David Perez (SD) svarade Gunilla Carlsson i en replik om Offentlig upphandling i debatten ”Protokoll 2023/24:80 Onsdagen den 6 mars” den 6 mars 2024.
Gunilla CarlssonS· i en replikDen förra socialdemokratiska regeringen fattade beslut om att tillsätta Utbetalningsmyndigheten. Jag är glad att regeringen har gått vidare i detta, för vi ska verkligen använda våra gemensamma skattepengar på ett så…Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3 i betänkandet.
Offentlig upphandling omsätter ungefär 900 miljarder årligen, vilket motsvarar ungefär en sjättedel av svensk bnp. Det bidrar till att myndigheter, regioner, kommuner och andra offentliga aktörer förhåller sig transparent till både företag och medborgare. Som med all lagstiftning finns det alltid saker som kan förbättras - det har vi hört i dag från talarstolen - och det här är inget undantag.
Förra året lämnades i snitt 4,8 anbud per upphandling, vilket är en minskning jämfört med året innan. Vid 21 procent av alla upphandlingar inkom bara ett anbud, vilket är i linje med förra året. Det innebär att mer behöver göras. Majoriteten av dessa upphandlingar görs just av kommuner. En ökad konkurrens, även inom det offentliga, bidrar till att öka effektiviteten och antalet arbetstillfällen, något som vi alla välkomnar.
Vi har i dag från talarstolen också hört mycket om en person som har gjort ett väldigt viktigt arbete. Det är också viktigt med ordning och reda i det offentliga. Det stora avslöjandet om hur kommuner runt om i landet brister i sin uppgift och slarvar med leverantörsfakturor är oroande. Mannen bakom detta är, som vi redan har hört, Jens Nylander. Han visade hur ett flertal kommuner kringgått upphandling och exempelvis köpt licenser som aldrig använts, säkerhetsnycklar som aldrig hämtats ut och elverk som införskaffats via Blocket. Det är allvarligt. Enligt sina egna beräkningar bedömer han att det offentliga kan spara upp till 90 miljarder. Det behövs helt enkelt bättre och mer omfattande granskningar.
Det stora arbetet med granskningar ligger just på beställaren, men det finns även en vägledande myndighet för detta, Upphandlingsmyndigheten, som arbetar aktivt med att underlätta för fler att delta i upphandlingar. Men det är långt ifrån enkelt, som vi har hört här i dag, i synnerhet för små företag. Den statistikdatabas som vi talade om här från talarstolen för ett par år sedan finns i dag på plats och bidrar med god insikt om hur upphandlingar kan utvecklas och bli ännu bättre.
Det är viktigt med tydliga krav vid upphandlingar, ibland tuffa sådana. Men det är också viktigt att de följs upp och har ett konkret syfte. Ett företag som saknar en specifik certifiering ska inte falla bort på grund av en teknikalitet om varan eller tjänsten uppfyller övriga krav. Kollektivavtal, som lyfts fram i vår motion, är ett annat krav som ibland gör att företag gallras bort även om deras vara eller tjänst uppfyller kraven.
Ett annat förslag som vi från Sverigedemokraterna driver är att en upphandling bör kunna delas upp i mindre beståndsdelar för att uppmuntra till konkurrens från småföretag, alternativt att dessa små aktörer kan gå samman för att vinna en stor upphandling. På så sätt finns ett alternativ för små företag att samarbeta för att vinna en upphandling.
Herr talman! Det finns i dag en oro för att direktupphandlingar inte sker på lika villkor. Vi anser därför att gränsen för direktupphandlingar behöver höjas och att transparensen i samband dessa behöver öka för att undvika risken för korruption och missbruk. Denna form av upphandling behöver inte annonseras på samma sätt och är inte tillgänglig för granskning av andra företag eller marknadsaktörer.
Gällande betänkandet har Sverigedemokraterna en rad kommittémotioner som exempelvis lyfter fram vikten av att kunna ställa om vid händelse av kris. Det kan exempelvis gälla inköp av livsmedel. Om vi kan hjälpa våra inhemska företag i tider av kris tycker vi att det ska göras. I längden spelar dessa aktörer också en väldigt viktig roll, inte minst för det civila försvaret och beredskapen. Vi hade även gärna sett nationella riktlinjer som gör att offentliga inköp kan styras mer mot svenskproducerade varor.
En viktig del av upphandlingarna är just inköp av livsmedel. Sverige har tydliga krav på djurhållning och djurskötsel, och användningen av exempelvis antibiotika är förhållandevis låg. Bedövning före slakt är enligt vår uppfattning ett måste, men det är det inte utomlands. Det kött som ibland importeras och serveras kommer från länder som inte har lika strikta lagar och regler som Sverige. Därför anser vi att samtliga livsmedel som upphandlas offentligt ska produceras i enlighet med svensk miljö- och djurskyddslagstiftning när det är möjligt. Det ska inte råda någon tvekan om att den mat som serveras i våra skolor, på sjukhus eller på äldreboenden uppfyller samma tuffa krav som om den vore svensk. Det är naturligtvis upp till varje kommun att ställa denna form av krav i dag, men vi anser att det ska vara tvingande.
Avslutningsvis, herr talman, tycker jag att det är viktigt att vi främjar småföretagen i hela Sverige. Kan vi få fler entreprenörer att ge sig in i upphandlingar och komma med anbud kommer konkurrensen att leda till en mer kostnadseffektiv produkt, fler arbetstillfällen och möjligheter till entreprenörskap och förhoppningsvis mindre slöseri när det görs rätt.
Herr talman! Jag lyfte i mitt anförande fram att vi ser ett allt större problem med välfärdskriminalitet, bolag som ger sig in i välfärdssektorn och använder våra gemensamma skattepengar för att bedriva illegal verksamhet. Företag startar och bedriver verksamhet, men de betalar inte skatt och sociala avgifter. De skickar pengarna utomlands. De lägger ned bolagen när någon myndighet börjar upptäcka att de bedriver felaktig verksamhet eller ägnar sig åt fuffens på olika sätt. De lägger ned och startar nya bolag. Ibland använder de sig av olika målvakter för att kunna göra de här affärerna. Därmed försvinner många miljarder ut från Sverige. Det är pengar som skulle kunna användas till vår gemensamma välfärd. Inte minst lyfts problemet med sekretessen mellan myndigheter fram - att man inte kan lämna över information mellan myndigheterna.
Min fråga till ledamoten handlar dels om möjligheten att avskaffa sekretessen mellan myndigheter, dels om Leverantörskontrollutredningen. Utredningen har nu lagt fram ett förslag om att Bolagsverket ska få i uppdrag att ansvara för samordnad registerkontroll för att göra det lättare att gå in och se om ett företag som lägger ett anbud har bedrivit en bra verksamhet eller inte och om man har betalat de skatter och den moms som man ska göra i Sverige, till exempel.
Hur ser ledamoten på förslaget som Leverantörskontrollutredningen har lagt fram och på välfärdskriminaliteten som i många fall lever på den här typen av upphandlingar?
Herr talman! Tack, Gunilla Carlsson, för frågan!
Välfärdskriminalitet är oerhört allvarligt. Det handlar om väldigt stora skattemedel som försvinner till fel saker. Vi vet att kriminella utnyttjar kommuner och regioner på fel sätt. Det här är en utveckling som har eskalerat, inte minst när ledamotens parti satt vid regeringsmakten.
Jag tycker ändå att det är rimligt att frågan lyfts fram. Utredningen om den utbetalningsmyndighet som i dag har uppdraget att se till att utbetalningarna sker på rätt sätt var det ni som tillsatte, och nu har vi alltså Utbetalningsmyndigheten på plats. Jag tycker att den gör ett jättebra jobb.
Naturligtvis behöver arbetet för att klämma åt både kriminalitet och fusk intensifieras. Illegal verksamhet i det offentliga måste stävjas. Vi får aldrig tappa vår vilja att stå emot dem som gör fel och begår kriminella handlingar kring det offentliga.
Leverantörskontrollutredningen låter intressant, och regeringen kommer säkerligen att titta närmare på detta. Förhoppningsvis kan vi förbättra systemet jämfört med hur det fungerar i dag.
Herr talman! Den förra socialdemokratiska regeringen fattade beslut om att tillsätta Utbetalningsmyndigheten. Jag är glad att regeringen har gått vidare i detta, för vi ska verkligen använda våra gemensamma skattepengar på ett så klokt sätt som möjligt. De företag som väljer att utnyttja systemen ska inte kunna ta del av våra gemensamma skattepengar.
Leverantörskontrollutredningens betänkande ligger i dag på regeringens bord. Det skulle vara bra om också Sverigedemokraterna är med och driver på i den frågan så att det faktiskt kommer en proposition om att fatta detta beslut. Inte minst myndigheterna efterfrågar möjligheten att erbjuda registerkontroll till alla dem som upphandlar för närmare 900 miljarder. På så sätt skulle man faktiskt kunna stoppa många av de kriminella bolagen från att komma in i upphandlingssystemet.
En annan del handlar om de långa leverantörskedjorna - leverantör på leverantör som utför arbetet. Det har visat sig att detta innebär problem, för till slut har huvudleverantören inte någon koll på vad underleverantörerna gör eller om de bedriver en sjyst verksamhet. Ibland försvinner de till och med och går i konkurs. Man har ingen koll.
Hur ser ledamoten David Perez på att begränsa möjligheterna i underleverantörsleden? Skulle Sverigedemokraterna vara beredda att här i kammaren rösta för att minska antalet underleverantörer i upphandlingar?
Herr talman! Tack återigen för frågorna, Gunilla Carlsson!
När det kommer till leverantörsledet och leverantörskedjorna tror jag att det är väldigt svårt att begränsa det till ett visst antal. Alla branscher har olika förutsättningar och olika möjligheter att utöva sin verksamhet, och jag tycker inte att vi politiker ska säga att de ska arbeta på ett visst sätt.
Naturligtvis ska vi ta fram rätt förutsättningar så att fel inte begås, oavsett om det handlar om 10, 20 eller 30 leverantörer. Det viktiga i det här fallet är att det görs rätt, inte hur många som nyttjas. Även Socialdemokraterna är väl intresserade av arbetstillfällena och att fler ska kunna gå till ett arbete och jobba, gärna i det offentliga.
Jag tycker också att vi har hört goda argument från andra partier här i dag varför just det här kan vara problematiskt. Vi kommer naturligtvis att få anledning att återkomma till den frågan. Ni driver ju den, och följaktligen kommer vi att debattera den.
Frågan om registerkontroller är naturligtvis intressant, och den kommer vi att få diskutera om det kommer en proposition. Jag kan inte här och nu säga hur vi från Sverigedemokraterna ställer oss till ett sådant förslag, men vi får som sagt anledning att återkomma till det.
Jag tycker ändå att det viktiga när det gäller offentliga upphandlingar, som vi har talat om här i dag, är just att man ska ha koll på det som upphandlas. Jens Nylander har med hjälp av artificiell intelligens blottlagt att det finns svagheter i dag, så att just registerkontroller skulle vara lösningen på alla fel är inte säkert. Men jag tycker ändå att det finns anledning att diskutera frågan ytterligare, för vi har i dag en välfärdsbrottslighet som är bortom kontroll för det offentliga, och vi måste göra mer.