Fru talman! Så sent som i förra veckan hade vi i justitieutskottet en debatt om regeringens proposition En särskild straffbestämmelse för deltagande i en terroristorganisation. Många av oss som deltar i denna debatt deltog även under debatten i förra veckan. Mycket av det som sägs i dag riskerar att bli lite kaka på kaka eftersom många fokuserade på att prata om terrorism i allmänhet redan då, men det är såklart lika viktigt att belysa terrorism i dag som förra veckan. Jag kommer därför under denna debatt att upprepa lite av det jag sa förra veckan, men jag ska också försöka belysa ytterligare delar som inte fick plats i debatten förra veckan men som är minst lika viktiga.

Fru talman! Precis som jag nämnde förra veckan utförs det varje år ett flertal terroristattentat runt om i världen. Hotet från terrorismen är ett hot mot hela det öppna samhället. Terrorbrott riktar sig nämligen mot mer än bara det enskilda brottsoffret. Dessa attentat utförs av individer som av olika anledningar anser sig ha rätt att bruka våld för att ändra eller destabilisera ett samhälle.

För oss politiker i Sveriges riksdag kan därför vår uppgift inte bara handla om att lagföra dessa handlingar och individer, utan vi måste såklart ha som utgångspunkt att bekämpa, förhindra och förebygga terrorism. Dessa fruktansvärda attentat är brott som får extrema konsekvenser som drabbar oskyldiga människor. Men terrorism syftar i grund och botten främst till att skada en stat, att injaga fruktan i befolkningen eller underminera en demokrati.

Det är såklart svårt att tala om ämnet utan att tänka på de fruktansvärda attentaten i Oslo och på Utøya, i Paris eller det extrema terrordådet på Drottninggatan. Det här är attentat som jag tror att de flesta av oss minns. Vi minns när de hände och vad vi gjorde. Det är viktigt att vi inte glömmer därför att terrorism i grunden är ett av de allvarligaste brotten mot vår demokrati.

Fru talman! Vi socialdemokrater är medvetna om att för att möta det hot som terrorism och extremism utgör, och för att motverka dess dragningskrafter, krävs ett intensivt arbete såväl nationellt som internationellt. Men detta arbete måste vara inriktat mot terrorismens grundorsaker för att på sikt kunna bekämpa dem. Förebyggande åtgärder krävs därför för att minska radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremist- och terroristgrupper. Men det här är ingen lätt uppgift.

På Säkerhetspolisens hemsida framgår att såväl hotbilden som de våldsbejakande extremistmiljöerna är komplexa. Anledningen anses vara att det i extremistmiljöer inte finns en direkt koppling eller tydlig inriktning. Det finns individer, grupper, nätverk och organisationer med olika motiv och olika anledningar till sitt agerande. Det är en spretig bild av terrorismen, och därför finns inte heller en enkel och enhetlig lösning. Vi måste därför i såväl det förebyggande arbetet som i lagstiftningsarbetet finnas på många fronter. Ett problem som ytterligare försvårar arbetet är att det i dag ofta är över internet som aktiviteten inom dessa miljöer sker oavsett om det handlar om rekrytering, radikalisering, gemenskap eller motiv.

Fru talman! Från Säkerhetspolisen, forskningen och flera lärare har jag de senaste månaderna fått oroande signaler om att andelen unga pojkar som rör sig bland högerextrema sidor och andra extremistiska sidor på nätet ökar. Unga pojkar och män väljer att öppet sprida hat mot människor med en annan bakgrund. Det är unga pojkar och män som ger uttryck för hat mot islam, hat mot feminism, hat mot politiska partier, hat mot politiska företrädare och hat mot vår demokrati. Det är tyvärr också unga pojkar och män som öppet hyllar de extremt höga siffrorna på skolskjutningar i USA. I forum på nätet uppmanar de och inspirerar de till liknande dåd runt om i Europa och i Sverige.

De senaste årens våldsdåd med kopplingar till högerextrema miljöer, såsom skoldåden i Eslöv och Kristianstad samt våldsdådet i Visby, har aktualiserat frågan ännu mer. Detta ledde till att den socialdemokratiskt ledda regeringen presenterade ytterligare åtgärder för att motarbeta våldsbejakande extremism som en del av arbetet mot terrorism. Bland annat har vi sett att det behöver göras en översyn av den lagstiftning som styr Säpos data- och informationshantering. Syftet är att underlätta för myndigheten att upptäcka hot och radikalisering på nätet.

Fru talman! Flertalet attentat under de senaste åren har planerats och genomförts av ensamagerande individer. Dessa gärningspersoner har som regel inspirerats av våldsbejakande extremistiska ideologier, våldsbejakande propaganda och tidigare utförda attentat. Säkerhetspolisen konstaterar också att många av dessa ensamagerande gärningspersoner är unga, ibland minderåriga. Även om det är fråga om personer som agerar på egen hand kan de ingå i en upplevd gemenskap, och det är något som sker på nätet. Som jag har nämnt vet vi att det i digitala forum sprids våldsbejakande extremism och uppmaningar till att begå attentat. Vidare finns där instruktioner om hur ett attentat kan gå till och genomföras. Detta är en radikaliseringsprocess som kan gå fort, och det kan gå snabbt från tanke till handling.

Att bedöma avsikt och förmåga att begå ett attentat eller annan allvarlig brottslighet hos en ensamagerande är en svår utmaning. Det kräver såväl ökad kunskap som ökat samarbete mellan en rad myndigheter och samhällsfunktioner, såsom rättsvårdande myndigheter, skola, sjukvård och socialtjänst.

I detta arbete spelar också Center mot våldsbejakande extremism, CVE, en viktig roll. De har nämligen ansvaret för att utveckla det förebyggande arbetet på både nationell, regional och lokal nivå. CVE arbetar bland annat med att utveckla metodstöd och se till att samarbete mellan kommunerna sker, och man har en stödlinje för yrkesverksamma och ett mobilt stödteam. I tider när extremismen ökar blir CVE:s arbete än mer angeläget.

På CVE:s hemsida finns nu också ett väldigt spännande kunskapspaket om män, maskulinitet och våldsbejakande extremism. Vi vet alla här inne att den överväldigande majoriteten, så mycket som mellan 75 och 90 procent av alla som verkar i extremistiska miljöer, är män. Men trots det tas detta faktum sällan i beaktande när man studerar eller forskar kring våldsbejakande extremism.

Trots stora ideologiska skillnader råder inom de flesta av de våldsbejakande extremistiska miljöerna liknande föreställningar om män och maskulinitet. Ofta betonas vilka skillnader som finns mellan män och kvinnor, och man använder ofta våld för att få fram sitt budskap. Forskning visar också att unga män ansluter sig till dessa miljöer inte enbart av ideologiska skäl utan också för att bevisa sin manlighet.

Våldsbejakande extremistiska grupper inkluderar dessutom ofta antifeminism i sina ideologier. Feminismen anses av dessa grupper och miljöer ha fått alldeles för stort inflytande i samhället, vilket hotar den traditionella, heterosexuella familjen och undergräver mannens rätt att bestämma.

Forskningsöversikten belyser också att det finns en överlappning mellan mäns våld mot kvinnor i nära relationer ur ett individuellt perspektiv och ett samhällsstrukturellt problem som går över till våldsbejakande extremism.

Arbetet mot mäns våld mot kvinnor måste därför få högre status ur flera aspekter. År 2023 är ett mörkt år när det gäller mäns våld mot kvinnor. Vi ser redan nu i maj att fler kvinnor har mördats än vi brukar se under ett år. Detta måste såklart få ett stopp.

Fru talman! För oss socialdemokrater är det viktigt att det arbete som vi påbörjade fortsätter. Vi ser också att den här regeringen fortsätter det arbetet, och detta följer vi med stort intresse.

I dagens betänkande finns flera motioner som lyfter upp viktiga förslag. Det är viktiga förslag, men som jag sa anser vi att det arbete vi påbörjade är viktigt. Vi väljer i dag att stå bakom utskottets förslag och har inga egna reservationer.

Dock kommer vi att hålla ett vakande öga på det fortsatta arbetet. Regeringens fokus får nämligen inte bara bli att studera den våldsbejakande islamismen, för som jag sa är högerextremismen precis lika farlig.

(Applåder)

Fru talman! Jag brukar begära replik så sällan som möjligt, för det innebär ju att motdebattören får möjlighet till slutreplik. Men ibland sägs det saker som gör att man bara måste gå upp och lätta sitt hjärta.

Ledamoten Marttinen verkar kalla alla invandrare i vårt land för ett stort problem som riskerar att utföra terroristhandlingar och andra typer av extrema våldsdåd.

Jag vill bara uppmärksamma alla ledamöter i den här kammaren och alla lyssnare på att de flesta människor med invandrarbakgrund i vårt land jobbar. De ser till att människor i det här landet kommer till och från jobbet varje dag. De ser till att vår sjukvård fungerar. De ser till att vår äldreomsorg fungerar. De ser till att vi har ställen att gå och käka lunch på. De startar företag. De studerar utvecklingen. De ser till att Sverige fungerar.

Detta måste jag markera. Därför begärde jag replik här.

Fru talman! Ja, invandringen har berikat vårt land. Det är jättemånga arbetsplatser som fungerar tack vare att vi har invandring. Jag har en pappa och en syster som jobbar inom vården och som dagligen berättar att det aldrig hade fungerat där om man inte hade haft människor med annan bakgrund.

Vi ser också att det är otroligt problematiskt med den extremism som råder, antingen det handlar om islamism eller om högerextremism. Jag, som jobbar inom skolans värld, ser det som otroligt olyckligt med de våldsdåd vi har haft i skolor. De har haft kopplingar till högerextrema miljöer snarare än till den andra delen.

Jag vill bara nämna det faktum att den invandringspolitik som vi har haft är något som har gynnat Sverige. Men det kom otroligt många människor. Det har vi talat om i många olika debatter och i olika utskott. Vi blev också tvungna att skärpa detta.

Det är dock problematiskt att Adam Marttinen och andra ledamöter från Sverigedemokraterna i andra debatter pratar sig varma för att det skulle behöva byggas murar. Det kunde vi höra så sent som i förra veckan. Man talade om att man hade varit i Polen och studerat hur snabbt och bra de höga murarna hade byggts där, och detta menade man var något som Sverige borde titta på.

Jag tycker att sådan retorik är problematisk. Sverige ska inte vara ett land som bygger murar. Sverige ska vara ett land där vi tar hand om alla. Där står Sverigedemokraterna för en helt annan politik, där man delar på människor och ser olika på människor. Sverigedemokraterna väljer att stötta den skolmarknad vi har i dag, som segregerar våra barn. Man väljer att segregera människor på arbetsmarknaden och så vidare. Det ser jag som mer problematiskt.

Fru talman! Terrorismen har under historien visat sig i många olika skepnader. Begreppet terrorism har sitt ursprung i skräckväldet under franska revolutionen. Terrorism har utövats med många olika syften och många olika tillvägagångssätt - alltifrån flygplanskapningar till ensamagerande personer som med skjutvapen eller fordon dödar civila urskillningslöst.

Under 1970- och 1980-talen stod organisationer som IRA i Storbritannien och Eta i Spanien för ett stort antal attentat. I mer närliggande tid har ett stort antal attentat utförts i Europa och globalt av grupper eller individer med koppling till våldsbejakande islamism. Vi har också upplevt ett antal allvarliga attentat begångna med motiv kopplade till våldsbejakande högerextremism.

Gemensamt för alla former av terrorism är det systematiska och hänsynslösa användandet av våld för att därigenom injaga rädsla och försöka tvinga fram politiska förändringar. Våldet drabbar ofta människor slumpvis utifrån att de råkar vara på fel plats vid fel tillfälle. Den heterogena hotbilden, som förändras över tid, ställer krav på att vi har en stark lagstiftning som kan möta olika typer av hot över tid.

Enligt terroristbrottslagens 4 § kan den som begår eller försöker att begå ett uppsåtligt brott dömas för terroristbrott om gärningen allvarligt kan skada ett land eller en mellanstatlig organisation och om gärningen begås med avsikt att injaga allvarlig fruktan i en befolkning eller en del av en befolkning, att otillbörligen tvinga ett offentligt organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd eller att allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i ett land eller i en mellanstatlig organisation.

Fru talman! Vi debatterar i dag justitieutskottets betänkande om terrorism, där ett antal motioner från den allmänna motionstiden behandlas. I betänkandet föreslår utskottet att riksdagen beslutar att avslå samtliga motioner. Detta beror inte på att alla förslag är dåliga - tvärtom - utan på att de i huvudsak ingår i pågående utrednings- eller beredningsarbete.

Sverige har en vidsträckt lagstiftning när det gäller terroristbrottslighet. Den 1 juli förra året trädde den nya terroristbrottslagen i kraft. Den samlade lagstiftningen mot terrorism från flera lagar som tillkommit vid olika tillfällen. Samtidigt trädde den nya lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar i kraft, vilket ökade möjligheten att hålla personer som utgör hot mot Sveriges säkerhet i förvar och under uppsikt. Vi moderater välkomnade de nya lagarna men konstaterade samtidigt att flera problem kvarstod som olösta liksom att straffskalorna för flera brott var för milda.

Så sent som förra veckan beslutade vi här i kammaren om förbud mot deltagande i terroristorganisation. Det är en viktig lagstiftning som kommer att stärka Sveriges arbete mot terrorism. Den nya straffbestämmelsen om deltagande i terroristorganisation träder i kraft den 1 juni.

Inom kort kommer riksdagen också att besluta om regeringens proposition Effektivare åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online. Denna proposition har lagts fram för att anpassa svensk lagstiftning till en ny EU-förordning om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online. Förordningen ger de nationella behöriga myndigheterna vissa befogenheter och ålägger så kallade värdtjänstleverantörer vissa skyldigheter. Bland annat får den behöriga myndigheten utfärda order om att en värdtjänstleverantör ska avlägsna terrorisminnehåll från sin värdtjänst. Detta är ett exempel på hur vi också i Europa, inom ramen för Europeiska unionen, arbetar tillsammans för att bekämpa terrorism.

Arbetet mot terrorism handlar både om att ha en kraftfull lagstiftning på plats för att kunna förebygga, förhindra och lagföra terroristbrottslighet och om olika former av mjukare - eller sociala - förebyggande åtgärder.

Den tidigare regeringen beslutade 2015 om en nationell strategi mot terrorism. Strategin är utgångspunkten för Sveriges långsiktiga arbete mot terrorism både nationellt och internationellt. En viktig del av strategin är att motverka radikalisering och rekrytering till extremist- och terroristgrupperingar. Regeringen arbetar nu med att ta fram en ny nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism för att skärpa och stärka det arbetet ytterligare.

Det skärpta säkerhetspolitiska läget, den ökade hotbilden mot Sverige - bland annat från våldsbejakande islamism - och ny lagstiftning innebär att det är viktigt att säkerställa att Säkerhetspolisen har tillräckliga ekonomiska resurser för sitt uppdrag. Därför tillförde regeringen 165 miljoner kronor för att stärka Säkerhetspolisens förmåga i budgetpropositionen för 2023 och ytterligare 50 miljoner i den vårändringsbudget som presenterades häromveckan.

Med detta vill jag avslutningsvis yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Utvecklingen i vår omvärld innebär att hotet mot Sverige och det demokratiska systemet är omfattande.

Det traditionella attentatshotet från våldsbejakande islamistisk extremism och våldsbejakande högerextremism består och ökar i vissa delar, medan det bredare hotet mot demokratin blir alltmer framträdande. Våldsbejakande extremister bedriver även subversiv verksamhet i form av infiltration och påverkan för att öka splittringen i vårt samhälle.

Såväl våldsbejakande extremister som främmande makt verkar för att destabilisera samhället. Samtidigt finns ett förhöjt attentatshot. Det försämrade säkerhetspolitiska läget i världen påverkar de aktörer inom våldsbejakande extremism som Säkerhetspolisen följer.

Terrorhotet är globalt och riktar sig mot alla demokratier. Ingen går riktigt säker. Även vi har drabbats, och jag ska nämna några exempel.

Den fruktansvärda händelsen på Drottninggatan, som nämndes här tidigare, finns i färskt minne. År 2010 dog självmordsbombaren Taimour Abdulwahab när han av misstag utlöste sprängladdningen på sin kropp på Bryggargatan här i Stockholm. Attentaten mot Lars Vilks är inte att förglömma. Hans brott var att han gjorde en karikatyr av profeten Muhammed som rondellhund, och för det fick han sona.

Vi har även personer bosatta i Sverige som har deltagit i terrorbrott på kontinenten, varav Osama Krayem kanske är den mest kände. Krayem var en av huvudaktörerna bakom våldsdåden på flygplatsen och i tunnelbanan i Bryssel, där ett stort antal människor omkom och skadades. Krayem är född i min hemstad Malmö och växte upp i stadsdelen Rosengård.

För tillfället sitter fyra personer häktade på sannolika skäl misstänkta för stämpling till terrorbrott. Den yngste är 15 år, och Säpo har noterat att det finns en ökande radikalisering bland unga, som tidigare talare nämnde.

Fru talman! Vi har också vissa händelser i närtid som påtagligt har ökat hoten mot vårt land. Koranbränningen är ett exempel som har orsakat starka känslor och som mycket väl kan trigga och även har triggat människor. Hotet finns där, och Paludans provokation är långt ifrån glömd inom vissa grupperingar.

Samma sak gäller angreppen på socialtjänsten, som anklagas för att med stöd av lagen om vård av unga, LVU, kidnappa muslimska barn. Även om det inte utlöser våldshandlingar är det en subversiv verksamhet ägnad att påverka och öka splittringen i vårt samhälle, och det kan inte uteslutas att enskilda eller grupper tillgriper våld mot den bakgrunden.

Fru talman! Jag vill också lyfta fram att det finns en tydlig och oroande koppling mellan terroristgrupper och den organiserade brottsligheten, där den senare till stor del finansierar terroristernas verksamhet. Den samlade empirin visar att organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism i allmänhet och våldsbejakande islamistisk extremism i synnerhet är överlappande och delvis sammanflätade fenomen.

Våldsbejakande islamistisk extremism och organiserad brottslighet är sammanlänkade genom rekrytering och samarbeten. Som nämndes tidigare reste för några år sedan ett hundratal personer från Sverige till Syrien och Irak för att ansluta sig till IS, eller Daish som det också kallas, eller till al-Qaida. Ett okänt antal har också anslutit sig till andra milisgrupper i regionen.

Man kan konstatera att många av dem som reste ned hade ett förflutet i de gängkriminella grupperingarna, kopplingar som fortfarande finns kvar. Jag vill lyfta fram att vi inte ska underskatta den gängkriminella miljöns och den organiserade brottslighetens koppling till terrorism. De är sammanlänkade på olika sätt.

Genom sitt våldskapital och sin ambition att skapa parallellsamhällen och underminera det demokratiska systemet utmanar dessa krafter direkt Sveriges inre säkerhet. Enligt Säkerhetspolisen har antalet attentatshot ökat mot Sverige och svenska intressen utomlands, där Sverige hamnat i större fokus för våldsbejakande islamistisk extremism. Terrorhotet mot Sverige, fru talman, måste med andra ord betraktas som fortsatt högt och allvarligt.

Regeringen, Kristdemokraterna och - det är jag säker på - vi alla här i kammaren tar detta på stort allvar. Ingen ska bejaka terrorism, och vi är alla eniga om att det är något som måste bekämpas. Det vi egentligen diskuterar är hur detta ska göras, men det finns en stor enighet om att det ska bekämpas.

Bristerna i vår terrorlagstiftning uppenbarades 2014-2015 när IS eller Daish härjade som värst i Syrien och Irak. Ny lagstiftning är på plats, men vi behöver stärka och komplettera den. Detta arbete pågår.

Vi behöver också stärka kapaciteten för att förebygga, förhindra och försvåra brott. Som nämndes har regeringen anslagit ökade medel till Säkerhetspolisen i budgeten för 2023 och har anslagit ytterligare 50 miljoner i vårändringsbudgeten.

Center mot våldsbejakande extremism, som också har nämnts här, har en oerhört viktig roll när det gäller att förebygga och förhindra radikalisering och utgör ett värdefullt stöd till kommuner och regioner genom sitt förebyggande arbete. Jag vill lyfta fram det viktiga arbete som de gör.

Det har också nämnts här tidigare att det finns beslut om kriminalisering av deltagande i terroristorganisationer.

Att motarbeta terrorisminnehåll online är viktigt. Där ligger ett förslag. Tanken är att vi ska kunna stoppa radikalisering via nätet, förhindra direktsända terrorattentat och radera inlägg som bidrar till planering av attentat.

Jag vill lyfta fram insatser mot penningtvätt, som är en viktig del i att förhindra och försvåra för terroristerna. Som jag nämnde tidigare finansieras mycket av terrorismen genom annan brottslighet, och medlen kanaliseras till de här grupperingarna.

Sist och slutligen vill jag lyfta fram vikten av det internationella samarbetet. Vi har ett bra samarbete inom ramen för Europol, som har en nyckelroll i bekämpningen av terrorism. Det arbetet måste stärkas, och jag tror att det är viktigt att vi från Sveriges sida ser till att vi får bra bemanning på Europol så att vi kan bevaka våra egna nationella intressen där.

Fru talman! Med det sagt yrkar jag avslag på samtliga motioner om terrorism med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Fru talman! Målet för all terrorismbekämpning är att undvika att terroristattentat sker. Arbetet mot terrorism delas in i tre områden: förebygga, förhindra och försvåra. Jag har i dag valt att lägga mitt fokus på det förebyggande arbetet.

Fru talman! Låt oss aldrig glömma dem som fallit offer för terrorism - de barn och vuxna som mördades på Drottninggatan här i Stockholm den 7 april 2017 och alla offer för terrorattacker världen över, år efter år.

Terrorbrott är det yttersta steget i en radikaliseringsprocess, och det är en process som fortfarande pågår varje dag här i Sverige. Den pågående radikaliseringen är ett hot mot vår demokrati. Radikaliseringen hänger nära samman med framväxten av parallella samhällen där separatistiska krafter utmanar svensk rättsordning.

Radikaliseringen hänger också samman med att antidemokratiska krafter påverkar människors delaktighet i det svenska samhället och tvingar dem att leva enligt patriarkala, separatistiska rättsordningar. Barn och unga indoktrineras att följa ideologier som erbjuder gemenskap men också förakt mot det svenska samhället. Man försöker systematiskt hota och skrämma svensk socialtjänst från att skydda barn från otrygga uppväxtmiljöer.

Om vi på riktigt ska förebygga, förhindra och försvåra terrorism krävs ett perspektivskifte. Radikaliseringen måste konfronteras tidigare och tydligare.

Radikaliseringen handlar nämligen inte bara om terrorism. Den handlar också om värderingar. En del i många radikaliseringsprocesser går ut på att värna normsystem som går tvärtemot individens rätt till frihet och jämställdhet och rätten att älska vem man vill oavsett kön. Det är normer och värderingar som genomsyrar svensk lagstiftning. Vi behöver inse att den demokrati, frihet och jämställdhet som vi älskar är värderingar som våldsbejakande grupper hatar och med alla medel vill förgöra.

I den svenska strategin mot terrorism som den förra regeringen fattade beslut om 2015 framkom att normer, värderingar och attityder som samverkar och bidrar till framväxten av extremism och terrorism måste motverkas effektivt. Det är viktigt att det finns ett genusperspektiv i arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism och terrorism. Vidare framkom betydelsen av insatser som kan påverka stereotypa normer som kopplar samman maskulinitet och våld.

Jag delar uppfattningen att normer, värderingar och attityder som samverkar och bidrar till framväxten av extremism och terrorism måste motverkas effektivt och att det krävs insatser som motverkar stereotypa könsroller. Men när jag letar i det material som tagits fram för att stödja arbetet har jag svårt att hitta reflektioner kring de normer, värderingar och attityder som ska motverkas effektivt.

Trots att Sverige var ett av de länder i Europa som hade flest personer som anslöt sig till terrororganisationen IS finns det fortfarande en beröringsskräck och en ovilja att prata om de normer och värderingar som ska motverkas. Detta trots indikationer på att hoten från högerextremismen ökar.

Det är svårt att motverka normer och värderingar när vägledande material inte nämner vilka normer och värderingar som ska motverkas och vad normerna och värderingarna har för syfte och mål. Men det finns rapporter där forskare har försökt identifiera faktorer.

I en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut om samband och synergier mellan våldsbejakande islamistisk extremism och hedersrelaterat våld och förtryck framkommer att det finns betydande likheter. Våldet och förtrycket är starkt patriarkalt och traditionsbundet. Inom båda dessa yttringar upplever anhängarna att deras normer, identitet och framtid är hotade och att våld och tvång är tillåtna medel. För att upprätthålla gruppens särprägel används kontroll, och det framkommer i rapporten att flickor och kvinnor utsätts i störst utsträckning.

Även i en rapport från Göteborgs stad, Hederskultur, våldsbejakande islamistisk extremism och gängkriminalitet, framkommer samband mellan hedersrelaterade brott, organiserad brottslighet och våldsbejakande islamistisk extremism, såsom den kollektivistiska strukturen, traditionella normer och grovt våld vid oförrätter för att upprätthålla hedern. Individuella fri- och rättigheter motarbetas, och de demokratiska samhällsfunktionerna trotsas.

Man ser traditionella könsroller och kontroll av flickor och kvinnor. I rapporten lyfts även att pojkar och män är präglade av ett destruktivt machoideal. Det framkommer också att polisens bedömning är att i stort sett alla vuxna individer som har rest för att leva där IS krigar har levt med hedersnormer.

Liknande faktorer framkommer i en kunskapsöversikt om vit makt-miljön som Center mot våldsbejakande extremism har tagit fram. Inom vit makt-miljön uppfattas den vita kärnfamiljen som grundläggande. Relationen mellan kvinnor och män betraktas ur ett konservativt perspektiv där könen har skilda förutsättningar och livsuppgifter.

Maskulinitetsidealet antar en överdriven, ofta våldsorienterad, manlig identitet. Den vita rasen, och specifikt kvinnan, ses som hotad av det mångkulturella samhället och i behov av skydd. Man anspelar på bilden av en stark maskulin krigare som ska beskydda den vita rasen och den egna familjens överlevnad. Homosexualitet betraktas som ett inre moraliskt och politiskt hot.

Dessa olika rapporter tecknar tillsammans en tragisk bild av att normer och värderingar är relativt lika i den våldsbejakande islamistiska miljön respektive vit makt-miljön. Det är konservativa könsroller där kvinnor ska kontrolleras. Heterosexualitet är den enda sexualiteten som kan accepteras. Det råder ett våldsideal bland män, som förväntas anpassa sig till ett destruktivt machoideal.

I vit makt-miljön ska kvinnor skyddas från det mångkulturella samhället, och när det gäller våldsbejakande islamistiska grupperingar ska kvinnor skyddas från de västerländska männen - samtidigt som kvinnor utsätts för mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.

Antisemitismen utgör ytterligare en gemensam nämnare för vit makt-rörelsen och den våldsbejakande islamistiska extremismmiljön.

Att få kunskap om de normer och värderingar som behöver motverkas skulle av lätt insedda skäl underlätta för det våldsförebyggande arbetet att bli så effektivt som möjligt, men trots insikten om behovet av att öka förståelsen för vilka barn och unga som löper risk att rekryteras in i våldsbejakande extremism och till kriminella gäng har rädslan för att prata om normer och värderingar legat som en grå yllefilt över politiken och ansvariga myndigheter. Kunskapen är avgörande för att förstå orsaken till att vissa barn rekryteras in medan den stora majoriteten barn och unga, oavsett område, inte attraheras av vare sig extremism eller kriminella gäng.

I strategin framkommer vikten av att det finns ett genusperspektiv i arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism och terrorism. Jag delar även denna ståndpunkt, men det är svårt att hitta genusforskning som kan bidra till det förebyggande arbetet. Det skulle verkligen kunna hjälpa oss att förstå hur de skilda kontexter som rekryteringen sker i påverkar den sociala och kulturella konstruktionen av kön.

Det vore mycket värdefullt att få reda på hur kön konstrueras i till exempel Ludvika, som har en aktiv högerextremistisk bas, eller i utanförskapsområdet Navestad i Norrköping, där jag vet att hederskulturen finns och där det även förekom stenkastning mot polisen under påsken förra året - eller hur kön konstrueras på Södermalm. Kan vi lära oss något av de olika sammanhangen?

En sak är jag övertygad om: För att vi ska nå barn och unga och påverka värderingar, normer och stereotypa könsroller måste barn och unga känna att vi förstår den verklighet som råder i deras närmiljö. Frågan kvarstår varför det inte funnits ett större intresse av att hitta fler pusselbitar som förklaring till att vissa unga killar attraheras av extremistiska och kriminella miljöer. Det är avgörande för att bilden ska bli tydlig.

I detta arbete blir frågor som rör normer och värderingar avgörande. Det är när vi vill se och veta som vi kommer att kunna möta barn och unga med relevanta insatser. Genom att se och förstå fler riskfaktorer kan vi förebygga rekrytering till våldsbejakande extremistiska miljöer.

Regeringen arbetar nu med att ta fram en ny nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Nu finns en regering som tydligt aviserat behovet av ett perspektivskifte. Ny lagstiftning är nödvändig och en viktig del i arbetet mot extremism och terrorism, men för att få till en förändring på lång sikt är det förebyggande arbetet avgörande. Därför måste vi tillsammans frigöra oss från den grå yllefilten och intensifiera och effektivisera det förebyggande arbetet - för att Sverige ska vara ett land där alla känner att de tillhör och tillför.

Terrorism

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)