David Perez (SD) svarade Peder Björk i en replik om Samhällsekonomi och finansförvaltning i debatten ”Protokoll 2024/25:53 Onsdagen den 18 december” den 18 dec 2024.
Peder BjörkS· i en replikLedamoten nämnde i sitt anförande servicecenter i en mening eller två och hänvisade till att antalet servicecenter borde öka runt om i landet. Jag antar att ledamoten syftade på servicekontor. Herr talman! Jag blir lite…Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet gällande utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.
Det är glädjande att Sverigedemokraterna tillsammans med de övriga Tidöpartierna har presenterat en budget som tydligt visar på det mandat som vi fått av väljarna. Efter en tid med pandemi och en ekonomi som präglats av hög inflation har vi nu landat i en budget som sätter fart på tillväxten i hela landet och som ska skapa fler möjligheter till arbete.
Men det finns fortfarande överhängande problem. Europa och våra grannländer har saker att göra. Det är fortfarande krig i vårt närområde. Tyskland, som är vår viktigaste handelspartner, har raserat ett fungerande elsystem och brottas med både låg tillväxt och höga elpriser, något som spiller över och påverkar vårt lands förutsättningar. Frankrike har enorma problem med sin ökande statsskuld; jag är glad att vi har valt att inte gå vidare med ett underskottsmål, vilket på sikt skulle innebära att statsskulden skulle öka.
Herr talman! Utbetalningsmyndigheten har sedan starten i år kunnat motverka och upptäcka felaktiga utbetalningar och bedrägerier. Bidragsbrott är ett stort hot mot välfärden och har vuxit kraftigt till följd av en allt grövre kriminalitet, som vi tillåtit växa under alldeles för lång tid. Regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna föreslår därför att vässa myndighetens uppdrag ytterligare när det gäller dessa brott. De både måste och ska minska i omfattning. Det är inget som vi kan göra tillräckligt av.
Till exempel polisanmälde Försäkringskassan bara förra året felaktiga utbetalningar för uppemot 1 miljard. Och så sent som i förrgår kunde Ekot avslöja att Pensionsmyndigheten i över tio års tid betalat ut felaktigt till personer som befunnit sig utomlands. Det är inget annat än ett stort misslyckande från både stat och myndighet.
Gällande finansmarknaden är bedömningen att vi har en stark och motståndskraftig marknad. Det visade det stresstest som Europeiska bankmyndigheten genomförde. Vidare framgick det av konjunkturbarometern att uppemot 70 procent av företagen var nöjda med förutsättningarna för tillgången på krediter. På det stora hela har vi en kreditmarknad som tillgodoser företagens behov.
Herr talman! När delar av finansutskottet besökte Baltikum för några månader sedan fick vi en tydlig bild av hur det såg ut när det fanns en stor efterfrågan på krediter men ett litet utbud och hur det påverkade ländernas tillväxt och utveckling. Vi tog också med oss det viktiga arbetet mot penningtvätt och korruption som gör att de länderna ligger före oss. De är i dag bland de främsta i Europa inom området. Det är ett arbete som vi behöver ta till oss av, vilket inte minst Riksrevisionen flaggat för.
Antalet myndigheter behöver minska. I över 100 myndigheter pågår just nu arbetet med att se över strukturen och med omorganisering. Statens servicecenter, som tillhandahåller många av myndigheternas kontakter med allmänheten, ska få ett större ansvar med målet att uppnå balans 2030 när det gäller den avgiftsfinansierade delen. Antalet servicecenter behöver bli fler för att öka servicen till fler medborgare.
Herr talman! Avslutningsvis: Ekonomistyrningsverket publicerade förra året en rapport om omfattningen av felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Den visade att omkring 15 miljarder betalats ut felaktigt bara under 2021. Det motsvarar ungefär lika mycket pengar som regeringen kommer att lägga på det civila försvaret om två års tid. 90 procent av dessa felaktiga utbetalningar berodde inte på myndigheterna själva, utan den sökande hade uppgivit fel uppgifter - medvetet eller ej.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsekonomi och finansförvaltning
Vi måste göra allt vi kan för att den siffran ska närma sig noll. Nu har vi en ny myndighet som kommer att nå full operativ styrka 2027. Och den växande organiserade kriminaliteten, inte minst inom välfärdsbrotten, måste tryckas tillbaka.
Jag vill passa på att tacka finansutskottets tjänstemän för ett gott arbete och önska alla, inte minst talmannen, en god jul.
I detta anförande instämde Mattias Eriksson Falk (SD).
Herr talman! Ledamoten nämnde i sitt anförande servicecenter i en mening eller två och hänvisade till att antalet servicecenter borde öka runt om i landet. Jag antar att ledamoten syftade på servicekontor.
Herr talman! Jag blir lite häpen att ledamoten gör det uttalandet, mot bakgrund av att SD-regeringen i den här budgeten och inom utgiftsområdet som vi diskuterar nu gör en stor och kraftig nedskärning på just servicekontoren. Man skär ned budgeten till servicekontoren med 150 miljoner kronor på tre år.
Det är kontor som runt om i landet ger bra vägledning och service till medborgare som i många fall också har långt till de statliga myndigheter som servicekontoren ska ge service kring.
Herr talman! Har ledamoten inte läst budgeten och sett att det är nedskärningar? Hur tänker ledamoten annars att det ska kunna bli en ökning när man skär ned med 150 miljoner kronor till just servicekontoren?
(Applåder)
Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan.
I betänkandet framgår det väldigt tydligt vilken ambition regeringen har, inte minst när det gäller servicekontoren, och det var just servicekontoren jag syftade på i mitt anförande. Nästa år väntas vi skära ned 50 miljoner kronor, vilket ni socialdemokrater inte vill göra, Peder Björk.
Bakgrunden till detta är just att servicekontoren ska vara avgiftsfinansierade. Tanken är att de myndigheter som ansluter sig ska betala en avgift och att de här kontoren på sikt ska kunna finansiera sig själva. Det står också i betänkandet. Förhoppningen är att de åtminstone till 2030 ska kunna finansiera sig själva.
I betänkandet står det vidare att det finns en problematik i att staten kontinuerligt tillskjuter medel samtidigt som man vill att dessa kontor ska gå mot ett mer avgiftsfinansierat tillämpningssätt. Det är två sidor av samma mynt som krigar mot varandra. Man kan inte garantera, i det här fallet servicekontoren, statliga medel och samtidigt säga: Det är viktigt att ni står på egna ben. Det går inte ihop. Det förstår ledamoten säkert.
Herr talman! Det är inte två sidor av samma mynt. Det är bara en enkel sida på ett blankt papper med en idé som inte finns.
Konsekvensen av att skära ned med 150 miljoner kronor på tre år blir att man kommer att lägga ned servicekontor runt om i hela landet. Bedömningen nu är att nedskärningen omfattar 35 servicekontor i hela landet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsekonomi och finansförvaltning
Man säger att det ska avgiftsfinansieras utan att peka på hur det ska göras. Varför ska man ens göra det? Det är att ta från den ena sidan av staten och flytta till den andra sidan, men man skapar sämre förutsättningar för servicecenter och servicekontor runt om i landet att kunna utföra sin uppgift.
Menar ledamoten på allvar att det är fritt valt arbete för de statliga myndigheter som i dag är knutna till servicekontoren så att de själva får avgöra om de vill vara där eller inte? I så fall har SD-regeringen verkligen kapitulerat inför uppdraget att se till att det finns statlig service som är möjlig att nå för samtliga medborgare i hela Sverige. Är det Sverigedemokraternas tanke, idé och politik att helt kapitulera, se bort från möjligheten till service på landsbygd och i glesbygd och låta myndigheterna själva bestämma om de ska vara med eller inte? Sverigedemokraterna för ju fram tanken om att det ska vara avgiftsfinansierat.
Nej, herr talman, jag tror att detta är en rökridå bara för att dölja det faktum att man inte bryr sig om service till människor i hela landet, men ledamoten får gärna tydliggöra hur han och Sverigedemokraterna tänker i dessa frågor.
Herr talman! Ledamoten tar i lite från tårna. Man kan ju se på vad den tidigare regeringen gjorde inom området landsbygdspolitik. Det var långt ifrån tillräckligt.
Förutom att ni i ert förslag har en satsning på 50 miljoner på servicekontoren under kommande år noterar jag att ni också vill att banker ska kunna ansluta sig till dessa kontor. Hur ska det gå till? Ska de upphandlas? Ska de slåss om att få vara där, eller ska alla anslutas? Förslaget tycks inte vara tillräckligt genomtänkt.
Om man tar de 50 miljoner mer än regeringen föreslår som ni vill lägga på detta och slår ut summan på alla 136 servicekontor ute i landet landar man på ett ökat anslag om ungefär 360 000 kronor per servicekontor. Det motsvarar inte ens en heltidstjänst. Menar ledamoten att det är skillnaden mellan att vi slår mot landsbygden och att vi bevarar den? Det gäller 360 000 kronor i det här fallet. I så fall tycker jag att man ska titta lite mer på den politik som den tidigare regeringen förde. Då utarmade man landsbygden i betydligt högre grad.
(Applåder)
Herr talman! Jag hade egentligen inte tänkt begära replik i den här debatten eftersom jag blivit inkastad som ersättare. Men jag kunde inte undgå att höra David Perez uttrycka sin stora glädje över att det inte kommer att finnas något underskottsmål framöver. Då infinner sig en uppenbar fråga.
Vi står inför otroligt stora investeringar i Sverige. Vi måste göra gigantiska investeringar. Regeringen och Sverigedemokraterna har själva talat om att investera hundratals miljarder kronor i bland annat kärnkraft. Om man inte har ett underskottsmål ska man ha i åtanke att Sverige är ett av de länder inom OECD som har den absolut lägsta statsskulden. Vi har en statsskuld som är så låg att till och med högerekonomer bedömer att Sverige borde öka sin statsskuld för att ha en sund ekonomi.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsekonomi och finansförvaltning
Hur har Sverigedemokraterna tänkt finansiera investeringar i den storleksordning som vi i Sverige behöver göra? Det går ju i så fall inte att göra med lån. Man måste antingen välja mellan att höja skatterna och att göra stora nedskärningar inom välfärden. Vad av detta planerar Sverigedemokraterna att göra?
Herr talman! Jag tackar Samuel Gonzalez Westling för frågan. Jag tycker att den blottar en ideologisk skillnad. I Vänsterpartiets värld krävs nedskärningar eller höjda skatter för att investera i Sverige. Det finns absolut ingen annan möjlighet. Men jo, det finns det faktiskt. Det finns en möjlighet, och det är att öka svensk bnp och tillväxt, vilket skulle innebära mer statliga medel i form av skatter tillbaka till statskassan. Då kan vi göra de nödvändiga investeringarna.
Vi behöver alltså öka tillväxten i landet. Det finns också andra saker att göra. Vi kan hämta inspiration från andra sidan Atlanten och effektivisera den statliga apparaten. Precis som jag sa i mitt inledningsanförande talar vi om 15 miljarder i felaktiga utbetalningar från olika myndigheter. Där har Samuel 15 miljarder att lägga på annat, till exempel på vägbyggen eller på den höghastighetsjärnväg som jag är glad över att vi inte satsade på utan lyckades stoppa. Eller varför inte lägga pengarna på den kärnkraftssatsning som vi föreslår?
Kärnkraftssatsningen kommer dock att finansiera sig själv. Det är vad regeringen föreslår. Staten ska ta den ursprungliga risken, och sedan kommer marknaden att sköta resten.
Herr talman! Marknaden kommer att lösa allting. Det är uppenbarligen det svar vi får från Sverigedemokraterna. Det är en ganska märklig inställning till hur samhället fungerar. Till och med en samlad högerekonomkår talar om vad Sverige behöver göra just nu. Och Svenskt Näringsliv är överens med LO om att Sverige behöver lånefinansiera för att snabbt kunna bygga ut infrastrukturen och snabbt se till att kunna garantera elförsörjningen. Men då säger Sverigedemokraterna att marknaden ska lösa detta.
Det är bra att Sverigedemokraterna ger detta besked till svenskt näringsliv. Det är bra att man är tydlig i sin varudeklaration.
Faktum är att även om man skulle få in 15 eller 25 miljarder - jag minns inte siffran - är det långt ifrån de summor som krävs för att kunna finansiera de investeringar som behövs. Sverigedemokraterna och regeringen vill ju lägga 300 miljarder på att bygga ut kärnkraften, och det ska vara på plats inom tio år.
Sedan ska det visst finansiera sig självt. Det vill man göra genom att man, enligt vad utredaren föreslår, ser till att svenska folket får en garanterat hög elavgift så att elföretagen kan finansiera det hela.
Det här går ju inte ihop. Man måste få plus och minus att gå ihop i en ekonomi. Om man vill lägga de otroligt stora summor på investeringar som man måste göra måste man antingen lånefinansiera eller välja det alternativ som Sverigedemokraterna står för, det vill säga nedskärningar eller skattehöjningar. Det är inte Vänsterpartiet som föreslår det, utan det är Sverigedemokraterna som kommer att bli tvungna att välja.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsekonomi och finansförvaltning
Herr talman! Det är intressant att Vänsterpartiet föreslår att vi ska lyssna på expertisen när man själv vill lägga ned Finanspolitiska rådet, som granskar regeringens ekonomiska politik.
Kärnkraft har över huvud taget inte med det här utgiftsområdet att göra, men om vi talar om det handlar det om att staten ska gå in och ta den inledande risken för att övriga aktörer sedan ska kunna träda in och ta över lånen. Det kommer alltså inte att vara en minuspost för staten, utan på sikt kommer det att bli en pluspost. Jag ser att ledamoten skakar på huvudet.
Men om vi ändå talar om kärnkraft och de 15 miljarderna är 15 miljarder också den kostnad som tidigare regeringar investerade i kärnkraftverket Ringhals. Det gjordes strax innan man beslutade att samma kraftverk skulle stängas. Det är alltså lika mycket pengar som man investerade för att upprusta kärnkraftverket. Sedan lade man ned det.
När vi talar om ansvarsfull politik kan Vänsterpartiet inte stå här och förespråka det för att sedan lägga ned välfungerande kärnkraftverk. Det är resursslöseri. Jag vill inte skuldsätta kommande generationer för att ni fattar fel beslut här i kammaren.
(Applåder)
