Johan Forssell

Herr talman! Jag tackar Anna Lasses för frågan.

Det är en väldigt tydlig prioritet för den här regeringen att öka återvändandet av personer som antingen inte har rätt att vara i Sverige eller har begått allvarliga brott i Sverige och därför ska utvisas. Det är naturligtvis en väldigt stor skillnad mot hur det fungerade tidigare med den kravlösa migrationspolitiken, som gjorde att väldigt många av de här personerna fick stanna och kunde begå nya brott och skapa nya brottsoffer.

En viktig förändring är att vi ställer tydligare krav på den enskilde att samarbeta. Men vi ställer också tydligare krav på mottagarländerna att samarbeta, och vi vill samarbeta med dem. Somalia är ett land som har nämnts här. Vi arbetar tillsammans med ett väldigt respekterat FN-organ. Det är inte det enda landet, utan den typen av samarbeten sker med många länder. Jag skulle gärna teckna avtal om fler sådana samarbeten om det kan möjliggöra för oss att utvisa personer som har begått allvarliga brott i Sverige, så att de inte stannar kvar här, begår nya brott och fortsätter att skapa ett helsike för sina brottsoffer.

När det gäller just Afghanistan är såklart situationen väldigt komplicerad. Jag har sagt att jag tycker att EU-kommissionen bör ta lead i det arbetet, så att vi kan säkerställa att till exempel de 175 personer från Afghanistan som är dömda för allvarliga brott och som borde utvisas faktiskt också blir utvisade till det landet.

Herr talman! Precis som jag sa är syftet med det här stödet inte att nå personer som arbetar och har kommit in i det svenska samhället. Det handlar snarare om personer som inte gör det och som befinner sig i ett utanförskap vars kostnader ofta bärs av kommunerna.

Jag noterar att den retorik som används i den här diskussionen påfallande ofta är precis lik den retorik som den tidigare socialdemokratiska regeringen hade under flyktingkrisen. Uppenbarligen är stödet för den kravlösa migrationspolitiken fortfarande väldigt starkt i många partier på vänsterkanten.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Samuel Gonzalez Westling för frågan.

Den här formen av återvandringsbidrag är ju inte ny i Sverige. Bidraget har funnits sedan 1984. Det var faktiskt regeringen Palme som införde det.

Det handlar inte, som frågeställaren säger, om att rikta sig till människor som arbetar och gör rätt för sig, har lärt sig svenska språket och har kommit in i det svenska samhället. Den uppenbara målgruppen är ju en helt annan, nämligen människor som inte har kommit in i samhället. De kanske befinner sig i långvarigt utanförskap, längtar hem eller för den delen inte vill bli integrerade. Det finns personer som inte respekterar viktiga svenska värderingar om till exempel jämställdhet eller som kanske upprätthåller avskyvärd hederskultur hemma. Då ska man såklart inte vara i Sverige.

Det här är ett frivilligt bidrag. Det är också frivilligt att delta i samtalen om det. Jag kan tycka att det är lite märkligt att kommunpolitiker agerar grindvakter för vilken information deras kommuninvånare ska få. Men det är frivilligt, och det här kommer inte att ge någon konsekvens rörande statsbidrag, som ledamoten nämnde.

Herr talman! Vi ser över utlänningslagen. Det är precis det vi gör just nu. Vi gör de största förändringarna av regelverket för brottsutvisning som någonsin skett.

Vi arbetar även inom vissa internationella konventioner. Nu pågår ett arbete med att se över också dem. Det handlar inte bara om flyktingkonventionen, som nämndes här, utan också Europakonventionen. Ett sådant arbete pågår i EU. Vi följer det arbetet väldigt noga och deltar även i det.

För mig är detta ganska självklart. Begår man allvarliga brott i Sverige, våldsbrott eller sexualbrott, och inte är svensk medborgare ska man utvisas.

Herr talman! Tack för frågan, Nima Gholam Ali Pour!

Det här fallet har berört mig djupt, som minister men också som förälder och som medmänniska. För mig och hela regeringen är det självklart att brottsoffrens trygghet alltid ska väga tyngre än gärningsmannens eventuella rätt att få stanna kvar i Sverige. Inget våldtäktsoffer ska någonsin behöva vara rädd för att möta sin förövare ute på gatan. Det måste fungera så i Sverige.

Jag lovar att jag tänker göra allt som står i min makt som migrationsminister för att också uppfylla det. Men då behöver lagstiftningen förändras. Det är precis det vi gör just nu.

Vi gör den största förändringen av brottsutvisning och reglerna kring det som någonsin skett. Utredaren bedömer att man kommer att sexdubbla antalet brottsutvisningar. Vi sänker gränsen, och vi städar upp bland de många olika och konstiga undantag som har funnits. Och vi gör det obligatoriskt att yrka på utvisning när förutsättningarna är uppfyllda.

Det är en lång rad saker som är viktiga för att migrationspolitiken ska vara rättvis och för att brottsoffren ska få den upprättelse som de väntat på under alldeles för lång tid men som de nu kommer att få.

(Applåder)

Herr talman! I Sverige har vi ett individuellt straffansvar. Man ansvarar alltså för sina gärningar. Som jag sa har det varit flera rättsprocesser, och de pågår hela tiden.

Jag återkommer till min grundläggande poäng att problemet inte bara är de fall som uppmärksammas i medierna, vilka givetvis är avskyvärda, utan problemet är tyvärr mycket större än så i en kultur som fortsätter att upprätthållas medan vi står här i kammaren. Det är väldigt många flickor och kvinnor som lider allvarligt i hederskulturen – även män, om än inte i lika stor utsträckning.

Med detta sagt: Vi är inte på något sätt naiva, utan vi ser att dessa miljöer är djupt skadliga för hela Sverige. Det handlar inte längre om bara storstäderna, utan det är utbrett i hela det svenska samhället. Vi är på tårna för att försöka motverka detta, och jag utesluter inte att vi behöver göra ännu mycket mer.

Det jag ansvarar för som migrationsminister är den lagstiftning jag har redogjort för, och låt mig upprepa att med den vandelslagstiftning som jag hoppas snart ska träda i kraft kommer en helt ny dörr att öppnas för att ur Sverige kunna utvisa personer som inte lever på ett skötsamt sätt och som hyser värderingar och säger saker som får allvarliga konsekvenser för svensk ordning och säkerhet. Har man ett tillfälligt uppehållstillstånd är man gäst i Sverige, och då är det rimligt att ställa krav på skötsamhet – något vi inte kan göra i dag.

Det handlar också om det svenska medborgarskapet. Nu skärps äntligen kraven så att personer som hyser skadliga värderingar och uppfattningar och inte vill vara en del av vår samhällsgemenskap inte heller kan bli svenska medborgare.

Tack, Richard Jomshof, för interpellationen!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Vi agerar mot den avskyvärda hederskulturen. Det enkla skälet till att vi inte agerar med någon ny lagstiftning i just detta enskilda fall är att vi redan har ny lagstiftning på gång. Det är också en del av Tidöavtalet att göra denna typ av förändringar. I tre års tid har vi jobbat intensivt med att förändra regelverket, ett regelverk som jag som migrationsminister ansvarar för.

Som jag sa handlar det till exempel om vem som ska kunna bli svensk medborgare. Här har kraven under alldeles för lång tid varit alltför lågt ställda. När man är svensk medborgare är man det. Men vi vill fylla medborgarskapet med ett tydligare innehåll så att det betyder något. Det har fram till nu varit helt omöjligt att utvisa en person, och därför måste vi vara noga med att ställa krav så att ingen person som inte ska vara medborgare i vårt land beviljas medborgarskap. Detta gör vi på flera sätt. Bland annat ska man genomföra ett samhällskunskapsprov.

Tiden man ska ha varit i Sverige har också varit väldigt kort, inte bara rent sakligt utan också i en jämförelse. Detta försvårar möjligheten att kunna ta reda på om personen efterlever svensk lagstiftning eller vill upprätthålla ett avskyvärt hedersförtryck i en hederskultur. Vi kommer därför att öka den så kallade hemvisttiden till minst åtta år.

Migrationsverket har också fått i uppdrag av mig att förstärka säkerhetsperspektivet inom den rådande lagstiftningen. Det handlar om att skärpa det och säkerställa att personer verkligen är dem som de utger sig för att vara och inte hyser för Sverige felaktiga åsikter.

Jag ser också fram emot vandelslagstiftningen. Jag har fått utredningen, den har varit ute på remiss och vi arbetar just nu med lagstiftningsprodukten, som är planerad att träda i kraft nästa år. Med den öppnas en helt ny möjlighet att ur Sverige utvisa personer som har skadliga värderingar som får skadliga konsekvenser för vårt land.

Jag kan fortsätta på punkt efter punkt. Vi agerar kraftfullt och har så gjort sedan dag ett.

Jag kan fördöma alla de exempel som nämns här. Men jag vill också påpeka något som inte har lyfts fram, nämligen att många muslimer har reagerat och tagit avstånd från det avskyvärda denna imam sa. Det är värt att understryka.

Med de förändringar vi nu genomför kommer det att bli väldigt mycket svårare att vara i Sverige om man hyser denna typ av kvinnofientliga värderingar och upprätthåller den avskyvärda hederskulturen. Låt mig också påpeka att det inte bara handlar om värderingar utan om något som i flera fall också är rent brottsligt. Det är ett brott att hålla på så här, och vi har sett ett antal domar på det.

I maj i år presenterade också Utredningen om förstärkta åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck sitt betänkande, och beredningen av detta betänkande pågår i Regeringskansliet.

Vi agerar alltså och jobbar väldigt mycket för detta. Är det tillräckligt? Jag utesluter inte att vi behöver göra ännu mer. Men vi agerar, inte bara på Justitiedepartementet utan brett i regeringen.

Herr talman! Tack, Richard Jomshof, för interpellationen!

Det är naturligtvis ingen nyhet att det finns avskyvärd hederskultur i Sverige. Det har det funnits i många år, och vi har sett löpande rapportering om det. Det allvarligaste är dock kanske inte det som man rapporterar om utan snarare det som det inte rapporteras om. Väldigt många skolbänkar har gapat tomma i skolor här i Stockholm och runt om i landet efter sommarlovet. Väldigt många kvinnor och flickor lever i den här typen av miljöer. Det blir aldrig några stora tidningsrubriker om det, men vi vet att det finns olika skattningar som pekar på att tusentals – kanske tiotusentals – personer lever i den här typen av på många sätt avskyvärd hederskultur. Den har egentligen mer gemensamt med rent ut sagt medeltida värderingar än med hur vi vill att Sverige ska vara 2025.

Det innebär naturligtvis inte att alla upprätthåller dessa hedersnormer; det tycker jag är viktigt att påpeka. Detta gäller inte alla människor som har invandrat till Sverige eller för den delen ens alla som är muslimer. Religionsfriheten är ju inskriven i vår grundlag, och jag skulle säga att detta är en väldigt viktig svensk värdering. Det finns många som tycker att detta är precis lika avskyvärt som jag själv och, tror jag, Richard Jomshof tycker.

Med det sagt är problemet väldigt utbrett. Det viktiga är naturligtvis inte vad man säger om detta – att man fördömer det – utan vad man gör.

Från regeringens sida agerar vi nu på flera fronter för att vara glasklara med vad som förväntas när man kommer till Sverige. Ett exempel är att regeringen nu inför krav på att den som ska bli medborgare i vårt på många sätt fantastiska land inte bara ska genomföra ett prov i svenska språket utan också ska genomföra ett samhällskunskapsprov där det tydligt och klart framgår vilka förväntningar vi har när man kommer till vårt land. Vi ska komma ihåg att flera av dessa saker inte bara handlar om värderingar utan även är brottsliga. Har man begått brott kommer det snart att bli väldigt mycket svårare att över huvud taget bli medborgare i Sverige.

Vi nöjer oss inte med detta. Med den vandelsutredning som jag pekade på i mitt svar öppnar vi en ny möjlighet att säga till personer som har kommit till Sverige efter vår omläggning av migrationspolitiken – dessutom med ett tillfälligt uppehållstillstånd, om de är gäster i landet och inte har blivit medborgare – att Sverige inte är landet för dem om de lever på ett sätt som inte är förenligt med skötsamhet. Då ska de inte vara i Sverige. Då ska de utvisas. Den typen av möjlighet finns inte i dag, utan vi öppnar en ny dörr.

Om man till exempel sprider extremism, skadar Sverige eller säger saker som får allvarliga konsekvenser för den allmänna ordningen eller säkerheten i landet kommer man med denna vandelslagstiftning att kunna bli utvisad. Det innebär en helt ny möjlighet som saknas i dag.

Till detta kommer andra typer av satsningar, inte minst för att hjälpa de många kvinnor och flickor som i dag befinner sig i den här miljön och ge dem det stöd som de inte alltid har fått men som de måste få.

Vi agerar väldigt brett mot detta från regeringens sida. Sedan är det alltid upp till rättsvårdande myndigheter att avgöra om det har begåtts ett brott eller inte – som Richard Jomshof känner till är det inte upp till mig att avgöra det.

Vi får se var detta landar, men från regeringens sida ser vi inte bara väldigt allvarligt på avskyvärd hederskultur, utan vi agerar också mot den.

Herr talman! Åhörare! Richard Jomshof har frågat mig om jag avser att ta några generella initiativ med anledning av det inträffade där en imam i Kristianstad redogjorde för när män enligt honom har rätt att slå sina fruar.

Det som har framkommit i medierna är djupt oroande. Uttalandet är inte bara ett uttryck för en föreställning om att mäns våld mot kvinnor kan rättfärdigas; det är också ett exempel på en misogyn och patriarkal världsbild som är präglad av hedersnormer. Detta står i direkt strid med de värden som det svenska samhället vilar på.

Sverige är en rättsstat där grundläggande fri- och rättigheter, såsom yttrandefrihet och religionsfrihet, är skyddade i grundlagen. Samtidigt har regeringen ett ansvar att säkerställa att personer som vistas i Sverige inte utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet.

Regeringen ser mycket allvarligt på att individer som befinner sig i Sverige uttrycker åsikter som uppmuntrar till våld eller annan brottslighet. Sådana yttranden strider mot våra grundläggande värderingar. Varje åtgärd som vidtas mot dessa individer måste samtidigt vara rättssäker, stå i proportion till det enskilda fallet och ske inom ramen för gällande rätt.

Långt innan den uppmärksammade händelsen i Kristianstad påbörjade regeringen en omfattande omläggning av migrationspolitiken. En hållbar migrationspolitik kräver att större vikt fästs vid utlänningars levnadssätt. Bland annat i detta syfte tillsatte regeringen Vandelsutredningen. Utredningen föreslår att god vandel återinförs som krav i utlänningslagen. Att leva hederligt och skötsamt ska vara en förutsättning för att få stanna i Sverige. Respekt för svenska värderingar kommer alltså att ha större betydelse framöver om man vill bosätta sig i Sverige. Betänkandet bereds nu inom Regeringskansliet.

För att ytterligare stärka förtroendet för migrationspolitiken och förbättra förutsättningarna för integration har regeringen initierat förändringar i regelverket för svenskt medborgarskap. I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen att medel avsätts för att möjliggöra skärpta krav för svenskt medborgarskap. Förslagen omfattar bland annat krav på självförsörjning, längre hemvisttid samt kunskapskrav.

I ett betänkande från 2023 års fri- och rättighetskommitté föreslås bland annat att det bör införas en möjlighet att meddela föreskrifter om att svenskt medborgarskap i vissa fall ska fråntas den med dubbla medborgarskap. Förslagen har remitterats, och arbete med propositionen pågår nu i Regeringskansliet.

Herr talman! Tack, Daniel Riazat, för frågan!

Vi ser från regeringens sida med stor oro på utvecklingen kring Global Sumud Flotilla. Vi noterar också att Israel under ganska lång tid offentligt har kommunicerat sina avsikter: att förhindra att dessa båtar når fram till sin destination utanför Gazas kust. Vi vet också att det finns ett femtontal svenskar ombord på båtarna, som utsätter sig själva för stor fara och som inte följer Utrikesdepartementets väldigt tydliga avrådan från att resa till Gaza. Den har funnits under väldigt många år och måste tas på allra största allvar.

Vi hoppas att de som befinner sig på dessa båtar vänder och hörsammar uppmaningarna från Israels regering att lossa hjälpsändningarna i någon annan hamn. Det finns flera stycken i regionen. Jag vill vara väldigt tydlig med att Sverige inte har några möjligheter att bistå konsulärt till havs i den situation som nu råder.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Adam Marttinen, för frågan!

Lagen om särskild utlänningskontroll, LSU, är en väldigt viktig lagstiftning eftersom den hjälper oss att hålla Sverige tryggt och säkert. Som alla här i kammaren vet lever vi inte i den värld vi kanske vill leva i utan i världen så som den ser ut i dag, med växande problem med extremism, terrorism och ibland tyvärr även rena säkerhetshot.

Den tillsatta utredningen tittar på hur man kan använda den här viktiga lagstiftningen i fler situationer än i dag. Det kan till exempel handla om en person som inte är medborgare i Sverige som inte bara utgör ett direkt hot mot säkerheten utan även är ett indirekt kvalificerat säkerhetshot. Detta är en situation som utredningen tittar på.

Vi kommer snart att få utredningens betänkande och kommer att skicka det på remiss. Sedan återkommer vi till riksdagen med den här viktiga lagstiftningen.

Jag kan försäkra Adam Marttinen och kammaren att vi arbetar dag och natt för att hålla Sverige tryggt och säkert så att människor i vårt land kan känna sig trygga.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Angelica Lundberg, för frågan!

Som jag har nämnt flera gånger i dag ska ingen kvinna och ingen flicka behöva bli slagen i religionens namn. Det här är rent medeltida värderingar som inte borde ha fått fotfäste i Sverige. Nu ser vi tyvärr att de ändå har fått det. Vi ser också ett växande problem kopplat till detta.

Vi gör flera saker för att minska problemen, för att skapa en mycket större tydlighet och för att se till att de brott som det här kan utgöra också utreds och blir lagförda.

Vi har tidigare i dag varit inne på detta med att skärpa reglerna för utländsk finansiering av religiösa trossamfund i Sverige. Vi har ett sådant arbete igång. Vi sänker gränsen för utvisning ur landet. Vi inväntar nu nya förslag om att skapa helt nya möjligheter att utvisa personer på grund av bristande vandel. Vi skärper också reglerna när det gäller vem som ska beviljas svenskt medborgarskap och inför till exempel medborgarskapsprov i Sverige. Vi har ett arbete igång kopplat till att återkalla medborgarskap om man har dubbla sådana.

Vi bedömer att vi i dag har gått så långt som vi kan göra, men vi ska titta på vad som är möjligt enligt internationella konventioner. Sedan får vi återkomma.

(Applåder)

Herr talman! Åhörare! Jag tackar för frågan. Martin Melin har helt rätt i att detta är ett stort samhällsproblem. Det är inte nytt. Det har funnits i Sverige under flera år, men det finns fog för att säga att det är ett växande problem.

När sådant här uppdagas handlar det inte bara om ett olycksfall i arbetet, utan i grund och botten är det ett hot mot demokratin, alltså mot att folkviljan ska få komma till uttryck på ett bra och genomtänkt sätt.

Jag skulle vilja säga så här: Ytterst finns det lagar som reglerar detta, och de måste alltid upprätthållas. Det är en fråga för våra rättsvårdande myndigheter. Men vi ska också komma ihåg att varje politiskt parti har ett eget ansvar i detta när det gäller att öppna upp sig för genomlysning, att vara transparenta och att inte förhindra granskningar utan alltid och överallt gå till botten med de problem som finns. Det finns nog fog för att säga att detta alltför ofta inte har skett.

(Applåder)

Herr talman! Som jag har sagt utgör hederskulturen ett väldigt stort problem i Sverige i dag. Den får aldrig accepteras eller på något sätt relativiseras bort. Det är ett fundament i regeringens politik.

Samtidigt är religionsfriheten ett fundament i Sverige och i regeringens politik. Det ska vi komma ihåg. Det är en väldigt viktig svensk värdering.

Med detta sagt måste vi alltid vara glasklara när vi ser till exempel sådan ren kvinnofientlighet som uppdagats i de fall som nämns här.

Regeringen har en strategi mot just extremism och radikalisering. I detta nu skärper vi till exempel demokrativillkoren för organisationer som uppbär offentligt stöd. Det är en väldigt viktig princip. Det pågår också en utredning om ett eventuellt förbud mot utländsk finansiering av trossamfund.

Sedan gör vi mycket på individnivå. Till exempel skärper vi reglerna om vem som kan beviljas svenskt medborgarskap. Vi sänker också tröskeln för utvisning ur landet. Vi ska ju komma ihåg att detta i flera fall utgör brott.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för frågan.

En av den här regeringens viktigaste prioriteringar är att bryta med den bidragslinje som under så många år skapade ett stort utanförskap i vårt land. Vi ersätter den med arbetslinjen. Det ska löna sig att arbeta. Det ska löna sig att ta det där första jobbet. Detta åstadkommer vi inte minst genom skattelättnader för små och medelstora inkomster. Denna politik har dock mött stort motstånd i den här kammaren, inte minst från Vänsterpartiet, som i stället är besatt av stora bidragsökningar och skattehöjningar. Men det här är grunden till vårt välstånd. Det är det som har byggt Sverige starkt. Det är också det som kommer att bygga Sverige starkt i framtiden.

Samtidigt med det ska vi också förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Där har Arbetsförmedlingen en viktig roll tillsammans med flera andra aktörer. Är det så att det har begåtts felaktigheter eller oegentligheter ska dessa naturligtvis polisanmälas och utredas. Jag vill påminna frågeställaren om att det inte är regeringen som gör det; vi har myndigheter som agerar och har just de uppgifterna. Då får det i så fall bli en polisutredning. Men grunden i detta är fokuset på arbetslinjen och att vi har kontroll över våra verksamheter.

(Applåder)

Herr talman! Vi gör nu den största förändringen av svensk medborgarskapslagstiftning på flera decennier, kanske till och med någonsin. Vi kommer bland annat att skärpa hemvisttiden, alltså tiden man ska ha varit i Sverige, till minst åtta år.

Minst lika viktigt är att vi nu inför krav på godkänt prov i svenska språket och i samhällskunskap. Och man ska naturligtvis inte ha begått några brott i Sverige. Och för första gången på 50 år inför vi en princip om att den som ska bli medborgare i Sverige ska ha en egen försörjning.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

I Sverige ska ingen kvinna, ingen flicka, behöva leva i en relation där man blir slagen av sin man i religionens namn. Den avskyvärda hederskulturen är ett stort samhällsproblem. Den får aldrig accepteras eller relativiseras bort. De här rent medeltida värderingarna hör helt enkelt inte hemma i Sverige.

Jag tycker att det här visar varför de reformer vi nu genomför är så viktiga. Vi skärper till exempel kraven för vem som ska kunna bli medborgare i Sverige. Vi sänker gränsen för brottsutvisningar. Och med vår vandellagstiftning inför vi helt nya möjligheter att utvisa personer ur Sverige när de begår brott eller sprider väldigt farlig extremism. Det är viktigt. De här personerna ska inte bli medborgare i Sverige, utan de ska utvisas.

Framför allt ska ingen kvinna eller flicka i vårt land behöva möta den typen av rent kvinnofientliga värderingar.

(Applåder)

Fru talman! Jag tror ärligt talat att de flesta väljare som följer denna debatt tycker att den är ganska förvirrande. Vi har en lång rad allvarliga problem i Sverige – utanförskap, otrygghet, ofrihet och väldigt många flickor och kvinnor som lever under förhållanden de inte borde leva under i Sverige – och så står vi här och diskuterar olika filosofiska begrepp. Men precis som Tobias Andersson säger har interpellanten givetvis rätt att ställa de frågor han eller hon vill.

Jag har flera gånger varit tydlig med hur jag definierar detta, och det finns olika definitioner. Låt mig dock upprepa exemplet att vi i år firar 250 år av judiskt liv och kultur i Sverige. Beslutet att stötta detta har även Sverigedemokraterna varit med att fatta, vilket är bra. Detta är ett bra exempel på att det finns saker som inte är problematiska.

Låt mig avsluta med att säga att när det finns denna typ av ofrihet och utanförskap och när vi ser att viktiga svenska värderingar utmanas och att det inte finns en stark svensk majoritetskultur ska vi vara glasklara med att vi inte accepterar detta. Då är det inte läpparnas bekännelse som räknas, utan att vidta konkreta reformer för att förändra detta, och regeringen har i princip arbetat dag och natt med att ta tag i dessa problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men vi ska också komma ihåg att de flesta av de 2 miljoner människor i dagens Sverige som är födda i ett annat land är hederliga och skötsamma och inte begår brott, och de blir minst lika förbannade som Tobias Andersson och jag när det begås brott och känner att det är fel. Låt oss därför hitta en rimlig balans där vi ser detta men också de problem som finns och att vi ska vara okuvliga i vårt arbete för att göra Sverige rikare, friare och bättre.

Jag tackar Tobias Andersson och Nima Gholam Ali Pour för debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill klargöra att det jag sa i Sveriges Television var att olikheter berikar; det var detta begrepp jag använde. Det är möjligt att Tobias Andersson sätter likhetstecken mellan olikheter och mångkultur. Det är dock just Sverigedemokraternas definition av detta, och den definitionen får väl Sverigedemokraterna stå för. Jag har varit tydlig med hur jag definierar begreppet och vad jag lägger i det.

Jag har också sagt att det blir ett dåligt begrepp just eftersom det finns så stora skillnader. Det kan betyda olika saker för olika personer. Detta kanske förklarar varför man i Sverigedemokraternas principprogram säger att det finns olika definitioner.

Jag har fått dessa frågor av Sverigedemokraterna flera gånger. Jag har varit hos deras riksdagsgrupp, och jag har uttalat mig i Sveriges Television och andra medier. Jag har redan svarat på de här frågorna. Jag tror faktiskt att även Sverigedemokraternas väljare är mer intresserade av konkreta reformer för att ta tag i de problem som under alltför många år har tillåtits växa sig fast i det här landet än av de nästan filosofiska diskussioner och de frågor som mina kollegor från Sverigedemokraterna ställer till mig. Det finns säkert en annan plats, möjligen radioprogrammet Filosofiska rummet, där man kan diskutera detta, men jag är inte rätt person att svara på detta här i dag.

Jag fokuserar i stället på de konkreta reformer vi nu genomför, och jag vill gärna peka på dem. Det handlar inte minst om medborgarskapet och krav på ett hederligt levnadssätt och språk- och samhällskunskapskrav. Det är egentligen väldigt märkligt att detta fortfarande saknas i Sverige för att kunna bli medborgare. Medborgare ska väl vara det allra finaste man kan bli i vårt land. Det handlar också om det krav på egenförsörjning vi nu återinför och som inte har funnits i Sverige på 50 år, så det är sannerligen en historisk reform.

Vi är också glasklara med en annan sak, nämligen den viktiga svenska värdering som har byggt Sverige starkt: Det ska löna sig att arbeta. Därför går vi fram med ett bidragstak så att det alltid lönar sig att arbeta och så att man inte kan stapla bidrag på varandra och inte gå till ett arbete.

Vi höjer också åldersgränsen för anknytning från 18 till 21 år. Också det är en viktig reform för att få bukt med de tvångsäktenskap som tyvärr finns i Sverige och som håller många kvinnor och ibland även flickor i ett väldigt starkt grepp av ofrihet. Detta kan vi aldrig acceptera i Sverige. Vi ska vara glasklara så fort vi ser skadliga värderingar som gör att personer behandlas illa och när det råder ofrihet och normer som för tankarna mer till medeltiden än till dagens moderna Sverige. Låt det inte finnas någon som helst oklarhet i detta.

Regeringen genomför nu dessa historiska reformer för att ta tag i de problem som har vuxit fram under många år. Jag skulle också kunna nämna fler reformer.

Mitt svar på frågan är att fokus för denna debatt ska vara på vilka reformer vi genomför. Man kan säkert föra en spännande diskussion om semantik och filosofiska begrepp, men som migrationsminister har jag varit tydlig med hur jag ser på detta och vilka reformer vi just nu genomför i ett högt tempo för att få bukt med dessa problem. Jag hade gärna tagit emot en interpellation om detta och vad vi gör just nu i stället för en interpellation om en filosofisk diskussion.

Fru talman! Tack till Tobias Andersson, som har skrivit den här interpellationen!

Jag tyckte att det var väldigt bra att Tobias Andersson i sitt inlägg så tydligt sa att det finns olika definitioner av detta begrepp, för det är ju på precis det sättet. Jag förstod sedan att Nima Gholam Ali Pour inte höll med utan mer verkade se bara en definition. Det visar kanske varför denna diskussion blir så väldigt förvirrande.

Jag kan väl konstatera att det finns olika definitioner, och det är faktiskt någonting jag tror att Sverigedemokraterna också skriver tydligt i sitt principprogram. Man gör en definition av det här, och det innebär naturligtvis att det finns andra definitioner. Annars skulle man inte behöva skriva att just detta är deras egen definition.

Det är klart att om man definierar de här begreppen som parallella samhällen, att människor far illa, att man särbehandlar kvinnor på ett väldigt negativt sätt eller som ofrihet – alltså en lång rad av de problem vi tyvärr har sett växa fram i Sverige under flera år – då är naturligtvis det här ett väldigt allvarligt problem.

Jag vill vara väldigt tydlig: Här är det nolltolerans som gäller. Det finns ingen som helst tolerans eller acceptans för den typ av skadliga värderingar som i dag håller så många människor i ett väldigt skadligt grepp – inte minst många unga kvinnor och flickor. När det gäller detta genomför vi just nu också stora reformer.

Sedan finns det förstås andra aspekter. I år firar vi 250 år av judiskt liv och judisk kultur i Sverige. Det behöver inte vara skadligt; det finns ju mycket där som har varit bra och som är bra för Sverige. Detta är faktiskt någonting som regeringen väljer att stödja, och det är ett beslut som Sverigedemokraterna väl har varit med om att fatta.

Vi har också religionsfrihet i Sverige. Också detta är faktiskt en hörnsten i vårt land.

Fru talman! Hur man definierar olika begrepp blir ju lite grann en fråga om semantik. För mig är det viktigt att titta på reformer och konkreta samhällsproblem, till exempel att det i dag inte finns en tillräckligt stark majoritetskultur. Ett annat exempel är den ofrihet som tyvärr har brett ut sig i Sverige. Framför allt handlar det om vad vi nu gör för att faktiskt förändra situationen. Sanningen, fru talman, är att vi just nu genomför större förändringar och fler och kraftfullare reformer än vad någon annan regering har gjort tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är väl ett dåligt begrepp, och man kan diskutera det på olika sätt. Det är inget begrepp jag använder, utan jag fick en fråga om det. Jag är mer fokuserad på konkreta reformer, och sådana gör vi.

Det sker som sagt väldigt mycket. I dag kom en nyhet om att Migrationsverket förstärker kontrollerna i medborgarskapsärenden. Vi rullar nu i praktiken ut en helt ny lagstiftning kring det svenska medborgarskapet. Detta är avgörande både för att vi ska få bukt med de problem som finns när det gäller integration och för att man ska vara stolt över att vara medborgare. Det är viktigt och rimligt att man kan svenska språket. Det är viktigt och rimligt att det ställs krav på samhällskunskap. Det är viktigt och rimligt att man inte har begått brott utan har levt på ett skötsamt sätt.

Vi inför också en helt ny princip om att man ska ha egen försörjning för att kunna bli beviljad ett svenskt medborgarskap. Detta är en väldigt viktig brygga till den princip som ju i realiteten har grundlagt allt det välstånd som vi har i dag, nämligen arbetslinjen. Det ska löna sig att arbeta. Det ska löna sig att vara ambitiös. Det ska löna sig att vara med och bidra.

Så, fru talman, tror jag att vi får bukt med de samhällsproblem som finns och tar Sverige framåt.