att indexera avfallsförbränningsskatten inte längre aktuellt.

Fru talman! Avslutningsvis: Vissa punktskatter räknas årligen om med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex, KPI. Syftet är helt enkelt att följa den allmänna prisutvecklingen. Vissa punktskatter omräknas dessutom, utöver förändringarna i KPI, på ett sådant sätt att man gör ett schabloniserat tillägg med 2 procentenheter för att ta hänsyn till reala inkomstökningar, det vill säga utvecklingen av bnp.

Syftet med skatten på kemikalier i viss elektronik är, som jag tidigare har sagt, att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö och på så vis också skydda människors hälsa. Då är det också rimligt att beakta den reala utvecklingen av inkomster genom att införa en bnp-indexering av skatten.

Då det däremot kan antas att skatten på avfallsförbränning på goda grunder kommer att avskaffas finns det ingen anledning att gå vidare med en bnp-indexering av just den skatten.

Fru talman! Med detta sagt yrkar jag bifall till reservation 1.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för möjligheten att bemöta hans frågor.

När det gäller Ostkustbanan har det påbörjats en utbyggnad av dubbelspår med satsningar på närmare 10 miljarder kronor. Den socialdemokratiska regeringen har påbörjat utbyggnaden av Norrbotniabanan, och det har satsats historiskt stora resurser på att flytta över gods från väg och järnväg till sjöfarten.

Min fråga till riksdagsledamoten Jimmy Ståhl är: Vad är Sverigedemokraternas prioriteringar och satsningar för infrastrukturen i norra Sverige?

Fru talman! En ökad takt i klimatomställningen innebär stora investeringar och nya jobb i hela landet. Sverige kan inte låta de möjligheter som klimatomställningen innebär försvinna iväg någon annanstans. Nya och utvecklade branscher bidrar till fler jobb, en starkare ekonomi och en bättre välfärd.

I norra Sverige växer redan nu framtidens gröna industrier fram. Vi ser bland annat en utveckling av fossilfritt stål, batteritillverkning och framställning av grön vätgas. Industrin och industriarbetarna är lika avgörande i dag för att bygga världens första fossilfria välfärdsland som de var när vi byggde det svenska välfärdssamhället.

Omställningen kräver dock en väl fungerande infrastruktur. Vi behöver stora investeringar i Sveriges elnät, järnvägar, vägar, bredband och laddstolpar. De senaste två mandatperioderna har socialdemokratiska regeringar gjort rekordstora satsningar. Men det räcker inte, utan fortsatta satsningar krävs.

Allmänpolitisk debattRättsväsendet

Fru talman! För Västernorrland, den region som jag bor i och representerar här i riksdagen, är en utbyggnad av dubbelspår mellan Gävle och Härnösand helt avgörande. Dagens ostkustbana är Sveriges längsta flaskhals med 27 mil enkelspårig järnväg på sträckan Gävle-Härnösand. I dag är banan överbelastad i hela sin sträckning, och det finns ett mycket begränsat utrymme för fler transporter.

Genom att bygga dubbelspår kan kapaciteten fyrdubblas och restiderna halveras. Järnvägstransporter är avgörande för export av just de gröna industriernas produkter på ett miljövänligt sätt. Nya Ostkustbanan är helt enkelt bra för miljön, ekonomin och jobben i hela Sverige.

Men även med en utbyggd järnväg kvarstår det behov av transporter av gods på väg. Och människor behöver kunna transportera sig med bil där kollektivtrafik inte är ett alternativ. Under en lång tid har kustkommunerna i norra Sverige framfört behov av nya sträckningar på dagens E4. I vårt län handlar det om en ny förbifart vid Örnsköldsvik.

Fru talman! I stället för en offensiv satsning på de gröna jobben väljer nu det högerkonservativa blocket en helt annan väg. I deras slottsavtal framgår det att Sveriges miljö- och klimatambitioner ska sänkas. Dessutom finns det i slottsavtalet inte en enda stavelse om satsningar på infrastruktur. Jo, förlåt, Bromma flygplats nämns och ska finnas kvar. Den högerkonservativa regeringens ointresse för klimatfrågor och infrastruktur är ett reellt hot mot den gröna tillväxten i norra Sverige.

Allmänpolitisk debattInfrastruktur

Sverige har tekniken, vi har kunnandet och vi har viljan. Genom att samlas kring möjligheterna i en omställning kan vi bli det första fossilfria välfärdslandet med en förnybar energiproduktion.

Den högerkonservativa politiken på detta område är inte bara framförhandlad på ett slott - den är i verkligheten ett luftslott. Sverige behöver en annan politik som vill prioritera satsningar på väg och järnväg i hela landet med ambitionen att bygga ett hållbart samhälle för alla.

(Applåder)