Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna. Sverigedemokraterna har i detta betänkande ett särskilt yttrande. Vi kommer att fortsätta arbetet med att utveckla och driva en effektiv och hållbar arbetsmarknadspolitik, inklusive en förstärkt arbetslöshetsförsäkring, i kommande politiska samarbeten. Vi återkommer således till dessa frågor i andra sammanhang.

Herr talman! Sverige dras fortfarande med hög arbetslöshet, även om den nu minskar väldigt kraftigt på sina håll. Antalet inskrivna har minskat med 18,2 procent det senaste året, enligt Sveriges akassors egen rapport. Personer som går på akassa kommer nu snabbare i jobb, samtidigt som arbetsgivarna har svårt att hitta personal med rätt kvalifikationer som vill och kan ta ett arbete.

Det är särskilt långtidsarbetslösheten som är problemet. En stor andel av dem som är inskrivna som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen saknar tyvärr grundläggande eller gymnasial utbildning. De brister även i övriga kompetenser och färdigheter som arbetsgivarna i dag efterfrågar. Arbetslösheten, liksom risken för att drabbas av långa tider utan arbete, är högre bland dem som saknar fullföljd gymnasieutbildning.

Herr talman! Bristande kunskaper i svenska språket utgör också en risk för långvarig arbetslöshet. Glädjande är att man även här ser en tydlig effekt av regeringens och Sverigedemokraternas åtgärder, då tiden för utrikes föddas väg till jobb tydligt minskat, vilket kan jämföras med tidigare regeringars misslyckanden. Störst problem är det fortfarande i de socialdemokratiskt styrda kommunerna; till exempel sticker ”mönsterkommunen” Malmö stad ut med en arbetslöshet på nästan 13 procent trots tusentals lediga jobb, varav många är så kallade enkla jobb som inte kräver längre utbildning.

Herr talman! Det finns inga genvägar in på svensk arbetsmarknad. De subventionerade anställningarna är ett tydligt exempel på det. Så snart subventionen upphör avslutas anställningen i en majoritet av fallen. Subventionerade anställningar har under decennier varit det instrument man använt sig av. Det är någonting man bör se över, då de kostat miljarder med urusla resultat som följd. Detta visas även av den senaste satsningen, de så kallade etableringsjobben. Här behöver man, herr talman, ta ett krafttag och ett redigt omtag kopplat till styrning och ändamål. Det vilar även ett stort ansvar på arbetsmarknadens parter, som fått vara med och ta fram reformen.

Herr talman! I stället för subventionerade arbeten där individen får lämna arbetsplatsen samma dag som subventionen upphör vill vi sverigedemokrater se fler arbetsplatsnära utbildningsplatser som ger individen möjlighet att få användbar arbetslivserfarenhet i kombination med teoretiska studier. Vi vill skapa förutsättningar för att parterna ska kunna bygga ett svenskt lärlingssystem. Internationellt finns flera olika framgångsrika varianter på detta.

Möjligheten att skapa en svensk modell för sådana anställningar behöver skapas utifrån de förutsättningar som finns på den svenska arbetsmarknaden. Parterna ska finnas med i allt från utformningen av lärlingsplatserna till urvalet av kandidater. En lärlingsanställning ska inte begränsas till någon specifik kategori av arbetssökande utan ska styras av behov och möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen.

Herr talman! Vi har länge drivit frågan om en avgiftsfri statlig akassa som finansieras solidariskt via skattsedeln. Redan i dag finansieras akassan till stor del av skattemedel, vilket innebär att alla som förvärvsarbetar redan bidrar till systemet. Då är det inte mer än rätt att de också får ta del av det i händelse av arbetslöshet.

Den nya akassan baseras på inkomst i stället för arbetad tid. Det är ett steg i rätt riktning. Det minskar administrationen för den enskilde och garanterar korrekta utbetalningar, eftersom inkomstuppgifterna hämtas från Skatteverket. Risken för fusk minimeras, vilket är en av de stora vinsterna med den inkomstbaserade a-kassan. Men mycket kan fortfarande göras, och vi kommer att arbeta vidare för att förbättra a-kassan. Vi är inte främmande för att se över och justera delar av det befintliga förslaget.

Herr talman! Det är väldigt intressant med det förslag till utskottsinitiativ som Socialdemokraterna valt att lägga fram i utskottet. Vi trodde att det skulle vara brett och innehålla olika förslag på förändringar i paragraferna, till exempel den paragraf som är kopplad till fackförbundens tilläggsförsäkringar. Det är en fråga som vi gärna hade diskuterat. Men, herr talman, det enda man lyfter är den minskade nedtrappningen dag 100−200, den period då flest återgår i arbete. I övrigt nämns inte reformen med en enda stavelse, trots högljudd kritik mot reformen i dess helhet.

Detta visar, herr talman, att det bara handlar om ren innehållslös plakatpolitik och ett cyniskt spel. Man kämpar för att få fram att arbetslösheten ökar när allt pekar på motsatsen, enbart för att hålla konflikten vid liv. Ska vi vara ärliga, herr talman, är Socialdemokraterna i de flesta frågor överens med Sverigedemokraterna och regeringen i den här kammaren. Men man söker med ljus och lykta för att hitta konflikt. Det är därför man försöker hålla liv i arbetslösheten. Man klarar dock inte ens det.

Vad betyder då detta, herr talman? Som sagt vill Socialdemokraterna visa utåt att de har en konflikt med regeringen. Samtidigt vet de att det kommer att bli svårt att förhandla frågan med de partier de varit tydliga med att de vill styra med efter valet. Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiska talesperson var väldigt tydlig i en intervju med en av våra största kvällstidningar. Hans dröm är att Socialdemokraterna ska regera med Moderaterna, gärna med stöd av Centerpartiet, det parti som vill skära ned i a-kassan allra mest. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill det motsatta men anser sig själva vara en del av Shekarabis och Anderssons regeringsunderlag.

Herr talman! Frågorna är väldigt många, och det börjar bli dags för Socialdemokraterna att tala om för väljarna vad partiet egentligen vill. Vill Socialdemokraterna inte säga någonting ska vi påminna dem om det varenda dag fram till valet.

Herr talman! Jag vet inte vad man ska jämföra Ardalan Shekarabi med. Det är samma mantra hela tiden. Det påminner lite om hackspetten i Kalle Ankas jul på tv på julafton: Arapapapapapapapapapapapadia! Det är inget nytt i debatten.

Jag säger det för tusende gången. Sverigedemokraterna gick till val på att höja taket i akassan och höja lägstanivån, och det har vi gjort. Vi höjde taket, och vi höjde lägstanivån. Det var något som Socialdemokraterna inte gjort på 20 år. Vi gick till val på att det skulle finansieras med en ökad nedtrappning. Det är ingen hemlighet. Det har jag sagt hela tiden.

Herr talman! Det som är väldigt intressant är att Ardalan Shekarabi står här och predikar om inkomstförsäkringarna med mera. Man lyfte inte det med en stavelse, herr talman, i utskottsinitiativet som man lade på bordet i arbetsmarknadsutskottet.

Det enda man lyfte upp i det initiativet var att man ville bromsa nedtrappningen dag 100 till 200. Det är den period där flest kommer i arbete efter att ha gått på akassa. Det är väldigt anmärkningsvärt.

Hade de här frågorna varit så viktiga för Ardalan Shekarabi som han står här och påstår att de är hade man lagt fram ett brett utskottsinitiativ som behandlade hela reformen. Men det gjorde man inte. Man lade fram en urvattnad variant enbart för att bedriva, som jag har sagt hela tiden, ren plakatpolitik i den här frågan.

Om man ska vara riktigt ärlig så struntar Ardalan Shekarabi i de arbetslösa på sikt. För honom är makten viktigare, och då gäller det att hålla alla dörrar öppna. Det visar man tydligt med det utskottsinitiativ som man lade fram i arbetsmarknadsutskottet.

(Applåder)

Herr talman! Jag förstår hur det känns, Ardalan Shekarabi. Till skillnad mot Ardalan Shekarabi har jag fått leva en period på akassa i mitt liv när jag blev uppsagd som byggnadsarbetare. Det är lite det som är skillnaden mellan oss, Ardalan Shekarabi.

Jag har en förankring i arbetarrörelsen och i arbetsvärlden bland vanliga löntagare. Det har inte Ardalan Shekarabi. Du har aldrig haft ett riktigt jobb. Du vet inte hur det är att vara arbetslös. Du har aldrig känt på det. Du har aldrig haft den knuten i magen med ett villalån, att precis ha fått barn och att ha blivit av med jobbet. Men det har jag. Stå inte här och läxa upp mig i de frågorna, för där har du absolut ingenting att komma med.

Jag tycker att vi har gjort ett bra jobb med akassan. Vi ser nu att fler kommer i arbete trots lågkonjunktur. Fler utrikesfödda kommer i arbete. Det är något som Socialdemokraterna helt har misslyckats med trots att den stora invandringen som de drev igenom 2015 och framåt är den största anledningen till att vi har den situation på den svenska arbetsmarknaden som vi har i dag.

De förslag som vi har drivit igenom med regeringen ger resultat. Vi ser nu tydligt att antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen minskar. Vi är snart nere på samma nivåer bland svenskfödda arbetslösa som Ardalan Shekarabi och hans stödpartier hade under en högkonjunktur. Det ska bli intressant att se vad han ska tillföra i debatten framöver.

Jag är nöjd med det arbete vi har gjort. Vi vill jobba vidare och göra det ännu bättre. Det handlar om att få människor i sysselsättning och i arbete och inte få människor i bidrag. Det finns en arbetslinje, och det finns en bidragslinje.

Här hör man tydligt att Socialdemokraterna föredrar bidragslinjen före arbetslinjen. Väljargruppen svenska löntagare och svenska arbetare har man övergett för länge sedan. Det märks tydligt i organisationsgraden inom fackförbund med mera där allt färre personer väljer att organisera sig på grund av Socialdemokraternas politik.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Ardalan Shekarabi, för anförandet! Det är samma sak vi har hört hela tiden, men, herr talman, vi ska reda ut det här siffertrixandet.

Ardalan Shekarabi lyfte SCB:s siffror i januari. Man ska vara tydlig med att arbetslösheten alltid ökar i januari oavsett om det råder högkonjunktur eller lågkonjunktur. Nu har vi en väldigt djup lågkonjunktur, även om det går åt rätt håll.

Siffrorna i januari beror på att tillfälliga jobb under hösten tar slut. Jag passade på, herr talman, att skriva ut siffror från Arbetsförmedlingen och andra källor, bland annat SCB. Tillfälliga anställningar inom handel, logistik, hotell och restaurang inför jul och nyår, till exempel, avslutas i januari. Vi ser säsongsmässigt minskad aktivitet i många branscher, bland annat bygg och turism. Byggbranschen är väldigt väderberoende; det vet jag av egen erfarenhet som byggnadsarbetare. Företagen varslar alltid på hösten och vintern, för man vet att orderingången minskar. Sedan börjar man jobba igen i mars april. Utbildningarna gör uppehåll, vilket gör att vissa timanställda försvinner ur sysselsättningen.

Arbetsförmedlingen är jättetydlig med detta och beskriver att januari är den månad då man har det högsta antalet inskrivna arbetslösa, oavsett konjunktur, medan maj är den månad då antalet oftast är lägst.

Man får gärna hålla på att trixa med siffrorna som man vill här för att få det att låta som att allting är eländigt. Jag är absolut inte nöjd, men jag ställer ändå frågan till Ardalan Shekarabi: Hur ser han på akassan om han ska styra med Moderaterna och Centerpartiet?

Herr talman! Jag får tyvärr rätta Ardalan Shekarabi än en gång när det gäller hans siffror. Jag har även skrivit ut statistiken från Arbetsförmedlingen som visar hur det såg ut 2025 kopplat till hur det såg ut 2024. Den visar väldigt tydligt att år 2025 gick 23 000 fler personer till ett jobb och 4 000 fler personer till studier jämfört med 2024.

Sveriges akassors rapport är jättetydlig, och det är väl ingen myndighet som vi ska tvivla på, herr talman. Den är väl förankrad och brukar besöka utskottet varje år för att presentera sina rapporter. Rapporten visar tydligt att antalet personer som fick ett jobb jämfört med antalet som var inskrivna i akassan ökade med 18,2 procent år 2024.

Herr talman! Ni får nog sluta med detta siffertrixande, Ardalan Shekarabi. Det kanske övertygar de egna partistrategerna och valarbetarna, men ni försöker ju lura svenska folket.

Även om det går sakta går det i rätt riktning. För utrikes födda, till exempel, har arbetslösheten minskat med nästan 4 procent från 2024 till 2025. Det handlar om dem som har fått ett jobb från att ha varit långtidsarbetslösa. Det går alltså åt rätt håll, oavsett vad Ardalan Shekarabi säger här i talarstolen.

Frågan kvarstår, herr talman: Vilken är Ardalan Shekarabis drömregering? Är det att regera med Moderaterna och Centerpartiet, som vill försvaga a-kassan ännu mer, eller är det att regera med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som vill höja akassan kraftigt? Jag tycker att Ardalan Shekarabi är väljarna svaret skyldig.

Herr talman! Ardalan Shekarabi talar om att det behövs en ny politik, efter att ha ägnat en stor del av sitt anförande åt att berätta hur det ska löna sig mer att inte arbeta.

När Socialdemokraterna senast styrde Sverige hade man gått till val på målet att ha Europas lägsta arbetslöshet. En bit in i sin tid vid styret lämnade man det målet bakom sig eftersom man helt saknade reformer för att nå dit.

När vi tillträdde hade den socialdemokratiska regeringen lämnat efter sig en situation med hög inflation, sjunkande konjunktur och åtta år utan strukturella reformer på arbetsmarknaden som hade kunnat förbättra läget när det gäller att få färre arbetslösa.

Nu säger Socialdemokraterna att de har en ny plan. Först och främst, herr talman, ska man se till att akassan, ersättningen till dem som inte arbetar, höjs. Det är inte ett förvånansvärt löfte från Socialdemokraterna. Sedan lovar man en ny politik. Jag kände hopp i bänken när Ardalan Shekarabi började prata om att det behövdes en ny politik – men sedan var anförandet slut.

Därför, herr talman, tänkte jag ge Ardalan Shekarabi möjligheten att berätta vad den nya politiken för att bekämpa arbetslösheten är, utöver förslaget om att höja akassan. Detta vet vi ju, utifrån hur arbetsmarknaden fungerar, strukturellt kommer att leda till fler arbetslösa.

Herr talman! Det klarnar inte riktigt hur den socialdemokratiska agendan för att bekämpa arbetslösheten egentligen ser ut. Större delen av också detta anförande ägnas åt att berätta hur ersättningen till dem som inte arbetar ska höjas och varför man ska göra det.

A-kassan är inte en försäkring. A-kassan är en transferering med försäkringsinslag, absolut. Den avgift man betalar för arbetslöshetsförsäkringen finansierar administrationen av försäkringen, inte ersättningen. Ersättningen i akassan finansieras av skattebetalarna, oavsett om man är med i akassan eller inte.

Så fungerar inte någon annan försäkring. Hade akassan varit en försäkring hade hela akassan bekostats av det kollektiv som medlemmarna i akassan utgör, och så är det ju inte. Därför finns det ändå en poäng i att hålla tungan någorlunda rätt i mun när det gäller akassans konstruktion.

Det verkar som att Ardalan Shekarabi och Socialdemokraterna tror att om man besöker lite branschorganisationer och frågar dem vilka utbildningar som behövs kommer allting att lösa sig. Om man ökar från 6 000 till några tusen fler i arbetsmarknadsutbildning kommer också allting att lösa sig.

Socialdemokraterna glömmer gärna den stora utbyggnad av yrkesvux vi har genomfört under mandatperioden. Här är det stora problemet inte brist på resurser, vilket både Arbetsförmedlingen och flera andra myndigheter konstaterar. Problemet är att det saknas personer som deltar i utbildningarna. I genomsnitt var tredje plats har stått tom sedan 2017. Vad gjorde Socialdemokraterna åt det? Ingenting, eftersom man är livrädd för att ställa tydligare krav på att den som är utan arbete ska anstränga sig för att bli anställbar och komma i arbete.

Här hade man önskat att Socialdemokraterna hade lärt sig av läxan från åtta kravlösa och reformlösa år och nu kom med ett politiskt program där man hade omprövat sin slappa politik och i stället gick fram med nya reformer som på riktigt kunde åtgärda problemen. Men det saknas tyvärr, herr talman.

Herr talman! Arbetslösheten är för hög. Sverige har alldeles för många människor som inte kommer till sin rätt.

Vår ekonomi ska alltid stå öppen för den som vill vara med och anstränga sig. Men Sverige byggs också med idén om att arbete inte bara är någonting man gör om man känner för det. Det är en plikt och en skyldighet som vi har inför vår samhällsgemenskap. Vi behöver hjälpas åt. Vi behöver hugga i. Man ska veta, herr talman, att det här landet har rest sig ur svårigheter genom att vi solidariskt, sida vid sida, arbetat och ansträngt oss.

Återupprättandet av arbetslinjen är den här mandatperiodens viktigaste projekt. När regeringen tillträdde var inflationen hög, konjunkturen låg och tillväxten på Europas bottennivåer. Tre plus ett och ett plus tre blir båda fyra. Där spelar ordningen ingen roll. Men i den ekonomiska politiken är det lite mer som när man klär på sig på morgonen. Det spelar roll om man börjar med strumporna eller med skorna. Vi, herr talman, var tvungna att börja med att bekämpa den höga inflationen för att sedan kunna se till att ta tag i den låga konjunkturen.

Vad ser vi nu? Jo, sex månader i rad med sjunkande arbetslöshet. Vi ser en tillväxt som har höjt sig från EU:s bottenskrap till toppligan i prognoserna för 2026. Det görs historiska investeringar i infrastruktur och rekordstora satsningar på forskning. Försvaret rustas upp för att både trygga gränsen och sätta människor i arbete.

Herr talman! Regeringens politik ser till att konjunkturen vänder uppåt. Men för moderater handlar inte arbetsmarknadspolitiken främst om stabilisering. Den handlar inte främst om att jämna ut konjunkturcykler. Den handlar om att förändra Sverige och vår ekonomi i grunden för att det ska fungera bättre. Det är därför reformen som står i centrum för den här debatten är så viktig.

Reformeringen av a-kassan förbättrar strukturellt vår ekonomi och vår arbetsmarknads funktionssätt. Svensk och internationell forskning tydliggör hur en arbetslöshetsersättning ska konstrueras för att bli optimal. Den ska balansera mellan två viktiga mål. Det ena målet är att säkerställa ekonomisk trygghet och möjlighet för människor att ta rätt jobb när de har blivit arbetslösa. Det andra är att se till att människor har korta arbetslöshetstider. Efter en tid är det viktigare att man tar ett jobb än rätt jobb. Det är viktigare att man arbetar än att man låter sig försörjas av andra.

A-kassan bör konstrueras så att den sjunker över tid för att stärka drivkrafterna under hela arbetslöshetstiden. Data visar att jobbsökaktiviteten ökar inför en avtrappning på grund av att man vet att det är extra viktigt att anstränga sig att söka jobb för att ersättningen snart sjunker. Det är så verkligheten och människors beteende faller ut.

Herr talman! Den skärpta avtrappningen i a-kassan är en viktig del av återupprättandet av arbetslinjen. Men det är inte allt i den här reformen. Den innebär också ett skifte till en inkomstbaserad a-kassa. Det minskar risken för fusk och fel, och det minskar byråkratin för såväl arbetsgivare som arbetslösa och a-kassor.

Herr talman! Den kanske viktigaste delen av den här reformen glöms lätt bort. Den är att aktivitetsstödet nu också innehåller drivkrafter för arbete genom avtrappning, tydliga krav och förväntningar. En sänkning görs med 5 procent per 100 dagar ned till ett golv – som vi dessutom har höjt, till skillnad från vad Socialdemokraterna gjorde när de styrde Sverige.

Herr talman! Moderaterna vill såklart mer. När det kommer till jobben vill vi alltid mer. Därför har vi fattat beslut om en ny ekonomisk politik, där vi går fram med tydliga reformer för att minska arbetslösheten. Sverige behöver komma ifrån dagens situation där arbetslösa hamnar mellan stolarna och kostnaderna i knät på kommunerna. Vi vill ha en samlad funktion som bedömer arbetsförmåga och ger instruktion till den myndighet som sedan ska vara ansvarig för vilka aktiviteter som behövs.

Vi har föreslagit att det inrättas ett nytt statligt arbetslöshetsbidrag som bygger på aktivitetsstödet och som kan ersätta det försörjningsstöd som betalas ut till många som i dag är arbetslösa. Hälften av alla som tar emot försörjningsstöd gör det av arbetslöshetsskäl, trots att försörjningsstödet är ett särskilt olämpligt bidrag om man har arbetsförmåga eftersom marginaleffekterna är hundraprocentiga. Därför har vi i stället föreslagit att alla som har arbetslöshet som försörjningshinder ska få ett arbetslöshetsbidrag byggt på aktivitetsstödet.

Vi har föreslagit att man ska reformera bostadsbidraget, att man ska göra en serie olika reformer av insatserna och att man ska samla yrkesutbildningen i en ny nationell yrkesutbildning där man slår ihop yrkesvux, arbetsmarknadsutbildning och piloten med NY för att de resurser som finns i systemet verkligen ska komma i arbete.

Socialdemokraterna beskrev att arbetsmarknadsutbildningens volymer inte kommer upp tillräckligt mycket. Jag beskrev att resurserna inom yrkesvux inte kommer i arbete; var tredje fullt finansierad plats står tom. Vi måste komma till rätta med detta. Vi måste se till att den som är arbetslös för att den saknar utbildning utbildar sig till arbete.

Herr talman! Situationen på den svenska arbetsmarknaden är ett resultat av alldeles för många år med alldeles för lite reformer. Resurserna finns, men reformerna måste också komma på plats. Vi tänker inte ge upp förrän vi har full sysselsättning. Vi tänker inte ge upp förrän alla som kan arbeta arbetar och alla kan leva på sin lön.

Herr talman! Jag skulle vilja avsluta med ett par relationstips till Socialdemokraterna och Ardalan Shekarabi. Förra veckan sa Ardalan Shekarabi i en podd att hans drömregering var med Moderaterna. Jag känner Moderaterna förhållandevis väl. Vi har haft en nära relation i kanske 17 år. Jag vet därför ett par saker om Moderaterna som jag tänkte passa på att dela med mig av som råd, tips eller rekommendationer efter det där kärleksbrevet eller den där fråga-chans-lappen, som man väl kan beskriva det som.

Moderaterna som parti vill gärna ha en gemensam idé med sin partner. Vi vill gärna ha ett gemensamt projekt. Vi vill gärna vara på väg i något slags gemensam riktning. Vi har därför hittat ett gäng som vi ser att vi kan göra stor skillnad för Sverige med och skrivit Tidöavtalet. Ned med invandringen! Upp med tillväxten! Ned med skjutningarna! Vi vill ha kortare vårdköer, ny kärnkraft och ett upprustat försvar. Det är dessutom så att vi har fått våra partner att gå med på någonting som vi faktiskt inte trodde att de skulle gå med på. Det får man ändå säga är förhållandevis framgångsrikt. Vi visste att de var lite skeptiska till vår syn på a-kassan, men den reformen är nu på plats.

I en framgångsrik relation lär man sig av varandra. Men vad gör Socialdemokraterna? Jo, de berättar att de gärna vill styra tillsammans med oss. Veckan efter håller de dock en pressträff och går till frontalattack mot akassereformen. Det är som om de inte förstår att det för Moderaterna är innehållet i politiken som avgör relationen. Socialdemokraterna verkar inte förstå att det kanske inte är någon bra idé att ge sig på en av de viktigaste reformer som den de vill styra tillsammans med har genomfört. Men jag tycker lite synd om Socialdemokraterna, som ska försöka få Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet att bilda regeringsunderlag. Då är det klart att man kan bli lite desperat.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Herr talman! Sverige har i åratal byggts av människor som ställer klockan på morgonen och som tittar ut genom fönstret och ser att det ösregnar men ändå sätter sig på cykeln till sitt slitsamma jobb i hemtjänsten. Vi har studenter som sätter sig med komplicerad linjär algebra för att ta sig igenom ingenjörsutbildningen, uppfinna en ny skruv och starta ett nytt ABB. Men för Socialdemokraterna finns det alltid en röst för framför allt dem som inte arbetar.

Vi har bestämt oss för att i svensk politik vara den röst som aldrig ger upp om dem som arbetar. I varje enskilt läge där vi har möjlighet att prioritera ska vi välja den som hela tiden arbetar och anstränger sig. Vi ska prioritera den som ställer klockan och går upp, skjutsar barnen, jobbar lite övertid eller tar ett extra jobbpass för att korta vårdköerna. Det är deras sida vi ska stå på.

Därför sänker vi skatten på arbete. Skillnaden mellan att arbeta och att inte arbeta ska bli större. Vi tycker att det är rättvist att det lönar sig mer att arbeta.

Herr talman! En arbetslöshetsförsäkring som är konstruerad på ett sådant sätt att ersättningen trappas av över tid leder till ökad jobbsökaraktivitet. Ett mycket väl etablerat samband på arbetsmarknaden är att om man söker fler jobb ökar sannolikheten att man får ett jobb. Vi har konstruerat a-kassan på detta sätt för att det är mer effektivt men framför allt för att det också är mer rättvist.

Herr talman! Ja, det är rätt att genomföra den reform som vi har genomfört, eftersom den förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt. Politik är tyvärr inte alltid att kunna ge varje människa precis det besked hon i precis den stunden hoppas på. Utan politik handlar om ledarskapet att stå för att medicinen ibland är besk men att den behövs för att lösa problemet. Så är det i detta fall.

En a-kassa som trappas av är såklart inte någonting som de som är arbetslösa precis i den stunden uppfattar vara det de önskar sig, men det är det som behövs för att lösa problemet.

Politik är ytterst, herr talman, att prioritera. För Socialdemokraternas del hamnar prioriteringen alltid hos dem som inte arbetar. För Moderaternas del hamnar prioriteringen hos dem som arbetar.

Man behöver inte anstränga sig särskilt mycket, trots att vi gillar att anstränga oss, för att ta reda på att det stämmer. Man kan läsa om det i Socialdemokraternas budget: Karensdagen ska avskaffas. A-kassereformen ska rivas upp. Det här kostar pengar. Man behöver bestämma sig för om man tycker att dessa kronor ska gå till dem som jobbar eller till dem som inte jobbar.

Socialdemokraterna har bestämt sig för att lägga tyngdpunkten i sina ekonomiska satsningar på dem som inte jobbar. Moderaterna har bestämt sig för att lägga tyngdpunkten i sina ekonomiska satsningar på dem som jobbar. Det är kanske den viktigaste skillnaden i svensk politik.

Jag förstår, herr talman, att Socialdemokraterna är avundsjuka på oss. De ska få ihop ett politiskt styre där Nooshi Dadgostar vill bli finansminister, där Daniel Helldén har krävt att det inte ska bli någon ny kärnkraft, för annars tänker Miljöpartiet inte ingå, och där Centerpartiet vill skära ned ännu mer i a-kassan och riva upp den svenska modellen. Jag förstår att man blir lite avundsjuk om man är socialdemokrat, och jag måste säga att jag lider med er för det.

(Applåder)

Herr talman! Arbetslösheten har ökat de senaste åren. Det handlar om unga som har gått ut gymnasiet utan fullständiga betyg och om nyanlända som vill arbeta men ännu inte fullt ut behärskar språket. Det handlar om erfarna industriarbetare vars jobb försvann när produktionen flyttade och om personer med funktionsnedsättning som kan arbeta men behöver rätt stöd.

Bakom varje siffra finns en människa – en förälder som inte går till jobbet på morgonen och ett barn som inte ser stoltheten i att mamma eller pappa behövs på en arbetsplats. Det är en förlust för individen, för familjen och för Sverige.

Men arbetslösheten, herr talman, är inte ett enhetligt problem. Därför kan vi inte heller ha en enhetlig lösning. Skälen till arbetslöshet ser olika ut, och då måste också lösningarna göra det. En del behöver lönestöd och handledning. Andra behöver läsa in gymnasiet. Någon behöver stärka svenskan, och en annan behöver komplettera en akademisk utbildning för att matcha arbetsmarknaden. Någon behöver en tydlig push framåt med krav på olika aktiviteter.

Herr talman! Centerpartiet tror på människans vilja att arbeta. Vår uppgift som politiker är att riva hindren – inte att moralisera över dem som står utanför. Det kräver mer individuella lösningar. Vi behöver färre fyrkantiga regelverk. Vi behöver förenklade stödformer, och det ska aldrig vara fel att studera om det leder till jobb. Det ska gå att läsa på deltid. Det ska gå att kombinera arbete och en kompletterande utbildning. Stödet ska inte upphöra bara för att man tagit första bästa jobb, om målet är att ens kompetens ska matchas fullt ut.

Herr talman! Vi måste också våga tala om rörlighet. Ibland finns jobben i en annan kommun eller en annan del av landet. Då behöver vi bättre flyttstöd, ersättning för dubbla boenden och fungerande pendling. Det ska vara möjligt även för den som har familj.

Herr talman! Det är som sagt inte vi politiker som skapar jobb – det är företagarna. I Sverige är det framför allt små och medelstora företag som anställer. Därför måste det bli enklare och billigare att anställa. Det är skälet till att Centerpartiet länge har drivit på för sänkta arbetsgivaravgifter för unga, och vi vill göra dem permanenta. Vi vill inte göra som nuvarande regering och ha dem som tillfälliga vallöften. Företagare behöver långsiktiga villkor, och om kostnaderna riskerar att höjas nästa år vågar de inte tillsvidareanställa. Då blir det sommarjobb i stället för trygga anställningar.

Därför, herr talman, måste vi också våga lita på små företag, även dem utan kollektivavtal. Om de inte har kollektivavtal får det inte betyda att de stängs ute från lönestöd eller etableringsjobb om de vill anställa en person som behöver komma in på arbetsmarknaden.

Samtidigt som vi tror på företagen och satsar på företagens möjligheter måste hela systemet fungera. Därför är det viktigt för oss att Arbetsförmedlingen finns lokalt och att det är en myndighet som följer upp hur de fristående aktörerna levererar i fråga om sina uppdrag. Det handlar om att arbetssökande och arbetsgivare ska matchas, att de ska hitta rätt och hitta varandra. De aktörer som får människor att komma i arbete ska vara kvar, och de som inte levererar ska bort. Så enkelt tycker jag att det är.

Herr talman! För Centerpartiet är utgångspunkten tydlig: Människor vill arbeta. Företag vill växa. Politikens uppgift är att bygga broar däremellan. Det gör vi med individuella lösningar i stället för standardpaket, med långsiktiga villkor för företagare i stället för tillfälliga reformer och med tillit till människors drivkraft i stället för misstänksamhet. Fler i arbete stärker individens frihet, familjens trygghet och Sveriges konkurrenskraft.

Herr talman! Detta är den arbetslinje som Centerpartiet står för.

Jag vill yrka bifall till reservation nummer 6.

Herr talman! Jag skulle vilja ställa ett par frågor till ledamoten Leila Ali Elmi.

Miljöpartiet beskriver i debatten att Sverige inte bara har problem med en lågkonjunktur utan också med strukturen på arbetsmarknaden. Matchningsproblemen är en väsentlig del av vår utmaning.

Om man tittar på sambandet mellan vakanstal och arbetslöshet kan man se att den kurvan så att säga har skiftat utåt per decennium under en lång tid, det vill säga att arbetsmarknaden har blivit mindre tajt eller mindre väl fungerande. Matchningen fungerar sämre. Undersöker man sedan hur det mönstret fördelar sig över den svenska befolkningen kan man konstatera ett par saker, herr talman.

Den ena saken är att merparten av de strukturella problemen på den svenska arbetsmarknaden grundar sig i att vi misslyckats med integrationen. Den andra saken är att den problematik som vi framför allt ser finns i grupper som har invandrat till Sverige, som kanske har kort tid i Sverige, som har kort utbildning med sig från sitt hemland och som dessutom har problem med att tala svenska.

Miljöpartiet föreslår att vi ska återvända till en migrationspolitik som leder till att problemen förvärras. Stora grupper skulle då återigen komma till Sverige och bidra till de här strukturella problemen, som vi nu försöker lösa. Vi har faktiskt lyckats pressa ned arbetslösheten också bland utrikes födda. Här vill nu Miljöpartiet i stället återvända till en migrationspolitik som är ansvarslös. Det förväntar man sig göra tillsammans med Socialdemokraterna.

Hur har ni egentligen tänkt att det ska hjälpa när det gäller problemen på arbetsmarknaden?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Om vi börjar med migrationen påverkas givetvis arbetsmarknadens funktionssätt av arbetskraftens sammansättning. Därför spelar migrationspolitiken och invandringen en mycket stor roll för arbetsmarknadspolitiken.

Miljöpartiet vill återvända till en politik som fyller på med bidragsinvandring. Därmed skulle svensk arbetsmarknad fungera ännu sämre. Grupper som har svårt att integrera sig och etablera sig ska alltså komma till Sverige i ett läge där vi ännu inte fått tillräcklig ordning på integrationspolitiken.

Vi har fortfarande utanförskapsområden och stora grupper som varit länge i Sverige utan att lära sig svenska, utan att utbilda sig till lediga jobb på vår arbetsmarknad och utan att anstränga sig tillräckligt för att komma i arbete. Miljöpartiet vill återvända till en ansvarslös migrationspolitik, och det kommer att leda till en ännu högre arbetslöshet.

Miljöpartiet frågar vad vi har gjort för att få fart på ekonomin och förbättra strukturen på arbetsmarknaden. Låt mig göra några nedslag, herr talman, även om det bara var en reform som efterfrågades.

Den a-kassereform som vi har diskuterat i dag kommer att leda till lägre arbetslöshet. Jämviktsarbetslösheten i ekonomin kommer att falla när vi gör den här typen av strukturella förändringar. Dessutom har vi gjort en mycket stor satsning på infrastruktur, typiskt sett en investering som man kan tänka sig att också Miljöpartiet skulle vara för. 200 miljarder, eller 20 procent mer till infrastruktur, driver på vår ekonomi.

Vi har också gjort rekordstora satsningar på forskning, vilket bidrar till ekonomisk utveckling och tillväxt. Jag känner väl till, herr talman, att tillväxt är ett koncept som inte ligger helt naturligt för Miljöpartiet, men det är trots allt tillväxt som lägger grunden för att vi får nya arbeten och kan sänka arbetslösheten. En kombination mellan en politik som strukturellt förbättrar tillväxten och samtidigt stärker förväntningarna på arbetslösa sänker arbetslösheten.

(Applåder)