Anna Wallentheim

Fru talman! De stora prisskillnaderna mellan elområdena är inte bara en teknisk och ekonomisk fråga utan också en fråga om regional rättvisa. Skåne och södra Sverige missgynnas systematiskt av den nuvarande elprisstrukturen. Det här är något som har belysts och som har kritiserats brett, inte bara här inne i kammaren. Det har kritiserats av Länsstyrelsen i Skåne. Det har kritiserats av företagare och barnrättsorganisationer. När södra Sverige år efter år får betydligt högre elpriser än övriga landet undergräver det också tilliten och sammanhållningen i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ingen del av Sverige ska lämnas i kylan – bokstavligt talat. Det är vårt ansvar som politiker att säkerställa att elförsörjningen och prissättningen inte sliter sönder vårt land eller lämnar de svagaste i mörker.

Fru talman! Det är hög tid att vi gör någonting åt detta. Det är fint att höra ministern säga att hon förstår och att hon är medveten, men väldigt lite resultat kommer ut av det. Fortfarande är det så att barnfamiljer och företag har det betydligt tuffare i Skåne än i övriga landet. Vi behöver dämpa de orimliga elkostnaderna. Vi behöver kompensera de hushåll som drabbas värst. Vi måste utjämna de regionala prisskillnaderna. Det måste bli någonting som leder till resultat. I min värld är det så att inget barn i Sverige ska behöva växa upp i ett kallt hem eller med föräldrar som tvingas välja mellan att sätta mat på bordet, att betala elräkningen och att se till att barnen kan utöva en idrott.

Fru talman! Jag anmälde mig, ganska sent, till debatten eftersom jag anser att vi behöver belysa konsekvenserna för svenska hushåll ännu mer.

Länsförsäkringar gjorde en rapport om just hur hushållens kostnader har ökat i samband med prisskillnaderna. En av deras analyser visade att en normalstor barnfamilj från Malmö på grund av höga elkostnader fick betala 57 000 kronor extra under 2022 – 57 000 kronor extra bara på grund av skenande elpriser. Det är mer än vad många betalar i hyra för ett helt år.

Även länsstyrelserna har varnat för att något som kallas energifattigdom snart kan vara en verklighet i Sverige, framför allt för barnfamiljer i södra Sverige och framför allt i Skåne. Familjer har inte råd att ha tillräckligt varmt hemma, att låta barnen gå vidare med fritidsaktiviteter eller ens att värma maten.

Jag har varit i kontakt med såväl Majblomman som Rädda Barnen och Bris när det gäller de här frågorna. Majblomman signalerar att de aldrig tidigare fått in så många ansökningar som de nu har fått, bland annat på grund av de skenande elpriserna. Barnfamiljer och barn skickar in att de önskar en extra filt för att det är kallt hemma. Och Bris meddelar att de får in fler och fler frågor från barn som undrar i vilken ålder de kan börja jobba, därför att de är så oroliga för familjens ekonomi.

Därför skulle jag vilja fråga energi- och näringsministern hur hon ser på elfattigdom och vad man gör för att förhindra detta för barnfamiljer i södra Sverige och framför allt i Skåne.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Herr talman! Tack, Torsten Elofsson, för följdrepliken!

Det enkla svaret är såklart att vi sedan 2006 har haft en borgerlig majoritet här i riksdagens kammare. Moderata kommunalråd hemma i Hässleholm har sagt till mig: Det finns ingenting som är så underbart som att vara kommunalråd när man har en S-styrd regering. Då kommer det nämligen resurser och pengar till kommunerna.

Faktum är att kommun efter kommun signalerar att de inte har tillräckliga resurser. De tvingas skära ned på skolor, och de tvingas skära ned på det förebyggande, på socialtjänsten och på psykiatrin. Samtidigt undrar vi varför kommunerna inte klarar av att hantera den hårt utsatta situation som de står inför. Det behövs resurser. Vi behöver bygga upp välfärden, inte montera ned den.

Vi socialdemokrater ser detta. Det är därför vi lägger ännu mer pengar till våra kommuner och regioner, för att se till att de ska kunna hantera den situation som de står inför, för att kunna hjälpa de barn och unga som är på glid.

Utan resurser spelar det ingen roll vilka fina ord vi säger här i kammaren eller vad vi säger att vi ska genomföra. Det är där ute, i mötet med barnen, som vi kan göra skillnad. Men det är inte vi politiker som gör det. Det är våra lärare, det är socialsekreterare, det är socialtjänsten, det är människor inom psykiatrin och det är våra fritidsledare. De behöver resurser. Det är det som den här kammaren behöver skicka ut till våra kommuner och regioner. Det skulle vara en bra början.

Herr talman! Jag tackar Torsten Elofsson för en otroligt bra fråga, som ger mig möjligheten att utveckla detta.

Frågan gällde punktmarkering av 800 unga som vi kan konstatera att det redan har gått för långt för. Det är fråga om barn som har hamnat i kriminalitet. Här menar vi såklart att det inte alltid är punktmarkering som kommer att vara lösningen, utan här behövs andra lösningar. Vi skulle ha börjat tidigare, och det hoppas jag att Torsten Elofsson kan hålla med om. Vi behöver ett samhälle som står starkt i att stödja barn så att de inte hamnar så snett.

Det finns en början. Vi hör många gånger historier från fritidsverksamheter, skola och socialtjänst att det finns en ung person som skulle behöva stöd. Det stödet kan ske i form av punktmarkering, det vill säga att man följer barnet till och från skolan samt till och från en verksamhet. Då vet vi hela tiden att ungdomen är på plats.

Det hjälper kanske inte de 800 barnen, som redan har hamnat snett. Det finns andra förslag, som HVB-hem och andra sociala insatser, som kanske skulle vara tydligare och skarpare där. Men några av dem skulle vi säkert kunna hjälpa genom punktmarkering. Det är otroligt viktigt att vi ser till att det finns en vuxen som är där, som ser och som agerar. Svaret på Torsten Elofssons fråga är alltså att inte alla av de 800 hade behövt punktmarkering.

Vi lägger, som jag nämnde i mitt anförande, resurser till att punktmarkera de unga, 1 ½ miljard till en början. Den socialdemokratiska budgeten innehåller även mer satsningar på kommunerna och regionerna än den borgerliga budgeten gör. Det gör också skillnad.

Herr talman! Det här kan bli en debatt där vi kör tillbakakaka på tillbakakaka. Faktum är att 71 procent av de propositioner som den borgerliga regeringen har lagt fram bygger på utredningar som den socialdemokratiska regeringen tillsatte. Nu vill ledamoten påpeka att det berodde på tillkännagivanden som skedde i justitieutskottet och att det är därför det egentligen är en borgerlig politik som genomförs. Därför vill jag att ledamoten ska gå tillbaka och titta i handlingarna. Faktum är att vi socialdemokrater valde att stödja många av tillkännagivandena, just för att det fanns populistiska förslag på sådant som ni påstår att vi gör nu. Den socialdemokratiska regeringen hade många gånger redan tillsatt utredningar och tittade på direktiv.

Ni vill göra populistiska utspel som visar att ni nu tar tag i detta. Men den socialdemokratiska regeringen höll redan på med mycket av arbetet. Det här handlar alltså inte om att vi socialdemokrater vaknade för sent, utan vi agerade och tillsatte utredningar. Den förra regeringen genomförde 80 straffskärpningar. Vi har sett till att nya polisutbildningar har startats, och vi har tillfört mer resurser. Det arbetet fortsätter.

Vi anser att det inte är avsändaren som är det viktiga, utan det är politiken som är viktig. Vi hade alltså inga problem med att säga ja till vissa av de tillkännagivanden som ni riktade. Det är tråkigt att vi nu har en situation där det verkar vara otroligt svårt för de borgerliga partierna att säga ja till våra förslag. Vi har lagt fram otroligt många förslag i justitieutskottet som får avslag på avslag, eftersom avsändaren är viktigare för er än politiken.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för replikmöjligheten.

Jag vill börja med att påminna om att vi under våra år i regeringsställning skärpte ett åttiotal straff. Vi såg också till att det blev nya polisutbildningar. Vi lade om rättspolitiken, som den här regeringen har valt att följa efter.

Samtidigt ska vi komma ihåg att det under båda våra mandatperioder var en högermajoritet i riksdagen. Det innebar att många av de förebyggande reformer som vi försökte lägga fram röstades ned av kammaren – av en högermajoritet som inte ansåg att det var nödvändigt att lägga kraft och krut på det förebyggande arbetet. Vissa av de förslag som vi lade fram i kammaren, som jag menar hade gjort skillnad, röstade man nej till. Det gällde till exempel att ta tag i skolmisslyckandet, det vill säga skolmarknaden. Vi vet att alldeles för många barn hamnar utanför och inte lyckas i skolan.

Jag menar att det inte är korrekt att påstå att vi inte agerade. Men jag ska vara helt ärlig och säga att vi inte gjorde tillräckligt. Det gäller särskilt det förebyggande arbetet, och vi kan nu se att vi borde ha gjort betydligt mer. Det försöker vi göra med de konkreta förslag som finns i vår motion. Förslagen är inte bara hårda utan handlar även om att det är bättre att agera förebyggande.

Vi har sett en explosion av repressiva förslag. Men om inte socialtjänsten, skolan och bup hänger med blir det inga förbättringar. Det är de som måste klara arbetet.

Vi socialdemokrater menar att trygghet kräver både kraft mot brotten och kraft för att lyfta fram våra barn. Det är förslag om detta som vi har lagt fram i skrivelsen.

Herr talman! Det handlar om barn – barn som begår grova brott, barn som rekryteras av gäng, barn som begår sprängdåd och barn som mördar barn.

Ja, det är tungt och gör ont att tala om barn på det sättet. Men det är också tungt att läsa Riksrevisionens rapport, för den bekräftar något vi länge anat och sett: att våra gemensamma system inte hänger ihop, att barn som borde fångas upp i tid inte får rätt stöd och att det inte spelar någon roll hur bra enskilda poliser, socialsekreterare eller lärare gör sitt jobb om helheten brister.

Riksrevisionens rapport är tydlig: Statens samlade insatser för att bryta barns grova kriminalitet är inte fullt ut effektiva. Samarbetet mellan olika aktörer haltar, orosanmälningar faller mellan stolarna, socialtjänsten saknar rätt verktyg och skillnaderna mellan kommuner är alldeles för stora.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Detta är inte bara tecken på systemfel. Det är ett svek mot de barn som hade kunnat få en annan framtid.

Herr talman! Jag vill dock samtidigt vara tydlig med att vi socialdemokrater välkomnar den skrivelse som regeringen har lämnat till riksdagen. Vi ser att man instämmer i mycket av Riksrevisionens kritik och att flera reformer är på gång.

Vi menar dock att det inte räcker. Om vi ska vända den här utvecklingen krävs det ännu mer. Därför har vi socialdemokrater lagt fram en följdmotion i ämnet med sex konkreta förslag.

För det första måste vi stärka samhällsvården för unga. Det handlar om de barn och unga som av olika skäl inte kan bo hemma. Här finns en utredning vid namn För barn och unga i samhällsvård. Den innehåller många bra förslag som blev positivt mottagna i remissrundan men som ännu inte har blivit verklighet. Vi vill att regeringen skyndsamt går vidare med några av dessa förslag.

För det andra måste det offentliga ta tillbaka kontrollen över HVB-hemmen för ungdomar som hamnat i kriminalitet. HVB-hemmen drivs i dag på en marknad där vi ser hur privata aktörer, till och med aktörer med kopplingar till grov organiserad brottslighet, driver hem där barn både utsätts för och rekryteras till allt grövre brott. Detta är fullständigt oacceptabelt. HVB-hemmen ska vara ett skydd för barn som hamnat på glid, inte riskera att göra dem till ännu grövre brottslingar.

För det tredje vill vi att personalen på HVB-hemmen ska få rätt verktyg, men såklart bara om dessa verktyg används på rätt sätt. Det kan handla om drogtester, visitationer och möjlighet att genomsöka rum. Men de befogenheterna måste också kombineras med kompetens, trygghet och respekt. Det är därför vi menar att det offentliga måste ta ansvar för HVB-hemmen, inte privata aktörer.

För det fjärde, herr talman, har vi föreslagit att socialtjänsten ska kunna punktmarkera unga på väg in i kriminalitet. Punktmarkering är inget roligt ord, men det är ett nödvändigt verktyg. Ibland handlar det nämligen om att en vuxen faktiskt följer med, är där, ser och agerar – varje dag, varje vaken timme om det behövs. Vi socialdemokrater har också avsatt medel för att detta ska kunna bli verklighet ute i kommunerna.

För det femte föreslår vi att ungdomskriminalitetsnämnder införs liknande den modell vi ser i Danmark. I en sådan nämnd ska det finnas en domare, en polis och en kommunrepresentant som tillsammans beslutar om en individuell plan med insatser, krav och uppföljning. Detta är dessutom något som ska kunna rikta sig till riktigt unga barn – innan de kommer in i rättssystemet, innan det har gått för långt. Vårt mål måste såklart vara att barn på glid fångas upp innan de hamnar i gängens klor.

Ungdomskriminalitetsnämnder är ett sätt att ge barnet riktning, men det ska också vara tydliga konsekvenser om man inte följer den plan man fått. Utredningen är klar. Remissen är genomförd. Nu är det bara en genomförandekommitté som saknas. Det är inte mer komplicerat än så.

För det sjätte är det, efter ett socialdemokratiskt initiativ, sedan den 1 juli 2023 straffbart att involvera personer under 18 år i brottslig verksamhet. Detta är ett sätt att komma åt topparna som utnyttjar våra barn. Vi socialdemokrater vill nu ta detta vidare och menar att också den som köper narkotika av barn ska riskera fängelsestraff. Den som köper narkotika av ett barn upprätthåller ett system där barn utnyttjas av gängen och sedan tvingas in i allt grövre kriminalitet. Med vårt förslag blir det svårare för gängen att utnyttja oskyldiga barn som riskerar att hamna på glid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Herr talman! I grunden handlar det om vilket ansvar vi vuxna tar. Vi måste välja: Ser vi barnen som ett hot, eller ser vi dem som människor som vi har en skyldighet att skydda?

Sanningen är att barn är barn – när vi tillåter dem att vara det. När samhället hårdnar, när omvärlden hårdnar, när retoriken på sociala medier och även här i kammaren hårdnar, då är det vuxnas agerande som leder till att barn förlorar rätten till sin barndom.

Det är därför vi också måste våga tala om de mest grundläggande förutsättningarna. Inget av det vi pratar om, oavsett om det handlar om tidiga insatser, punktmarkering, samordning eller HVB i offentlig regi, är nämligen möjligt om vi inte har starka kommuner och regioner som orkar bära ansvaret.

Här anser vi att regeringen brister. Man säger sig vilja satsa på det förebyggande arbetet, men samtidigt tvingas skolor, socialtjänster och barn- och ungdomspsykiatri just nu att göra nedskärningar. Hur ska vi kunna vända utvecklingen när de som ska göra jobbet saknar resurser?

Vi socialdemokrater har i vår budgetmotion lagt fram kraftfulla satsningar för att det förebyggande arbetet ska börja där barnen finns – i förskolan, i skolan, i fritidsverksamheten, i familjen och i kommunen.

Vi får aldrig glömma att det är vi vuxna som sätter ramarna. Det är vi som formar förväntningarna, miljön och möjligheterna – men också begränsningarna. Om vi inte står upp för barns rätt till skydd, stöd och trygghet är det vi som sviker, inte barnen.

Jag vill att fler barn ska få chansen att vända sitt liv till något positivt. Jag vill att färre barn ska hamna i kriminalitet. Jag vill att vi bygger ett samhälle där trygghet, tillit och framtidstro vinner över våld, rädsla och hopplöshet.

Det är därför vi har lagt fram motionen med våra förslag. Det är inte tillräckligt, men det är en bra bit på vägen.

Herr talman! Självklart står vi bakom alla våra förslag, men jag väljer att avsluta med att yrka bifall till reservation 3.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Visst kan man bli lite provocerad när man hör att beslut inte är fattade eller att det finns en inriktning. Men vi ser redan nu hur flera servicekontor har stängt dörren, låst dörren och slängt nyckeln. Det innebär att för många av orterna är beslutet egentligen redan fattat.

Fru talman! En annan aspekt är att det inte bara är äldre och digitalt utsatta som drabbas av regeringens beslut att skära ned på statliga servicekontor. Vi vet också att det här är något som slår direkt mot Sveriges krisberedskap. Statens servicecenter är ju också en beredskapsmyndighet. I tider av oro och osäkerhet behöver vi, enligt mig i alla fall, stärka, inte försvaga, den statliga närvaron i hela landet. Servicekontoren blir därför också en viktig del av den civila beredskapen.

Nedläggningen av kontor i Skåne eller på andra håll i Sverige gör oss mer sårbara. Vad händer när en större kris kommer? Vad händer när it-system slås ut och människor behöver komma i kontakt med staten direkt? Då är ju en stark fysisk närvaro avgörande.

Men den här regeringen väljer att göra precis tvärtom. Man skär ned, avvecklar och försvagar svensk beredskap. Detta sker samtidigt som omvärldsläget blir alltmer osäkert. Det är kortsiktigt agerande.

Fru talman! Vi socialdemokrater anser att det behövs fler servicekontor, inte färre. Vi behöver mer statlig närvaro, inte mindre. Vi socialdemokrater väljer att stå upp för en politik där Sverige håller ihop och där tryggheten inte ska bero på var i landet man bor.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är tydligt att regeringens nedskärningar av statliga servicekontor är ett dråpslag mot Sveriges befolkning men kanske framför allt mot de äldre och de mest utsatta.

Som vi har hört i debatten står det klart att tre servicekontor i Skåne läggs ned under 2025. Ett av dem som kommer att läggas ned i närtid är servicekontoret i Simrishamn, som hör till min valkrets. Simrishamn är en kommun där 30 procent av invånarna är över 65 år. Det är den kommun som har Skånes i särklass äldsta befolkning.

Det här handlar om människor som har ägnat hela sitt liv åt att bygga upp vårt samhälle och som har arbetat och betalat skatt. Nu får de veta att de förväntas klara sig utan den service de har varit med och byggt upp. Det är människor som kanske inte har någon dator. Det är en äldre grupp som inte alltid kan hantera bank-id. Nu får de höra att de ska åka flera mil för att få hjälp med pensionsärenden eller sjukförsäkring.

Simrishamn är inte ensamt. I debatten har vi fått höra att även kontoren i Landskrona och Trelleborg ska bort 2025. Vi vet redan nu att kontoret i Eslöv läggs ned 2026. Men vilka övriga som ska läggas ned vet vi ännu inte.

Detta sker samtidigt som Skånes äldre befolkning förväntas öka kraftigt. Enligt Region Skåne kommer antalet personer över 80 år att öka med 40 procent de närmaste åren. Det kommer självfallet att belasta vården och äldreomsorgen, men regeringen verkar ha missat att det också påverkar behovet av service i hela landet.

Fru talman! Statliga servicekontor handlar inte bara om tillgång till hjälp med pappersarbete. Det är också en trygg punkt för äldre som behöver stöd i en alltmer digitaliserad värld. Det handlar om rättvisa, om lika behandling oavsett var i landet man bor och om att vi inte kan föra en politik där äldre på landsbygden lämnas därhän medan äldre i storstäder har allt inom räckhåll.

Vi socialdemokrater ser värdet av en fungerande statlig närvaro i hela landet. Därför prioriterade den socialdemokratiska regeringen inte bara medel till de statliga servicekontoren utan också till att de skulle byggas ut.

Det har blivit tydligt i debatten att vi socialdemokrater inte accepterar att regeringens sparpolitik går ut över samhällets mest utsatta. Simrishamn och alla andra orter som har nämnts här i kväll ska inte behöva betala priset för att regeringen väljer att prioritera skattesänkningar framför samhällsservice.

(Applåder)

Fru talman! ”Det är lättare att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna”, sa Frederick Douglass. Det tycker jag är viktigt att vi har med oss under en sådan här debatt.

Barn och unga är vår framtid, vår största rikedom och vårt viktigaste ansvar. I varje barn finns drömmar, hopp och möjligheter, och vi som samhälle måste ge barnen de bästa förutsättningarna att låta dessa ta form.

Barn är aldrig en kostnad. De är alltid en investering. När vi satsar på dem satsar vi på ett starkare, tryggare och mer rättvist samhälle, för när barn får blomstra blomstrar hela samhället. Men enligt mig, fru talman, har samhället nu misslyckats med det.

I dag växer alldeles för många barn och unga upp i miljöer där de riskerar att dras in i kriminalitet. Det grova våldet har under lång tid krupit ned i åldrarna, och ofta är det de barn som redan har en tuff tillvaro och som saknar framtidstro som gängen vänder sig till. Dessa individer lockas lätt av löften om pengar, gemenskap och status eller riskerar att hotas och skrämmas till deltagande.

Rekryteringen av barn och unga till gängkriminalitet sker i dag i realtid på sociala medier, där kriminella nätverk öppet annonserar efter klivare och transportörer i olika nätforum. Där erbjuds unga snabba pengar för att begå väldigt grova brott. Trots att polisen identifierar dessa grupper, och trots att man är medveten om problemet, saknas verktyg för polisen att ingripa och lagstiftning som tvingar de sociala plattformarna att agera.

I dag hade Tidöpartierna en pressträff kring detta ämne. Det var välkommet. Vi socialdemokrater har försökt lyfta fram frågan i flera sammanhang och bland annat krävt en öppen hearing i justitieutskottet om nyrekryteringen i sociala medier. Vi kommer att följa detta arbete noga och kräver förslag som gör skillnad på riktigt för att skydda vårt samhälle och våra barn.

Detta är en utveckling som måste brytas. Det gör vi genom att bygga ett samhälle där varje barn känner att det har en plats och en framtid. En stark välfärd är samhällets bästa verktyg för att skapa jämlika livschanser. Det som krävs för att stoppa nyrekryteringen till gängen och minska ungdomsbrottsligheten är att hela samhället står starkt. När samhället sviker, när det skärs ned på resurserna till skolan, när socialtjänsten går på knäna, när rekrytering sker på nätet och när föräldrar kämpar för att få vardagen att gå ihop öppnas dörrarna för de kriminella gängen.

Fru talman! Jag är övertygad om att trygghet byggs genom social rättvisa. Det handlar om att varje barn ska ha möjlighet att drömma och tro på sin framtid och att varje förälder ska ha förutsättningar att vara en trygg och stabil vuxen i sitt barns liv.

För att lyckas måste vi se hela barnet – dess levnadsvillkor, dess familj och dess möjligheter i samhället. Det kräver en socialtjänst som har resurser att arbeta förebyggande. Det kräver skolor där varje elev blir sedd och får rätt stöd i tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Unga lagöverträdare

Vi behöver fritidsverksamheter som erbjuder unga ett alternativ och där fler vuxna ser och stöttar. Vi behöver patrullerande poliser på nätet. Vi behöver statlig service i hela landet. Vi behöver myndigheter och instanser som kan tala med varandra utan att stoppas av sekretess. Och vi behöver en rättspolitik som bygger på det vi vet fungerar.

Fru talman! Forskningen är tydlig. Vetenskapsrådets kunskapsöversikt över ungdomsbrottslighet, som släpptes hösten 2024, visar tydligt att ungdomsbrottsligheten generellt har minskat. Det är något vi pratar om alldeles för sällan. Ja, det finns en mindre grupp unga som begår allt grövre brott – fruktansvärda brott. Men vi får aldrig missa att ungdomsbrottsligheten faktiskt minskar och att barn och unga i vårt land många gånger är bättre än tidigare generationer.

De färre men värre är såklart en trend som måste brytas, med hjälp av rätt insatser och rätt stöd. Men att straffa alla unga hårdare är inte lösningen. Det som krävs är riktade, evidensbaserade åtgärder för dem som löper störst risk att fastna i kriminalitet.

Vi vet också att unga lagöverträdare alldeles för många gånger återfaller i brott. Enligt Kriminalvårdens egna rapporter är det just insatser som förändrar ungas beteende och tankemönster som har bäst effekt för att bryta brottsspiralen. Övervakning utan innehåll och längre straff minskar inte risken för återfall. Det är inte rätt väg att gå.

Socialdemokraternas reservation i detta betänkande, som jag vill passa på att yrka bifall till, är tydlig. Enligt vår mening bör regeringens agerande och propositioner när det gäller unga lagöverträdare ha förankring i evidens. Regeringen bör presentera förslag som kan ge goda resultat i arbetet med att bryta våldsspiralen och den organiserade brottsligheten bland unga. Att försöka övertrumfa varandra i fråga om vem som kan vara hårdast mot unga är en återvändsgränd.

Det var rätt och nödvändigt av tidigare regering att skärpa straffen och modernisera lagstiftningen när det behövdes. Flera av de utredningar som den socialdemokratiska regeringen tillsatte har nu också blivit verklighet. Men i dag är behoven annorlunda. Välfärden i landets kommuner och regioner har pressats hårt av den ekonomiska krisen. Det är något som vi måste ta på allvar.

Nu är det avgörande att vi flyttar det offentliga samtalet och riktar fokus mot brottslighetens sociala grundorsaker. Trygghet byggs genom att stärka välfärden, inte genom att ensidigt förlita oss på allt hårdare repressiva åtgärder. Det är dags att sätta investeringar i skola, socialtjänst och förebyggande insatser i centrum. Att bryta rekryteringen till kriminalitet är det absolut viktigaste för vår framtid.

De stora utmaningarna ligger, som jag har nämnt, i att bryta rekryteringen och återfallen i kriminalitet. För det krävs en politik som bygger på forskning och beprövade metoder, inte symbolpolitik.

Fru talman! Slutligen: Vi socialdemokrater vägrar att ge upp tron på och hoppet om våra barn och unga. Det måste vara slut med ett samhälle som blundar och drar sig tillbaka.

En stark, generell välfärd är den bästa jämlikhetsskapande kraft vi känner till. I grunden handlar det om att samhället ska vara starkt och närvarande i hela Sverige. Föräldrar i hela Sverige ska ha ett jobb, och familjer ska ha en bostad. Vi ska tidigt kunna punktmarkera varje ung som är på glid. Välfärdens personal i hela Sverige ska ges förutsättningar att se och stötta varje unge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Unga lagöverträdare

Det är så vi bryter rekryteringen till gängen. Det är så vi stoppar våldet. Det är Socialdemokraternas svar.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill till att börja med tacka justitieministern för de svar som jag har fått i dag. Ministern är nog medveten om att vi socialdemokrater många gånger har riktat vår största kritik mot regeringen när det gäller just arbetet mot rekrytering och med det förebyggande och att man missar dessa delar. Ofta är man beredd att ta till väldigt repressiva åtgärder för att skruva åt och komma åt gängen och den ökade brottsligheten.

Många av de åtgärder som har lyfts upp i dag har haft fokus på det förebyggande arbetet, på hur vi kan öka kunskaperna om hur barn och unga rekryteras och på de digitala miljöerna men också på arbetet inom skolan och föräldraansvaret. Jag tror att det är viktigt för att vi ska komma framåt i frågan.

I tidigare debatter med justitieministern har jag nämnt hur viktigt det är att vi stänger kranen till nyrekryteringen och inte bara öser vatten ur badkaret för att få stopp på det här. Genom fokus på nyrekryteringen kan vi få ned den grova brottslighet som vi ser i samhället.

I dag har vi haft möjlighet att diskutera en av de enligt mig mest akuta frågorna för barns och ungas säkerhet, nämligen hur vi stoppar rekryteringen till kriminella nätverk. Vi har också haft fokus på hur man rekryterar från LSS-boenden. Det handlar om barn och unga med omfattande vårdbehov och som ofta saknar starka sociala nätverk och därför blir extra sårbara i dagens samhälle och för gängens påverkan.

Justitieministern lyfter fram breda åtgärder för att stoppa rekryteringen av unga, och även om vi har pratat om generella åtgärder hoppas jag att dessa barn inte ännu en gång faller mellan stolarna. De signaler som jag nästan alltid får från socialtjänsten, Passalen och kommunerna är att det här handlar om barn som alltid riskerar att falla mellan stolarna eftersom ingen är riktigt beredd att ta ansvar för dem. Jag hoppas att ministern tar med sig detta i regeringens fortsatta arbete.

Vi måste inse vikten av att satsa på det förebyggande arbetet, såsom fritidsverksamhet, social inkludering och skola. Ibland kan det saknas resurser, och jag tror att vi är i behov av mer pengar till välfärden. Med dessa ord tackar jag för debatten.

Fru talman! Justitieministern har i sitt svar betonat regeringens övergripande strategi för att bekämpa kriminalitet, med fokus på att slå mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga. Dessa insatser är självklart viktiga och nödvändiga för att vi ska stoppa bland annat nyrekryteringen. Men när jag har haft kontakt med Passalen och kommuner har de framfört att det saknas en djupare analys av denna nya typ av rekrytering.

Vi är medvetna om att det har funnits en nyrekrytering av barn och unga under alldeles för lång tid, men otroligt många vittnesmål kom i höstas efter att rapporten från Brå presenterats. Även individers vittnesmål om att de blivit rekryterade började nå ut i medierna. Man hade inte sett detta slags rekrytering komma. Det här var en ny rekryteringsbas.

Som ministern nämner är det inte funktionsnedsättningen i sig som är problematiken, utan snarare att det kanske saknas ett konsekvenstänk och att man ofta är väldigt isolerad och ensam. Det gör att man är väldigt lättmanipulerad och blir lätt att påverka. Konkreta åtgärder riktade till dessa barn och unga är alltså otroligt viktiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ministern nämner vidare att man tillsätter flera utredningar som syftar till att reformera den sociala barn- och ungdomsvården samt ger ett uppdrag till Brottsförebyggande rådet och totalförsvaret om att öka kunskapen om kriminella nätverk och om hur rekryteringen av barn och unga ser ut i digitala miljöer. Det här är otroligt viktigt.

Ministern nämner också sekretesshindren. Jag tror att alla partier under alldeles för lång tid har känt att det är något vi behöver ta oss över. Självfallet måste kommuner, myndigheter, skolor och socialtjänst kunna prata med varandra för att stoppa rekryteringen.

Vissa av dessa förslag missar dock just den här speciella gruppen barn och unga. Det är egentligen själva anledningen till min interpellation. Jag ville lyfta fram för regeringen och ministern hur viktigt det är att ha fokus på denna nya rekrytering som sker.

Vi behöver riktade insatser för att utbilda personalen på LSS-boenden. Vi behöver också identifiera de tecken på rekrytering som finns men som vi alldeles för många gånger missar. Vi måste också stärka samarbetet mellan boenden, skolan, socialtjänsten och polisen för att tidigt upptäcka och förhindra att dessa barn dras in i kriminalitet.

Sammanfattningsvis efterlyser jag en mer detaljerad och målgruppsanpassad strategi från ministern och regeringen för att skydda barn på LSS-boenden från att rekryteras av kriminella nätverk. Det räcker inte med generella åtgärder; vi behöver vissa specifika, riktade insatser som tar hänsyn till dessa barns unika behov och sårbarheter.

Fru talman! Vi står inför en allvarlig och djupt oroande utveckling där kriminella nätverk riktar sin rekrytering mot barn och ungdomar på LSS-boenden. Dessa boenden, avsedda för unga med psykiska funktionsnedsättningar och omfattande vårdbehov, har blivit en ny målgrupp för gängens destruktiva verksamhet. Enligt utredare på Brottsförebyggande rådet har kriminella nätverk börjat rekrytera barn med tydliga funktionsnedsättningar på just dessa boenden. Det kunde vi också följa i medierna under hösten och vintern, och det var bakgrunden till min interpellation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De barn som rekryteras är ofta blyga, introverta och i stort behov av stöd, vilket gör dem extra sårbara för manipulation. Gängen använder otroligt sofistikerade metoder såsom långvarig påverkan via sociala medier och hot om ekonomisk skuld för att tvinga dessa barn och ungdomar att utföra grova våldsbrott. Det är en skrämmande utveckling som vi måste ta på största allvar.

Problemet förvärras av att barnen ofta saknar tillräckligt stöd i skolan och fritidsverksamheterna och att tidiga insatser från samhället uteblir. Det skapar en ond cirkel där de mest utsatta barnen i vårt samhälle hamnar i kläm och utnyttjas av kriminella krafter.

Fru talman! Fritiden spelar en avgörande roll för att förebygga utanförskap och kriminalitet. Efter att jag hade skickat in min interpellation hade jag förmånen att bli kontaktad av organisationen Passalen, som arbetar med att inkludera barn och unga med funktionsnedsättningar i fritidsverksamheter. De jobbar med att ge sådant stöd direkt i kommunerna. De lyfter fram en allvarlig brist, nämligen att barn inte får tillräckligt stöd. Kommunerna skär ned på resurser, det saknas kunskap om dessa barns behov och möjligheterna till meningsfull fritid minskar. När stöd och framför allt sammanhang saknas för de här barnen ökar risken för isolering och därmed också för rekrytering till gängen.

Samtidigt ser vi hur barn och unga utsätts för ökande våldskonsumtion på nätet. Grova våldsbrott sprids i sociala medier, och normaliseringen av våld påverkar deras syn på vad som är rätt och fel. Studier visar att en hög exponering för våld ökar risken för både deltagande i brott och apati inför våldets konsekvenser.

Att stoppa rekryteringen av barn från LSS-boenden handlar inte bara om att vi måste vara hårda mot gängen. Det handlar också om att stärka skyddsfaktorerna. Vi måste satsa på inkluderande fritidsverksamheter, utbilda personal och bryta våldskulturen på nätet. Det kräver samordning mellan rättsväsen, skola, fritidsverksamhet och socialtjänst men också ett tydligt ledarskap från politiken. Vi kan inte vänta. Rapporter visar att detta sker här och nu.

Fru talman! Min fråga, utifrån den utveckling vi ser, är hur justitieministern avser att säkerställa att det förebyggande arbetet mot rekrytering - även i skola och fritidsverksamhet och när det gäller skydd mot digital påverkan - inte hamnar mellan stolarna när det handlar om just den här gruppen barn och unga. Det behöver prioriteras i regeringens strategi.

Herr talman! Det tillhör kanske inte vanligheten att jag begär replik på vare sig Miljöpartiet eller Rasmus Ling, men jag tycker att över tio år i Sveriges riksdag och över hundratals debatter i kammaren ska uppmärksammas.

När jag kom in i justitieutskottet hösten 2021 var det inte lätt. Det är inte lätt att ha suttit sju år i ett utskott för att sedan byta till ett annat ett år innan ett riksdagsval och förväntas sätta sig in i alla frågor som det utskottet hanterar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nya uppgifter för centrum mot vålds-bejakande extremism

Herr talman! Jag har fördelen att tillhöra ett parti som har många ledamöter i varje utskott, medan Rasmus Ling representerar ett parti där han är själv. Varje gång jag har suttit i kammaren har jag blivit otroligt inspirerad av det engagemang och den kunskap som Rasmus Ling besitter. Jag vill att du ska bära det med dig. Du har ett otroligt starkt engagemang för rättsstatens principer där du rakryggat här i kammaren har stått upp för de principerna. Men jag vet att ledamoten har ett lika stort engagemang för mänskliga rättigheter, miljö och klimat samt för allas människors rätt att känna sig trygga i det här landet.

Jag hoppas att ledamoten tar med sig detta engagemang oavsett vad som väntar i framtiden. Du ska veta att du har inspirerat mig och många andra att våga kliva in i politiken och att våga ta fajten. Den här sista debatten blev väl inte så spänstig och rolig som du kanske hade önskat att en sista debatt skulle vara eftersom vi alla i utskottet är överens, men jag önskar dig lycka till med allt som komma skall.

Herr talman! För dem som lyssnar på debatten, oavsett om det är här i kammaren eller hemma, kan det kanske ibland verka lite märkligt när vi går upp i talarstolen och debatterar ärenden där alla partier är överens, och så är det i det här fallet. Ibland kan det bero på att man som parti vill markera vilket ställningstagande man står för, och ibland är det av rent personligt intresse. Så är det för mig i det här fallet.

Det gäller framför allt det nya uppdraget att ge stöd till aktörer som hanterar ärenden där det finns en oro för en skolattack som Center mot våldsbejakande extremism eller CVE, som jag kommer att benämna det i resten av debatten, nu får.

Herr talman! Som lärare har jag sett hur skolan kan, ska och bör vara en trygg plats där barn kan växa och utvecklas. När den tryggheten hotas måste vi som politiker agera - inte bara i efterhand utan också genom förebyggande arbete. Attacker mot barn och unga är något av det mest skoningslösa som finns. Att någon ger sig in på en skola - den plats där våra barn och unga ska känna sig trygga och där de ska lära sig om livet, samhället och omvärlden - med uppsåt att döda är för mig helt ofattbart. Men vi vet att det händer, och vi vet tyvärr att det sker också i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nya uppgifter för centrum mot vålds-bejakande extremism

Länge ansågs skolattacker i relativt hög grad vara ett amerikanskt problem. I USA slog man tyvärr både 2023 och 2024 rekord i antalet skolattacker. Men det senaste decenniet har vi sett hur detta också har nått vårt land. Från 1960-talet och framåt har ett tiotal attacker skett i svenska skolor, och de flesta har inträffat de senaste tio åren. Tre av dem har skett i min hemregion Skåne: i Eslöv, Kristianstad och Malmö.

Jag debatterade detta i kammaren redan för nästan exakt ett år sedan mot justitieministern i en interpellationsdebatt. Det berodde inte på de inträffade attackerna i sig utan på att polis, socialtjänst och CVE då slog larm om upptäckten att fler skolattacker än någonsin planerades i Sverige.

Vi ser nämligen hur en växande grupp unga, nästan alltid pojkar, isolerar sig från verkligheten och fördjupar sig i farliga nätforum där extremism, hat och våldsromantik ökar. I dessa forum hyllas bland annat skolattackerna i USA, och unga svenska pojkar uppmuntras att följa efter. Vi ser hur framför allt högerextrema miljöer och konspirationsteorier spelar en allt större roll i denna radikalisering, och några av de fruktansvärda dåd som har skett i Sverige vittnar just om detta.

Mot den bakgrunden är det bra och nödvändigt att CVE nu får nya uppgifter. Från och med den 1 mars 2025 kommer CVE att vara en kontaktpunkt för myndigheter och andra beslutsorgan som granskar offentligt finansierade verksamheter för att säkerställa att inga medel går till extremism. Men framför allt är det bra att CVE får i uppdrag att ge stöd till kommuner, skolor och andra aktörer som hanterar ärenden där det finns en oro för skolattacker.

Herr talman! Detta är en utveckling som vi socialdemokrater har identifierat och tagit på stort allvar. I vår budgetmotion föreslog vi därför ytterligare 40 miljoner kronor till CVE för att säkerställa att de har resurser att hantera den ökande extremismen och stödja arbetet mot skolattacker. Det handlar om att ge CVE förutsättningar att bistå skolor och myndigheter men också att arbeta förebyggande för att hindra att unga pojkar dras in i dessa destruktiva miljöer.

Vi vet att den stora utmaningen ligger i flödet av hat, våld och extremism på nätet som nästan aldrig tar slut. Vi ser det i hur unga män som har utfört skolattacker själva beskriver att de radikaliserats på sociala medier, Tiktok och Snapchat, där de drivits på av en gemenskap som hyllar våld.

Attackerna vi redan har sett är en tillräcklig varningssignal som säger att detta aldrig någonsin får ske igen. Vi har alla ett ansvar för att vända utvecklingen och ge skolan och samhället de resurser som krävs genom att motverka de miljöer som radikaliserar unga och genom att se till att det förebyggande arbetet får det stöd som behövs.

För mig som socialdemokrat går det att sammanfatta så här: Satsa på välfärden, och satsa på ökad samhällsgemenskap i stället för att till exempel sänka skatten för de rikaste!

Med de orden välkomnar jag CVE:s nya uppdrag och yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Om man vill snälltolka ministern kan man nästan hoppas att hon också var inne på det totala marknadsmisslyckande vi ser, där kriminella aktörer tar sig in på välfärdsområden genom att driva vårdcentraler, HVB-hem och så vidare. Där skulle vi verkligen kunna stoppa skattepengar från att flöda ut till kriminella.

Ledamoten från Sverigedemokraterna, Sara Gille, lyfter fram att man gör prioriteringar som vi annars inte hade gjort. Men faktum är att de flesta propositioner som den här regeringen lagt fram har byggt på utredningar som den förra regeringen tillsatte. I mycket av det här står vi på samma sida; jag tycker inte att man ska vilseleda åhörarna.

Fru talman! Jag är socialdemokrat. För mig handlar politik om att ge människor en trygg grund att stå på - ekonomiskt, socialt, arbetsmässigt och så vidare. Det är så vi kan förebygga att unga kvinnor hamnar i ekonomisk utsatthet och i förlängningen i sexuell exploatering. I stället för skattesänkningar för de redan välbärgade anser jag att vi behöver satsa på att fler unga ska hamna i arbete. Vi behöver satsa på fler utbildningsmöjligheter. Vi måste rikta stöd till unga för att hantera skulder, för att förebygga en osund konsumtion och för att ge alla unga, inte bara tjejer utan också såklart killar, kunskap om privatekonomi redan i skolan.

Till sist behöver vi en politik som sätter jämlikhet och jämställdhet främst. När unga kvinnor tvingas sälja bilder och videor på sig själva för att klara av vardagen är det ett tecken på att vårt samhälle har misslyckats. Det är dags att vi tar ansvar för detta och visar att det går att vända den utvecklingen. Som socialdemokrat och feminist hoppas jag att vi framöver kan se en politik som faktiskt lever upp till sina löften - en politik som ger unga kvinnor trygghet, stöd och möjlighet att bygga en framtid där de aldrig behöver känna att deras enda alternativ är att sälja sin kropp för att få ihop livet eller vardagen.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Ministern nämner några saker som är otroligt viktiga i debatten om kvinnors skuldsättning och varför den ökar. Vi vet att mycket av detta kan kopplas till just den ökade konsumtionen och till näthandeln. I intervjuer med unga tjejer i dag förklarar de själva att det finns en förväntad livsstil som man måste leva upp till och som gör att man handlar saker som man vet att man egentligen inte har råd med. Självklart är även det något som vi måste attackera.

Ministern lyfter som sagt upp flera åtgärder som regeringen arbetar med. Jag vill än en gång poängtera att mycket av detta är bra och viktigt för att komma till rätta med de här frågorna. Men jag kan såklart också undra om det räcker.

I bland annat ministerns första svar fick vi ta del av att 10 miljoner kronor avsätts till stöd för personer i prostitution. Det är såklart viktigt för att komma till rätta med att kvinnor är i den typen av prostitution.

Men samtidigt försöker vi driva på när det gäller att kvinnor i prostitution riskerar att bli dubbelbestraffade, eftersom de också ska betala skatt. Jag har bland annat haft en interpellationsdebatt med finansministern om det tidigare. Vi vill gärna att man går fram med att ta bort kravet på att de ska betala skatt.

Det är naturligtvis bra att de här 10 miljonerna finns till personer som befinner sig i prostitution. Men samtidigt är det en väldigt liten summa i relation till de enorma skattesänkningar som regeringen gör för till exempel höginkomsttagare. Tydligen finns resurserna, men man väljer att inte prioritera de kanske mest utsatta människorna i vårt land, unga kvinnor med ekonomiska problem och kvinnor i prostitution, på samma sätt som man sänker skatten.

Vidare ser vi att regeringen och Sverigedemokraterna har tagit bort till exempel gratis tandvård för unga, vilket ökar kostnaderna för dem som redan har det svårt. Det är knappast något som lär underlätta för de unga tjejer som redan brottas med en ganska tuff ekonomi.

Tidöpartierna säger också nej till vårt förslag om att höja barnbidraget, och man tar bort stödet till utsatta barnfamiljer. Och man sänker som sagt bostadsbidraget, vilket drabbar ensamstående kvinnor.

Samtidigt saknas också en strategi för att få unga i arbete. Många av kvinnorna som nu väljer att sälja bilder, videor och sig själva är tyvärr många gånger unga. I Sverige är tyvärr var fjärde ung arbetslös just nu. De här unga kvinnorna tvingas då in i en ekonomisk desperation.

Regeringen har i sina jämställdhetspolitiska mål ett mål om ekonomisk självständighet för kvinnor. Men vi ser samtidigt att regeringens politik gör det dyrare att vara ung i Sverige i dag. Man prioriterar att sänka skatten för de allra rikaste i stället för att prioritera de här unga flickorna. Det gör mig lite konfunderad.

Man sänker också skatten för den rikaste delen av vår befolkning. Det är personer som aldrig någonsin har ställts inför att behöva sälja sin kropp för att kunna betala hyra eller mat.

Jag vill fråga ministern: Utifrån de pågående utredningarna och uppdragen som man har lagt, hur har man tänkt mäta på vilket sätt det ger resultat i framtiden? Finns det planer på utvärderingar och så vidare av de åtgärder som har presenterats, så att vi vet att det på riktigt förebygger och gör skillnad när det gäller till exempel sexuell exploatering?

Fru talman! Den 9 januari i år fick jag nyhetsnotiser i mobiltelefonen från Sveriges Radio som fick mig att stanna upp. Det var notiser som berättade om hur polis och socialtjänst runt om i hela vårt land rapporterar om hur allt fler unga kvinnor och tjejer säljer sex för att kunna betala av sina skulder och betala sina räkningar. Det är rapporter om hur kvinnor både annonserar och säljer bilder och filmer på sig själva på nätet. En del unga kvinnor går så långt att de väljer att stämma träff med männen och erbjuder dem sexuella tjänster för att kunna betala hyra, handla mat eller betala en telefonräkning.

Jag vill börja med att tacka ministern för svaret. Det innehåller många tydliga åtgärder som kan göra stor skillnad. Men jag anser också att svaret fokuserar kanske lite mer på symtomen av problemet snarare än orsaken. Ministern nämner flera viktiga åtgärder för att motverka sexuell exploatering, och det är bra och nödvändiga åtgärder. Men det jag saknar är en tydlig plan för att förebygga hur dessa unga kvinnor ens hamnar i dessa situationer från början.

Vad är det som gör att skuldsättningen bland unga ökar? Varför kan vi se att kvinnor, framför allt unga kvinnor, inte har ekonomisk trygghet nog att ens kunna betala sina räkningar eller hyra? Det här är roten till de problem vi pratar om.

Vi vet att antalet skuldsatta unga kvinnor har ökat med 106 procent det senaste decenniet. Vi vet också att kvinnor generellt tjänar betydligt mindre än vad män gör, och det är ett gap som på grund av det ekonomiska läget snarare ser ut att öka än att minska. Utöver detta vet vi också att vart tolfte barn i Sverige växer upp i en familj där föräldrarna har skulder hos Kronofogden. Det här leder till att barn och unga tvingas hitta egna lösningar för att få in pengar.

Tyvärr visar rapporterna från polis och socialtjänst att allt fler unga tjejer väljer att sälja bilder på sig själva via sociala plattformar såsom Snapchat för att snabbt få in pengar. Det börjar ofta som något ganska harmlöst, enligt flickorna själva. Det finns intervjuer med dessa unga tjejer, och de förklarar att de ibland börjar med att tjäna några hundralappar på att sälja bilder på sina fötter. Snabbt utvecklas detta till att männen ber dem om lite mer - lite mer och lite grövre. Det som ofta börjar som något harmlöst leder till att gränserna snart flyttas och blir något betydligt grövre som också kan leda till att sexuella möten bokas.

Att kvinnor i Sverige tvingas sälja sina egna kroppar är ett tydligt tecken på att samhället sviker, men det är också det yttersta tecknet på mäns våld mot kvinnor.

Vad gör regeringen för att förhindra att unga kvinnor och barn ens hamnar i den situationen? Regeringen har ju lagt fram förslag som rör digital exploatering. Det är en otroligt viktig utveckling, men jag ser inte någon konkret plan för att stoppa den växande skuldsättningen och för att hjälpa unga kvinnor att bygga en ekonomisk trygghet från början. För jämställdhetsministern borde detta vara minst lika viktigt att ta itu med som hur vi stoppar denna typ av sexuell exploatering.

Fru talman! Jag vill börja med att be om ursäkt för att interpellationen har breddats. Som jag sa i mitt inledningsanförande var tanken från början att det skulle vara flera frågor i samma interpellation som gärna skulle besvaras av en minister, men nu blev de uppdelade på flera interpellationer.

Jag vill därför också tacka statsrådet för svaren och för att statsrådet ändå har kommit hit i dag. Min bild är att vi är överens om hur problemet ser ut. Vi vet att läget är akut för många kvinnor och även för unga män i Sverige i fråga om ekonomin. Vi ser hur unga kvinnor drabbas ekonomiskt, och det leder till att unga kvinnor i Sverige i dag hamnar i situationer där de tvingas sälja sex för att betala sina skulder. Det är ett resultat av bristande stöd, ekonomisk ojämlikhet och att politiken inte har satt unga kvinnors behov i första rummet - men nu är man beredd att ta de stegen.

Det finns positiva och viktiga steg i statsrådets svar, men jag hoppas såklart att regeringen omedelbart tar krafttag för att minska ungdomsarbetslösheten, för att förbättra stödet till unga kvinnor, för att se över skuldsättningen och kreditgivningen och för att skärpa åtgärderna mot sexuell exploatering. Vi kan inte vänta med detta för de unga kvinnor som förtjänar att få stöd redan i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som socialdemokrat ser jag en väg framåt i detta, en fråga för partiet att driva och en fråga att samtala med regeringen om. Vi vet att det är med hjälp av utbildning, jämlika möjligheter på arbetsmarknaden och ett stärkt ekonomiskt skyddsnät som vi kan förhindra att allt fler unga kvinnor hamnar i den situationen. Vi måste ge unga kvinnor kunskap om privatekonomi, erbjuda stöd för att hantera skulder, säkerställa att de kan få jobb och gå vidare så att de kan stå på egna ben och hantera synen på konsumtion.

Som socialdemokrat har jag alltid stått upp för att ingen ska behöva stå ensam i svåra tider, och jag kommer att fortsätta att kämpa för att unga kvinnor ska få det stöd de behöver för att bygga en bättre framtid.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Precis som statsrådet nämner är det inte så att unga kvinnors skuldsättning har sprungit förbi männens. Däremot har den ökat mer dramatiskt än de unga männens. De senaste siffrorna jag sett visar att det i nuläget bara skiljer 50 kronor mellan unga kvinnors och unga mäns skuldsättning.

Som statsrådet också nämner blir det ibland problematiskt med interpellationsdebatterna i kammaren, framför allt när frågor hamnar på flera olika ministrar. Det är klart att vi också har en situation i Sverige, framför allt för unga, med en arbetslöshet som springer iväg. Detta hamnar på ytterligare en ministers arbetsbörda.

Det är naturligtvis problematiskt att vi ser så otroligt många unga människor i vårt samhälle som står utan arbete. Under både 2023 och 2024 ökade ungdomsarbetslösheten ganska dramatiskt, och trenden ser tyvärr ut att fortsätta in i 2025. Detta underlättar inte för unga kvinnor utan gör i stället att de riskerar att hamna i en situation där de tvingas ta till desperata åtgärder för att klara sin ekonomi.

Jag vill här lyfta fram fenomenet sugardejting som ett exempel på detta. Det handlar om unga kvinnor som söker ekonomiskt stöd från äldre män, ofta i utbyte mot sex eller umgänge. Detta presenteras mer och mer som en livsstil på nätet och förskönas på många sidor, men i verkligheten är det förtäckt prostitution. Det är ett resultat av en politik som inte har gett unga kvinnor tillräckliga förutsättningar för att bygga en stabil och trygg ekonomisk framtid.

Statsrådet nämner i sitt interpellationssvar att ekonomisk jämställdhet är ett av de jämställdhetspolitiska delmålen, vilket innebär att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Dock vet vi tyvärr alla att kvinnors genomsnittliga disponibla inkomst är betydligt lägre än männens, drygt 20 procent lägre. Sett till inkomst under ett helt liv blir skillnaden hela 6,3 miljoner kronor. SCB:s senaste mätning visar också att denna skillnad ökar snarare än minskar. Därför vore det intressant om statsrådet svarade på hur man, sett till hans portfölj, ämnar leva upp till de jämställdhetspolitiska målen och hjälpa unga kvinnor till ekonomisk självständighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är bra att regeringen inför fler regler för att minska osund kreditgivning, men det är också viktigt att vi ser ännu mer långsiktiga strukturella förändringar som kan förhindra att unga kvinnor hamnar i den här situationen.

Som socialdemokrat anser jag såklart att vi alltid ska arbeta för att ge både unga kvinnor och unga män de verktyg de behöver för att bygga en hållbar framtid. Därför måste vi prioritera att skapa fler jobb och erbjuda mer utbildning för att förbättra ungas chanser på arbetsmarknaden.

Statsrådet tar också upp en annan sak som bekymrar mig, nämligen synen på konsumtion. Vi vet tyvärr att alltför många unga kvinnor i vårt land påverkas av sociala mediers bild av hur en förväntad livsstil ska se ut. I stället för att ge skattesänkningar till de allra rikaste och göra det dyrare för unga genom att till exempel ta bort gratis tandvård borde kanske regeringen presentera förslag som gör skillnad för unga kvinnor på riktigt. Även om regeringens åtgärder är bra på många sätt räcker de inte för att lösa den akuta situationen för dessa unga kvinnor som redan i dag är utsatta.