Herr talman! Lena Johansson har frågat mig om jag och regeringen, med hänsyn till erfarenheterna från kriget i Ukraina, har gjort en analys av geografiska förutsättningar och behov inom ramen för försvarsplaneringen eller givit någon myndighet i uppdrag att göra en sådan analys och, om svaret är ja, vilka åtgärder regeringen har vidtagit.

Låt mig börja med att säga att Sverige och Europa befinner sig i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge där ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade inte kan uteslutas. Precis som Lena Johansson framhåller är lärdomarna från kriget i Ukraina en viktig del i Sveriges totalförsvarsplanering. Såväl Försvarsberedningens rapporter som totalförsvarsbeslutet för 2025–2030 grundar sig till stor del på erfarenheter från Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina.

I december fastställde regeringen sammanlagt tre inriktningsbeslut som syftar till att omsätta totalförsvarsbeslutet i konkreta åtgärder hos såväl myndigheter för det militära försvaret som beredskapsmyndigheter inom det civila försvaret. Av inriktningsbeslutet för det civila försvaret framgår att beredskapsmyndigheterna ska bidra till att uppnå målet för det civila försvaret, vilket innefattar säkerställandet av de viktigaste samhällsfunktionerna och skydd av civilbefolkningen.

Vidare anges vad myndigheterna ska göra under försvarsbeslutsperioden. Till exempel ska beredskapsmyndigheterna inom ramen för respektive myndighets uppgifter verka för att aktörer med ansvar för samhällsviktig verksamhet säkerställer tillgång till nödvändiga varor och tjänster samt skapar möjlighet att upprätta eller ställa om produktion samt distribuera nödvändiga varor och tjänster.

Regeringen har även givit Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Försvarsmakten ett gemensamt uppdrag att fortsätta främja en utvecklad och samordnad planering inom totalförsvaret. Syftet är att stödja beredskapsmyndigheterna och myndigheterna inom det militära försvaret i deras planering och förberedelser för att nå det övergripande målet för totalförsvaret. En del i uppdraget är att definiera antaganden avseende möjliga händelseutvecklingar inför och vid höjd beredskap, inklusive konsekvenser för samhället.

Regeringen har också givit MSB och länsstyrelserna i uppdrag att göra en övergripande planering av skyddsåtgärder för att stärka skyddet av civilbefolkningen. De skyddsåtgärder som ingår i uppdraget är primärt skyddsrum, utrymning och tillhörande inkvartering. För att kunna genomföra denna övergripande planering behövs en geografisk prioritering, bland annat utifrån vilka områden som bedöms utgöra sannolika mål vid ett väpnat angrepp. Myndigheterna ska med utgångspunkt i den geografiska prioriteringen identifiera vilka skyddsåtgärder som är lämpliga för respektive område. Uppdraget kommer att delredovisas i slutet av mars och slutredovisas i december.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan avslutningsvis konstatera att regeringen i regleringsbreven för 2025 har givit en majoritet av beredskapsmyndigheterna i uppdrag att säkerställa förmågan att agera proaktivt och handlingskraftigt såväl i fredstida krissituationer som vid krig och krigsfara. Utöver de krav som ställs i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap ska myndigheterna även utbilda och öva sin personal samt se till att stärka en kultur och ett arbetssätt som utgår från de krav ett krig ställer. Regeringen kommer att följa upp och utvärdera hur väl myndigheterna lever upp till detta uppdrag.

Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina har visat att civilbefolkning och civil infrastruktur målmedvetet attackeras. Sveriges totalförsvarsplanering omfattar hela samhället och bygger på att vi alla gemensamt bidrar till samhällets motståndskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det är lite oklart exakt vad som var frågan. Jag upplever att interpellanten far efter flera olika spår samtidigt.

Man anför att regeringen ska berätta om sådant som ännu inte är känt. Det är naturligtvis svårt för mig att veta vad som är känt och inte för riksdagsledamoten, men jag har försökt ge en förhållandevis fullödig beskrivning av det arbete som pågår på olika håll. Det gäller både det som kopplar an till det tidigare beslutade, alltså det nu gällande, försvarsbeslutet och det som kopplar an till de tilläggsuppdrag som MSB har haft om att väga in geografin som en komponent och en planeringsförutsättning. Det är naturligtvis viktigt och angeläget att få det här på plats så snart som möjligt, och det är därför myndigheten har till uppgift att delredovisa det redan i mars.

Låt mig dock även ta tillfället i akt att reflektera och säga att jag tror att det är viktigt att vi förstår att vi behöver höja nivån i det civila försvaret över hela geografin. Även om man kan göra antaganden utifrån geografiska planeringsförutsättningar, som kan vara väl underbyggda, krävs det nämligen att vi har en grundläggande robusthet i hela samhället för att vi ska kunna så att säga absorbera det faktum att verkligheten inte alltid gestaltar sig så som planverket ger vid handen. Det är det vi försöker uppnå i det här försvarsbeslutet.

För att instämma i det interpellanten säger, herr talman: Jag är sällan nöjd med tempot. Jag tycker att det borde gå ännu snabbare med det mesta, och det tycker jag mot bakgrund av hur allvarligt säkerhetsläget i vår omvärld är. Men det man kan konstatera är glädjande här är att förmågan i det svenska civila försvaret nu börjar öka påtagligt. I MSB:s senaste förmågebedömning, som kom i februari, konstaterar MSB att man har genomfört dubbelt så många förmågeskapande åtgärder i det civila försvaret under 2024 som under 2023. Det är i grunden bra. Förmågan ökar i alla tio beredskapssektorer, även om det går för långsamt i många av dem.

Det skulle alltså behöva gå ännu snabbare. Det tror jag att vi har politisk samsyn kring, och vi kommer naturligtvis att fortsätta arbeta med det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Utan att upprepa mig alltför mycket vill jag säga att jag håller med om att detta är en viktig komponent. Jag tror dock att man begår ett stort misstag om man tror att man behöver det här svaret för att sätta igång och arbeta.

I många avseenden behöver alla göra ungefär samma sak när det gäller kontinuitetsplanering för den verksamhet man i normalfallet har ansvar för, till exempel omsorgsverksamhet eller barnomsorgsverksamhet. Sedan kan lösningarna se olika ut beroende på vilken typ av kommun det handlar om. Om man är en liten kommun kan man samarbeta med omkringliggande mindre kommuner.

I individuella fall – för respektive kommun – kan lösningarna se olika ut, men den övergripande uppgift som kommunerna måste ta sig an står och faller inte med den geografiska analysen. Det är klart att vi vill kunna bidra med ytterligare precision i planeringsförutsättningarna, men många kommuner har fortfarande inte kommit tillräckligt långt med de åligganden de har enligt dagens lagstiftning när det gäller den fredstida krisberedskapen.

Jag tror att man gör det alltför lätt för sig om man ser detta som ett skäl att inte sätta igång och arbeta. Min bild är att budskapet att man bör sätta igång och arbeta med sin egen kris- och krigsorganisation och med sin egen kontinuitetsplanering börjar nå ut. Vi ska naturligtvis trumma på ännu hårdare för att så ska bli fallet.