Herr talman! Tack till statsrådet Bohlin för svaret på den här interpellationen! Precis som statsrådet säger grundar sig interpellationen mycket på den debatt som jag och statsrådet hade för lite mer än ett år sedan om kaoset på E22:an, där över ett hundratal bilar och personer satt fast i över ett dygn på motorvägen i mellersta Skåne. Efteråt framfördes en del kritik mot de olika aktörerna i samband med denna händelse. Statsrådet vet att jag var djupt kritisk till regeringens agerande. Den debatten tänker jag inte upprepa här i dag, utan den finns tillgänglig i riksdagens protokoll för den som av någon anledning vill återuppleva den diskussionen.

I den kritik som framfördes var det dock tydligt att samordningen mellan myndigheter fungerat alldeles för dåligt och att det saknats någon som tog en tydlig ledarroll. Detta framkom av Länsstyrelsen Skånes egen utredning, som lämnades i mars 2024, men också av den MSB-utredning kring ett antal olika kriser som det har refererats till här och som presenterade sina slutsatser i augusti 2024.

Det var därför med stor förvåning som jag strax efter nyår noterade nyheten om att Länsstyrelsen Skåne inte efter händelserna genomfört någon övning med fokus på just beslut om samverkan och samordning mellan olika myndigheter och aktörer efter en händelse som haveriet på E22:an i januari 2024. Jag tror inte att jag var ensam om att reagera så när jag hörde Sveriges Radios rapportering om detta.

Herr talman! Statsrådet nämnde i sitt svar att det i kontakt med Länsstyrelsen Skåne framkommit att det faktiskt gjorts en hel del insatser på temat. Jag har själv varit i kontakt med Länsstyrelsen Skåne och fått samma uppgift. Jag har till och med fått en lång förteckning över de övningar som trots allt har genomförts. Det går alltid att plädera för att det ska övas mer, skarpare eller på högre nivå. Men det har genomförts övningar – det är bara att konstatera. Det är bra!

Länsstyrelsen Skåne ägnar sig också åt en omfattande mängd utvecklingsarbete. Planeringen inför 2025 visar att det också förekommer en hel del arbete för att ytterligare stärka förmågan och för att förhindra att något liknande det som hände på E22:an sker igen. Min förhoppning är att ett haveri likt det som inträffade på E22:an i januari 2024 ska undvikas i framtiden.

Samtidigt måste vi vara medvetna om att det är först i skarpt läge som man får se resultatet av övningar, planering och förberedelser. Det är först när samhället ställs inför en kris som den som inträffade på E22:an i januari 2024 som vi vet om alla förberedelser och all övning och planering hade önskad effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det går såklart inte att nu fastslå att regeringens åtgärder är tillräckliga eller otillräckliga. Det som går att konstatera är att statsrådet här i dag har presenterat ett antal åtgärder som vidtagits för att förhindra att något liknande händer igen. Det går också att konstatera att Länsstyrelsen Skåne har vidtagit en hel del åtgärder och att man planerar att göra ännu mer. Om det sedan är tillräckligt för att förhindra att en situation liknande den som uppstod på E22:an i januari 2024 uppstår igen får framtiden utvisa.

Det uppstod en situation med vissa paralleller på samma vägsträcka den 22 november 2024. Åsikterna går något isär om hur väl den situationen hanterades, men det går i alla fall att fastslå att det inte alls var på den nivå som det var i januari 2024. Det finns också, får man ändå säga, runt om i landet fortsatt exempel på hur vinterväder väldigt snabbt skapar stora problem på vägarna. Man kan ha en diskussion även om vad detta beror på.

Jag kommer i alla fall att följa denna fråga noga. Jag har inga problem med att återkomma här i kammaren om det skulle visa sig att åtgärderna är otillräckliga eller att det i skarpt läge fortfarande saknas en kultur av handlingskraft.

Herr talman! Tack till statsrådet för det inlägget och svaret!

Om det fanns någon nytta med händelserna på E22:an är det kanske att man i Skåne, och förhoppningsvis också på andra ställen i landet, har lärt sig att det är viktigt att man samverkar. Och det är viktigt, vilket framkom i rapporten som jag har här någonstans bland mina handlingar, att tidigt försöka få en bild av vad problemet är och vad det är som händer och, som också framförts här, att arbeta proaktivt. Det är bra att olika aktörer har lärt sig av händelserna på E22:an, och jag utgår från att det är fler aktörer än länsstyrelsen som lär sig av denna typ av händelser. Jag har ingen anledning att tro något annat, utan jag är alldeles övertygad om att så sker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns dock kanske fortfarande vissa saker man skulle kunna ha synpunkter på. När de här händelserna inträffade den 22 november var till exempel företrädare för Trafikverket ute och sa att vi inte kan styra över vädret och att den dag då vi kan göra det är en lycklig dag för oss alla. Det var kanske, kan jag tycka, en något oseriös ton att ha när människor som i det fallet, den 22 november, satt fast i alla fall i några timmar på E22:an. Det kanske inte är riktigt så man ska hantera en sådan situation, men jag förstår att statsrådet inte här i dag tänker recensera uttalanden från enskilda företrädare på Trafikverket.

Det finns, vilket framkom i MSB-rapporten, ett antal lärdomar som kan utvecklas. Som statsrådet var inne på fungerar regional samverkan uppenbarligen olika bra på olika platser, vilket framgår när man jämför de tre händelserna. Det är också en sådan sak som förhoppningsvis har framkommit i samband med händelserna på E22:an och, tycker jag ändå, det ganska gedigna utvärderingsarbete som har gjorts därefter. Ett antal rapporter av ganska stor omfattning har tagits fram, där man har konstaterat att det inte blev bra och att man borde ha agerat annorlunda. Man har ganska metodiskt gått igenom händelseförloppet och till exempel sagt att redan här, tidigt, började samordningen, samarbetet och arbetet krackelera.

Om det är något annat som är positivt med händelserna på E22:an – E22:an i sig har många positiva aspekter – är det väl att många frågor har väckts som kanske inte har varit så aktuella tidigare. Det handlar till exempel om ansvarsprincipen. Vad innebär den? Ska den gälla i alla lägen? Det är den typen av funderingar, liksom vikten av samordning, samarbete och strategier. Det operativa arbetet kan fungera hur bra som helst. Du kan ha enskilda människor som gör jättestora insatser på enskilda platser och är väldigt handlingskraftiga. Saknar man strategi eller förmåga att samarbeta kanske det inte blir meningslöst, men det får i alla fall inte den vikt det hade kunnat få. Som vi har konstaterat nu i den här debatten, som vi väl får kalla det, finns det också ett behov av att öva och planera inför denna typ av händelser. Det väl också sådant som har framkommit efter detta.

En sak som rapporten från MSB tar upp och som jag tycker att man behöver fundera på är det som i rapporten benämns ekonomiskt förhållningssätt, alltså att det i händelse av kris, när man behöver vidta åtgärder snabbt, kan uppstå frågetecken kring hur man ska förhålla sig ekonomiskt. Det kan finnas rädsla för att man ska överskrida budgetar och liknande, och det kan göra att man avvaktar med att fatta beslut och vidta åtgärder. Detta är sådant som man behöver fundera på utöver samverkan, samarbete och den typen av frågeställningar och även inom myndigheter. Vill man ha en kultur av handlingskraft måste man kanske också i händelse av kris våga överskrida budgeten. Detta är sådant som man fortsätter att resonera kring.

Det finns många frågor att fortsätta att bevaka. Men jag tycker ändå att det finns anledning att vara något optimistisk över att den här händelsen ändå har stärkt Myndighetssverige på något sätt, om jag får uttrycka det så.

Herr talman! Det finns såklart anledning att fortsätta följa dessa frågor och att fortsätta fundera kring dem och kring sådant som handlingsprinciper och ansvarsprinciper.

Något som framkom när det gällde E22 var till exempel att det fanns människor som var beredda att kapa vajerräckena ganska tidigt men inte gjorde det. Med en handlingsprincip hade kanske utfallet blivit annorlunda. Nu är ju detta spekulativt – vi kan bara spekulera i om vad som hade hänt om detta hade gällt och vad som i så fall hade hänt i stället. Jag tänker inte ägna mig åt den typen av övningar.

Jag tänker inte heller förlänga debatten. Men avslutningsvis vill jag ändå säga något ord om att det fortfarande finns saker att göra och följa upp. Statsrådet talar om en förväntansbild. Som oppositionspolitiker kommer jag att fortsätta att följa arbetet, som jag sa innan. Skulle det hända något liknande på E22, E4, E6 eller någon annan europaväg eller var det nu kan vara finns det anledning att fortsätta att diskutera dessa händelser i kammaren. Vi hade ju ändå en ganska robust debatt för ett år sedan om det som hände på E22. Det var ju också en händelse som verkligen föranledde ett behov av en robust debatt.

Men vi ska göra allt vi kan på alla nivåer för att det som skedde på E22 i januari 2024 inte ska upprepas. Som jag sa då: Det var ett mirakel att ingen omkom eller skadades allvarligt. Tack för debatten!