Herr talman!

Herr talman! Mikael Damberg har frågat mig om jag avser att återkomma med nya förslag på beskattning av övervinster när nuvarande lagstiftning löper ut den 30 juni.

Enligt en EU-förordning som beslutades den 6 oktober förra året ska ett obligatoriskt tak för intäkter införas i medlemsländerna. I Sverige har det krävts kompletterande lagstiftning för att tillämpa intäktstaket. Det beror bland annat på att förordningen innehåller olika valmöjligheter för medlemsstaterna. Regeringen har hanterat frågan så snabbt som det har varit möjligt, och den 1 mars trädde skatten på överintäkter från el i kraft. Genom skatten kan intäktstaket börja tillämpas i Sverige.

Det är viktigt att i det här sammanhanget nämna att tillämpningen av intäktstaket inte är en förutsättning för utbetalning av elstöd. I samma EU-förordning som ligger till grund för intäktstaket anges till exempel att så kallade flaskhalsintäkter får användas för att finansiera åtgärder till stöd för elslutkunder. Detta sker nu också, och det handlar om stöd i storleksordningen 55 miljarder kronor.

Det följer av EU-förordningen att bestämmelserna om intäktstaket ska tillämpas till och med den 30 juni 2023. Kommissionen får dock, om det är motiverat på grund av de ekonomiska omständigheterna eller elmarknadens funktion i unionen och enskilda medlemsstater, föreslå bland annat att tillämpningsperioden för förordningen förlängs. Vidare har kommissionen nyligen lagt fram ett förslag om reviderad elmarknadsdesign.

Innan vi vet mer om hur länge det redan beslutade intäktstaket ska tillämpas och om hur arbetet med att revidera elmarknadsdesignen fortlöper är det för tidigt att säga hur den nationella lagstiftningen ska se ut längre fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! När man tar del av svaret på interpellationen från finansministern kan man någonstans ana att finansministern och regeringen egentligen inte ville se en sådan här skatt över huvud taget.

Skatten på övervinster, som nu sent omsider har införts, bygger på beslut i EU om att faktiskt se till att ta tillbaka en del av de överintäkter och övervinster som har uppstått genom den uppkomna elsituationen i Europa. Regeringens agerande under hösten förstärker dock bara misstanken om att regeringen egentligen inte ville se en sådan här skatt.

Först och främst såg regeringen till att vara senfärdig i agerandet för att över huvud taget få den svenska lagstiftningen på plats. Man var bland de sista regeringarna i hela EU med att få detta på plats. Och inte nog med det, utan på grund av denna försening infördes inte skatten förrän den 1 mars i år trots att EU-lagstiftningen tillät att den skulle kunna införas från den 1 december förra året.

Detta har sammantaget gjort att man har gått miste om flera miljarder i skatt som man kunde ha använt till att stötta hushållen. Förutom att regeringen var senfärdig valde man att lägga sig på en konstruktion som gjorde att man drog in minimalt med skatteintäkter. Det blev ungefär 150 miljoner kronor, enligt regeringens egna beräkningar, när det skulle ha kunnat vara flera miljarder.

Jag har några frågor till finansministern utifrån hur regeringen valde att agera under hösten med den senfärdighet som gjorde att den svenska staten gick miste om flera miljarder i skatteintäkter. Har regeringen och finansministern dragit lärdomar av hur man agerade under hösten? Har man funderat på hur man skulle kunna göra annorlunda om man nu är beredd att se till att fortsätta att ha en sådan här skatt kommande vinter?

Herr talman! Elisabeth Svantesson återkommer till elstödet, och det är glädjande att vi är överens om att det är bra att kapacitetsavgifterna återbördas till hushåll och företag. Det var i grunden ett socialdemokratiskt förslag, vår inriktning och vårt beslut, som nu regeringen har arbetat vidare med. Där är vi överens. Men det är lite tomt på svar på frågan om övervinsterna. Det är ju ändå två olika frågor och intäktskällor vi talar om.

Låt mig ändå få börja med elstödet. I den här frågan har regeringens hantering lämnat mycket att önska. Man lovade att elstödet skulle vara på plats i november. Det blev inte så. Sedan skulle det vara på plats i god tid innan jul, men det blev inte så. Det blev kraftigt försenat. Efter stora påtryckningar, inte minst från Socialdemokraterna, backade regeringen och tog med hela Sverige i diskussionen om elstödet. Så var det inte från början från regeringens och Sverigedemokraternas sida. När stödet till hushållen nu till slut börjar betalas ut visar det sig att man har sjabblat med utbetalningarna. Några får enormt mycket stöd; till exempel har några individer fått över 700 000 kronor. Olika myndigheter har givit olika besked om hur man ska göra med pengarna. Mycket av detta är hemligstämplat på regeringens inrådan.

Hela hanteringen och turerna visar att elstödet inte har rullat ut helt smärtfritt. Problemet är att detta fortsätter. Det är många som fortfarande inte har fått elstödet. Framför allt företag runt om i Sverige väntar fortfarande på besked om när elstödet kommer och hur det ska bli. Det är 29 miljarder kronor som ska gå till företagen, och det har ännu inte godkänts av EU-kommissionen.

Jag bad en kollega prata med Regeringskansliet i morse, som återigen fick besked om att någon statsstödsanmälan inte ens har skickats in. Hur är det möjligt? Den frågan kommer att fortsätta att diskuteras.

Låt mig komma tillbaka till den övergripande frågan. Jag delar finansministerns bild av att den ekonomiska politiken ska vara välavvägd och att finanspolitiken i sin helhet inte får vara expansiv. Att låta några företag göra enorma vinster för att elpriserna har varit exceptionellt höga på grund av ett krig i Europa, samtidigt som produktionskostnaderna har varit oförändrade, är väl knappast en avvägd politik i det här läget eftersom hushållen är så pressade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag menar att det inte är rimligt att övervinsterna bara stannar hos bolagen. När det finns en möjlighet att överföra en del av övervinsterna tillbaka till hushåll bör vi ta den möjligheten. I ett historiskt svårt läge för hushållen måste politiken agera och orka prioritera. Då krävs det att regeringen har framåtdrift, har egna förslag och lägger fram lagstiftning som gör det möjligt att förändra en orimlig situation.

Herr talman! Jag blir ändå förvånad över att det finns riksdagsledamöter som säger att det här inte kräver skattelagstiftning. Vi får ta en kaffe någon gång och prata igenom detta; det är ju alldeles självklart att det är fråga om en ny skatt i Sverige.

Sådant tar tid. Alla som vet vad ny lagstiftning innebär vet att den tar tid, men departementstjänstemännen har gjort fantastiska insatser från att det här började tills vi fick det på plats. Jag vill gärna diskutera om annan ny komplicerad lagstiftning har hanterats så fort, men vi kan återkomma till det efter debatten. Det är viktigt att inte undanhålla sanningen för den som lyssnar.

Regeringen har redan hunnit få mycket gjort som många regeringar inte har hunnit innan. För första gången på 40 år finns en majoritet i Sveriges riksdag för kärnkraft. Kärnkraften kommer inte att rädda svenska hushåll under nästa vinter - jag kommer snart tillbaka till det. Men den kommer att hjälpa mina barn och barnbarn när de blir äldre därför att det kommer att finnas mer producerbar ren el. Det kommer att vara otroligt viktigt för omställning, tillväxt och hushållens ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här och nu jobbar regeringen för fullt med olika verktyg inför nästa vinter. Jag har en fråga till Mikael Damberg. Det är jättebra att intäktstaket har kommit på plats, men är det självklart att vi ska fortsätta med just det här intäktstaket, eller kan det göras på annat sätt? Vi ska också komma ihåg att en del av de vinster som företag gör behövs för investeringar i ny energi- och elproduktion. Var går gränsen och balansen? Jag problematiserar nu eftersom det inte är självklart hur intäktstaket ska utformas. Den lagstiftning som nu är på plats gäller nu. Intäktstaket är alltså här och nu. Det är nu mars, snart är det april och sedan är det maj. Om det ska förlängas och hur det ska förlängas är diskussioner som pågår. Det är därför jag inte ger ett ja- eller nejsvar. Verktyg och insatser väger olika för vintern. Arbetet görs också tillsammans med andra EU-länder eftersom - och det vet Socialdemokraterna - hela energimarknaden och elmarknaden är europeisk. Vi har en gemensam EU-marknad.

Jag är beredd att diskutera många olika förslag för att underlätta för hushållen och framför allt se till att vi får mer elproduktion. Jag stänger inga dörrar. Men frågan handlade om intäktstaket, och svaret är att vi arbetar för fullt på bred front och självklart kommer att återkomma vad gäller just den här frågan om intäktstaket. Men en sak kan man vara alldeles säker på: Vi gör nu allt vi kan för att reparera ett mer eller mindre sargat elsystem.

På tal om att vara självkritisk tror jag inte att jag någonsin hört någon socialdemokrat här i kammaren som verkar ångra att två reaktorer lades ned ganska sent - strax innan kriget bröt ut - och priserna redan då började stiga. Men jag lämnar det här.

Fru talman! Jag förstår att intäktstaket är ett av Mikael Dambergs favoritförslag, och det får det gärna vara. Jag tycker att det är väldigt bra att vi har fått det på plats därför att det är rimligt med detta tak.

Jag tycker att det är ännu mer rimligt att vi nu kan skicka tillbaka kapacitetsavgifterna till både hushåll och företag. Företag har aldrig tidigare fått den här typen av stöd, som den här regeringen nu ger.

Dessutom satsar vi för företag som är extra elintensiva, som kanske hade ställt om sin produktion för att vara mer gröna och som i ett tufft och hårt läge helt plötsligt drabbades av höga elkostnader. Därför ser vi till att de företagen får stöd så att de kan fortsätta och inte behöver varsla människor eller lägga ned.

Fru talman! Den här viktiga frågan är komplicerad, men det är fullt möjligt att göra väldigt mycket bra framåt både för svenska hushåll och företag och för att vi i samma andetag ska kunna ställa om.

Energifrågan är just nu en av de allra viktigaste frågorna för väldigt många svenskar och väldigt många företag. Därför jobbar vi aktivt med just den här frågan.

Min poäng, som jag var tydlig med, är att vi återkommer i frågan som Mikael Damberg ställde. Jag förstår att han vill ha ett svar här och nu, men vi gör saker. Vi väntar inte på EU. Vi jobbar med och i EU, och det är viktigt. Vi ska göra det så bra som möjligt och på allra bästa sätt så att det kommer svenska hushåll och svenska företag till del.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.