Fru talman! Niklas Karlsson har frågat mig vilka konkreta åtgärder regeringen och jag överväger att vidta i närtid för att dämpa effekterna av de höga elpriserna i södra Sverige och säkerställa att företagskonkurrens och hushållsekonomi inte undergrävs av ojämna prisnivåer. Niklas Karlsson har också frågat mig om regeringen och jag planerar några ytterligare samtal och förhandlingar med andra medlemsstater eller EU-kommissionen för att reformera den övergripande europeiska elmarknadsmodellen och bättre anpassa den till medlemsländernas skilda produktionsförutsättningar.

Orsakerna är flera till de högre elpriserna i södra Sverige jämfört med norra Sverige. En orsak är det europeiska beroendet av fossil energi för elproduktion samt av gas. En annan viktig orsak är nedläggningen av kärnkraft och kraftvärme i södra Sverige, vilken skapat brist på planerbar elproduktion. I detta ligger att elsystemets utformning, alltså var elproduktion sker och elnät byggs, är avgörande för våra elpriser. Det behövs såväl en jämnare fördelning mellan elproduktion och elanvändning i alla delar av Sverige som en hög och stabil överföringsförmåga inom Sverige.

I fokus för regeringens politik står därför utbyggnaden av fossilfri planerbar elproduktion och förstärkningar av elnät inom Sverige. Sverige behöver ett leveranssäkert elsystem med hög försörjningstrygghet för att värna konkurrenskraftiga elpriser oavsett omvärldsläge.

Regeringen anser att dagens elmarknadsdesign i huvudsak är ändamålsenlig och att fokus bör ligga på att medlemsstaterna efterlever och genomför redan beslutad lagstiftning för att säkerställa både leveranssäkerhet och rimligare elpriser. Men utöver att öka försörjningstryggheten är en avgörande del att medlemsstater med interna flaskhalsar också etablerar effektiva elområden eftersom det påverkar andra medlemsstater. Detta belyser regeringen återkommande vid EU:s energiministermöten.

För närvarande pågår en elområdesöversyn i Europa där Sverige, men även bland annat Tyskland, ingår. Översynen sker i enlighet med ett gemensamt europeiskt regelverk och förväntas belysa hur en korrekt indelning av elområden i hela Europa skulle kunna se ut. Våra grannländers agerande påverkar elpriser i Sverige.

Trots perioder med höga elpriser har elpriserna i Sverige i jämförelse varit bland de lägsta i EU. Men regeringens arbete är långtifrån färdigt, varken inom Sverige eller när det gäller att bidra till att EU har en energipolitik som stärker samarbetet inom unionen. Fler och bredare insatser behövs och kommer att presenteras framöver av regeringen.

Mot bakgrund av den av riksdagen antagna energipolitiska inriktningspropositionen arbetar regeringen med ett flertal åtgärder som syftar till att stärka möjligheten att ansluta fler företag till elsystemet och möjliggöra ett robust, leverenssäkert elsystem som levererar el till konkurrenskraftiga priser där det behövs, när det behövs. Regeringens omläggning av energipolitiken med teknikneutrala energipolitiska mål, där alla fossilfria kraftslag är välkomna, avser att gynna medborgare, hushåll och företag i hela Sverige.

Fru talman! Det pågår en kostnadskris i Sverige. Man märker inte alltid av det när man har fått en ny fet skattesänkning i början av året, men det är så. Matpriserna skenar, och många har svårt att få vardagen att gå ihop.

I min del av landet, i sydligaste Skåne, är elpriserna ett stort samtalsämne som präglar många samtal vid frukostbord, lunchbord, fikabord och middagsbord. Det blir särskilt tydligt när allt annat har blivit så mycket dyrare, inte minst den mat man måste ställa på bordet.

Jag träffade nyligen Ystads Pensionärsråd, som består av representanter för de olika pensionärsföreningarna PRO, SPF och SKPF, och jag fick en hel del frågor om just elpriserna. Man kunde inte riktigt förstå hur prisskillnaden kan vara så stor i samma land. Varför ska de som bor i Ystad eller i en by utanför Ystad stad betala så mycket mer än de med exakt samma förutsättningar som råkar bo i Boden eller i Luleå? Jag hade inget bra svar på frågan om varför vi har ett system med så pass olika elpriser för människor som bor i samma land. Jag kunde inte förklara varför det behöver vara så, det vill säga att det ska vara ett elpris i Ystad och ett elpris i Haparanda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dessa elområden finns inte överallt. Tyskland har inte alls den typen av system. Precis som ledamoten Karlsson nämnde föreföll ministern i sitt svar uttrycka att hon var nöjd med elmarknadsmodellen. Det funkar bra som det är, trots att man i nästa steg säger att man får samtal om modellen. Men elområdessystemen fungerar uppenbarligen inte. Det finns tillfällen när elpriset är flera hundra procent dyrare i Ystad jämfört med Haparanda, och det är minst sagt orimligt. Framför allt är det mycket svårförklarat.

Mötet med Ystads Pensionärsråd, det vill säga representanterna för pensionärsföreningarna, utvecklades till en workshopliknande verksamhet. Man sa i pensionärsorganisationen att det finns saker som produceras i Skåne men som inte produceras på andra håll i landet. Det produceras smör i Skåne. Det kanske skulle vara olika områden för smör; smöret ska vara 100 procent dyrare i norra Sverige än i södra Sverige. Spannmålen kanske ska vara dyrare någon annanstans. Jag som kommer från kanten av Österlen kan hävda att äpplena ska vara 100 procent dyrare i norra Sverige än i södra Sverige. Det hade ingen tolererat eller accepterat. Men i det här fallet anses det vara rimligt. Baserat på energi- och näringsministerns svar förefaller det vara så att hon tycker att elmarknadsmodellen fungerar.

Det finns många frågor man kan ställa, och svaren uteblir i dagens interpellationsdebatt. Men jag ger ministern tillfälle att utveckla sina svar. Tycker ministern att elprisområdena är rimliga? Vad gör egentligen ministern och regeringen rent konkret för att se över dem? Sitter man på händerna och låter Bryssel bestämma i frågan?

Fru talman! Jag tackar Niklas Karlsson för interpellationen och statsrådet för svaret. Jag hade tänkt att fokusera lite på den andra frågan i interpellationen, nämligen vad som görs på europeisk nivå.

I december förra året uttryckte statsrådet att hon var vansinnig på tyskarna, bland annat för att man inte har delat upp landet i elområden. Det kanske var lättare för ett kristdemokratiskt statsråd att vara vansinnig på den tyska regeringen när det var en socialdemokrat som var förbundskansler, men nu är en ny regering på väg fram där kristdemokraternas Merz kommer att bli förbundskansler.

De tyska kristdemokraterna består inte bara av partiet CDU utan också av CSU, alltså det kristdemokratiska partiet i Bayern. Det skulle vara intressant att höra statsrådets reflektioner om sannolikheten för att den nya regeringen skulle instifta elpriszoner där den ena delen av den kristdemokratiska unionen, det vill säga CDU, skulle sätta högre priser för den andra delen av den kristdemokratiska unionen, nämligen CSU. Ni är ju partikamrater, och det är kanske lättare att få igenom elområden i förhandlingar med en partikamrat än med en socialdemokrat.

Om Tyskland skulle införa elprisområden skulle det rimligtvis innebära att det blir en skillnad inom Tyskland när det gäller priset på el.

Tittar man på den tyska industrin ser man att den till stor del är lokaliserad i de södra delarna. Tysk industri möter i dag väldigt stora utmaningar, inte minst kopplat till bilindustrin i och med konkurrensen från bland annat Kina. Att få den tyska regeringen att gå med på att dela in landet i elpriszoner, i det läge som dess industri i dag befinner sig i, tänker jag inte blir lätt med tanke på att det skulle bli dyrare el i de södra delarna av Tyskland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I och med att det är ett av regeringens svar på hur vi ska få lägre priser i södra Sverige undrar jag hur sannolikt statsrådet bedömer att det är att Tyskland faktiskt kommer att införa elprisområden, enligt vad man har kommit överens om i Bryssel. Eller tror statsrådet att Tyskland kommer att värna den tyska industrin och den tyska sammanhållningen snarare än en liberal modell för elpriser?

Fru talman! Jag vill tacka för det stora engagemanget i frågan.

Det är lite disparata spår här. Jag vill börja i det som kanske inte var syftet med Niklas Karlssons interpellation men som sannerligen har bäring på den här frågan. Jag instämmer verkligen i beskrivningen av effekten för svenska hushåll och svenska företag, kanske inte minst när jag hör Anna Wallentheim beskriva läget för många barnfamiljer och att många barn dessutom oroar sig över och vill ta ansvar för familjens situation. Det är något som jag verkligen ser.

Men det här är resultatet av en utstuderad politik under rödgrönt styre för att lägga ned planerbar kraftproduktion i södra Sverige. Det var det som den rödgröna regeringen och flera av de rödgröna företrädarna i det här rummet i dag bad om. Det är detta som ni har gett svenska folket. Jag tycker att det är otroligt magstarkt att vara upprörd och förvånad över det.

Fru talman! Det märks vilka som kan energifrågorna och vilka som inte kan det. Linus Lakso och jag tycker inte lika om allting, men Linus Lakso vet vilka effekter det har blivit av att mycket kärnkraft har försvunnit, oavsett vad man tycker om det. Linus Lakso vet vilka effekter det har blivit av att så mycket kraftvärme har försvunnit. Att 3 000 megawatt kraftvärme har försvunnit ut ur i systemet har varit kraftigt underdiskuterat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Behovet av att få till mer grön baskraft, som Miljöpartiet kallar det, sympatiserar jag verkligen med. Linus Lakso efterfrågar mer fokus på kraftvärme, gasturbiner, flexibilitet och överföringskapacitet.

Vi drar olika slutsatser kring om det sker saker på detta område. Och jag tänker att det har relevans för Niklas Karlssons grundfråga. De senaste åren har regeringen beslutat om nästan 70 åtgärder som påverkar södra Sverige. Det handlar om satsningar på flera hundra miljoner kronor i Kraftlyftet för att säkra effekt där det behövs, alltså få ut mer effekt av all el som produceras i södra Sverige.

Vi har ett pilotprojekt igång med just gasturbiner för att få loss mer effekt till industrier, alltså garanterad el. Vi har effektiviserat anslutningskön för tunga företag som har efterfrågat el ur systemet. Öresundsverket behålls. Det klarade inte den rödgröna regeringen av att leverera. Det klarade jag och min regering av att leverera. Vattenkraften får bättre villkor här och nu. Och i juni har den här kammaren möjlighet att besluta om långsiktiga och stabila villkor för befintlig och ny kärnkraft.

Det märks också om man kan skilja på elmarknadsdesign och elprisområden. Jag är inte nöjd med elprisområdena. Låt mig vara väldigt tydlig nu. Att det är otroligt mycket dyrare i södra Sverige jämfört med i norra Sverige är en skandal. Det hämmar svensk konkurrenskraft. Det har gjort att Sverige under många år nu har gått miste om tiotusentals arbetstillfällen. Men lösningen på detta är inte mer av det som har lett till det elände som vi är i nu.

Flaskhalsar är fysiska begränsningar i nätet. Men med det sagt menar vi att vi har vidtagit flera åtgärder som gör att man borde kunna se över elprisområdena. Vi hoppas att EU ska komma med ett förslag under våren. Vi har varit väldigt tydliga med vad vi tycker om den eländiga situation som just nu råder i Sverige och hur vi önskar ändra på den.

I detta anförande instämde Mats Sander (M).

Fru talman! Jag och energi- och näringsministern har debatterat olika typer av elfrågor i olika sammanhang. Det är ungefär samma metodik varje gång. Om man ifrågasätter energi- och näringsministern begriper man inte. Om man ifrågasätter energi- och näringsministern förstår man inte. Och energi- och näringsministern är alltid lika upprörd. Det är samma metodik varje gång. Egentligen tror jag att jag skulle ha kunnat skriva energi- och näringsministerns anförande och överlämna det till henne för att sedan läsa upp det och berätta exakt vad som skulle sägas i hennes nästa inlägg.

Vi får än så länge inga riktiga tydliga besked – jag får inte det i alla fall – om vad som konkret görs för att påverka elområdenas konstruktion. Man har varit upprörd på något möte någonstans och sagt till. Men vi får inget annat svar på vad som görs för att se över elområdena i landet. Vi får alltså inga svar på varför det behöver vara så att elpriserna är mycket högre i Ystad än i Boden. Vi kanske får det längre fram. Det här är mitt sista inlägg, så jag får väl se helt enkelt. Men jag noterar att energi- och näringsministern som alltid är nöjd, som alltid lägger skulden på någon annan och som alltid kan allt och vet allt. Det är samma metodik som vanligt.

Fru talman! Jag försöker fortsätta bena vidare.

Man kan anklaga mig för spelad upprördhet om man vill. Men jag har nästan svårt att sätta ord på de känslor jag känner inför att man medvetet försvagat Sveriges konkurrenskraft, medvetet drivit på för en situation som ger elpriser som åker jojo och generellt är mycket högre i södra Sverige än i norra Sverige och nu är förvånad över resultatet. Vi har ju under tio års tid diskuterat problemet med att stora företag och industrier inte kan ansluta i södra Sverige för att det är svårt att få garanterad effekt. Apropå effekt – vi har blivit av med väldigt mycket garanterad el som fanns där och när den behövdes i Sverige.

Fru talman! Jag tycker att det är intressant att höra Pågen nämnas som exempel. Jag var nere och träffade Pågen och flera andra tunga industrier vid ett rundabordssamtal om effektbristen i södra Sverige. Det gläder mig att Pågen nu ska bygga Europas största och modernaste bageri i Landskrona. Men när jag var hos Sydsvenska handelskammaren och träffade en rad vd:ar för elintensiv industri i Skåne var de tydliga. De vet vad orsaken är, och det är avsaknaden av garanterad el. Vi har jättemycket el vissa dagar, men det gör inte att till exempel kemiföretag eller bagerier som behöver el ofta jämnt fördelat över året kan ansluta.

Vi har inte lyckats lösa den ekvationen. Ingen i hela världen har lyckats lösa ekvationen att man kan flytta elproduktion inte bara några minuter i tiden utan i vissa fall till och med mellan månader och säsonger.

Det är ändå fascinerande att man står och klagar över att vi har ett system som är så tungt vindbaserat och sedan undrar: Varför har vi problem när det inte blåser? Vi har ett system som är solbaserat, och sedan undrar man: Varför har vi inte el när solen inte skiner?

Vi ska jobba med flexibilitet, energieffektivisering och lagring. Men de stora enheterna som vi här talar om går det inte fullt ut att kompensera för. En del av det går tillbaka till 90-talet.

De fyra elprisområden vi har i dag kommer från 2011. Vi blev anmälda efter att vi bland annat hade stängt ned Barsebäck. Vi hade då en prispåverkan på Danmark som EU ansåg inte var okej. Det är bakgrunden till de elprisområden vi har i dag.

När vi diskuterar detta i kammaren vill jag vara tydlig med att det man vill är att jämna ut elpriserna i Sverige. Det innebär att norra Sverige kommer att få mycket högre elpriser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att om vi kan göra fler åtgärder på kort sikt, mellanlång sikt och lång sikt – det handlar om att mer lagring, kraftvärme, gasturbiner och annat går in, och mer kärnkraft – då kan vi börja plana ut situationen något.

Sedan gjordes kommentaren om ”inte effekt”. Vi har lyckats pressa ned elpriset fyra år i rad. Det är de nästan 70 åtgärderna som vi har beslutat om som har gett effekt. Jag är långt ifrån nöjd eftersom priserna fortfarande är så volatila och generellt sett för höga.

Utan de åtgärderna hade man för en vanlig villa betalat 3 000–4 000 kronor mer. Det gjorde man i Niklas Karlssons Sverige. Man hade kanske betalat 28 kronor i dieselpris. Nu har vi tryckt ned det till 16 kronor. En stor del av det beror på politiska beslut. Nog gör det skillnad.

Jag vill tala om Tyskland i nästa inlägg. Jag får se om jag kommer dit, Joakim Sandell, men jag ska försöka.

Fru talman! Först och främst: Vi spelar inte rysk roulett med svensk säkerhet. De 13 havsbaserade vindkraftsparkerna hade jag gärna haft möjlighet att säga ja till. Vi har vänt och vridit på detta i detalj med svensk försvarsmakt många gånger om.

Den typ av havsbaserade vindkraftsparker som man talar om i Polen, Danmark och verkligen inte minst i Storbritannien har inte direkt skottlinje till Ryssland, som just nu bedriver ett fullskaligt invasionskrig på europeisk mark.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har uttömt allt. Vad lobbyister inom vindkraftsindustrin säger till den typen av väldigt tunga genomgångar från Försvarsmakten väger lätt.

Med det sagt gör vi enormt många åtgärder för att bana väg för vindkraft både till havs och på land, något som de rödgröna aldrig mäktade med. Vi går vidare med Värdet av vinden, med flera goda idéer från den förra rödgröna regeringen.

Vi skapar incitament för kommunerna att i högre utsträckning säga ja. Vi ser nu över incitamenten generellt sett för den väderberoende kraftproduktionen. Det handlar om att ge incitament för att få ut mer effekt av all den el som kan produceras där.

Vi behöver ha den för att kunna pressa ned priserna. Men vi behöver också ha mer garanterad anslutningsbar el. Här tror jag att vi kan göra mycket tillsammans.

Tyskarna får nu en kristdemokratisk och socialdemokratisk regering, som det verkar. Jag har goda förhoppningar om att vi därmed också löser ut många av de svåra frågor som Tyskland behöver lösa.

Jag tror att Joakim Sandell gör en mycket riktig läsning av att det kommer att vara stentufft att få Tyskland att införa elprisområden. Det vore rätt och riktigt, givet att de lagt ned 170 terawattimmar planerbar kraftproduktion de gångna åren. Vi kommer att fortsätta att göra vår röst hörd även med kristdemokrater i Tyskland.

Tack för interpellationen, Niklas Karlsson!

I detta anförande instämde Mats Sander (M).

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.