David Perez

Fru talman! Vi börjar dagen på ett väldigt speciellt sätt när vi får höra att problemen inom svensk sjukvård är marknadsmisslyckande, och tillgången till läkemedel är också marknadens fel. Allt var guld och gröna skogar när Socialdemokraterna var vid makten.

Gör man en snabb överslagsräkning för vem som haft makten de senaste 45 åren framkommer det att Socialdemokraterna har haft makten i 31 av de 45 senaste åren.

Jag var tidigare sjukvårdspolitiker. Jag såg hur pandemin slog mot vårt land. Jag såg hur illa rustat Regionsverige var och inte minst Socialdemokraterna som styrde många av dessa regioner. Att landet inte var tillräckligt väl rustat för att stå emot krig och kris är någonting som i synnerhet Socialdemokraterna bär ansvaret för.

Vi har tidigare haft beredskapslager, som ledamoten var inne på, som man har monterat ned med berått mod. Vi har fasat ut produktion av viktiga mediciner och annan sjukvårdsmateriel till Kina, Asien och andra länder. Vi hade tidigare krigsföretag. Ett väldigt stort företag, Mölnlycke, tillverkade en stor del av bland annat munskydden. Det gör man inte längre i Sverige.

Fru talman! Vi ser en konsekvens. Man försöker peka på marknadsmisslyckanden. Jag skulle säga att det är ett socialdemokratiskt misslyckande att vården ser ut som den gör i dag. Hur ser ledamoten på det?

Fru talman! Jag vill börja med att för Sverigedemokraterna yrka bifall till reservation 17 i betänkandet.

Offentlig upphandling bidrar, som vi har hört här i dag, till en mer välfungerande offentlig verksamhet. Det motverkar även korruption i det offentliga.

Det är en av anledningarna till att Sverige ligger förhållandevis bra till på Transparency Internationals korruptionsindex. Som vi hört här i dag har vi backat några placeringar. Med europeiskt mått ligger vi fortfarande väldigt långt före andra europeiska länder.

Regeringens arbete med att öka andelen små företag och mindre aktörer som tar del av upphandlingar är lovvärt och något som fortsatt bör utvecklas.

Vi har sagt det förut, och jag säger det igen: Danmark är en förebild på många områden, inte minst inom offentlig upphandling. Där ser man att fler småföretag deltar i upphandlingar. Det beror på att det finns lite mindre krav på deras upphandlingar.

Det i sig behöver inte vara dåligt, utan det kan som i det här fallet öka andelen småföretag i offentliga upphandlingar. De skräms i dag bort av alltför omfattande krav. Det är krav som sedan inte följs upp. De kanske låter bra, men de har ingen reell betydelse om de inte följs upp.

För ett tag sedan träffade jag Skattebetalarna, som lyfte upp en rad förbättringsåtgärder och satte fingret på de svagheter som finns i dag. Det exempel som lyftes upp av i det här fallet Slöseriombudsmannen när det kommer till effektivisering var: Varför ska Sveriges samtliga 290 kommuner upphandla sina respektive hemsidor var för sig? Det är en fråga man kan ställa sig. Är det rimligt att vi har 290 offentliga aktörer som samtidigt ska upphandla sina respektive hemsidor? Är det effektivt från statsförvaltningens sida?

Eller varför inte ta som exempel de återkommande problemen när kommuner och regioner upphandlar nya it- och journalsystem som sedan förkastas eller inte ens fungerar som det var tänkt?

Vad kan det offentliga då göra för att motverka dessa fel? Man kan arbeta förebyggande och ha en tydlig uppföljning av de krav som ställts.

Det görs i bland annat Göteborgs kommun, som upphandlar för närmare 30 miljarder kronor årligen. Där har man upptäckt ett trettiotal fall som kopplats till arbetslivskriminalitet eller avtalsbrott och som lett till vite. Kommunen har dessutom anställt särskilda personer som arbetar förebyggande innan avtal ingås och efter att avtal har ingåtts. På så sätt motverkas bedrägerier.

Det motverkas också delvis med hjälp av Upphandlingsmyndighetens och Bolagsverkets arbete inom området, som vi har hört här i dag från talarstolen. Just arbetet med att få bort oseriösa aktörer är oerhört viktigt. Det tycker inte minst Sverigedemokraterna i den här frågan.

Det finns också spännande verktyg som vi kan använda på området, inte minst med hjälp av artificiell intelligens. Det var en stor nyhet förra året, inte minst efter Jens Nylanders granskning av det offentliga och felaktiga fakturor som skickades kors och tvärs runt om i Sverige. Detta måste det offentliga förstå och nyttja mer. Verktygen finns – låt oss nyttja dem!

Det kan vara viktigt med tydliga krav vid upphandlingar, och ibland tuffa sådana. Det vidhåller vi. Men det är också viktigt att de följs upp och har ett konkret syfte. Ett företag som saknar en specifik certifiering ska inte falla bort på en teknikalitet, om varan eller tjänsten uppfyller övriga krav. Kollektivavtal är ett krav som gör att företag ibland gallras bort, trots att det som de erbjuder uppfyller allt annat i sakfrågan.

Fru talman! Gällande betänkandet har Sverigedemokraterna en rad motioner som exempelvis lyfter fram vikten av att kunna ställa om vid händelse av kris. Syftet är framför allt att hjälpa inhemska producenter vid eventuella utbudschocker. Det är något som i längden är betydelsefullt för landets civila beredskap. Vi har även velat se nationella riktlinjer inom området som gör att offentliga inköp kan styras om mot mer svenskproducerade varor.

I en annan motion för vi fram en fråga som vi drivit länge, nämligen att öka andelen närproducerade livsmedel som köps in, och gärna ekologiska sådana när så är möjligt. I vissa fall produceras de dock inte i tillräckligt stor utsträckning. Det gör att det offentliga kan importera livsmedel i stället för att köpa det närproducerade som finns att tillgå, bara för att det inte råkar vara ekologiskt. Det kan fortfarande vara producerat under mycket goda förhållanden.

Sverige har tydliga krav på både djurhållning och djurskötsel. Användningen av exempelvis antibiotika är förhållandevis låg i vårt land ur ett europeiskt perspektiv. Bedövning innan slakt är enligt vår uppfattning ett måste, men det är det inte utomlands.

Det kött som ibland importeras och serveras kommer inte sällan från länder som saknar lika strikta lagar och regler på området. Därför anser vi att samtliga livsmedel som upphandlas offentligt ska produceras i enlighet med svensk miljö- och djurskyddslagstiftning när det är möjligt.

Det ska inte råda någon tvekan om att den mat som serveras i våra skolor, på våra sjukhus eller på våra äldreboenden uppfyller samma tuffa krav som den vi producerar inom Sverige. Det är i dag upp till varje kommun att ställa denna form av krav, men vi anser att det ska vara vägledande.

Avslutningsvis, fru talman, ska det offentliga bidra till ett gott liv i den lokala kommunen och regionen. Det görs genom att vi stöttar småföretagandet, som vi hört från talarstolen här i dag. Kan vi få fler entreprenörer att ge sig in i upphandlingar och komma med anbud kommer konkurrensen att leda till en mer kostnadseffektiv produkt – det är givet. Det leder till fler arbetstillfällen och möjligheter till entreprenörskap, och förhoppningsvis mindre slöseri när det görs rätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig upphandling

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till finansmarknadsminister Niklas Wykman.

I Sverige har vi en väldigt sund sparkultur. Sedan årsskiftet har avdragsrätten för värdepapperslån försämrats och tagits bort från just kapitalförsäkringen men finns kvar för både aktiedepåer och investeringssparkonton. Kapitalförsäkringar är som ministern vet en populär sparform. Det är ändå rimligt med likabehandling bland snarlika sparformer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Anser ministern att det är viktigt med just likabehandling av sparformerna? Kommer regeringen att verka för att kapitalförsäkringar även ska omfattas av ränteavdraget?

Herr talman! Jag noterar att ledamoten väljer att inte svara på den viktigaste frågan, nämligen vad Socialdemokraterna har planerat när det gäller bränslepriset. Den frågan väljer man att avstå från att svara på.

Det är också bränslepriset som i slutändan påverkar priserna inte minst när det kommer till varor i butik och när det kommer till arbeten och förutsättningar för företag att få sina verksamheter att gå runt. Det handlar mycket om bränslepriser, naturligtvis också till följd av inflationen.

Vi har haft en väldigt hög inflation, det vet vi, och tillväxten i Sverige har kanske inte varit som den borde. Men så har det å andra sidan sett ut i hela Europa. Det jag kan glädjas över är att vi i den kommande prognosen för nästa år kommer att ha betydligt bättre siffror, och vet ledamoten varför? Det beror just på den budget som vi föreslår från SD-regeringen, som ledamoten säger.

Även barnfattigdomen lyftes upp. Ledamoten kanske sa fel i ett tidigare inlägg, men han pratade om en höjning av barnbidraget med 200 kronor. Går gränsen för barnfattigdom vid dessa 200 kronor, eller handlar det kanske om att barnets mamma eller pappa har ett jobb att gå till tack vare den tillväxtpolitik som vi föreslår?

Herr talman! Det är intressant att höra ledamoten Peder Björk föredra vad regeringen vill och inte vill.

När det kommer till pratet om att det bara är de rika som tjänar på regeringens budget kunde han inte vara mer fel ute, om jag ska vara ärlig. De stora vinnarna i det här budgetförslaget är faktiskt barnfamiljer där bägge föräldrarna förvärvsarbetar. Det är de som får den största skattesänkningen. Det är samma grupp som har fått stå tillbaka när vi har haft en hög inflation eftersom de inte har kunnat kompenseras fullt ut av lönebildningen.

Jag tycker att det är jätteintressant att höra att ni vill införa en tankrabatt på 1 000 kronor. Hur ska det spela med reduktionsplikten? Ska reduktionsplikten vara konstant, eller ska den återgå till tidigare nivå?

Jag minns också hur kollegor till ledamoten skrattade åt regeringen och sa att vi inte skulle kunna sänka priset vid pump med tio kronor. Nu står vi där med facit i hand, och vi har lyckats sänka priset vid pump med tio kronor.

Sedan kom gängvåldet in. Som alla politiker vet är det inget man gör någonting åt i en handvändning. Det här handlar om grovt, systematiskt våld och en gängkriminalitet som kryper nedåt i åldrarna. Det har den gjort länge på grund av tidigare regeringars politik som gjort att människor hamnat i utanförskap och inte haft något annat alternativ än att gå till gängen.

Det är den politiken som ledamotens parti har möjliggjort för det här landet, och detta vill jag gärna få svar på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsekonomi och finansförvaltning

Herr talman! Det är intressant att Vänsterpartiet föreslår att vi ska lyssna på expertisen när man själv vill lägga ned Finanspolitiska rådet, som granskar regeringens ekonomiska politik.

Kärnkraft har över huvud taget inte med det här utgiftsområdet att göra, men om vi talar om det handlar det om att staten ska gå in och ta den inledande risken för att övriga aktörer sedan ska kunna träda in och ta över lånen. Det kommer alltså inte att vara en minuspost för staten, utan på sikt kommer det att bli en pluspost. Jag ser att ledamoten skakar på huvudet.

Men om vi ändå talar om kärnkraft och de 15 miljarderna är 15 miljarder också den kostnad som tidigare regeringar investerade i kärnkraftverket Ringhals. Det gjordes strax innan man beslutade att samma kraftverk skulle stängas. Det är alltså lika mycket pengar som man investerade för att upprusta kärnkraftverket. Sedan lade man ned det.

När vi talar om ansvarsfull politik kan Vänsterpartiet inte stå här och förespråka det för att sedan lägga ned välfungerande kärnkraftverk. Det är resursslöseri. Jag vill inte skuldsätta kommande generationer för att ni fattar fel beslut här i kammaren.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Samuel Gonzalez Westling för frågan. Jag tycker att den blottar en ideologisk skillnad. I Vänsterpartiets värld krävs nedskärningar eller höjda skatter för att investera i Sverige. Det finns absolut ingen annan möjlighet. Men jo, det finns det faktiskt. Det finns en möjlighet, och det är att öka svensk bnp och tillväxt, vilket skulle innebära mer statliga medel i form av skatter tillbaka till statskassan. Då kan vi göra de nödvändiga investeringarna.

Vi behöver alltså öka tillväxten i landet. Det finns också andra saker att göra. Vi kan hämta inspiration från andra sidan Atlanten och effektivisera den statliga apparaten. Precis som jag sa i mitt inledningsanförande talar vi om 15 miljarder i felaktiga utbetalningar från olika myndigheter. Där har Samuel 15 miljarder att lägga på annat, till exempel på vägbyggen eller på den höghastighetsjärnväg som jag är glad över att vi inte satsade på utan lyckades stoppa. Eller varför inte lägga pengarna på den kärnkraftssatsning som vi föreslår?

Kärnkraftssatsningen kommer dock att finansiera sig själv. Det är vad regeringen föreslår. Staten ska ta den ursprungliga risken, och sedan kommer marknaden att sköta resten.

Herr talman! Ledamoten tar i lite från tårna. Man kan ju se på vad den tidigare regeringen gjorde inom området landsbygdspolitik. Det var långt ifrån tillräckligt.

Förutom att ni i ert förslag har en satsning på 50 miljoner på servicekontoren under kommande år noterar jag att ni också vill att banker ska kunna ansluta sig till dessa kontor. Hur ska det gå till? Ska de upphandlas? Ska de slåss om att få vara där, eller ska alla anslutas? Förslaget tycks inte vara tillräckligt genomtänkt.

Om man tar de 50 miljoner mer än regeringen föreslår som ni vill lägga på detta och slår ut summan på alla 136 servicekontor ute i landet landar man på ett ökat anslag om ungefär 360 000 kronor per servicekontor. Det motsvarar inte ens en heltidstjänst. Menar ledamoten att det är skillnaden mellan att vi slår mot landsbygden och att vi bevarar den? Det gäller 360 000 kronor i det här fallet. I så fall tycker jag att man ska titta lite mer på den politik som den tidigare regeringen förde. Då utarmade man landsbygden i betydligt högre grad.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan.

I betänkandet framgår det väldigt tydligt vilken ambition regeringen har, inte minst när det gäller servicekontoren, och det var just servicekontoren jag syftade på i mitt anförande. Nästa år väntas vi skära ned 50 miljoner kronor, vilket ni socialdemokrater inte vill göra, Peder Björk.

Bakgrunden till detta är just att servicekontoren ska vara avgiftsfinansierade. Tanken är att de myndigheter som ansluter sig ska betala en avgift och att de här kontoren på sikt ska kunna finansiera sig själva. Det står också i betänkandet. Förhoppningen är att de åtminstone till 2030 ska kunna finansiera sig själva.

I betänkandet står det vidare att det finns en problematik i att staten kontinuerligt tillskjuter medel samtidigt som man vill att dessa kontor ska gå mot ett mer avgiftsfinansierat tillämpningssätt. Det är två sidor av samma mynt som krigar mot varandra. Man kan inte garantera, i det här fallet servicekontoren, statliga medel och samtidigt säga: Det är viktigt att ni står på egna ben. Det går inte ihop. Det förstår ledamoten säkert.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet gällande utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.

Det är glädjande att Sverigedemokraterna tillsammans med de övriga Tidöpartierna har presenterat en budget som tydligt visar på det mandat som vi fått av väljarna. Efter en tid med pandemi och en ekonomi som präglats av hög inflation har vi nu landat i en budget som sätter fart på tillväxten i hela landet och som ska skapa fler möjligheter till arbete.

Men det finns fortfarande överhängande problem. Europa och våra grannländer har saker att göra. Det är fortfarande krig i vårt närområde. Tyskland, som är vår viktigaste handelspartner, har raserat ett fungerande elsystem och brottas med både låg tillväxt och höga elpriser, något som spiller över och påverkar vårt lands förutsättningar. Frankrike har enorma problem med sin ökande statsskuld; jag är glad att vi har valt att inte gå vidare med ett underskottsmål, vilket på sikt skulle innebära att statsskulden skulle öka.

Herr talman! Utbetalningsmyndigheten har sedan starten i år kunnat motverka och upptäcka felaktiga utbetalningar och bedrägerier. Bidragsbrott är ett stort hot mot välfärden och har vuxit kraftigt till följd av en allt grövre kriminalitet, som vi tillåtit växa under alldeles för lång tid. Regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna föreslår därför att vässa myndighetens uppdrag ytterligare när det gäller dessa brott. De både måste och ska minska i omfattning. Det är inget som vi kan göra tillräckligt av.

Till exempel polisanmälde Försäkringskassan bara förra året felaktiga utbetalningar för uppemot 1 miljard. Och så sent som i förrgår kunde Ekot avslöja att Pensionsmyndigheten i över tio års tid betalat ut felaktigt till personer som befunnit sig utomlands. Det är inget annat än ett stort misslyckande från både stat och myndighet.

Gällande finansmarknaden är bedömningen att vi har en stark och motståndskraftig marknad. Det visade det stresstest som Europeiska bankmyndigheten genomförde. Vidare framgick det av konjunkturbarometern att uppemot 70 procent av företagen var nöjda med förutsättningarna för tillgången på krediter. På det stora hela har vi en kreditmarknad som tillgodoser företagens behov.

Herr talman! När delar av finansutskottet besökte Baltikum för några månader sedan fick vi en tydlig bild av hur det såg ut när det fanns en stor efterfrågan på krediter men ett litet utbud och hur det påverkade ländernas tillväxt och utveckling. Vi tog också med oss det viktiga arbetet mot penningtvätt och korruption som gör att de länderna ligger före oss. De är i dag bland de främsta i Europa inom området. Det är ett arbete som vi behöver ta till oss av, vilket inte minst Riksrevisionen flaggat för.

Antalet myndigheter behöver minska. I över 100 myndigheter pågår just nu arbetet med att se över strukturen och med omorganisering. Statens servicecenter, som tillhandahåller många av myndigheternas kontakter med allmänheten, ska få ett större ansvar med målet att uppnå balans 2030 när det gäller den avgiftsfinansierade delen. Antalet servicecenter behöver bli fler för att öka servicen till fler medborgare.

Herr talman! Avslutningsvis: Ekonomistyrningsverket publicerade förra året en rapport om omfattningen av felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Den visade att omkring 15 miljarder betalats ut felaktigt bara under 2021. Det motsvarar ungefär lika mycket pengar som regeringen kommer att lägga på det civila försvaret om två års tid. 90 procent av dessa felaktiga utbetalningar berodde inte på myndigheterna själva, utan den sökande hade uppgivit fel uppgifter - medvetet eller ej.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsekonomi och finansförvaltning

Vi måste göra allt vi kan för att den siffran ska närma sig noll. Nu har vi en ny myndighet som kommer att nå full operativ styrka 2027. Och den växande organiserade kriminaliteten, inte minst inom välfärdsbrotten, måste tryckas tillbaka.

Jag vill passa på att tacka finansutskottets tjänstemän för ett gott arbete och önska alla, inte minst talmannen, en god jul.

I detta anförande instämde Mattias Eriksson Falk (SD).

Fru talman! Min fråga riktar sig till finansminister Elisabeth Svantesson.

Nyligen mottog Finansdepartementet en utredning som går på Sverigedemokraternas linje när det kommer till att skrota bland annat det skärpa amorteringskravet. Det är glädjande att se att expertisen delar vår syn på att underlätta för att fler ska kunna skaffa sig sin egen bostad. Jag tänker till exempel på unga och ensamstående.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är därför: Håller ministern med om utredningens slutsatser? Om så är fallet: Kommer regeringen framöver att arbeta för att fler ska kunna få möjlighet att äga sitt eget hem?

Fru talman! Givetvis ska den som bryter mot lagen också straffas. Det är ingen tvekan om det. Det gäller såväl våldtäkt som skattebrott och bokföringsbrott.

Naturligtvis tycker jag att det är dags att se över straffskalan för de flesta brott. Det syns ju klart och tydligt att tidigare regeringar inte har tagit frågan om straff på yttersta allvar. Det är allvarligt när personer som borde sitta inne men inte gör det upprepade gånger begår brott.

Jag tycker att det är bra att vi dömer ut straff som näringsförbud och så, och det är kanske en åtgärd som borde lyftas upp mer än i dag. Men jag tror säkert att regeringen har anledning att återkomma i den frågan.

Tack så mycket för frågorna!

Fru talman! Tack så mycket för frågan, Björn Wiechel!

Naturligtvis är det allvarliga brott, och brott som begås ska beivras. Precis som du lyfter upp när det kommer till penningtvätt och för den delen skatteflykt ska dessa brott beivras. Där tror jag inte att vi tycker olika.

En tidigare partiledare för ditt parti är numera med i styrelsen för en av de banker som underlättat för omfattande penningtvätt inte minst i Baltikum, något som har gynnat ryska oligarker. Den styrelsen kan man sitta med i, och där kan man bidra med sin kunskap.

Naturligtvis är det allvarligt när folk utnyttjar de här bitarna. Jag tror kanske att du refererar till det som har skrivits om mig själv. Jag kan bara understryka att allt som står i medierna inte alltid stämmer.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka för den fina parentationen.

Jag yrkar för Sverigedemokraternas räkning bifall till reservation 12 i betänkandet och vill samtidigt passa på att belysa en rad förslag från vårt parti som vi tror vore till nytta för Sverige.

Vi befinner oss i en tuff ekonomisk verklighet. Vi har en lågkonjunktur som ser ut att hålla i sig åtminstone till nästa år och en inflation som begränsat regeringsunderlagets handlingsutrymme, detta i ett läge där Sverige behöver både investeringar och reformer.

I IMF:s skrivelse, som behandlas i betänkandet, höjs ett varningens finger för en nedgång i ekonomin till följd av utvecklingen inom den kinesiska fastighetssektorn eller på grund av mer volatila råvarupriser. Som tur är har dessa farhågor inte realiserats.

Riksbankens räntehöjningar har tryckt tillbaka inflationen, som snart är nere vid målet om 2 procent. Vi får hoppas att den kommer att hålla sig där.

Det enskilt viktigaste för världsekonomin enligt IMF är att kriget i Ukraina upphör. Regeringsunderlaget gör allt för att både rusta Sverige och skicka hjälp till Ukraina. Det beslut som nyss togs berör bara ett i raden av stödpaket som skickats.

Bostadsmarknaden är ett återkommande ämne som berör många, och som lyftes fram i rapporten är detta ett riskområde. Tidöregeringen går vidare med åtgärder om att höja bolånetaket och samtidigt ta bort ränteavdraget för dyra blankolån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

Överskuldsättning är ett stort samhällsproblem, och det har blivit allt vanligare med skulder för konsumtion i synnerhet bland unga kvinnor. Det leder till stora konsekvenser för individen. Den tidigare regeringen gav ett direktiv om att titta på denna angelägna fråga och föreslå åtgärder som motverkar överskuldsättning och riskfylld kreditgivning.

Ett av förslagen som presenterades av utredningen var ett system för skuld- och kreditregister, ett Skri-register, och det vore bra att få en tydlig överblick över kreditmarknaden och de risker som finns där.

Fru talman! Det är viktigt med god konkurrens för att pressa priser, och det gäller även bolån. Här förespråkar vi att systemet för ränteskillnadsersättningar, det vill säga den avgift som du betalar för att lösa ett bolån i förtid, ändras. Det är glädjande att regeringen har påbörjat arbetet med att se över detta, vilket kommer att leda till att det blir både billigare och lättare att flytta sitt bolån till en annan bank med bättre villkor.

Vi föreslår även att staten bör se över fler möjligheter till bostadsköp, framför allt för förstagångsköpare och unga vuxna så att även dessa kan komma in på bostadsmarknaden. Dessa förslag finns redan på plats i andra länder, där den norska modellen är särskilt intressant. Frågan bereds just nu på Regeringskansliet.

Vi anser även att det andra amorteringskravet behöver ses över eller tas bort. Finansinspektionens återkommande rapporter visar att hushållen klarar sig bra. Bostadsmarknaden visade även detta när räntorna sköt i höjden och vi inte fick det fall på bostadsmarknaden som kanske både mäklare och många bostadsrättsinnehavare och ägare hade räknat med.

Vår uppfattning som parti är att alla som vill också ska kunna äga sitt hem. Det andra amorteringskravet slår särskilt hårt mot unga vuxna som i vissa fall tvingas ut på en osäker andrahandsmarknad. Därför vill vi se över detta. Det finns en kommitté som tittar närmare på frågan, och vi lär få anledning att återkomma när uppdraget redovisas i oktober senare i år.

Gällande risker har vi alla kunnat läsa stora rubriker i affärspressen om olika bolag som utsatts för så kallade blankningsattacker. Blankning, det vill säga att låna en aktie för att sälja och sedan köpa tillbaka den, är ett viktigt verktyg på börsen som blottlägger svagheter. Det är dock oroande när det tycks ske systematiskt, och det är något som inte minst Ekobrottsmyndigheten varnat för.

Vi anser att systemet kan bli bättre och mer transparent, och därför bör vi se över nivåerna för blankning. Det här är komplicerat, men i ett läge där småsparare straffas på rykten eller felaktiga rapporter eller där det kan finnas ett egenintresse börjar röster höjas för att man ska titta närmare på den här frågan.

Sist men verkligen inte minst är det viktigt att lyfta upp frågan om kontanter samt det faktum att sådana används alltmer sällan. Det ställer till problem för personer som inte har möjlighet eller vilja att ha digitala betaltjänster - de finns faktiskt. Sverigedemokraterna såg det här tidigt och belyste sårbarheten i det, och i ett läge när Sverige än en gång rustar för kris behövs kontanter. Det finns inget alternativ. Kontanter och deras hantering är en del av samhällets motståndskraft vid kris.

Därför är det glädjande att en sverigedemokrat, min partikollega Dennis Dioukarev, har fått i uppdrag från regeringen att utreda frågan om Sveriges framtida kontanthantering. Vi får avvakta utredningens slutsatser, men det är givetvis bra att matbutiker, apotek och andra samhällsviktiga aktörer får ett tydligt besked om att det även fortsättningsvis ska gå att betala med kontanter hos dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

Avslutningsvis, fru talman, är det viktigt med god konkurrens oavsett om det handlar om telefoni, elbolag, matbutiker eller banker. Vi kommer att fortsätta driva frågan om en sund och bra konkurrens. Det är viktigt att kunna byta bank om man kan få bättre villkor. Det är en fråga som vi driver och kommer att fortsätta driva.

Herr talman! Tack återigen för frågorna, Gunilla Carlsson!

När det kommer till leverantörsledet och leverantörskedjorna tror jag att det är väldigt svårt att begränsa det till ett visst antal. Alla branscher har olika förutsättningar och olika möjligheter att utöva sin verksamhet, och jag tycker inte att vi politiker ska säga att de ska arbeta på ett visst sätt.

Naturligtvis ska vi ta fram rätt förutsättningar så att fel inte begås, oavsett om det handlar om 10, 20 eller 30 leverantörer. Det viktiga i det här fallet är att det görs rätt, inte hur många som nyttjas. Även Socialdemokraterna är väl intresserade av arbetstillfällena och att fler ska kunna gå till ett arbete och jobba, gärna i det offentliga.

Jag tycker också att vi har hört goda argument från andra partier här i dag varför just det här kan vara problematiskt. Vi kommer naturligtvis att få anledning att återkomma till den frågan. Ni driver ju den, och följaktligen kommer vi att debattera den.

Frågan om registerkontroller är naturligtvis intressant, och den kommer vi att få diskutera om det kommer en proposition. Jag kan inte här och nu säga hur vi från Sverigedemokraterna ställer oss till ett sådant förslag, men vi får som sagt anledning att återkomma till det.

Jag tycker ändå att det viktiga när det gäller offentliga upphandlingar, som vi har talat om här i dag, är just att man ska ha koll på det som upphandlas. Jens Nylander har med hjälp av artificiell intelligens blottlagt att det finns svagheter i dag, så att just registerkontroller skulle vara lösningen på alla fel är inte säkert. Men jag tycker ändå att det finns anledning att diskutera frågan ytterligare, för vi har i dag en välfärdsbrottslighet som är bortom kontroll för det offentliga, och vi måste göra mer.

Herr talman! Tack, Gunilla Carlsson, för frågan!

Välfärdskriminalitet är oerhört allvarligt. Det handlar om väldigt stora skattemedel som försvinner till fel saker. Vi vet att kriminella utnyttjar kommuner och regioner på fel sätt. Det här är en utveckling som har eskalerat, inte minst när ledamotens parti satt vid regeringsmakten.

Jag tycker ändå att det är rimligt att frågan lyfts fram. Utredningen om den utbetalningsmyndighet som i dag har uppdraget att se till att utbetalningarna sker på rätt sätt var det ni som tillsatte, och nu har vi alltså Utbetalningsmyndigheten på plats. Jag tycker att den gör ett jättebra jobb.

Naturligtvis behöver arbetet för att klämma åt både kriminalitet och fusk intensifieras. Illegal verksamhet i det offentliga måste stävjas. Vi får aldrig tappa vår vilja att stå emot dem som gör fel och begår kriminella handlingar kring det offentliga.

Leverantörskontrollutredningen låter intressant, och regeringen kommer säkerligen att titta närmare på detta. Förhoppningsvis kan vi förbättra systemet jämfört med hur det fungerar i dag.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3 i betänkandet.

Offentlig upphandling omsätter ungefär 900 miljarder årligen, vilket motsvarar ungefär en sjättedel av svensk bnp. Det bidrar till att myndigheter, regioner, kommuner och andra offentliga aktörer förhåller sig transparent till både företag och medborgare. Som med all lagstiftning finns det alltid saker som kan förbättras - det har vi hört i dag från talarstolen - och det här är inget undantag.

Förra året lämnades i snitt 4,8 anbud per upphandling, vilket är en minskning jämfört med året innan. Vid 21 procent av alla upphandlingar inkom bara ett anbud, vilket är i linje med förra året. Det innebär att mer behöver göras. Majoriteten av dessa upphandlingar görs just av kommuner. En ökad konkurrens, även inom det offentliga, bidrar till att öka effektiviteten och antalet arbetstillfällen, något som vi alla välkomnar.

Vi har i dag från talarstolen också hört mycket om en person som har gjort ett väldigt viktigt arbete. Det är också viktigt med ordning och reda i det offentliga. Det stora avslöjandet om hur kommuner runt om i landet brister i sin uppgift och slarvar med leverantörsfakturor är oroande. Mannen bakom detta är, som vi redan har hört, Jens Nylander. Han visade hur ett flertal kommuner kringgått upphandling och exempelvis köpt licenser som aldrig använts, säkerhetsnycklar som aldrig hämtats ut och elverk som införskaffats via Blocket. Det är allvarligt. Enligt sina egna beräkningar bedömer han att det offentliga kan spara upp till 90 miljarder. Det behövs helt enkelt bättre och mer omfattande granskningar.

Det stora arbetet med granskningar ligger just på beställaren, men det finns även en vägledande myndighet för detta, Upphandlingsmyndigheten, som arbetar aktivt med att underlätta för fler att delta i upphandlingar. Men det är långt ifrån enkelt, som vi har hört här i dag, i synnerhet för små företag. Den statistikdatabas som vi talade om här från talarstolen för ett par år sedan finns i dag på plats och bidrar med god insikt om hur upphandlingar kan utvecklas och bli ännu bättre.

Det är viktigt med tydliga krav vid upphandlingar, ibland tuffa sådana. Men det är också viktigt att de följs upp och har ett konkret syfte. Ett företag som saknar en specifik certifiering ska inte falla bort på grund av en teknikalitet om varan eller tjänsten uppfyller övriga krav. Kollektivavtal, som lyfts fram i vår motion, är ett annat krav som ibland gör att företag gallras bort även om deras vara eller tjänst uppfyller kraven.

Ett annat förslag som vi från Sverigedemokraterna driver är att en upphandling bör kunna delas upp i mindre beståndsdelar för att uppmuntra till konkurrens från småföretag, alternativt att dessa små aktörer kan gå samman för att vinna en stor upphandling. På så sätt finns ett alternativ för små företag att samarbeta för att vinna en upphandling.

Herr talman! Det finns i dag en oro för att direktupphandlingar inte sker på lika villkor. Vi anser därför att gränsen för direktupphandlingar behöver höjas och att transparensen i samband dessa behöver öka för att undvika risken för korruption och missbruk. Denna form av upphandling behöver inte annonseras på samma sätt och är inte tillgänglig för granskning av andra företag eller marknadsaktörer.

Gällande betänkandet har Sverigedemokraterna en rad kommittémotioner som exempelvis lyfter fram vikten av att kunna ställa om vid händelse av kris. Det kan exempelvis gälla inköp av livsmedel. Om vi kan hjälpa våra inhemska företag i tider av kris tycker vi att det ska göras. I längden spelar dessa aktörer också en väldigt viktig roll, inte minst för det civila försvaret och beredskapen. Vi hade även gärna sett nationella riktlinjer som gör att offentliga inköp kan styras mer mot svenskproducerade varor.

En viktig del av upphandlingarna är just inköp av livsmedel. Sverige har tydliga krav på djurhållning och djurskötsel, och användningen av exempelvis antibiotika är förhållandevis låg. Bedövning före slakt är enligt vår uppfattning ett måste, men det är det inte utomlands. Det kött som ibland importeras och serveras kommer från länder som inte har lika strikta lagar och regler som Sverige. Därför anser vi att samtliga livsmedel som upphandlas offentligt ska produceras i enlighet med svensk miljö- och djurskyddslagstiftning när det är möjligt. Det ska inte råda någon tvekan om att den mat som serveras i våra skolor, på sjukhus eller på äldreboenden uppfyller samma tuffa krav som om den vore svensk. Det är naturligtvis upp till varje kommun att ställa denna form av krav i dag, men vi anser att det ska vara tvingande.

Avslutningsvis, herr talman, tycker jag att det är viktigt att vi främjar småföretagen i hela Sverige. Kan vi få fler entreprenörer att ge sig in i upphandlingar och komma med anbud kommer konkurrensen att leda till en mer kostnadseffektiv produkt, fler arbetstillfällen och möjligheter till entreprenörskap och förhoppningsvis mindre slöseri när det görs rätt.

Herr talman! Min fråga riktar sig till finansminister Elisabeth Svantesson.

Nyligen hölls en presskonferens om en utredning som tittat på ränteskillnadsersättningen, det vill säga den avgift som du betalar för att lösa ditt fasta bolån i förtid. Utredningens slutsats landade i att den föreslog en schablonregel i stället för dagens avgift.

Syftet med ändringen är att öka en kundrörlighet och konkurrens bland bankerna. En ökad konkurrens skulle i sin tur leda till att det blir både billigare och bättre för kunderna, till skillnad från exempelvis en bankskatt vars kostnad i slutändan skulle vältras över på kunderna.

Min fråga till statsrådet är därför: Kommer ministern att verka för att ändra ränteskillnadsersättningen och på så sätt underlätta för kunder att byta bolån och bank?

Herr talman! Min fråga går till finansmarknadsministern.

Nyligen startade rättegången mot de 18 personer som står åtalade misstänkta för insiderbrott. Som konsekvens av detta genomfördes en razzia av Ekobrottsmyndigheten mot Stockholmsbörsen.

Antalet anmälningar om misstänkta insiderbrott ökar stadigt - Finansinspektionen fick in 406 anmälningar under föregående år. Det är också ett brott som är väldigt svårt att utreda. Ser statsrådet, givet detta, något behov av att se över eller utveckla lagstiftningen kring just insiderhandel och marknadsmanipulation, då det ser ut att vara ett växande problem?

Fru talman! Jag tackar ministern än en gång för svaren om 57:orna, 59:orna och förtroendet för Pensionsmyndigheten.

Jag kan konstatera att det finns anledning att se över hur myndigheten har agerat i sitt val av större placeringar, i synnerhet när det har funnits brister i det underlag som låg till grund för den stora investeringen i fastighetsbolaget, vilket framkom i Dagens industris avslöjande.

Låt mig avrunda med ett par frågor som kan vara relevanta för dem som lyssnar på debatten där hemma och för de 100 000 röstberättigade personer som kanske hade gjort ett annat val om de vetat om att de skulle bli straffbeskattade. Har ministern reflekterat över om det finns behov av att se över Pensionsmyndighetens rutiner? Finns det anledning till oro över hur pensionspengarna placeras av landets olika aktörer?

Tack för debatten!