Riksflödet
Logga in
Svarade Torsten Elofsson i en replik ·

Anna Wallentheim (S) om Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Anna Wallentheim (S) svarade Torsten Elofsson i en replik om Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott i debatten ”Protokoll 2024/25:90 Onsdagen den 26 mars” den 26 mars 2025.

Torsten ElofssonKD· i en replikJag ska inte ägna mig åt historieskrivning, men jag tycker att det ligger en hel del i vad Ludvig Ceimertz angav tidigare när det gäller tillkännagivanden om straffskärpningar under den förra regeringen. Men vi behöver…
Replikskiftet · 8 repliker

Herr talman! Det handlar om barn – barn som begår grova brott, barn som rekryteras av gäng, barn som begår sprängdåd och barn som mördar barn.

Ja, det är tungt och gör ont att tala om barn på det sättet. Men det är också tungt att läsa Riksrevisionens rapport, för den bekräftar något vi länge anat och sett: att våra gemensamma system inte hänger ihop, att barn som borde fångas upp i tid inte får rätt stöd och att det inte spelar någon roll hur bra enskilda poliser, socialsekreterare eller lärare gör sitt jobb om helheten brister.

Riksrevisionens rapport är tydlig: Statens samlade insatser för att bryta barns grova kriminalitet är inte fullt ut effektiva. Samarbetet mellan olika aktörer haltar, orosanmälningar faller mellan stolarna, socialtjänsten saknar rätt verktyg och skillnaderna mellan kommuner är alldeles för stora.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Detta är inte bara tecken på systemfel. Det är ett svek mot de barn som hade kunnat få en annan framtid.

Herr talman! Jag vill dock samtidigt vara tydlig med att vi socialdemokrater välkomnar den skrivelse som regeringen har lämnat till riksdagen. Vi ser att man instämmer i mycket av Riksrevisionens kritik och att flera reformer är på gång.

Vi menar dock att det inte räcker. Om vi ska vända den här utvecklingen krävs det ännu mer. Därför har vi socialdemokrater lagt fram en följdmotion i ämnet med sex konkreta förslag.

För det första måste vi stärka samhällsvården för unga. Det handlar om de barn och unga som av olika skäl inte kan bo hemma. Här finns en utredning vid namn För barn och unga i samhällsvård. Den innehåller många bra förslag som blev positivt mottagna i remissrundan men som ännu inte har blivit verklighet. Vi vill att regeringen skyndsamt går vidare med några av dessa förslag.

För det andra måste det offentliga ta tillbaka kontrollen över HVB-hemmen för ungdomar som hamnat i kriminalitet. HVB-hemmen drivs i dag på en marknad där vi ser hur privata aktörer, till och med aktörer med kopplingar till grov organiserad brottslighet, driver hem där barn både utsätts för och rekryteras till allt grövre brott. Detta är fullständigt oacceptabelt. HVB-hemmen ska vara ett skydd för barn som hamnat på glid, inte riskera att göra dem till ännu grövre brottslingar.

För det tredje vill vi att personalen på HVB-hemmen ska få rätt verktyg, men såklart bara om dessa verktyg används på rätt sätt. Det kan handla om drogtester, visitationer och möjlighet att genomsöka rum. Men de befogenheterna måste också kombineras med kompetens, trygghet och respekt. Det är därför vi menar att det offentliga måste ta ansvar för HVB-hemmen, inte privata aktörer.

För det fjärde, herr talman, har vi föreslagit att socialtjänsten ska kunna punktmarkera unga på väg in i kriminalitet. Punktmarkering är inget roligt ord, men det är ett nödvändigt verktyg. Ibland handlar det nämligen om att en vuxen faktiskt följer med, är där, ser och agerar – varje dag, varje vaken timme om det behövs. Vi socialdemokrater har också avsatt medel för att detta ska kunna bli verklighet ute i kommunerna.

För det femte föreslår vi att ungdomskriminalitetsnämnder införs liknande den modell vi ser i Danmark. I en sådan nämnd ska det finnas en domare, en polis och en kommunrepresentant som tillsammans beslutar om en individuell plan med insatser, krav och uppföljning. Detta är dessutom något som ska kunna rikta sig till riktigt unga barn – innan de kommer in i rättssystemet, innan det har gått för långt. Vårt mål måste såklart vara att barn på glid fångas upp innan de hamnar i gängens klor.

Ungdomskriminalitetsnämnder är ett sätt att ge barnet riktning, men det ska också vara tydliga konsekvenser om man inte följer den plan man fått. Utredningen är klar. Remissen är genomförd. Nu är det bara en genomförandekommitté som saknas. Det är inte mer komplicerat än så.

För det sjätte är det, efter ett socialdemokratiskt initiativ, sedan den 1 juli 2023 straffbart att involvera personer under 18 år i brottslig verksamhet. Detta är ett sätt att komma åt topparna som utnyttjar våra barn. Vi socialdemokrater vill nu ta detta vidare och menar att också den som köper narkotika av barn ska riskera fängelsestraff. Den som köper narkotika av ett barn upprätthåller ett system där barn utnyttjas av gängen och sedan tvingas in i allt grövre kriminalitet. Med vårt förslag blir det svårare för gängen att utnyttja oskyldiga barn som riskerar att hamna på glid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Herr talman! I grunden handlar det om vilket ansvar vi vuxna tar. Vi måste välja: Ser vi barnen som ett hot, eller ser vi dem som människor som vi har en skyldighet att skydda?

Sanningen är att barn är barn – när vi tillåter dem att vara det. När samhället hårdnar, när omvärlden hårdnar, när retoriken på sociala medier och även här i kammaren hårdnar, då är det vuxnas agerande som leder till att barn förlorar rätten till sin barndom.

Det är därför vi också måste våga tala om de mest grundläggande förutsättningarna. Inget av det vi pratar om, oavsett om det handlar om tidiga insatser, punktmarkering, samordning eller HVB i offentlig regi, är nämligen möjligt om vi inte har starka kommuner och regioner som orkar bära ansvaret.

Här anser vi att regeringen brister. Man säger sig vilja satsa på det förebyggande arbetet, men samtidigt tvingas skolor, socialtjänster och barn- och ungdomspsykiatri just nu att göra nedskärningar. Hur ska vi kunna vända utvecklingen när de som ska göra jobbet saknar resurser?

Vi socialdemokrater har i vår budgetmotion lagt fram kraftfulla satsningar för att det förebyggande arbetet ska börja där barnen finns – i förskolan, i skolan, i fritidsverksamheten, i familjen och i kommunen.

Vi får aldrig glömma att det är vi vuxna som sätter ramarna. Det är vi som formar förväntningarna, miljön och möjligheterna – men också begränsningarna. Om vi inte står upp för barns rätt till skydd, stöd och trygghet är det vi som sviker, inte barnen.

Jag vill att fler barn ska få chansen att vända sitt liv till något positivt. Jag vill att färre barn ska hamna i kriminalitet. Jag vill att vi bygger ett samhälle där trygghet, tillit och framtidstro vinner över våld, rädsla och hopplöshet.

Det är därför vi har lagt fram motionen med våra förslag. Det är inte tillräckligt, men det är en bra bit på vägen.

Herr talman! Självklart står vi bakom alla våra förslag, men jag väljer att avsluta med att yrka bifall till reservation 3.

(Applåder)

Herr talman! Jag delar ledamoten Wallentheims inställning när hon säger att detta är ett svek mot de barn som kunde ha fått en bättre framtid. Det är helt korrekt. Men vi ska också ha med oss att när vi debatterar denna rapport från Riksrevisionen är det inte bara en granskning från Riksrevisionen utan också en utvärdering av åtta år av socialdemokratiskt misslyckande på området. Riksrevisionen visar att insatserna för unga i kriminalitet har varit för sena och för otillräckliga. Det är problem som vi ärvt och nu åtgärdar genom att göra det som inte gjordes tidigare.

Vi lägger fram en ny socialtjänstlag som kräver förebyggande och uppsökande arbete, och vi inför det så kallade mellantvånget med fotboja för unga och ett stärkt föräldraansvar. Det blir tydliga konsekvenser för föräldrar som vägrar att samarbeta. Vi inför obligatoriska allvarssamtal för att fånga upp unga i riskzon, och vi skärper kraven för att delta i behandling. Genom Bob-strukturen och strategin Barriärer mot brott samordnar vi myndigheterna och civilsamhället för att samverka och samarbeta tillsammans för att hjälpa unga som är på väg att fastna i kriminalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Herr talman! När Socialdemokraterna pratar om punktmarkering kan vi konstatera att vi nu ser till att det blir verklighet. Det är positivt. Och det är positivt att Socialdemokraterna i en sådan stor utsträckning har anslutit sig till en tydligare socialpreventiv linje och tydligare insatser i brottsbekämpningen. Det är bra att vi kan hitta en bred enighet i kammaren.

Men när vi är överens är det samtidigt synd att det skulle krävas ett regeringsskifte innan förslagen kunde bli verklighet.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för replikmöjligheten.

Jag vill börja med att påminna om att vi under våra år i regeringsställning skärpte ett åttiotal straff. Vi såg också till att det blev nya polisutbildningar. Vi lade om rättspolitiken, som den här regeringen har valt att följa efter.

Samtidigt ska vi komma ihåg att det under båda våra mandatperioder var en högermajoritet i riksdagen. Det innebar att många av de förebyggande reformer som vi försökte lägga fram röstades ned av kammaren – av en högermajoritet som inte ansåg att det var nödvändigt att lägga kraft och krut på det förebyggande arbetet. Vissa av de förslag som vi lade fram i kammaren, som jag menar hade gjort skillnad, röstade man nej till. Det gällde till exempel att ta tag i skolmisslyckandet, det vill säga skolmarknaden. Vi vet att alldeles för många barn hamnar utanför och inte lyckas i skolan.

Jag menar att det inte är korrekt att påstå att vi inte agerade. Men jag ska vara helt ärlig och säga att vi inte gjorde tillräckligt. Det gäller särskilt det förebyggande arbetet, och vi kan nu se att vi borde ha gjort betydligt mer. Det försöker vi göra med de konkreta förslag som finns i vår motion. Förslagen är inte bara hårda utan handlar även om att det är bättre att agera förebyggande.

Vi har sett en explosion av repressiva förslag. Men om inte socialtjänsten, skolan och bup hänger med blir det inga förbättringar. Det är de som måste klara arbetet.

Vi socialdemokrater menar att trygghet kräver både kraft mot brotten och kraft för att lyfta fram våra barn. Det är förslag om detta som vi har lagt fram i skrivelsen.

Herr talman! Många av förslagen som finns i skrivelsen är saker som regeringen redan genomför, är på väg att genomföra eller redan har på plats. Det är naturligtvis bra att ni tycker att förslagen ska genomföras, och det är naturligtvis bra att ledamoten Wallentheim och den socialdemokratiska kommittén i justitieutskottet tycker att regeringen gör ett bra arbete. Jag vill uppmuntra arbetet genom att säga att det borde göras. Det är positivt och något som vi naturligtvis välkomnar.

Men det blir också lite märkligt när kritiken handlar om att det blir för sent och för långsamt när det gäller saker som vi borde ha haft på plats redan.

I fråga om ökade befogenheter på HVB-hem handlar det om att personal ska kontrollera om boende använder droger och genomsöka rum. Det är sådant som borde ha varit på plats för länge sedan, och det är positivt att vi nu genomför dessa förslag. Det är naturligtvis bra att det sker påtryckningar på området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Ledamoten Wallentheim säger alltså att det var den socialdemokratiska regeringen som påbörjade arbetet genom att tillsätta ett antal utredningar. Men det var en direkt följd av att den socialdemokratiska regeringen var i minoritet i riksdagen och att riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen att tillsätta dessa utredningar. Ett tillkännagivande på riksdagsspråk innebär att riksdagen kör över regeringen för att man ska göra jobbet. Ja, den förra regeringen var i minoritet i kammaren. Tur var väl det eftersom vi då kunde få utredningarna på plats.

Herr talman! I fråga om förebyggande arbete och resurssättning ville den tidigare regeringen göra ändringar i socialtjänstlagen, och man skrev in i utredningsdirektiven att förslagen inte får vara kostnadsdrivande. Vi tillskjuter 8 miljarder för ändamålet. Det är en skillnad i vem som styr.

Herr talman! Det här kan bli en debatt där vi kör tillbakakaka på tillbakakaka. Faktum är att 71 procent av de propositioner som den borgerliga regeringen har lagt fram bygger på utredningar som den socialdemokratiska regeringen tillsatte. Nu vill ledamoten påpeka att det berodde på tillkännagivanden som skedde i justitieutskottet och att det är därför det egentligen är en borgerlig politik som genomförs. Därför vill jag att ledamoten ska gå tillbaka och titta i handlingarna. Faktum är att vi socialdemokrater valde att stödja många av tillkännagivandena, just för att det fanns populistiska förslag på sådant som ni påstår att vi gör nu. Den socialdemokratiska regeringen hade många gånger redan tillsatt utredningar och tittade på direktiv.

Ni vill göra populistiska utspel som visar att ni nu tar tag i detta. Men den socialdemokratiska regeringen höll redan på med mycket av arbetet. Det här handlar alltså inte om att vi socialdemokrater vaknade för sent, utan vi agerade och tillsatte utredningar. Den förra regeringen genomförde 80 straffskärpningar. Vi har sett till att nya polisutbildningar har startats, och vi har tillfört mer resurser. Det arbetet fortsätter.

Vi anser att det inte är avsändaren som är det viktiga, utan det är politiken som är viktig. Vi hade alltså inga problem med att säga ja till vissa av de tillkännagivanden som ni riktade. Det är tråkigt att vi nu har en situation där det verkar vara otroligt svårt för de borgerliga partierna att säga ja till våra förslag. Vi har lagt fram otroligt många förslag i justitieutskottet som får avslag på avslag, eftersom avsändaren är viktigare för er än politiken.

(Applåder)

Herr talman! Jag ska inte ägna mig åt historieskrivning, men jag tycker att det ligger en hel del i vad Ludvig Ceimertz angav tidigare när det gäller tillkännagivanden om straffskärpningar under den förra regeringen. Men vi behöver egentligen inte diskutera den frågan.

Ledamoten säger att ni vill punktbevaka kriminella barn och unga. Som ledamoten vet kommer jag från Malmö – socialdemokratins vagga här i Sverige. Socialdemokraterna har styrt i stort sett oavbrutet i 100 år – med två treårsperioder med borgerligt styre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Nu konstaterar man att det finns över 800 barn och unga i Malmö som agerar i den kriminella världen. Bara det är ett stort misslyckande i sig, kan vi väl vara överens om. Vi behöver inte diskutera den frågan.

Det förslag som ni lägger fram är att punktmarkera de unga. Anna Wallentheim nämnde att det skulle ske mer eller mindre dygnet runt, alla veckans dagar, och det kräver resurser. Hur har ni tänkt att Malmö ska agera i den typen av punktmarkeringar av över 800 barn? Hur ska det gå till rent praktiskt? Jag ser problem, men ledamoten får gärna utveckla tankarna lite mer.

Herr talman! Jag tackar Torsten Elofsson för en otroligt bra fråga, som ger mig möjligheten att utveckla detta.

Frågan gällde punktmarkering av 800 unga som vi kan konstatera att det redan har gått för långt för. Det är fråga om barn som har hamnat i kriminalitet. Här menar vi såklart att det inte alltid är punktmarkering som kommer att vara lösningen, utan här behövs andra lösningar. Vi skulle ha börjat tidigare, och det hoppas jag att Torsten Elofsson kan hålla med om. Vi behöver ett samhälle som står starkt i att stödja barn så att de inte hamnar så snett.

Det finns en början. Vi hör många gånger historier från fritidsverksamheter, skola och socialtjänst att det finns en ung person som skulle behöva stöd. Det stödet kan ske i form av punktmarkering, det vill säga att man följer barnet till och från skolan samt till och från en verksamhet. Då vet vi hela tiden att ungdomen är på plats.

Det hjälper kanske inte de 800 barnen, som redan har hamnat snett. Det finns andra förslag, som HVB-hem och andra sociala insatser, som kanske skulle vara tydligare och skarpare där. Men några av dem skulle vi säkert kunna hjälpa genom punktmarkering. Det är otroligt viktigt att vi ser till att det finns en vuxen som är där, som ser och som agerar. Svaret på Torsten Elofssons fråga är alltså att inte alla av de 800 hade behövt punktmarkering.

Vi lägger, som jag nämnde i mitt anförande, resurser till att punktmarkera de unga, 1 ½ miljard till en början. Den socialdemokratiska budgeten innehåller även mer satsningar på kommunerna och regionerna än den borgerliga budgeten gör. Det gör också skillnad.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag är ändå lite tveksam till hur det ska gå till.

Efter 100 år med socialdemokratiskt styre i Malmö stad har kommunen den här typen av sociala problem med unga och barn som ger sig in i kriminalitet. Till yttermera visso försöker kommunen mörka delar av rapporten. Man vill inte erkänna att det är så illa ställt som det de facto är.

Jag tycker att det vore på sin plats att Socialdemokraterna rannsakar sig själva. Vad är det som har lett till att Malmö stad har hamnat i en situation med så gigantiska, stora sociala problem som man de facto har? Om socialdemokratin nu har svaren på det mesta undrar jag hur vi hamnade här. Hur hamnade Socialdemokraterna där? Och hur ska de lösa de här problemen?

Det kommer förslag här. Men jag känner att det är en upprepning av förslag som har kommit genom åren. Det är nya brottsförebyggande åtgärder men mer av det gamla. Skulle de förslag som presenteras här vara någon sorts lösning på de problem som Malmö stad brottas med? Det är min fråga till ledamoten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Herr talman! Tack, Torsten Elofsson, för följdrepliken!

Det enkla svaret är såklart att vi sedan 2006 har haft en borgerlig majoritet här i riksdagens kammare. Moderata kommunalråd hemma i Hässleholm har sagt till mig: Det finns ingenting som är så underbart som att vara kommunalråd när man har en S-styrd regering. Då kommer det nämligen resurser och pengar till kommunerna.

Faktum är att kommun efter kommun signalerar att de inte har tillräckliga resurser. De tvingas skära ned på skolor, och de tvingas skära ned på det förebyggande, på socialtjänsten och på psykiatrin. Samtidigt undrar vi varför kommunerna inte klarar av att hantera den hårt utsatta situation som de står inför. Det behövs resurser. Vi behöver bygga upp välfärden, inte montera ned den.

Vi socialdemokrater ser detta. Det är därför vi lägger ännu mer pengar till våra kommuner och regioner, för att se till att de ska kunna hantera den situation som de står inför, för att kunna hjälpa de barn och unga som är på glid.

Utan resurser spelar det ingen roll vilka fina ord vi säger här i kammaren eller vad vi säger att vi ska genomföra. Det är där ute, i mötet med barnen, som vi kan göra skillnad. Men det är inte vi politiker som gör det. Det är våra lärare, det är socialsekreterare, det är socialtjänsten, det är människor inom psykiatrin och det är våra fritidsledare. De behöver resurser. Det är det som den här kammaren behöver skicka ut till våra kommuner och regioner. Det skulle vara en bra början.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.