Anna Wallentheim

Fru talman! Jag tackar Johan Pehrson för svaret. Det kan låta fint, men det är inte tillräckligt därför att barn i dag dödar barn. Detta måste såklart få ett stopp. Barn måste ges framtidsdrömmar. Barn måste ges hopp. Barn måste få lyckas. Och det är vi vuxna som måste ta detta ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hade möjlighet att så sent som i dag sitta ned med en polis som berättade att man inom vissa delar av polisen, och framför allt inom speciella operationer, just har ändrat sitt sätt att arbeta. Förut hade man en tendens att titta på själva händelsen som hade skett. Sedan pratade man om hur man skulle organisera sig. Och hade man sedan tid och möjlighet ställde man sig frågan: Men vad var problemet som gjorde att händelsen skedde?

I dag jobbar man tvärtom och tittar på vad det är för problem som gör att kriminaliteten sker. Sedan organiserar man sig. Därefter tittar man på själva händelsen. Exakt så måste vi politiker också jobba. Exakt så måste regeringen också jobba. Vi måste titta på vad som är problemen och hitta lösningarna där.

Vi kan inte bara låta de barn som bor i dessa områden falla mellan stolarna. Det är tyvärr det som vi många gånger ser. Om vi över huvud taget ska få bukt med kriminaliteten är det så mycket som vi måste göra, precis som många av mina kollegor har lyft fram. Barn måste få lyckas i skolan. Barn måste få möjlighet till en meningsfull fritid. Barn måste ha möjlighet att få det där första sommarjobbet som är så otroligt viktigt.

Det finns ingenting som är så viktigt som det brottsförebyggande arbetet för att vi ska komma till rätta med denna mörka utveckling. Vi socialdemokrater kommer alltid att göra både och. Och min önskan är såklart att Liberalerna också vågar vara liberaler.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka min partikamrat Åsa Eriksson för en otroligt viktig debatt. Om det är något som vi måste tala om i dessa dagar är det kanske just hur vi ökar samhällsgemenskapen i stället för det som splittrar vårt samhälle.

Till vardags, fru talman, är jag ledamot i justitieutskottet, så jag har valt att ha en sådan inriktning i mina inlägg till statsrådet här i dag. Jag ansvarar också för frågor som rör unga lagöverträdare. Det som vi behöver prata ännu mer om är såklart hur vi stoppar nyrekryteringen till gängen. Där tror jag inte att det är hårdare krav på barn och unga som är lösningen.

Jag tror inte på högre straff, på sänkt straffmyndighetsålder och så vidare, utan vi måste se till att barn kommer in i vårt samhälle och att de känner framtidshopp. Det är kanske detta vi måste prata allra mest om, för barn är inte per definition onda. Barn dras till gängen därför att samhället och vi vuxna har misslyckats. Barn är i dag offer för den brottslighet vi ser och för den förlorade samhällsgemenskapen. Detta måste vi såklart förändra.

Som jag nämnde är jag ledamot i justitieutskottet och har varit det sedan hösten 2021. Detta innebär, fru talman, att jag och statsrådet hade möjlighet att sitta en period tillsammans i utskottet. Jag minns några av statsrådets debatter. Jag minns den samhällsgemenskap som många gånger lyftes upp där.

Vi måste prata om hur barn och unga ska lyckas i skolan och om ett ökat föreningsliv. För vi vet att barn och unga måste få lyckas i skolan, vi vet att barn och unga måste ha något meningsfullt att göra på sin fritid och vi vet att barn och unga måste ha möjlighet att få en första bostad men framför allt ett första jobb.

Jag har ägnat de senaste två åren åt att prata med poliser över hela vårt land. Jag har också träffat socialsekreterare, socionomer, idrottsrörelsen, kommuner, Brå och forskare, och jag har besökt och träffat fler lärare och elever än vad jag kan räkna. Ingen - ingen, vill jag poängtera - som jag har träffat hittills har sagt att lösningen är hårdare straff. Ingen har heller sagt att lösningen är att vi ska sänka straffmyndighetsåldern. Vi vet att det är genom ökad samhällsgemenskap som vi hittar lösningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som vi behöver se till är, som jag nämnde, att alla barn klarar skolan och att de kan göra något meningsfullt på fritiden. Jag tycker att statsrådet i sitt svar talade vackra ord. Jag tycker att statsrådet lyfte upp mycket av det som vi egentligen borde prata om, men faktum är att detta inte syns i regeringens politik.

Min enkla fråga i mitt första inlägg till statsrådet blir därför: Kan statsrådet ge minst tre exempel på samhällsgemenskap för barn och unga för att stoppa nyrekryteringen och inte beröra frågor som är straffrättsliga åtgärder?

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomiska sanktioner mot terrorism

Herr talman! Det finns olika rapporter som man kan läsa med olika ögon. Det kan vi väl konstatera. Nationellt centrum för terrorhotbedömning har konstaterat att våldsbejakande islamism och våldsbejakande högerextremism just nu göder varandra. Det är den utveckling vi ser i Sverige. Vi har inte bara en växande islamism utan också en växande högerextremism som just nu ser till att båda de här grupperna växer sig alltför starka. Båda sidorna av den här extremismen tjänar i längden på att vi har ökade motsättningar, på att vi har ett hat och på att vi har en minskad samhällsgemenskap. Det är viktigt att vi vågar se alla delar av den här politiken och att vi också inför politik som ser till att vi jobbar förebyggande. Jag tror på det. Jag kommer alltid att tro på social jämlikhet i första ledet.

Ett annat fundamentalt problem i Sverige i dag är tyvärr att vi har ett regeringsunderlag som omöjliggör det helhetsgrepp som krävs i kampen mot terrorismen och den våldsbejakande extremismen. Uppmaningar till bokbål är någonting som flera pekar på som ett växande problem och ett sätt att understödja det hat och de växande problem vi ser i världen. Det får direkta konsekvenser för vårt lands säkerhet och leder till ökad otrygghet för många av de svenska medborgare som bor här. Det är sådant som jag också tycker att vi borde våga prata om, men det är väldigt sällan Sverigedemokraterna vågar göra det.

Herr talman! Ledamoten Marttinen svingar högt när han står i talarstolen. Jag skulle vilja ställa några enkla och snabba frågor till ledamoten. Han pratar tydligt om att den radikala islamisten är ett problem. Det finns nog ingen som tycker något annat, men jag undrar om någon föds till att vara radikal islamist.

Självklart måste man alltid jobba med både och. Det den socialdemokratiska regeringen gjorde var att ta fram en ny nationell strategi för att jobba mot terrorism. Vi lade fram 28 propositioner inom det här området, men vi menar också att det inte räcker. Man måste alltid jobba förebyggande även när det gäller de här frågorna.

Ingen föds som terrorist. Ingen föds som radikal islamist. Därför är det otroligt viktigt att jobba förebyggande med detta. Skulle ledamoten kunna svara på min fråga? Ska vi inte jobba förebyggande? Ska vi inte se till att inga barn eller unga hamnar utanför? Ska vi inte se till att fånga upp de barn och unga som växer upp inom de här åskådningarna? Ska vi inte jobba mot högerextremismens lika fientliga åsikter? Återigen: Föds man som radikal islamist eller har kanske radikalismen en viss hudfärg enligt ledamoten och Sverigedemokraterna?

Herr talman! När jag i går kväll ringde mitt vanliga videosamtal hem till min sjuåriga dotter och mina föräldrar satt jag och skrev på mitt anförande inför denna debatt. De frågade såklart vad debatten skulle handla om, och jag svarade att det skulle handla om ekonomiska sanktioner mot terrorism som syftar till att Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser på sanktionsområdet samt göra det möjligt att frysa tillgångar i enlighet med ett beslut från FN:s säkerhetsråd.

Då hajade dottern till. Det var många begrepp som hon såklart inte förstod. Men FN var något hon kände till. Hon sa: FN är något bra, mamma. Det har vi pratat om i skolan. De försöker stoppa alla krig i världen. De tänker mycket på barnen och barns rättigheter och att alla familjer är olika. Men även om man är olika är man lika mycket värda.

Jag tänkte: Tänk vad underbart att vara sju år; när jag berättade vad jag skulle debattera om plockade hon endast upp det fina i det sammanhanget.

Herr talman! Tyvärr lever vi i en ganska mörk tid. Förutom ett tufft ekonomiskt läge som påverkar människors vardag och förutom grov gängkriminalitet, konflikter och krig har vi tyvärr dessutom ett läge där terrorism och våldsbejakande extremism fortsätter att vara ett överhängande hot mot vårt land och vårt sätt att leva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomiska sanktioner mot terrorism

Det är såklart svårt att ha en debatt om detta utan att nämna de fruktansvärda händelserna i Bryssel den 16 oktober då två svenskar tyvärr förlorade sina liv. Det som skedde var en attack mot Sverige, mot vår demokrati, mot vår öppenhet och mot den gemenskap som bland annat idrotten ska ge. Vi får aldrig låta terrorismen segra - inte i går, inte i dag och inte i morgon.

Dock har Sverige efter sommaren gått från att betraktas som ett legitimt mål för terrorattentat till att betraktas som ett prioriterat mål. I en tid då Sverige och världen blir farligare och fattigare för varje dag krävs det handlingskraft för att öka både svensk och internationell säkerhet.

Som jag nämnt i tidigare debatter om terrorism tog den socialdemokratiska regeringen initiativ till en ny nationell strategi mot terrorism. Det ledde till att vi kunde lämna över 28 propositioner med lagförslag som var specifikt riktade mot terrorism och våldsbejakande extremism. Strategin lade sedan grunden för två blocköverskridande överenskommelser om kampen mot terrorism. Det är såklart något som vi som land ska vara stolta över. Det är ett styrkebesked.

Det är välkommet att högerregeringen fortsätter det arbetet. Det har till exempel lett till att vi fattat beslut om att det ska vara straffbart att delta i terroristorganisationer. Vi socialdemokrater vill konstruktivt fortsätta de samtalen, om regeringen är beredd att sträcka ut handen för ett samarbete om detta.

I dag står jag här i kammaren tillsammans med ett utskott som är i princip enigt i fråga om att ställa oss bakom regeringens lagförslag om bland annat frysning av tillgångar för att förhindra och motverka finansiering av terrorhandlingar. Det är ett lagförslag som syftar till att Sverige ska uppfylla sina internationella åtaganden och förpliktelser på sanktionsområdet.

Dessa sanktioner och frysningar av tillgångar syftar till att främja fred och säkerhet, försvara demokratiska principer och mänskliga rättigheter, förhindra användning och spridning av massförstörelsevapen, förhindra cyberattacker och bekämpa terrorism.

Kanske kommer någon av de andra talarna att gå in mer på detaljerna. Men jag kan meddela att vi socialdemokrater står bakom regeringens lagförslag och förslaget i betänkandet i dess helhet.

Herr talman! Som jag nämnde i början av mitt anförande kan jag ibland önska att vi alla kunde se världen genom min dotters eller andra barns ögon. Kanske skulle det göra att vi ser lite ljusare på problematiken?

Som socialdemokrat kommer jag alltid att stå upp för diplomatiska lösningar och fredliga förhandlingar när det gäller mänskliga rättigheter och för att hantera konflikter. Terrorism och våldsbejakande extremism ska vi alltid bekämpa, alltid försvåra och alltid ha rätt verktyg för att förhindra - men det krävs mer än så. Det kanske viktigaste vi måste göra är att angripa roten till hatet, hotet mot demokratin och den minskade samhällsgemenskapen. Vi socialdemokrater anser därför att det är dags för ny nationell samling mot extremismen och för demokratin och tilliten i vårt land.

Avslutningsvis måste vi också lägga ännu mer kraft på att bekämpa orsakerna till terrorism och radikalisering och våga adressera de underliggande orsakerna såsom fattigdom, social ojämlikhet och brist på utbildning. Det är inte ökad segregation, minskade satsningar på välfärden, ett hårt debattklimat eller spridningen av fake news och annan dynga på sociala medier som är lösningen, herr talman, utan det är tron på ökad samhällsgemenskap, solidaritet och mänskliga rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomiska sanktioner mot terrorism

(Applåder)

Fru ålderspresident! Jag tror att jag och statsrådet helt enkelt får agree to disagree när det gäller olika budgetar och de satsningar som görs.

Jag vill dock börja med att tacka statsrådet för den här interpellationsdebatten och, som jag nämnde i mitt tidigare inlägg, för att vi ändå kan ha en viss samsyn kring vissa av de åtgärder som borde vidtas. Precis som nämnts i en annan debatt borde vi som representanter för de två största partierna, alltså Socialdemokraterna och Moderaterna, kanske samverka mer kring de här frågorna för att göra skillnad på riktigt.

Skjutningarna och sprängningarna når tyvärr nya rekordnivåer, och Sverige har under det senaste året blivit farligare. Brottsligheten och våldet skadar, dödar, splittrar familjer och skapar oro och rädsla. Den organiserade brottsligheten och de kriminella gängen utmanar vårt samhälle och den samhällsgemenskap som vi varje dag måste stå upp för. För att komma till rätta med den här problematiken krävs åtgärder på flera områden, för kriminalpolitiken kan inte bära hela lösningen. Det jag ville få fram med min interpellation var hur viktigt det är att även andra aktörer såsom skola och socialtjänst är del av lösningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det räcker alltså inte med att bekämpa brott. Vi måste också bekämpa brottens orsaker, och då krävs en utbildningspolitik som faktiskt når alla barn och en socialpolitik som bygger trygghet för alla. Jag anser dock fortfarande att det finns en problematik med den lösning som regeringen lägger fram. Det behövs mer resurser till kommuner och regioner, för just nu riskerar vi neddragningar inom skolan.

Jag hoppas att regeringen inser att stora ord kring det brottsförebyggande arbetet också kräver resurser till de aktörer som gör skillnad. Vill man att skolan ska vara en viktig aktör som ser till att varje barn får bli sitt bästa, fångar upp barn och unga som är på glid och ökar samverkan med polisen måste också resurserna riktas rätt.

Mina uppmaningar är: Gör om, gör rätt! Prioritera våra kommuner och regioner! Prioritera välfärden och skolan! Prioritera våra barn och unga!

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret. Det blir tydligt i denna debatt att det egentligen finns flera områden där vi har ganska stor samsyn. Precis som statsrådet nämnde i sitt svar behöver vi fortsätta jobba med denna fråga tills hundra procent av Sveriges alla skolor pratar om att de har ett gott samarbete med polisen, socialtjänsten och så vidare. Jag tror att det egentligen är då som vi kommer att se den tydliga effekten.

Men efter också ha suttit här och lyssnat på den tidigare debatten är jag fortfarande orolig. Mycket av detta ligger nämligen på kommunerna, och det som kommunerna just nu står inför är stora nedskärningar. Som jag nämnde får jag information från min valkrets och från kommuner om att det kommer att dras in på resurshjälp, hjälplärare och rastvakter, och man lägger till och med ned skolor just för att kommunerna går på knäna.

Då kan jag undra hur regeringen kan prata om satsningar när vi ser att detta är de effekter som det får ute i samhället. Är det inte så att dessa satsningar egentligen bara är hål som man försöker täppa till och som regeringen också är ansvarig för? Det går nämligen inte att lägga fram en budget där man drar ned på vissa verksamheter för att sedan säga att man gör vissa satsningar. Den ekvationen går inte ihop.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De senaste veckorna har Sverige tyvärr skakats av extremt brutalt gängvåld. Det har eskalerat. Vi ser barn som mördar barn. Vi har oskyldiga som har drabbats. Vi har välfärdspersonal och anhöriga som nu tyvärr också har blivit måltavlor.

Det som behövs just här och nu är att vi gör tydliga insatser för att lugna ned situationen men också för att stoppa nyrekryteringen och se till att inga fler unga dras in i gängvåldet eller faller offer för det dödliga våldet.

Vi socialdemokrater vill se en tydlig satsning på det brottsförebyggande arbetet, och vi motsätter oss de nedskärningar som regeringen och Sverigedemokraterna gör. Självklart behöver polisen just nu fokusera på att lösa brotten och se till att gripa ännu fler gärningsmän. Men därför blir det förebyggande arbete som just skolan gör extra viktigt. Då måste det också finnas ett upparbetat samarbete mellan skolor och polisen för att detta arbete ska kunna göras.

För att vända utvecklingen på lång sikt vill vi socialdemokrater också stärka skolan. Vi vill förstärka likvärdighetsbidraget till skolan och se till att de skolor som har det tuffast också får mest pengar. Det är bland annat sådana satsningar som vi ser skulle göra skillnad på både kort och lång sikt. Men framför allt föreslår vi socialdemokrater faktiskt en ökad generell satsning på kommunerna just för att de går på knäna.

Jag tycker att det är dags att regeringen och Sverigedemokraterna faktiskt på allvar ser vad som händer runt om i Sverige och i landets kommuner. Vi ser att stora nedskärningar kommer att ske nästa år. Vi ser att skatter kommer att behöva höjas. Men vi ser tyvärr också att det ibland måste kombineras och att man både höjer skatten och gör stora nedskärningar för att se till att lösa den kris som råder just nu.

Ska vi på allvar öka samverkan som är så otroligt viktig för att bryta nyrekryteringen måste kommunerna ges rätt förutsättningar. Det som sker lokalt måste också oftast lösas lokalt.

Förra veckan rapporterade SVT Nyheter vilka åtgärder som har varit viktigast för att få bukt med gängkriminaliteten och de skjutningar som drabbade Malmö för några år sedan. Och de viktigaste faktorerna var satsningar på skolan. Men om det är något den här regeringen och Sverigedemokraterna inte verkar vilja satsa på är det just resurserna till skolan.

Som nämnts tidigare i debatten, och som jag har varit inne på, går landets kommuner och regioner med stora underskott - hela 28 miljarder kronor inför 2024. Det kan tilläggas att 94 procent av landets lärare känner stor oro över nedskärningarna i skolan och vad de ska leda till.

Vad är regeringens svar till landets oroliga lärare när resurserna inte räcker till för deras huvudsakliga uppgifter och än mindre för det brottsförebyggande arbetet?

Fru talman! Även jag skulle vilja börja med att lägga några sekunder på att tala om de fruktansvärda händelser som skedde i går kväll. Jag instämmer i min kollegas tack för det arbete som regeringen men också andra aktörer har gjort för att se till att de svenskar som i går befann sig i Bryssel kom säkert till sina hotell eller de platser där de bor.

Jag och alla jag träffade under både gårdagskvällen och morgonen är såklart bestörta över det terrordåd som inträffade i Bryssel i går, ett terrordåd som tyvärr gjorde att två svenskar förlorade livet och att en tredje person kämpar för sitt liv. Jag tänker på alla de människor som i går blev drabbade - de svenskar som förlorade livet, deras nära och kära, alla svenskar som i går och fortfarande i dag befinner sig i Bryssel och alla som just nu känner oro över det som sker i världen.

Det som skedde var en attack mot vår demokrati, mot vårt öppna samhälle och mot den gemenskap som idrotten ger. Vi får aldrig låta terrorismen segra, inte i går, inte i dag och inte i morgon.

Med detta sagt, fru talman, vill jag komma tillbaka till dagens debatt och anledningen till att jag står här i dag, nämligen min interpellation om samverkan för brottsförebyggande arbete, med särskilt fokus på samverkan mellan polis, skola och socialtjänst.

Jag vill börja med att tacka statsrådet Strömmer för att han är här och har denna debatt med mig i dag. Jag var nämligen nervös då jag fick indikationer från kammarkansliet om att det var en debatt som kanske kunde lämnas över till utbildningsministern. Jag är otroligt tacksam över att statsrådet är här i dag och också ser hur viktigt det är att vi vågar prata om andra myndigheter och institutioner även på vårt område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Även om man skulle kunna tro att det är min lärarbakgrund som gör att jag står här i dag var uppkomsten till interpellationen egentligen en granskning som nyligen utfördes av Skolverket på uppdrag av regeringen. Granskningen visade på en oroande brist på samverkan mellan skolor, polis och socialtjänst, och det fick mig att reagera. Enligt mig är denna typ av samverkan av yttersta vikt för att jobba brottsförebyggande och stoppa nyrekryteringen till kriminella gäng.

Anledningen till att jag reagerade så starkt på granskningen var att den visade att hälften av de svarande skolorna inte har något etablerat samarbete med vare sig polisen eller socialtjänsten. Denna brist på samverkan, som jag ser som otroligt viktig och som en avgörande brottsförebyggande åtgärd, utgör en betydande utmaning när det gäller att skapa en trygg och säker uppväxt för våra barn och ungdomar.

Som politiker men kanske framför allt som lärare finner jag dessa signaler oroande. Jag anser att denna typ av samverkan såklart är något som alla skolor borde ha, men kanske blir det extra påtagligt i de områden som polisen själva klassificerar som utsatta och där både rektorer och lärare trycker på vikten av att det finns ett samarbete mellan skolan och polisen för att fånga upp barn och unga som är på glid och stödja dem i deras fortsatta arbete.

För barn och unga som växer upp i fattigdom och i områden med utsatthet, stor arbetslöshet eller sociala problem är det nödvändigt att skolan blir en central aktör som hjälper dem och hindrar att de dras in i kriminella gäng.

Visst finns det flera delar i justitieministerns svar som är bra - delar som jag står bakom och utredningar som jag väntar spänt på. Man visar upp en bild av att det finns bra idéer som på riktigt är brottsförebyggande och inte bara repressiva, men många gånger landar detta ansvar men inte resurserna hos kommunerna.

I den tidigare debatten tog min kollega upp de underskott som kommunerna och regionerna går med. Redan nu får jag signaler från min valkrets om att extraresurser, hjälplärare och till och med skolor kommer att läggas ned eller dras bort. Därför skulle jag vilja fråga Gunnar Strömmer: Hur går kommunernas och regionernas stora underskott hand i hand med regeringens goda ambitioner när det gäller skolans viktiga roll?

Fru talman! Precis som under frågestunden har utbildningsministern en tendens att trixa lite med sifforna när det gäller skillnaden mellan regeringens budget och vår budget.

Utbildningsministern är också medveten om att vi lade mer pengar i vår förra budgetmotion samt att vi faktiskt avvisar de nedskärningar ni gör nu. Därför blir det skillnad på våra budgetar, och därför kan vi ha den retorik som vi har.

Utifrån ministerns svar är jag faktiskt osäker på om han och regeringen ens vet vad ABF och de andra studieförbunden gör för skillnad för Sverige och för de individer som verkar här. Eftersom man undantar Sisu Idrottsutbildarna från nedskärningar utifrån deras roll att stödja folkhälsan, skapa sociala sammanhang, stärka integrationen och vara en del av det brottsförebyggande arbetet är min uppmaning till ministern och regeringen att ge sig ut i landet och se vad våra studieförbund gör varje dag. Folkbildningen handlar ju om att erbjuda kunskap och möjligheter till människor oavsett ålder, bakgrund och tidigare utbildning, och det är synd att regeringen inte ser detta.

Ännu en gång vill jag påpeka att jag är glad att Sisu undantas från detta, för jag tycker att inga neddragningar över huvud taget på studieförbunden ska ske. Jag vet att de i idrottsrörelsen var otroligt oroliga när det här nådde dem. Jag vet att de också är oroliga över det som min kollega nämnde tidigare - att det inte sker några andra idrottssatsningar.

Det är viktigt att man tar ett helhetsgrepp. Man kan inte säga att idrotten gör en sådan skillnad för att motverka brottslighet, för integration, för folkhälsan och så vidare och sedan inte se vad de andra studieförbunden gör. Det tycker jag är beklagligt.

(Applåder)

Fru talman! Tack, utbildningsministern, för svaren!

Jag är tacksam över att regeringen och utbildningsministern ändå ger ett så tydligt svar på hur man ser på idrotten och idrottens viktiga betydelse för Sverige, framför allt i det läge som vi befinner oss i just nu.

Jag tycker dock inte att svaret föll ut helt som jag önskade. I min fråga i slutet av mitt förra inlägg betonade jag frågan om varför man gör skillnad på de olika studieförbunden, för precis som vi hörde utbildningsministern säga är idrotten och idrottens förutsättningar viktiga i det läge som är nu. Där ser jag att alla studieförbunden spelar en otroligt stor roll.

Vi vet alla härinne att studieförbunden och folkbildningen i stort bidrar till att bygga ett starkt samhälle som skapar mötesplatser för människor att träffas, utbyta idéer och bygga sociala nätverk.

Folkbildningen, genom både våra folkhögskolor och våra studieförbund, stöder också integrationen och inkluderingen genom att erbjuda utbildning, kulturella aktiviteter, studiecirklar med mera. Det främjar förståelse och respekt för andra kulturer och andra människor, vilket är en viktig del för att skapa ett samhälle av mångfald där alla känner sig välkomna och delaktiga.

När det sedan kommer till det brottsförebyggande arbetet, som är extra intressant för mig eftersom jag också är ledamot i justitieutskottet, vill jag betona att folkbildningen också spelar en viktig roll här, och så även studieförbunden. Genom att erbjuda meningsfulla och utvecklande aktiviteter för barn och unga och, ska tilläggas, unga vuxna minskar ju studieförbunden risken för att individer hamnar i kriminalitet. Det var framför allt mot denna bakgrund som jag ställde den här interpellationen. Jag ville lyfta fram idrottens stora betydelse för folkhälsan men också för samhällsgemenskapen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet också att folkbildningen är till för att stärka individens självkänsla och självförtroende. Forskning visar också att den har stor betydelse för att minska risken att involveras i kriminella aktiviteter.

Även om Sisu nu kommer att undantas, vilket jag ser som positivt, menar jag att även de andra studieförbunden bör undantas. Även de spelar ju en viktig roll för folkhälsan och för mycket av det andra som har nämnts.

Vad är det då som gör att regeringen gör skillnad på studieförbund och studieförbund? Är det kanske inte så att det vore ärligare av utbildningsministern och regeringen att erkänna att det är Sverigedemokraterna som ännu en gång har fått sin vilja igenom när det gäller att försöka strypa Socialdemokraternas möjligheter till existens?

Det här är något som kommer att slå hårt mot ABF, alltså Arbetarnas bildningsförbund, vars värderingar sammanfaller med vår rörelses. Där kan vi utveckla våra medlemmar till att bli ledare, få diskutera politik och kunna ta en stark ställning i samhället.

Neddragningen som görs på studieförbunden och den här attacken kommer att påverka ABF men även andra studieförbund. Så trodde jag att det även skulle vara med Sisu. Därför ville jag prata just om idrotten och hur viktig den här. Detta är nämligen något som jag ansvarade för under förra mandatperioden och som ligger mig varmt om hjärtat.

Med den bakgrund som utbildningsministern har gett och anledningarna till att man nu undantar Sisu tycker jag att även de andra studieförbunden ska falla under samma ramar.

Ännu en gång vill jag fråga: Vad är det som gör att regeringen gör skillnad på studieförbund och studieförbund?

(Applåder)

Herr talman! Den som har läst min interpellation vet att den egentligen var riktad till socialminister Jakob Forssmed utifrån hans roll som idrottsansvarig, med en förhoppning om att få en övergripande diskussion om idrottsrörelsen i stort men också om dess viktiga kopplingar till folkbildningen.

Nu är det i stället utbildningsminister Mats Persson som är här i dag för att ta denna debatt utifrån hans roll, med koppling till folkbildningen. Det är förståeligt, och jag är tacksam för det. Men jag hoppas också att utbildningsministern förstår att jag kommer att lägga fokus på idrottsrörelsen i stort samtidigt som jag kommer att göra kopplingar till folkbildningen och dess roll för samhället.

Idrottsrörelsen är, som jag nämner i min interpellation, en av Sveriges främsta och största folkrörelser. Det är hela 3,3 miljoner medlemmar som är engagerade i 19 000 idrottsföreningar och nästan 750 000 aktiva ledare som lägger ned otaliga ideella timmar för att få vår idrottsrörelse att fungera.

Varje dag runt om i vårt land, i alla Sveriges kommuner, är Sisu Idrottsutbildarna på plats för att stötta ledare och medlemmar genom att erbjuda kompetens, stöd och inspiration anpassat efter föreningens behov och förutsättningar.

Sisu är dessutom det studieförbund som har flest aktiva unga deltagare bland alla våra studieförbund. Arbetet sker till stor del ute i deras närområden. Det sker vid fotbollsplanen, vid friidrottsarenorna och i klubbstugorna.

Möjligheten att engagera sig i föreningarna på deras hemmaplan är av oerhörd vikt för alla de hundratusentals barn och unga som är aktiva. Det handlar om att utvecklas genom bland annat folkbildning. Varje investerad krona har därför en positiv effekt. Men det har väl varje investerad krona i varje studieförbund. Det är därför med stor sorg jag noterar att studieförbunden med högerregeringens politik inte bara hotas utan svart på vitt faktiskt minskar i och med budgetförslaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I dagens samhälle spelar studieförbunden och folkbildningen en avgörande roll i att främja individers utveckling, stärka demokratin och samhällsgemenskapen samt fungera som en värdefull resurs i det brottsförebyggande arbetet.

Att i en tid när vi har tydliga demokratiska klyftor och en ökad gängkriminalitet, där man framför allt riktar in sig på att rekrytera barn och unga, dra ned på studieförbunden och folkbildningen anser jag är anmärkningsvärt.

Det är såklart tacksamt för mig som stor idrottsälskare och förespråkare för vår svenska idrottsrörelse och modell att få veta att regeringen också inser idrottens roll i samhället och hur viktig den är. Om jag har förstått utbildningsministern rätt kommer man alltså att i kommande regleringsbrev att specificera att Sisu Idrottsutbildarna inte ska omfattas av den minskning som görs på studieförbunden.

Detta skapar dock nya frågor för mig. Mats Persson säger nämligen i sitt svar: "Utöver de hälsovinster och den sociala gemenskap som föreningsidrotten ger för den enskilde bedömer regeringen att idrotten i sig fyller en viktig funktion i arbetet med att främja integration och i det brottsförebyggande arbetet." Då blir mina frågor: Gäller inte detta alla studieförbund? Är inte kulturverksamhet, Svenska från dag ett, studiecirklar med mera också något som främjar social gemenskap, integration och det brottsförebyggande arbetet?

Om utbildningsministern håller med om att alla studieförbund faktiskt har den här inriktningen, borde då inte alla studieförbund undantas neddragningar?

Herr talman! Tack, utbildningsministern, för svaret!

Det dyraste ett land kan göra är att spara på utbildning och bildning. Bildning är en rättighet, inte lyx. Folkbildningen gjorde folk av mig. Folkbildningen räddar liv. Kreativa människor förändrar världen. Folkbildningen är en rikedom för alla i Sverige. Vi lär oss tillsammans. Ett slag mot folkbildningen är ett slag mot demokratin och Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är bara ett axplock av budskapen på alla de skyltar som fanns på Sergels torg tisdagen den 19 september under den manifestation för folkbildningen och folkhögskolorna som arrangerades av Sveriges Lärare Folkhögskola. Jag vet det, för jag var där och var en del av manifestationen. Jag fick samtala med företrädare för en del av de folkhögskolor som var där och lyssna på de fantastiska tal som hölls.

Jag känner därför oro efter ministerns svar, framför allt när det gäller det som mina kollegor lyft upp - att man gör skillnad mellan folkhögskolor och studieförbund. Min bild är nämligen att folkhögskolor stöttar studieförbund och studieförbund stöttar folkhögskolor. Folkbildningen existerar därför att vi har båda dessa delar.

Jag undrar därför: Vad är ministerns svar till alla de människor som just nu känner oro, alla de människor runt om i Sverige som tillsammans var ute den 19 september och stod upp för folkbildningen?

(Applåder)

Herr talman! Jag vill tacka min riksdagskollega Linus Sköld för den fantastiska interpellationen och tacka ministern för svaret.

Mina kollegor har redan på ett förtjänstfullt sätt förklarat storheten i folkbildningen och också förklarat den oro som vi socialdemokrater känner inför det som sker. Dessutom kommer jag efter den här interpellationsdebatten att ha chans att debattera min egen interpellation med ministern, så jag behöver inte lägga alltför mycket krut på att prata om hur viktig folkbildningen är. Det kommer vi att får chansen att göra alldeles strax.

Jag vill dock ännu en gång betona att de 100 miljoner som tillskjuts nästa år faktiskt bara är en femtedel av det som redan har skurits ned på folkhögskolan. Det faktum att man vill gå in och reformera styrningen påverkar också folkbildningen i stort. I min värld är det därför inte helt trovärdigt när utbildningsministern nu i sitt svar får det att låta som att regeringen är på folkbildningens och folkhögskolornas sida.

Folkbildningen har flera syften och skapar nya chanser i livet för många. Detta är en mening som går att hitta på regeringens egen hemsida, och det är ord som jag såklart står helt bakom. Olyckligt nog verkar dock regeringen gå i motsatt riktning, därför att högerregeringens politik ju redan har resulterat i nedskärningar av tusentals utbildningsplatser. I tider av ekonomisk osäkerhet och instabilitet är nedskärningar och viljan till politisk styrning en absurd men väldigt tydlig signal från regeringen om att man inte står på folkbildningens sida.

Folkhögskolan har alltid haft en betydande roll i svåra tider när människor behöver anpassa sig till nya omständigheter. Det finns få utbildningsformer som kan agera lika snabbt och flexibelt när det gäller att möta samhällets behov som folkhögskolorna kan, och detta är ju tack vare deras frihet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför skulle jag vilja fråga statsrådet: Anser regeringen att den reformering man nu vill se över verkligen kan säkerställa de grundpelare i vår starka folkbildning som bygger på den fria och frivilliga folkbildningen?

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott

Herr talman! Det blir tydligt att Moderaterna tänker stå för en linje som vi är mycket kritiska mot - där man är beredd att bryta mot barnkonventionen, där man är beredd att ignorera det faktum att barn i Sverige mår dåligt och där man är beredd att låsa in barn och unga. Det tycker ni ju i Tidöavtalet att man ska titta på.

Tydligt är också att i alla fall vi socialdemokrater fortsätter kämpa för vad forskning visar, för vad barnrättsorganisationer pratar om och för vad barnkonventionen säger att barn har rätt till. Det är den politik jag tänker fortsätta driva och som vi socialdemokrater kommer att vara tydliga med.

Nu har Kärrholm bevisat att Moderaterna inte står på forskningens sida, inte står på barnrättsperspektivets sida och inte ser att barn och unga i Sverige har det dåligt och att vi har ett klassystem i Sverige som tvingar unga till en viss typ av kriminell bana som vi aldrig kan acceptera. Men det handlar inte om att barn ska låsas in. Det handlar om att skola, socialtjänst och vuxna förebilder ska finnas för att ge stöd till dessa barn så att inget barn i vårt land riskerar att bli kriminell.

Herr talman! Fredrik Kärrholm från Moderaterna ställer såklart viktiga frågor utifrån hur vi ser på den grova brottsligheten bland barn och unga. Redan förra mandatperioden tog vi socialdemokrater viktiga steg för att göra vissa förändringar när det gällde till exempel straffrabatten för grov brottslighet. Det måste handla om grov brottslighet så att vi inte, som jag nämnde i mitt anförande, riskerar att låsa in barn och unga för ett slagsmål, till exempel i en krogkö. Det är klart att det är allvarligt, men vi vet att dessa personer aldrig kommer att komma tillbaka till ett bättre liv om vi låser in dem.

Faktum är att vi i Tidöavtalet också ser flera förslag som flera barnrättsorganisationer är oerhört kritiska mot. Ni vill utreda att ta bort straffrabatten för alla brott. Ni vill också utreda möjligheten till sänkt straffrättsålder. Detta är förslag som vi socialdemokrater inte tror på och inte är beredda att följa.

Vi måste göra andra insatser. Det handlar om att vi ska ha en likvärdig skola där alla barn kan lyckas. Det handlar om en stark socialtjänst som tidigt kommer in i barns och ungas liv. Det handlar om att vi redan i förskolan ser till att hjälpa de barn som vi ser riskerar att hamna på glid. Det är åtgärder som jag vill se.

Herr talman! Jag tycker också att det är olyckligt att Fredrik Kärrholm lyfter denna problematik och samtidigt menar att vi inte har en situation i Sverige där barn mår dåligt eller där barn inte får mat. Varenda skola jag har besökt det senaste halvåret vittnar om hur mycket mer mat det går åt i matbespisningen på måndagar och fredagar.

Barn i Sverige har det tufft. Att blunda för den situationen, att förneka att det finns barn som har det tufft, tycker jag är ett större problem än att du vill ifrågasätta oss socialdemokrater.

Herr talman! Ännu en gång samlas justitieutskottet här i kammaren för debatt, och jag tror att detta blir min sista före sommaruppehållet. Jag har under våren fått debattera alltifrån deltagande i terroristorganisation till terrorismfrågor i allmänhet, unga lagöverträdare med mera. Det här är tunga och viktiga ämnen. Dagens debatt, som utgår från justitieutskottets betänkande nummer 21 och propositionen Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott, är inget undantag.

Visst skulle vi alla helst vilja ha en situation där vi inte skulle behöva prata om barn som brottslingar. Dock står vi här i dag och är hyfsat enade som utskott kring denna proposition. Det är en proposition som grundar sig på förslag från en utredning som den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte 2019. Förslag från utredningen är också en av punkterna i vårt 34-punktsprogram mot gängkriminalitet.

Jag vill därför redan nu passa på att nämna att vi socialdemokrater står bakom betänkandet i sin helhet och att vi inte har några egna reservationer.

Herr talman! Jag har i ett flertal debatter nämnt att samhällets kamp mot kriminaliteten ska vara skoningslös. Det är lika sant i dag som det var första gången jag fick chansen att stå här i talarstolen för justitieutskottets räkning.

Den grova brottsligheten bland unga är ett stort problem och ett hot mot vårt demokratiska samhälle. Det faktum att den kryper ned i åldrarna är inte något vi vare sig kan eller ska blunda för. Ungas brottslighet ska och måste bekämpas med alla medel, där fokus framför allt måste vara på det förebyggande arbetet.

Som mamma, som lärare och som politiker gör det ont i mig att se att brottsligheten kryper ned i åldrarna. Det gör ont att se hur grov den är, och det gör ont att så tydligt svart på vitt se att samhället har misslyckats. För samhällets största ansvar - vårt största ansvar, som jag har nämnt många gånger tidigare - är att skydda våra barn och ge alla barn och unga i Sverige möjligheten att bli sitt bästa jag.

Herr talman! "Jag var ung och dum" - det är nog en mening som många av oss någon gång har yttrat. Och om vi själva inte har sagt det är jag övertygad om att vi alla har någon i vår närhet som har sagt exakt dessa ord. För visst är de flesta av oss kanske lite dumma och oberäkneliga när vi är unga. Vi kanske dricker alkohol innan vi har åldern inne, vi kanske snattar någon chokladbit från affären, vi kanske bryter oss in på det där utebadet som är stängt på natten, vi kanske kör alldeles för fort, vi kanske fejkar vår ålder för att komma in på det där diskot eller nattklubben, vi kanske hamnar i slagsmål, vi kanske utdelar ett första slag och vi kanske hotar med våld i krogkön när vi ännu inte har förmågan att hantera situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott

Många av dessa incidenter är rent krasst olagliga, och den som åker fast räknas in i kategorin unga lagöverträdare. Dock är det också så att de flesta av de unga lagöverträdarna i vårt land endast begår ett eller några få brott och slutar med det när de blir vuxna.

Men det finns undantag. Det finns barn och unga som tyvärr inte stannar vid den här typen av brottslighet. Därför är det viktigt att vi skiljer på brott och brott samt gör vårt rättssystem tydligt och rättssäkert. Rättssamhället ska alltid agera kraftfullt mot brottslighet. Genom de påföljder ett brott får demonstrerar vi våra värderingar och befäster vad som är rätt och fel i ett samhälle. Unga som begår brott ska därför räkna med kännbara konsekvenser och påföljder, samtidigt som vi ser till att andra unga inte hamnar i samma situation. För vi ska alltid göra både och!

Då och då blir det dock uppenbart att vissa delar av vårt rättssystem inte är helt vattentäta och att justeringar därför måste göras. Många av de åtgärder vi ser i betänkandet utgår just från dessa tankar. Men låt mig vara tydlig: Det här är inte ett betänkande som för oss socialdemokrater grundar sig i någon önskan om att barn ska sitta i fängelse. Det handlar inte om att lätta upp några förutsättningar för att sänka straffrättsåldern. Det finns inte heller några sådana förslag i betänkandet som ligger på bordet, vilket nog många kan uppfatta det som när de läser betänkandet.

Herr talman! Jag tror inte på idén att låsa in barn för minsta lilla brott. Jag vet att i princip all forskning pekar på att den typen av konsekvenser kan ha motsatt effekt, och jag tror inte att folk här inne vill att barn ska komma ut som grövre kriminella.

Den allvarliga brottsligheten och det grova och ibland dödliga våld vi ser ska vi aldrig acceptera. Men de flesta av våra barn och unga begår inte den typen av brott, och detta måste vi också kunna prata om. Man ska kunna få vara lite ung och dum, få känna ånger och få göra rätt för sig utan att rättsliga åtgärder ska påverka hela ens liv.

Herr talman! Vad handlar då betänkandet om? Jo, det är ett betänkande som i huvudsak tar upp frågan om hur regelverket för utredningar mot barn som misstänks för brott ska kunna förbättras. Många av förslagen grundar sig i att det ska gälla grova och allvarliga brott. Men det handlar också om att det ska säkerställas att en hög grad av rättssäkerhet och effektivitet upprätthålls i just sådana utredningar.

De lagändringar som vi debatterar i dag och som vi senare kommer att rösta igenom handlar bland annat om att fler utredningar ska kunna genomföras när barn under 15 år misstänks för brott. Det handlar om att bevistalan ska få väckas i fler fall, och då kopplat till allvarlig brottslighet. Det handlar om att ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn ska kunna förordnas för en målsägande när den som misstänks ha begått brottet är under 15 år. Människor förtjänar såklart att ha samma rätt till hjälp och stöd oavsett om brottet begås av en straffmyndig person eller av en person som ännu inte har fyllt 15.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott

Betänkandet handlar alltså först och främst om att samhället inte ska få stå passivt och se på när unga begår grova brott och riskerar att dras in i kriminalitet. Det handlar om att vi socialdemokrater tror och står bakom att ändamålsenliga insatser från samhällets sida kan hindra en negativ spiral och bidra till att barnet får den hjälp och det stöd som hon eller han behöver.

Herr talman! Detta är alltså ett betänkande som i grunden är en fortsättning på socialdemokratisk politik - politik som handlar om att göra både och. Det handlar om att både agera, reagera och förebygga. Det handlar om att få samhället att både reagera kraftfullt mot den grova brottsligheten och ha brottsoffret i åtanke. Det handlar både om ingripande åtgärder och om att motverka att barn fortsätter på en brottslig bana. Det handlar om viktiga signalvärden för samhället om vad som är rätt och fel, men det handlar också om att se till att barn inte trillar mellan stolarna.

För oss socialdemokrater var det redan när utredningen tillsattes viktigt att ha ett barnrättsperspektiv. Därför är vi tacksamma för att de lagförslag som regeringen nu har presenterat följer mycket av utredningens förslag. Det var tydligt att utredningen hade ett barnrättsperspektiv i mycket av arbetet och att man gick in och korrigerade vissa av de delar som Sverige har fått kritik för.

Några av de delar som är positiva ur ett barnrättsperspektiv är en tydlig ambitionshöjning när det kommer till socialtjänstens närvaro vid förhör - detta då socialtjänsten kan agera som stöd till barnet och att de kommer in i ett tidigt skede, vilket kan vara viktigt för det fortsatta arbetet.

Positivt är också att bevistalan ska kunna lyftas i fler fall. Det handlar om fall där barnet utfört handlingen och därmed behöver stöd och insatser för att inte fortsätta i en kriminell bana, men det handlar också om fall där barnet faktiskt är oskyldigt men där utredningen visat på annat. Kevinfallet är ett tydligt exempel på en situation vi inte vill se upprepas igen.

Herr talman! En dag kommer jag att lämna riksdagen. En dag kommer jag att lämna detta fantastiska uppdrag som riksdagsledamot och med största sannolikhet gå tillbaka till ett liv som lärare. En likvärdig skola, en stark socialtjänst, en bredd av fritidsmöjligheter tillgängliga för alla, en möjlighet till ett första jobb och en första bostad, rätten till en stark välfärd och ett jämlikt samhälle är det jag hoppas kunna bidra med och driva igenom under min tid här.

När den dagen kommer då jag går tillbaka till att vara lärare vill jag nämligen kunna se mina elever i ögonen och veta att jag gjorde vad jag kunde för att de skulle få leva i ett tryggt och jämlikt Sverige. I slutändan är det faktiskt det som spelar någon roll. Beslut kopplade till vad vi gör i justitieutskottet är inte det som kommer göra den stora skillnaden.

Ibland finns det dock åtgärder som är viktiga och långsiktiga, som kom till för att säkerställa en hög grad av rättssäkerhet och där utgångspunkten är att göra både och. Det handlar om bättre verktyg för rättsväsendet att ta till när barn misstänks för brott och om tidiga insatser för att förebygga att barn hamnar i kriminalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott

I dag är en sådan dag. I dag kan såväl politikern som läraren i mig vara glad.

Fru talman! Ja, invandringen har berikat vårt land. Det är jättemånga arbetsplatser som fungerar tack vare att vi har invandring. Jag har en pappa och en syster som jobbar inom vården och som dagligen berättar att det aldrig hade fungerat där om man inte hade haft människor med annan bakgrund.

Vi ser också att det är otroligt problematiskt med den extremism som råder, antingen det handlar om islamism eller om högerextremism. Jag, som jobbar inom skolans värld, ser det som otroligt olyckligt med de våldsdåd vi har haft i skolor. De har haft kopplingar till högerextrema miljöer snarare än till den andra delen.

Jag vill bara nämna det faktum att den invandringspolitik som vi har haft är något som har gynnat Sverige. Men det kom otroligt många människor. Det har vi talat om i många olika debatter och i olika utskott. Vi blev också tvungna att skärpa detta.

Det är dock problematiskt att Adam Marttinen och andra ledamöter från Sverigedemokraterna i andra debatter pratar sig varma för att det skulle behöva byggas murar. Det kunde vi höra så sent som i förra veckan. Man talade om att man hade varit i Polen och studerat hur snabbt och bra de höga murarna hade byggts där, och detta menade man var något som Sverige borde titta på.

Jag tycker att sådan retorik är problematisk. Sverige ska inte vara ett land som bygger murar. Sverige ska vara ett land där vi tar hand om alla. Där står Sverigedemokraterna för en helt annan politik, där man delar på människor och ser olika på människor. Sverigedemokraterna väljer att stötta den skolmarknad vi har i dag, som segregerar våra barn. Man väljer att segregera människor på arbetsmarknaden och så vidare. Det ser jag som mer problematiskt.

Fru talman! Jag brukar begära replik så sällan som möjligt, för det innebär ju att motdebattören får möjlighet till slutreplik. Men ibland sägs det saker som gör att man bara måste gå upp och lätta sitt hjärta.

Ledamoten Marttinen verkar kalla alla invandrare i vårt land för ett stort problem som riskerar att utföra terroristhandlingar och andra typer av extrema våldsdåd.

Jag vill bara uppmärksamma alla ledamöter i den här kammaren och alla lyssnare på att de flesta människor med invandrarbakgrund i vårt land jobbar. De ser till att människor i det här landet kommer till och från jobbet varje dag. De ser till att vår sjukvård fungerar. De ser till att vår äldreomsorg fungerar. De ser till att vi har ställen att gå och käka lunch på. De startar företag. De studerar utvecklingen. De ser till att Sverige fungerar.

Detta måste jag markera. Därför begärde jag replik här.

Fru talman! Så sent som i förra veckan hade vi i justitieutskottet en debatt om regeringens proposition En särskild straffbestämmelse för deltagande i en terroristorganisation. Många av oss som deltar i denna debatt deltog även under debatten i förra veckan. Mycket av det som sägs i dag riskerar att bli lite kaka på kaka eftersom många fokuserade på att prata om terrorism i allmänhet redan då, men det är såklart lika viktigt att belysa terrorism i dag som förra veckan. Jag kommer därför under denna debatt att upprepa lite av det jag sa förra veckan, men jag ska också försöka belysa ytterligare delar som inte fick plats i debatten förra veckan men som är minst lika viktiga.

Fru talman! Precis som jag nämnde förra veckan utförs det varje år ett flertal terroristattentat runt om i världen. Hotet från terrorismen är ett hot mot hela det öppna samhället. Terrorbrott riktar sig nämligen mot mer än bara det enskilda brottsoffret. Dessa attentat utförs av individer som av olika anledningar anser sig ha rätt att bruka våld för att ändra eller destabilisera ett samhälle.

För oss politiker i Sveriges riksdag kan därför vår uppgift inte bara handla om att lagföra dessa handlingar och individer, utan vi måste såklart ha som utgångspunkt att bekämpa, förhindra och förebygga terrorism. Dessa fruktansvärda attentat är brott som får extrema konsekvenser som drabbar oskyldiga människor. Men terrorism syftar i grund och botten främst till att skada en stat, att injaga fruktan i befolkningen eller underminera en demokrati.

Det är såklart svårt att tala om ämnet utan att tänka på de fruktansvärda attentaten i Oslo och på Utøya, i Paris eller det extrema terrordådet på Drottninggatan. Det här är attentat som jag tror att de flesta av oss minns. Vi minns när de hände och vad vi gjorde. Det är viktigt att vi inte glömmer därför att terrorism i grunden är ett av de allvarligaste brotten mot vår demokrati.

Fru talman! Vi socialdemokrater är medvetna om att för att möta det hot som terrorism och extremism utgör, och för att motverka dess dragningskrafter, krävs ett intensivt arbete såväl nationellt som internationellt. Men detta arbete måste vara inriktat mot terrorismens grundorsaker för att på sikt kunna bekämpa dem. Förebyggande åtgärder krävs därför för att minska radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremist- och terroristgrupper. Men det här är ingen lätt uppgift.

På Säkerhetspolisens hemsida framgår att såväl hotbilden som de våldsbejakande extremistmiljöerna är komplexa. Anledningen anses vara att det i extremistmiljöer inte finns en direkt koppling eller tydlig inriktning. Det finns individer, grupper, nätverk och organisationer med olika motiv och olika anledningar till sitt agerande. Det är en spretig bild av terrorismen, och därför finns inte heller en enkel och enhetlig lösning. Vi måste därför i såväl det förebyggande arbetet som i lagstiftningsarbetet finnas på många fronter. Ett problem som ytterligare försvårar arbetet är att det i dag ofta är över internet som aktiviteten inom dessa miljöer sker oavsett om det handlar om rekrytering, radikalisering, gemenskap eller motiv.

Fru talman! Från Säkerhetspolisen, forskningen och flera lärare har jag de senaste månaderna fått oroande signaler om att andelen unga pojkar som rör sig bland högerextrema sidor och andra extremistiska sidor på nätet ökar. Unga pojkar och män väljer att öppet sprida hat mot människor med en annan bakgrund. Det är unga pojkar och män som ger uttryck för hat mot islam, hat mot feminism, hat mot politiska partier, hat mot politiska företrädare och hat mot vår demokrati. Det är tyvärr också unga pojkar och män som öppet hyllar de extremt höga siffrorna på skolskjutningar i USA. I forum på nätet uppmanar de och inspirerar de till liknande dåd runt om i Europa och i Sverige.

De senaste årens våldsdåd med kopplingar till högerextrema miljöer, såsom skoldåden i Eslöv och Kristianstad samt våldsdådet i Visby, har aktualiserat frågan ännu mer. Detta ledde till att den socialdemokratiskt ledda regeringen presenterade ytterligare åtgärder för att motarbeta våldsbejakande extremism som en del av arbetet mot terrorism. Bland annat har vi sett att det behöver göras en översyn av den lagstiftning som styr Säpos data- och informationshantering. Syftet är att underlätta för myndigheten att upptäcka hot och radikalisering på nätet.

Fru talman! Flertalet attentat under de senaste åren har planerats och genomförts av ensamagerande individer. Dessa gärningspersoner har som regel inspirerats av våldsbejakande extremistiska ideologier, våldsbejakande propaganda och tidigare utförda attentat. Säkerhetspolisen konstaterar också att många av dessa ensamagerande gärningspersoner är unga, ibland minderåriga. Även om det är fråga om personer som agerar på egen hand kan de ingå i en upplevd gemenskap, och det är något som sker på nätet. Som jag har nämnt vet vi att det i digitala forum sprids våldsbejakande extremism och uppmaningar till att begå attentat. Vidare finns där instruktioner om hur ett attentat kan gå till och genomföras. Detta är en radikaliseringsprocess som kan gå fort, och det kan gå snabbt från tanke till handling.

Att bedöma avsikt och förmåga att begå ett attentat eller annan allvarlig brottslighet hos en ensamagerande är en svår utmaning. Det kräver såväl ökad kunskap som ökat samarbete mellan en rad myndigheter och samhällsfunktioner, såsom rättsvårdande myndigheter, skola, sjukvård och socialtjänst.

I detta arbete spelar också Center mot våldsbejakande extremism, CVE, en viktig roll. De har nämligen ansvaret för att utveckla det förebyggande arbetet på både nationell, regional och lokal nivå. CVE arbetar bland annat med att utveckla metodstöd och se till att samarbete mellan kommunerna sker, och man har en stödlinje för yrkesverksamma och ett mobilt stödteam. I tider när extremismen ökar blir CVE:s arbete än mer angeläget.

På CVE:s hemsida finns nu också ett väldigt spännande kunskapspaket om män, maskulinitet och våldsbejakande extremism. Vi vet alla här inne att den överväldigande majoriteten, så mycket som mellan 75 och 90 procent av alla som verkar i extremistiska miljöer, är män. Men trots det tas detta faktum sällan i beaktande när man studerar eller forskar kring våldsbejakande extremism.

Trots stora ideologiska skillnader råder inom de flesta av de våldsbejakande extremistiska miljöerna liknande föreställningar om män och maskulinitet. Ofta betonas vilka skillnader som finns mellan män och kvinnor, och man använder ofta våld för att få fram sitt budskap. Forskning visar också att unga män ansluter sig till dessa miljöer inte enbart av ideologiska skäl utan också för att bevisa sin manlighet.

Våldsbejakande extremistiska grupper inkluderar dessutom ofta antifeminism i sina ideologier. Feminismen anses av dessa grupper och miljöer ha fått alldeles för stort inflytande i samhället, vilket hotar den traditionella, heterosexuella familjen och undergräver mannens rätt att bestämma.

Forskningsöversikten belyser också att det finns en överlappning mellan mäns våld mot kvinnor i nära relationer ur ett individuellt perspektiv och ett samhällsstrukturellt problem som går över till våldsbejakande extremism.

Arbetet mot mäns våld mot kvinnor måste därför få högre status ur flera aspekter. År 2023 är ett mörkt år när det gäller mäns våld mot kvinnor. Vi ser redan nu i maj att fler kvinnor har mördats än vi brukar se under ett år. Detta måste såklart få ett stopp.

Fru talman! För oss socialdemokrater är det viktigt att det arbete som vi påbörjade fortsätter. Vi ser också att den här regeringen fortsätter det arbetet, och detta följer vi med stort intresse.

I dagens betänkande finns flera motioner som lyfter upp viktiga förslag. Det är viktiga förslag, men som jag sa anser vi att det arbete vi påbörjade är viktigt. Vi väljer i dag att stå bakom utskottets förslag och har inga egna reservationer.

Dock kommer vi att hålla ett vakande öga på det fortsatta arbetet. Regeringens fokus får nämligen inte bara bli att studera den våldsbejakande islamismen, för som jag sa är högerextremismen precis lika farlig.

(Applåder)

Herr talman! Som vi hörde av föregående talare befinner vi oss i dag i kammaren för att debattera justitieutskottets betänkande nummer 20 och regeringens proposition En särskild straffbestämmelse för deltagande i en terroristorganisation. För att inte missa det i slutet vill jag börja med att yrka bifall till vår reservation nummer 4.

Herr talman! Att bekämpa, förhindra och förebygga terrorism är såklart av största vikt. Hotet från terrorismen är ett hot mot hela det öppna samhället. Därför är det viktigt att vi i så stor utsträckning som möjligt har politisk enighet och breda överenskommelser för att hindra terrorismens framfart inte bara på nationell front utan också internationellt.

Detta var i varje fall ingången som den socialdemokratiska regeringen hade när det kom till terroristfrågorna. De förslag som i dag ligger på bordet är en fortsättning på det arbete och de utredningar som den socialdemokratiska regeringen startade. Detta innebär dock inte att vi inte ser problem med det förslag som ligger på bordet i dag. Det kommer jag att återkomma till.

Herr talman! Vi lever tyvärr i en tid då vi måste vara medvetna om att Sveriges säkerhet utsätts för allt större risker. Hoten från såväl statliga aktörer som ideologiskt motiverade aktörer ökar, och detta sker samtidigt som sårbarheterna i vårt samhälle blir alltmer omfattande.

Globalisering, digitalisering och teknikutveckling bidrar till en breddad hotbild från främmande aktörer och makter och skapar gränsöverskridande plattformar där våldsbejakande extremister kan mötas, inspireras och uppmana till våldshandlingar.

För att möta en alltmer komplex och breddad hotbild från såväl statliga aktörer som våldsbejakande extremistmiljöer anser vi socialdemokrater att detta, precis som många andra delar inom rättsväsende, kriminalvården och kriminalpolitiken, måste bekämpas på flera områden och med flera infallsvinklar.

Som jag nämnde innan var det ett omfattande arbete som den socialdemokratiskt ledda regeringen startade, och vi lade ned mycket tid och arbete på det när det kom till frågor om både terrorism och våldsbejakande extremism.

Mellan hösten 2014 och hösten 2022 överlämnande regeringen bland annat över 20 propositioner med lagförslag som var specifikt inriktade på terrorism och våldsbejakande extremism. Bland annat infördes en ny terroristbrottslag samt förbud mot terrorresor.

Herr talman! Varje år utförs flera terroristattentat i världen. Under de senaste åren har terroristbrotten utvecklats till ett allvarligt internationellt problem som vi måste ta på allvar.

Detta är såklart ett brott som får extrema konsekvenser och som främst drabbar oskyldiga människor. Men det är också ett brott som många gånger är gränsöverskridande och som utgör en prövning för de samhällen som drabbas. Det hotar såväl internationell som nationell fred och säkerhet. Terrorism är därför ett av de största hoten mot demokratin.

Vi socialdemokrater är medvetna om att det för att möta det hot som terrorism utgör och för att motverka terrorismens dragningskraft krävs ett intensivt arbete såväl i Sverige som i andra länder. Men detta arbete måste såklart vara inriktat mot terrorismens grundorsaker för att på sikt kunna bekämpa den.

Förebyggande åtgärder krävs för att minska radikaliseringen och rekryteringen till våldsbejakande extremist- och terroristgrupper. Det innebär att människor i utsatthet, människor i utanförskap, människor med psykiska problem och barn i utsatta miljöer måste få hjälp innan de fångas upp av radikala åsikter.

Samtidigt ser vi dock såklart att repressiva och kontrollerande åtgärder är nödvändiga för att avvärja akuta terroristhot och för att kunna lagföra personer som utför den här typen terroristhandlingar. För oss socialdemokrater är det därför viktigt att vi har en bred syn på terrorism och att vi ser hoten från den ökande högerextremismen som lika allvarliga som de från terrorister från till exempel Daish.

Herr talman! Även om vi socialdemokrater under många år genomfört ett intensivt arbete mot terrorismen, och även om det förslag som i dag ligger på bordet är en del av den utredning som vi tillsatte, är vi oroliga.

Lagrådet och flera remissinstanser har nämligen framfört en omfattande kritik mot regeringens förslag. Men trots det valde regeringen att lägga fram en proposition bara några dagar efter att Lagrådet hade yttrat sig.

Det är uppenbart att det inte är tillräckligt med tid för att på allvar kunna analysera Lagrådets synpunkter. Även om regeringen gjorde vissa justeringar anser vi socialdemokrater att man inte tog till sig Lagrådets grundläggande kritik i tillräckligt stor utsträckning.

Bland annat vill jag nämna det som Lagrådet och andra remissinstanser tar upp om oron för att även motstånds- och befrielserörelser riskerar att falla under definitionen terroristorganisation. Det är rörelser som genom aktioner mot det egna landet eller mot makten försöker att uppnå demokrati. Det är såklart oroande, och det är något som regeringen inte bör se lätt på.

Det blir inte heller mindre problematiskt om svenska medborgare genom insamlingar, genom att upplåta lokaler eller delta i möten skulle kunna anklagas för att delta i en terroristorganisation.

I lagrådsremissen går det bland annat att läsa att med den nya definitionen skulle det i dagens ljus kunna vara så att såväl ANC i Sydafrika som FNL-rörelsen i Sydvietnam skulle kunna omfattas av en sådan lagstiftning. Detta var dessutom två rörelser som skapade stort engagemang bland människor i Sverige. Lagrådet förstår det som att de personernas handlande hade kunnat vara straffbart enligt de nya förslagen.

En annan aspekt som jag gärna vill lyfta fram är att vi socialdemokrater inte heller vill riskera grävande journalisters arbete. Det gäller oavsett om det handlar om att lyfta fram det positiva i olika frihets- och demokratirörelser eller om försök att ta sig in i terroristorganisationer för att få information om deras medlemmar.

Vi vill inte se att journalisternas arbete på något sätt ska göra att de anklagas för deltagande i en terroristorganisation. Här menar regeringen att det är angeläget att journalisters arbete inte ska begränsas, och vi hoppas verkligen att regeringen lever upp till detta.

Herr talman! Vi står bakom arbetet mot terrorismen, mot terroristorganisationer, mot terroristhandlingar, mot deltagande i terroristorganisationer med mera. Det var ett arbete som vi var med och startade. Vi väljer därför i dag att stå bakom många av de delar som vi ser i propositionen.

Som jag nämnde i min inledning är det såklart av största vikt att bekämpa, förhindra och förebygga terrorism. Men låt mig avsluta med att vara tydlig.

Vi socialdemokrater menar att regeringen borde ha gjort en ordentlig analys av Lagrådets invändningar. Men i brist på en sådan analys, och med tanke på de allvarliga invändningar som Lagrådet och andra instanser framförde, är det oerhört viktigt att lagändringen noggrant följs upp.

Vår reservation i dag handlar därför om att regeringen kontinuerligt bör följa och utvärdera effekterna av den nya straffbestämmelsen. Vi kommer inte att acceptera att vare sig befrielserörelser, engagerade medborgare för demokrati eller journalister riskerar att klassas som deltagande i terroristorganisationer.

Om så ändå sker kommer vi att kräva ändringar som gör att vi lever upp till det arbete som vi påbörjade. Det är arbetet mot terrorism i dess sanna betydelse. Det är viktigt att det sker.

(Applåder)