Johan Forssell

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Fru talman! Det låter på Vänsterpartiet som att om vi bara höjde bidragen och höll fast vid den gamla politiken skulle vi inte ha några integrationsproblem. Här har dock Tony Haddou ett problem att hantera. Det är nämligen så att vi hade åtta år med en rödgrön regering, och Vänsterpartiet var med i det arbetet. Det var ju mycket Vänsterpartiets politik som satte prägel på den politiken, inte minst på migrationsområdet.

Varför ser det då ut som det gör? Ärligt talat: Om detta hade varit svaret, varför har vi då de integrationsproblem, den otrygghet och det utanförskap som vi ser i Sverige? Det kan vara någonting för Vänsterpartiet att fundera på.

Vi har en annan ingång i detta. Vi tycker nämligen att det är viktigt att det lönar sig att arbeta. Vi ska inte gömma och glömma bort människor i bidragsförsörjning och utanförskap. Vi tycker att det är viktigt att människor som kommer till vårt fina land känner att det lönar sig att ta det där extra arbetspasset. Man ska inte passiviseras, fastna, gömmas och glömmas bort i bidragssystem. Det var ju länge så det fungerade i Sverige under rödgröna regeringar. Allt detta lägger vi nu om, och det är klart att det kommer att göra stor skillnad.

Jag har en fråga till Vänsterpartiet. Vad är svaret när det gäller den rödgröna migrationspolitiken? Är det en lång återgång tillbaka till 2015 som Vänsterpartiet står och talar om här i talarstolen? Är det vad vi kan förvänta oss om de rödgröna skulle vinna valet 2026 - att Sverige ska återgå till permanenta uppehållstillstånd, att vi inte längre ska ha försörjningskrav vid anhöriginvandring, att EBO-systemet ska vara kvar? Blir det en lång rad återställare?

Det kan vara viktigt att tänka på när det finns andra partier på den rödgröna sidan som säger att man ska skärpa migrationspolitiken. Så blev det inte förra gången. Jag noterar att Vänsterpartiet liksom flera andra partier på den rödgröna sidan verkar vilja tillbaka till situationen 2015. Det vore inte ansvarsfullt mot Sverige, fru talman.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Fru talman! Tack, Tony Haddou, för frågorna! Det är ändå befriande att höra Vänsterpartiet vara så tydligt med vad man vill. Det är på något sätt som ett eko från 2015. Bara vi återgår till den politik som gällde då verkar det inte finnas några problem.

Den politiken försatte Sverige i en väldigt svår situation. Så är det. Det kanske inte Vänsterpartiet ser, men svenska folket ser det ju - utanförskap, segregation och en stor otrygghet.

Nu lägger vi om migrationspolitiken, bort från den ohållbara migrationspolitik som Vänsterpartiet drev på för tillsammans med Miljöpartiet och Centerpartiet och som Socialdemokraterna tyvärr lade sig för. Jag blir naturligtvis väldigt bekymrad när jag hör upprepade krav på en återgång. Vi hör hur det har låtit i den här debatten - det är amnestier och permanenta uppehållstillstånd, vi ska inte längre ha något försörjningskrav för anhöriginvandring, och vi ska bevara det gamla EBO-systemet. Det är på punkt efter punkt.

Det är ganska talande att det verkar vara just Vänsterpartiet och Miljöpartiet som för oppositionens talan på det här området. Det är naturligtvis en viktig upplysning.

Nu är det halvtid i mandatperioden. Vad skulle det bli med en rödgrön migrationspolitik? Är det nya rättsosäkra gymnasielagar? Är det att lämna den reglerade invandringen? I ett replikskifte nyss verkade det finnas en väldigt stor misstro mot det rättssäkra asylsystem som Sverige faktiskt har. Det låter som om det är vi i den här kammaren som ska göra asylprövningar och att det inte längre, som i dag, ska vara myndigheter och domstolar.

Vad handlar det om utöver att återgå till migrationspolitiken 2015? Vad är egentligen den rödgröna linjen i de här frågorna? Det hade varit förträffligt, fru talman, om Tony Haddou kunde ge ett svar på dessa frågor.

Fru talman! Ledamöter! Tiden för migrationspolitiska experiment är över. De fyra samarbetspartierna fick i valet 2022 väljarnas mandat för förändring - inte minst i migrationspolitiken.

Vi tog över i ett läge där Sverige under flera år hade haft ett asylmottagande på en nivå som var betydligt högre än landet klarade av. Det hade fått allvarliga följder på en lång rad olika samhällsområden.

Vi tog över en återvändandepolitik som inte fungerande. Skuggsamhället växte i omfattning år efter år och utmanade tilltron till hela den reglerade migrationspolitiken. I skuggsamhället levde tiotusentals människor i utsatthet, och myndigheterna visste inte ens vilka som befann sig i landet. Det innebar väldigt allvarliga följder för både den enskilde och Sverige som land. Vi tog också över en situation med en enorm integrationsskuld med 400 000 människor utan arbete, en otrygghet som höll på att bita sig fast i samhället och alldeles för många människor som upplevde att de inte kom till sin rätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Vi tog över en situation där migrationspolitiken varit allt annat än konsekvent. Det hade talats om skärpta regler, till exempel för den som inte fått asyl och därför ska återvända hem, men politiken gjorde sedan helomvändningar och tog fram amnestiliknande gymnasielagar. De var så dåligt genomförda att ansvariga myndigheter protesterade och Lagrådet menade att gränsen för vad som är acceptabelt faktiskt hade nåtts. Politiska experiment gör sig mycket dåligt i migrationspolitiken.

Det var den situation vi tog över. Det var därför vi fick ett tydligt mandat av svenska folket att ta tag i problemen, sluta sopa dem under mattan och i stället göra Sverige till ett bättre land.

När vi nu går in i mandatperiodens andra halvlek är paradigmskiftet i full gång. Det här är ett omtag som saknar motstycke i svensk historia. Det är vår tredje budget, och precis som tidigare är det en offensiv budget för förändring, för ordning och reda i migrationspolitiken och för bättre förutsättningar i kampen mot skuggsamhället. Vi tar tag i den stora integrationsskuld som byggts upp av den förda politiken från tidigare mandatperioder.

De flesta av de reformer vi nu genomför borde ha genomförts för många år sedan. Men handlingsförlamning är inte ett arbetssätt som vi har tagit efter. Det händer ibland, inte minst i den här kammaren, att vi får kritik för att vi gör för mycket och går för fort fram. Det är däremot inte vad jag möter när jag träffar väljare. En av de vanligaste reaktionerna är tvärtom förvåning över att det vi gör inte redan är svensk lag.

Det är inte på något sätt en orimlig förväntning att Sverige ska ha en migration som vi kan hantera och en migrationspolitik där ett nej är ett nej, ett ja ett ja och fusk inte belönas. Men så har det faktiskt inte alltid varit. Därför gör vi denna historiska omläggning av migrationspolitiken.

Fru talman! Vi fortsätter på den inslagna vägen och gör någonting som inte präglat den tidigare migrationspolitiken. Vi kommer nämligen överens. Vi enas om en stram migrationspolitik. Vi genomför reformer som får effekt. Faktum är att asylinvandringen är på väg mot den lägsta nivån sedan 1997. Det är såklart en historisk förändring.

Regeringen har ett högt reformtempo. Med årets budgetproposition tar vi ytterligare steg i omläggningen av migrationspolitiken. Några särskilt viktiga fokusområden för kommande år är ett effektivare mottagande och återvändande, att bekämpa fusk och missbruk och även att utöka de inre utlänningskontrollerna för att säkerställa att personer som inte har laglig rätt att vara i Sverige följer svensk lagstiftning och återvänder hem.

Fru talman! Regeringens omläggning av migrationspolitiken ställer stora krav på både Migrationsverket och migrationsdomstolarna. Migrationsverket behöver till exempel ha goda förutsättningar att genomföra hela reformagendan, bland annat genom att ställa om mottagningssystemet för ett ordnat mottagande och möjliggöra en effektivare asylprocess och ett effektivare återvändande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

En effektivare asylprocess främjar att de som beviljas uppehållstillstånd snabbare kan börja integreras i vårt land och finna sig till rätta här. Att tiden från ansökan till beslut och vistelsen i mottagningssystemet är så kort som möjligt är naturligtvis helt centralt för såväl den enskilde som det allmänna.

Att fler bor i Migrationsverkets boenden innebär en närhet till Migrationsverket, en löpande dialog och bättre förutsättningar för Migrationsverket att anpassa sitt stöd och sin information till sårbara grupper såsom barn eller personer med funktionsnedsättning. För att uppnå det behöver även migrationsdomstolarna ges stabila ekonomiska förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Regeringen föreslår därför att både Migrationsverket och migrationsdomstolarna tillförs medel i budgetpropositionen för 2025.

För att förbättra förutsättningarna att verkställa avlägsnandebeslut behöver myndigheter veta var de personer som har att lämna Sverige befinner sig. Därför behöver myndigheterna kunna ta personer i förvar i större utsträckning. Regeringens mål är att uppnå 1 000 förvarsplatser så snart som möjligt. Vi föreslår i budgetpropositionen att medel tillförs för detta.

Fru talman! Regeringen vill förstärka Migrationsverkets arbete med att bekämpa fusk och missbruk i asylsystemet. Det handlar bland annat om att myndigheten ska utöka sin kapacitet att hantera biometriska uppgifter, utöka kontrollerna av arbetsgivare i ärenden om arbetstillstånd och förstärka arbetet med återkallelser av uppehållstillstånd och statusförklaringar. Regeringen föreslår därför att medel tillförs även för detta.

En satsning genomförs för att Polismyndighetens arbete med inre utlänningskontroller ska utökas och effektiviseras ytterligare. Inre utlänningskontroller är ett viktigt verktyg för att kunna ha kontroll över vilka människor som vistas i landet men också för att upptäcka personer som inte har laglig rätt att vara i Sverige. Det är angeläget ur både säkerhetssynpunkt och för att upprätthålla den reglerade invandringen med dess princip att det krävs rätt att vara i Sverige för att vara här.

Fru talman! Regeringen föreslår också åtgärder för att stimulera frivillig återvandring för personer som inte har integrerats i det svenska samhället eller av olika skäl vill flytta till sitt hemland. Det handlar bland annat om att kraftigt höja stödet för återvandring under 2026 för att skapa bättre förutsättningar för mottagaren att återetablera sig i hemlandet. Regeringen föreslår också att en nationell samordnare inrättas och att informationsinsatser genomförs för att öka kännedomen om möjligheten till frivillig återvandring.

Sammantaget föreslår regeringen i budgetpropositionen att 513 miljoner kronor tillförs under 2025 på det här utgiftsområdet. Trots tillskottet föreslås den sammantagna nivån på utgiftsområdet minska under 2025 jämfört med befintliga medel för 2024. Det beror främst på lägre kostnader för mottagandet av asylsökande och personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet. Ett skäl till det är att prognosen för antalet asylsökande har justerats ned jämfört med tidigare budgetpropositioner. Den förda politiken får effekt.

Fru talman! Sveriges förmåga att ta emot fler asylinvandrare de kommande åren är mycket begränsad. Vi ser effekterna av den tidigare politiken på allt fler områden. Det finns ett växande skuggsamhälle, utanförskap, gängkriminalitet, segregation och en integration som inte har fungerat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Konsekvenserna av en återgång till oreglerad invandring kan inte ha undgått någon. Det är därför väldigt oroande att det är precis det som erbjuds som alternativ till regeringens politik. Exakt vad som erbjuds kan vi naturligtvis inte veta eftersom splittringen i oppositionen är så stor, men en sak verkar man i alla fall vara överens om: att öka asylinvandringen till Sverige.

Det här är förvisso en budgetdebatt, men kostnaden för en återgång mäts inte bara i pengar. Den mäts även i utanförskap, arbetslöshet, ett växande skuggsamhälle och försämrad integration. Vi vet redan nu att prislappen för detta skulle bli väldigt hög. Vi vet också vilka som får betala priset för en sådan politik. Det är barn som inte får se sina föräldrar gå till jobbet, kvinnor som är fast i en hopplös situation och unga män som lockas in i en värld av gängkriminalitet och missbruk.

Fru talman! Sverige har inte råd att återgå till den tidigare politiken. Därför är jag stolt över att regeringen återigen föreslår en offensiv budget för utgiftsområde 8 och fortsätter flytta fram positionerna. Det tas ytterligare steg i den historiska omläggningen av svensk migrationspolitik.

(Applåder)

I detta anförande instämde Caroline Högström och Viktor Wärnick (båda M).

Fru talman! Regeringen är fast besluten att bryta utvecklingen mot ett växande skuggsamhälle, där så många människor far illa och lever i utsatthet och där vi också vet att det finns säkerhetsproblem, där flera personer har begått väldigt allvarliga brott och där vi också vet att många som lever i skuggsamhället har blivit utsatta för brott.

Vi är fast beslutna att upprätthålla principen om en reglerad invandring. Den som har asylskäl ska få asyl, men den som inte har det måste återvända hem. Upprätthåller man inte den principen, fru talman, har man ingen reglerad invandring. Då kommer vi snabbt att få en återgång till situationen 2015 när 163 000 människor sökte asyl på ett enda år. Hela mottagningssystemet kraschade i princip. Vi dras fortfarande med väldigt stora integrationsproblem som vi inte har klarat av, och nu måste ställa om och göra väldigt stora insatser för att försöka hantera dem, vilket inte är lätt.

Centerpartiet har ett ansvar för den uppkomna situationen. Det rödgröna svaret var ju gymnasielagen, och jag hör fortfarande samma tal om olika amnestier. Det rödgröna svaret på detta verkar alltså inte vara att ta tag i problemen, utan det är nya amnestier och nya experiment i migrationslagstiftningen. Det hör faktiskt till den här frågan, men jag fick inget svar på min fråga om det är vad vi kan förvänta oss.

Vi har varit väldigt tydliga: Vi vill bekämpa skuggsamhället genom att till exempel dela information mellan myndigheter. Vi ser naturligtvis att det finns ömmande värden, till exempel inom sjukvården som vi har exemplifierat med. Vi ser att det finns internationell lagstiftning som vi måste förhålla oss till. Det är precis därför vi har bett en utredare att titta väldigt noggrant på detta. Jag tänker inte föregripa det resultatet. Jag tänker inte stå här och spekulera i det. Snart får vi utredningen, och då kommer vi att noggrant analysera det.

Fru talman! För oss står det väldigt klart att det här skuggsamhället med kanske 100 000 människor inte för något gott med sig. Därför måste vi bekämpa det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Hur påverkar vårt förslag tilliten, undrar interpellanten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt oss prata om tillit. Frågan är kanske snarare hur 100 000 personer i ett skuggsamhälle påverkar tilliten i vårt samhälle. Hur påverkar 100 000 personer i skuggsamhället tilliten till den reglerade invandringen? Vi vet inte vilka dessa 100 000 personer är. Hur påverkar det? Vissa av dem ger sig inte ens till känna. Många av dem har fått utvisningsbeslut men vägrar att åka hem, trots att de kan göra det. De har sökt asyl men blivit nekade asyl i ett av världens mest rättssäkra system för migrationspolitiken. Hur påverkar det tilliten i vårt samhälle?

Låt oss prata om oro, som interpellanten också nämner. Jag vet att det finns en oro. Det är också därför som vi från regeringens sida är väldigt måna om att utreda det här väldigt grundligt och titta på hur ett utökat informationssamarbete mellan myndigheter sker med fullt beaktande av både internationella konventioner och till exempel barnkonventionen.

Möjligtvis skulle Centerpartiet fundera över sitt eget ansvar i den här debatten. Först använder Centerpartiet begrepp som inte hör hemma här - angiveri - och sedan frågar man mig vad jag kan göra för att minska oron. Ett första steg skulle möjligen vara att Centerpartiet självt drog slutsatser kring vad man kan göra för att minska oron, till exempel att använda korrekta begrepp och läsa de direktiv som ju finns och som är helt transparenta, där vi pekar på just att utredaren ska titta på vad som är effektivt och att det ska ske med beaktande av internationella konventioner.

Fru talman! Jag tänker inte stå här i dag i riksdagens kammare och spekulera i olika utfall av det som kommer att presenteras. Snart får vi utredningen, och då kommer vi att kunna diskutera det. Det vore inte ansvarsfullt av mig i dag att spekulera i det ena eller det andra. Det är precis för att vi ska veta hur det här förhåller sig till internationella konventioner men också var möjligheterna till ett utökat informationsarbete finns som vi har valt att tillsätta den här utredningen.

Man måste också fundera på vad alternativet vore till att göra detta. Om vi kan vara överens om att vi inte vill att det ska vara 100 000 människor eller ännu fler i det här skuggsamhället, vad är då alternativet till att myndigheter börjar tala med varandra?

Vi vet att dessa frågor historiskt har misskötts, inte minst av den rödgröna regeringen som Centerpartiet valde att stödja. Vi minns till exempel gymnasielagen, som enligt Lagrådet nådde gränsen för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas. Vi minns alla protester och ser resultatet av det än i dag: hur väldigt många människor som inte hade asylskäl har hamnat i väldigt svåra situationer på grund av att den tidigare regeringen, som Centerpartiet stödde, valde att ägna sig åt experiment i migrationslagstiftningen.

Tyvärr ser vi fortfarande samma typ av önskan i det rödgröna regeringsalternativet. Det talas fortfarande om olika amnestier för den här gruppen som alltså har fått nej på sina ansökningar, som inte har skyddsskäl, som inte är flyktingar men som inte vill åka hem.

Frågan jag tror att många ställer sig är därför: Vad är det rödgröna alternativet till att myndigheter ska börja tala med varandra? Kan Centerpartiet garantera att det inte kommer att bli nya amnestier eller gymnasielagar som vi har sett flera av de senaste åren och som har inneburit så stora problem för Sverige men också för många enskilda människor?

Fru talman! Jag tackar för interpellationerna, som berör ett väldigt viktigt ämne! Bakgrunden till detta är att vi tyvärr har omfattande problem i Sverige med ett mycket stort skuggsamhälle.

Ingen vet hur många det är. Enligt vissa skattningar är det 50 000 människor, enligt andra 100 000. Det finns också uppgifter som tyder på att det skulle kunna vara ännu fler än 100 000 personer som har kommit till Sverige och som inte har asylskäl, som har beslut om utvisning och som ska lämna landet. Eller de har kanske inte ens sökt asyl och inte ens gett sig till känna utan vistas olovligen här i landet.

Detta är naturligtvis ett väldigt stort problem på flera sätt. Det undergräver tilltron till hela den reglerade migrationspolitiken. Den som har asylskäl ska få uppehållstillstånd och stanna, men den som inte har det måste återvända hem. Om man inte följer den viktiga principen kommer vi aldrig att kunna skydda den asylrätt vi har i dag. Allting bygger på att detta fungerar.

Det är också så, fru talman, att väldigt många i den här gruppen befinner sig i ett mycket stort utanförskap och i stor utsatthet. Många far illa. Inte minst många barn och kvinnor far illa. Dessutom vet vi - vi har fått flera exempel på det - att detta tyvärr också berör Sveriges säkerhet. Vi måste kunna veta vilka som befinner sig i vårt land. Vi har de senaste åren fått flera exempel på hur personer i denna grupp har begått väldigt allvarliga brott. Vi vet också att många människor i skuggsamhället blir utsatta för brott.

Den tidigare regeringen valde att inte ta tag i dessa problem. Man valde att år efter år se problemen växa. Denna regering har en helt annan inställning. Vi tänker bekämpa skuggsamhället. Vi tänker upprätthålla denna avgörande princip i vår migrationspolitik, och ett ökat informationsutbyte mellan olika myndigheter är då en viktig pusselbit. Det är naturligtvis inte den enda pusselbiten men en viktig pusselbit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan tycker jag, fru talman, att många organisationer och personer bär ett ansvar för hur denna debatt har förts. Vi har fått en skrämseldebatt med falska uttryck, till exempel angiverilag och liknande, trots att vi inte har något färdigt förslag och trots att utredaren har i uppdrag att beakta just ömmande värden. Diskussionen här har till exempel handlat om lärare och läkare, trots att det i utredningsdirektiven är exemplifierat med just ömmande värden och trots att det framgår väldigt tydligt att en informationsplikt ska följa internationella konventioner, till exempel barnkonventionen.

Tyvärr bidrar Centerpartiet till detta, vilket vi precis kunde höra, genom att använda just begrepp som angiverilag. Man ställer sedan frågan vad regeringen kommer att göra för att minska den oro som finns. Ett svar skulle kunna vara att Centerpartiet självt funderar kring vad man kan göra för att inte spä på den oro som finns. Man skulle till exempel kunna sluta använda helt felaktiga begrepp och hålla sig till det som faktiskt står i utredningens direktiv.

Det vore också väldigt tacksamt om Centerpartiet läste de direktiv som ligger till grund för utredningen. Jag har här pekat på att det finns en situation med ömmande värden. Man ska också ta ställning till vilka undantag som skulle kunna göras så att detta blir effektivt. Det är ju det, fru talman, vi vill. Vi vill se ett effektivt informationsutbyte.

Men det är otvivelaktigt på det sättet att vi inte kan ha en situation där polis och Migrationsverket inte kan verkställa utvisningar av personer som inte har rätt att vara i Sverige för att de saknar information - när andra myndigheter, till exempel Skatteverket, Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen, sitter på just den informationen. Ser inte Centerpartiet ens att detta är ett problem? Ser inte Centerpartiet att vi måste få en verksamhet att fungera som kanske berör 100 000 människor i Sverige som inte har laglig rätt att vara här? Ser Centerpartiet inte dessa problem?

Svar på interpellationer

Fru talman! har frågat mig följande:

Kommer skol- och sjukvårdspersonal att undantas från informationsplikten?

Avser jag att vidta åtgärder inom mitt ansvarsområde för att minska den oro som nu sprider sig över landet hos bland annat skol- och sjukvårdspersonal?

Är min och regeringens avsikt att informationsplikten även ska gälla medarbetare hos fristående aktörer?

Avser jag att inom mitt ansvarsområde vidta åtgärder för att föräldrar ska våga söka akutsjukvård för sina barn utan rädsla för angiveri?

Catarina Deremar har frågat Parisa Liljestrand om bibliotekarier kommer att undantas från informationsplikten.

Den sistnämna interpellationen har överlämnats till mig för besvarande, och jag har valt att besvara bägge interpellationerna i ett och samma svar.

Att bekämpa skuggsamhället och ha kontroll över vilka som vistas i Sverige är mycket viktigt för regeringen. En förutsättning för att upprätthålla den reglerade invandringen är att vi kommer till rätta med att människor vistas här olovligen. Regeringen anser därför att det är angeläget att ett utökat informationsutbyte kommer på plats.

Den pågående utredningen om stärkt återvändandeverksamhet (Ju 2022:12) har bland annat i uppdrag att lämna förslag på en reglering som innebär ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter i syfte att bland annat stärka arbetet med verkställighet av avlägsnandebeslut. I tillläggsdirektiven anges bland annat att vissa situationer, exempelvis inom sjukvården, kan behöva undantas från informationsplikten för att regleringen ska vara rättssäker och inte leda till orimliga effekter för enskilda. I utredarens uppdrag ingår därför att, utan att på förhand utesluta några verksamheter, bedöma hur regleringen ska utformas och vilka situationer som ska undantas. Förslagen ska vara i enlighet med de internationella regler och konventioner som Sverige har åtagit sig att följa, bland annat Europakonventionen och barnkonventionen, där barnets rätt till utbildning slås fast.

Slutbetänkande presenteras inom kort, det vill säga senast den 29 november 2024. Jag vill inte föregripa resultatet men ser fram emot att nästa vecka ta del av förslag och slutsatser.

Då Jonny Cato (C), som framställt interpellation 2024/25:187, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav andre vice talmannen att Catarina Deremar (C) fick ta emot båda interpellationssvaren.

Fru talman och Åsa Coenraads! Vi befinner oss i en historisk omläggning av Sveriges migrationspolitik - ett paradigmskifte. Vi talar mycket i den här kammaren om det som är en viktig prioritering för regeringen, nämligen att minska antalet asylsökande som kommer till Sverige. Annars kommer vi aldrig att kunna klara de väldigt stora integrationsproblem som vi har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men det är bara en del av migrationspolitiken. En annan är just det som Åsa Coenraads sätter fokus på: Vi behöver bli mycket bättre på att attrahera fler civilingenjörer, fler tekniker, fler programmerare, fler systemvetare, fler läkare - många olika yrkeskategorier som väldigt många stora men också rätt många mindre företag i dag har en väldig brist på.

Här har vi i Sverige ett bra erbjudande, men konkurrensen är stenhård. Jag är stolt över att vi till exempel har kortat handläggningstiden hos Migrationsverket, men vi behöver göra mer. Regeringen tycker att Sverige ska vara Europas mest attraktiva land för internationell spetskompetens, för högkvalificerad arbetskraftsinvandring, att komma till. Där finns det väldigt mycket mer att göra.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Arber Gashi, för frågan!

Jag delar uppfattningen att EBO beklagligtvis har inneburit att många människor som kommit till Sverige inte har fått den goda start som de borde ha fått utan utsatthet, trångboddhet och segregation.

Min ödmjukhet förbjuder mig naturligtvis att påminna om att Socialdemokraterna hade åtta år på sig i regeringsställning att slopa lagstiftningen men inte gjorde det. Men de tillsatte ändå en utredning som vi har fått på vårt bord och som vi nu går fram med. Det var den tidigare S-regeringen som tillsatte utredningen, skrev direktiven och som satte igång arbetet.

Jag delar ledamotens uppfattning att det här inte är tillräckligt. Jag önskar att vi hade varit i ett annat läge, men vi fick ärva den här situationen. Vi kommer därför att presentera ytterligare förslag för att fler människor ska bo hos Migrationsverket - det som borde ha skett för länge sedan. Det negligerades då, men nu tar den här regeringen äntligen tag i problemen.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Flera av de förändringar, skärpningar och tydliggöranden som vi kommer att göra i lagstiftningen utgår från just värderingar, som är grundbulten i hela vår svenska lagstiftning.

Det kommer till exempel att handla om det jag nämnde - att man ska känna till en hel del om det land man vill bli medborgare i - och om principen och värderingen att man ska kunna försörja sig själv, vilket är den hörnsten som har byggt Sverige. Det är inte bidrag som har gjort Sverige till det fantastiska land det är, utan det är hårt arbete, att man anstränger sig, entreprenörskap och arbetslinjen. Det är också exempel på hur vi kommer att presentera detta.

Sedan har vi också förändringar rörande själva uppehållstillstånden som jag gärna återkommer till en annan gång.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Ingemar Kihlström, för frågan! Den berör något helt avgörande i Sverige, nämligen det svenska medborgarskapet. Det är tyvärr en fråga som under alldeles för många år inte har fått den uppmärksamhet som den förtjänar.

Medborgarskapet är en hörnsten i vårt svenska samhälle. Vi vill att människor som kommer till vårt land ska bli en del av Sverige, och medborgarskapet är det yttersta tecknet på detta.

Jag kan konstatera att när vi fick förtroendet att ta över regeringsmakten var det i ett läge där kraven på att bli svensk medborgare stack ut negativt i en internationell jämförelse. Det var väldigt få och väldigt lågt ställda krav.

Vi förändrar allt detta nu. Vi kommer efter årsskiftet att få ta emot ett utredningsbetänkande där förslag i den riktningen presenteras. Det är fullt rimliga och viktiga saker: att man ska kunna lite svenska för att bli medborgare och att man ska känna till en del saker om det land som man har kommit till och som man vill bli en del av. Det är saker som borde ha varit införda för länge sedan men som har negligerats.

Nu tar vi tag i detta, och vi kommer att presentera det efter årsskiftet.

Fru talman! Utöver utredningen om att sänka gränsen för utvisning har vi en utredning som kommer att presentera förslag rörande bristande vandel. Bakgrunden är ungefär densamma - om du kommer till Sverige och missbrukar gästfriheten och inte följer de lagar och regler som gäller här är Sverige inte landet för dig.

Tyvärr finns problem med personer som till exempel hyllar terrorgrupper. För de personer som hyllar terrorism eller begår brott är Sverige inte landet de ska vara i, utan då ska de återvända hem, åka någon annanstans eller, om det krävs, bli utvisade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Fru talman! Tack, Magnus Resare, för frågan!

Det är viktigt att människor i Sverige upplever att migrationspolitiken är rättvis och att den stora grupp som har kommit till vårt land, som anstränger sig, som gör rätt för sig och som har asylskäl blir en del av vårt svenska samhälle och får verktyg och nycklar för att kunna bli det.

Jag tror att det är helt avgörande för tilltron till migrationspolitiken, särskilt efter de många år när migrationspolitiken har varit misskött, att vi är glasklara: Den som kommer till vårt land och begår brott ska utvisas. För dessa personer finns ingen plats här.

Vi skärper nu regelverket. Vi kommer snart att presentera ytterligare skärpningar avseende till exempel att sänka gränsen för utvisning, och vi har även bett att få förslag om att göra det obligatoriskt för åklagare att yrka på det vid brottslighet.

Detta är helt avgörande både för att brottsoffren ska få den upprättelse de förtjänar, då det närmast är ett hån hur det ofta har fungerat och fortsätter att fungera, och för att stärka tilltron till den reglerade invandringen. Det ska göras skillnad mellan dem som gör rätt för sig och den grupp som tyvärr begår brott.

Fru talman! Efter jul kommer jag att ta emot en utredning som kommer att föreslå mycket stora förändringar och skärpningar av reglerna för svenskt medborgarskap. Man bör inte utesluta att göra ytterligare förändringar, men jag vill påpeka att sådana förändringar också skulle kräva ny lagstiftning, med de följder det innebär, till exempel att ha ett beredningsunderlag på plats. Man bör då ställa sig frågan om det går fortare att få denna nya lagstiftning på plats än den vi kommer att få dragen för oss i januari och sedan gå till riksdagen med för att förändra för att just skärpa reglerna för detta.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Nima Gholam Ali Pour för en viktig fråga som berör något som är centralt i vårt land, nämligen det svenska medborgarskapet, som tyvärr varit väldigt nedprioriterat. Vi ärvde en situation där att få medborgarskap var i det närmaste kravlöst. Sverige stack ut och fortsätter tyvärr att sticka ut genom att vi har färre och lägre krav än många andra länder.

Nu förändrar regeringen detta. Ett arbete kopplat till att öka just kraven för att bli svensk medborgare kommer snart att presenteras. Det kommer till exempel att ställas krav på att man ska kunna en del svenska om man vill bli medborgare i vårt land, och man behöver också känna till en del om Sverige för att kunna bli en del av vårt samhälle. Vi vill ju att medborgarskapet ska betyda något.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi utesluter inte att göra ytterligare förändringar i detta. Samtidigt är vi måna om att få effekt i närtid. Man behöver titta på alla eventuella tillkommande förändringar och ställa sig frågan om de går fortare att få på plats än det arbete som vi snart kommer att presentera resultatet av.

Fru talman! Regeringen lägger nu om migrationspolitiken och stora delar av integrationspolitiken. Som jag har sagt flera gånger önskar jag att vi hade varit i en annan situation, men vi är i denna situation.

Jag önskar att vi i stället hade kunnat diskutera hur fler människor ska komma i arbete eller skolresultaten - hur fler ska kunna lära sig svenska språket - och att detta inte ens var en fråga.

Men jag kan konstatera att samma parti som nu kritiserar mig för att det inte går tillräckligt fort eller för att det inte avskaffas i tillräcklig omfattning inte gjorde någonting när de hade chansen under åtta år. Jag tycker inte heller att 50 procent är tillräckligt bra. Det är därför som vi lägger ett tilläggsdirektiv till den utredning som Socialdemokraterna skapade.

Men det blir lite komiskt, lite parodiskt faktiskt, när man kommer efteråt och säger att det har hänt alldeles för lite när man själv inte gjorde något fastän man hade chansen. Sedan är jag den förste att erkänna att jag inte tycker att alla moderata eller borgerliga regeringar har skött detta perfekt. Jag var med och lade om Moderaternas migrationspolitik under 2014 och framåt när vi gick över till tillfälliga uppehållstillstånd. Då fick jag höra av mina vänner i Socialdemokraterna att om man gjorde detta var man inte längre människa. Så lät det då. Jag hoppas att det ska finnas bättre samspel över parti- och blockgränserna den här gången.

Vi går nu fram med detta i en tvåstegsraket - först den utredning som den rödgröna regeringen tillsatte och sedan utredningen med vårt tilläggsdirektiv. Det kommer att bli stora förändringar. Det kommer att bli områdesbegränsningar. Det kommer att bli anmälningsplikt. Det kommer att kunna leda till att en asylansökan faktiskt anses som återtagen. Detta är viktiga steg för att få ordning i migrationspolitiken och kontroll över var människor befinner sig men kanske viktigast av allt, fru talman, för att färre människor ska behöva leva i trångboddhet och utsatthet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Vi har fått en utredning som vi går fram med ett lagförslag utifrån. Den utredningen är ju Socialdemokraternas.

Jag håller med om att den inte går tillräckligt långt. Ansvaret för detta ligger på Socialdemokraterna, som under sina åtta år i regeringsställning hade alla möjligheter att avskaffa EBO-lagen, om man vill använda det uttrycket, att förändra utredningens direktiv eller göra någonting i största allmänhet. Men man gjorde i princip ingenting.

Jag delar problembilden: Utredningen går inte tillräckligt långt. Det var därför som den här regeringen fick göra jobbet på riktigt. Vi fick ta fram tilläggsdirektiv. Vi fick lägga in de stora skärpningar som nu sker, med områdesbegränsningar och anmälningsplikt med konsekvensen att en asylansökan kan anses återkallad. Inget av detta har vi den rödgröna regeringen att tacka för, utan allt är sådant som vi har fått genomföra.

Jag önskar naturligtvis att vi hade varit i en annan situation. Jag önskar att det starka engagemang som mina socialdemokratiska vänner visar här i kammaren i kväll hade omsatts i praktisk handling under deras åtta år i regeringsställning. Men de valde att inte göra det. Varför kan jag inte veta. Jag vet bara en sak: De prövade aldrig stödet i riksdagen, för det kom inga propositioner. Man kanske inte var ense internt, eller kanske Miljöpartiet inte höll med? Så kan det ju också vara, och det är ju samma situation som i dag - det är egentligen oklart hur mycket vikt vi ska fästa vid vad Socialdemokraterna säger i dag, för man är inte ense i sitt regeringsunderlag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I 92 procent av de förslag som vi lägger fram inom migrationspolitiken röstar partierna i det rödgröna regeringsalternativet helt olika. Vi vet alltså inte riktigt vad som finns på den sidan.

Det enda jag vet är att vi nu går fram med reformer för att göra detta på ett bra, tydligt och ordnat sätt.

Jag ska svara på några frågor, och jag ska ställa en fråga också. Vi bedömer att vi går så långt vi kan enligt EU-rätten. Jag förutsätter att också Socialdemokraterna tycker att EU-rätten är viktig. Jag är inte övertygad om att situationen i Norge är det bästa exemplet för att motbevisa mig. Men det vore ändå klargörande om Socialdemokraterna kunde beskriva hur man anser att detta förhåller sig till just EU-rätten.

Sedan är det väldigt mycket som Ola Möller trodde att han aldrig skulle behöva uppleva. Jag vill inte kommentera det närmare. Jag vet bara att med den rödgröna regeringen fick vi aldrig uppleva någon reell förändring på det här området, men nu gör vi det. Jag vill också sätta detta i ett större sammanhang, nämligen det paradigmskifte som vi genomför för att också minska antalet personer som kommer till Sverige. Det är ett arbete som nu bär frukt.

Detta är ett arbete som vi genomför med syfte att Sverige ska få möjlighet att klara de stora integrationsproblem som har byggts upp under lång tid, och detta är naturligtvis inte den enda komponenten för att hantera det. Men det är en viktig komponent, tillsammans med satsningar på svenska språket, skärpningar av reglerna för medborgarskapet och åtgärder för att fler ska komma i arbete, för att det ska löna sig att arbeta och för att vi ska få ett samhälle där fler människor kan göra rätt för sig.

På detta sätt lägger vi nu steg för steg om både migrationspolitiken och integrationspolitiken. Jag önskar att vi inte hade varit i den här situationen, men nu är vi här. Alldeles för lite hände under alldeles för många år. Nu ser vi stegvis till att förändra det för att det ska bli bra för människor, både för dem som kommer till Sverige och för alla som befinner sig här i dag.

Fru talman! Tack till interpellanten och meddebattörerna, särskilt till alla engagerade socialdemokrater som deltar i debatten! Synd bara att deras eget parti var så oengagerat i de här frågorna under åtta år vid regeringsmakten. Låt mig alldeles strax återkomma till den lilla detaljen i sammanhanget.

Jag vill också göra en liten sakupplysning. Det refereras här till att det skulle finnas en särskild EBO-lagstiftning. Det är inte riktigt korrekt. Jag vet inte om interpellanten har bemödat sig med att titta på saken, men det är inte riktigt så det ser ut. Det är en annan typ av lagstiftning. Det viktiga är kanske inte vad det heter i teknisk mening, men möjligen är det bra att man i alla fall sätter sig in i själva sakförhållandena.

Jag är väldigt glad över att vi nu gör den största förändringen i mottagandet av asylsökande sedan 1994. Det är verkligen en historisk förändring som nu genomförs. Det finns många skäl till det: segregation, trångboddhet och utsatthet. Inte minst skulle jag vilja lyfta fram att vi har sett att väldigt många barn som kommit till Sverige inte har fått den start i livet som de borde få. Det är kopplat till exempelvis utsatthet.

Nu förändrar vi det här. Det är en moderatledd regering som gör det. Vi gör det som en del i vårt paradigmskifte i migrationspolitiken, där vi också aktivt arbetar för att helt enkelt minska asyltrycket på Sverige. Vi ser i år ut att få det lägsta antalet asylsökande sedan 1997, och det sker under en moderatledd regering.

När det gäller frågan om själva EBO-lagstiftningen är det så här. När vi tillträdde fick vi en utredning. Det fanns en utredning som arbetade med det här. Den levererade för ett tag sedan sina förslag. Den utredningen tillsattes av Socialdemokraterna, det vill säga samma parti som nu när utredningen har presenterat sina förslag och vill gå vidare med dem kommer och beklagar sig över att utredningen inte nådde tillräckligt långt, att den tog för lång tid och att man inte når det man vill.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har respekt för den uppfattningen, men frågan är då varför Socialdemokraterna inte gjorde mer vid regeringsmakten. Man hade ju chansen under åtta år. Men först gjorde man ingenting, och sedan gjorde man ingenting. Nu kommer man i efterhand, med en annan regering, och beklagar sig över att saker och ting inte går tillräckligt fort. Det är faktiskt lite parodiskt, fru talman.

Vi arbetar seriöst med frågorna. Vi fick göra ett tilläggsdirektiv till den här utredningen. Det kommer nu; vi presenterade det här för bara några dagar sedan. Det kommer att bli tydliga skärpningar framöver. Det behövs, inte minst i kombination med ett stramare asylregelverk.

Det kan kanske vara bra för mina vänner i Socialdemokraterna att fundera lite på sitt eget ansvar. Varför gjorde man inget i regeringsställning när man hade chansen under åtta års tid? Om det här nu var så självklart, varför finns det då inte en förändring som redan har trätt i kraft? Här fanns ju inga propositioner från regeringen. Här fanns inga konkreta lagförslag eller någonting. Det fanns bara en utredning som Socialdemokraterna tillsatte och som man nu tycker inte gick tillräckligt långt. Ja, politik är att vilja. Men det är också att göra saker, så lite självkritik hade kanske varit påkallat i den här diskussionen.

Nu går vi vidare med våra egna förslag, som är betydligt mer långtgående än något av det som den rödgröna regeringen lyckades presentera under sina år vid makten. Det kommer att bli ordning och reda i boendet. Det kommer att bli kontroll. Det kommer att bli en mycket bättre start för de människor som kommer till Sverige. Jag är stolt över det, fru talman, och det sker under en moderatledd regering.

Fru talman! Ingela Nylund Watz har frågat mig varför jag och regeringen inte avskaffar EBO.

Regeringen gör just det. Vi har nyligen beslutat om en lagrådsremiss med förslag om att asylsökande ska tilldelas en boendeplats hos Migrationsverket där de förväntas bo. De ska som huvudregel endast ha rätt till ekonomiskt bistånd om de bor där. Om de inte meddelar Migrationsverket var de bor kan deras asylansökan komma att betraktas som återkallad. Förslagen innebär dessutom att Migrationsverket får en ny befogenhet att undersöka boende- och förvaringsutrymmen på asylboendena, i syfte att kontrollera att asylsökanden bor där.

Detta är den största förändringen i mottagandet av asylsökande på flera decennier och viktiga steg framåt. Det är dock inte tillräckligt för att hantera de omfattande problem med trångboddhet, utanförskap och utsatthet som systemet med eget boende för asylsökande medför.

Regeringen vill gå längre och gav därför utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande ytterligare uppdrag, för att i största möjliga utsträckning ge myndigheterna de verktyg som behövs för att se till att asylsökande som huvudregel bor på asylboenden och att veta var de befinner sig. Uppdraget redovisades den 15 oktober med förslag om bland annat skyldighet för asylsökande att delta i närvarokontroller på boendet, områdesbegränsning att vistas i det län där boendet ligger och en möjlighet för Migrationsverket att besluta om individuell anmälningsskyldighet. Betänkandet har nu remitterats, och förslagen kommer därefter att analyseras vidare i Regeringskansliet. Genom förslagen i lagrådsremissen och betänkandet avskaffas den nuvarande ordningen med eget boende för asylsökande. Det är en historisk framgång och en förändring som borde ha gjorts långt tidigare.

Fru talman! Jag tänker, ånyo, inte kommentera enskilda fall i detta, men grunden för hela den här lagstiftningen - grunden för den rättsosäkra situation vi har - är att gruppen inte bedömdes ha skyddsskäl. Det var så det var; jag var med i socialförsäkringsutskottet när lagstiftningen togs fram.

Jag minns också hur många vi var som varnade för konsekvenserna. Vi sa: Gör inte detta, Vänsterpartiet och Miljöpartiet! Det är en rättsosäker lagstiftning. Den kommer att vara väldigt svår att tolka, och den kommer att leda till en lång rad problem - bland annat växande handläggningstider. Människor kommer att hamna i kläm på grund av den här lagstiftningen.

Lagstiftningen är så dåligt genomförd och utarbetad att i princip alla remissinstanser avstyrkte. Migrationsverket varnade för att göra detta, och Lagrådet sa att gränsen hade nåtts för vad som ens är acceptabelt för en lagstiftning. Ändå envisades Vänsterpartiet med att driva igenom lagstiftningen, och resultatet har blivit just så illa för många enskilda som vi varnade för. Var finns självkritiken från Vänsterpartiet i detta?

Nu försöker vi städa upp i den oreda som partierna till vänster var med om att skapa. Vi gör det genom att tillskjuta resurser till Migrationsverket för att korta handläggningstiderna. Vi ger i uppdrag att genomföra det, och vi arbetar tillsammans med ansvarig myndighet för att se till att handläggningstiderna blir så korta som möjligt. Det ligger naturligtvis i allas intresse. Men det är ju inte enkelt när grunden är en mycket rättsosäker lagstiftning som aldrig ens borde ha kommit på plats och som vi var många som just varnade för.

Jag kan lova Tony Haddou att vi kommer att fortsätta att genomföra reformer för att korta väntetiderna och handläggningstiderna, fru talman, och att vi aldrig kommer att genomföra några liknande lagstiftningsexperiment igen. Tack för den här debatten, Tony Haddou!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.