Jessica Stegrud (SD) om En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Herr talman! I dag har vi samlats i kammaren för att debattera näringsutskottets betänkande NU11 En kapacitetsmekanism för elmarknaden. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! I ett elsystem måste tillförseln av el balanseras så att den vid varje tidpunkt är lika stor som uttaget, det vill säga produktionen måste hela tiden motsvara behovet av förbrukningen av el. Det måste finnas en effektbalans. Det kan dock uppkomma situationer där det råder obalans och där tillgängliga balanseringsresurser på elmarknaden inte räcker till. Det är en situation som har blivit allt vanligare i Sverige i takt med att väderberoende kraft har fått en större andel i elsystemet.

I Sverige har vi sedan 00-talet en så kallad effektreserv som utgörs av ett flertal snabbstartade produktionsanläggningar som kan aktiveras då det riskerar att uppstå effektbrist i systemet. Här i Sverige är det Affärsverket svenska kraftnät som ansvarar för den strategiska reserven och som ska säkerställa att det finns resurser tillgängliga för att möta elsystemets behov vid toppar i efterfrågan eller underskott i produktion.

Lagen om effektreserv infördes i början av 00-talet och var tänkt som en övergångslösning i väntan på en fungerande marknadsbaserad modell. Man bedömde då att en svag effektbalans medförde risk för effektbrist i extrema situationer. Men då behovet av resurser utanför den vanliga marknaden inte har försvunnit har lagens giltighetstid fått förlängas vid tre tillfällen, senast till den 15 mars i år, 2025.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Som jag nämnde, herr talman, har inte behovet av en effektreserv minskat utan snarare ökat i takt med att alltmer väderberoende kraft har kommit in i det svenska elsystemet.

I propositionen redovisar regeringen bedömningen att det således i fortsättningen behövs en kapacitetsmekanism för elmarknaden i Sverige även efter den 15 mars när den nuvarande effektreservslagen upphör. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 16 mars 2025. Man redovisar också hur den strategiska reserven ska finansieras, nämligen genom avgifter som tas ut på balansansvariga aktörer och baseras på elförbrukning. Det innebär att de som nyttjar systemet också bidrar till att upprätthålla dess stabilitet.

Herr talman! Sedan maktskiftet för två år sedan har vi sverigedemokrater tillsammans med regeringspartierna jobbat febrilt med att få ordning på Sverige igen. Områden som trygghet, säkerhet, konkurrenskraft och välfärd står numera i fokus. I stället för utopiska drömmar styr verkligheten kompassen. Ett stort och helt avgörande område för svensk konkurrenskraft och välfärd är energiområdet, som vi har debatterat många gånger här i kammaren. Även om två år är en kort tid i dessa sammanhang har vi tydligt stakat ut en ny riktning för svensk energipolitik - eller ska jag kanske kalla den för nygammal. Vi jobbar nu mer målmedvetet för att få tillbaka en robust, leveranssäker, prisvärd och fossilfri energimix igen.

Behovet av planerbar baskraft är stort. Därför har vi bland annat undanröjt lagmässiga hinder för ny kärnkraft, och vi ser just nu över en lämplig finansieringsmodell för att skapa möjlighet att återigen bli en framgångsrik kärnkraftsnation.

Den allt större andelen väderberoende kraft, framför allt vindkraft, i systemet har skapat en situation där vi pendlar mellan elöverskott och effektbrist, mellan export av el till dumpade priser och skyhöga inhemska priser för företag och hushåll. Det är en på alla sätt skadlig och inte hållbar situation för ett effektivt elsystem och global konkurrenskraft.

Herr talman! Regeringens förslag om att återinföra och utveckla den strategiska reserven är inte bara ett steg i rätt riktning utan det är en absolut nödvändighet för att klara av att balansera det numera alltmer väderberoende och instabila elnätet. Svenska kraftnät får härmed fortsatt mandat och ansvar att upprätthålla balans i systemet och förhindra effektbrist i kritiska situationer.

Herr talman! Det tar tid att bygga upp ett effektivt och leveranssäkert elsystem igen, men det går sakta framåt. Bland det första vi gjorde när vi fick regeringsinflytande var just att ge Svenska kraftnät i uppdrag att utöka effektreserven. Det är något som nu har resulterat i ett avtal med kraftvärmeverket Öresundsverket i Malmö. I enlighet med våra direktiv har Svenska kraftnät ingått ett strategiskt avtal med Öresundsverket, vilket i praktiken innebär ett effekttillskott på 448 megawatt el. Det är ett viktigt steg i rätt riktning för att säkra elförsörjningen i södra Sverige och ödriften i Malmöområdet. En välskött och moderniserad anläggning slapp nu monteras ned och fraktas till Asien. I stället kan den göra stor nytta i ett utsatt område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Herr talman! Det är dags att lämna misslyckad symbolpolitik bakom oss. Sverige behöver en energipolitik som bygger på sunt förnuft och långsiktiga mål, en politik som sätter svensk industri, hushåll och miljö i första rummet. Vi Sverigedemokrater kommer att fortsätta att arbeta för att Sverige ska återfå ett av världens mest pålitliga, fossilfria och prisvärda energisystem.