Justitieministern Gunnar Strömmer (M) om Särskild debatt med anledning av anonyma påverkanskampanjer och hur förtroendet för partiväsendet och demokratin kan upprätthållas

Fru talman! Utöver det ansvar som vilar på oss som är förtroendevalda och det aktiva arbete som regeringen bedriver för att stärka det demokratiska samhällets motståndskraft här hemma skulle jag också vilja lyfta fram några viktiga aspekter om det arbete som vi bedriver tillsammans med andra länder på EU-nivå.

Inom EU har ett mycket aktivt arbete pågått de senaste åren för att såväl stärka vår motståndskraft mot olika typer av påverkan som öka transparensen. Det handlar förstås både om att skydda vårt demokratiska styrelseskick och om att värna grundläggande fri- och rättigheter.

Det finns en förordning om en inre marknad för digitala tjänster, den så kallade DSA-förordningen. Det finns numera en skyldighet för de största plattformstjänsterna att riskvärdera och riskhantera i fråga om bland annat desinformation.

Sedan ett par år tillbaka finns också en europeisk uppförandekod när det gäller desinformation som många plattformstjänster online har anslutit sig till. Där finns 44 olika åtaganden och 128 särskilda åtgärder på ett antal områden för att bland annat minska de ekonomiska drivkrafterna för leverantörer av desinformation och förstärka insynen i politisk reklam.

Låt mig också få lyfta fram den nya EU-förordningen som handlar om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam som syftar till att underlätta för väljare att känna igen politisk reklam, förstå vem som ligger bakom och veta om de fått ett riktat reklammeddelande från en politisk aktör.

För att komma tillbaka till det som jag inledde debatten med, nämligen det ansvar som åvilar oss som är politiskt aktiva och politiska aktörer, vill jag nämna och framhålla att vi i Moderaterna som parti har varit väldigt tydliga med hur vi ser på anonyma konton hos politiska partier. Dessvärre är det vi nu har upplevt under senare tid inte det första exemplet på detta, utan i samband med olika val bakåt i tiden och olika partier har det funnits exempel på detta.

I ljuset av den lite längre erfarenheten av det otyg som anonyma konton och anonyma inlägg dirigerade från partier innebär välkomnar jag att vi nu för en diskussion om de här frågorna mellan riksdagens partier. Det finns i Sverige en väldigt god tradition som innebär att de grundläggande spelreglerna för demokratin, inklusive spelreglerna för de politiska partierna, hanteras just av partierna i riksdagen. Jag vet att den diskussionen förs i olika sammanhang i riksdagen, och jag välkomnar det. Jag hoppas att den debatt som vi har här i dag kan lämna ytterligare bidrag till att samtliga partier sluter upp bakom betydelsen av transparens och öppenhet i den politiska debatten.

Fru talman! Frågor om i vilken utsträckning Sverigedemokraterna även fortsättningsvis håller sig med anonyma konton ska naturligtvis i första hand riktas till Sverigedemokraterna. Detta har jag inte någon insyn i, och en regering ska nog vara försiktig med att skaffa sig insyn i hur enskilda politiska partier väljer att bedriva sin opinionsbildning.

För mig är det också en viktig sak att vi har understrukit allvaret i detta. Moderaterna ser allvarligt på frågan, och statsministern har gett uttryck för hur allvarligt han ser på frågan. Vi välkomnar att frågorna vårdas enligt den demokratiska tradition vi har i Sverige, nämligen i samspel mellan partierna här i riksdagen. Det finns forum för detta.

Jag har möjligtvis svårt att ta den här typen av frågor eller instruktioner på allvar just när de kommer från Socialdemokraterna, eftersom Socialdemokraterna väl var det parti som introducerade anonyma konton i den svenska politiska debatten; man har avslöjats med detta inte bara en gång utan flera gånger. Vi har alltid varit konsekventa i vårt avståndstagande, oavsett om det är S eller andra partier som gjort sig skyldiga till den typen av övertramp.

Fru talman! Nej, jag tramsar inte. Jag redogör för att det finns en bakgrund till den här frågan och att den sträcker sig längre tillbaka än de sista veckorna inför EU-valet. Jag är tillräckligt gammal - och det tror jag att Anders Ygeman också är - för att komma ihåg hur det avslöjades att konton kopplade till SSU bedrev mycket allvarliga smutskampanjer mot Fredrik Reinfeldt inför valet 2006 med anklagelser om pedofili. Det finns också exempel på andra konton där det har spridits desinformation mot politiska motståndare från Socialdemokraternas kansli på Sveavägen. Det var uselt då. Jag tycker att det är lika uselt när det förekommer anonyma konton från andra partier i dag. Vi tar avstånd från detta. Vi gjorde det då, och vi gör det nu.

Däremot tycker jag att vi ska vara försiktiga med att rikta den exekutiva maktens kraft mot enskilda partier. Det är bra med medial granskning. Det är bra med den debatt vi har här. Det är utmärkt att riksdagens partier samspelar i riksdagen för att diskutera vilka spelregler som ska gälla framåt för den svenska politiska debatten.

Fru talman! Nej, och av det skälet har vi också tagit mycket tydligt avstånd från anonyma konton när de har använts av Sverigedemokraterna på samma sätt som vi har tagit avstånd från dem när Vänsterpartiets samarbetsparti Socialdemokraterna ägnat sig åt detta och dessutom vid flera val också avslöjats med det - vad jag kan komma ihåg i varje fall utan att Vänsterpartiet kommit springande och sagt: Nu vill vi bilda regering med Moderaterna i stället!

Den viktiga basen för den här regeringen är att svenska folket i valet 2022 sa att det inte längre vill ha en regering som vilar på Vänsterpartiets mandat utan vill ha en annan kurs för det här landet, så att vi kan få ordning på kriminaliteten, trycka tillbaka inflationen, få människor i arbete, ta itu med segregationen och stärka integrationen. Det är mandatet för den här regeringen. Nästa gång vi ska mötas i en valrörelse är inför valet 2026. Då är jag alldeles övertygad om att belöningen från medborgarna kommer. Det stora och viktiga uppdraget för den här regeringen är att komma till rätta med samhällsproblemen, och det ägnar vi mycket kraft åt varje dag.

Fru talman! Tack än en gång för att i dag få möjligheten att diskutera de här viktiga frågorna.

Detta är egentligen en fråga som har två svar. Det första är att anonyma konton i politiska partier inte är någonting som väljarna vill se och inte någonting som vi som är aktiva i politiken vill se. Det ligger i vars och ens intresse att se till att det inte förekommer. Det är det ena. Det är det viktiga beskedet givet dagens ämne.

Man ska fundera noga på detta med anonymitet i vår demokrati. Anonymitet är också ett viktigt värde i vår demokrati. Det är det till exempel för dem som tar väldigt stora risker med att föra fram politiska budskap. Vi har valhemligheten. Vi har möjligheten att skriva insändare under pseudonym och allt annat.

Jag säger det bara för att jag tycker att de nyanserna ska finnas med när vi ska ta oss an frågan. Men det är inte argument ägnade att ursäkta förekomsten av anonyma konton som drivs av politiska partier.

Fru talman! Hur det ska åstadkommas att hitta sätt för att se till att anonyma konton hos politiska partier inte förekommer är vi verkligen beredda att diskutera.

Jag skulle för egen del ändå säga att man nog ska vara försiktig med att överväga lagstiftning på området. Det är av det enkla skälet att den typ av lagstiftning som riktar in sig på konkreta metoder när det gäller till exempel politisk opinionsbildning är demokratiskt vansklig.

Däremot välkomnar jag att det tas upp till diskussion i riksdagen i de här sammanhangen. Det finns alternativa vägar. Man kan tänka sig självreglering eller överenskommelser mellan partier om vilka spelregler som man vill ställa upp på. För den som till äventyrs inte vill ställa upp på det kommer det att komma med en kostnad i relation till medborgarna, till väljarna och annat.

Jag vill gärna inom ramen för riksdagen diskutera vidare hur man kan komma åt det stora problem som jag menar att det utgör med politiska partier som ägnar sig åt anonym opinionsbildning. Exakt hur det ska ske är någonting som vi får återkomma till.

Fru talman! Låt mig understryka att historiska referenser inte är ägnade att förminska allvaret i det som vi nu diskuterar och aktuella exempel. Däremot kan jag tycka att de historiska perspektiven ändå kan vara bra att ha med sig.

Det är inte ett nytt fenomen som vi diskuterar. Andra partier har också ertappats med fingrarna i syltburkarna tidigare, vilket möjligtvis skulle kunna tjäna till en viss ödmjukhet när man närmar sig de här frågorna.

Det finns pågående parlamentariska processer som handlar om vår demokrati, partiernas roll i demokratin, och vilka spelregler som ska gälla för de politiska partierna. Där finns alla åtta politiska partier i riksdagen med. Det tycker jag är ett utmärkt format för att fortsätta att diskutera de här viktiga frågorna.

Detta är en viktig aspekt. Det finns också många andra viktiga frågor som har en aktualitet när det gäller detta. Därför tycker jag att det är bra att vi har fått möjlighet att utbyta meningar i den här debatten i det ämnet.

Fru talman! Det är mycket rimligt att vi fortsätter att diskutera de frågorna om vilka spelregler som gäller och hur de ska upprätthållas. Det finns parlamentariska format som är lämpliga för det.

Som jag sa inledningsvis finns det en demokratisk tradition i Sverige som har goda skäl för sig. Frågor som rör de politiska partierna som aktörer i vår demokrati är frågor som hanteras i riksdagen snarare än på Regeringskansliet.

Det är av demokratiska skäl. Det finns många historiska exempel på hur den exekutiva makten har riktat sin kraft mot olika aktörer i en demokrati, eller för den delen även i icke-demokratier, på ett sätt som är demokratiskadligt.

Om jag nu får tala för Moderaterna som ett parti i Sveriges riksdag vill Moderaterna delta i en sådan diskussion här i huset. Det är också här frågorna om lagstiftning ägs, eller för den delen annan slags självreglering.

Fru talman! Insynskommittén är en parlamentarisk kommitté där alla partier i riksdagen finns med. Den har just att hantera ett antal frågor som handlar just om de politiska partierna som aktörer i vår demokrati och transparensfrågor av olika slag. Jag vet också att den här frågan har väckts inom ramen för den kommittén.

Om man tittar på hur de kommittédirektiv som regeringen har utformat lämnar de förstås ett utrymme för att, i synnerhet i ett parlamentariskt sammanhang, själv avgöra vilka närliggande frågor som bör tas upp eller lämpligen kan diskuteras där.

Jag vet att frågorna har lyfts i kommittén, och jag förstår att frågorna diskuteras och prövas där. Jag har inga närmare egna synpunkter på det, utan vi har kickat igång kommittén och i och med det också lämnat över detta till det parlamentariska sammanhanget och utredaren. Vi får helt enkelt se vad de kommer fram till i sin diskussion.

Fru talman! Moderaterna som parti menar ganska precis det jag sa. Det här är rätt komplicerade frågor som rimligen bör hanteras just i ett parlamentariskt kommittésammanhang.

Om jag inte uttalar mig för Moderaterna som parti och knappt som företrädare för regeringen utan mer som Gunnar Strömmer har jag väldigt lätt att köpa intentionen till ett sådant initiativ.

För den som verkligen är seriöst intresserad av frågan om hur man ska skapa uthålliga spelregler kan jag säga att det finns många initierade personer som reagerade väldigt starkt och kraftfullt negativt på vårens avslöjanden men som samtidigt problematiserar i alla fall de praktiska konsekvenserna av lagstiftning. Det gäller exempelvis hur man ska autentisera, vad för slags kontrollordning detta leder till och annat som också kan ha sina demokratiska nedsidor.

Jag tror så här: Det är lätt att köpa intentionen. Hur man till äventyrs kan reglera detta är en rätt komplex fråga, och jag tycker därför att den hör hemma just i ett parlamentariskt sammanhang.