STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Anonyma vittnen

Herr talman! Sverige har i dag en grov organiserad brottslighet på frammarsch, med dödliga skjutningar och sprängningar som de värsta av följder. Vi behöver från det offentligas sida agera kraftfullt. Centerpartiet har varit för i stort sett alla effektiva verktyg som löser de problemen.

När det gäller den lagstiftning som vi diskuterar i dag säger regeringen själv att den inte kommer att få användas av gängkriminella eller närstående till dessa vare sig för åtal eller för målsägande. Därmed kan vi konstatera att lagen inte kan förväntas bryta den tystnadskultur som vi ser inom de kriminella gängen.

Vidare bedöms lagen inte komma att användas särskilt ofta, utan i mycket få fall, och då med ett mycket lågt bevisvärde - om ens något. Det kommer inte att betyda något för målens utgång. Det gör i sig värdefulla vittnen till nästan värdelösa vittnen.

Däremot kommer lagen att skapa en stor förväntan hos många att få vittna anonymt. Deras besvikelse kommer rättsväsendet sedan att få hantera. Risken är då att vi får färre som väljer att vittna än före införandet av lagen. Jag skulle vilja höra hur ledamoten ser på riskerna och hur man har beaktat dem.

Herr talman! Det är vanligt att anonyma tips förekommer i väldigt många förundersökningar. Det är en viktig del av dem. Men detta förslag kommer att göra väldigt viktiga vittnen som är värdefulla, som till exempel tillfällighetsvittnen, värdelösa.

De kommer inte alls att ha en avgörande effekt, så som ledamoten säger. De är viktiga för att utreda brott. Men de kommer med sin anonymitet inte att få den vikt som de behöver. De kommer inte att kunna användas som det verktyg som brottsoffer behöver.

Vi är för teknisk bevisning, digitala spår, kameror, avlyssning, dna-bevisning och mycket annat som har föreslagits och finns. Vi är för kronvittnen och vittnesskyddsprogram. Vi kan se över straffskalorna för mened och övergrepp i rättssak.

Men detta är en främmande fågel i vårt rättssystem. Risken är att den nya lagen kommer att kosta mer än den smakar. Det är som en hammare när vi egentligen behöver en skruvmejsel i förundersökningarna.

Herr talman! Mönsterbrytande - det är det begrepp som Moderaterna, inte minst justitieministern, har använt för att beskriva åtgärden med anonyma vittnen.

Man kan förstås lägga in olika betydelser i ett begrepp som mönsterbrytande. Det skulle kunna handla om att det bara är någonting som är helt nytt och som avviker från det sätt man arbetar på. Men jag tror att många har förväntningar på att mönsterbrytande när man pratar om gängkriminalitet handlar om att det är någonting som ska få stor effekt när det gäller att komma till rätta med situationen.

Herr talman! Nu har vi hört Mikael Damsgaard modifiera detta något i sitt anförande och säga att det förmodligen inte kommer att få särskilt stor effekt. Man kan se på de grannländer som har systemet att det bara är i ett litet fåtal fall det har använts. I den utredning som kom 2021 framgår att det i Norge inte fanns ett enda fall där anonyma vittnen hade använts under 20 års tid. I Finland, som har haft systemet sedan 2012, var det ett fall. I Danmark var det mindre än en handfull fall.

Herr talman! Jag skulle vilja fråga Mikael Damsgaard vilken effekt han tror att det här kommer att få. Lagrådet har avstyrkt förslaget i sin helhet men också bedömt att det kommer att ha väldigt liten effekt. Och i den andra vågskålen: När det gäller de farhågor som finns, inte minst risken för att färre kommer att vittna öppet - hur ser Mikael Damsgaard på den risken, och hur har han värderat den när han har ställt sig bakom förslaget?

Herr talman! Jag kommer att yrka avslag på regeringens proposition. Men eftersom jag inte tror att det kommer att bli ett sådant beslut i kammaren i morgon yrkar jag också bifall till reservation 4, som innebär ett krav på att regeringen tillsätter en utredning om ett nytt stärkt personsäkerhetsprogram som på allvar skulle kunna bryta tystnadskulturen och skydda inte enbart vittnen utan också brottsoffer.

Vänsterpartiet delar naturligtvis regeringens bedömning att den tystnadskultur och den våldsutveckling som finns är mycket oroande. Den finns särskilt omkring kriminella nätverk och i politiskt eftersatta områden, vilket är djupt problematiskt. Att komma till rätta med tystnadskulturen är en viktig fråga som måste tas på största allvar. Men ett system med anonyma vittnen är inte rätt väg.

Juridik är frusen politik. En politisk majoritet kan driva igenom de förslag till lagstiftning som man önskar. Men juridik är också ett akademiskt ämne och ett kompetensområde. Det ställer krav på grundläggande värden och mänskliga rättigheter som, särskilt efter andra världskriget, har utvecklats som ett värn mot olika övergrepp. Det handlar om respekt för våra grundlagar och för konventioner som Sverige skrivit under. Jag menar att den SD-ledda regeringen ofta underminerar centrala värden, och det gäller mycket ofta rättssäkerhetsfrågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Anonyma vittnen

Den aktuella reformen har dessutom beretts på ett märkligt sätt trots, eller kanske på grund av, att frågan har varit föremål för flera utredningar. Flera utredningar har avstyrkt genomförande. Det gällde mycket tydligt den förra utredningen. Den fick också ett mycket brett stöd av remissinstanserna.

Den utredning som nu ligger till grund för propositionen hade ett begränsat mandat. Direktiven kan med fog beskrivas som en beställning. Det skulle inte längre utredas om det var rimligt med anonyma vittnen eller inte. Beställningen gick ut på hur ett system med anonyma vittnen skulle kunna förverkligas. Detta faktum uppmärksammades med ogillande av åtskilliga remissinstanser. De fortsätter också att vara starkt kritiska till innehållet i reformförslaget.

Regeringen konstaterar i propositionen att en majoritet av remissinstanserna avstyrker. Jag skulle vilja påstå att den majoriteten består av dem som kommer att vara tvungna att hantera den reform som det nu finns risk att vi antar.

Lagrådet är fortsatt mycket kritiskt, men också många andra tunga remissinstanser - Brå, Domstolsverket, Göta hovrätt, Institutet för mänskliga rättigheter, Justitiekanslern, Malmö tingsrätt, Justitieombudsmannen, Stockholms tingsrätt, Stockholms universitet, Svea hovrätt, Journalistförbundet, Advokatsamfundet, Sveriges Domareförbund, Tidningsutgivarna, Uppsala universitet, Västmanlands tingsrätt med flera.

Det finns också några som tydligt är för, nämligen brottsofferjourerna och Polismyndigheten. Sedan finns det myndigheter som tillstyrker men med starkt kritiska kommentarer. Där ingår Säpo, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Centrum för rättvisa vill varken tillstyrka eller avstyrka men lämnar en serie synpunkter kring rättssäkerhetsfrågorna. De markerar att detta innebär ett avsteg från svenska processtraditioner som aktualiserar väldigt svåra intresseavvägningar och vill därför tidsbegränsa det nu aktuella lagförslaget.

I propositionen får vi bara delvis veta vilka remissinstanserna är och vilka deras argument är. Det finns dock i propositionen en del viktig argumentation från remissinstanserna kring vad som skaver i själva reformförslaget. Det handlar om både praktiska och rättsliga problem i tillämpningen. Hur ska en delgivning gå till? Hur ska sanktioner genomföras mot ett vittne som inte kommer, som vite, hämtning eller häktning? Och hur ska frågan om ed formuleras - för att inte tala om riskerna för eventuell mened och eventuella processer på grund av det?

Flera problematiserar också relationen mellan den vittnesplikt som vi egentligen har och den åtalsplikt som åklagaren har. Hur ska vi kunna göra en intresseviktning mellan vad som är rättssäkerhet för den som är misstänkt eller gärningsperson och vad som kan vara befogade skyddsanledningar för ett vittne när vi kanske är i starten av en process under förundersökningen? Man kanske inte ens vet vem som är gärningsperson. Här finns oerhörda utrymmen för gungfly och mycket svåra bedömningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Anonyma vittnen

Det kan också ifrågasättas hur man ska klara av att garantera anonymiteten. Det kan handla om processer över lång tid, och det kan handla om processföring i flera instanser efter överklaganden.

Regeringen hoppas uttryckligen på att fler ska kunna och vilja vittna på grund av anonymiteten och att det ska leda till fler fällande domar. Alla, inklusive regeringen, är samtidigt helt eniga om att uppgifter från ett anonymt vittne har ett begränsat bevisvärde. Det öppnar för att vittnets anonymitet riskerar att bidra till en friande dom.

Det finns också stor oro för att reformen drivs av orealistiska förväntningar och kan komma att rubba tilliten till och förtroendet för rättsväsendet. Vittnen kanske till och med avstår helt och hållet om de inte känner sig trygga i att kunna få anonymitet i prövningen enligt reglerna.

Sammanfattningsvis menar jag att detta handlar om signalpolitik från regeringen som i bästa fall kommer att sakna effekt men som i värsta fall får motsatt effekt. Detta, menar jag, är mycket onödigt. Jag yrkar avslag på propositionen, det vill säga bifall till reservation 1.

Sedan vill jag markera att vi behöver göra mycket mer för att kunna förebygga kriminalitet och gängkultur. Det sker bäst på helt andra områden än kriminalpolitiken, men mer måste också göras för att skydda bevispersoner. Därför jag yrkar jag även bifall till reservation 4 om att regeringen bör tillsätta en utredning om ett nytt särskilt personsäkerhetsprogram som på allvar skulle kunna bryta tystnadskulturen och skydda vittnen och brottsoffer.

Herr talman! Jag hade egentligen inte tänkt replikera. Men när jag hörde Torsten Elofsson säga att ett vittnesmål med lågt bevisvärde är bättre än inget alls måste jag ändå bemöta detta. Jag tycker nämligen att det är häpnadsväckande och naivt. Om man säger att ett vittnesmål som inte har något bevisvärde skulle vara bättre än inget alls bortser man helt från de risker som är uppenbara med att det är falska vittnesmål, att det är mened som begås och att det inte finns någon möjlighet för domstolen att ställa de följdfrågor som riskerar att vittnets identitet röjs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Anonyma vittnen

Herr talman! Det är inte så att en papperslapp som hittas på backen med ett vittnesmål som man inte kan värdera skulle vara bättre än inget alls, utan det måste naturligtvis styrkas.

Herr talman! Jag arrangerade ett seminarium om anonyma vittnen tillsammans med moderaten Louise Meijer för ett tag sedan. Jag vill minnas att även Torsten Elofsson var och lyssnade på detta. Under seminariet togs ett exempel upp som jag tyckte var ganska talande: Tänk om vi skulle införa möjligheten med anonyma alibin. Jag misstänker att Torsten Elofsson inte skulle tycka att ett anonymt alibi skulle vara bättre än inget alibi alls.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Anonyma vittnen

Herr talman! Sverige har i dag en grov organiserad brottslighet på frammarsch, med dödliga skjutningar och sprängningar som dess värsta följder. Den organiserade brottsligheten har gått från handel med narkotika och vapen till att även hantera svart arbetskraft, trafficking, bedrägerier mot både välfärden, företag och enskilda, avfallsbrottslighet och olaga spel. Vi ser även tecken på infiltration, korruption och otillåtna påtryckningar i fråga om både myndigheter och företag.

Från det offentligas sida behöver vi agera kraftfullt. Vi behöver ge rättsväsendet och även andra delar av samhället rätt verktyg och resurser för att både förebygga och bekämpa detta. Vi behöver samtidigt klara av att hantera mängdbrott och våld mot barn och kvinnor, liksom att ha en polisiär närvaro i hela landet. Det anstår oss inte som stat att ha lägre ambitioner än så.

Vi i Centerpartiet har varit för högre straff för vapenbrott och för införandet av preventiva tvångsmedel och vistelseförbud. Vi har även stått bakom de historiskt stora resurstillskotten till hela rättsväsendet och ser positivt på ett ökat användande av bland annat kameror. Vi är kort sagt för effektiva verktyg som löser de problem vi har.

Herr talman! Vittnesmål från personer som har sett eller vet saker är ofta en viktig del av bevisningen i brottmål. Det är ett stort hinder och problem om det finns en tystnadskultur som gör att personer tvekar eller vägrar att vittna på grund av rädsla eller oro, detta oavsett om det är befogat att känna så eller inte. Att bryta tystnadskulturen och få fler att känna sig trygga med att vittna är mycket viktigt. Därför är det avgörande att ha effektiva och rättssäkra verktyg och metoder för att uppnå detta.

Regeringen, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna föreslår nu ett införande av anonyma vittnen. Lagrådet och ett stort antal remissinstanser är kritiska till förslaget. Man säger att en rättegång enligt regeringsformen ska genomföras rättvist, ett begrepp som omfattar de grundläggande rättssäkerhetsprinciperna att förfarandet ska vara objektivt och kontradiktoriskt samt att parterna ska vara likställda i processen. Lagrådet anser att det finns anledning till starka principiella betänkligheter mot förslaget ur rättssäkerhetssynpunkt.

Man anser dock att den föreslagna regleringen ändå får anses acceptabel och förenlig med den svenska rättsordningen. Detta noterar vi, men det gäller enbart om utgångspunkten är att de anonyma vittnesmålen tillmäts ett mycket lågt bevisvärde. Skälet till det mycket låga bevisvärdet i ett anonymt vittnesmål är att det avgörande är att vittnet berättar vem denne är, hur relationen till den målsägande, den misstänkte eller den åtalade ser ut samt vad vittnet sett eller vet, liksom övriga omständigheter.

Allt detta handlar om att man ska kunna bedöma vittnets trovärdighet och tillförlitlighet och därigenom korrekt kunna avgöra vittnesutsagans bevisvärde. Utan att veta vittnets identitet och övriga omständigheter är detta i stort sett omöjligt. Regeringen anger dock följande i redovisningen av konsekvenserna av förslaget:

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Anonyma vittnen

"Förslagen bedöms ge de brottsbekämpande myndigheterna effektivare verktyg för att utreda brott och bryta den tystnadskultur som finns omkring de kriminella nätverken. Möjligheten att vara anonym i en rättsprocess kopplad till konflikter i och mellan kriminella nätverk bedöms öka vittnens benägenhet att medverka i en rättsprocess. Detta förväntas bidra till att fler brott kan klaras upp och att fler gärningsmän kan dömas för allvarliga brott."

Det är vad regeringen skriver. Men regeringen anför i samma proposition att det inte är lämpligt och att det inte kommer att bli aktuellt att personer som har en nära relation med den tilltalade får vittna anonymt. Det torde innebära att medlemmar i samma kriminella nätverk inte kommer att få vittna anonymt mot varandra. Inte heller närstående till vare sig målsägande eller misstänkta kommer att få göra det. Det är svårt att förstå hur förslaget kommer att bryta tystnadskulturen inom kriminella nätverk när regeringen själv säger att lagen inte ska omfatta dessa grupper.

I stället blir det så kallade tillfällighetsvittnen som kan ges anonymitet. Det handlar alltså om personer som inte på något sätt varit inblandade i men av en tillfällighet har råkat bevittna ett brott. Trots att ganska många rekvisit ska uppfyllas för att beslut om anonymitet ska medges kvarstår det faktum att dessa många gånger mycket värdefulla vittnen förlorar det mesta av sitt bevisvärde när de blir anonyma. Värdefulla vittnen blir genom anonymiteten nästan värdelösa. Med ett tillfällighetsvittne, som hade kunnat medverka till en fällande dom om personen hade vittnat öppet, kan anonymiteten göra att det blir en friande dom.

Regeringen säger vidare i sin konsekvensutredning att antalet beviljade ärenden bedöms bli få med den utformning som regleringen föreslås få. Det handlar om endast ett begränsat antal fall årligen, vilket vi också har sett från våra nordiska grannländer. Att dessa anonyma vittnen skulle få den dämpande effekt på brottsligheten som anges får nästan anses orimligt, men det kommer med stor sannolikhet att skapa en stor förväntan hos vittnen att framför allt polis, åklagare och domstolar ska kunna ge dem en möjlighet som inte finns.

Herr talman! Centerpartiet är för ett ökat stöd till och skydd av vittnen. Vi är öppna för skärpta straff för övergrepp i rättssak och mened. Vi är för ett ökat användande av kronvittnen, och vi ser som sagt positivt på många av de förslag som har lagts fram eller förväntas komma inom kriminalpolitiken med ökad teknisk bevisning, såsom avlyssning, kameror, dna-bevisning och annat.

Vi är dock inte redo att ge avkall på rättssäkerheten och få en lag på plats som kommer att användas mycket sällan och som när den används kommer att leda till ett mycket lågt bevisvärde - och detta samtidigt som det finns en risk att många andra värdefulla vittnen blir så besvikna över att inte omfattas av lagen att de kommer att välja att inte vittna alls. Det gör att den föreslagna lagen i slutändan innebär en risk att det inte alls blir fler som vittnar utan i stället färre.

Sammanfattningsvis anser vi att införandet av anonyma vittnen inte är en effektiv lagstiftning mot den grova organiserade brottsligheten. Vi yrkar bifall till reservation 1, som innebär avslag på förslaget att införa anonyma vittnen.

Herr talman! Det är helt sant att utvecklingen på området har varit negativ och att det finns all anledning att arbeta för att vittnen överlag ska få ett betydligt bättre skydd än vad man har i dag. Jag hoppas och utgår från att både Martin Melin och regeringen tycker det. Oavsett vad vi tror att detta kommer att leda till kommer det här trots allt att röra ett fåtal. Den stora mängden vittnen kommer även i fortsättningen att få vittna öppet och kommer att behöva ett större skydd från rättssamhället än vad som är fallet i dag.

Herr talman! Jag ska inte bli långrandig. Vi har haft en diskussion. Jag beklagar att minoriteten i Liberalerna inte fick gehör. Men säga vad man vill om Liberalerna är våra partier ändå ibland lika i det avseendet att vi ofta har transparenta diskussioner och att man kan följa vad olika företrädare tycker och tänker. Jag tror att det gagnar demokratin på flera olika sätt.

Herr talman! Nu har riksdagens partier genom sina företrädare i justitieutskottet redogjort för sina ståndpunkter om förslaget att införa anonyma vittnen i svensk rätt. Jag ska som sista talare ut i mitt inlägg redogöra för varför jag och Miljöpartiet säger nej till förslaget. Jag yrkar avslag på förslaget i betänkandet och bifall till reservation 1.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Anonyma vittnen

Regeringen har argumenterat för att det här är en mönsterbrytande åtgärd som behövs för att gängbrottsligheten har blivit ett så allvarligt samhällsproblem som det de facto är. Men samtidigt står det i propositionen att bedömningen är att anonyma vittnen kommer att användas ytterst sparsamt.

Utifrån våra grannländer, som har detta sedan olika tidpunkter tillbaka, vet vi att det inte används speciellt ofta. I Norge har man använt det i noll fall, enligt vad juristerna där kan komma ihåg. I Finland har det använts vid ett tillfälle. Då handlade det om krigsbrott i Irak eller Syrien. I Danmark har det använts vid ett par tillfällen.

Frågan är, herr talman, vad som är mönsterbrytande. Jag är rädd för att det inte är det oroande mönstret att få vill eller vågar vittna, utan det som är mönsterbrytande är att det avviker från en grundläggande ordning i svensk rätt men utan att ha några uppenbara fördelar.

Herr talman! Man kan ha invändningen att även om det inte skulle användas i särskilt många fall skulle det kunna vara till hjälp i ett enstaka fall. Och om det så bara är i ett fall är det ändå värt allt detta. Jag har fört diskussioner med företrädare som är positiva till förslaget som har argumenterat så: Det räcker med ett fall för att det ska vara värt det. Men då bortser man från de risker som finns.

Med denna förändring är nämligen risken stor att om möjligheten att vittna anonymt ges för en eller några kommer det att skapa förväntningar hos den stora massan att kunna använda detta regelmässigt. Det är inte jag som hittar på det här, utan det varnar inte minst Lagrådet för men även många andra. Finns möjligheten för några kommer alla att vilja ha den, för det är aldrig bekvämt att vittna, inte ens i enkla fall. Många gånger är det farligt. Det finns ingen som helst anledning att negligera det. Det här kommer att röra sig om mycket få fall, och de allra flesta kommer även i fortsättningen att behöva vittna öppet. Det går inte att nog understryka att det behöver göras väldigt mycket mer för att stärka skyddet för dem.

Frågan är också, herr talman, vilken nytta ett anonymt vittnesmål ger. Den konstruktion som man har valt, det vill säga att rättens domare och nämndemän inte kommer att veta vem som vittnar, är bra på så sätt att det blir rättvist under rättegången genom att försvaret och de som ska döma har samma information, men det gör också att värdet blir väldigt begränsat.

Jag är rädd för att det som flera har tagit upp i debatten om att bevis med ringa värde är bättre än inget leder helt fel. Man bortser då från risken att det kan vara ett felaktigt vittnesmål och att det därmed blir ett villospår i stället för ett litet bevisvärde. Det, herr talman, är en risk som i så fall sätter rättssäkerheten ur spel.

Herr talman! En aspekt som jag tycker har diskuterats för lite överlag är vad som händer i de fall där ett vittne har beviljats anonymitet men anonymiteten sedan röjs. Om vi kommer att se sådana fall framöver, där någon som har fått statens garanti att förbli anonym sedan blir utsatt för en hämndaktion, hur kommer då ansvarsutkrävandet att se ut? Vad kommer det att göra med förtroendet för rättsväsendet? Det här är frågor, herr talman, som inte har fått några svar och som i alltför liten utsträckning har belysts.

Anonyma vittnen

Herr talman! Jag ska inte gå in alltför djupt i beredningen av det här ärendet, men eftersom jag nu ändå står här i talarstolen kan jag ta tillfället i akt att klaga över att remisstiden var i kortaste laget och att antalet remissinstanser var för litet. Det var alltför snävt.

Herr talman! Jag kan konstatera att Lagrådet avstyrker hela förslaget. Lagrådet förutsätter att bevisvärdet av ett anonymt vittnesmål kommer att vara oerhört lågt. Värderas det å andra sidan högt blir det i stället ett hot mot rättssäkerheten. Lagrådet pekar också på att förväntningarna från allmänheten kommer att vara ganska stora på den här reformen och de möjligheter den kommer att ge.

Herr talman! Mycket talar alltså för att det här förslaget kommer att skada och att vinsten blir ingen alls eller väldigt begränsad. Därför, herr talman, borde riksdagen avslå propositionen. Jag yrkar bifall till reservation 1.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 27 november.)