Birger Lahti (V) svarade Jessica Stegrud i en replik om En kapacitetsmekanism för elmarknaden i debatten ”Protokoll 2024/25:60 Onsdagen den 22 januari” den 22 jan 2025.
Jessica StegrudSD· i en replikJag tackar för den indirekta rättelsen. Debatten handlar om en kapacitetsmekanism för elmarknaden, men allting hänger ihop. Det är klart att vi har behövt en kapacitetsmekanism trots att vi har haft kärnkraft. Men faktum…Herr talman! Som har framgått tidigare heter betänkandet vi debatterar En kapacitetsmekanism för elmarknaden.
Den nya lagen ställer krav på att balansansvariga betalar in en avgift till Affärsverket svenska kraftnät för att täcka verkets kostnader enligt sådana avtal som verket ingår för att det ska finnas en kapacitetsmekanism. I propositionen redovisar regeringen bedömningen att det bör finnas en kapacitetsmekanism för elmarknaden i Sverige även efter den 15 mars 2025, när den nuvarande effektreserven upphör. I den här delen är vi överens med regeringen.
Att den strategiska reservens sammansättning ska vara så klimat- och miljövänlig som möjligt ser jag som en självklarhet. När fossiloljeeldade kraftverk tas i drift för att säkerställa den svenska effektbalansen måste det, enligt min uppfattning, givetvis betraktas som ett misslyckande. Därför yrkar jag bifall till reservation 1 i betänkandet, herr talman.
Jag medger att jag inte har något bättre förslag för hur finansieringen ska gå till, och jag är överens med regeringen om att vi ska ha en effektreserv i beredskap. Men som jag sa i replikskiftet med sverigedemokraten har vi på elva år inte behövt använda den för eget bruk. Att vi har startat den en gång för att rädda polsk energiförsörjning är en annan sak.
När det gäller samhällsviktig funktion som eldistribution, balansansvar och dess produktion är jag övertygad om att samhället borde ha mer ansvar och ägande. Marknaden är absolut en bra dräng i många fall. Men när vi hyggesbrände avverkade trakter i skogen för att ge återväxten bästa möjliga förutsättning brukade vi säga: Elden är en utmärkt dräng men en urusel och farlig herre om den får härja fritt. Det är lite samma sak vad gäller marknaden på några områden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden
Herr talman! Tack för anförandet, Birger Lahti!
Vi brukar träffas här i talarstolarna och utbyta vissa frågor som vi upplever att vi inte fått svar på. Min ständiga fråga till Vänsterpartiet är hur det här med nedläggningen av kärnkraften inom bara 15 år ska gå till. Vilken typ av kraft ska träda in i stället? Hur ska det gå till?
Jag skulle gärna vilja höra hur tankarna går kring just vätgasen, som jag har förstått att Vänsterpartiet sätter stor tilltro till.
Herr talman! Vad gäller kapacitetsmekanismen för elmarknaden, som vi debatterar i dag, är jag som jag sa i mitt anförande övertygad om att vi behöver den. Den kommer säkert att behövas även efter 2030. Men att vi inte skulle behöva effektreserven om vi bygger ut kärnkraften tror inte Vänsterpartiet och jag på.
Vad gäller vätgasen tror jag att den kanske också kommer att ha sitt värde i en effektreserv i framtiden.
Herr talman! Jag tackar för den indirekta rättelsen. Debatten handlar om en kapacitetsmekanism för elmarknaden, men allting hänger ihop. Det är klart att vi har behövt en kapacitetsmekanism trots att vi har haft kärnkraft. Men faktum är att behovet av effektreserver ökar enormt vid ytterligare nedstängning av planerbar storskalig baskraft. Det sambandet tror jag att även Vänsterpartiet kan se.
Det är därför jag ofta kommer in på vätgas. Den utmålas som någon sorts frälsare för elsystemet, både som lagringsmöjlighet och som en utopisk grön baskraft, som man brukar kalla det, vilket är högst orimligt. Men vi får sällan svar på hur det ska gå till och vad det framtida behovet egentligen blir om vi stänger ned all kärnkraft, som Vänsterpartiet vill göra. Då lär effektreserverna vi har i dag absolut inte räcka till. Det är min fasta övertygelse, herr talman.
Herr talman! Jag tackar för frågan från ledamoten.
Jag kan hålla med om att vi inte ska stänga ned fungerande kärnkraft så länge vi inte har några andra effektslag som kompenserar. Men vår plan och vision är att vi inte ska behöva det efter 2040 eller 2045. Det står jag för. Men om det visar sig att vi inte har de andra pusselbitarna på plats måste vi givetvis ompröva vårt beslut.
Vad gäller teknikutvecklingen kan man om man jämför kärnkraft med andra förnybara resurser som vätgaslagring se att dessa har gått framåt enormt mycket mer. Kärnkraften harvar med sin gamla teknik sedan 50 år.
Framtiden är inte gammal teknik med kärnkraft, vars lagring av uttjänt kärnbränsle inte är fixad än. Det finns ingenstans i världen. Finland är först med att bygga det. Därför hävdar jag fortfarande att framtiden nog är något annat än gammal teknik och farlig kärnkraft som en del av lösningen.