Johan Forssell

Fru talman! Tobias Andersson har frågat mig om jag avser att främja eller motarbeta mångkultur i Sverige eller om jag avser att förhålla mig på något annat sätt till mångkultur.

Låt mig inleda med att konstatera att ordet mångkultur uppenbarligen väcker känslor. Det kan bero på att det betyder väldigt olika saker för olika människor. För många betyder det inte mer än att människor kan se olika ut eller fira olika högtider. Det är den definition som jag använt mig av vid de intervjutillfällen som ledamoten uppmärksammat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tidigare års omfattande invandring har inneburit stora påfrestningar. Integrationsproblemen präglar numera de flesta politikområden. Därför lägger regeringen om migrations- och integrationspolitiken.

Regeringen vidtar åtgärder för att minska den asylrelaterade invandringen till hållbara nivåer. Den som har fått ett utvisningsbeslut ska lämna Sverige, och myndigheternas förutsättningar att ingripa mot personer som begår brott eller annars utgör ett hot mot vårt öppna samhälle stärks. Samtidigt skärper regeringen kraven för att bli svensk medborgare.

Den som kommer hit ska dela svenska kärnvärden och respektera vår kultur. Förväntningarna och kraven ska därför bli tydligare och skärpas för att värna vårt öppna och fria samhälle, där mångfald är en del. Vill man inte bli en del av denna gemenskap ska man inte söka sig till Sverige.

Fru talman! Jag förstår att Patrik Lundqvist tycker att det är jobbigt att tala om det här eftersom man under åtta år inte gjorde de reformer som man nu efterlyser och tycker är så viktiga. Jag förstår det. Det kan inte vara helt lätt att i realiteten inte ha gjort så mycket alls och nu se att det kommer en moderatledd regering och tar tag i de här problemen.

Vi har redan genomfört mycket mer än den tidigare regeringen gjorde under åtta års tid, en lång rad reformer, och vi är inte klara. Det är en hörnsten för oss att rätt ska vara rätt. Det ska vara ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Det ska vara ordning och reda i migrationspolitiken överlag.

Samtidigt ska vi passa oss för att stämpla alla personer som kommer till Sverige och arbetar som kriminella eller säga att de inte sköter sig. Det finns ju väldigt många högkvalificerade personer i Sverige som arbetar i bristyrken. Många företag skulle inte klara sig utan till exempel programmerare och tekniker.

Jag vet inte om Patrik Lundqvist har besökt ett större svenskt företag i dag. När jag gör det hör jag väldigt många språk och bakgrunder på arbetsplatserna. Väldigt många världsledande svenska företag tycker att det är viktigt att det finns goda möjligheter att rekrytera utifrån när de inte kan hitta kompetensen i Sverige.

Det är klart att om man skulle genomföra reformer där man stänger ned allt detta skulle vi alla bli fattigare. Då kommer vi att ha lägre tillväxt, och det kommer att finnas mindre pengar till vård och omsorg och skola. Det vore naturligtvis en väldigt dålig utveckling för Sverige.

Fru talman! Jag vill tacka Patrik Lundqvist för den här debatten, där vi kan konstatera att det nu sker större förändringar än någonsin tidigare på det här området – och det är en moderatledd regering som genomför dessa förändringar för mer ordning och reda.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag får väl korrigera mig, då – det stämde inte som jag sa att den tidigare socialdemokratiska regeringen inte gjorde någonting på åtta år. Man tillsatte en utredning. Det var facit efter åtta år.

Om det är de krafttag mot kriminalitet som Socialdemokraterna talar så högt om i den här frågan låter jag vara osagt, fru talman. Men man kan såklart ställa att på åtta år ha tillsatt en utredning i kontrast mot alla de reformer som den här regeringen genomför nu när vi tar tag i problemen.

Jag räknade upp en lång rad olika reformer i mitt tidigare svar, men det handlar inte bara om det. Vi gör också en budgetsatsning på 250 miljoner kronor kopplad till samarbetet mellan olika myndigheter så att vi kan hitta de problem med missbruk som vi vet finns här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis som nämndes här av Nima Gholam Ali Pour slopade vi bara häromdagen systemet med spårbyte – också det någonting som den tidigare socialdemokratiska regeringen hade kunnat göra om man hade velat, om man hade orkat och om man hade tagit problemen på allvar. Det gjorde man inte, men nu gör i stället en moderatledd regering det.

Det finns också en statsrådsgrupp med flera statsråd, däribland jag själv, som träffas för att utbyta information om de här problemen.

Det handlar i och för sig inte bara om arbetslivskriminaliteten och de problem som finns med att människor lever i utsatthet och far illa. Tyvärr finns det ju också andra exempel på det kopplat till andra uppehållstillstånd – parallella samhällen och att människor lever i stor nöd och utsatthet. Det är naturligtvis först och främst väldigt sorgligt för dem som far illa, men det undergräver också tilltron till den reglerade invandringen och principen om den reglerade invandringen, som den här regeringen tar på stort allvar.

Från regeringens sida, fru talman, begränsar vi oss inte till bara de här reformerna. Vi vet nämligen från svenska företag att det också finns brist på arbetskraft i många sektorer och många grupper. Det är viktigt att komma ihåg det. Vi genomför just nu ett skifte, kan man säga, från det tidigare fokuset på mycket av lågkvalificerad arbetskraftsinvandring till mer av att hitta internationella topptalanger och fler högkvalificerade personer. Det kan vara en läkare, en programmerare, en sjuksköterska, en forskare eller en tekniker. Det finns i dag många grupper som svenskt näringsliv, stora och små företag, letar efter med ljus och lykta.

Det är klart att när det finns en sådan arbetskraftsbrist och vi inte kan rekrytera inifrån landet, då drabbar det oss alla. Det drabbar oss i form av lägre tillväxt och sämre tillväxtmöjligheter, lägre skatteintäkter och så vidare.

Här gäller det alltså att hitta en balans. Vi tar krafttag mot fusket och skärper kontrollerna. Men vi hör också att många små, medelstora och stora företag letar efter vissa kompetenser med ljus och lykta. Där behöver vi snarare göra mer för att till exempel fler läkare, tekniker och forskare ska kunna komma till Sverige. Det är en balans som den här regeringen genomför precis just nu.

Fru talman! Jag ska inleda med att säga att missbruk av migrationssystemet är väldigt allvarligt, precis som anges både i interpellationssvaret och i många andra sammanhang där vi redogör för vår politik. Det ska vara ordning och reda i hela migrationspolitiken.

En förändring som regeringen har gjort är att Sverige har gått från att vara ett land med stor asylinvandring, så som det var under den tidigare regeringen, till att bli ett land där vi i dag snarare har invandring av arbetskraft men även av studenter och forskare.

Det är viktigt att vi alltid ser till att lagar efterlevs, att det inte finns arbetslivskriminalitet, att människor inte far illa och att vi alltid tar krafttag när vi ser att det finns problem. För det finns problem – det är uppenbart – och det är förklaringen till att den här regeringen på detta område genomför åtgärder som är större än vad någon annan regering har gjort tidigare.

Jag tycker att interpellanten från Socialdemokraterna ska fundera lite över sitt eget ansvar i detta. Vi hade en socialdemokratisk regering under åtta år. Vad gjorde den egentligen kopplat till dessa frågor?

I januariavtalet skrev Socialdemokraterna under på att dagens regelverk ska värnas. Det står i punkt 21. Det hände alltså inte mycket alls, utan problemen växte. Nu kommer en moderatledd regering och tar tag i problemen, och det gör väldigt mycket.

Flera förändringar pågår, till exempel ett höjt försörjningskrav vid arbetskraftsinvandring. Det finns flera skäl till det, men det bidrar till att det blir färre uppehållstillstånd för arbete i branscher där vi vet att det har funnits – och kanske fortfarande finns – problem med fusk och missbruk.

Migrationsverket ska förstärka sin kontrollverksamhet för att motverka både fusk och missbruk. Men det handlar inte bara om det, utan det måste också leda till en konkret åtgärd. Därför har vi uppdragit åt Migrationsverket att prioritera återkallelseärenden så att tillstånd som beviljats på felaktiga grunder och där det finns fusk och missbruk återkallas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta handlar inte bara om Migrationsverket, utan det är en lång rad myndigheter som vittnar om att de ibland kommer i kontakt med den här typen av problem. Vi har förlängt och förstärkt uppdraget till inte mindre än nio olika myndigheter som samverkar för att motverka arbetslivskriminalitet. Vi kommer också att återkomma gällande utökade kontroller och nya straffbestämmelser, vilket också är centralt kopplat till utnyttjande av arbetskraft.

Fru talman! I den här regeringen sopar vi inte problemen under mattan, utan vi tar tag i dem. Det är inte bara läpparnas bekännelse, som har varit principen tidigare, utan nu genomför vi stora förändringar.

Det ska vara ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Det ska vara ordning och reda i migrationspolitiken. Den som ägnar sig åt arbetslivskriminalitet ska utredas för det, och det ska vara stränga straff. Vi ska säkerställa att människor aldrig far illa på svensk arbetsmarknad. Det gäller naturligtvis inte merparten av alla som arbetar som arbetskraftsinvandrare. Men det finns problem, och varje fall är ett fall för mycket.

Fru talman! Nu genomför vi stora förändringar, och jag har goda förhoppningar om att det ska leda till mer ordning och reda på arbetsmarknaden och mindre fusk och utnyttjande, som regeringen ärvde av den tidigare regeringen.

Fru talman! Patrik Lundqvist har frågat mig vad jag avser att göra för att begränsa möjligheterna för missbruk av arbetstillstånd och utnyttjande av människor på den svenska arbetsmarknaden av mer eller mindre kriminella företagare.

Att människor som kommer till Sverige för att arbeta utnyttjas är naturligtvis oacceptabelt. Goda villkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige.

Regeringen genomför förändringar av det svenska systemet för arbetskraftsinvandring, bland annat genom höjt försörjningskrav för arbetstillstånd. Höjningen har bidragit till färre uppehållstillstånd för arbete inom branscher där det varit stora problem med fusk och missbruk. Migrationsverket tillämpar också högre utredningskrav på områden där risken för missbruk är extra stor.

Regeringen kommer att fortsätta arbetet med att förhindra, upptäcka och åtgärda alla typer av missbruk av migrationssystemen. Av Migrationsverkets regleringsbrev för 2025 framgår att myndigheten ska förstärka sin kontrollverksamhet för att motverka fusk och missbruk. Migrationsverket ska fortsätta prioritera arbetet med återkallelseärenden. Möjligheterna att upptäcka fusk och missbruk ska också öka och bli effektivare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen arbetar vidare med förslag i SOU 2021:88 om arbetskraftsexploatering och SOU 2024:15 om nya regler för arbetskraftsinvandring. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition som bland annat innehåller förslag om att Migrationsverket ska få utökade möjligheter till kontroller av arbetsgivare i samband med ansökningar om arbetstillstånd och om nya straffbestämmelser kopplade till utnyttjande av utländsk arbetskraft.

Samverkan mellan myndigheter är centralt för att motarbeta arbetslivskriminalitet. I september förra året förstärkte och förlängde regeringen uppdraget till de nio myndigheter som samverkar för att motverka arbetslivskriminalitet till och med 2026. Myndigheterna ska fortsätta att bedriva och utveckla arbetet mot arbetslivskriminalitet och arbetet vid arbetslivskriminalitetscentren. Arbetet ska också utvecklas för att slå hårdare mot den kriminella ekonomin, organiserad brottslighet i företagsmiljö, människohandel, människosmuggling och människoexploatering i arbete.

Regeringen följer utvecklingen noga och är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder för att förhindra att migrationssystemen missbrukas och att personer med arbetstillstånd i Sverige utnyttjas.

Fru talman! Jag tackar Ludvig Aspling för frågan.

Detta är ett begrepp som kan betyda väldigt olika saker beroende på vem man frågar, och just därför brukar jag försöka att undvika det och i stället fokusera på de historiska reformer som vi nu genomför för att lägga om stora delar av den svenska migrationspolitiken.

När man tittar på dagens samhälle – man ska väl utgå från hur samhället ser ut – är det uppenbart att Sverige under överskådlig tid kommer att bestå av människor med många olika bakgrunder. Vissa aspekter av detta ser jag som helt oproblematiska. För att ta ett exempel firar vi i år 250 år av judiskt liv och judisk kultur i Sverige – något som har varit bra också för det svenska samhället.

Så länge man följer svenska lagar och delar svenska värderingar ser jag inget problem. Det viktiga är inte var man kommer från utan vart man är på väg. Detta innebär inte att jag är likgiltig för problemen eller naiv i fråga om hederskultur etcetera, och det är just därför vi förändrar stora delar av den svenska migrationspolitiken, inte minst reglerna för svenskt medborgarskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Jacob Risberg för frågan. Vi har gemensamt berett ett svar här framme, och det blir jag som besvarar frågan eftersom ansvarsområdet ligger på mig.

Det finns en lagstiftning i dag som har gällt under ett antal år och som innebär att arbetskraftsinvandrare som blir uppsagda kan vara kvar i Sverige under tre månader efter att deras anställning har upphört för att finna ett nytt jobb. Vi inser såklart att det är väldigt viktigt att många av de framväxande företagen – eller de etablerade som Jacob Risberg nämner – har goda möjligheter att rekrytera personer. Möjligheten finns till för att andra företag, kanske de näringar som nämns här eller andra branscher, under den här tiden ska kunna rekrytera de här människorna. Men det finns naturligtvis alltid en balanspunkt för hur länge man ska kunna vara i ett land och ta del av olika välfärdsförmåner utan att ha ett arbete.

Det här är en svår situation. Migrationsverket arbetar nu på plats för att hjälpa individer vidare till andra arbetsuppgifter och svara på frågor i den här beklagliga situationen. Vi följer naturligtvis arbetet väldigt noga och är väldigt aktiva i processen.

Fru talman! Tack, Magnus Resare, för frågan!

Jag vill att det ska betyda någonting att vara medborgare i vårt land. Jag vill att man ska vara stolt över att vara medborgare i Sverige, och man blir stolt först när man behöver anstränga sig för att vara medborgare.

Jag kan konstatera att det under många år med rödgröna regeringar var väldigt låga krav för att vara medborgare. Nu ser vi till att förändra detta i grunden. Vi kommer i närtid att gå fram med ny lagstiftning som innebär att man till exempel behöver kunna tala svenska för att vara medborgare i Sverige. Man behöver ha grundläggande kunskaper om Sverige, och man ska naturligtvis inte ha begått en massa brott om man vill bli en del av vårt samhälle och vårt land.

Vi kommer också att återinföra en princip som inte har funnits på över 50 år, nämligen att den som ska bli medborgare i Sverige också ska kunna försörja sig själv. Detta är viktiga och rimliga reformer som regeringen genomför. Vi gör det både för att det ska betyda någonting att vara medborgare i Sverige och för att vi ska ha väldigt höga förväntningar på att de som kommer till vårt land ska vara med och bidra och bygga ett bättre Sverige. Det är så vi tar det här landet framåt.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Angelica Lundberg, för frågan!

Vi arbetar otroligt intensivt, dag och natt, med att förändra svensk migrationspolitik i grunden. Vi följer den tidsplan som vi har kommit överens med Sverigedemokraterna om, och vi följer upp detta dagligen, veckovis och månatligen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När det gäller förutsättningarna att utvisa personer som inte är medborgare i Sverige när de begår brott kommer jag om bara några veckor att ta emot en utredning om detta. Bakgrunden är att alldeles för många som inte är medborgare begår alldeles för många brott utan att bli utvisade. Det är ett faktum att det är på det sättet. Den senaste utvärderingen visade att det bara var 4,4 procent som faktiskt blev utvisade.

Detta kommer att utgöra ytterligare ett exempel på att det spelar roll vem som styr. Vi ser framför oss att sänka gränsen för utvisning kraftigt men också att städa upp bland de många undantag som innebär att många brottsoffer i dag inte får den upprättelse som de förtjänar.

Herr talman! Jag är mållös; att höra en företrädare från Socialdemokraterna tala med referenser till Nazityskland i debatten! Det är helt bisarrt. Är det så Socialdemokraterna vill föra debatten? Innebär detta att myndigheter som talar med varandra är att likna vid Nazityskland? Jag har aldrig hört något så dumt.

Jag vill påpeka för Linus Sköld att utredningen startades under en socialdemokratisk regering. Var den också besläktad med Nazityskland? Det är så dumt så att klockorna stannar. Jag har aldrig hört något så märkligt.

Jag var tydlig redan på pressträffen när vi tog emot utredningen med att undantagen ska gälla. Det är en fyrpartiöverenskommelse, och det framgick av svaret. Behöver jag säga det en gång till? Det framgår av svaret.

Problemen vi nu tar tag i är skapade av åtta års oförmåga hos Linus Sköld och den tidigare S-ledda regeringen att ta tag i problemen. Där vill jag vara generös och ge ännu ett tydligt besked framåt. Det är inte bara så att vi tänker genomföra Tidöavtalet med det paradigmskifte som vi nu ser i migrationspolitiken. Det är också så att vi aldrig tänker återgå till den dåliga rättsosäkra migrationspolitik som rådde under ledning av Socialdemokraterna. Den försatte Sverige i en svår situation som skapade stor otrygghet och utsatthet. Svenska folket ser varje dag att dålig integration skapar stor otrygghet runt om i Sverige. Det låter som att det är detta vi ska återvända till.

Detta är bekymmersamt. Att få höra referenser till Nazityskland gör mig verkligen bedrövad. Är det så Socialdemokraterna tänker föra debatten om skuggsamhället? Det vore mycket dåligt för Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Linus Sköld tycker inte att man ska ondgöra sig över vad tidigare regeringar har gjort. Det kan jag förstå mot bakgrund av det resultat och facit vi fick se efter åtta år med rödgrön regering. Jag kan förstå att Linus Sköld tycker att det är jobbigt och att vi inte ska prata om det.

Men det var ändå den situation som vi ärvde. Den berodde på socialdemokratiska beslut, eller kanske snarare på frånvaron av socialdemokratiska beslut. Det handlade om den regering som Linus Sköld stödde och som lät Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet styra och ställa. Det var precis dessa beslut som ledde fram till den situation vi har i dag.

Vad gjorde den tidigare S-regeringen kring detta? Ingenting. Man satt helt passivt med armarna i kors och bara lät skuggsamhället växa i år efter år. Ser Socialdemokraterna ens problemen med skuggsamhället? Ser Socialdemokraterna ens den utsatthet som finns i den här gruppen? Ser Socialdemokraterna ens att om man inte upprätthåller principen att det ska vara skillnad på ja och nej, herr talman, har man ingen reglerad invandring? Och det kanske inte heller är vad Socialdemokraterna vill.

Jag noterar att Socialdemokraterna vill bilda regering med tre partier, som hela tiden vill föra svensk migrationspolitik i en helt annan riktning än den som vi för den i. Vi ska alltså återgå till den typ av politik som gällde tidigare, som försatte Sverige i en mycket svår situation. Svenska folket ser varje dag problemen med utanförskap, segregation, kriminalitet och otrygghet. Det var den situationen vi ärvde, och det är vad vi försöker att hantera genom att inte sopa problemen under mattan utan i stället ta tag i dem.

Jag ska för tredje gången upprepa vad vi ska göra med utredningen om informationsplikten. Vi ska respektera de undantag som finns. Det stod i mitt svar, jag har sagt det här och jag säger det gärna en gång till: Med de undantag som finns avser vi att gå vidare. Det sa vi för övrigt redan samma dag som vi tog emot utredningen.

Jag kan också garantera Linus Sköld att vi kommer att gå vidare med Tidöavtalet med det paradigmskifte som vi genomför i migrationspolitiken. Det står där svart på vitt vad vi tänker göra och vad vi inte tänker göra.

Vad vi inte tänker göra är att återvända till den politik som gällde tidigare. Den försatte Sverige i en mycket svår situation. Eftersom jag nu har svarat på Linus Skölds frågor är nu frågan om Linus Sköld kan garantera mig att om det skulle bli regeringsskifte en S-ledd regering inte skulle hantera frågorna så som de gjorde förra gången, nämligen genom rättsosäkra gymnasielagar. Lagrådet dömde ut dem och sa att gränsen för vad som är acceptabelt hade nåtts. Dessa lagar försatte Sverige i en svår situation, där man inte respekterade den grundläggande principen att det ska vara skillnad på ett ja och ett nej i migrationspolitiken. Det var så det såg ut, och det är de problemen vi har fått ärva och nu tar tag i.

Jag svarade på Linus Skölds frågor. Nu ser jag fram emot ett tydligt svar här. Kan en S-ledd regering tillsammans med Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet garantera att man inte kommer att genomföra precis den typen av rättsosäker politik med nya gymnasielagar som den tidigare socialdemokratiska regeringen genomförde? Ett ja eller nej skulle passa bra även där.

Herr talman! Tack, Linus Sköld, för interpellationen!

Vad är det som har hänt? frågar Linus Sköld. Det som har hänt är att Sverige har fått en regering som tar tag i problemen i migrationspolitiken och som inte sopar dem under mattan.

Vi hade åtta år med socialdemokratiska regeringar som lät Miljöpartiet tillsammans med Vänsterpartiet och Centerpartiet styra väldigt mycket av politiken. Resultatet blev därefter. Det blev en migrationspolitik som inte var rättssäker, med nivåer som omöjliggjorde att man skulle klara integrationen. Vi ser en lång rad integrationsproblem i Sverige, som är uppenbara åtminstone för svenska folket. Vi ser också ett stort antal andra problem.

Ett sådant problem är det som jag noterar att interpellanten inte verkar fästa någon särskild vikt vid i sin interpellation, nämligen det omfattande skuggsamhälle vi har i dag. Väldigt många människor uppehåller sig i Sverige trots att de har fått ett beslut om utvisning. De har inte laglig rätt att vara i Sverige.

Grunden för en reglerad migrationspolitik är att man upprätthåller principen att personer inte ska vara här om de inte har laglig rätt. Det gjorde inte den tidigare S-regeringen, och jag kan bara beklaga det. Problemen sopades under mattan. Vi fick rättsosäkra gymnasielagar och många andra problem. Men vi tar tag i detta.

En sådan sak som regeringen nu gör tillsammans med att vi exempelvis bygger ut förvarsplatserna och tar fram ett nytt regelverk för inre utlänningskontroller är att vi också ser till att våra myndigheter börjar dela information med varandra. Jag noterar att detta väcker mycket kritik från interpellanten och Socialdemokraterna, men jag tror att det här är väldigt viktigt. Jag tror att svenska folket tycker att detta är ganska anmärkningsvärt, och kanske till och med stötande. Det handlar alltså om personer som inte har rätt att vara i Sverige och som har ett utvisningsbeslut, men det går inte att verkställa beslutet för att det saknas information - trots att en annan myndighet har precis den informationen.

Vi måste få det här att fungera. Om vi inte gör det kommer vi att få ett skuggsamhälle som biter sig fast och cementeras. Den situation vi ärvde var att uppemot 50 000 eller 100 000 människor lever i Sverige utan laglig rätt. Det var den situation vi fick ta över. Det var det som Socialdemokraterna tidigare hade sopat under mattan.

Jag vill påpeka att väldigt många i den här gruppen lever i stor utsatthet. Många kvinnor far väldigt illa, och många barn växer upp i mycket svår trångboddhet och utsatthet. Man kan göra som man har gjort tidigare - sopa problemen under mattan och säga att man inte ska tag i dem. Eller så gör vi det! Vi ser till att ge myndigheterna de verktyg som de behöver så att de kan börja dela information med varandra.

Här har regeringen gjort ett väldigt noggrant arbete. Utredningen har hållit på i nästan två års tid och tittat på de här sakerna, lyssnat på Migrationsverket, lyssnat på polisen och lyssnat på myndigheterna. Vad är det för information som behövs? Vilken information kan man dela?

Jag tycker att resultatet har blivit väldigt bra. Det är en mycket genomarbetad utredning på drygt 800 sidor. Den kommer nu att gå ut på remiss, och regeringen kommer att ta fram en proposition.

Regeringen sa redan på pressträffen att vi kommer att respektera de undantag som utredaren föreslår. Det är välbalanserat, just eftersom vi tidigt sa att den information som ska delas ska vara effektiv. Den ska betyda någonting och syfta till någonting. Man ska uppnå ett resultat. Jag tycker att utredaren på ett bra sätt har beskrivit vilken information det är som behövs och inte.

Jag ser fram emot att ta detta vidare. Regeringen tänker fortsätta att genomföra bra politik för Sverige. Vi tänker fortsätta att lägga om migrationspolitiken till en nivå där Sverige får en möjlighet att klara integrationen så att vi inte får den typ av segregation och utanförskap som växte fram så kraftigt när helt andra beslut tidigare fattades.

Det är nämligen så, Linus Sköld, som jag tror att svenska folket vill att man tar ansvar för Sverige.

Herr talman! har frågat mig om jag kan garantera att regeringen inte tänker ta några initiativ till att lagstifta om att lärare, sjuksköterskor, socialsekreterare och annan personal i välfärden ska bli skyldiga att ange papperslösa till polis och Migrationsverket. Linus Sköld har också ställt frågan vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta med anledning av den uppgörelse som fick Sverigedemokraterna att gå med på så stora undantag.

Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet presenterade sitt slutbetänkande (SOU 2024:80) den 26 november 2024. Utredningen har haft i uppdrag att se över delar av regelverket kopplat till återvändande. Bland annat föreslår utredningen ett utökat informationsutbyte för ett antal myndigheter, i syfte att stärka arbetet med att verkställa avlägsnandebeslut och motverka olovlig vistelse i landet. Förslaget innebär bland annat att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket ska lämna uppgifter om en utlänning till Polismyndigheten, om det finns anledning att anta att utlänningen inte har rätt att vistas i Sverige. Utredningen bedömer att det utökade informationsutbytet inte bör gälla för hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten.

Regeringen är överens om att åstadkomma en ansvarsfull migrationspolitik. Ett välfungerande återvändande är en viktig prioritering för regeringen, och återvändandeutredningen innehåller viktiga förslag för att åstadkomma det. Regeringen avser att gå vidare med utredningens förslag. I det ingår att undanta ovan nämnda verksamheter, samt bibliotek, från informationsplikten.

Regeringen lägger om den svenska migrationspolitiken i enlighet med Tidöavtalet. Det är ett omfattande arbete som bland annat skärper regelverket, skapar ordning och reda samt minskar antalet asylsökande till Sverige. Regeringen kommer att fortsätta genomföra det som är överenskommet i Tidöavtalet.

Herr talman! Vad har regeringen för intentioner med migrationspolitiken? frågar Carina Ödebrink. Jag kan bara hänvisa till Tidöavtalet som till nästan en tredjedel handlar om just migrationspolitik.

Jag skulle säga att vi är väldigt tydliga med det paradigmskifte som vi nu genomför. Vi tar tag i ett stort antal problem som har funnits i migrationspolitiken som inte har skötts på ett bra sätt tidigare.

Vi ser stora brister i vår möjlighet att klara integration av människor som har kommit till Sverige. Det har tidigare låtit som att det nästan inte finns någon gräns för antalet människor som Sverige kan klara av integrationen för.

Det är också kopplat till problem med effektivitet och rättsosäkerhet. Det är just därför som regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att göra en genomgång av situationen. Det är vi i den här regeringen som gör detta.

Vi hade kanske varit i en annan situation om tidigare regeringar hade agerat annorlunda, men det kan inte jag ta ansvar för. Nu ser vi till att göra detta. Vi har fått rapporten, och vi följer upp rekommendationerna. Det är viktiga rekommendationer.

Jag vill påpeka en sak. Vi har en rättssäker migrationspolitik i Sverige. Jag får ofta kritik från Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet för att den inte skulle vara det.

Hittills har jag uppfattat att Socialdemokraterna har haft en samsyn med oss om att vi ska värna den modellen. Men ibland ställer jag mig frågande till om den samsynen fortfarande finns kvar. Det är viktigt att det är så. Annars kommer vi inte att kunna klara att hålla i en stram migrationspolitik över tid. Det vore mycket dåligt för Sverige.

Migrationsverket arbetar just nu med att göra ännu en nödvändig översyn av ärendena från Belarus. Vi har inte fått det arbetet än. När vi får det kommer vi naturligtvis att titta på det väldigt noggrant.

Är det så att det finns brister i arbetet är jag den förste att säga att det måste korrigeras. Men vi har fortfarande inte fått det materialet på plats. Jag tror att det kommer i närtid. Tack så mycket för interpellationen, Carina Ödebrink!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Efter två år med Tidöavtalet är arbetet igång med att genomföra ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik. Vi tar tag i ett antal stora problem som har funnits i migrationspolitiken. Den har helt enkelt inte skötts på ett bra sätt. Inte minst handlar det om att Sveriges åtaganden i migrationspolitiken inte har mötts av vår förmåga att klara av integrationen av människor. Väldigt svåra problem har ibland skyfflats under mattan med enkla lösningar. Det har funnits stora problem kring rättsosäkerheten, inte minst kopplat till något jag får många frågor om i dag, nämligen olika gymnasielagar. Dessa har dömts ut på ett väldigt rimligt sätt, eftersom man skötte frågan så illa.

Ansvaret för det kan dock inte läggas på mig eller på regeringen. Det får andra ta - tidigare regeringar. Jag hade naturligtvis önskat att situationen vid vårt tillträde för två år sedan varit annorlunda än vad den var. Men det kan jag inte heller påverka, utan det får andra regeringar ta ansvar för.

Vad jag däremot kan ta ansvar för är det arbete vi gör som regering. Därför var det så viktigt att vi redan i Tidöavtalet preciserade att vi skulle göra en ordentlig genomgång av rättssäkerheten i asylprocessen. Vi är inte bara anhängare av en stram migrationspolitik. Vi är också anhängare av en rättssäker migrationspolitik med ordning och reda, kvalitet och effektivitet. Det hade naturligtvis varit förnämligt om det arbetet hade varit gjort tidigare, men så var inte fallet. Nu tar vi tag i det här.

Som jag sa i mitt interpellationssvar arbetar vi med att följa upp Statskontorets rekommendationer. Jag vill dock påpeka för interpellanten att Statskontorets bedömning är att asylprocessen i Sverige är rättssäker. Vi kan vara stolta över vårt system. Det finns många länder där det inte fungerar som det gör i Sverige, med oberoende myndigheter och oberoende domstolar som fattar beslut.

Carina Ödebrink vill att jag ändå ska ge mig in och åtminstone börja tangera enskilda fall. Jag tänker inte göra det, för det är inte min roll som statsråd. Jag har förtroende för myndigheternas beslutsfattande.

Jag vill också påpeka att Migrationsverket sedan januari 2021 har publicerat omkring 60 rapporter om Belarus. Det är inte bara under vår regeringstid utan även under den socialdemokratiska regeringen som man har gjort den typen av rapporter. Under hösten har man arbetat med en ny genomgång. Jag tänker inte föregripa det arbetet. Jag har inte sett det än, men det ska naturligtvis bli intressant. Finns det brister behöver dessa naturligtvis omhändertas, men vi har ännu inte fått materialet. Jag tänker inte stå här i talarstolen och ägna mig åt olika spekulationer om det ena eller det andra, utan jag föredrar att agera på just fakta. Men vi kommer naturligtvis att följa upp detta om det blir anledning till det.

I övrigt vill jag bara upprepa det jag har sagt om vårt omfattande arbete till stöd för människor i Belarus. Jag har själv träffat företrädare för oppositionen. Vi använder också det svenska biståndet för att hjälpa till. Vi har också varit väldigt tydliga i vår kritik mot regimen i Belarus och pådrivande i EU-kontext för att just införa, behålla och skärpa de internationella sanktioner som finns så att människor i Belarus får det som de förtjänar, nämligen frihet och demokrati.

Herr talman! Åhörare! Situationen i Belarus är väldigt allvarlig. Som regering har vi varit väldigt tydliga i vår kritik av regimen men också i vårt stöd till det belarusiska folket och dess frihetskamp och strävan efter demokrati och friheter som vi som lever i ett så fint land som Sverige lätt kan ta för givna. Många människor i världen kan ju inte ta dessa saker för givna.

Jag var själv i Belarus för ganska länge sedan och träffade företrädare för oppositionsrörelsen. Man hoppades då, för knappt 20 år sedan, att regimen skulle gå mot ett snart slut. Så har det inte blivit.

Men vår kritik och vårt stöd ligger fast. Jag har i min roll som statsråd träffat företrädare för oppositionen i Belarus för att tillsammans diskutera vad mer vi kan göra för att hjälpa dem.

Vi har som sagt varit pådrivande både i EU-arbetet för skarpa sanktioner och genom till exempel det svenska biståndet. Vi ger stöd till oppositionella för deras frihetsarbete, någonting som vi har fått bekräftat från oppositionen i Belarus att man sätter stort värde på.

Som Carina Ödebrink mycket väl känner till prövas varje asylansökan individuellt av Migrationsverket i en rättssäker process. Vi hade tidigare en ordning där det var politiker som fattade den här typen av beslut. Det blev inte bra. Det blev rättsosäkert. Nu har vi ett rättssäkert system där man kan överklaga sitt ärende till en domstol som fattar beslut. Vi följer de internationella konventioner som finns. Migrationsverket gör också uppdaterade översyner av den här typen av ärenden.

Som statsråd kan jag inte uttala mig om enskilda fall eller påverka bedömningen i enskilda ärenden. Det jag dock kan säga är att Migrationsverket under hösten har gjort en genomgång av asylärenden från Belarus. Jag tror att man kanske ska avvakta resultatet av den innan man uttalar sig alltför tvärsäkert. Jag tror att den kommer att publiceras inom kort. Då får vi också se vad Migrationsverket själva säger om huruvida det finns anledning att göra förändrade bedömningar eller om de bedömningar som har gjorts kvarstår. Ytterst är detta en fråga för Migrationsverket. Det är den ordning vi har i svensk migrationspolitik. Jag förutsätter att Socialdemokraterna fortsätter att stå bakom den.

Rättssäkerheten i migrationsprocessen är en prioriterad fråga för regeringen i stort i vårt arbete. Vi har därför i enlighet med Tidöavtalet gett ett uppdrag till Statskontoret att göra en översyn av hela asylprocessen i syfte att stärka kvaliteten, enhetligheten och rättssäkerheten i asylarbetet. Statskontoret har lämnat ett antal rekommendationer till Migrationsverket. Vi arbetar med att noggrant se till att följa upp myndighetens arbete med de här rekommendationerna.

Herr talman! har frågat mig vad regeringen har vidtagit för åtgärder med anledning av EU:s resolution om att utveckla stödprogram för offer för politiskt förtryck, samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa en rättssäker process för asylsökande.

Den svenska regeringen ser, i likhet med frågeställaren, med stor oro på den omfattande repressionen mot alla delar av samhället i Belarus. Regeringen är tydlig i sitt fördömande av regimens kränkningar av mänskliga rättigheter och angrepp på den demokratiska rörelsen. Sverige har också varit pådrivande för de EU-gemensamma sanktioner som riktats mot landet. Sverige behåller samtidigt sitt långsiktiga engagemang för att främja demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i Belarus.

Regeringen lyfter i alla internationella forum vikten av att hålla de politiska fångarna i Belarus högt på dagordningen. Regeringen har i år också bidragit med 5 miljoner kronor till den nystartade humanitära fonden för offer för repression i Belarus, som syftar till att ge stöd till politiska fångar med bland annat rehabilitering.

Som statsråd varken kan eller vill jag uttala mig i enskilda ärenden. Skyddsbehov i asylärenden prövas individuellt av Migrationsverket, och den som bedöms ha behov av internationellt skydd beviljas uppehållstillstånd i enlighet med utlänningslagen. Migrationsverket analyserar händelseutvecklingen i de länder där asylsökande har sitt ursprung för att kunna göra väl underbyggda bedömningar av skyddsbehovet. Ett beslut som går den enskilde emot kan överklagas till migrationsdomstol.

Sverige har en rättssäker asylprocess där prövningen och bedömningen hos Migrationsverket och migrationsdomstolarna utgår från omständigheterna i varje enskilt ärende. Att asylprocessen är rättssäker och att den har en hög legitimitet är viktigt, och regeringen följer Migrationsverkets arbete på detta område.

Statskontoret har på uppdrag av regeringen analyserat i vilken mån Migrationsverkets bedömningar i asylärenden är enhetliga och rättssäkra. Regeringen kommer att följa upp de rekommendationer som lämnas i Statskontorets rapport för att säkerställa att det finns förutsättningar för ett långsiktigt arbete för en hög rättslig kvalitet och enhetlig prövning i asylprocessen.

Fru talman! Jag ska upprepa mina svar för Annika Hirvonen.

När det gäller slutsatser i Statskontorets rapport har vi redan tagit flera av dem vidare. När det gäller regleringsbrevet förstår jag att Annika Hirvonen är nyfiken, men vi kommer att göra som vi har gjort alla tidigare år, och även rödgröna regeringar, nämligen presentera regleringsbreven samlat innan jul. Vänta några dagar till så kommer svar på det!

Vad gäller den tredje frågan kan jag säga följande. Det är naturligtvis alltid dåligt om man fattar felaktiga beslut som inte är rättssäkra. Det är också anledningen till att vi redan har tagit vidare flera av de saker som Statskontoret pekade på.

Det var tre frågor och tre raka svar.

Svaret på frågan om den rödgröna migrationspolitiken var kanske inte fullt lika tydligt och klart. Det var nämligen ett icke-svar, och det ligger väl i linje med det vi har hört i debatten. Det blir lite märkligt att en opposition som kritiserar det mesta inte ens kan samla ihop sig om något enda litet i debatten. Det är helt tomt. Kvotflyktingar - oense. Försörjningsgrad vid anhöriginvandring - oense. Permanenta uppehållstillstånd - oense. Dagersättning - oense. Amnesti för personer som inte har rätt att vara i Sverige - oense. EBO-lagstiftningen - oense. Återvändande - oense.

Jag kan ha missat flera områden! Men det är punkt efter punkt. Vad är egentligen det rödgröna alternativet? Det är lätt att stå här och klaga på andra, men det enda som verkar vara den gemensamma nämnaren hos de rödgröna partierna - Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet - är att Sverige ska återgå till att ha ett högre asylmottagande än tidigare. Det kanske ska tillbaka till situationen 2015, som skapade så stora problem för Sverige och för många människor i vårt land.

Jag tror inte, fru talman, att det är vad svenska folket vill ha. Vi får hoppas att vi får svar framöver eftersom vi inte fick det i den här debatten.

(Applåder)

Fru talman! Sverige ska ha en rättssäker migrationspolitik. Sverige har en rättssäker migrationspolitik. Det är mycket viktigt att slå fast. Det låter ibland i kammaren, inte minst när Miljöpartiet tar till orda, som att migrationspolitiken inte skulle vara rättssäker. Det var också en viktig del i den rapport som Annika Hirvonen refererar till, det vill säga att Sverige har en rättssäker migrationspolitik.

Så har det inte alltid varit. En gång i tiden var det inte myndigheter och oberoende domstolar som fattade asylbesluten, utan det var politiker i kammaren. Jag blir bekymrad när jag hör den typen av tongångar komma från Miljöpartiet nu, det vill säga att ge sig in i enskilda fall och att antyda att hela systemet inte skulle fungera. Vi har anledning att vara stolta över det system vi har. Det är rättssäkert. Myndigheter och oberoende domstolar fattar de viktiga men ack så svåra besluten.

Vi har naturligtvis noterat den rapport som kom från Statskontoret. Alla system kan alltid bli bättre. Just uppföljning och att hela tiden utveckla systemen är också en viktig del i Tidöavtalet.

Vi kommer naturligtvis att följa upp att de saker som har framkommit i rapporten tas vidare. Det gör vi löpande i vår myndighetsdialog, och vi har redan gjort det på flera punkter. Men det är viktigt att slå fast att den generella kvaliteten är god i Sverige även på det området.

Jag skulle vilja ta tillfället i akt och fråga Annika Hirvonen något som jag inte fick svar på i det förra replikskiftet när vi nu talar om den viktiga frågan om migrationspolitiken. Vad är det rödgröna alternativet till migrationspolitiken? Är det Vänsterpartiets och Miljöpartiets linje som gäller här - och naturligtvis Centerpartiets? Är det i stora delar en återgång till det som gällde 2015, där Sverige återigen ska ha regler som särskiljer sig från egentligen alla andra länder? Eller är det det som Socialdemokraterna säger? Vems linje på den rödgröna sidan är det egentligen som gäller? Kanske Annika Hirvonen vill svara.