Linus Lakso (MP) om En kapacitetsmekanism för elmarknaden

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Herr talman! Vi är alla överens om att det fortsatt är klokt att ha en strategisk reserv. Som sades tidigare är det lite som en försäkring, en sista livlina och en backup för elsystemet. Det går dock en viktig skiljelinje här.

Det är bisarrt att vi har en regering som har gjort ett stort nummer av att man ändrar målet för elsystemet från förnybart till fossilfritt, men det första regeringen gör när man har ett val mellan fossilt och fossilfritt är att välja det fossila. Inte minst flera regeringsföreträdare har gjort ett stort nummer av att Karlshamnsverket körs på olja. Här har man det politiska valet att upphandla förnybart - eller fossilfritt, om man så vill; det är väl ingen skillnad i det här fallet - eller fossil olja för den strategiska reserven. Då väljer regeringen alltså det fossila. Det är faktiskt helt obegripligt!

Sedan ska man naturligtvis ta teknisk hänsyn. Man skulle kunna ha övergångsregler. Man skulle kunna se till att göra ytterligare testkörningar, så att man säkerställer att det fungerar. Men som nämndes tidigare har man provkört Karlshamnsverket på bioolja. Den är i princip identisk med fossil olja. Vad gäller gaseldade verk är det exakt samma molekyler som man eldar. Där finns det alltså över huvud taget ingen teknisk skillnad - om man vill upphandla gaseldade kraftverk i den strategiska reserven, som drivs av förnybart. Det finns alltså inga vettiga argument för att upphandla det fossila här, utan detta är bara en ren inkonsekvens från regeringen.

Sedan har det försökts göra gällande att detta skulle behövas på grund av att det kom in mycket förnybart i systemet. Detta behövs ju som en reserv för oförutsedda händelser av alla slag. Det kan vara snabbstopp i kärnkraften och så vidare. Men faktum är att effektreserven aldrig har behövt aktiveras sedan 2013 för det svenska elsystemet, och det ansågs vara klokt att ha den reserven även när vi hade tolv reaktorer. Dessa argument är alltså bara rent nonsens.

Det finns ett väldigt stort problem framåt med att man inte vågar ta ställning mot det fossila. Jag ska citera vad Svenska kraftnät skrivit i sin utredning om en långsiktig kapacitetsmekanism. Om fossilgaseldade kraftverk tillåts delta i upphandlingen kan det enligt rapporten innebära incitament för nyinvesteringar i kapitalintensiva och långlivade anläggningar med hög klimatpåverkan. Det konstateras vidare att eftersom det svenska elsystemet i stort sett är fritt från fossilbaserad produktion skulle nyinvesteringar i sådan produktion flytta Sverige i fel riktning, mot ett system med mer klimatpåverkan. Därför anser Svenska kraftnät att regeringen bör överväga om det är motiverat att ställa hårdare krav när det gäller koldioxidutsläpp än EU:s minimikrav.

Till och med Svenska kraftnät, som faktiskt ansvarar för effektreserven, rekommenderar regeringen att upphandla fossilfritt. Därför tycker jag inte att det håller att hänvisa till några expertutlåtanden. Det är precis tvärtom. Vår expertmyndighet eller vårt affärsverk här rekommenderar att man ska upphandla fossilfritt för att vi inte ska låsa in oss i ett fossilberoende elsystem eller i alla fall en fossilberoende effektreserv.

Sedan hänger det här med energi och effekt ihop. Vi behöver få in mer energi, och vi behöver få in mer effekt. Men även här misslyckas regeringen kapitalt. Sedan den här regeringen tog över har utbyggnadstakten av fossilfri kraft halverats till och med nu. Vi har gått från en utbyggnadstakt på två gigawatt per år till en gigawatt per år under denna regering, och prognosen är att det kommer att falla ytterligare, till en halv gigawatt, om två år. Pratet om att accelerera utbyggnaden av fossilfri kraft är just bara prat. I verkligheten är prognosen att utbyggnadstakten minskar med 75 procent under den här mandatperioden. Det är en katastrof med tanke på behovet av mer fossilfri el, framför allt i närtid men även på lång sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Detta har många förklaringar, men vi vet att Tidöpartierna stoppar mellan 70 och 100 procent av vindkraften när de har möjlighet ute i kommunerna genom det kommunala vetot. Man har motarbetat solkraften genom att sänka det gröna avdraget och ta bort den så kallade 60-öringen. Man har stoppat nästan all utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Det gjorde man först i hela Östersjön genom att lägga en död hand över detta i stället för att försöka hitta samverkanslösningar mellan försvaret och energiintresset. Sedan, på luciaeftermiddagen, lade man en död hand över resterande havsbaserad vindkraft de närmaste tio åren genom förslag som är riktigt dåliga vad gäller att byta system för den havsbaserade vindkraften. Det finns i och för sig en klok tanke i detta, men på grund av det dåliga genomförandet finns det stor risk att det försenar utbyggnaden av vindkraft till havs med tio år.

Sedan har vi en utredning om finansieringen av kärnkraft. Man kan tycka vad man vill om den, men den har mött stenhård kritik även hos kärnkraftsförespråkare. Går man så tydligt in med stora subventioner till ett enskilt kraftslag drar andra investerare öronen åt sig när det gäller att investera i annan kraft, eftersom det inte går att konkurrera med en så subventionerad produktion. Även kärnkraftsförespråkare har sågat denna modell och pekat på att det kommer att leda till effektbrist de närmaste 20 åren om man inte får fart på den övriga energiproduktionen.

Det tar lång tid att bygga ut just kärnkraften, som är regeringens ensidiga fokus. Man fokuserar på det i stället för att fokusera brett, vilket är det minsta man borde kunna begära med tanke på att det låter så i retoriken. Till råga på allt kommer de totala utsläppen att vara 220 miljoner ton högre på grund av den tid som det tar att få kärnkraften på plats - jämfört med att man bygger ut det förnybara, som går snabbt att bygga ut och som är billigt.

Då kommer vi tillbaka till effektfrågan, fru talman. Även här misslyckas man. Effektreserven är ett sätt att säkerställa effekt som en backup, men den är bara tänkt att användas i yttersta nödfall och har faktiskt inte behövt användas sedan 2013.

Kristdemokraterna nämnde att det finns ett litet trevande försök att få fram mer effekt i det så kallade kraftsteget, men när jag hade en interpellationsdebatt med energiministern för någon vecka sedan fanns det absolut ingen aning till svar om hur mycket effekt som man faktiskt får fram genom den satsningen. Det borde rimligtvis finnas någon typ av tanke eller analys från regeringen, eftersom man har gjort ett stort nummer av att prata om effekt, men man har absolut ingen aning om hur detta ska gå till. Man har ingen plan och inget mål.

Flertalet tunga aktörer har nämnt att vi skulle behöva ungefär tio gigawatt reglerbar kraft till någonstans mellan 2030 och 2035. Men regeringen har absolut inte gjort någon analys av detta, och då får man ingen styrning på det. Miljöpartiet har föreslagit att vi ska sätta upp ett mål om tio gigawatt reglerbar kraft och flexibilitet till 2030. Det finns många tekniker som kan bidra till det: höjd effekt i vattenkraften, höjd effekt i kraftvärmen, olika typer av energilagringar - pumpkraft, vätgas och värmelagring - och användning av flexibilitet. Men det är en otroligt svag insats av regeringen när det gäller just effektfrågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Fru talman! Jag tycker att det behövs en rejäl skärpning av regeringens energipolitik på totalen. Man hade kunnat börja med att se till att upphandla effektreserven fossilfritt för att åtminstone försöka nå sina egna mål om ett fossilfritt elsystem.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 2. Vi står naturligtvis bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall bara till en av dem.