Carl-Oskar Bohlin

Fru talman! Jag tackar Lars Püss för frågan.

Det viktigaste med denna strategi jämfört med många tidigare strategier är att den har mätbara mål. Med denna strategi kommer det att vara tydligt var vi 2030 ska vara i en lång rad avseenden när det gäller att stärka det proaktiva cybersäkerhetsarbetet, stärka kompetens och kunskapsutveckling och kunna hantera cybersäkerhetsincidenter. Strategin gäller fram till 2029 och kommer varje år att åtföljas av en handlingsplan. I handlingsplanen för 2025 finns 72 listade åtgärdspunkter som ska vara genomförda innan året är slut. År 2026 kommer det en ny handlingsplan och så vidare för att säkerställa att vi håller högt tempo i att bygga en bättre cybersäkerhet i hela Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Svaret på frågan är att det händer väldigt mycket. MSB konstaterade i sin förmågebedömning för hela det civila försvaret att det år 2024 vidtogs dubbelt så många förmågehöjande åtgärder som 2023. Förmågan i det civila försvaret växer just nu.

Jag håller inte med om slutsatsen att det inte har hänt någonting på försörjningsberedskapsområdet. Regeringen har ju gått vidare med ett antal snabbspår som går snabbare än den ordinarie beredningsprocessen för det betänkande som Johan Andersson refererade till. Det handlar bland annat om en nationell funktion för omhändertagande av förutsättningar för produktionsomställning. Detta är ett uppdrag som har getts till MSB.

Vidare har MSB och Socialstyrelsen fått i uppdrag att utarbeta piloter för försörjningsstödsanalyser som ska definiera vilket behov av försörjning som finns inom respektive sektor. Där har man börjat arbeta i två pilotsektorer.

Utöver detta har regeringen tillfört medel för försörjningsberedskap inom bland annat sjukvården och livsmedelssektorn. Det är på gång.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Hanna Gunnarsson för en angelägen fråga. Det finns egentligen två svar på den.

Staten tar sin del av ansvaret genom att regeringen gör historiskt stora satsningar på det civila försvaret. När den här regeringen tillträdde lades 2,7 miljarder på det civila försvaret. Inom bara några år kommer vi att vara uppe i 15 miljarder per år. Detta ger förutsättningar att bygga muskler på det som tidigare var ett skelett.

Det handlar också om att sända budskapet till alla region- och kommunpolitiker att detta är frågor som behöver prioriteras politiskt. Har man beskattningsrätt har man också ett ansvar för att prioritera denna verksamhet, naturligtvis i konkurrens med mycket annat. Det är precis så regeringen nu väljer att göra mot bakgrund av det allvarliga säkerhetsläget. Detta ansvar måste dock tas på alla nivåer.

(Applåder)

Herr talman! Det här är viktigt, och vi ser fram emot att få lämna ytterligare svar i den kommande nationella cybersäkerhetsstrategin som har varit emotsedd under en tid. Den kommer i en absolut närtid.

Det är viktigt med finansiering; jag håller i grunden med om det. Jag redogjorde för den bana som finns bland annat i sektorn elektroniska kommunikationer och post. Vi genomför i vårpropositionen 2025 de största satsningarna på cybersäkerhet. Vi biffar upp det nationella cybersäkerhetscentret.

Det här är dock hela tiden ett arbete mot ett rörligt mål. Jag kan naturligtvis inte föregripa kommande budgetprocesser, men detta är otvivelaktigt viktiga frågor.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag håller i grunden med om att upprätthållande av digital motståndskraft är den tillkommande uppgiften, som jag brukar säga, för det moderna civila försvaret. Regeringen gör just nu både substantiella investeringar och substantiella strukturella förändringar i det här landskapet.

Vi lägger, som jag nämnde, över 6 miljarder på den här sektorn för att bygga mer robusthet och redundans. Vi omformar det nationella cybersäkerhetscentret, som fram till i dag inte har fungerat på det sätt som vi önskat. Riksrevisionen har också riktat kritik mot hur det arbetet har bedrivits. Regeringen var klar över den här slutsatsen redan när den tillträdde – att vi behövde omforma det nationella cybersäkerhetscentret. Nu har det hänt och håller på att verkställas. Det flyttar in under FRA. Det blir ett tydligare huvudmannaskap för den här verksamheten, och det tror vi är helt nödvändigt. I kombination med detta handlar det om att så fort som möjligt få på plats en ändamålsenlig implementering av NIS 2-direktivet, som kommer att träffa fler verksamhetsutövare än tidigare, vilket är helt nödvändigt givet hur miljön runt omkring oss ser ut.

Herr talman! Jag kan tyvärr inte föregripa det uppdrag som MSB har fått här. Jag tror möjligen att vi också pratar om två lite olika saker.

Det handlar om att titta på vad det finns för sårbarheter i olika typer av leveranskedjor, det vill säga vilka tredjepartsberoenden man har. Det blev väldigt tydligt till exempel under den så kallade Tietoevry-attacken, som drabbade myndigheter. De var inte direkt drabbade, men de hade det aktuella företaget i fråga som tjänsteleverantör och drabbades därmed. Det är den typen av genomlysning som också behöver göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig också säga att det pågår ett arbete som handlar om att fysiskt skydda it-drift på en lång rad statliga myndigheter – jag kan inte berätta ytterligare om det, eftersom det omgärdas av sekretess. Detta är naturligtvis också viktigt. Det är lätt att tro att det som händer i cybermiljön bara finns i någon abstrakt miljö, men någonstans finns den fysiska infrastrukturen för detta, och det måste vi bli bättre på att skydda.

En stor del av de investeringar som görs i sektorn elektroniska kommunikationer och post syftar till att man ska uppnå en högre robusthet och redundans i hela den här sektorn.

Herr talman! Lena Johansson har frågat mig vilken analys som har genomförts avseende Sveriges förmåga att säkerställa resiliens för kritiska data och applikationer i händelse av kris eller krig. Hon har även frågat mig vilka åtgärder som har vidtagits för att identifiera och skydda de data och de system som är avgörande för samhällets funktion. Vidare har Lena Johansson frågat mig hur det säkerställs att det finns en samlad förståelse för vilka system och vilka data som är mest kritiska inom både offentlig och privat sektor samt hur jag och regeringen arbetar för att samordna insatserna för digital resiliens mellan olika myndigheter, regioner, kommuner och näringslivet.

Frågor om samhällets beredskap och cybersäkerhet har historiskt sett ofta fått stå tillbaka för andra prioriteringar. Regeringen har varit tydlig med att detta inte längre är ett alternativ. Det är fara i dröjsmål, och tid för handling är nu.

För att stärka samhällets beredskap och höja cybersäkerhetsnivån har regeringen genomfört ett omfattande analysarbete parallellt med att ett stort antal konkreta åtgärder har vidtagits.

I budgetpropositionen för 2025 genomför regeringen till exempel en historisk satsning på 196 miljoner kronor för att stärka cybersäkerheten i samhället. Verksamheten inom beredskapssektorn Elektroniska kommunikationer och post är också ett område som är särskilt prioriterat i satsningarna på det civila försvaret. Regeringen beräknas tillföra cirka 6,7 miljarder kronor till sektorn under åren 2025–2030. Det handlar bland annat om åtgärder för att stärka robusthet och redundans i infrastrukturen för elektronisk kommunikation. Investeringar är helt nödvändiga för att stärka den digitala motståndskraften och kritiska samhällsfunktioner.

Som ett led i att skapa ett nytt och starkare nationellt cybersäkerhetscenter med uppgift att utveckla och stärka Sveriges samlade förmåga att förebygga, upptäcka och hantera antagonistiska cyberhot och andra it-incidenter beslutade regeringen i höstas att överföra huvudmannaskapet för det nationella cybersäkerhetscentret till FRA.

Regeringen kommer i närtid även att presentera en nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029. Parallellt pågår arbetet med att genomföra EU:s direktiv om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen, det så kallade NIS 2-direktivet. Regeringen har även tillsatt en utredning som ska analysera behovet av och föreslå åtgärder och kompletterande författningsbestämmelser i syfte att anpassa svensk rätt till EU:s cyberresiliensförordning. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 december 2025. Strategin, cybersäkerhetscentret och en ändamålsenlig implementering av EU-lagstiftning inom cybersäkerhet är alla viktiga delar i analysförmågan och förmågebyggandet på området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Analysen av vår förmåga och beredskap är också något som måste fortgå kontinuerligt. Den blir aldrig färdig Som exempel har regeringen nyligen givit MSB i uppdrag att genomföra en kartläggning av digitala leverenskedjor inom beredskaps- och NIS 2-sektorerna och att ta fram en modell för uppföljning av digitala leveranskedjor.

Cybersäkerhet och hantering av data är i grunden informationsägarens ansvar. Hotbilden mot Sverige har förändrats vilket medför höga krav på myndigheters informations- och cybersäkerhetsarbete. Regeringen har därför beslutat om en ny förordning som syftar till att öka säkerheten och kostnadseffektiviteten i statliga myndigheters it-drift. Förordningen ger förutsättningar för samordnad och säker statlig it-drift med flera så kallade leverantörsmyndigheter. Att myndigheter med hög cyberkompetens och betydande erfarenhet av it-drift kan erbjuda säkra tjänster till andra myndigheter är ett effektivt sätt att höja säkerheten inom hela den offentliga sektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, Adrian Magnusson, för inlägget! Jag ska inte förlänga den här debatten, för jag tror att vi i grunden är ganska överens.

Apropå det som Magnusson nämner om ansvarsprincipen föreslår ju MSB i sin utvärderingsrapport att man ska tillfoga en uttalad handlingsprincip. Då skulle man kunna argumentera för att det inte går att leva upp till ansvarsprincipen utan att också handla i vissa givna lägen. Det är också mot den bakgrunden som man ska se förändringen i 53 regleringsbrev, till merparten av beredskapsmyndigheterna. Vi ställer krav på handlingskraft och proaktivitet och på att man bygger en organisationskultur för att så att säga kodifiera en handlingsprincip också i regleringsbreven, vilket vi tror kan vara en delkomponent i att få det hela att funka. I värsta fall kan det också vara ett sätt att utvärdera ett icke-fungerande ledarskap i myndigheter mot de nya skrivningarna i regleringsbreven. Sammantaget menar vi att vi har vidtagit åtgärder som gör att vi kan hantera motsvarande situationer bättre.

Herr talman! Tack för svaret från interpellanten! Det gläder mig att höra att ledamoten Adrian Magnusson har fått information från länsstyrelsen om det arbete som har bedrivits under 2024 och den övningsverksamhet som har förevarit och att länsstyrelsen har försökt internalisera slutsatserna från snöovädret på E22 för drygt ett år sedan.

Jag tycker att det i grunden är bra att Adrian Magnusson ställer den här interpellationen. Det är att göra sitt jobb som riksdagsledamot från en valkrets – att visa att man håller fokus på denna typ av frågor och hanteringar. Genom att vi står här och diskuterar denna fråga manifesterar vi i grunden också att det finns en förväntan från hela samhället på att detta ska fungera bättre.

Det är också hedervärt av Adrian Magnusson att han även noterar och erkänner det som har varit och att man har vidtagit de åtgärder som man har tyckt varit nödvändiga. Jag förväntar mig naturligtvis inte, herr talman, att Adrian Magnusson ska ställa ut en blank check och säga att alla åtgärder har varit tillräckliga. Det tänker inte jag heller göra, varken till länsstyrelsen eller till någon annan aktör, för precis som Adrian Magnusson säger prövas detta först när man befinner sig i ett skarpt läge.

Men all tillgänglig erfarenhet får väl ändå sägas peka på att om man övar är man bättre förberedd för att kunna hantera också saker som är oförutsägbara, och det finns ett stort egenvärde i det. Vi hoppas och tror därför att vi står bättre rustade i detta avseende framåt.

Herr talman! Adrian Magnusson har frågat mig om jag är beredd att vidta några åtgärder för att se till att ansvariga myndigheter i Skåne genomför gemensamma övningar för att stärka förmågan att samverka och fatta snabba beslut i kris.

För ett år sedan svarade jag på Adrian Magnussons interpellation om hanteringen av effekterna på E22:an av det snöoväder som drog in över södra Sverige några dagar in på 2024. Jag framförde då att myndigheternas hantering av situationen brast och att den inte kunde beskrivas som något annat än ett misslyckande.

Mot denna bakgrund gav regeringen den 22 februari 2024 i uppdrag åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att utvärdera hanteringen av samhällsstörningarna vid jordskredet i Stenungsund 2023, grundstötningen av färjan Marco Polo i Blekinge 2023 och trafiksituationen på E22 i Skåne 2024. MSB angav i sin redovisning av uppdraget att hanteringen av trafikproblemen på E22:an präglades av bristen på lägesbild, inte minst i förhållande till avsaknad av ett proaktivt förhållningssätt i det inledande skedet.

Förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap anger att varje myndighet ska ansvara för att personalen vid myndigheten får den utbildning och övning som behövs för att den ska kunna utföra sina uppgifter vid fredstida krissituationer. Regeringskansliet har fått information från Länsstyrelsen i Skåne att man har genomfört flera utbildningar och under 2024 bedrivit utvecklingsarbete som är relevant för den sorts situationer som ägde rum på E22:an för ett drygt år sedan.

Regeringen har i 2025 års regleringsbrev givit beredskapsmyndigheter, däribland Länsstyrelsen i Skåne, i uppdrag att säkerställa att myndigheterna har förmåga att agera proaktivt och handlingskraftigt såväl i hanteringen av fredstida krissituationer som vid krig och krigsfara. Utöver de krav som ställs i förordningen om statliga myndigheters beredskap ska myndigheterna i detta syfte utbilda och öva sin personal samt se till att respektive myndighet stärker en kultur och ett arbetssätt som utgår från de krav som ett krig ställer.

Vidare beslutade regeringen i december förra året om inriktningen för det civila försvaret för perioden 2025–2030. Detta beslut riktar sig till beredskapsmyndigheterna. Enligt beslutet ska myndigheterna genom planering och förberedelse inför höjd beredskap bidra till att uppnå det mål för det civila försvaret som riksdagen har beslutat. Det ska genomföras i syfte att stärka förmågan och öka takten i utvecklingen av det civila försvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sammanfattningsvis har Länsstyrelsen i Skåne, precis som andra myndigheter, ett tydligt ansvar att öva och utbilda sin personal för att klara av alla möjliga krissituationer vid olika beredskapsnivåer. Regeringen följer noga arbetet, som nu har intensifierats ytterligare, och myndigheternas genomförande av uppdragen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag är inte helt säker på att jag uppfattade frågan rätt. Det man kan säga övergripande är att den generella inriktningen för planeringen av totalförsvaret finns i inriktningsbesluten för det militära försvaret, det civila försvaret och totalförsvaret. Jag vågar påstå att detta är unikt tydligt när det gäller målbild, intentionsdjup och ambitionsnivå i förhållande till det förra försvarsbeslutet. Det torde inte råda något tvivelsmål om vad som är målet i arbetet för alla beredskapsansvariga myndigheter.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Utan att upprepa mig alltför mycket vill jag säga att jag håller med om att detta är en viktig komponent. Jag tror dock att man begår ett stort misstag om man tror att man behöver det här svaret för att sätta igång och arbeta.

I många avseenden behöver alla göra ungefär samma sak när det gäller kontinuitetsplanering för den verksamhet man i normalfallet har ansvar för, till exempel omsorgsverksamhet eller barnomsorgsverksamhet. Sedan kan lösningarna se olika ut beroende på vilken typ av kommun det handlar om. Om man är en liten kommun kan man samarbeta med omkringliggande mindre kommuner.

I individuella fall – för respektive kommun – kan lösningarna se olika ut, men den övergripande uppgift som kommunerna måste ta sig an står och faller inte med den geografiska analysen. Det är klart att vi vill kunna bidra med ytterligare precision i planeringsförutsättningarna, men många kommuner har fortfarande inte kommit tillräckligt långt med de åligganden de har enligt dagens lagstiftning när det gäller den fredstida krisberedskapen.

Jag tror att man gör det alltför lätt för sig om man ser detta som ett skäl att inte sätta igång och arbeta. Min bild är att budskapet att man bör sätta igång och arbeta med sin egen kris- och krigsorganisation och med sin egen kontinuitetsplanering börjar nå ut. Vi ska naturligtvis trumma på ännu hårdare för att så ska bli fallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det är lite oklart exakt vad som var frågan. Jag upplever att interpellanten far efter flera olika spår samtidigt.

Man anför att regeringen ska berätta om sådant som ännu inte är känt. Det är naturligtvis svårt för mig att veta vad som är känt och inte för riksdagsledamoten, men jag har försökt ge en förhållandevis fullödig beskrivning av det arbete som pågår på olika håll. Det gäller både det som kopplar an till det tidigare beslutade, alltså det nu gällande, försvarsbeslutet och det som kopplar an till de tilläggsuppdrag som MSB har haft om att väga in geografin som en komponent och en planeringsförutsättning. Det är naturligtvis viktigt och angeläget att få det här på plats så snart som möjligt, och det är därför myndigheten har till uppgift att delredovisa det redan i mars.

Låt mig dock även ta tillfället i akt att reflektera och säga att jag tror att det är viktigt att vi förstår att vi behöver höja nivån i det civila försvaret över hela geografin. Även om man kan göra antaganden utifrån geografiska planeringsförutsättningar, som kan vara väl underbyggda, krävs det nämligen att vi har en grundläggande robusthet i hela samhället för att vi ska kunna så att säga absorbera det faktum att verkligheten inte alltid gestaltar sig så som planverket ger vid handen. Det är det vi försöker uppnå i det här försvarsbeslutet.

För att instämma i det interpellanten säger, herr talman: Jag är sällan nöjd med tempot. Jag tycker att det borde gå ännu snabbare med det mesta, och det tycker jag mot bakgrund av hur allvarligt säkerhetsläget i vår omvärld är. Men det man kan konstatera är glädjande här är att förmågan i det svenska civila försvaret nu börjar öka påtagligt. I MSB:s senaste förmågebedömning, som kom i februari, konstaterar MSB att man har genomfört dubbelt så många förmågeskapande åtgärder i det civila försvaret under 2024 som under 2023. Det är i grunden bra. Förmågan ökar i alla tio beredskapssektorer, även om det går för långsamt i många av dem.

Det skulle alltså behöva gå ännu snabbare. Det tror jag att vi har politisk samsyn kring, och vi kommer naturligtvis att fortsätta arbeta med det.

Herr talman! Lena Johansson har frågat mig om jag och regeringen, med hänsyn till erfarenheterna från kriget i Ukraina, har gjort en analys av geografiska förutsättningar och behov inom ramen för försvarsplaneringen eller givit någon myndighet i uppdrag att göra en sådan analys och, om svaret är ja, vilka åtgärder regeringen har vidtagit.

Låt mig börja med att säga att Sverige och Europa befinner sig i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge där ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade inte kan uteslutas. Precis som Lena Johansson framhåller är lärdomarna från kriget i Ukraina en viktig del i Sveriges totalförsvarsplanering. Såväl Försvarsberedningens rapporter som totalförsvarsbeslutet för 2025–2030 grundar sig till stor del på erfarenheter från Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina.

I december fastställde regeringen sammanlagt tre inriktningsbeslut som syftar till att omsätta totalförsvarsbeslutet i konkreta åtgärder hos såväl myndigheter för det militära försvaret som beredskapsmyndigheter inom det civila försvaret. Av inriktningsbeslutet för det civila försvaret framgår att beredskapsmyndigheterna ska bidra till att uppnå målet för det civila försvaret, vilket innefattar säkerställandet av de viktigaste samhällsfunktionerna och skydd av civilbefolkningen.

Vidare anges vad myndigheterna ska göra under försvarsbeslutsperioden. Till exempel ska beredskapsmyndigheterna inom ramen för respektive myndighets uppgifter verka för att aktörer med ansvar för samhällsviktig verksamhet säkerställer tillgång till nödvändiga varor och tjänster samt skapar möjlighet att upprätta eller ställa om produktion samt distribuera nödvändiga varor och tjänster.

Regeringen har även givit Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Försvarsmakten ett gemensamt uppdrag att fortsätta främja en utvecklad och samordnad planering inom totalförsvaret. Syftet är att stödja beredskapsmyndigheterna och myndigheterna inom det militära försvaret i deras planering och förberedelser för att nå det övergripande målet för totalförsvaret. En del i uppdraget är att definiera antaganden avseende möjliga händelseutvecklingar inför och vid höjd beredskap, inklusive konsekvenser för samhället.

Regeringen har också givit MSB och länsstyrelserna i uppdrag att göra en övergripande planering av skyddsåtgärder för att stärka skyddet av civilbefolkningen. De skyddsåtgärder som ingår i uppdraget är primärt skyddsrum, utrymning och tillhörande inkvartering. För att kunna genomföra denna övergripande planering behövs en geografisk prioritering, bland annat utifrån vilka områden som bedöms utgöra sannolika mål vid ett väpnat angrepp. Myndigheterna ska med utgångspunkt i den geografiska prioriteringen identifiera vilka skyddsåtgärder som är lämpliga för respektive område. Uppdraget kommer att delredovisas i slutet av mars och slutredovisas i december.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan avslutningsvis konstatera att regeringen i regleringsbreven för 2025 har givit en majoritet av beredskapsmyndigheterna i uppdrag att säkerställa förmågan att agera proaktivt och handlingskraftigt såväl i fredstida krissituationer som vid krig och krigsfara. Utöver de krav som ställs i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap ska myndigheterna även utbilda och öva sin personal samt se till att stärka en kultur och ett arbetssätt som utgår från de krav ett krig ställer. Regeringen kommer att följa upp och utvärdera hur väl myndigheterna lever upp till detta uppdrag.

Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina har visat att civilbefolkning och civil infrastruktur målmedvetet attackeras. Sveriges totalförsvarsplanering omfattar hela samhället och bygger på att vi alla gemensamt bidrar till samhällets motståndskraft.

Fru talman! Om det hade funnits en inbördes ordning mellan målen hade de varit numrerade. Det är de inte. De hänger intimt samman med varandra: Säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, inom ramen för Natos kollektiva försvar och uppgifter i övrigt, bidra till det militära försvarets förmåga samt skydda civilbefolkningen.

Att skydda civilbefolkningen kan vara att bidra till det militära försvarets förmåga. Att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna kan vara att bidra till det militära försvarets förmåga. De målen är intimt sammanflätade med varandra, och därför är de också uppräknade utan inbördes numrering. Det man bör vara klar över är att de är förtydligade såtillvida att det är dessa mål som utgör det civila försvarets viktigaste uppgift. Då behöver man renodla, förtydliga och minska antalet mål för att få en tydligare styrning mot de målen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

(Applåder)

Fru talman! Jag tror att Miljöpartiet i grunden gör en höna av en fjäder.

Om man läser motivtexten i den proposition som vi nu ska fatta beslut om, och även läser motivtexten i Försvarsberedningens rapport, som Emma Berginger har varit med och författat, kan man konstatera att i målet Säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna döljer sig också frågan om försörjning. Där framgår att inom ramen för det målet behöver de viktigaste samhällsfunktionerna säkerställas, vilket förutsätter bland annat att försörjningen av nödvändiga varor och tjänster tryggas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Samma sak är det med deltagande i internationella fredsfrämjande humanitära insatser, vilka också döljer sig i de nya målen.

Det här handlar om att förtydliga de övergripande målen för det civila försvaret. Precis som Emma Berginger påpekar är det så vi styr våra myndigheter och det civila försvaret. Det vi kan konstatera är att det har gått för långsamt att ställa om perspektivskiftet från enbart fredstida krisberedskap till ett civilt försvar som har en svårare och mer omfattande dimensionerande uppgift.

Vi har pratat om detta sedan 2015, men utvecklingen har i grunden gått för långsamt. Därför görs denna förändring, för att tydliggöra för hela systemet vad som är den dimensionerande uppgiften. Den här inriktningen av det civila försvaret är också någonting som Försvarsberedningen, med undantag för Miljöpartiet och Vänsterpartiet, har varit eniga om, och det är en styrka att det finns en enighet över blockgränserna i frågan.

Fru talman! Stort tack, Mikael Larsson, för ytterligare en viktig fråga!

Jag skulle vilja säga så här: I dag är det som ibland brukar kallas för trygghetspunkter inte ett obligatorium för landets kommuner. Just nu har vi remitterat ett betänkande av Carl Fredrik Graf, som, vilket Mikael Larsson säkert känner till, har haft att arbeta med kommunernas och regionernas beredskap. Det är en angelägen fråga att komma vidare framåt med.

Utan att föregripa beredningen av betänkandet skisseras däri ett tydligare ansvarsförhållande för till exempel trygghetspunkter. Här tror jag att det finns potential för synergieffekter om kommuner inventerar och etablerar en kartering över vilka typer av lokaler på landsbygden som kan användas för detta. Den typ av lokaler som Mikael Larsson lyfter fram är i min värld typexempel på sådant.

Det behöver alltså finnas en koordinering och ett arbete på den lokala kommunala nivån. Om det sedan förenas med en tydligare kravställning från staten att man förväntas upprätthålla den här typen av trygghetspunkter skulle det möjligen kunna bidra till att snabba på det arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Det är den ena delen. Den andra delen som jag också tror är viktig i detta är det civilsamhällesråd som MSB har inrättat, där man breddar omfattningen till fler än bara de frivilliga försvarsorganisationerna.

Precis som Mikael Larsson nämner finns naturligtvis många civilsamhällesorganisationer som är viktiga för att bygga robusthet ute i samhället. De som Mikael Larsson tar upp som exempel är några av dessa.

Fru talman! Tack, Mikael Larsson, för en viktig fråga! Tack också för Centerpartiets stora engagemang för det civila försvaret, inte minst med bäring på dessa frågor.

Jag tycker att Mikael Larsson gör en helt korrekt analys. Den här sektorn är viktig och förutsättningsskapande för att Sverige ska kunna fungera också under störda omständigheter och förhållanden. Det är också en av anledningarna till att en av de största medelstilldelningarna inom den ekonomiska ramen för det civila försvaret går till just den här sektorn. Sektorn kommer, när vi når nivån 2028, att få 1,6 miljarder per år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Jag besökte, precis som nämndes här, i förra veckan en gård som har arbetat med sitt robusthetshöjande arbete. Det handlar om en typ av åtgärder för att klara att bedriva verksamheten i någonting man nästan skulle kunna likna ödrift, det vill säga att öka sin egen självförsörjningsgrad och sin egen konkurrenskraft. Det är också sådana investeringar som staten till viss del och på marginalen kommer att kunna hjälpa till med. Just den här gården hade fått investeringsstöd för vissa åtgärder som har bidragit till att höja den generella robustheten i verksamheten.

Med det vill jag också betona att det är viktigt att vi skapar så goda förutsättningar som möjligt för ett konkurrenskraftigt och lönsamt jordbruk, för det lägger grundplåten för att den här verksamheten ska kunna fungera och finnas även under mer störda omvärldsförhållanden än dem vi just nu upplever.

Min generella uppmaning utöver detta är att man tar tillfället i akt och ser över sin kontinuitetsplanering och identifierar sårbarheter i sina egna försörjningskedjor för att kunna bygga en mer robust verksamhet.

Fru talman! Jag väljer att uppehålla mig vid det efterlysta temat stringens. Det är nämligen så, fru talman, att det var Peter Hultqvist som under sin tid som försvarsminister, tillsammans med den dåvarande regeringen, avskaffade värnskatten i Sverige.

Jag tycker i grunden att det var ett bra beslut, men jag vet inte om Peter Hultqvist är rätt person att efterlysa stringens i riksdagens kammare när han nu vill återinföra samma skatt iklädd beteckningen "beredskapsskatt". Å andra sidan ville Peter Hultqvist inte heller gå med i Nato så sent som ett drygt halvår innan vi kom att gå med i Nato, så just stringens kanske inte är ett begrepp som Peter Hultqvist ska slå i huvudet på nuvarande regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Min uppfattning är att vi behöver säkerställa att vi inte får en förmågenedgång i den uppbyggnad som nu sker av det civila försvaret. Om vi hade oändligt med tid och blankt papper, fru talman, hade man kunnat överväga fler lösningar än dem vi nu har för handen. Det vi har sagt är att vi tydligt kommer att inrikta räddningstjänstdelen som ett eget verksamhetsben hos MSB, också för att kunna renodla rollen som toppnod i det civila försvaret för den övriga verksamheten.

Det här görs naturligtvis som ett arbete för att inte tappa förmågor i den befintliga verksamheten. Vi vet att det tar lång tid att få upp operativ förmåga i nystartade myndigheter, och bedömningen på totalen är att vi helt enkelt inte har den tiden. Vi har inte råd med ett organisatoriskt förmågetapp, något som vore en stor risk om vi valde att gå på den linje som Hultqvist här förordar.

(Applåder)