Rickard Nordin (C) svarade Camilla Brodin i en replik om En kapacitetsmekanism för elmarknaden i debatten ”Protokoll 2024/25:60 Onsdagen den 22 januari” den 22 jan 2025.
Camilla BrodinKD· i en replikTack, ledamoten Rickard Nordin, för frågan! Jag förstår att Centerpartiet vill ställa den eftersom man inte sitter vid makten och har helhetsperspektivet. Självklart ska regeringen jobba för att kapacitetsmekanismen i…Herr talman! I maj förra året, 2024, beslutade riksdagen om den energipolitiska inriktningspropositionen. Den innebar en omläggning i svensk energipolitik och att vi för första gången på flera decennier har både ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål. Som bekant i den här kammaren innebär planeringsmålet att Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 terawattimmar till år 2045.
Lite mer än hälften av mandatperioden har gått. Inom energiområdet har regeringen fattat mer än 60 beslut om åtgärder som bedöms stärka energiförsörjningen redan till omkring 2030.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden
Exempel på detta är Kraftlyftet, en satsning för att säkra effekt där det behövs. Beslut om pilotprojekt med gasturbiner i Västra Götaland har fattats, och Öresundsverket och dess planerbara kraft behålls och återstartas i mars. Kärnkraften har fått bättre villkor här och nu, och vattenkraften - kanske ändå det finaste vi har - ska få bättre förutsättningar.
Vi inrättar ekonomiska incitament för kommuner som vill acceptera vindkraftsetableringar. Anslutningsköerna effektiviseras och tillståndsprocesserna förbättras. Vår elmarknad påverkas i allra högsta grad av beslut som fattas av våra grannländer, och Elmarknadsutredningen, som tillsattes i januari 2024, har som syfte att få till stånd en bättre elmarknad för Sverige. Regeringen använder även sitt mandat till att sätta press på andra EU-länder, som i dialogen med Tyskland.
Herr talman! Mer än 60 åtgärder har vidtagits, och i dag beslutar vi om en kapacitetsmekanism för elmarknaden. Sverige hade redan innan EU:s så kallade elmarknadsförordning antogs en kapacitetsmekanism i form av en strategisk reserv. Lagen om effektreserv infördes i början av 2000-talet med anledning av den då svaga effektbalans som rådde och den risk för effektbrist som bedömdes kunna uppstå i extrema situationer.
Svag effektbalans uppstod inte minst på grund av nedläggningen av Barsebäck. Det borde ha varit tydligt redan i början av 2000-talet vilka konsekvenser nedläggningen av fungerande baskraft kunde få för elsystemet i dess helhet, men ändå fortsatte nedläggningen av fler kärnkraftsreaktorer. Av tolv reaktorer har vi i dag sex kvar. Trots storsatsningar på mer elproduktion består effektproblematiken i Sverige eftersom de väderberoende kraftslagen har premierats framför de planerbara kraftslagen.
Herr talman! Lagen om effektreserv slutar snart att gälla. Regeringen bedömer att det behöver finnas en kapacitetsmekanism för elmarknaden i Sverige även efter den 15 mars 2025 och att balansansvariga ska betala en avgift till Svenska kraftnät för att täcka deras kostnader för ändamålet. I övrigt är avsikten att i så stor utsträckning som möjligt reglera den nya kapacitetsmekanismen på förordningsnivå. Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om finansiering av en kapacitetsmekanism för elmarknaden.
Regeringen skapar nu grogrunden för framtidens elsystem. Dess tillväxt kommer att ta tid. En strategisk effektreserv är avgörande inte minst utifrån ett beredskapsperspektiv, så att effektbalansen kan upprätthållas även om systemet utsätts för stress och press. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag.
Herr talman! Eftersom jag inte fick något svar i föregående replikskifte om varför regeringen fortsätter med en fossil kapacitetsmekanism när man har chansen att upphandla den fossilfritt - inte minst med tanke på regeringens egen målsättning om 100 procents fossilfrihet - tänkte jag ställa samma fråga till Camilla Brodin.
Detta är kanske den enda möjlighet staten har att ha direkt påverkan på elsystemet. I övrigt är det ju utsläppshandeln som avgör prissättning, och marknadsaktörer får bestämma vad de använder. Detta har gjort att vi i Sverige har ett väldigt rent elsystem ur ett koldioxidperspektiv.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden
Men när alltså staten för en gångs skull har möjlighet att välja, varför väljer man då inte fossilfrihet när man kan?
Herr talman! Tack, ledamoten Rickard Nordin, för frågan! Jag förstår att Centerpartiet vill ställa den eftersom man inte sitter vid makten och har helhetsperspektivet.
Självklart ska regeringen jobba för att kapacitetsmekanismen i framtiden ska kunna vara helt fossilfri. Men i det läge som vi är i just nu måste vi se till att ha en effektreserv som vi kan lita på. Det beror på att vi har ett elsystem som inte är där vi skulle vilja att det var. Vi behöver se till att sjukhus och andra som behöver en nödreserv alltid kan lita på att el finns där när de behöver den. I det läget är vi inte just nu. På sikt vill vi absolut nå fossilfrihet, men där är vi inte i dagsläget.
Herr talman! Det är just detta som är så svårt att förstå. De verk som har upphandlats och de verk som skulle vara möjliga att upphandla går ju att köra fossilfritt. Fossil gas är ju identisk med biogas, och biogas finns, så det är fullt möjligt att använda den för att köra verken.
Det verk som har använts mest, Karlshamnsverket, går på fossil olja. Det har ju med framgång provkörts på bioolja. Här finns alltså också fossilfria resurser att tillgå om man väljer att upphandla det. Annars kommer man såklart inte att göra det.
Det är alltså inga sjukhus som blir utan el för att man ställer krav på fossilfrihet, och det är ingen annan heller som blir utan el. Det är tekniskt möjligt. Det har testats i anläggningarna. Det är fysiskt möjligt. Alla parametrar är upprätthållna. Ingen kommer att bli utan någonting. Men regeringen väljer ändå att inte kravställa i det här fallet, trots att man har sagt att vi ska vara fossilfria.
Min fråga kvarstår: Varför väljer man att inte ställa dessa krav trots att det är fullt möjligt?
Herr talman! Jag förstår varför ledamoten fortsätter att tjata om detta. Det verkar ju vara det enda man bryr sig om. Man tittar inte på vad det finns för bäst-före-datum på biooljorna och så vidare. Man vill att det ska vara så förnybart det bara går, och man har en tro på att det alltid kommer att fungera. Jag skulle inte vilja vara den som står där och ser människorna i ögonen när elen inte kommer ända fram.
När det gäller vad som ska vara den sista livlinan måste det vara upp till företagen själva att bestämma. Precis som ledamoten säger har regeringen en möjlighet att ställa krav, men i det läge där vi nu befinner oss sätter vi människors väl och ve främst. Vi vill inte behöva stå där och säga: Hoppsan, det räckte visst inte!
Den här regeringen tar sitt ansvar och sitt uppdrag på största möjliga allvar när det gäller att se till att det finns el när den väl behövs. Jag hoppas att vi kommer att kunna ses i den här kammaren och debattera andra frågor också. Men energifrågan i Sverige är en beredskapsfråga, och där gamblar vi inte, utan vi tar det på stort allvar.