Jytte Guteland (S) om Särskild debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport och Sveriges klimatpolitik

Fru talman! När vi påtalar att klimatkejsaren är naken säger klimatministern: Den förra regeringen fokuserade på 2030, men den här regeringen vill minsann klara 2045! Det säger sig självt att om man inte gör jobbet nu blir det knappast lättare längre fram.

Regeringen har däremot döpt klimathandlingsplanen till ”Hela vägen till nettonoll”. Det är ett namnbyte. Men, fru talman, det är tomt! Det är tomt på klimatpolitik på ministerns bord.

Men på pr-avdelningen jobbas det – med retorik och med spel: Tryck till! Säg att vi jobbar mot 2045! Säg att bensinpriserna gasar med deras politik! Säg att de kommer att ruinera folket! Säg att kärnkraften ska lösa allt! Säg att det var deras fel! Ägna gärna hela debatten åt det! Hänvisa till framtiden! När alla säger att vi tappar takten, blåneka! Tänk som en gås, eller tänk på Trump! Eller tänk på Magnus Ugglas ”om hon så tar dig på bar gärning, neka”! Det funkar.

Regeringen bedrar just nu svenska folket med sin klimatpolitik, och när vi vill påtala det skyller regeringen sina egna tillkortakommanden på folket. Det är folkets acceptans. Detta gör regeringen med helt öppna ögon.

De vet att folket vill ha mer klimatpolitik, men de säger att folket inte orkar med det. I själva verket är det SD som inte orkar med det, som en otrogen partner som hävdar att den bedragna får skylla sig själv: Hon blev för tråkig, hon ville ta ansvar för barnen.

Men vad tycker då barnen om det? Rädda Barnen säger att 83 procent av de barn som föddes år 2020 kommer att leva med exponering för extrem hetta under sitt liv. Samtidigt som den globala upphettningen är vårt samhälles största kris ägnar sig den här regeringen åt pr-trix.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten Kinnunen, för frågan!

Ledamoten Kinnunen hänvisar till ett arbete som har gjorts i en klimatgrupp hos Socialdemokraterna där man framför allt framhöll – jag vet, för jag var själv med – vikten av en ännu starkare rättvis klimatpolitik, det vill säga fördelningsprofilen. Vi ville få in mer av det. Det var detta som sades i rapporten.

Det stod i samma rapport att Sverige var det mest framstående landet i världen när det gäller att få ned utsläppen i världen. Det stod också att vi var de som arbetade mest effektivt med att implementera lagstiftning och säkra reformer för att minska utsläppen inom olika sektorer, men detta ville ledamoten Kinnunen inte ta upp. Det förstår jag eftersom SD saknar klimatpolitik.

För SD:s del handlar klimatpolitik egentligen inte om några reformer. Det handlar mest om att skrämmas, att skapa förvirring, att ge sig på vetenskapsmän och forskare och att få människor att känna sig obekväma. Och framför allt handlar det för SD om att diktera för de tre partier här i kammaren som leder regeringen: Rör er inte en millimeter, för det är vi som bestämmer! Eller hur, ledamoten Kinnunen?

Fru talman! Ledamoten Kinnunen ber mig att förklara bensinpriserna framöver. Jag kunde kontra med att eftersom Sverigedemokraterna säger ja till ETS 2 är de i precis samma grad svaret skyldiga: Vilka bensinpriser vill man ha för svenska folket framöver?

Man kan bara spekulera om framtidens bensinpriser. Ledamoten vet det mycket väl, men han vill ännu en gång skrämmas med bensinpriserna och tror att den gubben ska gå en gång till.

Samtidigt lider svenska folket under den dyraste regeringen någonsin. Det har aldrig i modern tid varit så dyrt att vara svensk som under den här regeringen. Hundralapparna rusar iväg på matpriser och inflation, och det är lågkonjunktur med massarbetslöshet och konkurser. Men det glömmer ledamoten Kinnunen. Den förda politiken leder verkligen inte till någon framåtanda för företag eller för Sverige.

Samtidigt ägnar sig Sverigedemokraterna framför allt åt att montera ned klimatpolitiken. Det fick vi ju höra här och nu. Det var ju precis detta som ledamoten sa, att man tar bort och monterar ned klimatpolitiken utan att lägga till något.

Fru talman! Tack, ledamoten Storckenfeldt, för frågan!

För Socialdemokraterna är det väldigt viktigt att svenska företag får vara med och leda klimatomställningen. Vi vill ha både ett regelverk och en skattepolitik som underlättar för framtiden och den gröna omställningen.

Det vi hör när vi pratar med Svenskt Näringsliv och med företag i dag är att man saknar en moderat politik när det handlar om innovation och grön omställning och att man skulle vilja se politiskt ledarskap och inte en försiktig, konservativ hållning i de här frågorna.

Ju mer vi driver på för grön omställning, desto bättre kommer de svenska företagen ut eftersom de många gånger ligger långt fram i omställningen. Om det blir tuffare regelverk kommer de företag som är bäst, de som klarar att producera varor och tjänster med minst utsläpp, att bli vinnare. Det är det många svenska företag ser i dag. Men med regeringens politik har vi ingen sådan politik.

Fru talman! Tack till ledamoten Storckenfeldt för de frågorna!

Det verkar ibland som att regeringspartiernas bästa taktik just nu är att kasta sten i glashus. Samtidigt som näringslivet skriker efter tydlighet i den gröna omställningen pekar ledamoten Storckenfeldt på små reformer som ska klara biffen.

Vi pratar om en helhet. Vi pratar om allt från att stå upp i EU-samarbetet för fortsatt grön omställning till att driva på för industrin när det gäller ETS-regler. På hemmaplan handlar det om att satsa på industrikliv och klimatkliv och höja klimatbudgeten – den har ju monterats ned med 31 procent.

Men det är bra att Storckenfeldt står i talarstolen, för jag har en fråga till ledamoten. I samband med inlägget pratades det som om det var Fox News. Riksdagsledamoten arbetar lite med Trumps verktyg, märkte vi. Det rättas till forskare och vetenskapsmän och myndigheter. Man ger dem politiska direktiv. Är det här något amerikanskt i svensk politik?

(ANDRE VICE TALMANNEN: Det här var ju slutreplikomgången. Därför kan inte ledamoten Storckenfeldt svara på frågan, så den får tas vid ett annat tillfälle.)

Fru talman! Tack till ledamoten Ottosson för den redogörelsen!

Jag skulle ändå säga att detta att tio års reallöneökningar ätits upp betyder att det är fattigare och dyrare att vara svensk i modern tid.

Vi är många som ser det ute i samhället just nu. Makalösa Föräldrar beskriver hur livsmedelspriserna gör att de bara dricker te, för de har inte möjlighet till något annat eftersom barnen måste få mat. Föräldrar går och försöker få livsmedel i butiker där man skänker desamma. Det är på det sättet det ser ut i Kristdemokraternas Sverige.

Kristdemokraterna har historiskt sett varit ett parti som velat stå upp för socialt utsatta. Det är svårt att förstå varför man inte vill höja barnbidragen i det här läget. Det är svårt att förstå varför man vill ha en finansminister som står och skrattar med Icas vd på bilder i stället för att försöka pressa dessa jättar till att sänka priserna.

Fru talman! Oron för bränslepriser och oron för kärnkraft verkar vara de frågor som klimatministern bygger hela sin politik på.

Jag kan börja med att säga att det som sagt aldrig har varit så dyrt att vara svensk som under den här regeringen. Jag tror att svenska folkets plånböcker är tunnare än någonsin, och det gäller såväl när man ska tanka som när man går in i en butik.

Det första klimatministern kan göra om hon är orolig för svenska folkets ekonomi är att gå tillbaka till finansministern, prata bättre fördelningspolitik och se till att plånböckerna blir tjockare igen.

En annan väldigt viktig sak som klimatministern, som ju bestämmer över de här frågorna, skulle kunna göra är att se till att svenska företag får möjlighet att anställa fler. Vi har massarbetslöshet i Sverige med den här regeringen, och det man skulle kunna göra på det området är att stå upp för en grön omställning. Svenska företag säger ju att om de bara får tydlighet från regeringen kommer de att vinna på den omställningen.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för frågorna.

Om ni vill ha svar angående vår politik när det gäller transporter är det ju bara att läsa vår kommittémotion. Det finns många beskrivningar av vår reduktionsplikt och vår tankrabatt. Det jag sa i talarstolen handlade ju om att den som vill förutse bränslepriser på lång tid måste ta in väldigt många faktorer. Allt från valutakurser till hur det går med oljan och om omställningen går framåt eller bakåt påverkar ju bränslepriserna. Vad gäller kärnkraften finns inga planer på någon nedläggning.

Allt detta vet ju klimatministern. Hon vet att vi tror på marknadsbaserade lösningar. Vi vill däremot inte att svenska folket ska betala för kärnkraften. Det skulle kunna bli jättedyrt. Men med allt det sagt är det faktiskt klimatministern som bestämmer i Sverige. Det är inte jag – jag är i opposition. Den här ilskan är alltså helt oberättigad.

Det jag och mitt parti ägnar oss åt är att försöka få klarhet i hur vi ska vända utvecklingen med bristande klimatpolitik i Sverige.