Elisabeth Thand Ringqvist (C) svarade Statsministern Ulf Kristersson i en replik om Partiledardebatt i debatten ”Protokoll 2025/26:57 Onsdagen den 14 januari” den 14 jan 2026.
Statsministern Ulf KristerssonM· i en replikFörst vill jag passa på att hälsa Elisabeth Thand Ringqvist välkommen också till det här formatet. Välkommen till din första partiledardebatt! Jag ser fram emot bra samtal när vi tycker lika och bra debatter när vi…(Applåder)
Herr talman! Ingen uppgift är lika viktig för den här regeringen som landets säkerhet och medborgarnas trygghet. I ett av världens mest jämställda länder ska en kvinna inte behöva frukta för sitt liv på väg hem på kvällen eller i sitt eget hem.
Därför bekämpar vi nu våldet mot kvinnor med precis samma kraft som vi bekämpar de kriminella gängen. Vi inför ett nytt straff – säkerhetsförvaring – som gör att pedofiler, serievåldtäktsmän och män som mördar kvinnor kan komma att aldrig mer släppas ut. Vi gör så att upprepade grova våldtäkter ska kunna leda till livstids fängelse, även när livstid inte finns i straffskalan för det enskilda brottet.
Om den här nya kriminalpolitiken borde vi kunna vara eniga. Men på vänstersidan vill de tvärtom avskaffa livstidsstraffet helt och hållet. När Magdalena Andersson satt i regering krävde vi just säkerhetsförvaring för riktigt farliga brottslingar. Då blev svaret från dåvarande justitieminister Morgan Johansson nej. Ingen var förvånad. Nu, i opposition, är det lätt att prata. Men det är när man regerar landet som förmågan att få någonting gjort prövas. Socialdemokraternas kriminalpolitik är ungefär som att luta sig mot ett duschdraperi.
Det spelar roll vem som regerar Sverige. Nu ändrar vi de lagar som den förra regeringen inte kunde, inte ville eller inte vågade ändra.
(Applåder)
I detta anförande instämde Gustaf Göthberg, Marie-Louise Hänel Sandström, Thomas Ragnarsson, Johanna Rantsi och Oliver Rosengren (alla M).
Herr talman! I den oroliga tid vi befinner oss i är ledarskap helt avgörande för svenska folkets säkerhet. Vi behöver rusta både det militära och civila försvaret, något som Ulf Kristersson och jag är helt överens om.
Jag tänker att vi också behöver rusta det politiska försvaret för att stå emot destabiliseringsförsök från främmande makt. Ett värn mot det är just politisk samling, att sluta långsiktiga överenskommelser som håller över tid.
Herr talman! Det är bra att vi har kommit överens om att vi ska öka försvarsutgifterna. Men jag undrar om Ulf Kristersson tycker att det vore bra för Sverige om vi också kunde komma överens om försvarets finansiering, en långsiktig energiöverenskommelse och en pakt mot gängkriminaliteten som även inkluderar kommunernas viktiga arbete.
Om han tycker att det vore en bra idé, kommer han då att ta initiativ till sådana samtal?
(Applåder)
I detta anförande instämde Gustaf Lantz (S).
Herr talman! Låt mig först kvittera att samtal för att skydda den svenska demokratin mot illegitim utländsk påverkan är extremt viktigt. Det finns ju skäl till att ni alla har en inbjudan till att i februari komma och träffa oss i regeringen och alla de myndigheter som arbetar med de frågorna, just för att impregnera vårt samhälle mot den sortens risker som vi har sett i andra demokratier. Vi tar detta på extremt stort allvar.
Jag brukar säga att jag värdesätter bred samling i allvarliga frågor, och jag menar det verkligen. Efter att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna bytt uppfattning i Natofrågan är vi nu sex av åtta partier som står samlade bakom en ny säkerhetspolitisk linje efter att den heliga neutraliteten har skrotats. Det är ingen liten sak. Det är inte heller en liten sak att halva det socialdemokratiska regeringsunderlaget inte står bakom den nya svenska säkerhetspolitiken.
Jag brukar påpeka att det är värdefullt att det är så många människor som nu vill stötta det svenska försvaret. Det vore bra om vi också kunde tjäna de pengar som gör att Sverige har råd med allt det som nu måste göras.
Herr talman! Var det ett ja eller ett nej? Min fråga är ärligt ställd. Ta bara försvaret som kommer att kosta enorma summor de kommande åren. Självklart behöver vi en bättre ekonomisk politik än den vi har nu när vi presterar långt under vår potential. Men därutöver kommer vi att behöva hitta andra sätt att finansiera försvaret. Om detta skulle det finnas all anledning att sluta en bred överenskommelse.
Gällande energipolitiken har vi ju kommit otroligt långt i samtalen. Vi ligger nära varandra. En överenskommelse är möjlig. Det skulle bli billigare el för svenska folket.
Det gäller också hela kriminalpolitiken, där mycket av det viktiga arbetet med tidig brottsbekämpning sker ute i kommunerna. Med en bred överenskommelse skulle det arbetet kunna få en helt annan framdrift, oberoende av vilka som styr i kommunerna eller vem som sitter i regering.
Vore det inte bra att ha sådana samtal? Kommer Ulf Kristersson att bjuda in till det?
Herr talman! Som jag sa har vi gått från tillväxtbotten under er regering till tillväxttoppen under vår regering. Det är en bra början. Det räcker inte, men det är en bra början.
När det gäller kriminalpolitiken förstår jag nu att ni gärna vill ha en pakt med Moderaterna i tio år för att vi ska hjälpa er undan ert eget tänkta regeringsunderlag. Tack men nej tack!
(Applåder)
Menar ni allvar är ni varmt välkomna att ansluta som ett kvalificerat och ganska stort stödparti – helt okej. Jag vill ha samling i de stora frågorna, inte rädda er från er själva.
Om ni vill ha vår hjälp att höja skatter så att ni slipper göra det själva är svaret detsamma: Tack men nej tack! Vi har visat att vi kan prioritera i statens budget och fördubbla försvarsanslagen så här långt. Nu gör vi en historisk satsning, i början med lånade pengar, som vi sedan ska växa in i. Att hjälpa er att höja skatten kommer vi inte att göra.
(Applåder)
Herr talman! Hyrorna har de senaste tre åren ökat med 17 procent. Det är rekordhöga hyreshöjningar. Många hyresgäster har allt svårare att betala den höga boendekostnaden som bara stiger, inte nödvändigtvis för att underhållet har blivit särskilt mycket bättre eller att något har förbättrats i lägenheten – det är bara allmänna hyreshöjningar som fastighetsägarna nu gör, och det behöver i grunden bromsas.
I stället fattade Moderaterna i höstas ett beslut på sin stämma om att införa marknadshyror om de vinner nästa val. Det innebär att hyresgästen helt förlorar sitt skydd mot för stora hyreshöjningar eller höga hyror. Fastighetsägaren kan sätta vilken hyra som helst på marknadens villkor.
Alla studier som finns visar att detta skulle chockhöja hyrorna. Varför vill Moderaterna i det här läget höja hyrorna ytterligare med flera tusenlappar i månaden, Ulf Kristersson?
(Applåder)
Herr talman! En lögn blir inte sannare för att den upprepas gång på gång. Jag tror att det är fjärde gången vi har det här replikskiftet.
Moderaterna har inga sådana förslag om att införa det du kallar för marknadshyror med fri hyressättning hur som helst så att människor kastas ut från sina bostäder. Svaret är nej.
Däremot finns det en annan poäng i det du säger. Det är alldeles riktigt att hyrorna har höjts. På samma sätt har människor som bor i bostadsrättsföreningar fått se sina bolåneräntor stiga. Allt detta stavas inflation – den höga inflation som steg till tvåsiffriga tal under den regering som Vänsterpartiet så starkt stöttade, hyllade och ville vara med i och nu kräver att få vara med i om olyckan skulle vara framme. Det försämrade alla svenskars ekonomi.
Nu har vi bekämpat inflationen. Nu är inflationen nere på målet igen. Då finns det förutsättningar för människor att få bra egen ekonomi också.
(Applåder)
Herr talman! Vad är detta för tröst? Hyrorna sänks ju inte. De kommer inte att gå ned om inte regeringen och Sverigedemokraterna gör någonting.
Jag blir väldigt förvånad över Ulf Kristerssons svar, för jag tittade på Moderaternas bostadspolitiska talespersons artikel i Fastighetstidningen. Enligt den är tanken att förhandlingen mellan fastighetsägaren och hyresgästen ska vara helt oreglerad, men precis det förnekar Ulf Kristersson nu. Försöker han sticka under stol med att han ska införa marknadshyror? Står han inte bakom sin bostadspolitiska talesperson?
Kärnan i idén om marknadshyror är att fastighetsägaren fritt får sätta hyrorna på marknadens villkor. Det skriver Moderaterna själva i sitt beslut. Liberalerna och Kristdemokraterna har dessutom ställt sig bakom detta förslag. Det är alltså ett regeringsförslag som man nu går till val på.
Jag vill ha svar på frågan om varför Moderaterna ska chockhöja människors hyror om de vinner nästa val.
(Applåder)
Herr talman! Vänsterpartiet och ibland Socialdemokraterna har försökt skrämmas med det de kallar marknadshyror de senaste tre fyra – eller fem – decennierna. Det har alltid varit lika fel. Det är fel nu också. De gör det för att de vill dölja ett annat misslyckande. Under den förra regeringens tid steg inflationen så till den grad att alla människors boendekostnader stack rakt i höjden. Det gällde såväl hyrorna, för att allting blev dyrare, som bolåneräntorna, för att inflationen krävde det. Allt detta var ett kapitalt ekonomiskt misslyckande.
Vi har ägnat tre år åt att bekämpa de skador vänstern vållade i svensk ekonomi. Nu finns det ett enda gemensamt svar till vänster: Höj skatten! För helt vanliga människor med helt vanliga inkomster ska de höja skatten – ovanpå de kostnader som ökat sedan tidigare. Det är en hänsynslös bostadspolitik och en hänsynslös ekonomisk politik. Vi kommer att stoppa den.
(Applåder)
Herr talman! Just nu är arbetslösheten hög bland de högutbildade. Över 95 000 akademiker står utan jobb. I Akademikernas a-kassa är arbetslösheten den högsta på 20 år. Det är unga som har gjort allt rätt. Det är människor mitt i livet som plötsligt blivit av med jobbet. Det är ett resultat av att företag inte anställer.
Statsministern har höjt kostnaderna och bara skrapat på ytan för att minska regelkrånglet. Ändå verkar inte statsministern lyssna riktigt. Det är lite grann som att brandvarnaren ljuder i köket, men man höjer volymen på tv:n i stället för att gå dit och kolla.
Jag vill ställa en enkel fråga som nog många hemma i soffan undrar över: Vilket ansvar tar statsministern för att människor som gjort allt rätt ändå just nu står utan jobb?
Herr talman! Först vill jag passa på att hälsa Elisabeth Thand Ringqvist välkommen också till det här formatet. Välkommen till din första partiledardebatt! Jag ser fram emot bra samtal när vi tycker lika och bra debatter när vi tycker olika. Jag har haft skäl att träffa dig regelbundet sedan du var ordförande för Svenska Riskkapitalföreningen.
Om arbetslösheten vill jag säga två saker. Det ena är strukturell arbetslöshet. Det är den som är riktigt allvarlig i Sverige och långvarigt djupt problematisk. Den handlar i första hand om människor som inte har svenska som modersmål, inte har utbildning, inte har språket och aldrig har jobbat i Sverige. Den beror i grund och botten på någonting som Centerpartiet borde fundera över, nämligen att invandringen var alldeles för hög under alldeles för lång tid. Det har vi nu lagt om.
Den andra arbetslösheten är också allvarlig, men den är konjunkturell. Därför har det varit otroligt viktigt för oss att bekämpa inflationen, få ned räntorna, få ökad framtidstro i svenskt näringsliv och få igång hjulen igen. Vi ser tecken på det nu.
Jag är inte nöjd med det här. Men ljusningen vi ser nu är mycket bättre än den mörka tid vi lägger bakom oss.
(Applåder)
Herr talman! I våras när jag och statsministern debatterade detta sa han: ”Med all respekt: Centerpartiet återkommer alltid just till arbetsgivaravgifterna för unga människor. Ärligt talat handlar det om mycket bredare saker när det gäller vilka som anställer i Sverige.”
Låt mig vara rättvis – regeringen har lyssnat. Arbetsgivaravgifterna för unga har sänkts, men bara tillfälligt och bara under valåret. Det är inget som arbetslösa akademiker kan ta del av.
Sanningen är att det inte går speciellt bra för Sverige ekonomiskt, även om det finns en viss tillväxtpotential nästa år. Antalet konkurser ligger på de högsta nivåerna sedan 90-talet.
Akademiker får jobb när företag kan erbjuda dem jobb, och företag anställer när politiken ger dem rimliga och långsiktiga förutsättningar. Är statsministern beredd att göra fler av de reformer som krävs för att företag ska våga anställa permanent och inte bara tillfälligt?
(Applåder)
Herr talman! Det handlar om tre saker. Det första är att vi går från tillväxtbotten på väg mot tillväxttoppen. Det är en bra början. Vi har tagit oss från ett träsk där svensk ekonomi inte växte alls, med jättehög inflation och låg framtidstro, till motsatsen. Det är otroligt viktigt för svenskt näringsliv. Jag möter det överallt.
För det andra stämmer det att vi nu sänker arbetsgivaravgiften för unga. Vi sänker dessutom matmomsen. Vi gör detta som en konjunkturinsats för att hjälpa till i den återhämtning som är på väg.
Vilka skatter tror Centerpartiet att de ska kunna sänka tillsammans med Vänsterpartiet?
(Applåder)
(TALMANNEN: Det får vi se som en retorisk fråga eftersom Elisabeth Thand Ringqvist inte har några fler repliker.)
Herr talman! Elektrifieringen var Ulf Kristerssons främsta klimatlöfte, men det har blivit hans största misslyckande. Gång på gång har vi hört statsministern prata om elektrifieringen av transporter och industri som huvudstrategi för klimatomställningen. Men så här långt in i mandatperioden kan jag konstatera att det bara har varit just prat.
I praktiken har Ulf Kristersson bedrivit en antielektrifieringspolitik som gjort att utbyggnaden av elproduktion har tvärnitat. Industrin som efterfrågar mer el i närtid har tvingats skjuta sina investeringar på framtiden.
Kristersson har gjort rekordstora skattesänkningar på fossila drivmedel och slopat elbilsbonusen. Signalen till alla som har funderat på vilken bil man ska köpa har varit att fossilt blir billigare och elbilar dyrare.
Herr talman! Elektrifieringen har bromsat in. Min fråga till Kristersson är alltså om det här är ett ärligt misslyckande eller medvetet vilseledande.
(Applåder)
Herr talman! Jag förstår inte varför Miljöpartiet, som ärligt och uppriktigt har varit för miljöpolitik under väldigt många år, så systematiskt förtalar svensk miljö- och klimatpolitik utomlands. Vi har ju världens bästa grundläggande energi- och klimatpolitik. Vi har världens renaste elsystem tack vare vattenkraften, annan förnybar kraft och kärnkraften.
Vi har en pågående elektrifiering och dessutom bättre möjligheter än många andra europeiska länder att göra det när vi nu bygger ut kärnkraften. Vi har skogen, som min regering värnar mot EU-byråkrater som tycker att den ska hjälpa andra länder att slippa ställa om. Vi har bland världens bästa förutsättningar för en riktigt bra klimatpolitik, och den talar Miljöpartiet alltid illa om.
När det gäller elektrifiering är det klart att den går långsammare i lågkonjunktur. Det är så i hela Europa. Elektrifieringen pågår. Företagen vill det. Konsumenterna vill det. Låt oss ge alla konsumenter förutsättningar för elektrifiering!
(Applåder)
Herr talman! Det är 2026. Jag tycker inte att det duger för ett reellt klimatledarskap att hänvisa till politik som drevs igenom för 30 år sedan eller politik som kanske får genomslag om 30 år. Då är det för sent.
Faktum kvarstår. Elektrifieringen har bromsat in. Inget Ulf Kristersson säger kan ändra på det. Ja, lågkonjunkturen har bidragit. Men det är också otvetydigt så att politiken haft en negativ påverkan. Det visar ju många bedömare. Det är klart att enorma subventioner av fossila drivmedel och borttaget elbilsstöd har påverkat.
Att regeringen nu inför en elbilsbonus är ingenting att skryta om eftersom EU i princip kräver det.
Sverige ligger långt efter både Norge och Danmark, som också har drabbats av lågkonjunkturen. Men i Danmark ligger andelen nyförsäljning av elbilar på 70 procent och i Norge på nästan 100 procent.
Utbyggnaden av vindkraft har tvärnitat.
Elektrifieringen var Ulf Kristerssons främsta klimatlöfte, men jag konstaterar att det har blivit hans största misslyckande.
(Applåder)
I detta anförande instämde Camilla Hansén (MP) och Gustaf Lantz (S).
Herr talman! Elektrifiering bygger på rik tillgång till el. Det ligger så att säga i själva begreppet. Och om det över huvud taget ska vara meningsfullt måste den elen vara fossilfri. Att göra världens mest avancerade elbilar som ska drivas av och vara producerade med hjälp av tysk kolkraft är rätt meningslöst.
Vi har världens bästa förutsättningar. Om ni hade varit så måna om detta som ni säger, Amanda Lind, hade ni röstat ja till ny svensk fossilfri el. I stället röstar ni systematiskt nej så fort möjligheterna prövas för att bygga ut den svenska kärnkraften.
Min fråga är snarare: Kommer ni att se till att också Socialdemokraterna tvingas vara emot svensk kärnkraft, om olyckan skulle vara framme och det bildas en svensk vänsterregering?
(Applåder)
(TALMANNEN: Även det får ses som en retorisk fråga.)
