Carl-Oskar Bohlin

Fru talman! Jag anar en frustration hos riksdagsledamoten Peter Hultqvist. Den frustrationen tycks handla om att vi nu har en regering med ett parlamentariskt underlag som får ihop sin ekonomiska politik och som förmår att prioritera den inre och yttre säkerheten. Vi har lagt ett finansierat försvarsbeslut på bordet.

Fru talman! Jag uppfattar en ungefär lika stor frustration när det gäller det eventuella regeringsunderlag som Peter Hultqvist tillhör - det är något oklart exakt vad det består av. Där finns inte riktigt samma stringens när det gäller att vilja prioritera dessa frågor framför andra frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Det jag far efter, fru talman, är att Peter Hultqvists sida av politiken riskerar att inte få ihop kalkylen utan en ytterligare skatt. Man är i grunden mer disparat när det gäller de prioriteringar som man vill göra. Detta kommer naturligtvis till uttryck i skuggbudgetarna från de olika oppositionspartierna. Vissa av dem är kraftigt expansiva.

Det Peter Hultqvist ger uttryck för är alltså en frustration över att det egna regeringsunderlaget inte får ihop denna ekvation utan en beredskapsskatt. Men detta har den nuvarande regeringen och dess regeringsunderlag i riksdagen hittills lyckats med. Det är i grunden en styrka för Sverige att vi har klarat av att prioritera dessa frågor utan att vi hittills har behövt införa en beredskapsskatt.

(Applåder)

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att hålla två saker i huvudet här.

Det första är att det i grunden handlar om en omfördelning och en omprioritering av resurser. I händelse av ett väpnat angrepp mot Sverige, någonting som vi naturligtvis alla hoppas slippa, kommer helt andra prioriteringar när det gäller den samhällsservice som ges från samhället att behöva göras. Vi kommer alltså inte att bedriva sjukvård på samma premisser som vi gör i fredstid. Det kommer att krävas en mycket stor omfördelning och omprioritering.

Det andra är att de sektorer som under ett väpnat angrepp sätts under ett särskilt tryck kräver en tillkommande personalförsörjning. Man ska på förhand ha en specifik kompetens. Det är därför regeringen nu arbetar mycket aktivt och snabbfotat med återaktiveringen av civilplikten.

Vi gör detta inom räddningstjänsten, för vi har haft en räddningstjänst som har varit dimensionerad för fredstida förhållanden. Vi kommer på ett par års tid att kunna bygga upp en extra styrka om ungefär 3 000 personer. De får en grundutbildning och kan då gå in och förstärka i händelse av ett väpnat angrepp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Vi går nu vidare och gör samma sak när det gäller elförsörjningen, där vi ser att reparationsberedskapen är eftersatt. Det har dragits slutsatser av kriget i Ukraina om hur energiinfrastruktur attackeras på ett sätt som kräver ett ökat manskap i termer av reparationsberedskap. Den utbildningen kommer förhoppningsvis att kunna påbörjas under 2025.

På ett systematiskt sätt identifierar vi tillkommande personalförsörjningsbehov i det civila försvaret. Men låt mig vara tydlig med att en stor del av detta handlar om att skapa sig ett rådrum för att ställa om till ett samhälle som ser helt annorlunda ut och att använda resurser, precis som Försvarsberedningen konstaterar, på ett annorlunda sätt än vad man gör i fredstid.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Hanna Gunnarsson, för frågan! Jag tror att det är centralt att man inte förvandlar diskussionen om det civila försvaret till en allmänpolitisk debatt om de politiska prioriteringar man tycker är särskilt angelägna i ett bredare perspektiv.

Det civila försvaret bär inom sig också en särart. Det bär inom sig de investeringar som syftar till att klara av det dimensionerande, yttersta hotet. De 15 miljarder som nu tillförs i nivå från 2028, med en brant bana upp dit, är sådana investeringar som ligger utanför den ordinarie driften och verksamheten för att bygga särskild robusthet och särskild redundans.

Visst kan vi tala om allmänna eller generella statsbidrag och satsningar på välfärden, men det är i grunden en annan debatt. Jag konstaterar att den här regeringen genomför historiskt stora satsningar på till exempel de generella statsbidragen. Vi genomför en energipolitik som syftar till att få bukt med de missgrepp som har präglat energipolitiken i det här landet under mycket lång tid.

Men detta ska inte förväxlas med de särskilda investeringar som görs i sektorn energiförsörjning, som handlar om att förstärka förutsättningarna för ödrift och att bygga in reservkraft och särskild redundans i systemet. Det är i grunden två olika debatter och behöver behandlas på det sättet.

Fru talman! Det är allvarstid i Europa. Kriget finns åter på den europeiska kontinenten i en skala och i en omfattning som vi inte sett sedan andra världskrigets slut. Den regelbaserade världsordning som har tjänat världen unikt väl utmanas just nu i sina grundvalar bara något hundratal mil från den plats där vi för denna debatt just nu.

Vi står i dag inför att fatta ett försvarsbeslut som är historiskt. Det är tidigarelagt till följd av det allvarliga säkerhetsläget. Det är, som har konstaterats i denna kammare tidigare, i grunden också en mycket stor styrka för Sverige att ett land som präglas av en orolig omvärld också har ett stort mått av politisk enighet bakom de beslut som i dag ska fattas.

Det moderna kriget i Ukraina har visat oss snabb och disruptiv teknikutveckling. Men det finns också det som tyvärr synes vara konstant när det gäller de extrema påfrestningar som ett krig innebär för ett samhälle. Erfarenheter från Ukraina visar oss på vikten av att ha ett totalförsvar som från dag ett klarar av att stå emot de vedermödor som ett krig innebär för ett samhälle.

Detta, fru talman, kräver också ett perspektivskifte. Detta perspektivskifte har varit på väg under lång tid, men det manifesteras också med detta försvarsbeslut. Vad är den dimensionerande uppgiften för det civila försvaret? Jo, det är att kunna klara av att möta krigets krav. Det kräver ett perspektivskifte hos alla myndigheter, hos alla organisationer och ytterst hos alla svenskar som har en omistligt viktig roll att fylla i totalförsvaret. Om, fru talman, den fredstida krisberedskapen handlar om att rädda individen från krisen handlar det civila försvaret om att institutionerna och medborgarna ytterst måste vara beredda att försvara samhället mot existentiellt svåra påfrestningar.

Fru talman! I och med detta försvarsbeslut återupprättar vi det civila försvaret. Vi får det civila försvar som vi har pratat om i tio års tid. Det har snart gått tio år sedan den här kammaren beslöt att totalförsvaret skulle återuppstå. Men i praktiken ledde det inte till att den civila delen av totalförsvaret återuppstod i någon större omfattning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

När den här regeringen trädde till var det samlade anslaget till det civila försvaret 2,7 miljarder kronor. Nu rör vi oss mot en nivå på 15 miljarder kronor per år. Under den här försvarsbeslutsperioden tillförs det civila försvaret 37,5 miljarder kronor.

Detta gör att det blir möjligt att gå från planeringsstadiet till det faktiska förmågebyggandet, och det är bråttom med det. Det har vid flera tillfällen under den här debatten sagts att det ligger en fara i dröjsmål, och det äger naturligtvis sin fulla giltighet också inom det civila försvaret.

Fru talman! Vi prioriterar alla tio beredskapssektorerna. Vi höjer ambitionen i alla tio beredskapssektorerna, men vi gör det särskilt inom sex sektorer som är viktiga för att säkerställa den grundläggande funktionaliteten i samhället och för att möta de behov som det militära försvaret har i händelse av ett väpnat angrepp. Satsningarna är således kopplade till förtydligandet av målen för det civila försvaret.

De sex prioriterade sektorerna är: elektroniska kommunikationer och post, energiförsörjning, hälsa, vård och omsorg, livsmedelsförsörjning och dricksvatten, räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen samt transportsektorn. Och även om dessa sektorer ibland delas in i ett cirkeldiagram som tårtbitar är det i själva verket fråga om tårtbottnar när det kommer till samhällets funktionalitet, såtillvida att de är förutsättningsskapande för all annan verksamhet vi har att ägna oss åt i samhället. De här sektorerna är också, som jag precis nämnde, särskilt viktiga för det militära försvarets förmåga att fullgöra sina viktiga uppgifter i händelse ytterst av ett väpnat angrepp.

Men det görs också en lång rad andra saker. Vi omformar strukturen för ledningen av det civila försvaret. Vi har tydligt sagt att MSB ska få rollen som en toppnod i det civila försvaret. Vi renodlar MSB:s uppgifter, och vi bedriver ett framåtsyftande arbete med att satsa på cybersäkerheten. Cybersäkerheten kan med fog beskrivas som den tillkommande domänen för det moderna civila försvaret. Ansvaret för den verksamheten kommer att flyttas över till FRA i takt med att vi bygger upp det nya nationella cybersäkerhetscentret. En lång rad andra åtgärder och satsningar genomförs för att hålla jämna steg i denna del.

Fru talman! Det har sagts tidigare i den här kammaren att vi fattar historiska beslut, men i dag vågar jag påstå att vi de facto gör det. Totalförsvaret återuppstår. Det ligger en fara i dröjsmål, och det kräver av alla aktörer ute i systemet att de förstår att vi måste arbeta med det som bygger förmåga här och nu. Det handlar om att gå från planering och Powerpointpresentationer till prylar och övning, för att uttrycka det grovyxat.

Vi har alla förutsättningar att bygga ett mer robust och motståndskraftigt samhälle, men det kräver också att alla aktörer i systemet från och med nu säkerställer att den verksamhet de bedriver syftar till att bygga förmåga här och nu och framöver. Vi behöver en linjär förmågetillväxt. Vi kan, fru talman, inte vänta på det perfekta systemet i en avlägsen framtid. Detta är också den inriktning som nu ges.

Fru talman! Låt mig avslutningsvis nämna att efter att detta totalförsvarsbeslut är fattat i Sveriges riksdag kommer regeringen att fatta ett, vågar jag påstå, unikt inriktningsbeslut för totalförsvaret och det civila försvaret, som är tydligt i termer av den dimensionerande målbilden och den verksamhet som ska prioriteras hos alla beredskapsansvariga myndigheter och alla sektorsansvariga myndigheter. Detta har aldrig gjorts tidigare på detta sätt, i vart fall inte i modern tid. Det kommer att lägga grunden för en stärkt förmågeutveckling i det civila försvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

(Applåder)

Fru talman! Man får säga att Markus Selin spretar lite i sina anföranden. Det är lite svårt att följa med och se vad den röda tråden egentligen är.

Påståenden staplas ovanpå anekdotiska fakta som jag i och för sig inte har några invändningar emot - det är helt korrekt att Sverige är ett exportberoende land, det är helt korrekt att sjöfarten är av stor betydelse för Sverige och det är helt korrekt att näringslivet har en instrumentell roll i vårt totalförsvar. Allt det där är helt korrekt, men det är möjligen lite svårt att urskilja konturerna av de ord som Markus Selin staplar på varandra.

Låt mig dock ändå försöka att efter bästa förmåga svara på den fråga som ställdes alldeles i slutet av inlägget. Svaret är att vi tillsätter en ekonomisk planeringsram för det civila försvaret, som inom sig även kommer att möjliggöra en förstärkt försörjningsberedskap inom respektive sektor - reservdelar, materiel och förnödenheter - som bygger robusthet och redundans i systemet.

Vi har gett MSB och Socialstyrelsen i uppgift att ta fram en pilotstudie för en försörjningsanalys av en sektor. Vi har parallellt med detta gett MSB i uppdrag att ordna en nationell kontaktpunkt för produktionsomställning för att kunna facilitera den typ av händelser som vi såg under pandemin. Då ställde näringslivet om med all sin kraft, men det offentliga Sverige hade svårt att facilitera en point of contact på ett ändamålsenligt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi delar dock inte den socialdemokratiska bedömningen att en ny myndighet per automatik löser det här problemet. Ja, vi kommer att titta på frågan om fler beredskapssektorer. Ja, vi kommer att titta på frågan om att myndigheter som i dag inte är beredskapsmyndigheter kanske behöver bli beredskapsmyndigheter för att vi ska komma framåt så snabbt och effektivt som möjligt.

Fru talman! Jag uppfattade ingen fråga i ledamotens inlägg, men låt mig ändå säga att regeringen gör en hel del saker för att stärka försörjningsberedskapen i Sverige. Jag nämnde några av dem i inledningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig konstatera i lite djupare detalj att den civila ram som nu kommer på plats, när riksdagen förhoppningsvis antar regeringens föreslagna proposition för totalförsvaret, ger möjlighet till förstärkt försörjningsberedskap inom respektive sektor - inom hälso- och sjukvården, där den som bekant saknades under pandemin, och inom livsmedels- och vattenförsörjning, där vi kommer att återkomma med mer preciserade förslag längs vägen.

Den ekonomiska planeringsramen ger förutsättningar för mer försörjningsberedskap. Är vi i mål? Absolut inte. Det finns fortfarande utestående pusselbitar.

Jag tror att Markus Selin möjligen blandar ihop det lite grann när han läser i totalförsvarspropositionen, för det som diskuteras är en ny sektor för bland annat utrikeshandel och industrivaror. Det är en fråga som regeringen arbetar vidare med, vilket jag tror framgår i propositionen.

Det är, fru talman, inte unikt att svaret på ett av Socialdemokraterna definierat problem är en ny myndighet. Jag säger inte att det per automatik alltid är fel, men ganska ofta är det kanske inte svaret på alla samhällsproblem. Det vi försöker vinnlägga oss om är att inte tappa operativ förmåga eller styrfart.

Ibland kan det naturligtvis vara rätt att inrätta nya myndigheter, men erfarenheten är entydig såtillvida att den visar oss att från det att man bestämmer sig för att starta en ny myndighet till dess att man har operativ förmåga har det förflutit ett antal år. Det är tid som regeringen bedömer helt enkelt inte finns.

Vi väljer att arbeta vidare inom befintliga strukturer för att kunna se en linjär och successiv förmågetillväxt, just därför att tiden är knapp och angelägenheten att komma framåt i detta är mycket stor. Därför väljer vi att göra på det sätt som jag nu har redogjort för.

Fru talman! Markus Selin har frågat mig om jag tänker ta några initiativ för att stärka näringslivets försörjningsberedskap och ekonomiska försvar, och i så fall vilka. Markus Selin har även frågat vilka initiativ jag avser att ta för att klargöra hur försörjningskedjorna ska kunna bestå eller byggas och för att tydliggöra förhållandena mellan stat, näringsliv och myndigheter i händelse av kris eller krig.

Låt mig säga att vi befinner oss i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Det rasar ett krig i Europa, och Försvarsberedningen konstaterade redan 2017 att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Samhällets aktörer måste således vidta åtgärder för att kunna möta och hantera ett väpnat angrepp.

Regeringen kraftsamlar nu för att bygga ett starkt totalförsvar och skapa en bättre balans mellan civilt och militärt försvar. I den nyligen presenterade totalförsvarspropositionen gav regeringen inriktningen för totalförsvarets uppbyggnad de kommande sex åren. Det handlar om historiska satsningar på 173 miljarder extra till det militära försvaret och 37 ½ miljard extra till det civila försvaret. Med försvarsbeslutet på plats ligger vägen utstakad för att bygga faktisk förmåga.

Uppbyggnaden av det civila försvaret måste ske skyndsamt och i nära samarbete med näringslivet. Privat-offentlig samverkan är en grundläggande förutsättning för att stärka vår förmåga, inte minst inom försörjningsberedskapen. Som ett led i arbetet med att stärka samverkan mellan privata och offentliga aktörer har regeringen inrättat det tvärsektoriella näringslivsrådet. Det är ett forum för ömsesidigt informationsutbyte och rådgivning i frågor av gemensam vikt för näringslivet, arbetstagarorganisationerna och staten avseende totalförsvar och krisberedskap. Sju möten har hittills genomförts, och rådet utvecklas fortlöpande.

En annan åtgärd som regeringen vidtagit är att tillsätta en nationell rådgivare för att stödja regeringens arbete med att stärka svensk försörjningsberedskap och stödja näringslivets beredskapsplanering, bland annat genom att bidra till utvecklad samverkan mellan statliga aktörer och näringslivet för att skapa ett starkt totalförsvar.

I totalförsvarspropositionen redogör regeringen för hur det ekonomiska försvaret ska förstärkas och utvecklas. En central uppgift blir att inrätta en struktur där Sveriges behov av försörjningsviktiga varor och tjänster kan identifieras som en del i uppbyggnaden av försörjningsberedskapen. I juli 2024 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen om näringslivets försörjningsberedskap. Utredningen ska nu även analysera och redogöra för hur avtal om inköp av varor och tjänster för att trygga försörjningsberedskap kan ingås för att skapa en effektiv, enhetlig, förutsebar och långsiktig försörjning av samhällsviktiga varor och tjänster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utifrån den stabila och långsiktiga grund som totalförsvarspropositionen utgör kommer regeringen tillsammans med näringslivet att fortsätta bygga ett starkt ekonomiskt försvar och en robust försörjningsberedskap.

Fru talman! Markus Selin drar två slutsatser, om jag uppfattar honom och hans tirad mot regeringen korrekt. Den första är att den tidigare cybersäkerhetsstrategin var tämligen applicerbar, och den andra är att en ännu inte beslutad cybersäkerhetsstrategi hotar liv och hälsa. Det är rätt häpnadsväckande att stå och lyssna på detta i Sveriges riksdags kammare.

Orden jag fällde om den tidigare cybersäkerhetsstrategin var ju inte mina utan Riksrevisionens. Det är alltså Riksrevisionen som har dömt ut den tidigare cybersäkerhetsstrategin. Vad gäller fähigheten i den kommande cybersäkerhetsstrategin tror jag att det vore anständigt att åtminstone vänta tills den kommer innan man gör en bedömning av kvaliteten i själva strategin.

Fru talman! Jag kan glädja Markus Selin med att berätta att den kommer i närtid. Han kommer alldeles strax att få läsa denna cybersäkerhetsstrategi. Jag ser fram emot en ny debatt då, men att stå här i talarstolen i Sveriges riksdag och föra något slags pseudodiskussion om innehållet i en produkt som ännu inte är beslutad blir ju rätt märkligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Att man gormar och går på gör inte att man har rätt i sak. Det som sägs i Riksrevisionens rapport är att det råder brist på strategi. Då pekar man på tidsperioden från 2017 till oktober 2022. Man dömer ut den strategi som antogs av den regering som Markus Selin själv var ett regeringsunderlag till.

Allt detta åtgärdar vi nu. Jag står inte här och säger det för att skylla ifrån mig. Jag bara konstaterar att för att veta var vi är någonstans måste man förstå var vi kommer ifrån. Vi kommer ifrån en situation där de här frågorna, på grund av ointresse eller för att andra frågor prioriterats, har legat för fäfot under väldigt lång tid. Det har naturligtvis gjort att Sverige har kommit på efterkälken.

Vi tog tag i alla dessa surdegar. Vi tog tag i slutsatserna och kritiken från Riksrevisionen. Det fick oss att landa i slutsatsen att vi behöver ha en helt annan inriktning på strategin och att strategin måste bli bra. Ledamoten har fått svar: Den här strategin kommer att komma i absolut närtid. Jag ser fram emot att få diskutera strategin och det materiella innehållet i den när vi har den framför oss. Det blir dock lite förmätet, fru talman, när en ledamot i Sveriges riksdag står och kritiserar en strategi han ännu inte har sett innehållet i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tyvärr följer det ju ett återkommande modus från oppositionen, det vill säga att man är emot för att vara emot och att man inte är så intresserad av sakinnehållet. Innan ledamoten dömer ut strategin vore det klädsamt om han ville ta del av den. Det är naturligtvis också min förhoppning att Markus Selin avser att göra detta - att läsa den från pärm till pärm och därefter återkomma med eventuella synpunkter. Jag hoppas att vi då kan diskutera dem i konstruktiv anda.

Fru talman! Det är naturligtvis i grunden bra att ledamoten Markus Selin är mycket engagerad för en stark cybersäkerhet. Problemet är att han helt och fullt ser bort från den situation vi kommer ifrån.

Markus Selin nämnde den tidigare regeringens cybersäkerhetsstrategi. Låt mig påminna Markus Selin om vad vi kom till när vi tog över regeringsmakten. Vi kom till en riksrevisionsrapport som riktade svidande kritik mot just den cybersäkerhetsstrategi som den tidigare regeringen beslutade om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man konstaterar i rapporten att den inte lever upp till bästa praxis i jämförelse med internationell standard. Man konstaterar att strategin i sin helhet har lett till en svag styrning från regeringens sida, ett ofungerande nationellt cybersäkerhetscenter etcetera. Man underkänner helt den cybersäkerhetspolitik som har bedrivits 2017-2022.

Det är detta återtagande som regeringen har haft att börja från. Vi har inte direkt suttit sysslolösa under de 13 månader som har förflutit sedan vi sågs och diskuterade den här frågan i kammaren senaste gången. Vi lägger nu sista handen vid en nationell cybersäkerhetsstrategi som kommer att vara någonting helt annat än den hyllvärmare som den tidigare regeringen beslutade om.

Vi har under den här tidsperioden också skärpt kraven i ett hundratal regleringsbrev för myndigheter för att de ska komma upp på banan med sina respektive cybersäkerhetsarbeten. Vi har i grunden gjort om det nationella cybersäkerhetscentret, som var dåligt fungerande. Det hade alla de brister som konstaterades i Riksrevisionens rapport. Detta görs nu om, samtidigt som vi genomför de största satsningar på cybersäkerhet som någon regering har gjort.

Det är naturligtvis i grunden bra att oppositionspartierna ansluter sig till regeringens politik. Men den utestående frågan blir: Om det fanns en insikt om att problemet var så här stort, varför gjorde då inte föregående regering någonting åt frågan? Varför lät man Sverige hamna på efterkälken i arbetet med cybersäkerhet så till den milda grad att Riksrevisionen riktar mycket amper kritik mot det cybersäkerhetsarbete som historiskt har bedrivits?

Regeringen arbetar nu systematiskt och metodiskt för att på bredden stärka Sveriges förmåga till en bättre cybersäkerhet. Det innefattar bland annat en ny cybersäkerhetslagstiftning som kommer att komma på plats under nästa år och som kommer att ställa högre och mer omfattande krav på fler aktörer i samhället för att undvika den typ av situationer som Markus Selin ger exempel på.

De är naturligtvis i grunden oacceptabla. Men de belyser också det som är centralt här. Varje enskild aktör har ansvar för den egna cybersäkerheten och för den egna kontinuitetsplaneringen.

Fru talman! Markus Selin har frågat civilministern när en ny informations- och cybersäkerhetsstrategi kommer att vara på plats, om han har gjort någon analys av vilka behov den nya strategin ska lösa och om civilministern i så fall kan redogöra för resultatet av analysen. Markus Selin har även frågat vilka konkreta steg civilministern och regeringen avser att ta för att förse den nationella strategin för samhällets informations- och cybersäkerhet med en tydlig vision, mätbara mål och ansvarsfördelning.

Interpellationen har överlämnats till mig.

Markus Selin har tidigare ställt samma frågor till mig, vilka jag besvarade den 9 november 2023. Cybersäkerhetsarbetet står högt upp på regeringens agenda, och en ny nationell strategi för cybersäkerhet är under framtagande. I det arbetet ingår att beskriva regeringens viljeinriktning för arbetet de kommande åren och Sveriges cyberekosystem samt att besluta om en uppföljbar handlingsplan vars resultat kommer att inventeras och analyseras utifrån kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Regeringens målsättning är att strategin ska beslutas under de kommande månaderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Strategin bygger på en omfattande hot- och sårbarhetsanalys samt nära dialoger med nyckelaktörer från både offentlig och privat sektor. Under slutet av 2023 genomfördes ett antal workshoppar där bransch- och intresseorganisationer samt ett antal offentliga organisationer deltog. Parallellt genomfördes även dialoger med ett antal enskilda aktörer. Baserat på dessa har en analys gjorts av vilka behov strategin har att möta. På så vis säkerställer regeringen att strategin möter Sveriges specifika behov och utmaningar.

Det är av stor vikt att förstärka cybersäkerheten i samhället och få till ett välfungerande samarbete mellan nyckelaktörer inom cybersäkerhetsområdet.

Regeringen har ett stort arbete att göra efter att cybersäkerhet har varit en bortprioriterad fråga under alltför lång tid, men denna regering visar nu tydligt att dessa frågor är en prioritet. Den nya cybersäkerhetsstrategin utgör naturligtvis en viktig del i detta arbete, men regeringen har tagit flera initiativ för att stärka Sveriges cybersäkerhet och överväger kontinuerligt nya åtgärder.

I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen en satsning på 196 miljoner för att stärka informations- och cybersäkerhetsarbetet i det svenska samhället. Satsningen är den största satsning på det nationella cybersäkerhetsarbetet som regeringen hittills genomfört. Regeringen har även beslutat att Nationellt cybersäkerhetscenter, med uppgift att utveckla och stärka Sveriges samlade förmåga att förebygga, upptäcka och hantera antagonistiska cyberhot och andra it-incidenter, från och med den 1 november i år ska finnas hos FRA samt att regeringen ska utse centrets chef. Detta är ett led i att skapa ett nytt och starkare nationellt cybersäkerhetscenter.

Vårt arbete för att höja den nationella cybersäkerheten fortsätter.

Fru talman! Tack, ledamoten, för en angelägen och relevant fråga! Det här är ett ämne och en fråga som huvudsakligen sorterar under Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Det delas också med Klimat- och näringsdepartementet.

Det är angeläget att vi har en trygg och robust vattenförsörjning i det här landet. Jag tror inte att vi inom överskådlig tid kommer till någon annan ordning än att vi kommer att behöva ha ett ansvar på kommunal nivå för va-frågor. Jag uppfattar inte att kommuner efterlyser att staten övertar det ansvaret fullt ut.

Med det sagt är detta en prioriterad sektor. Det är också en av de sektorer i den civila ram som presenterades i försvarsbeslutet, som jag nämnde tidigare, som får den största medelstilldelningen. Det görs bland annat för att stärka den nationella vattenkatastrofgruppen och för att skaffa oss bättre förmåga att hantera situationer där vattenförsörjningen av ett eller annat skäl påverkas.

Fru talman! Jag tackar Dan Hovskär för frågan.

Precis som ledamoten lyfter är hälso- och sjukvården naturligtvis en helt instrumentell del av den civila beredskapen och en av de prioriterade sektorerna i den civila ram som presenterades i samband med att försvarsbeslutet lades på riksdagens bord. År 2028 kommer den här sektorn att vara den sektor som har den största omslutningen i den civila ramen; det läggs 2,4 miljarder kronor på att förstärka robustheten i hälso- och sjukvården med redundans och försörjningsberedskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Precis som nämns här tas nu ytterligare ett steg för att förstärka försörjningsberedskapen. Syftet är att ha en bättre beredskap att hantera fredstida kriser och i värsta fall även ett väpnat angrepp mot Sverige. Det här var någonting som saknades till exempel under pandemin. Nu rättar vi till det bit för bit.

Fru talman! Låt mig börja med att säga att vi under dagen har mottagit en inbjudan från försvarsutskottet. Vi kommer naturligtvis att svara upp mot den och komma till försvarsutskottet för att informera.

Situationen är naturligtvis allvarlig mot bakgrund av det allvarliga säkerhetspolitiska läget. Regeringen tar inte lätt på den här typen av incidenter. Mot bakgrund av det är det också glädjande att se att regeringens underlydande myndigheter har agerat mycket snabbfotat i att skapa sig en initial uppfattning om detta.

Vi genomför i dagsläget ingen attribuering. Det pågår en polisiär förundersökning, vilket säkert är bekant för ledamoten Hultqvist, och detaljer i denna svarar Polismyndigheten för. Kustbevakningen och Försvarsmakten bistår Polismyndigheten i det utredningsarbete och den brottsplatsundersökning som just nu pågår. Rubriceringen är misstänkt sabotage. Notera att det finns en misstanke. Den kan naturligtvis komma att ändras, men vi ser allvarligt på de uppkomna omständigheterna.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Helena Bouveng för en angelägen fråga.

Min förhoppning är naturligtvis att alla efter att ha läst denna broschyr agerar på den information som finns i den. Varför ska man göra det? Jo, om man är en person som i normalfallet klarar sig utan stöd och hjälp från samhället förväntar sig staten att man kan göra det även under störda förutsättningar.

Varför förväntas man då göra det? I botten av detta ligger den svenska totalförsvarsplikten, som omfattar alla människor i det här landet mellan 16 och 70 års ålder. Man förväntas kunna bidra, och att man kan bidra bygger på att man till att börja med kan ta hand om sig själv. Gör man som det står i broschyren har man bättre hemberedskap och bättre förutsättningar att ta hand om sig själv. Då har man också information om hur man ska kunna få hjälp att söka skydd om det värsta skulle hända.

(Applåder)

Fru talman! Jag får i gengäld tacka riksdagsledamoten Ulrika Liljeberg för att hon har läst broschyren. Det uppskattas mycket. Det är naturligtvis så man ska hantera den. Man ska inte heller glömma att spara den.

Vad gäller Liljebergs fråga ligger den under justitieminister Gunnar Strömmer på Justitiedepartementet. Generellt kan man säga om totalförsvarshänsyn att det är en aspekt som behöver vägas in i allt beslutsfattande i det allvarliga säkerhetsläge vi befinner oss i.

Regeringen har inre och yttre säkerhet som en av sina mest centrala prioriteringar. Det kommer vi naturligtvis inte att vika av från i det framtida arbetet heller.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten Starbrink, för frågan och den enligt mig korrekta analysen!

Studieförbunden har en mycket viktig och central roll i att stärka kunskapen om det svenska totalförsvaret, som angår alla 10 miljoner människor i det här landet. Men de kan också vara med och bidra till att omvandla försvarsvilja till faktisk försvarsförmåga genom att utbilda och tillhandahålla relevanta kurser. Jag kan alltså inte annat än bejaka studieförbundens viktiga och centrala roll i detta.

Just nu pågår beredskapsveckan. Jag ser många insatser också från studieförbund för att just förstärka kunskap, inte bara när det kommer till hemberedskap utan också när det gäller andra frågor. Jag ska själv till Medborgarskolan i kväll och föreläsa i just det här ämnet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min förhoppning är att fler studieförbund väljer att engagera sig i totalförsvaret.

Fru talman! Det var många frågor på kort tid.

Svaret på den första frågan har jag väl egentligen redogjort för. Min bedömning är densamma som myndigheten har redogjort för: Det där blev inte helt bra från myndighetens sida. Det är också det som MPF har sagt i sin efterföljande kommunikation.

Den andra frågan var vilka åtgärder jag har vidtagit därefter. Där är svaret: inga alls. Jag kan inte som minister ha synpunkter på granskningsnämndens uttalanden.

Den sista frågan var om jag har förtroende. Ja, absolut. Jag tycker inte att vi ska göra generaldirektörer till politiska slagträn. De är opolitiska tjänstemän. Vi måste enligt min uppfattning ha den ordningen, fru talman, att enskilda misstag kan begås utan att regeringen sparkar generaldirektörer. Detta är en mycket kompetent medarbetare i staten, och vi bör inte politisera våra generaldirektörer.