Pressmeddelanden och pressträffar från regeringen, riksdagen och partierna

Tisdagen den 10 november håller utrikesutskottet ett öppet sammanträde med Sveriges EU-kommissionär Jessika Roswall om kommissionens arbetsprogram för 2027. Till sammanträdet är övriga utskott och EU-nämnden inbjudna att delta. Tid: Klockan 9–10.30 Plats: Förstakammarsalen, ingång Riksplan. Hitta till riksdagen Följ sammanträdet Sammanträdet är öppet för allmänhet och media. Det kan ses direkt och i efterhand via riksdagens webb-tv. Webb-tv Pressackreditering till riksdagen Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information finns på riksdagens webbplats. Pressackreditering Kontaktperson för media Jonas Andersson, utrikesutskottets kansli, telefon 08 786 42 84, e-post [email protected]

EU-nämnden håller ett öppet sammanträde tisdagen den 10 november. Under sammanträdet informerar och samråder statsminister Ulf Kristersson (M) med EU-nämnden inför informellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer den 13 november 2026. Tid: Klockan 14.30–16 Plats: Skandiasalen, ingång från Mynttorget 1 Hitta till riksdagen Följ sändningen Sammanträdet är öppet för allmänhet och media och går att se direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv. Webb-tv Pressackreditering till riksdagen Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsblankett finns på riksdagens webbplats. Pressackreditering Återrapportering Återrapportering från mötet sker den 17 november klockan 13. Kontaktperson för media Jerker Stattin, kanslichef EU-nämndens kansli, telefon: 08-786 41 93, e-post [email protected]

Mindre försäkringsföretag ska kunna få minskade administrativa kostnader, och långsiktiga investeringar ska underlättas genom ett lägre, mer anpassat kapitalkrav. Det är några av förslagen i en lagrådsremiss som regeringen beslutat om, som hanterar införandet av EU:s uppdaterade regelverk för försäkringsföretag i svensk lag. EU:s regelverk för försäkringsföretag, Solvens II-direktivet, ska säkerställa att företagen har tillräckligt med kapital för att kunna betala ut ersättning. Detta gäller även vid större oväntade händelser, som en finanskris eller naturkatastrof. Direktivet innehåller bland annat regler om kapitalkrav, krav på företagsstyrning, regler för tillsynen och krav på rapportering och offentliggörande av information. EU har beslutat om ändringar i direktivet, bland annat för att stärka tillsynen där riskerna är som störst och göra regelverket mer proportionerligt. I lagrådsremissen lämnas förslag till de lagändringar som krävs för att genomföra ändringarna i Solvens II-direktivet i Sverige. Förslagen innebär bland annat följande: • Ett mindre försäkringsföretag med verksamhet som inte är så komplex ska kunna få förenklade rapporterings- och tillsynskrav för att minska den administrativa och regulatoriska bördan. • Försäkringsföretagens långsiktiga aktieinvesteringar ska underlättas genom ett lägre, mer anpassat kapitalkrav. • Finansinspektionen ska få möjlighet att ingripa i ett tidigare skede, till exempel om ett försäkringsföretag har likviditetsbrist eller en betydande risk för det. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2027. Om ärendet Förslagen i lagrådsremissen bygger på delar ur betänkandet Krishantering och ändrade rörelseregler för försäkringsföretag (SOU 2025:97), som lämnades till regeringen i september 2025. Utredarens uppdrag var dels att föreslå hur ändringar i Solvens II-direktivet ska genomföras i svensk rätt, dels hur det nya EU-direktivet om återhämtning och resolution av försäkrings- och återförsäkringsföretag ska genomföras i svensk rätt. Lagrådsremissen behandlar delen om ändringar i Solvens II-direktivet.

Måndag den 9 november kl. 09.30 bjuder socialminister Jakob Forssmed in till en pressträff med anledning av E-hälsomyndighetens redovisning av uppdraget om vårdinformationssystem. Vid pressträffen medverkar även Thomas Pettersson Westerberg, avdelningschef vid E-hälsomyndigheten. Tid: 9 november 2026 kl. 09.30 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Lilla pressrummet. Ingång Rödbodtorget 6. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast måndag den 9 november kl. 08.30 via anmälningsformulär, se länk nedan. Ange namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräfta att du har giltig presslegitimation, och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du sedan visa vid inpassering. Inpassering från kl. 09.00. Deltagande sker i mån av plats. Anmälan till pressträff den 9 november kl. 09.30 - extern webbplats,

Mot bakgrund av de nya omständigheter som framkommit idag förlänger talman Andreas Norlén Ulf Kristerssons sonderingsuppdrag med ytterligare några dagar. Besked om ny dag för Ulf Kristerssons rapport till talmannen meddelas senare. Talman Andreas Norlén gav den 3 november Ulf Kristersson (M) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Ulf Kristersson skulle ha rapporterat sitt sonderingsuppdrag senast den 10 november. – Mot bakgrund av den nya information som framkommit under dagen har jag efter att ha samtalat med Ulf Kristersson beslutat att förlänga hans sonderingsuppdrag med ytterligare några dagar, säger talman Andreas Norlén. – Apropå dagens uttalanden från Centerpartiet vill jag också upprepa det jag har sagt tidigare: att någon har ett sonderingsuppdrag innebär ingen begränsning av andras möjligheter att agera. Det krävs inte ett formellt sonderingsuppdrag för att partier ska kunna ha dialog med varandra, tillägger talmannen. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Efter mer än 50 dagar utan en ny regering vill Centerpartiet se större tydlighet i regeringsbildningen. Partiet uppmanar därför både Magdalena Andersson och Ulf Kristersson att presentera varsitt totalpaket med politik, regeringsunderlag och en plan för hur förslagen ska få stöd i riksdagen.

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat förslag till grundlagsändringar i regeringsformen och ändringar i riksdagsordningen. Förslaget handlar bland annat om att riksdagen och regeringen ska ges bättre förutsättningar att i krig och andra svåra kriser fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Miljöpartiet reserverar sig mot förslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Förslaget innebär bland annat följande: • Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks. • Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen. • Det införs nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen. Utskottet föreslår också att riksdagen antar förslag till vissa lagtekniska och redaktionella ändringar i riksdagsordningen, samt en redaktionell ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Utskottets förslag till ändring i en huvudbestämmelse i riksdagsordningen föreslås börja gälla den 2 januari 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringarna i riksdagsordningens huvudbestämmelser i det vilande förslaget. Det första beslutet om förslaget togs den 3 december 2025 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Reservation Miljöpartiet har invändningar mot den del av grundlagsförslaget som innebär att regeringen ska få samma möjlighet som riksdagen att införa regler om begränsningar av fri- och rättigheter eller på civilrättens område utan att varken aktiveringsbeslutet fattas av riksdagen eller att reglerna godkänns av riksdagen på förhand. Eftersom det vilande förslaget endast kan antas eller förkastas i sin helhet anser Miljöpartiet att riksdagen ska säga nej till hela förslaget. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är onsdagen den 11 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27:KU6 Stärkt konstitutionell beredskap (vilande grundlagsförslag m.m.) • Konstitutionsutskottets betänkande 2025/26:KU8 Stärkt konstitutionell beredskap Kontaktperson för media Judit Farago Gontier, föredragande, konstitutionsutskottet, telefon: 08-786 51 62, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat ett förslag till grundlagsändringar i regeringsformen. Förslaget handlar bland annat om att abort ska bli en grundlagsskyddad fri- och rättighet. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Vänsterpartiet och miljöpartiet reserverar sig mot förslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändringar i regeringsformen innebär att • rätten till abort införs i regeringsformen som en ny grundläggande fri- och rättighet • det ska bli möjligt att genom lag ta det svenska medborgarskapet ifrån en person som har dubbla medborgarskap och som har fått medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen • föreningsfriheten, det vill säga friheten att bland annat starta föreningar, ska kunna begränsas genom lag när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller ändringar i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 20 maj 2026 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Reservationer Vänsterpartiet och miljöpartiet har invändningar mot delar av förslaget. Bland annat menar de att förslaget att kunna återkalla medborgarskap är för långtgående och riskerar att inskränka på medborgarskyddet. Eftersom det vilande förslaget endast kan antas eller förkastas i sin helhet anser de att riksdagen ska säga nej till hela förslaget. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är onsdagen den 11 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27: KU9 En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap (vilande grundlagsförslag) • Konstitutionsutskottets betänkande 2025/26: KU34 En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap. Kontaktperson för media Kristina Örtenhed, utskottsråd, konstitutionsutskottet, telefon: 08 786 44 21, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat ett förslag till en grundlagsändring i tryckfrihetsförordningen. Förslaget handlar om att en digital upptagning som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan inte ska anses vara en allmän handling. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändring i tryckfrihetsfrihetsförordningen innebär att en upptagning för automatiserad behandling som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan, bland annat i en brottsutredande verksamhet, inte ska anses vara en allmän handling. Detsamma gäller en sådan upptagning som har kommit in till en myndighet till följd av att myndigheten har tagit över ansvaret för den beslagtagna informationsbäraren eller kopian från husrannsakan. Om en upptagning tillförs en utredning av brott eller brottslig verksamhet eller annan verksamhet hos myndigheten ska den dock även fortsättningsvis utgöra en allmän handling. Lagändringen föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 22 april 2026 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är onsdagen den 11 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27:KU8 Insyn i handlingar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan (vilande grundlagsförslag) • Konstitutionsutskottets betänkande 2025/26:KU33 Insyn i handlingar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan Kontaktperson för media Judit Farago Gontier, föredragande, konstitutionsutskottet, telefon: 08 786 51 62, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat ett förslag till grundlagsändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Förslaget innebär att det blir möjligt att i vanlig lag reglera vissa tillgänglighetskrav för att till exempel säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändring i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen innebär att fler krav som avser tillgänglighet ska kunna ställas i vanlig lag på produkter och tjänster som omfattas av grundlagsskydd. Syftet med ändringarna är att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning samt de krav som följer av medlemskapet i Europeiska unionen. De föreslagna ändringarna innebär bland annat följande: • Utrymmet utvidgas för att ställa krav på att införa och på ett visst sätt utforma produktinformation, exempelvis på en förpackning. • Det ska bli möjligt att ställa tillgänglighetskrav som rör information, format och funktion på bland annat e-böcker och e-handelstjänster. • Skyldighet för nätinnehavare att vidaresända tillgänglighetstjänster, som textning och tolkning, ska kunna gälla andra än public service-företagens program. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som båda är grundlagar, krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 22 april 2026 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är onsdagen den 11 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27:KU7 Tillgänglighetskrav för vissa medier (vilande grundlagsförslag) • Konstitutionsutskottets betänkande 2025/26:KU32 Tillgänglighetskrav för vissa medier Kontaktperson för media Judit Farago Gontier, föredragande, konstitutionsutskottet, telefon: 08-786 51 62, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Utredningen om barnets ställning i familjerättsliga frågor har nu överlämnat sitt betänkande Lyssna på barnet! till justitieminister Gunnar Strömmer och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Utredningen föreslår flera åtgärder för att säkerställa att barnets perspektiv får större genomslag, bland annat genom rätt till offentligt biträde i vissa särskilda fall. Utredningen föreslår att barn i vissa särskilda fall ska ha rätt till ett offentligt biträde, till exempel när det finns allvarliga men svårbedömda uppgifter om våld och barnets perspektiv riskerar att hamna i skymundan vid riskbedömningen. Biträdet ska agera som barnets språkrör och säkerställa att barnets rätt till information och möjlighet att framföra sina åsikter tillgodoses. Barn som själva vill komma till tals inför domstol ska också ges större möjlighet till det. För att barnet ska förstå och kunna bearbeta domstolens beslut föreslås att socialnämnden ska erbjuda ett uppföljningssamtal efter en dom om vårdnad, boende eller umgänge. Utredningen föreslår också att socialnämnden ska lämna upplysningar av betydelse för bedömningen av umgänge med umgängesstöd till domstolen, för att ge domstolen bästa möjliga underlag för att bedöma om ett sådant umgänge är förenligt med barnets bästa. Regeringen kommer nu att bereda betänkandet och skicka det på remiss. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2029.

Regeringen har beslutat om återinförd gränskontroll vid Sveriges inre gräns under en period av sex månader, från och med den 12 november 2026 till och med den 11 maj 2027. Beslutet grundar sig på bedömningen att det råder ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten. Regeringens bedömning baseras framför allt på det allvarliga säkerhetsläge som råder till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina vilket medfört hybrida hot och fientliga aktörer som rört sig och verkat inom Schengenområdet. Ett beslut om ett återinförande av gränskontroll vid den inre gränsen är en av flera åtgärder som krävs för att kunna bemöta allvarliga hot mot Sveriges inre säkerhet. Beslut om återinförd gränskontroll fattas i enlighet med EU:s gemensamma lagstiftning. En återinförd gränskontroll vid den inre gränsen är en viktig åtgärd för att myndigheterna ska ha tillgång till rätt verktyg och förutsättningar för att kunna identifiera inresande personer som kan utgöra ett hot mot allmän ordning och inre säkerhet. Flera andra Schengenmedlemsstater, såsom Frankrike, Tyskland, Norge och Danmark, har också återinfört inre gränskontroller. Precis som tidigare är det Polismyndigheten som bestämmer var och hur kontroller ska genomföras. Kontrollerna ska fortsatt anpassas till vad som är nödvändigt för att kunna värna allmän ordning och inre säkerhet. Beslutet gäller i sex månader och träder i kraft den 12 november 2026 när det tidigare beslutet löpte ut.

I april 2026 gav regeringen Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) i uppdrag att stärka tillgången till östrogenläkemedel. Myndigheternas slutredovisning visar att de åtgärder som genomförts har bidragit till att förbättra tillgången till flera östrogenläkemedel och att tillgången på den svenska marknaden har stärkts. Ladda ner: • Presentationsbilder från pressträff den 4 november 2026 om östrogenläkemedel (pdf 178 kB) – För patienter som behöver östrogenläkemedel är en trygg tillgång viktig för att behandlingen ska kunna fungera utan avbrott. Därför är det betydelsefullt att tillgången till flera av läkemedlen nu har förbättrats, säger socialminister Jakob Forssmed. Under en längre tid har det varit brist på vissa östrogenläkemedel. Därför fick Läkemedelsverket och TLV i uppdrag av regeringen att genomföra åtgärder för att stärka tillgången på kort sikt och minska risken för framtida brister. Inom ramen för uppdraget har myndigheterna bland annat: • Prioriterat tillstånd om försäljning för parallellimport på sprayer och plåster • Beviljat dispenser för östrogengeler • Intensifierat kommunikationen till allmänhet och vårdgivare, bland annat genom snabbguider för förskrivare och tydligare vägledning kring regelverk • Kartlagt tillsyn i andra länder inom EU och skärpt tillsynen • Utrett förutsättningarna för att en nationell aktör ska kunna producera lagerberedningar Myndigheterna bedömer samtidigt att det behövs ett fortsatt arbete för att stärka läkemedelsförsörjningen och minska risken för framtida bristsituationer.

Sverige har efter våra fyra år det lägsta skattetrycket sedan 1975. Sverige har sänkt skattekvoten mest i EU Nya siffror från Eurostat visar att Sverige är det landet som sänkt skattekvoten mest i hela EU mellan 2024 och 2025. Skatternas andel av BNP minskade från 41,8 procent 2024 till 41,2 procent 2025. Sverige har nu den lägsta skattekvoten i Norden och har minskat med nästa 10 procent jämfört med år 2000. Ansträngning ska löna sig Moderaterna står fast vid att Sverige ska vara ett samhälle där ansträngning lönar sig. Ett Sverige där dina skattepengar används klokt och ekonomin växer. Det är både rätt och rättvist att den som är med och bygger Sverige ska få behålla mer av sina egna pengar.

Riksdagen sa ja till flera förslag till grundlagsändringar: att stärka justitieombudsmännens konstitutionella ställning i grundlagen, att förtydliga grundlagsbestämmelse om hets mot folkgrupp och att stärka skyddet för demokratin och domstolarnas oberoende. Besluten gäller så kallade vilande grundlagsförslag, vilket betyder att riksdagen har tagit ett beslut i frågorna vid ett tidigare tillfälle.

Den 5 till 6 november tar försvarsminister Pål Jonson emot EU-kommissionären för försvar och rymdfrågor, Andrius Kubilius. Besöket går bland annat till KTH i Stockholm och till Esrange Space Center i Kiruna. Besöket inleds den 5 november vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och kompetenscentrumet Svenskt krut. Kompetenscentrumet samlar KTH, Försvarets materielverk (FMV), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och svensk industri för att bygga upp kunskap kring nitrocellulosa. Fredagen den 6 november inleds med ett scensamtal hos Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier, kring säkerhetsläget i Europa. Besöket fortsätter till rymdbasen Esrange Space Center, som utgör en unik och strategisk tillgång för Sverige och Europa. Där kommer försvarsministern och EU-kommissionären möta medarbetare och företagsledare på SSC Space och rymdbasen för att diskutera utvecklingen inom rymdteknik och satellitförmågor. Under utvalda delar av resan är ministern tillgänglig för media. Var god kontakta Hugo Möller (se presskontakt) för intervjuförfrågningar och mer information.

Talman Andreas Norlén har idag, tisdagen den 3 november, gett Ulf Kristersson (M) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Riksdagen prövade tisdagen den 3 november talman Andreas Norléns förslag om Elisabeth Thand Ringqvist (C) som statsminister. Riksdagen röstade nej till talmannens förslag då fler än hälften av riksdagens ledamöter röstade emot förslaget. Talman Andreas Norlén har därefter samtalat med Ulf Kristersson (M). Talmannen har även överlagt med de vice talmännen och informerat kungen. Eftersom Elisabeth Thand Ringqvist inte har godkänts av riksdagen ger talmannen som tidigare aviserats Ulf Kristersson i uppdrag att från och med tisdagen den 3 november sondera förutsättningarna för att bilda en regering som kan tolereras av riksdagen. Ulf Kristersson kommer att rapportera sitt sonderingsuppdrag senast den 10 november. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Tisdagen den 3 november prövades talmannens förslag till ny statsminister i kammaren. Talmannens förslag var Elisabeth Thand Ringqvist (C). Riksdagen röstade nej till talmannens förslag då fler än hälften av riksdagens ledamöter röstade emot förslaget. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar mot talmannens förslag till ny statsminister går det inte igenom. Annars är det godkänt. Voteringsresultatet i kammaren: Så röstade partierna Socialdemokraterna Ja – 0 röster, Nej – 99 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Moderaterna Ja – 0 röster, Nej – 70 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Sverigedemokraterna Ja – 0 röster, Nej – 62 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Vänsterpartiet Ja – 0 röster, Nej – 30 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Centerpartiet Ja – 25 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Kristdemokraterna Ja – 0 röster, Nej – 22 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Miljöpartiet Liberalerna Ja – 0 röster, Nej – 19 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Dokument Omröstning: Prövning av talmannens förslag till statsminister den 3 november Webb-tv Prövningen av talmannens förslag till statsminister går att se i efterhand via riksdagens webb-tv. Sändningen tolkades till teckenspråk. • Webb-tv: Prövning av talmannens förslag till statsminister • Webb-tv: Prövning av talmannens förslag till statsminister – teckenspråkstolkad Vad händer nu? Om ett förslag till statsminister inte får tillräckligt stöd vid en omröstning i riksdagen får talmannen lägga fram ett nytt förslag till statsminister. Talmannen får lägga fram sammanlagt fyra förslag till statsminister. Om inget av förslagen godkänns av riksdagen ska extra val hållas inom tre månader. Bakgrund Söndagen den 13 september var det val till riksdagen. Den 17 september begärde statsminister Ulf Kristersson (M) att bli entledigad från sitt uppdrag som statsminister och talmannen beslutade att entlediga statsministern samt övriga statsråd. Talmannen har till uppgift att ta fram ett förslag till ny statsminister för riksdagen att ta ställning till. I uppdraget ingår att samtala med företrädare för samtliga riksdagspartier samt att överlägga med de vice talmännen. Talmannen håller också statschefen informerad om det aktuella läget i arbetet med att ta fram förslag till statsminister. Fram till dess att en ny regering tillträtt i samband med en skifteskonselj är Ulf Kristersson (M) statsminister i övergångsregeringen som består av företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Mer information • Så bildas en ny regering • Valet och regeringsbildningen 2026

– Vi lever i en tid då Sverige behöver en regering som fullt ut kan ta politiska initiativ och politiskt ansvar, säger statsminister Ulf Kristersson. Idag är det 51 dagar sedan valet den 13 september och idag har också den andra statsministeromröstningen fallit i riksdagen. Statsminister Ulf Kristersson har nyss pratat med talmannen Andreas Norlén och han har nu givit Ulf Kristersson sonderingsuppdraget. I grunden har inte matematiken eller mandatfördelningen förändrats, men det är logiskt att när både en rödgrön vänsterregering och en mitten-vänsterregering under Socialdemokraternas ledning har fallit, så måste någon annan regeringsbildning prövas. – Som ni minns sa jag redan på valnatten att jag har stor respekt för valresultatet och att den riksdagsmajoriteten måste undersöka om de kan samlas bakom en gemensam regering. Men jag sa dessutom att om inte det verkar möjligt så är jag beredd att pröva om den icke-socialistiska majoriteten, som också finns i riksdagen, skulle kunna leda fram till en ickesocialistisk regering i någon konstellation. Det är precis den frågan som jag nu kommer att undersöka, säger Ulf Kristersson på en pressträff och lägger till: – Som jag har sagt många gånger nu, så förefaller ju alla lösningar vara helt osannolika, men att det allra mest osannolika nog ändå är att Sverige aldrig får en ny regering. Och det är vår skyldighet mot väljarna att nu göra det allra bästa vi kan av situationen och av valresultatet. Vi lever i en tid då Sverige behöver en regering som fullt ut kan ta politiska initiativ och politiskt ansvar. Ulf Kristersson kommer nu fortsätta att föra samtal med flera olika partier. – De samtalen kommer ske i relativ tysthet, för att få så förtroendefulla samtal som möjligt. Ulf Kristersson tar sig an sonderingsuppdraget med ödmjukhet – Jag ser framför mig att det här kommer bli svårt, till och med mycket svårt – men kanske inte helt omöjligt. När det är dags för nästa votering, efter Ulf Kristerssons sonderingar, kommer vi att veta om det går att bilda en icke-socialistisk regering eller inte.

Torsdag den 5 november bjuder regeringen in till en pressbriefing inför FN:s klimatmöte COP31 i Turkiet. Medverkar gör klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari samt Sveriges chefsförhandlare och klimatambassadör Mattias Frumerie. Tid: 5 november 2026 kl. 11.00 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Regeringens pressrum, Rosenbad. Ingång Drottninggatan 1. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast torsdag den 5 november kl. 10.00 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpassering. Inpassering från kl. 10.30. Deltagande sker i mån av plats. Syftet är att informera om Sveriges arbete inför och under COP31 samt vad regeringen har för förhoppningar på resultatet. Tillfället riktar sig särskilt till journalister som planerar att bevaka klimatmötet. Anmälan till pressbriefing den 5 november - extern webbplats,

Onsdag den 4 november kl. 11.00 bjuder socialminister Jakob Forssmed in till en pressträff med anledning av slutredovisningen av uppdragen att stärka tillgången till östrogenläkemedel. Vid pressträffen medverkar Tina Crafoord, direktör vid Läkemedelsverket, och Magnus Thyberg, generaldirektör vid Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Tid: 4 november 2026 kl. 11.00 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Lilla pressrummet. Ingång Rödbodtorget 6. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast onsdag den 4 november kl. 10.00 via anmälningsformulär, se länk nedan. Ange namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräfta att du har giltig presslegitimation, och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du sedan visa vid inpassering. Inpassering från kl. 10.30. Deltagande sker i mån av plats. Anmälan till pressträff den 4 november kl. 11.00 - extern webbplats,

Torsdag den 5 november klockan 15:00 bjuder Emma Nohrén och Pär Holmgren in till en pressbriefing inför FN:s klimattoppmöte. Under pressbriefingen presenterar Emma Nohrén och Pär Holmgren Miljöpartiets ingångar och prioriteringar inför sin medverkan på COP31, samt vilka frågor och förhandlingar som blir särskilt viktiga att följa. Pressbriefingen hålls i anslutning till ett möte där företrädare för civilsamhället, biståndsorganisationer och näringsliv delat med sig av sina viktigaste medskick inför COP31. Emma och Pär kommer därför även att berätta om några av de medskick de fick under samtalet. Tid: klockan 15:00 torsdag 5 november Plats: RV3-17 Templum, i riksdagen (digital medverkan är möjlig). Medverkande: Emma Nohrén och Pär Holmgren Det kommer att finnas möjlighet att ställa frågor och göra enskilda intervjuer i samband med pressbriefingen. Anmälan är obligatorisk och görs till [email protected]. Det kommer även vara möjligt att delta digitalt. Journalister som deltar på plats behöver pressackreditering till riksdagen. Emma Nohrén är ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott, Miljöpartiets klimatpolitiska talesperson och riksdagens representant i den svenska delegationen till COP31. Pär Holmgren är europaparlamentariker för Miljöpartiet, ledamot i miljöutskottet och en del av EU-parlamentets delegation till COP31. Pär förhandlade också parlamentets ståndpunkt inför klimattoppmötet för gröna gruppen. Nyckelord

I dag röstade riksdagen om talmannens förslag att pröva Elisabeth Thand Ringqvist som statsminister för en mittenregering. Förslaget fick inte riksdagens stöd. Centerpartiet kommer nu fortsätta att arbeta konstruktivt för att Sverige ska få en handlingskraftig regering på plats. – Det var väntat. Mitt uppdrag från talmannen handlade aldrig om att jag själv skulle bli statsminister, säger partiledare Elisabeth Thand Ringqvist. - En mittenregering som höjer tillväxten, sänker utsläppen och skapar bättre levnadsvillkor i hela landet hade varit bra för Sverige, men det saknades tyvärr stöd för det i riksdagen, säger Elisabeth Thand Ringqvist. Talmannens sonderingsuppdrag till Elisabeth Thand Ringqvist gällde att undersöka möjligheten för en mittenregering med Magdalena Andersson som statsminister. När sonderingen avslutades stod det klart att det finns ett brett stöd för en politik i mitten, men att förutsättningarna för att bilda en mittenregering saknas i nuläget. Talmannen valde ändå att föreslå Elisabeth Thand Ringqvist som statsminister, och hon accepterade att prövas för att föra processen framåt. – Det här var ingenting jag efterfrågade. Jag hade tyckt att det var mer naturligt om Magdalena Andersson prövades eller om Ulf Kristersson fått sonderingsuppdraget direkt. Men jag accepterade att prövas för att säkerställa att processen går framåt. Det handlar inte om mig, utan om att föra Sverige närmare en handlingskraftig regering, säger Elisabeth Thand Ringqvist. Samtal med Ulf Kristersson väntar Nu är det Moderaternas partiledare Ulf Kristersson som har sonderingsuppdraget. Centerpartiet har varit konstruktiva under hela processen och kommer att fortsätta att vara det. – Jag har under den här processen haft en bra dialog med Ulf Kristersson och jag förväntar mig att vi fortsatt kommer att ha det under hans sonderingsuppdrag, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje reser till Köpenhamn den 2–3 november för att delta i ett nordiskt ministerrådsmöte. Nio ministrar från de nordiska länderna kommer att delta. På mötet ska ministrarna diskutera hur våld mot barn kan förebyggas, barns och ungas användning av nikotin, hur samhället kan fungera bättre för äldre personer och kvinnors hälsa. Rådsmötet ska också besluta om en nordisk ministerdeklaration om barn och ungas beroende av tobak och nikotin och om ett utökat samarbete kring gemensamma inköp av vissa läkemedel. I samband med mötet hålls även Nordic Disability Tech Summit. Där diskuteras hur AI kan bli mer tillgängligt på ett inkluderande och rättvist sätt i Norden. Danmark är ordförande för Nordiska Ministerrådet under året.

Partibidragsnämnden har i dag, den 2 november 2026, beslutat om totalt 14 999 660 kronor i statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer för stödåret 2027. Samtliga riksdagspartiers kvinnoorganisationer har ansökt om stöd för 2027 enligt lagen om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer. Partibidragsnämnden har i dag beslutat om följande stöd för stödåret 2027: • Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund: 2 945 910 kronor • Moderaterna: 2 385 050 kronor • Sverigedemokraternas Kvinnoförbund: 2 230 330 kronor • Vänsterpartiet: 1 611 450 kronor • Centerkvinnorna: 1 514 750 kronor • Kristdemokratiska Kvinnoförbundet: 1 456 730 kronor • Miljöpartiet: 1 456 730 kronor • Liberala Kvinnor: 1 398 710 kronor Totalt: 14 999 660 kronor Partibidragsnämnden består av före detta justitierådet Gudmund Toijer, ordförande, före detta justitierådet Mari Andersson och justitierådet Linda Haggren. För mer information • Partibidragsnämndens kansli, telefon 08-786 42 59 e-post: [email protected] • Riksdagsförvaltningens presstjänst: 08-786 62 00

Partibidragsnämnden har i dag, den 2 november 2026, beslutat om totalt 167 670 250 kronor i statligt stöd till politiska partier för stödåret 2026/27. Samtliga riksdagspartier har ansökt om stöd för tiden den 15 oktober 2026–14 oktober 2027 enligt lagen om statligt stöd till politiska partier. Partibidragsnämnden har i dag beslutat om följande stöd för stödåret 2026/27: • Socialdemokraterna: 42 627 524 kronor • Moderaterna: 29 027 572 kronor • Sverigedemokraterna: 30 363 784 kronor • Vänsterpartiet: 14 649 800 kronor • Centerpartiet: 14 203 596 kronor • Kristdemokraterna: 12 656 980 kronor • Miljöpartiet: 12 507 176 kronor • Liberalerna: 11 633 818 kronor Totalt: 167 670 250 kronor Partibidragsnämnden består av före detta justitierådet Gudmund Toijer, ordförande, före detta justitierådet Mari Andersson och justitierådet Linda Haggren. För mer information • Partibidragsnämndens kansli: 08-786 42 59 e-post: [email protected] • Riksdagsförvaltningens presstjänst: 08-786 62 00

Tisdag den 3 november kl. 09.30 bjuder energi- och näringsminister Ebba Busch och finansminister Elisabeth Svantesson in till pressträff. På pressträffen presenterar regeringen högkostnadsskyddets utformning. Tid: 3 november 2026 kl. 09.30 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Regeringens pressrum, Rosenbad. Ingång Drottninggatan 1. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast tisdag den 3 november kl. 08.30 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpassering. Inpassering från kl. 09.00. Deltagande sker i mån av plats. Webb-tv Du kan följa sändningen direkt eller se den i efterhand på regeringen.se eller på Regeringskansliets Youtubekanal. • Regeringskansliets Youtubekanal - extern webbplats, • Information om regeringens pressträffar Anmälan till pressträff den 3 november kl. 09.30 - extern webbplats,

Liberalerna Skåne söker en politisk sekreterare/senior rådgivare inför kommande mandatperiod (2027-2030). Vi söker dig som delar Liberalernas värderingar och som vill vara en… The post Politisk sekreterare/senior rådgivare för Liberalerna i Region Skåne sökes appeared first on Liberalerna .

Totalt 19 ledamöter från Sveriges riksdag deltog i Nordiska rådets 78:e session i Finlands riksdag i Helsingfors den 26–29 oktober. Årets tema, ”Nordisk övergripande säkerhet”, satte fokus på hur de nordiska länderna tillsammans kan stärka sin säkerhet, beredskap och förmåga att möta framtidens utmaningar. Nordiska rådets session är Nordens största politiska toppmöte och en viktig mötesplats för parlamentariker från de nordiska länderna. Genom sessionen ges möjlighet att diskutera gemensamma utmaningar, stärka det politiska samarbetet och utveckla gemensamma lösningar för framtiden. Sessionens öppningsdag inleddes med ett toppmöte mellan de nordiska statsministrarna och regeringsledarna och Nordiska rådet. Finlands president Alexander Stubb deltog som gästtalare och betonade betydelsen av ett starkt nordiskt samarbete i det rådande internationella läget. Säkerhet och fortsatt stöd till Ukraina i fokus Under toppmötet framhöll de nordiska statsministrarna och regeringsledarna vikten av ett fortsatt starkt stöd till Ukraina. De underströk även behovet av att fördjupa det nordiska samarbetet för att stärka beredskapen och säkerheten inom flera samhällsområden. Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha deltog vid sessionens utrikespolitiska debatt och framhöll betydelsen av de nordiska ländernas starka och ihållande stöd för Ukraina. President Alexander Stubb lyfte fram att det nordiska samarbetet har ett starkt stöd bland befolkningarna och att de nordiska länderna har goda möjligheter att tillsammans bidra till utvecklingen även på den internationella arenan. Han efterlyste samtidigt mer konkret handling för att omsätta samarbetet i resultat. Nordisk beredskap och samhällssäkerhet Vid sessionen antog Nordiska rådet en uppdaterad strategi för samhällssäkerhet och beredskap. Nordiska rådet vill ha ett tydligare politiskt ansvar och ett närmare nordiskt samarbete kring beredskap, försörjningstrygghet och demokratisk motståndskraft. Den nya strategin innehåller konkreta rekommendationer till de nordiska regeringarna. Målet är en gemensam nordisk situationsförståelse, gemensamma riskbedömningar och en bättre förmåga att agera tillsammans före, under och efter kriser. I samband med sessionen samlades även rådets utskott och presidium för att diskutera gemensamma nordiska utmaningar och politiska initiativ. En aspekt som lyftes är att arbetet med att undanröja gränshinder behöver stärkas för att rusta Norden inför eventuella kriser. På agendan stod bland annat ökat samarbete mellan Norden och Kanada, Östersjöns miljö och hållbara fiske, Nordens konkurrenskraft och digitala självförsörjning samt frågor om välfärd, hälsa, utbildning och kultur. En fråga som lyftes i flera debatter var förnyandet av Helsingforsavtalet, som utgör grunden för det nordiska samarbetet. Grönland och Färöarnas regeringsledare framhöll vikten av att Färöarna, Grönland och Åland ska kunna delta i det nordiska samarbetet på lika villkor. Norsk dominans när Nordiska rådets priser 2026 delades ut I samband med sessionen delades Nordiska rådets priser ut inom litteratur, barn- och ungdomslitteratur, film, musik och miljö till 2026 års pristagare. Prissumman uppgår till 300 000 danska kronor och delades ut den 27 oktober. Litteraturpriset gick till Sigbjørn Skådens Láŋtdievvá / Planterhaug, medan Hilde Hagerup tilldelades barn- och ungdomslitteraturpriset för Du eneste – historien om Gunvor Hofmo og Ruth Maier. Filmpriset gick till Sentimental Value av Joachim Trier med flera, musikpriset till Elja av Kristine Tjøgersen och Benedicte Maurseth, och miljöpriset till ungdomsorganisationen Miljøagentene. Samtliga fem priser gick till norska pristagare. För första gången på 35 år tilldelades Nordiska rådets litteraturpris ett verk skrivet på samiska. Om Nordiska rådet I Nordiska rådet samarbetar de nordiska ländernas parlament och regeringar. Rådet arbetar som ett nationellt parlament – fast på nordisk nivå. Nordiska rådets roll är att ta initiativ där man ser problem som kan lösas på nordisk nivå eller där möjligheter kan tas tillvara genom samarbete. Vidare är Nordiska rådet rådgivande i frågor som rör två eller flera nordiska länder. Nordiska rådet grundades 1952. Det består av 87 valda ledamöter från Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island och de självstyrande områdena Färöarna, Åland och Grönland samt av medlemmar från ländernas/områdenas regeringar. Mer information • Om Nordiska rådet på riksdagens webbplats • Ledamöterna i Nordiska rådets svenska delegation • Nordiska rådets session 2026 på Nordiska rådets webbplats • Vinnare av Nordiska rådets priser 2026 Kontaktperson för media Lena Eklöf, internationell senior rådgivare och delegationssekreterare, riksdagens internationella kansli, telefon: 070-993 47 82, e-post [email protected]

I ett brev till EU-kommissionen uppmanar Sverige kommissionen att se över viseringsreglerna för ryska medborgare som deltar i internationella idrottsevenemang. Syftet är att säkerställa en mer enhetlig och restriktiv tillämpning inom EU mot personer som representerar Ryssland och även Belarus. – Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell. – Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister Jakob Forssmed. I brevet betonar Sverige att det inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget. Sverige uppmanar kommissionen att skyndsamt presentera EU-gemensam lagstiftning som ger medlemsstaterna möjligheter att neka viseringar utifrån sökandes medborgarskap. Till dess sådan lagstiftning finns på plats efterlyser Sverige också gemensamma EU-riktlinjer för en mer restriktiv tillämpning och hantering av viseringsansökningar med dagens regler.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 aviserat ett högkostnadsskydd om priserna i ett elprisområde i genomsnitt blir högre än 1,50 kronor/kWh under en kalendermånad. Månadsmedelvärdet för spotpriset på el i elområde fyra överstiger den gränsen under oktober månad. Därför aktiveras nu högkostnadsskyddet för elområde fyra. Precis som tidigare behöver regeringen besluta om en stödförordning för att införa ett elstöd. Regeringen kommer återkomma i den frågan. Regeringen avser att besluta om ett förberedande uppdrag till ansvariga myndigheter för att säkerställa en effektiv och rättssäker utbetalning av stödet till hushållen.

Har du erfarenhet av att skapa långsiktiga mediestrategier kring kanalval, målgrupper och budskap samt att rent operativt se till att strategin omsätts i praktiken? Delar du Vänsterpartiets värderingar och tycker det känns som en kul utmaning att jobba nära den politiska ledningen och i tätt samarbete med både Vänsterpartiet och våra samarbetspartier? Då är du rätt person för oss. Vi söker dig som vill arbeta för att nå Vänsterpartiets väljare, nya och gamla, med vårt politiska budskap. Det är ett kreativt arbete med utrymme för egna initiativ och idéer i en arbetsgrupp med gemensam planering och struktur. Dina arbetsuppgifter: • Både självständigt och i nära samarbete med våra förtroendevalda producera och sprida budskap om vår politik, i så väl traditionella som sociala medier. • Utveckla och genomföra sociala mediestrategier för att öka synligheten och engagemanget • Bevaka och hantera våra sociala mediekanaler, inklusive hantering av kommentarer och meddelanden • Omvärldsbevaka såväl den politiska debatten som utvecklingen av digital kommunikation och sociala medier Du har: • Kompetens i att producera innehåll på sociala medier i alla dess former • Erfarenhet att av tolka och följa grafiska profiler och kommunikationsplaner. • God förmåga att uttrycka dig i tal och skrift • God förmåga att hålla deadline, även vid mycket kort varsel • God förmåga att samarbeta • God förmåga att arbeta självständigt och att organisera ditt arbete Det är meriterande om du också har: • God kunskap om Vänsterpartiets politik • Erfarenhet av att arbete inom en politiskt styrd organisation • Relevant utbildning • Några års arbetslivserfarenhet med sociala medier Praktisk information: Tjänsten är som politisk sekreterare på 50% och utgår från Sundsvall. En politisk sekreterare har lagstadgad rätt till ledighet från sin ordinarie anställning. Lön och anställningsvillkor är fastställda av kommunfullmäktige i Sundsvall. Oreglerad arbetstid, visst kvälls- och helgtjänstgöring ingår i arbetet. Ansökan: Din ansökan med eventuella arbetsprov lämnas till [email protected] senast den 22 november. Kontakt med kandidater sker löpande.

Vill du spela en nyckelroll i Vänsterpartiets organisering i Västra Götaland? Vi söker en självgående och engagerad ombudsperson. Du kommer att stärka vårt distrikts arbete för jämlikhet, klimat och rättvisa. Tjänsten innebär många kontakter med medlemmar och styrelser, vilket gör att en god samarbetsförmåga och ett lösningsfokuserat förhållningssätt får arbetet att gå lättare. Då det förekommer en hel del administrativa arbetsuppgifter och många aktiviteter att hålla reda på är det av vikt att du är strukturerad och initiativtagande. Arbetstid och tillträde • Heltid, 37,5 timmar per vecka – målstyrd arbetstid (oreglerad). Viss arbetstid kommer vara förlagd till kvällar och helger, även om merparten av arbetet är förlagd till dagtid. • Tillträde enligt överenskommelse. Dina arbetsuppgifter • Stödja distriktsstyrelsen och partiföreningarna i deras verksamhet. • Planera, samordna och delta i utåtriktade aktiviteter som kampanjer, dörrknackning, affischering, flygbladsutdelning och möten. • Aktivera och stötta medlemmar och aktivister i hela distriktet. • Bidra med kommunikation genom att skriva texter, producera material och använda sociala medier enligt partiets grafiska profil. • Ansvara för vissa administrativa uppgifter, inklusive kontakt med medlemmar, hantering av enklare ekonomi och medlemsregister. • Vara en länk mellan distriktsstyrelsen, regiongruppen, partiföreningarna och den centrala partiorganisationen. Arbetsplats Distriktets kansli i Kungälv. Arbetet sker till stor del självständigt och kräver god planeringsförmåga. Möjlighet till distansarbete finns enligt gällande policy. Kvalifikationer Vi söker dig som: • delar Vänsterpartiets värderingar och känner till vår organisation, • har erfarenhet från ideellt eller politiskt arbete, • är självständig, strukturerad och initiativrik och van att ta eget ansvar, • har god kommunikativ förmåga, både skriftligt och muntligt, • har digital kompetens och är van att hantera sociala medier, • är flexibel och beredd på arbete kvällar och helger. Meriterande • Körkort (B) och tillgång till bil – resor inom distriktet förekommer. Vi erbjuder • Ett omväxlande och självständigt politiskt arbete. • Möjlighet att påverka samhällsutvecklingen lokalt och regionalt. • Kollektivavtalsenliga villkor och semester. • En arbetsplats som drivs av engagemang, solidaritet och framtidstro. Så ansöker du Skicka CV och personligt brev till [email protected] med ämnesraden Ombudsperson Vänsterpartiet Väst. Urval sker löpande. Vid frågor, kontakta Jessica Gustafsson, distriktsordförande [email protected]

Riksdagens talman Andreas Norlén lägger fredagen den 30 oktober fram Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist för riksdagen som sitt förslag till statsminister. Talmannen tog den 26 oktober emot Elisabeth Thand Ringqvists rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Talmannen har därefter diskuterat med partiföreträdare per telefon om hur regeringsbildningsprocessen ska tas framåt samt överlagt med de vice talmännen och informerat kungen. Fredagen den 30 oktober kommer talman Andreas Norlén att lägga fram Elisabeth Thand Ringqvist för riksdagen som sitt förslag till statsminister för en regering bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna. Förslaget till statsminister kommer att läggas fram samt bordläggas i kammaren en första gång fredagen den 30 oktober, vilket följs av en andra bordläggning måndagen den 2 november. Förslaget prövas sedan av riksdagen tisdagen den 3 november klockan 13.00. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Den 29 oktober tog regeringen emot slutbetänkandet från Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet. I betänkandet finns bland annat förslag som rör resursfördelning för gymnasieskolan. Ladda ner: • Presentationsbilder från pressträff den 29 oktober 2026 om nationell skolpengsnorm (pdf 783 kB) I november 2023 tillsatte regeringen en utredning om skolans finansieringssystem. I ett delbetänkande i juni 2025 föreslog utredningen bland annat att det ska införas en vägledande norm för resursfördelningen till förskoleklass och grundskola i kommunens egen regi, och hur ersättningen till enskilda huvudmän ska se ut. Utredningen har nu lämnat sitt slutbetänkande och föreslår bland annat att • Skolverket ska ges i uppdrag att justera riksprislistan efter elevernas studieförutsättningar och att det ska ställas krav på att kommunerna i de primära samverkansområdena ska samråda om resurstilldelningen. • Det ska införas en möjlighet till undantag från principen om bidrag på lika villkor vid särskilda skäl. • Det ska ställas krav på att kommunerna i sina primära samverkansavtal ska ha villkor om ersättningen till strategiskt viktiga utbildningar. • Kommuner ska kunna ställa villkor, och återkräva medlen om villkoren inte uppfylls, när en högre ersättning lämnas till enskild huvudman endast under vissa förutsättningar. Utredningen föreslår att författningsförslagen ska träda i kraft den 1 oktober 2027.

Talmannen har idag meddelat att han föreslår mig som statsminister och att förslaget nu ska prövas av riksdagen. När jag avslutade mitt sonderingsuppdrag i måndags var mitt besked tydligt: det finns ett brett stöd för en politik i mitten, men förutsättningarna för att bilda en mittenregering saknas i nuläget. Låsningarna mellan partierna kvarstår. Det finns fortfarande behov av större tydlighet kring vilka regeringsalternativ inte minst Socialdemokraterna är beredda att medverka till. Det skulle underlätta arbetet med att föra regeringsbildningen framåt. Mitt uppdrag handlade aldrig om att jag själv skulle bli statsminister, utan om att undersöka möjligheterna till en mittenregering under Magdalena Anderssons ledning. Därför hade vi sett det som naturligt att talmannen nu föreslog Magdalena Andersson som statsminister eller gav Ulf Kristersson möjlighet att sondera. Efter våra samtal har talmannen gjort bedömningen att nästa steg i regeringsbildningen är att föreslå mig som statsminister. Jag har samtidigt framfört att det finns även andra möjliga vägar framåt. Centerpartiet kommer fortsatt att ta ansvar och bidra konstruktivt till att Sverige får en regering. Därför har jag accepterat att prövas som statsministerkandidat för en mittenregering bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna Elisabeth Thand Ringqvist Centerpartiets partiledare

Torsdag den 29 oktober reser energi- och näringsminister Ebba Busch till Luxemburg för att delta vid ett ministermöte i energirådet. Ministrarna ska bland annat diskutera framtidssäkrade elräkningar, energitryggheten inför vintern och målen för energiramverket för perioden efter 2030. Förslaget till framtidssäkrade elräkning i EU innehåller nödåtgärder med anledning av prisökningarna som följt av konflikten i Mellanöstern och Hormuzsundet. Det handlar bland annat om att utnyttja befintliga elnät mer effektivt, minska systemkostnaderna och påskynda elektrifieringen och digitaliseringen. På dagordningen står också en diskussion om EU:s energistrygghet inför den stundande vintern. Diskussionen kommer att handla om kortsiktiga åtgärder till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och konflikten i Mellanöstern samt mer långsiktiga utmaningar. Avslutningsvis kommer ministrarna att diskutera målstrukturen i energiramverket för perioden efter 2030.

Torsdag den 29 oktober kl. 14.00 tar utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson emot slutbetänkandet från Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet. I samband med överlämningen hålls en pressträff tillsammans med den särskilda utredaren Lena Holmdahl. Tid: 29 oktober 2026 kl. 14.00 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Lilla pressrummet, kvarteret Björnen. Ingång via Rödbodgatan 6. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast torsdagen den 29 oktober kl. 13.00 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpasering. Inpassering från kl. 13.30. Deltagande sker i mån av plats. Anmäl dig till pressträffen - extern webbplats

Ålder ska inte begränsa människors möjligheter. För Anders Ekegren är kampen mot ålderismen en av de viktigaste politiska uppgifterna. Som ledamot i riksdagens skatteutskott vill han också arbeta för en skattereform och för att tandvården ska bli en del av sjukvården. Det var Per Ahlmark som väckte Anders Ekegrens politiska engagemang. Genom honom fick Anders upp ögonen för socialliberalismens kombination av marknadsekonomi och socialt ansvarstagande. Den övertygelsen har följt honom genom ett långt politiskt liv, med bland annat åren som kommunalråd i Solna 1989–1994 och 2003–2014. Nu tar han med sig erfarenheterna till riksdagen. Där vill han särskilt uppmärksamma hur ålderismen påverkar människors liv – inom politiken, på arbetsmarknaden, i sjukvården och i vardagen. Att bekämpa ålderismen är också det politiska arbete han hittills är mest stolt över. För Anders hänger seniorfrågorna nära samman med både ekonomi och människors möjligheter att bestämma över sina liv. Han vill driva en tandvårdsreform som gör tandvården till en del av sjukvården. En skattereform står också högt på dagordningen, och som ledamot i skatteutskottet får han möjlighet att arbeta med ett av sina främsta intresseområden. Jag kommer att fokusera på ekonomi, skatter och seniorfrågorna i vid bemärkelse. Utbildning, skatter och ekonomi samt seniorfrågor är de områden han ser som särskilt viktiga för Liberalerna under mandatperioden. Han ser fram emot riksdagsarbetet och vill bidra till att stärka partiets position och lägga grunden för ett bättre valresultat. Anders är 69 år och bor i Solna. Han är gymnasieekonom, har en juristexamen och har arbetat som förhandlare. Språkintresset lever vidare: utöver engelskan har han läst tyska och spanska, och nästa mål är att lära sig franska. På fritiden lockar fritidshuset i Lysekil, antikviteter och ett aktivt friluftsliv med vandring, paddling och långfärdsskridskor. Intresset för idrott började tidigt. Redan som tolvåring blev Anders Sveriges yngste handbollsdomare.

I dag, tisdag den 27 oktober kl. 11.00, bjuder finansminister Elisabeth Svantesson in till pressträff för att informera om de principer som övergångsregeringen kommer att utgå ifrån vid en övergångsbudget. Tid: 27 oktober 2026 kl. 11.00 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i regeringens pressrum Rosenbad, ingång Drottninggatan 1. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast den 27 oktober kl. 10.00 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpassering. Inpassering från kl. 10.30. Deltagande sker i mån av plats. Anmälan till pressträff den 27 oktober - extern webbplats,

Tjänsten som politisk sekreterare är på 100%, Fokus för arbetet består i stor utsträckning av att stödja Vänsterpartiets kommunala grupp och gruppledare i Eskilstuna, samt att hantera kommunikation för partiet lokalt i Eskilstuna. Vänsterpartiet sitter i opposition den här mandatperioden. Likväl ingår att kunna samarbeta och prata med andra partier. Huvudsakliga arbetsuppgifter: • Förbereda politiska initiativ tillsammans med gruppledare/kommungrupp – ta fram och skriva underlag, förslag på motioner, etc. • Skriva underlag för pressmeddelanden och debattartiklar. • Lägga skuggbudget för Eskilstuna kommun. • Agera mötessekreterare. • Mediearbete. • Annat skrivarbete. • Omvärldsbevakning. • Arrangera och delta på studiebesök. • Annat utåtriktat arbete. • Organisera och planer aktiviteter • Ringa och mobilisera medlemmar till aktiviteter Arbetet utförs tillsammans med gruppledaren. Vi söker dig som: • Är initiativrik. • Bra på att organisera och administrera. • Gillar att ha kontakt med många människor • Trivs med att arbeta i grupp men kan också arbeta självständigt. • Snabbt kan sätta sig in i, tolka och utvärdera de frågor som hanteras av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. • Delar Vänsterpartiets grundläggande värderingar och har god kännedom om partiets politik och organisation. • Har god kommunikativ förmåga i tal och skrift. • Kan samtala och samverka med andra partier. • Det är en merit om du har praktiska kunskaper i hur det politiska arbetet sker i Eskilstuna kommun. Din formella arbetsgivare kommer att vara Eskilstuna kommun, men din tjänst disponeras helt av Vänsterpartiet. Lön enligt Eskilstuna kommuns avtal för politiska sekreterare som fastslagits av kommunfullmäktige. Anställningen är tidsbegränsad från och med 2026-01-01 till och med 2030-12-31. Ansökningar behandlas konfidentiellt och intervjuer sker löpande, vilket betyder att tjänsten kan bli tillsatt innan sista ansökningsdag. Skicka in din ansökan (CV + personligt brev) senast den 25/11 till valberedningen Jawad Zanganeh, [email protected] För ytterligare information och frågor om tjänsten kontakta gruppledare Maria Chergui, [email protected].

Budgetpropositionen för 2027 ska överlämnas till riksdagen senast den 12 november. Om en ny regering inte har tillträtt då kommer övergångsregeringen att överlämna en så kallad övergångsbudget. Utformningen av en övergångsbudget följer ett antal vägledande principer. Ladda ner: • Presentationsbilder från pressträff med finansministern den 27 oktober 2026 (pdf 209 kB) En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar. Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna är också tillämpliga när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition. När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en eventuell övergångsbudget är därför att 2026 års anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027. Följande undantag görs från denna huvudprincip: • Anslag som används för förvaltnings- och investeringsändamål pris- och löneomräknas på sedvanligt sätt. Anslag som avser regelstyrda transfereringssystem justeras utifrån ändrad makroekonomisk utveckling liksom ändrade volymer (t.ex. antal personer som omfattas). • Anslag justeras till följd av beslutade lagar och förordningar, internationella avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättsakter. • Anslag justeras med anledning av att riksdagen beslutat om flyttar av ändamål och verksamheter mellan utgiftsområden. • Anslag justeras om det krävs för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas. • Uppenbart tillfälliga satsningar från tidigare budgetår som skulle upphöra vid utgången av året förlängs inte. • Lagförslag som är politiskt okontroversiella och som inte kan genomföras under pågående budgetår, inkluderas i de fall det råder politisk samsyn om förslagen. Principerna är avstämda med samtliga riksdagspartier. De utgår från vad som följer av regeringsformen samt Statsrådsberedningens PM om en övergångsregerings befogenheter (SB PM 1990:1, rev 2020). Principerna har även tagit sin utgångspunkt i de principer som användes även vid övergångsbudgeten för 2019. Principerna utgår också från det faktum att en övergångsbudget gäller till och med att en ny regering tillträtt och riksdagen beslutat om en ny regerings ändringsbudget. Utgångspunkten är alltså att en övergångsbudget kommer att ändras så snart det är möjligt.

Regeringen har beslutat en lagrådsremiss med förslag som genomför Europeiska unionens ändringsdirektiv om hållbarhetsrapportering i svensk rätt. För många företag väntas lagen minska den administrativa bördan. De nya reglerna innebär bland annat höjda gränsvärden för vilka företag som måste upprätta en hållbarhetsrapport. Vissa företag som idag är skyldiga att upprätta en hållbarhetsrapport kommer att undantas. Små och medelstora börsnoterade företag föreslås också undantas från rapporteringsskyldigheten. Förslagen innehåller även nya bestämmelser för företag som ingår i större företags värdekedjor, till exempel leverantörer och underleverantörer. Företag som inte själva omfattas av rapporteringskraven ska kunna avstå från att lämna mer information än vad som krävs enligt EU:s standarder för frivillig hållbarhetsrapportering. Förslagen innebär också att vissa känsliga uppgifter, exempelvis företagshemligheter, i större utsträckning ska kunna undantas från hållbarhetsrapporteringen. Därutöver tydliggörs att den revisor som granskar en hållbarhetsrapport ska ha särskild behörighet för uppdraget. Förslagen bygger på Europeiska unionens ändringsdirektiv om lättnader i kraven på företagens hållbarhetsrapportering. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 19 mars 2027.

Riksdagens talman Andreas Norlén har idag den 26 oktober tagit emot Elisabeth Thand Ringqvists rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Talman Andreas Norlén ska diskutera med partiföreträdare per telefon om hur regeringsbildningsprocessen ska tas framåt. Talmannen kommer att återkomma med besked om nästa steg i processen. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Större frihet för varje människa. Särskilt för dem som har allra minst frihet i dag. Det är drivkraften för Lina Nordquist som tog steget från diabetesforskning och universitetsundervisning till politiken för att förändra vården och villkoren för dem som arbetar där. Frustrationen över trög vårdutveckling och svaga arbetsvillkor för kvinnorna som får vården att fungera fick Lina Nordquist att engagera sig i Liberalerna. Hon ville att kunskap skulle få större genomslag och att medarbetarnas kompetens skulle värderas högre. Det måste bli självklart att lön speglar kompetens och att kompetens alltid får utrymme att växa. Efter ett par år som regionråd blev hon övertygad om att vårdens villkor behövde stärkas från nationell nivå. Sedan 2018 är hon riksdagsledamot, med ett tydligt mål: Jag tänker inte ge mig förrän samhällsbärande bristyrken blivit drömjobb. Frihetsfrågorna löper som en röd tråd genom hennes engagemang. Bland det hon är mest stolt över att ha drivit finns barns rättigheter framför föräldrars och brottsoffrets perspektiv framför förövarens. Hon vill se ett samhälle där människor har utrymme att vara individer och själva väljer vilka gemenskaper de vill tillhöra. Under mandatperioden vill Lina Nordquist att Liberalerna driver på för en stark marknadsekonomi. Med många människor i arbete och företag som växer ska låga skatter kunna finansiera utbildning, bildning och ett starkt skyddsnät. För henne hör ekonomisk styrka och trygghet inför framtiden ihop. Mitt mål med varje arbetsdag och varje beslut är att människor inte ska behöva oroa sig för framtiden. Hemma i Norby finns familjen och en drös jakthundar. Alla kläder köper hon second hand. På söndagar skriver hon romaner och i skidbacken åker hon, med egna ord, ”slalom som en dåre”. Att företräda Liberalerna i riksdagen beskriver hon med värme och allvar: Jag kan inte tänka mig ett finare förtroende.

Under måndagen den 26 oktober beslutade jordbruks- och fiskerådet om fiskemöjligheter i Östersjön för 2027. Sverige var det land som drev den mest restriktiva ståndpunkten i förhandlingen och verkade för att nå så lågt satta kvoter som möjligt för att uppnå snabbare återhämtning av Östersjöns fiskbestånd, särskilt för strömmingen. Överenskommelsen innebär att kvoterna för strömming i centrala Östersjön och Bottniska viken ligger med marginal under de spann som Internationella havsforskningsrådet (ICES) presenterade i sin årliga rådgivning. Utifrån rådgivningen förväntas de överenskomna kvotnivåerna leda till återhämtning i form av ökad biomassa nästa år. I centrala Östersjön förväntas återhämtningen bli 13,5 procent och i Bottniska viken förväntas den bli över 1 procent. – Sverige drev återigen den mest restriktiva linjen av alla länder och utan oss som aktiv del i hela förhandlingen hade kvoterna blivit markant högre. Vi hade gärna sett ännu försiktigare kvoter men stödet för det fanns inte. De beslutade kvoterna kommer leda till en tillväxt i strömmingsbestånden, säger landsbygdsminister Peter Kullgren. Kvoterna är inom det mandat som en enig EU-nämnd i riksdagen gav regeringen inför förhandlingen. Beslutet innebär vidare att det småskaliga fisket efter sill till humankonsumtion kan fortsätta i Öresund. För svensk del har beslutet även säkrat möjlighet till fortsatt begränsat fritidsfiske efter odlad lax.

Idag återrapporterade Elisabeth Thand Ringqvist sitt sonderingsuppdrag till talmannen. Under en vecka har hon träffat samtliga partiledare för att sondera möjligheterna till en mittenregering. Samtalen visar att det finns en samsyn om Sveriges största utmaningar. – Det finns i dag en majoritet för mittenpolitik, men just nu finns det ingen majoritet för en mittenregering, säger Elisabeth Thand Ringqvist. För en vecka sedan fick Elisabeth Thand Ringqvist talmannens uppdrag att sondera förutsättningarna för en mittenregering med Magdalena Andersson som statsminister. Hon bjöd in samtliga partiledare till samtal, och alla tackade ja. Parallellt har Centerpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Martin Ådahl fört samtal med de ekonomiskpolitiska talespersonerna för Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna om de ekonomiska förutsättningarna. – Jag har lyssnat på alla partier, ställt samma frågor till alla och redovisat mina slutsatser till talmannen. Målet har varit att ge talmannen en så fullständig bild av läget som möjligt, säger Elisabeth Thand Ringqvist. Samtalen har visat att partierna delar bilden av flera av de grundläggande utmaningar Sverige står inför. – Vi behöver prioritera tillväxt och jobbskapande för att kunna finansiera nödvändiga reformer i välfärden, framför allt i skolan och vården. Samtidigt måste vi ta ansvar för de offentliga finanserna, säger Elisabeth Thand Ringqvist. Det finns också tydliga hinder. Partiernas röda linjer mot varandra begränsar möjligheterna att bilda en mittenregering, och inget parti har gett nya besked om Vänsterpartiet i regering. Det finns ett mycket svagt stöd för att Vänsterpartiet ska ingå i regeringen. – Stödet för mittenpolitiken är starkt, men det parlamentariska läget gör det svårt att just nu omsätta det i en mittenregering. Det är ändå den grund som det fortsatta arbetet med att bilda regering måste byggas på, säger Elisabeth Thand Ringqvist. Centerpartiet har sedan valet tagit flera initiativ för att föra regeringsbildningen framåt, bland annat genom beskedet att partiet är berett att släppa fram en socialdemokratisk enpartiregering, förutsatt att politiken är förankrad i mitten. Nu ligger processen åter hos talmannen. – Sverige behöver en regering. Min och Centerpartiets dörr står fortsatt öppen för samtal med flera partier, så att en ny regering kan komma på plats så snart som möjligt, avslutar Elisabeth Thand Ringqvist.

En skola där alla barn får möjlighet att lyckas, ökad jämställdhet och en vardag som fungerar. Det vill Elin Andersson arbeta för i riksdagen. Med sig har hon tolv års erfarenhet från kommunpolitiken i Mölndal och en stark tro på människors förmåga att växa. Elin Anderssons samhällsengagemang började tidigt med elevråd, insändare och lokala frågor. Som vuxen tog hon steget in i partipolitiken för att omsätta sina värderingar i handling. Efter tolv år som kommunpolitiker i Mölndal, varav fyra som kommunalråd, är hon särskilt stolt över arbetet för barns och ungas möjligheter. Liberalerna har prioriterat fler lärare, mer stöd till elever, stärkta skolbibliotek och fler läroböcker. Skolan är också hennes främsta prioritering i riksdagen. Studiero i varje klassrum och rätt stöd i rätt tid ska ge alla barn förutsättningar att lyckas. Utbildning skapar frihet att bli vad man vill och nå sina drömmar. Jämställdheten är en annan stark drivkraft. I Mölndal har hon bidragit till ett årligt jämställdhetspris och förstärkt arbete mot våld i nära relationer och hedersförtryck. Hon vill också förbättra kvinnors vård och möjligheter att starta och utveckla företag. Frihet måste gälla alla och ingen ska behöva begränsa sitt liv på grund av hot, våld eller förtryck. Hon vill även förena fungerande trafik med minskat fossilberoende. Tågen ska gå i tid, vägar underhållas och barn ska kunna gå eller cykla tryggt till skolan. Bättre kollektivtrafik och utbyggd cykel- och laddinfrastruktur ska göra det enklare att leva hållbart. Elin är 44 år, civilingenjör inom IT från Chalmers och har arbetat med digitalisering och verksamhetsutveckling. Hon bor i Mölndal med sin man och tre barn. Fritiden ägnar hon gärna åt friluftsliv och idrott, allra helst innebandy. Som trebarnsförälder vill hon också göra det lättare att kombinera arbete och familjeliv och stärka barnfamiljernas ekonomi. I riksdagen vill hon vara lyhörd och låta människors erfarenheter bidra till beslut som gör skillnad i vardagen. För mig är liberalism en framtidstro. Jag tror på människors förmåga att växa, ta ansvar och hitta sin egen väg i livet.

När folkrätten utmanas, konflikterna fortsätter och det internationella samarbetet försvagas måste Sverige åter ta en ledande roll i arbetet för fred, mänskliga rättigheter och global solidaritet. På FN-dagen uppmanar Isabella Lövin (MP) de rödgröna partierna att prioritera FN-politiken och presentera en tydlig plan för att stärka och modernisera det internationella samarbetet. Den internationella regelbaserade världsordningen befinner sig i en djup kris. FN:s organ pressas av ekonomiska svårigheter, folkrätten tillämpas med dubbla måttstockar och världsledare utmanar öppet internationella spelregler. Det hotar det samarbete som byggts upp efter andra världskriget för att värna fred, säkerhet och mänskliga rättigheter. Isabella Lövin, EU-parlamentariker för Miljöpartiet och tidigare biståndsminister, varnar för konsekvenserna av en utveckling där internationella överenskommelser förlorar sin betydelse och den starkares rätt riskerar att ersätta gemensamma regler. Hon lyfter också risken för att klimatkrisen förvärras när det internationella förtroendet och viljan till samarbete försvagas. Mot den bakgrunden vill Lövin att en ny regering ger utrikespolitiken, och särskilt FN-politiken, större tyngd. Hon menar att Tidöregeringen har nedprioriterat FN och försvagat Sveriges internationella anseende som en pålitlig partner och försvarare av folkrätten. Hon pekar bland annat på det indragna svenska stödet till FN:s palestinska flyktingorgan UNRWA, minskat bistånd, utfasningen av 13 landsamarbeten och ett försvagat svenskt ledarskap i klimat- och havsfrågor. Fyra förslag för ett starkare FN Isabella Lövin ser stora möjligheter för de rödgröna partierna att enas om en mer aktiv och principfast FN-politik. Hon lyfter fram fyra konkreta förslag: • En utrikespolitisk omstart tillsammans med civilsamhället. När en ny regering tillträder bör Sverige samla det svenska civilsamhället för att ta vara på den kunskap och erfarenhet som finns hos ideella organisationer och diskutera FN:s framtida uppdrag efter Agenda 2030. • Större inflytande för unga. Den unga generationen måste få en tydligare röst i det internationella samarbetet. Lövin vill att den kommande regeringen mångdubblar antalet ungdomsdelegater och säkerställer ett omfattande ungt deltagande i Sveriges FN-arbete. • En aktiv svensk roll i reformeringen av FN. Sverige bör driva på det arbete som redan pågår för att reformera FN:s organ och samarbeten, så att organisationen blir mer effektiv, relevant och legitim i en föränderlig värld. • Ökat bistånd och starkare stöd till FN:s organ. Sverige bör gå emot den globala trenden och öka biståndet, samtidigt som kärnstödet till FN:s organ stärks och organisationerna ges bättre förutsättningar att arbeta effektivt. Stödet till UNRWA bör vara särskilt prioriterat. Lövin ser också positiva tecken på att en mer aktiv svensk utrikespolitik kan vara på väg. Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet har gemensamt uttryckt en vilja att agera inom EU för att frysa handelsavtalet med Israel. Enligt Lövin visar det att det finns förutsättningar för en politik som tydligare sätter folkrätten och de mänskliga rättigheterna i centrum. Sverige har en lång tradition av internationellt engagemang och ett arv att förvalta, inte minst genom Dag Hammarskjölds insatser som FN:s generalsekreterare. Lövin menar att Sverige har både trovärdigheten och möjligheten att gå i spetsen för att förnya det internationella samarbetet. Hennes budskap inför FN-dagen är tydligt: Sverige får inte vända ryggen till FN när organisationen behöver medlemsländernas stöd som mest. Ett starkare internationellt samarbete är avgörande för att värna freden, möta klimatkrisen och ge kommande generationer hopp om en bättre framtid. Läs hela Isabella Lövins text här.

Riksdagens talman Andreas Norlén möter Elisabeth Thand Ringqvist (C) måndagen den 26 oktober klockan 10.00. Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Mötet äger rum på talmannens kontor. Mer information kommer att lämnas efter mötet, antingen genom ett pressmeddelande eller vid en pressträff. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Kristdemokraterna presenterar 74 förslag för att förebygga brott och skapa ett tryggare Sverige. Vi vill stärka föräldrar, skapa tryggare bostadsområden, fånga upp barn i riskzonen och ge fler unga framtidstro genom skolan, idrotten och föreningslivet. Trygghet får aldrig tas för given. Valåret 2022 sköts 63 människor till döds. Sedan dess har viktiga reformer genomförts för att pressa tillbaka gängvåldet. Men arbetet är långt ifrån klart. Mordet på en ung kvinna i Älvsjö är en smärtsam påminnelse om att kampen mot våldet aldrig får stanna av. Nästa regering måste ta ytterligare steg för att öka tryggheten, inte minst på det förebyggande området. Kristdemokraterna presenterar därför idag 74 förslag för att förebygga brott och skapa ett tryggare Sverige. Vi vill stärka föräldrar, skapa tryggare bostadsområden, fånga upp barn i riskzonen och ge fler unga framtidstro genom skolan, idrotten och föreningslivet. Vi måste både bekämpa gängen med kraft och förhindra att fler unga dras in i kriminalitet. Varje ny generation måste vinnas. Vi får aldrig låta gängen ta över igen.

Sverige prioriterar arbetet med FN-konventionen om biologisk mångfald och deltar i förhandlingarna vid COP 17 i Jerevan, Armenien, med en stor delegation. Statssekreterare Daniel Westlén deltar i mötets högnivådel den 27–28 oktober. Det sjuttonde partsmötet inom konventionen för biologisk mångfald, COP17 och dess två protokoll, pågår den 19–30 oktober. Sverige arbetar för att upprätthålla momentum för att nå målen i Kunming-Montreal-ramverket vilket innebär att partsmötet gör en ambitiös, transparent och vetenskapsbaserad uppföljning av Kunming-Montrealramverket som samtidigt beaktar nationella omständigheter i genomförandet. Sverige arbetar också för att besluten vid partsmötena tar hänsyn till att klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och spridningen av föroreningar är tre stora och sammanlänkande globala utmaningar som behöver hanteras samlat för ett effektivt åtgärdsarbete. Vad gäller resurser för genomförande behövs en bred resursmobilisering från alla källor där även näringslivet kan bidra med lösningar för att minska påverkan och risker genom hela värdekedjan och där svenskt bistånd bygger kapacitet, engagemang och mobiliserar kapital. Urfolk och lokala samhällen har en central roll i arbetet med att bevara och hållbart använda biologisk mångfald och regeringen verkar för att partsmötet ska kunna fatta beslut om arbetsformer för den nyligen inrättade särskilda underorganet för traditionell kunskap. Sveriges delegation består av representanter från Regeringskansliet, flera myndigheter, Sametinget, Sveriges riksdag och den svenska ambassaden i Armenien under ledning av chefsförhandlare Charlotta Sörqvist. Statssekreterare Daniel Westlén kommer att hålla Sveriges nationella anförande, delta i mötets högnivådel den 27–28 oktober samt i flera bilaterala möten. Business Sweden deltar med en företagsdelegation där flera stora svenska företag ingår. Vid COP17 finns också en nordisk paviljong med ett stort antal sidoarrangemang. Sverige är aktivt inom EU-arbetet för att lyfta fram svenska prioriteringar, men EU talar med en röst vid mötet, enligt de rådsslutsatser som antogs vid miljörådet den 12 oktober. Sverige anser att den biologiska mångfalden är grundläggande för fungerande ekosystem, livsmedelsförsörjning, ekonomin och människors välbefinnande. Därför arbetar Sverige aktivt med genomförandet av det globala ramverket. Sverige lämnade in en nationalrapport och presenterade en nationell strategi om sitt genomförande, en så kallad NBSAP (National Biodiversity Strategy and Action Plan) i början av 2026.

Den 25 oktober hålls parlamentsval i Serbien. Två svenska riksdagsledamöter ingår i en internationell delegation från OSSE:s parlamentariska församling som observerar valet. I valobservationen deltar omkring 60 parlamentariker från 29 länder från OSSE:s parlamentariska församling, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Deras uppgift är att följa valet och utvärdera om det genomförs på ett korrekt sätt genom att vara på plats i utvalda delar av landet under valdagen. Ledamöterna observerar valtillfället, förseglingen av röstsedlar och rösträkningen i olika vallokaler. De svenska riksdagsledamöterna kommer att vara i och omkring staden Novi Pazar. Från Sverige deltar följande riksdagsledamöter: OSSE:s parlamentariska församling Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, är en sammanslutning som arbetar för säkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter. En central del av verksamheten är att observera parlaments- och presidentval i medlemsstaterna. Valobservationen genomförs i samarbete med ODIHR, OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter. ODIHR har observatörer i landet under en längre tid både före och efter valet. Presskonferens i Belgrad den 26 oktober Den 26 oktober hålls en presskonferens i Belgrad där ett preliminärt uttalande om valets genomförande presenteras. Uttalandet publiceras på OSSE:s parlamentariska församlings webbplats. Mer information • Riksdagens parlamentariska församlingar • OSSE:s parlamentariska församling (på engelska) • OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, ODIHR (på engelska) Kontaktperson för media Simona de Ciutiis, internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon +46 72 249 60 07, e-post [email protected]

Återvändande, brottsutvisningar och stöd till Ukraina stod i fokus när de nordiska ministrarna med ansvar för migrationsfrågor möttes i Stockholm den 22–23 oktober. Vid mötet diskuterade ministrarna aktuella migrationsfrågor i Norden och EU, däribland genomförandet av EU:s migrations- och asylpakt. Särskild vikt lades vid stärkt samarbete kring återvändande, samarbete med tredjeländer samt gemensamma insatser för att möta framtida migrationsutmaningar. Mot bakgrund av det allvarliga säkerhetsläget diskuterade också ministrarna hur de nordiska länderna gemensamt ytterligare kan begränsa ryska medborgares resor till Norden. Ministrarna är också överens om behovet av att identifiera ett gemensamt förhållningssätt till viseringar för ryska och belarusiska idrottare som deltar i internationella tävlingar som arrangeras av något av de nordiska länderna. Mötet ägde rum inom ramen för det nordiska samarbetsnätverket för flyktingfrågor, NSHF, där Sverige är ordförande i år.

Sent in på onsdagskvällen stod det klart att Centerpartiets europaparlamentariker Abir Al-Sahlani väljs till en av vice ordföranden i den liberala partigruppen Renew i Europaparlamentet. Centerpartiet vinner därmed större inflytande och möjlighet att påverka den politiska riktningen för Renew och kommer nu vara med och bära den liberala ledartröjan när mandatperioden i Europaparlamentet går in på sin andra hälft. – Det är en stor ära, både mig för personligen och för Centerpartiet. Det visar på att det finns ett förtroende för oss och framför allt för den politik vi driver i Europa. Jag ser fram emot att ta ännu större ansvar för att vi ska få fler liberala lösningar på europeiska samhällsproblem. Just nu pågår samtal om hur arbetet ska organiseras inom Renews nya presidium. Abir hoppas få möjligheten att bidra ännu mer till Renews arbete för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter. – Jag ser verkligen mycket fram emot det. Det här är en känslig period för oss som partigrupp. Halva mandatperioden är bakom oss. Runt om i Europa skördar extremhögern nya framgångar. Det är dags att både höja intensiteten i arbetet för den andra halvan av den här mandatperioden och börja lägga den politiska inriktningen för den valrörelse som väntar oss 2029. Abir är Centerpartistisk Europaparlamentariker sedan 2019. Hennes arbete för kvinnors och mänskliga rättigheter har också lett till att hon idag är en av de mest kända och populära Europaparlamentarikerna med över 750.000 följare på sociala medier. – Det är jätteroligt med den stora uppslutningen kring mig och mitt arbete. Jag hoppas att med den här viceposten också kunna öppna dörrar för ännu fler kvinnor i ledarpositioner inom EU. Våra kompetenser och erfarenheter behövs mer än någonsin när extremistiska krafter flyttar fram sina positioner.

I samband med FN-dagen anordnar svenska FN-organisationer ett event på Sjöhistoriska museet torsdagen den 22 oktober. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard deltar. I år uppmärksammas även Sveriges 80 år som medlem i FN. – FN är ett unikt forum. En mötesplats där 193 medlemsstater, trots olika intressen och perspektiv, kan sätta sig ner tillsammans för att söka gemensamma lösningar på mänsklighetens gemensamma utmaningar. Varje generation måste kämpa för att hålla gränser och för att bryta ny mark. När FN-systemet nu är satt under press börjar många återupptäcka dess värde. Samtidigt behöver FN fortsatt reformeras och kontinuerligt bli bättre för att vara ett resultatinriktat, samstämmigt och effektivt FN som levererar konkreta resultat, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. FN-dagen infaller varje år den 24 oktober då FN-stadgan trädde i kraft år 1945. Eventet på Sjöhistoriska museet anordnas av Svenska FN-förbundet, UNDP, Unicef, UNHCR, UN Women och Svenska Unescorådet. Om Förenta Nationerna (FN) FN bildades den 24 oktober 1945. När organisationen grundades anslöt sig 51 länder med målsättningen att, enligt FN-stadgans inledning, ”rädda kommande släktled undan krigets gissel”. Idag är organisationen fortsatt ett unikt forum där 193 medlemsstater samlas med syftet att bevara internationell fred och säkerhet och främja internationellt samarbete. Förra året uppmärksammades FN:s 80-årsjubileum, och i år är det 80 år sedan Sverige blev medlem den 19 november 1946. För mer information

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat ett förslag till en grundlagsändring i tryckfrihetsförordningen. Förslaget handlar bland annat om att förnekelse av Förintelsen kriminaliseras. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändring i tryckfrihetsförordningen innebär att bestämmelsen om hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen förtydligas och att tillämpningsområdet delvis utvidgas på så sätt att • förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras • det av lagtexten tydligt framgår att regleringen omfattar uppmaning till våld • enskilda personer i de skyddade grupperna ges skydd och därigenom målsägandestatus och rätt till skadestånd. Motsvarande ändring infördes den 1 januari 2024 i brottsbalkens bestämmelse om hets mot folkgrupp. Genom den föreslagna ändringen i tryckfrihetsförordningen blir gärningarna straffbara också som tryckfrihetsbrott enligt tryckfrihetsförordningen och som yttrandefrihetsbrott enligt yttrandefrihets­grundlagen. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller tryckfrihetsförordningen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 22 maj 2024 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är onsdagen den 4 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27:KU3 En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp (vilande grundlagsförslag) • Konstitutionsutskottets betänkande 2023/24:KU22 En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp Kontaktperson för media Judit Farago Gontier, föredragande, konstitutionsutskottet, telefon: 08-786 51 62, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat ett förslag till en grundlagsändring i regeringsformen och ändring i riksdagsordningen. Förslaget handlar om att det ska bli svårare att ändra grundlagarna och om ökat skydd och stärkt oberoende för domstolarna. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Sverigedemokraterna reserverar sig mot förslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändring i regeringsformen innebär bland annat att det ska bli svårare att ändra grundlagarna. Det kommer exempelvis att ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget – efter att riksdagsval har hållits mellan de båda omröstningarna. Dessa krav ska även gälla vid ändringar av huvudbestämmelser i riksdagsordningen. Det vilande grundlagsförslaget innebär även att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks. Bland annat ska den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna ledas av en styrelse där en majoritet av ledamöterna är domare. Myndigheter under regeringen ska inte heller längre kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet. Syftet är att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller ändringar i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringarna i riksdagsordningen. Det första beslutet om förslaget togs den 1 oktober 2025 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Reservation Sverigedemokraterna har invändningar mot delen som rör kraven för att ändra grundlagarna. Eftersom det vilande förslaget endast kan antas eller förkastas i sin helhet anser de att riksdagen ska säga nej till hela förslaget. De menar att det nuvarande systemet redan har ett starkt skydd för grundlagarna och att förslaget kan innebära ett hinder för nödvändiga ändringar av grundlagarna. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är onsdagen den 4 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27:KU4 Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (vilande grundlagsförslag) • Konstitutionsutskottets betänkande 2025/26:KU2 Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende Kontaktperson för media Kristina Örtenhed, utskottsråd, konstitutionsutskottet, telefon: 08 786 44 21, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat ett förslag till en grundlagsändring i regeringsformen. Grundlagsändringen rör riksdagens ombudsmän (JO) och de regler som gäller vid entledigande av en ombudsman som inte har riksdagens förtroende. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändring i regeringsformen innebär att det införs en ny regel – så kallad besluts- och kvorumregel – vid entledigande av en ombudsman som inte längre har riksdagens förtroende. Ett entledigande innebär att ombudsmannen måste avsluta sitt uppdrag. Enligt förslaget införs en ny bestämmelse i regeringsformen som innebär att det ska krävas att tre fjärdedelar av de röstande, och samtidigt mer än hälften av riksdagens ledamöter, enas om ett beslut att entlediga en ombudsman eller en ställföreträdande ombudsman som inte längre har riksdagens förtroende. Regleringen är ett undantag från huvudregeln i 4 kap. 7 § regeringsformen om att majoritetsprincipen ska gälla vid omröstning. Syftet med en särskild besluts- och kvorumregel är att stärka ombudsmännens konstitutionella ställning. Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till en ändring i riksdagsordningen som innebär en hänvisning till den föreslagna regleringen i regeringsformen. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller en ändring i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringen i riksdagsordningen. Det första beslutet om förslaget togs den 21 juni 2023 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut i ärendet är 4 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27:KU2 Översyn av JO-ämbetet (vilande grundlagsförslag) • Konstitutionsutskottets betänkande 2022/23:KU32 Översyn av JO-ämbetet Kontaktperson för media Judit Farago Gontier, föredragande, konstitutionsutskottet, telefon: 08-786 51 62, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att stödja sjukvårdshuvudmännen i arbetet med att lagerhålla sjukvårdsprodukter. Från och med den 1 januari 2027 blir kommuner och regioner enligt lag skyldiga att lagerhålla sjukvårdsprodukter för den vård som de erbjuder enligt hälso- och sjukvårdslagen. Till följd av detta har regeringen i dag beslutat om ändringar i hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80) som innebär att det införs bestämmelser om innehåll och omfattning av kommuners och regioners lagerhållningsskyldighet. Bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2027 för regionernas del och ett halvår senare för kommunerna. För att underlätta arbetet med uppbyggnad och förvaltning av lagren ska Socialstyrelsen nu ge ett operativt och behovsbaserat stöd. Stödet innebär bland annat vägledning om metodval vid uppbyggnad av lager, information om lagändringar samt stöd för att främja samverkan och erfarenhetsutbyte mellan huvudmännen. Socialstyrelsens insatser bör huvudsakligen inriktas på att stödja kommunerna, men ska vid behov även kunna avse stöd till regionerna. Socialstyrelsen ska löpande informera regeringen om arbetets gång och lämna en skriftlig redovisning senast den 29 januari 2028.

Regeringen ger Skatteverket befogenhet att ingå det gemensamma upphandlingsavtalet med ”EuroHPC Joint Undertaking” som undertecknades i juli. Syftet med europeiska AI-gigafabriker är bland annat att göra Sverige och EU mindre digitalt beroende av andra kontinenter. Riksdagen har godkänt Sveriges deltagande, vilket gör att Skatteverket kunde bekräfta Sveriges deltagande i den fortsatta processen med att etablera europeiska AI-gigafabriker. Etablerandet av AI-gigafabriker inom EU syftar till att stärka EU:s konkurrenskraft och suveränitet genom att ge tillgång till storskalig beräkningskraft i Europa. Genom samarbetet inom EuroHPC Joint Undertaking ges Sverige möjlighet att få tillgång till avancerad beräkningskapacitet som kan användas av offentlig sektor samt inom forskning och innovation. Avtalet innebär att Sverige stödjer etablerandet av en nod i Sverige som knyts till en AI-gigafabrik i Finland genom att förbinda sig att köpa beräkningskraft. – Sverige och Europa behöver bli bättre på att stå sig i den tuffa globala kapplöpningen. Genom att samarbeta med Finland kan vi stärka vårt oberoende gentemot andra kontinenter, säger civilminister Erik Slottner. Riksdagens beslut innebär att regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, för statens räkning kan ingå ekonomiska åtaganden i form av avtal om beräkningskraft, som följer av EuroHPC JU:s pågående upphandling av AI-gigafabriker. Satsningen bidrar till att stärka Sveriges konkurrenskraft, främja innovation och öka användningen av ny teknik i offentlig sektor. Tillgång till avancerad beräkningskapacitet är en viktig förutsättning för att Sverige fullt ut ska kunna ta vara på möjligheterna med AI. Frågor och svar Vad är AI-gigafabriker? Storskaliga anläggningar för beräkningskraft som möjliggör utveckling och användning av AI. Vad är Euro HPC Joint Undertaking? Ett europeiskt samarbete för att utveckla och tillhandahålla avancerad beräkningskapacitet inom EU. Hur stort är Sveriges åtagande? Sammanlagt 50 miljoner euro under en femårsperiod inom ramen för upphandlingen av AI-gigafabriker. Vad är syftet med satsningen? Stärka EU:s och Sveriges konkurrenskraft, innovationsförmåga och digitala oberoende genom att ge tillgång till storskalig beräkningskraft på europeiskt territorium. Deltagande medlemsstater förbinder sig att medfinansiera upphandlingen i utbyte mot att få tillgång till beräkningskraft.

Idag har de rödgröna partierna kommit överens om avgränsningar för en stopplag mot tonårsutvisningar. Överenskommelse mellan S, V, C och MP om vilka som ska omfattas av stopplagen: Lagen som tas fram ska gälla för en utlänning som som minderårig har haft laglig vistelse i Sverige tillsammans med sin familj, har fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd 20 juli 2021 eller senare, därefter inte uppsåtligen undanhållit sig kontakt med myndigheter och har en kvarstående familjekoppling i Sverige medan utlänningen själv inte har beviljats sådant tillstånd. Lagen ska inte tillämpas om personen kan beviljas uppehållstillstånd enligt andra grunder i utlänningslagen. Lagen ska inte heller stoppa beslut om utvisning på grund av brott eller säkerhetsskäl eller om personen genom ett myndighetsbeslut eller dom har konstaterats inte har haft ett skötsamt och hederligt levnadssätt. Personer som omfattas av stopplagen ska beviljas uppehållstillstånd på 13 månader.

Riksdagen beslutade om en ändring i statens budget för 2026. Ändringen innebär att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får rätt att för statens räkning ingå ekonomiska åtaganden i avtal om beräkningskraft, det vill säga hantering och beräkning av stora datamängder.

Alltför ofta är det gärningsmannen som står i fokus för samhällets reaktioner, medan brottsoffret lämnas att själv kämpa för upprättelse och kompensation. Det är djupt orättvist och naggar samhällskontraktet i kanterna. I fredags träffade justitieminister Gunnar Strömmer Johan Zedig, pappa till polisen och familjefadern Christian Zedig som brutalt bragtes om livet i samband med en fotbollsmatch i Köpenhamn i somras. Den man som utdelade ett dödande slag dömdes nyligen av dansk domstol till endast ett års fängelse. Justitieminister Gunnar Strömmer skriver på Instagram efter mötet med Johan Zedig: ”Det är klart att ett så milt straff är ett hån mot brottsoffret och hans anhöriga. Det återspeglar inte på långa vägar brottets allvar och den outsägliga förlusten av en son, make, pappa och kollega. Christians pappa Johan skrev i sociala medier om sin starka reaktion på domen. Och han möttes av omvärldens medkänsla och värme. Han krävde även ett möte med Danmarks statsminister Mette Fredriksen, som direkt kvitterade att hon kommer ta kontakt med Johan. Jag har också en dialog med min danske motsvarighet, Nicolai Wammen. Han har flera gånger publikt uttryckt sin bestörtning över fallet, och efter domen sagt att den danska lagstiftningen nu ska ses över. Det var ett väldigt fint möte med Johan. Alla föräldrars värsta mardröm är att förlora ett barn, och inga ord i världen kan förstås ändra på det. Men omtanke spelar roll, och jag är tacksam för att Johan ville ses och prata. Tack, Johan. Vi är många som tänker på dig och hela Christians familj. Du har fått politiken att lyssna, både i Danmark och i Sverige, och du har rätt att förvänta dig handling”. Vi väljer att sätta brottsoffret först Vi vill att farliga brottslingar ska sitta inne så att skötsamma människor kan vara trygga ute. Det är rättvisa. Det är upprättelse.

I morgon kl. 11.30 bjuder energi- och näringsminister Ebba Busch och Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup in till en pressbriefing. På pressbriefingen ges en lägesbild av Sveriges energiförsörjning inför vintern. Tid: 22 oktober 2026 kl. 11.30 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Regeringens pressrum, Rosenbad. Ingång Drottninggatan 1. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast torsdag den 22 oktober kl. 10.30 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpassering. Inpassering från kl. 11.00. Deltagande sker i mån av plats. Anmälan till pressträff den 22 oktober kl. 11.30 - extern webbplats,

För Camilla Mårtensen handlar liberal politik om friheten att forma sitt eget liv. Att kunna försörja sig själv, starta företag och känna sig trygg. Med erfarenhet från kommun, region och företagande tar hon sig an riksdagsuppdraget med ödmjukhet, energi och stolthet. Det var missnöjet med dåliga förskolor som fick Camilla Mårtensen att engagera sig politiskt, strax före 40-årsåldern. Sedan dess har hon arbetat med politik på både kommunal och regional nivå. Hon är utbildad socionom och yrkeslärare och har drivit företag genom hela sitt yrkesliv. Från åren som kommunpolitiker är hon särskilt stolt över arbetet med att införa små barngrupper i förskolan. I Region Skåne lyfter hon fram utvecklingen av sjukvård i hemmet. På riksnivå är arbetet mot mäns våld mot kvinnor och de förbättringar som genomförts för att bekämpa hedersvåld viktiga för henne. Friheten är den röda tråden i hennes engagemang. Den handlar om att genom utbildning kunna stå på egna ben och skapa ett liv med möjligheter, exempelvis genom eget företagande. Men också om trygghet och livskvalitet. Att vara säker hemma och på gator och torg, kunna välja bra livsmedel och ha tillgång till ren luft och storslagen natur. Möjligheten att själv kunna välja hur man vill leva sitt liv. Camilla vill också bidra till större förståelse för marknadsekonomins betydelse. Hon ser företagande och ekonomisk utveckling som förutsättningar för att finansiera en välfärd i världsklass. Hon vill att Liberalerna vara tydliga i samhällsdebatten och ge svar på de frågor människor ställer. Vi ska vara relevanta i samhällsdebatten och alltid ge svar på dagsaktuell politik med individens frihet i fokus. Att företräda Liberalerna i riksdagen är ett uppdrag hon tar sig an med både respekt och framtidstro. Jag gör det med stor ödmjukhet men också med energi och stolthet för vad vårt parti åstadkommit och kommer åstadkomma i framtiden. Utanför politiken har familjen en stor plats i livet. Camilla har varit gift i 30 år och har tre vuxna söner, två svärdöttrar och tre barnbarn som hon beskriver som ljuvliga. Hon älskar mat och är utbildad sommelier. Ett annat stort intresse finns vid drejskivan. Jag är besatt av att dreja koppar.

Fredagen den 23 oktober 2026 klockan 9 sammanträder regeringen med EU-nämnden inför möten i EU:s ministerråd för jordbruks- och fiskefrågor, samt transport, telekommunikations- och energifrågor. Regeringen rapporterar samtidigt från tidigare möten i samma ministerråd. Från regeringen deltar landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och statssekreterare Ulrika Hoff.

Torsdagen den 22 oktober håller finansutskottet ett öppet sammanträde​ med riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg med anledning av riksrevisorns årliga rapport 2026 och Riksrevisionens uppföljningsrapport 2026. Finansutskottet bjuder årligen in riksrevisorn till ett offentligt sammanträde om riksrevisorns årliga rapport och Riksrevisionens uppföljningsrapport. Det offentliga sammanträdet bidrar till öppenhet och transparens om effekterna av den statliga verksamheten vilket är en förutsättning för att bevara ett högt förtroende för de statliga myndigheterna och samhällets institutioner. Tid: Klockan 10–11.30 Plats: Andrakammarsalen, Östra riksdagshuset, ingång Riksplan Norrbro 1A. Hitta till riksdagen Sammanträdet är öppet för allmänheten och media och går att följa direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv. Program 10.00 Finansutskottets ordförande Mikael Damberg (S) hälsar välkommen. Riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg presenterar de viktigaste iakttagelserna från de två senaste rapporterna från 2026. 10.20 Frågor och diskussion med finansutskottets ledamöter. Ca 11.30 Finansutskottets vice ordförande Edward Riedl (M) avslutar. Följ sammanträdet Webb-tv: Finansutskottets öppna sammanträde om riksrevisorns årliga rapport och Riksrevisionens uppföljningsrapport Pressackreditering till riksdagen Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information finns på riksdagens webbplats. Pressackreditering Kontaktperson för media Katarina Stenmark, föredragande, telefon 08-786 42 72 e-post [email protected]

I dag har riksdagen valt vilka ledamöter som under valperioden 2026–2030 ska ingå i Domarnämnden, Europarådets svenska delegation samt styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Riksdagen valde enligt det förslag som valberedningen tagit fram efter nomineringar från partierna. Valberedningens förslag – ledamöter till Domarnämnden, Europarådets svenska delegation och styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (pdf, 95 kB) Domarnämnden Domarnämnden lämnar förslag till regeringen i ärenden om utnämning av ordinarie domare eller hyresråd. Domarnämnden består av 9 ledamöter, varav riksdagen väljer 2. Övriga ledamöter utses av regeringen. Ledamöter Personliga ersättare • Kenneth G Forslund för Susanne Eberstein • Malin Blixt för Ludvig Ceimertz Europarådets svenska delegation Europarådet arbetar för att skapa en gemensam värdegrund grundad på krav på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den svenska delegationen till Europarådets parlamentariska församling består av 6 ledamöter som väljs av riksdagen. • Victoria Tiblom (SD) • Ulrika Westerlund (MP) • Martin Hallander (KD) Suppleanter Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Stiftelsen för Riksbankens Jubileumsfond ska främja och understödja humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Styrelsen består av tolv ledamöter. Nu har 5 ledamöter valts. Riksdagen har även valt personliga suppleanter för två redan invalda ledamöter. Gäller från och med 1 november 2026 till och med 31 oktober 2028 Gäller från och med 1 november 2026 till och med 31 oktober 2030 • Anna-Caren Sätherberg (S) Personliga suppleanter • Lawen Redar (S) för Niklas Karlsson (S) • Oliver Rosengren (M) för Louise Meijer (M) • Björn Wiechel (S) för Anna-Caren • Tommy Möller för Peter Aronsson • Joakim Järrebring (S) för Åsa Westlund (S) • Viktor Wärnick (M) för Marie-Louise Hänel Sandström (M) För mer information Riksdagsförvaltningens presstjänst, telefon: 08-786 62 00, e-post: [email protected]

Den 19 oktober deltar jämställdhetsminister Nina Larsson i EU:s ministerrådsmöte för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (EPSCO) i Luxemburg. På dagordningen står bland annat frågor om kvalitetsjobb i unionen och hur jämlikhet kan stärka Europas konkurrenskraft. Under mötet väntas rådet anta en rådsslutsats om jämlikhet som drivkraft för tillväxt och konkurrenskraft i EU. Den omfattar bland annat frågor om jämställdhet, hbtqi-personers lika rättigheter och arbetet mot rasism. – Jämställdhet är bra business! Forskning visar att jämställdhet och ökad lönsamhet leder till samhällsekonomiska vinster. När både kvinnor och män kan nå sin fulla potential så stärks konkurrenskraft och tillväxt i Europa, säger jämställdhetsminister Nina Larsson. Ministrarna kommer också att diskutera EU-kommissionens kommande initiativ för kvalitetsjobb. Samtalen väntas handla om hur Europas konkurrenskraft och sociala modell kan stärkas, för att skapa och behålla kvalitetsjobb i hela EU. Rådet väntas även anta en rekommendation om åtgärder mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, med fokus på att motverka socialt utanförskap och stärka människors möjligheter till egen försörjning.

Talman Andreas Norlén har idag den 19 oktober gett Elisabeth Thand Ringqvist (C) i uppdrag att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Talman Andreas Norlén har sedan torsdagen den 15 oktober samtalat enskilt med företrädare för riksdagspartierna. Talmannen har även överlagt med de vice talmännen och informerat kungen. Talmannen har gett Elisabeth Thand Ringqvist (C) i uppdrag att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Elisabeth Thand Ringqvist kommer att rapportera sitt sonderingsuppdrag senast den 26 oktober 2026. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Efter många år som skolpolitiker i Tranås tar Erik Nygårds med sig ett brett samhällsengagemang till riksdagen. Erik tar plats som ledamot i konstitutionsutskottet. Men bakom politikern finns också en föreningsmänniska, en blivande farfar och en skicklig frallbagare. Ett stort samhällsintresse fanns redan där. Det politiska engagemanget tog fart när någon frågade Erik Nygårds om han ville vara med. Frågan kom under en stökig period på jobbet, när han också kände ett behov av att hitta ett nytt sammanhang. Sedan dess har han haft flera politiska uppdrag. Hemma i Tranås har han varit ordförande i barn- och utbildningsnämnden och ledamot i kommunstyrelsen och dess arbetsutskott. Han har också varit ersättare i regionfullmäktige och styrelseledamot i ett regionägt bolag. Nu väntar arbetet i riksdagen. Oerhört spännande, roligt och hedrande. Jag är både taggad och tacksam! Fyra områden som hänger ihop Skolan har länge varit central i Erik Nygårds politiska arbete. Genom yrkeslivet har han också arbetat mycket med näringslivs- och arbetsmarknadsfrågor, medan det ideella engagemanget har omfattat migration och integration. Han ser dem också som viktiga för Liberalerna under mandatperioden. Näringsliv och arbetsmarknad hänger, framhåller han, nära samman med skattefrågorna och möjligheterna att skapa tillväxt. Av det han hittills har drivit politiskt är det ett förslag som han särskilt lyfter fram: Etableringsventilen som antogs av förra landsmötet är nog det jag är mest stolt över hittills. Ett engagemang med personliga erfarenheter Bakom engagemanget finns också personliga berättelser. Erik Nygårds har nära relationer med afghanska vänner som kom till Sverige som ensamkommande. En av dem är Ahmad Shah, som hämtades av gränspolisen under en skolföreställning i gymnasiets aula. Eriks egen livshistoria rymmer också ett betydelsefullt möte. Han är adoptivbarn och träffade sina biologiska föräldrar för första gången när han var 27 år. I dag är han 61 år, gift med Lena och pappa till tre vuxna barn. Snart blir han också farfar. Han har studerat till informatör vid dåvarande Högskolan i Växjö och är en engagerad föreningsmänniska som har haft både ordförande- och kassörsuppdrag. Tillsammans med Lena hyr han ut ett fritidshus via Airbnb. Och han lyfter gärna fram ytterligare en färdighet: Jag är bra på att baka frallor! Inför mandatperioden vill Erik både lära sig nytt och göra skillnad. På frågan om sina förväntningar svarar han: Att jag ska lära mig en väldans massa nytt och samtidigt bidra till att Sverige blir ett bättre land att bo och leva i.

Talman Andreas Norlén har gett Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist i uppdrag att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Nu bjuder hon in samtliga partiledare till samtal. – Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, säger Elisabeth Thand Ringqvist. För Centerpartiet står jobben, klimatet och välfärden i centrum. – Centerpartiet vill se en handlingskraftig regering som skapar fler jobb, minskar utsläppen och stärker välfärden. Nu kommer jag att bjuda in alla partiledare till samtal, fortsätter Elisabeth Thand Ringqvist. Elisabeth Thand Ringqvist beskriver utgångsläget som svårt, med många låsningar men ser det som sitt uppdrag att titta på ett mittenalternativ. – I det mittenalternativ som vi ser framför oss är den högst troliga statsministerkandidaten Magdalena Andersson, som leder det största partiet, säger Elisabeth Thand Ringqvist till TT.

Idag är det exakt fyra år sedan den moderatledda regeringen tillträde. Fyra år har gått fort. Men vi har fått mycket gjort sedan dess. För fyra år sedan fanns det medborgare som hade börjat fråga sig om Sveriges stora samhällsproblem överhuvudtaget kunde lösas. Vi moderater var övertygade om att det kunde gå. Och nu har vi visat det i praktiken. Vi har besegrat inflationen. Sverige har gått från botten till toppen av tillväxtligan i EU. Vi har minskat skattebördan för hårt arbetande människor och sett till att vanliga familjer har mer pengar kvar i plånboken. Vi genomför en historisk upprustning av det svenska försvaret och har nu 31 allierade i Nato. Vårdköerna har minskat med 40 procent. Och skjutningar har minskat med 80 procent, samtidigt som mer än dubbelt så många gängkriminella nu grips utomlands. Moderaterna är ett parti att lita på. Vi har fått ordning på Sverige och visat att vi får saker gjorda. Vi står på hårt arbetande människors sida, för ett rättvisare Sverige där ansträngning lönar sig och brott straffar sig. Ett tryggt land, där barn och unga vågar tro på framtiden och där drömmen om ett eget hem, familj eller företag är inom räckhåll. Sverige är på rätt väg men vi är inte framme.

Talman Andreas Norlén har diskuterat med partiföreträdarna per telefon om hur regeringsbildningsprocessen ska tas framåt. Talmannen kommer att ha fortsatta informella samtal och återkomma med besked om nästa steg i processen måndagen den 19 oktober. – Jag kommer nu att reflektera över den information jag har fått från partiledarna och ha fortsatta diskussioner. Jag förutsätter också att även partiledarna utnyttjar tiden väl för sina fortsatta samtal. Det krävs inte att någon har ett formellt sonderingsuppdrag för att partierna ska kunna ha dialog med varandra, säger talman Andreas Norlén. Pressträff Med anledning av nästa steg i regeringsbildningen möter talman Andreas Norlén media i riksdagens presscenter. Tid: Måndag 19 oktober, klockan 13.30 Plats: Riksdagens presscenter, plan 5, Västra riksdagshuset. Pressträffen kan följas via webb-tv på riksdagen.se. Webb-tv Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Vi söker dig som trivs med omväxlande arbetsuppgifter som omfattar administration, kommunikation och politisk beredning. Arbetstempot kan variera, med vissa högintensiva perioder, exempelvis under valår. Du behöver därför vara stresstålig, flexibel och kunna prioritera mellan flera arbetsuppgifter samtidigt, utan att tumma på noggrannhet och kvalitet. Tjänsten innebär en del ensamarbete och stort eget ansvar. Det är därför viktigt att du är självgående, strukturerad och ordningsam, kan planera och utföra arbetsuppgifter effektivt samt har förmåga att hålla deadlines. Du behöver kunna ta egna initiativ, se vad som behöver göras och säkerställa att uppgifter blir genomförda och följs upp. Samtidigt behöver du ha en god social förmåga, kunna samarbeta i en större grupp, med andra partier, bidra till att vägleda och motivera andra samt vara en del av organisationens utvecklingsarbete. Att du delar Vänsterpartiets ideologi förutsätter vi. Arbetsuppgifter I rollen som politisk sekreterare är du ett stöd till vår gruppledare i Region Sörmland. Arbetet omfattar mycket skrivande, framtagande av budget, valmaterial och andra dokument. Detta kräver god kunskap om exempelvis Vänsterpartiets politik och förutsätter kunskap kring arbete i en politisk styrd organisation. Du har mycket god förmåga att uttrycka dig på svenska i tal och skrift. Då tjänsten innebär omfattande skrivarbete är det viktigt att kunna formulera tydliga, välstrukturerade texter, samt kunna ta till sig långa ibland svåra texter. Arbetet innebär även skötsel av kontorsuppgifter, bokning av resor och lokaler, ekonomi, förberedelse av möten, protokollskrivning med mera. Det är viktigt att du har god administrativ förmåga, ett väl utvecklat ordningssinne och förmåga att hålla reda på detaljer, tider, dokument och uppföljningar. Du kan komma att hålla i olika interna utbildningsinsatser och ansvarar för sociala medier samt layoutarbete med trycksaker. Därför är kunskaper inom foto, fotoredigering och kommunikationserfarenhet viktiga. Vi söker dig som är strukturerad, noggrann och lyhörd för vad som behöver göras. Du behöver vara stresstålig och flexibel, kunna ställa om när förutsättningarna förändras och ibland arbeta mot snäva deadlines. Även under perioder med hög arbetsbelastning behöver du kunna behålla överblicken, prioritera rätt och se till att arbetsuppgifterna blir utförda med god kvalitet. Vänsterpartiet Region Sörmland arbetar nära Vänsterpartiet Sörmlands distriktsorganisation. Distriktet behöver anställa en kommunikatör som sköter sociala media, är behjälplig i planering av träffar i distriktet, planering med mera. Distriktet har en ombudsperson anställd. Arbetsledare är distriktsordförande. Vad erbjuder vi dig? Ett flexibelt och utvecklande arbete. Vänsterpartiet och regionen erbjuder en hel del fortbildning. Regionen har friskvårdspeng på i dagsläget 5 000 kr. Och inte minst får du träffa många trevliga vänsterpartister och vara med och utveckla vår politik framöver. Vi ser fram emot din ansökan. Placering: Länsövergripande i Sörmland, men stationerad i Nyköping (1 h från Stockholm), viss möjlighet till arbete på distans, resor ingår Omfattning: 100% – En övergripande del som anställd på Region Sörmland som politisk sekreterare och en mindre del som anställd av Vänsterpartiet Sörmland som kommunikatör: Innevarande mandatperiod är fördelningen 75%-25%, efter nyår 85%-15%. Anställningsform: Tidsbegränsad anställning som styrs av mandatlängden (4 år), men möjlighet till fortsättning kan finnas. Oreglerad arbetstid, Kvälls- och helgtjänstgöring ingår i arbetet Tillsättning och intervju: Vi vill ha din ansökan senast 8 november 2026. Behovet att anställa är omedelbart varpå intervjuer kommer att ske fortlöpande. Lönesättning: Politisk sekreterare utifrån Region Sörmlands arvodesreglemente, Kommunikationstjänsten regleras genom Handels kollektivavtal. Särskild information: Denna anställning ses som politiskt uppdrag vilket berättigar till ”omedelbar” tjänstledighet. Krav: B-Körkort, gärna tillgång till bil. Goda kunskaper i Office-programmen. Meriterande: Tidigare arbete i politiskt styrd organisation, engagemang i folkrörelse, Högskoleexamen inom politik, samhällsfrågor, kommunikation. Goda kunskaper i digitala kommunikations-, bild, och layoutverktyg. Hur ansöker du? Skicka din ansökan med personligt brev, CV och referenser senast 8 november till: [email protected] I urvalet kan arbetsprover ingå. Frågor Frågor ställs till Elinor Sundén, gruppledare för Vänsterpartiet Region Sörmland [email protected]

Är du en samhällsintresserad liberal? Vill du veta mer om hur det politiska arbetet i riksdagen går till? Passa i sådana fall på att söka praktikplats hos Liberalernas parti- och riksdagskansli i Stockholm. Liberalerna erbjuder praktik vid partiets parti- och riksdagskansli våren 2027. Uppgifterna på parti- och riksdagskansliet handlar både om det praktiska riksdagsarbetet liksom om politisk kommunikation. Vi kan erbjuda terminspraktik för dig som studerar på en högskoleutbildning med inriktning mot samhällsvetenskap, juridik, kommunikation eller journalistik, eller för dig som studerar kommunikation på en yrkeshögskola. Det är viktigt att du har god analytisk förmåga och har lätt för att uttrycka dig på svenska i tal och skrift. Som praktikant hos oss får du prova på arbetsuppgifter i en politisk organisation. Det kan vara frågor av utredningskaraktär eller mediehantering och planering av medie- och sociala medieinsatser. I arbetsuppgifterna kan ingå att ta fram underlag i en särskild politisk fråga, skriva utkast till debattartiklar, ta fram sociala medier-poster eller på annat sätt bistå Liberalernas riksdagsledamöter i deras arbete. Omvärldsbevakning och omvärldsanalys ingår också i de arbetsuppgifter du får prova på. Vi vill ha din ansökan senast måndagen den 2 november 2026 och kallar löpande till intervjuer via digitala verktyg eller personligt besök. Praktikstart sker i enlighet med lärosätets kalenderhalvår, motsvarande 30 högskolepoäng. Ideellt engagemang är meriterande i urvalsprocessen. Skicka din ansökan (max en A4), kontaktuppgifter till din praktiksamordnare samt ditt CV till: [email protected]. För mer information kontakta Maria Noleryd, kanslichef vid riksdagskansliet, [email protected], eller Emmeli Lindberg, kommunikationschef, emmeli.lindberg@liberalerna. Välkommen med din ansökan!

Ryssland fortsätter att eskalera sina attacker mot civila mål i Ukraina. Särskilt energirelaterad infrastruktur och transportvägar utgör måltavlor vilket slår hårt mot Ukrainas ekonomi och mot civilbefolkningen. Sverige bidrar därför med ett civilt stödpaket om 522 miljoner kronor för 2026 till de mest akuta behoven i Ukraina inför och under vintern. – Rysslands hänsynslösa attacker mot Ukrainas civilbefolkning och civila infrastruktur är målmedvetna försök att bryta ner Ukrainas motståndskraft. Genom att slå mot bland annat el och värme försöker Ryssland göra den annalkande vintern outhärdlig för det ukrainska folket. Det nya svenska stödet går bland annat till utrustning och installationer för energiförsörjning. I denna del förväntas stödpaketet bidra till el och värme i hemmen för omkring 150 000 ukrainare i samhällen över hela landet och till att nödvändiga tjänster som sjukhus, skolor, telekommunikation och vattenförsörjning i dessa samhällen får den energi de behöver för att fungera, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa. – Rysslands attacker mot Ukrainas hamnar, vägar och järnvägar slår hårt mot det ukrainska folket. När infrastruktur förstörs är det också ett hårt slag mot Ukrainas ekonomi, ett hot mot den globala livsmedelsförsörjningen och något som påtagligt försvårar människors vardag. Sverige står stadigt vid Ukrainas sida. Därför bidrar vi nu med ytterligare 60 miljoner kronor till den internationella transportstödsfond som Sverige tagit initiativ till och varit med och format. Pengarna ska bidra till att återställa viktig transportinfrastruktur, bland annat järnvägar och gränsövergångar, säger Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Det nya stödpaketet innefattar 271 miljoner kronor i energistöd genom FN:s utvecklingsprogram (UNDP), 60 miljoner kronor genom Transportstödfonden för Ukraina (UTSF), och 50 miljoner kronor i humanitärt stöd, varav 20 miljoner kronor till FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och 30 miljoner kronor till FN:s livsmedelsprogram (WFP). Dessutom ges stöd om 67 miljoner kronor för att stärka Ukrainas civila cybersäkerhet samt 74 miljoner kronor till Världshälsoorganisationen (WHO) för att stärka Ukrainas hälso- och sjukvård, folkhälsoarbete och beredskap mot smittsamma sjukdomar. Stöden till UNDP och Transportstödsfonden förmedlas genom Sida och går till att möta Ukrainas mest prioriterade behov på energi- respektive transportområdet. Även stöden till WHO och civil cybersäkerhet förmedlas genom Sida och stödet till civil cybersäkerhet samordnas inom Tallinnmekanismen. Stöden till UNHCR och WFP går till insatser för skydd av internflyktingar samt tryggad livsmedelsförsörjning. Sveriges stöd till Ukraina Det nya stödpaketet om 522 miljoner kronor innebär att Sveriges stöd till Ukraina, sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes 2022, uppgår till totalt cirka 158 miljarder kronor, varav cirka 29,6 miljarder kronor är civilt stöd. För 2026 beräknas det civila stödet hittills uppgå till cirka 10,1 miljarder kronor.

Torsdagen den 15 oktober prövades talmannens förslag till ny statsminister i kammaren. Talmannens förslag var Magdalena Andersson (S). Riksdagen röstade nej till talmannens förslag då fler än hälften av riksdagens ledamöter röstade emot förslaget. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar mot talmannens förslag till ny statsminister går det inte igenom. Annars är det godkänt. Voteringsresultatet i kammaren: Så röstade partierna Socialdemokraterna Ja – 99 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Moderaterna Ja – 0 röster, Nej – 70 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Sverigedemokraterna Ja – 0 röster, Nej – 62 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Vänsterpartiet Ja – 0 röster, Nej – 29 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 1 Centerpartiet Ja – 0 röster, Nej – 25 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Kristdemokraterna Ja – 0 röster, Nej – 22 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Miljöpartiet Ja – 0 röster, Nej – 21 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 1 Liberalerna Ja – 0 röster, Nej – 19 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Dokument Omröstning: Prövning av talmannens förslag till statsminister den 15 oktober Webb-tv Prövningen av talmannens förslag till statsminister går att se i efterhand via riksdagens webb-tv. Sändningen tolkades till teckenspråk. • Webb-tv: Prövning av talmannens förslag till statsminister • Webb-tv: Prövning av talmannens förslag till statsminister – teckenspråkstolkad Vad händer nu? Om ett förslag till statsminister inte får tillräckligt stöd vid en omröstning i riksdagen får talmannen lägga fram ett nytt förslag till statsminister. Talmannen får lägga fram sammanlagt fyra förslag till statsminister. Om inget av förslagen godkänns av riksdagen ska extra val hållas inom tre månader. Bakgrund Söndagen den 13 september var det val till riksdagen. Den 17 september begärde statsminister Ulf Kristersson (M) att bli entledigad från sitt uppdrag som statsminister och talmannen beslutade att entlediga statsministern samt övriga statsråd. Talmannen har till uppgift att ta fram ett förslag till ny statsminister för riksdagen att ta ställning till. I uppdraget ingår att samtala med företrädare för samtliga riksdagspartier samt att överlägga med de vice talmännen. Talmannen håller också statschefen informerad om det aktuella läget i arbetet med att ta fram förslag till statsminister. Fram till dess att en ny regering tillträtt i samband med en skifteskonselj är Ulf Kristersson (M) statsminister i övergångsregeringen som består av företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Mer information • Så bildas en ny regering

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag som handlar om att säkerställa att framtida elräkningar ska vara överkomliga för slutkunderna i unionen. Näringsutskottet har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen och bedömer bland annat att det är alltför långtgående. Syftet med EU-kommissionens förslag är att säkerställa mer överkomliga elräkningar genom att minska systemkostnaderna och använda det befintliga elnätet mer effektivt. Förslaget syftar också till att främja elektrifieringen och digitaliseringen av elsystemet. Förslaget innehåller bland annat nya och mer detaljerade regler om utformningen av så kallade elnätstariffer. En elnätstariff är det pris som slutkunder betalar för anslutning till och användning av elnätet. Tariffen består av flera priskomponenter som kan vara fasta eller rörliga. Förslaget innehåller också regler om energibeskattning som syftar till att främja användningen av el framför naturgas. Bland annat föreslås att el ska beskattas mer förmånligt än naturgas och att medlemsstaterna under vissa förutsättningar ska kunna tillämpa nedsatta skattesatser på el som används av energiintensiva företag. Utskottet delar EU-kommissionens uppfattning att ett effektivt utnyttjande av de europeiska elnäten har betydelse för EU:s konkurrenskraft, försörjningstrygghet och fortsatta elektrifiering. Däremot har utskottet invändningar mot förslagen som handlar om elnätstariffer och regler om energibeskattning. Utskottet bedömer att EU-kommissionen i dessa delar inte i tillräcklig utsträckning har visat att målen inte kan uppnås av medlemsstaterna själva. Mot bakgrund av detta anser näringsutskottet att EU-kommissionens förslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, det vill säga att det handlar om en fråga som inte bör beslutas på EU-nivå. Därför föreslår utskottet att riksdagen ska invända mot förslaget i ett motiverat yttrande. Om subsidiaritetsprövning Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut är onsdagen den 21 oktober. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Näringsutskottets ledamöter Dokument Näringsutskottets betänkande 2026/27:NU8 Framtidssäkring av elräkningar i unionen Kontaktperson för media Edvin Hasangjekaj, utskottshandläggare näringsutskottet, telefon: 08-786 40 00, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Regeringen föreslår en ny lag som anpassar regler om produktansvar till den tekniska utvecklingen och stärker möjligheten för skadelidande att få ersättning. Den nya lagen bygger på ett nytt EU-direktiv. Regler om produktansvar bygger på principen att tillverkare har ett strikt ansvar för person- och sakskador som orsakas av produkter med säkerhetsbrister. I dag är allt fler produkter uppkopplade och innehåller digital teknik. Med den nya lagen anpassas regelverket till den tekniska utvecklingen och den digitala ekonomin samt skapar en bättre balans mellan företag och skadelidande. De nya reglerna innebär att tillverkare kan hållas ansvariga för fler typer av produkter, inte bara fysiska varor och el, utan även digitala produkter som appar och annan mjukvara. Skador som uppstår när information förloras eller förvanskas omfattas också. En viktig förändring är att självrisk vid sakskador tas bort, vilket ger den skadelidande rätt till full ersättning. Dessutom uppdateras reglerna om bevisbörda och preskriptionstid. Den nya lagen bygger på ett nytt EU-direktiv och föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Andre vice talman Julia Kronlid deltar den 15–16 oktober i Europarådets parlamentariska församlings talmanskonferens i Rom. Teman för årets debatter är: • Starka och motståndskraftiga demokratier: enade i kampen mot hybridhot. • Artificiell intelligens och dess påverkan på arbetsmarknaden • Att förnya den regelbaserade internationella ordningen: parlamentens roll i att hantera och möta dagens kriser. Bakgrund Europarådets parlamentariska församlings talmanskonferens arrangeras vartannat år, antingen i Strasbourg eller i ett värdland. Cirka 65 talmän och vice-talmän samt närmare 400 delegater deltar i konferensen. Europarådet arbetar för att skapa en gemensam värdegrund baserad på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Sverige var med och grundade Europarådet och dess parlamentariska församling år 1949. Europarådet har i dag 46 medlemsländer. För mer information Anna-Sara Hultgård, internationell rådgivare, telefon 076 133 22 40, e-post [email protected] Pernilla Eldblom, talmannens pressekreterare, telefon 072 209 59 14, [email protected]

Talman Andreas Norlén kommer under eftermiddagen den 15 oktober att diskutera med övriga partiledare om hur processen med regeringsbildningen ska fortskrida. Riksdagen prövade torsdagen den 15 oktober talman Andreas Norléns förslag om Magdalena Andersson (S) som statsminister. Riksdagen röstade nej till talmannens förslag då fler än hälften av riksdagens ledamöter röstade emot förslaget. Eftersom Magdalena Andersson inte har godkänts av riksdagen kommer talmannen i dag att diskutera med övriga partiledare per telefon om hur processen ska tas framåt. Talmannen kommer därefter att överväga nästa steg i processen. Mer information lämnas under fredagen. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Regeringen har beslutat att skicka betänkandet Traditionell eller rationell – En premiepension som kan nå målen (SOU 2026:49) på remiss. Utredningen har analyserat hur premiepensionssystemet kan bli enklare att förstå och bättre anpassat till pensionstiden. – Därför har regeringen låtit se över hur systemet kan göras enklare, tydligare, tryggare och mer kostnadseffektivt samtidigt som valfriheten värnas, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje. Utredningen, som tillsattes efter överenskommelse i pensionsgruppen, föreslår bland annat att staten framöver ska erbjuda en statlig utbetalningsprodukt för premiepension, att AP7 Såfa ska vara denna produkt, samt att den traditionella försäkringen ska sluta erbjudas och avvecklas. Samtidigt föreslås att det ska vara möjligt att välja bort den traditionella försäkringen för de som redan valt – något som inte är möjligt idag. Förslagen påverkar inte pensionärers möjligheter att välja fonder på premiepensionens fondtorg. Genom remitteringen får berörda myndigheter, organisationer och andra intressenter möjlighet att lämna synpunkter på förslagen innan regeringen tar ställning till det fortsatta arbetet. Sista dag att svara på remissen är den 1 februari 2027.

En statlig utredning har tagit fram förslag på lagstiftning för att genomföra EU:s direktiv om inrättande av ett EU-intyg om funktionsnedsättning och ett EU-parkeringstillstånd. Genom ett till direktiv ska regelverket också utvidgas till att omfatta tredjelandsmedborgare bosatta i EU. EU-direktiven syftar till att stärka den fria rörligheten och främja självständighet, delaktighet och likabehandling för personer med funktionsnedsättning inom unionen genom gemensamma och ömsesidigt erkända handlingar. Ett nytt EU-funktionshinderskort Utredningen föreslår att EU-intyget om funktionsnedsättning ska benämnas EU-funktionshinderskort i svensk rätt. Enligt EU:s direktiv ska kortet styrka varaktig funktionsnedsättning och underlätta tillgång till särskilda villkor och förmåner inom EU. Eftersom något motsvarande bevis inte finns i Sverige i dag föreslår utredningen en ny lag och förordning om EU-funktionshinderskort. Försäkringskassan föreslås bli ansvarig myndighet. EU-parkeringstillstånd Gällande parkeringstillstånd för rörelsehindrade föreslår utredningen att dagens regler anpassas genom att det införs ett nytt EU-parkeringstillstånd som ska fungera som ett bevis på rätten till parkeringsvillkor och parkeringsmöjligheter som är reserverade för personer med funktionsnedsättning. Tillståndet ska gälla i hela EU och utfärdas i ett gemensamt EU-format. Utredningen föreslår att kommunerna även fortsättningsvis ska ansvara för ansökningar och beslut, medan Transportstyrelsen föreslås få ett nationellt ansvar för tillverkning, distribution, register över återkallade tillstånd samt informationsutbyte med andra medlemsstater. Information, samordning och uppföljning Utredningen föreslår att Myndigheten för delaktighet får ett övergripande ansvar för samlad information och uppföljning av EU-direktiven.

Utredare Stefan Jansson har i dag presenterat förslag om förbättrad informationsdelning mellan polis, larmcentral och ambulans. Syftet är att öka säkerheten för personalen och förebygga våld i samband med ambulansuppdrag. Ladda ner: • Presentationsbilder från pressträff den 15 oktober 2026 (pdf 189 kB) Hovrättsrådet Stefan Jansson har fått i uppdrag att kartlägga och analysera hur information delas mellan ambulanssjukvården, övrig hälso- och sjukvård, inklusive larmcentraler, och andra aktörer såsom polis och räddningstjänst. Utredningen skedde internt i Regeringskansliet, en så kallad bokstavsutredning, men förslagen är utredarens egna. Syftet med utredningen är att stärka möjligheterna att göra adekvata riskbedömningar vid hot och våld. Utredaren föreslår nu följande åtgärder för att öka tryggheten och säkerheten för personalen: • Bättre informationsutbyte: Det ska bli lättare för polis, larmcentral och ambulans att lämna uppgifter till varandra när det behövs i samband med vård. • Tydligare journalföring: Patientjournaler ska kunna innehålla uppgifter om patienters agerande mot personal, om det är absolut nödvändigt för att förebygga skador. • Nationella riktlinjer: Att Polismyndigheten får i uppdrag att ta fram gemensamma riktlinjer för riskbedömningar och samverkan vid hot och våld. • Ny tystnadsplikt: Att införa tystnadsplikt inom privat ambulanssjukvård för uppgifter som delas enligt den nya bestämmelsen.

Miljöpartiet står fast vid Magdalena Andersson som statsministerkandidat och vill se en rödgrön majoritetsregering. Men eftersom det saknas ett färdigt regeringsförslag och en gemensam överenskommelse kommer MP att rösta nej. Det handlar inte om att säga nej till Magdalena Andersson, utan om att säkerställa att Miljöpartiet är en del av den regering och den politik som partiet förväntas stödja. Miljöpartiet vill se en ny politisk riktning för Sverige. Efter fyra år med Tidöpartiernas politik behöver Sverige en regering som tar klimatkrisen på allvar, minskar klyftorna, stärker välfärden och bygger ett samhälle där fler får framtidstro och trygghet. Väljarna har gett oss ett mandat att driva den förändringen. Det mandatet ska vi förvalta. Magdalena Andersson är fortfarande vår statsministerkandidat Miljöpartiet står bakom Magdalena Andersson som statsministerkandidat. Vårt mål är att hon ska leda en rödgrön majoritetsregering där Miljöpartiet ingår och där vi tillsammans kan genomföra den politik som Sverige behöver. Men en statsministeromröstning handlar inte bara om en person. Den handlar också om vilken regering som ska styra landet och vilken politik den ska genomföra. Vid den aktuella omröstningen fanns det inget färdigförhandlat förslag till en gemensam rödgrön regering. Det fanns inte heller någon framförhandlad regeringsöverenskommelse. Förslaget som låg på bordet var istället en ren socialdemokratisk regering, som Magdalena Andersson själv uppgett att hon inte hade sonderat för. Miljöpartiet kunde därför inte rösta ja till ett regeringsalternativ som inte var förankrat i en överenskommelse med oss. Att trycka rött var ett sätt att vara tydliga med att vårt stöd för Magdalena Andersson hänger samman med möjligheten att bilda en regering som vi faktiskt kan stå bakom. Vi har redan visat att rödgrönt samarbete gör skillnad Samtidigt har Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet samarbetat i riksdagen. Tillsammans har vi tagit initiativ för att stoppa tonårsutvisningar, driva på för att frysa EU:s handelsavtal med Israel och stoppa förslag om fossilsubventioner. Vi har också arbetat för en skarpare klimatpolitik i EU. Det visar att det finns möjligheter att förändra politiken genom ett rödgrönt samarbete. Men samarbetet behöver också omsättas i en gemensam regering som kan ta ansvar för helheten. Klimatkrisen väntar inte. Inte heller arbetslösheten, den växande ojämlikheten eller behovet av en stark välfärd i hela landet. Sverige behöver en regering som snabbt kan ställa om politiken och genomföra de reformer som krävs. Därför vill Miljöpartiet att arbetet med att forma en rödgrön majoritetsregering ska gå framåt så snart som möjligt. Att rösta rött var inte att överge målet om en rödgrön regering. Det var att markera att en sådan regering måste bygga på en verklig överenskommelse och att Miljöpartiet måste kunna ta ansvar för den politik som förs. Vi står fast vid vårt mål: en regering ledd av Magdalena Andersson, med Miljöpartiet som en del av regeringsunderlaget och med en tydlig politik för klimatet, jämlikheten och välfärden. Herr talman, Svenska folket har röstat för en ny riktning. Vi har en rödgrön majoritet i riksdagen. Miljöpartiet gick till val på att genomföra en rättvis klimatomställning och bygga ihop ett Sverige som slitits isär av ökade klyftor, fattigdom och en växande främlingsfientlighet. Vi har fått ett tydligt mandat från väljarna att minska utsläppen, stärka jämlikheten, stoppa tonårsutvisningarna och satsa på välfärden i hela landet. Det mandatet ska vi göra verkstad av. Parallellt med regeringsbildningen har vi fyra rödgröna majoritetspartier arbetat tillsammans i riksdagen. Vi har gemensamt bildat en kartell som säkerställer en rödgrön majoritet i riksdagens alla utskott och i EU-nämnden. Vi har förhandlat fördelning av presidieposter och andra uppdrag och vi har redan börjat förändra Sveriges politik. I socialförsäkringsutskottet har vi enats om att skriva fram en stopplag för tonårsutvisningar. En lag som ser till att ungdomar som kommit hit som barn med anknytning till sina föräldrar, inte utvisas från Sverige. Och i tisdags ställde sig samtliga riksdagens partier bakom att påbörja arbetet med stopplagen när vi röstade i utskottet. Vi väntar inte, utan vi håller tempot så högt det bara går. Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet har också förändrat Sveriges Israelpolitik när vi enades om att Sverige ska driva på för att frysa EU:s handelsavtal med Israel. Den nya rödgröna majoriteten har även stoppat SDs försök till fossilsubventioner och skärpt Sveriges klimatpolitik i EU:s arbete med utsläppshandeln. Våra fyra rödgröna partier har tagit steg framåt tillsammans. Vi har konstruktiva samtal. Miljöpartiet välkomnar det. Men det brådskar att ta tag i samhällsutmaningarna Sverige står inför. Vi behöver så snart som möjligt se till att Sverige får en ny regering på plats som kan styra om politiken på riktigt. Varje dag som Sverige väntar på en ny regering fortsätter klimatutsläppen på den katastrofalt höga nivå som är resultatet av Tidöpartiernas politik. Varje vecka som vi förlorar gör det svårare att hinna med de viktiga systemförändringar som behövs; för att få ner utsläppen, minska arbetslösheten, stoppa artutrotningen, öka jämlikheten och stärka välfärden i hela landet. Idag röstar riksdagen om Magdalena Andersson som statsminister trots att vi alla på förhand vet att hon inte kommer att tolereras av riksdagen. Vi tolkar detta som ett sätt att sätta press på partierna för att komma framåt. Magdalena Andersson är Miljöpartiets statsministerkandidat, och vårt mål är fortsatt att hon ska bli statsminister för en rödgrön regering. Däremot släpper vi såklart inte fram en regering som Miljöpartiet inte är en del av. Magdalena Andersson har själv sagt att hon inte sonderat för det förslag som ligger på bordet idag, nämligen en ren s-regering. Det finns inte heller någon framförhandlad regeringsöverenskommelse. Det finns alltså i praktiken ingen regering att rösta för. Miljöpartiet kommer därför att trycka rött idag. Jag vill understryka att vi har en bra dialog med alla partier i den rödgröna majoriteten och vi jobbar på att få en regering på plats. Miljöpartiet hade gärna sett att vi hade kommit längre redan idag. Väljarna har gett oss ett mandat, och det mandatet ska vi förvalta. Efter fyra förlorade år med Tidö behöver Sverige en ny riktning. Det är våra fyra rödgröna partier överens om. Nu behöver vi snabbt forma ett gemensamt projekt och få en rödgrön majoritetsregering på plats, där vi sänker utsläppen, stärker välfärden, minskar arbetslösheten och bygger ihop vårt land igen. Det förväntar sig svenska folket.

Torsdag den 15 oktober håller sjukvårdsminister Elisabet Lann pressträff tillsammans med särskild utredare Stefan Jansson. Under pressträffen presenterar utredningen sina förslag till åtgärder för ökad säkerhet för ambulanspersonal. Tid: 15 oktober 2026 kl. 13.15 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Lilla pressrummet. Ingång Rödbodtorget 6. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast torsdag den 15 oktober kl. 12.15 via anmälningsformulär, se länk nedan. Ange namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräfta att du har giltig presslegitimation, och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du sedan visa vid inpassering. Inpassering från kl. 12.45. Deltagande sker i mån av plats. Anmälan till pressträff den 15 oktober kl 13.15 - extern webbplats,

Efter över trettio år som polis är trygghetsfrågorna Martin Melins främsta politiska drivkraft. Han vill att Sverige ska ha Europas bästa rättskipande myndigheter och vill fortsätta arbeta för en fungerande integration, växande företag och en skola i världsklass. Martin Melin har lång erfarenhet av de frågor han helst vill driva politiskt. Han gick Polishögskolan 1991–1993 och arbetade därefter som polis i över trettio år. Nu står rättsväsendet och människors trygghet högst på hans politiska dagordning. Sverige ska ha de bästa rättskipande myndigheterna i Europa. När han blickar tillbaka på den gångna mandatperioden är det de nya lagar som regeringen har genomfört med Liberalerna som han är mest stolt över. Men det var en annan fråga som från början väckte hans politiska engagemang: missnöje med hur räntepolitiken sköttes. År 2016 blev han aktiv i sin lokala partiförening och sedan 2022 har han också erfarenhet av arbetet i riksdagen. Integration, företagande och världens bästa skola Inför den nya mandatperioden lyfter Martin Melin flera områden där han vill att Liberalerna ska driva på. Integrationen måste fungera bättre, fler företag behöver få möjlighet att växa och det ska bli enklare att driva företag. Utbildningen har också en självklar plats bland hans prioriteringar. Sverige ska ha världens bästa skola. Att företräda Liberalerna i riksdagen beskriver han som ärofyllt och spännande. I dag är han första ersättare och hoppas få möjlighet att bli ordinarie ledamot. Förväntningarna handlar framför allt om att kunna vara med och få igenom bra politik. Träning, resor och AIK Utanför politiken är Martin Melin trebarnspappa, med barn som snart alla har gått ut skolan. Han bor i en tvårummare i Nacka och kör en Dodge Challenger. Förutom polisutbildningen har han studerat engelska vid ett universitet i USA och journalistik på Poppius journalistskola. På fritiden ägnar han sig gärna åt styrketräning, löpning, padel och golf. Resor är också något han gärna lägger pengar på. Och när det gäller fotboll är lagtillhörigheten given: AIK.

Den 15–16 oktober reser statsminister Ulf Kristersson till Bryssel för möte i Europeiska rådet. EU:s stats- och regeringschefer kommer bland annat att diskutera Europas konkurrenskraft, stödet till Ukraina samt europeisk säkerhet och försvar. Mot bakgrund av ett osäkert geopolitiskt läge väntas toppmötet ha ett starkt fokus på ekonomiska frågor. Ledarna kommer att diskutera åtgärder för att stärka EU:s konkurrenskraft, minska effekterna av höga energipriser för hushåll och företag samt följa upp genomförandet av unionens strategi för tillväxt och den inre marknaden. Även förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget för perioden 2028–2034 står på dagordningen. Under toppmötet väntas ledarna också bekräfta EU:s långsiktiga stöd till Ukraina med anledning av Rysslands fullskaliga invasion, samt diskutera Ukrainas fortsatta väg mot EU-medlemskap. Europeiska rådet ska också behandla frågor om europeisk säkerhet och försvar, inklusive arbetet med att stärka unionens försvarsberedskap och motståndskraft mot hybridhot. I den kontexten driver regeringen på för att ytterligare begränsa ryska medborgares möjligheter att få visum som tillåter dem att resa in i EU. – Sverige kommer att fortsätta driva på för ett långsiktigt och kraftfullt stöd till Ukraina och för ökat tryck på Ryssland. Samtidigt är vi tydliga om att EU:s nästa långtidsbudget behöver vara ansvarsfull och återhållsam. Vi behöver en bättre, inte större, EU-budget, säger statsminister Ulf Kristersson. Vid mötet ska EU:s stats- och regeringschefer även hålla strategiska diskussioner om migration och EU:s framtida utvidgning. Därutöver väntas utvecklingen i Mellanöstern diskuteras, med fokus på regional säkerhet, sjöfart i Hormuzsundet och konsekvenser för globala försörjningskedjor.

Den 13 oktober träffar EU-minister Jessica Rosencrantz sina europeiska ministerkollegor i Allmänna rådet (GAC) i Luxemburg. På agendan står bland annat EU:s kommande långtidsbudget och förberedelser inför att EU:s stats- och regeringschefer möts i Europeiska rådet den 15–16 oktober. – Volymen i det nya förhandlingsbudet för EU-budgeten är fortfarande orimlig. Sverige kommer driva på för ytterligare nedskärningar. Dagens förslag skulle innebära en mycket stor höjning av Sveriges EU-avgift. Regeringen värnar svenska skattebetalares pengar och kommer fortsätta arbeta för att hålla nere EU-avgiften. EU behöver en bättre budget, inte en större, säger EU-minister Jessica Rosencrantz. Allmänna rådet har en central roll i att förbereda Europeiska rådets toppmöten. Under sitt möte den 13 oktober kommer EU-ministrarna bland annat att diskutera utkastet till slutsatser inför Europeiska rådets möte den 15–16 oktober. Slutsatserna väntas fokusera på konkurrenskraft, Ukraina, den fleråriga budgetramen, situationen i Mellanöstern, säkerhet och försvar, migration och utvidgning. Som en del av förberedelserna inför Europeiska rådet kommer EU-ministrarna också ta del av en lägesrapport om den gemensamma förklaringen om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2026 och färdplanen ”Ett Europa, en marknad”. Allmänna rådet kommer också att hålla en riktlinjedebatt om EU:s långtidsbudget för perioden 2028–2034. Därutöver kommer rådet uppmanas att godkänna slutsatser om inkluderande demokratiskt deltagande samt samhällets och lokalsamhällenas resiliens. Ministrarna kommer också att få en uppdatering om rättsstatssituationen i Ungern och under mötet väntas även det irländska EU-ordförandeskapet informera om förenklingsarbetet med fokus på kvarstående omnibusförhandlingar.

Fredagen den 16 oktober 2026 klockan 9 sammanträder regeringen med EU-nämnden inför möten i EU:s ministerråd för sysselsättningsfrågor, socialpolitiska frågor, hälso- och sjukvårdsfrågor samt konsumentfrågor. Regeringen rapporterar samtidigt från tidigare möten i samma ministerråd. Från regeringen deltar socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall och jämställdhetsminister Nina Larsson.

Riksdagens talman Andreas Norlén har idag tagit emot Magdalena Anderssons (S) rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Talmannen har därefter lagt fram Magdalena Andersson som förslag till statsminister för riksdagen. Talmannen har i dag den 13 oktober fått en rapport av Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson (S) om hennes uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda en regering som kan tolereras av riksdagen. – Vid mitt möte med Magdalena Andersson meddelade hon att hon för närvarande inte ser det som meningsfullt att fortsätta sondera. Jag har därefter lagt fram Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering, säger talman Andreas Norlén. Förslaget till statsminister lades fram samt bordlades i kammaren en första gång tisdagen den 13 oktober, vilket följs av en andra bordläggning onsdagen den 14 oktober. Förslaget prövas sedan av riksdagen torsdagen den 15 oktober klockan 12.00. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

I dag har riksdagen valt vilka ledamöter som under valperioden 2026–2030 ska ingå i krigsdelegationen, Nordiska rådets svenska delegation, riksbanksfullmäktige, Riksdagens överklagandenämnd, delegationen till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol samt den svenska delegationen till OSSE. Riksdagen valde enligt det förslag som valberedningen tagit fram efter nomineringar från partierna. Valberedningens förslag – ledamöter och suppleanter till sex riksdagsorgan, (pdf, 178 kB) Krigsdelegationen Krigsdelegationen kan vid behov ersätta riksdagen om Sverige skulle vara i krig eller krigsfara. Krigsdelegationen består av talmannen som ordförande och 50 ledamöter som väljs av riksdagen. Ledamöter • Magdalena Andersson (S) • Mattias Karlsson (M) • Nooshi Dadgostar (V) • Elisabeth Thand Ringqvist (C) • Morgan Johansson (S) • Matilda Ernkrans (S) • Samuel Gonzalez Westling (V) • Anna-Caren Sätherberg (S) • Daniel Bäckström (C) • Hanna Gunnarsson (V) • Fredrik Ahlstedt (M) • Ardalan Shekarabi (S) • Kerstin Lundgren (C) • Fredrik Lundh Sammeli (S) • Mattias Bäckström Johansson (SD) • Mikael Oscarsson (KD) • Annika Hirvonen (MP) • Fredrik Olovsson (S) • Fredrik Lindahl (SD) • Johanna Haraldsson (S) Riksbanksfullmäktige Riksbanksfullmäktige utser den direktion som leder Riksbanken. Riksbanksfullmäktige består av elva ledamöter som väljs av riksdagen. • Christian Carlsson (KD) • Jonas Jacobsson Gjörtler Suppleanter • Dennis Dioukarev (SD) • Ilona Szatmári Waldau • Mikael Eskilandersson (SD) Riksdagens överklagandenämnd Riksdagens överklagandenämnd prövar vissa beslut av Riksdagsförvaltningen, Riksbanken, Riksrevisionen och Justitieombudsmannen, JO. Nämnden består av en ordförande, en ersättare för ordföranden och fyra ledamöter som väljs av riksdagen. Inga-Lill Askersjö valdes till ordförande och Ulrik von Essen till ersättare för ordförande. • Patrik Lundqvist (S) • Mikael Damsgaard (M) • Anna Wallentheim (S) • Mikael Dahlkvist (S) • Mattias Eriksson Falk (SD) Nordiska rådets svenska delegation I Nordiska rådet samarbetar de nordiska ländernas parlament och regeringar. Den svenska delegationen består av 20 ledamöter som väljs av riksdagen. • Heléne Björklund (S) • Per-Arne Håkansson (S) • Caroline Täljeblad (V) • Catarina Deremar (C) • John E. Weinerhall (M) • Cecilia Engström (KD) • Rebecka Le Moine (MP) • Daniel Lyckestam (M) • Sandra Sönnergren (V) • Kjell-Arne Ottosson (KD) • Katarina Stenström Ros (M) • Martin Hallander (KD) • Karolina Widerberg (SD) • Camilla Mårtensen (L) • Liselotte Forsberg (SD) Den svenska delegationen till OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, är en sammanslutning för säkerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa. Den svenska delegationen till OSSE:s parlamentariska församling består av åtta ledamöter som väljs av riksdagen. • Håkan Svenneling (V) • Louise Thunström (S) • Janine Alm Ericson (MP) • Andreas Lennkvist Manriquez (V) • Leonid Yurkovskiy (SD) Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol, EU:s byrå för brottsbekämpning, kallas JPSG-Europol. Kontrollgruppen ska övervaka hur Europol sköter sitt uppdrag. • Fredrik Kärrholm (M) För mer information Riksdagsförvaltningens presstjänst, telefon: 08-786 62 00, e-post: [email protected]

Nordiska rådets 78:e session äger rum i Helsingfors den 26–29 oktober 2026. Temat är nordisk säkerhet. Den 27 oktober samlas även de nordiska statsministrarna och regeringsledarna inom ramen för Nordiska ministerrådet för en diskussion om ungdomar och sociala medier. Nordiska rådets session är Nordens största politiska toppmöte som varje år samlar bland annat talmän, statsministrar, regeringsledare, nordiska samarbetsministrar, fackministrar och parlamentariker från hela Norden. Temat för årets session, nordisk övergripande säkerhet, kommer att belysa hur de nordiska länderna kan samarbeta närmare kring sektorsövergripande totalberedskap för att möta en mer osäker värld. Statsministrarnas möte äger rum i anslutning till Nordiska rådets session under ledning av det danska och färöiska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. På mötet deltar även regeringsledarna för Färöarna, Grönland och Åland. Ledarna väntas bland annat diskutera hur de nordiska länderna kan agera gemensamt och nationellt för att säkerställa att barn och unga inte far illa kopplat till sociala medier och digitala plattformar. Ackreditering för media senast den 16 oktober Ackreditering till Nordiska rådets session är obligatorisk för journalister som vill följa sessionen på plats. Journalister som vill bevaka de nordiska statsministrarnas och regeringsledarnas möte den 27 oktober ackrediterar sig via samma länk senast fredag den 16 oktober: Länk till ackreditering (Nordiska ministerrådets webbplats) - extern webbplats,

Distributionsutredningen har undersökt behovet av förändringar avseende Teracoms samhällsuppdrag och marknätens organisation och finansiering. I dag överlämnade den särskilda utredaren Charlotte Ingvar-Nilsson sitt slutbetänkande till kulturminister Parisa Liljestrand. I juli 2025 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv till Distributionsutredningen, att med utgångspunkt i utredningens kartläggning av distribution av radio och tv i marknäten, analysera och vid behov lämna förslag på förändringar av Teracom AB:s samhällsuppdrag och marknätens organisation och finansiering framöver. Bakgrunden till tilläggsdirektivet var att public service är skyldiga att sända radio och tv i marknäten samt att infrastrukturen för marknäten ägs av det helstatliga företaget Teracom AB. Under 2025 och 2026 har kommersiella aktörer upphört med sina sändningar i marknätet för tv. Mot bakgrund av den förändringen fanns behov av en analys av om den befintliga modellen för marknäten fortfarande är ändamålsenlig och säkerställer ett effektivt utnyttjande av infrastrukturen. Utredningens uppdrag Regeringen beslutade i augusti 2024 att tillsätta en särskild utredare för att kartlägga distributionen av radio- och tv-program i marknäten och över internet och vid behov lämna förslag för en väl fungerande distribution över internet (dir. 2024:74). I juli 2025 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv att utredningen även skulle analysera och vid behov lämna förslag på förändringar av Teracom AB:s samhällsuppdrag och marknätens organisation och finansiering framöver (dir. 2025:69). I samband med beslutet förlängdes utredningstiden med ett år. I december 2025 överlämnade Distributionsutredningen sitt delbetänkande Distribution av radio och tv i det nya medielandskapet (SOU 2025:116). Där redovisar utredningen första delen av sitt uppdrag – att kartlägga distributionen av radio- och tv-program i marknätet och över internet och lämna förslag för en väl fungerande distribution över internet. Ett särskilt fokus lades på distributionen av och tillgängligheten till public service-företagens program.

Regeringen har i dag överlämnat en proposition till riksdagen med förslag på Sveriges bidrag till Natos samlade avskräckning och försvar under 2027. – Ryssland utgör det allvarligaste hotet mot Sveriges och våra allierades säkerhet. Genom fortsatta svenska bidrag till Natos avskräckning och försvar omsätter vi vår solidariska allianspolitik i handling och stärker vår egen och hela Natos säkerhet. Nu står Nato inför ett skifte där Europa tar ett betydligt större ansvar för sin egen säkerhet. Sverige tar sitt ansvar i det skiftet, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. – I det allvarliga säkerhetspolitiska läget som råder är det avgörande att Nato har en stark och trovärdig avskräcknings- och försvarsförmåga. Genom att bidra med svenska militära förband till Natos gemensamma försvar stärker vi alliansens förmåga att försvara sina medlemsländer. Det ökar säkerheten för både Sverige och våra allierade, säger försvarsminister Pål Jonson. I den proposition regeringen lämnat till riksdagen föreslås att regeringen under 2027 får sätta in svenska väpnade styrkor bestående av väpnade förband inom mark-, sjö- och luftdomänen för att kunna bidra till Natos samlade avskräckning och försvar. De bidrag som regeringen föreslår att Sverige ska kunna ställa till Natos förfogande består av: • Markförband till Natos framskjutna närvaro i Finland, där Sverige är ramverksnation, och i Lettland. • Marina förband till Natos marina styrkor. • Flygförband och markbaserad luftförsvarsförmåga till Natos integrerade luft- och robotförsvar. Under december 2026 planerar Sverige att bidra med luftvärnssystemet Patriot till Natos luftförsvarsinsats i Polen. Med förbehåll för riksdagens godkännande är avsikten att Sverige fortsatt kommer att bidra med Patriot till insatsen under våren 2027. • Markförband, specialförband, marina förband, flygförband och markbaserad luftförsvarsförmåga till andra operationer och aktiviteter som kan bli aktuella under året. Det svenska bidraget lämnas under 2027 inom de tidsangivelser och omfattning som följer av Natos planering.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari deltar i miljörådet den 12 oktober i Luxemburg. EU:s klimat- och miljöministrar ska diskutera kommissionens förslag om översyn av EU:s utsläppshandelssystem. De ska också enas om EU:s rådsslutsatser för FN:s möten om biologisk mångfald respektive klimat. Den 17 juli 2026 presenterade kommissionen sitt förslag till en översyn av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) genom ändringar i tre rättsakter. Ministrarna ska ge sin syn på förslagen genom en riktlinjedebatt. Översynen är den första delen av ett bredare lagstiftningspaket som syftar till att EU ska nå sitt utsläppsmål till 2040 samt säkerställa att EU ETS framöver kan stödja målet om klimatneutralitet senast 2050. Ministrarna ska också enas om rådsslutsatser inför FN:s partsmöten i höst. Det gäller dels partsmötet om biologisk mångfald, CBD COP 17 i Armenien den 19–30 oktober 2026, dels partsmötet om klimat, UNFCCC COP31 i Turkiet den 9–20 november. Rådslutsatserna utgör i första hand EU:s förhandlingsmandat, men används även för att kommunicera EU:s övergripande budskap, prioriteringar och målsättningar till omvärlden.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard deltar i dag i EU:s utrikesministermöte i Luxemburg. På dagordningen står säkerhetsaspekter av en utvidgad union, Rysslands aggression mot Ukraina och situationen i Mellanöstern. Under diskussionen om säkerhetsaspekter av EU:s utvidgning väntas utrikesministrarna belysa hur EU:s utvidgning påverkar det säkerhets- och försvarspolitiska området. – EU:s utvidgning är en investering i fred, demokrati, säkerhet, stabilitet och välstånd. Vi vill att fler länder väljer frihet framför förtryck och Bryssel framför Moskva, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Under rådsmötet diskuteras även Rysslands aggression mot Ukraina. – Ukraina närmar sig sin femte krigsvinter och vi ser brutala ryska attacker mot ukrainska städer, civila och kritisk infrastruktur. Därför är vår främsta uppgift just nu att hjälpa Ukraina att ta sig igenom vintern samtidigt som vi hittar lösningar på de långsiktiga finansieringsbehoven. Vi behöver se över hur vi kan använda de frysta ryska tillgångarna, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Under diskussionen om Mellanöstern väntas utrikesministrarna bland annat ta upp den maritima säkerheten i Hormuzsundet och Röda havet, samt ges en uppdatering om utvecklingen i Israel och Palestina med fokus på EU-stöd till de kommande palestinska valen.

EU-nämnden håller ett öppet sammanträde onsdagen den 14 oktober. Under sammanträdet samråder statsminister Ulf Kristersson (M) med EU-nämnden inför ett möte i Europeiska rådet 15–16 oktober 2026. Tid: 14–15.30 Plats: Skandiasalen, ingång från Mynttorget 1 Hitta till riksdagen Följ sammanträdet Sammanträdet i EU-nämnden är öppet för allmänhet och media och går att se direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv. Webb-tv: Öppet sammanträde i EU-nämnden Ledamöter EU-nämndens ledamöter Pressackreditering till riksdagen Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsblankett finns på riksdagens webbplats. Pressackreditering Återrapportering Återrapportering från mötet i Europeiska rådet sker den 20 oktober. Kontaktperson för media Kontaktperson är Jerker Stattin, kanslichef EU-nämndens kansli, telefon: 08-786 41 93, e-post [email protected]

Den 14–15 oktober hålls allmänpolitisk debatt i riksdagen. Under debatten får varje ledamot tillfälle att tala i valfritt ämne. Årets allmänpolitiska debatt hålls på teman som bland andra klimat, miljö och energipolitik, närings- och regionalpolitik samt demokrati, sjukvård och välfärdsfrågor. Tid: Onsdag den 14 oktober klockan 9, torsdag den 15 oktober klockan 12 Plats: Kammaren, Allmänhetens entré, Riksgatan 3, Stockholm Hitta till riksdagen Den allmänpolitiska debatten är öppen för allmänhet och media och går att följa via riksdagens webb-tv, direkt och i efterhand. • Talarlista med debattregler 14 oktober • Talarlista med debattregler 15 oktober • Webb-tv: Allmänpolitisk debatt Om allmänpolitisk debatt I den allmänpolitiska debatten får varje ledamot tillfälle att tala i valfritt ämne. Debatten äger vanligen rum på hösten, efter allmänna motionstiden. Den pågår vanligen i flera dagar. Om och när en allmänpolitisk debatt ska hållas beslutas av riksdagens talman efter samråd med gruppledarna för riksdagspartierna. För mer information För mer information kontakta riksdagsinformation, telefon: 020-349 000, e-post: [email protected]

Som ny riksdagsledamot för Liberalerna och ledamot i kulturutskottet vill Cecilia Prins stärka ungas läsning, ge kulturen bättre förutsättningar och värna fria, oberoende medier. Hon tar med sig erfarenheter som frisörmästare, yrkeslärare och sociolog – och en kärlek till böcker som följt henne sedan barndomen. För Cecilia Prins är kulturen en viktig del av både människors vardag och ett öppet, demokratiskt samhälle. Nu får kulturfrågorna en central plats i hennes arbete i riksdagen genom uppdraget i kulturutskottet. Kulturen är det osynliga kitt som håller vårt samhälle samman; den ger oss en gemensam kompass, fördjupar vår empati och är en fantastiskt vacker del av livet som gör vår tillvaro rikare. Som tidigare yrkeslärare har hon på nära håll sett vilken betydelse språket, konsten och bildningen har för unga människors möjligheter. Det är erfarenheter som hon tar med sig in i kulturpolitiken. Bokmal som vill väcka läshunger Cecilia har varit en bokmal sedan hon lärde sig läsa. Därför är ungas läsning en fråga som engagerar henne särskilt. Jag har själv varit en bokmal sedan jag lärde mig läsa, och därför smärtar den rådande läskrisen mig djupt. Hon ser läsförståelse som en demokratisk rättighet. Att kunna läsa och förstå texter ger människor möjlighet att ta till sig kunskap, bilda sig en egen uppfattning och delta i samhällslivet. Genom Liberalernas nationella läshungersatsning vill Cecilia sätta den tryckta boken i fokus. Hon vill också driva ett rejält bibliotekslyft som ger resurser till starka folkbibliotek och bemannade skolbibliotek över hela landet. Kultur för alla – med frihet för konsten Cecilia vill arbeta för ett nationellt kulturlyft som ger skaparkraften bättre förutsättningar. Tillgången till kultur ska inte avgöras av hur mycket pengar man har eller var man bor. För henne hör tillgänglighet och konstnärlig frihet ihop. Offentliga medel ska stödja den fria konsten, samtidigt som politiken håller avstånd till innehållet. Även mediernas oberoende är en central fråga. Cecilia vill värna ett starkt, brett och oberoende public service. Mediernas uppgift är att granska makten, inte styras av den. Att skydda det fria ordet och den fria kulturen är att skydda vårt demokratiska immunförsvar. Människors berättelser väckte engagemanget Intresset för politik väcktes tidigt. Som barn hade Cecilia en äldre, politiskt aktiv kvinna som förebild, som uppmuntrade henne att själv satsa på politiken. När barnen var små gick tiden framför allt till familjen, föreningslivet och föräldraföreningar. När de blev äldre tog hon steget till ett aktivt politiskt engagemang. Arbetet som frisör och yrkeslärare hade då gett henne många möten med människor. Deras berättelser, och det hon själv såg och upplevde, väckte viljan att påverka samhället. I Vänersborg har hon som ordförande och gruppledare för Liberalerna haft flera kommunala uppdrag. Hon har bland annat arbetat för större ungdomsinflytande och för att förhindra nedläggningen av ett särskilt boende som både de boende och personalen ville behålla. Även kompetensförsörjning, yrkesutbildningar och kvinnors företagande är viktiga frågor för henne. Med hemregionen Fyrbodal som utgångspunkt vill hon också se ökad elproduktion som skapar förutsättningar för investeringar. Kreativitet och bildning i vardagen Cecilia bor med sin man Anders i ett hus från 1925 i Vänersborg. Familjen omfattar två vuxna barn, två bonusbarn och labradoodlen Phoebe. Hon är utbildad frisör och frisörmästare, har en yrkeslärarexamen och en filosofie kandidatexamen i sociologi. Kombinationen av praktiskt arbete och teoretiska studier är något hon uppskattar. Jag är en praktiker och teoretiker på samma gång. Hemma tar Cecilia och Anders gärna sig an kreativa projekt. Hon läser, reser för att upptäcka nya platser och lära känna människors vardag, och går på konserter och föreställningar med familjen. Kulturen som hon vill stärka politiskt är också en självklar del av hennes eget liv.

Den 12–17 oktober reser finansminister Elisabeth Svantesson till Bangkok för att delta i IMF:s och Världsbankens årsmöten. Finansministern leder sitt sista möte som ordförande i Världsbankens och IMF:s utvecklingskommitté som är institutionernas gemensamma ministerforum för utvecklingsfrågor. – Jag ser fram emot resan och att få leda mitt sista möte i kommittén. Det är en unik mötesplats där kollegor från hela världen möts och diskuterar lösningar för jobbskapande och tillväxt. För Sverige har ordförandeskapet varit en viktig plattform för att påverka den globala ekonomiska agendan i en tid av stor global osäkerhet, säger finansminister Elisabeth Svantesson. Under årsmötena diskuteras det världsekonomiska läget, förutsättningar för ekonomisk utveckling och risker i den globala ekonomin. Världsbanken kommer att fokusera på hur man kan mobilisera mer privat kapital för att skapa jobb, medan IMF kommer fokusera på globala ekonomiska obalanser, stigande statsskuldsräntor och AI:s ekonomiska konsekvenser. Finansministern kommer att ha möten med bland annat Världsbankens president Ajay Banga och Ukrainas finansminister Sergii Marchenko. Hon kommer även att delta i ett rundabordssamtal om det finansiella stödet till Ukraina. I den svenska delegationen till Bangkok ingår representanter från Utrikesdepartementet, Swedfund och Riksbanken.

Som ledamot i riksdagens försvarsutskott vill Willhelm Sundman ta vara på erfarenheterna från försvarsindustrin och Försvarsmaktens verksamheter i Örebro län. Efter sex år som regionråd tar han också med sig erfarenheten av att samla andra och hitta lösningar. Målet är politik som gör skillnad i människors liv. Willhelm Sundman gick med i dåvarande Folkpartiet under gymnasietiden. Han kände att han inte längre kunde sitta på läktaren och titta på. Politik för mig har alltid handlat om att engagera sig och våga ta ställning för det man tror på. Engagemanget förde honom genom ungdomsförbundet och studentförbundet vidare till partiorganisationen. De senaste sex åren har han varit regionråd för Liberalerna i Region Örebro län. Nu fortsätter arbetet i riksdagen, där han är ordinarie ledamot i försvarsutskottet. Försvarsfrågorna har en tydlig koppling till hembygden För Willhelm Sundman har försvarsuppdraget en stark förankring i Örebro län. Försvarsindustrin i Karlskoga, försvarsmaktens verksamheter och hemvärnet knyter länet till både Sveriges säkerhet och stödet till Ukraina. Det gör uppdraget särskilt intressant för mig som kommer från Örebro län. Här finns Saab och BAE Systems i Karlskoga, FMTIS i Örebro och A9 i Villingsberg. Jag vill föra in deras erfarenheter och behov i riksdagens arbete. Det vi bygger upp här bidrar till vår egen trygghet och till Ukrainas möjligheter att försvara sin frihet mot Rysslands invasionskrig. Han vill ha nära kontakt med verksamheterna och deras medarbetare. Deras erfarenheter blir viktiga i arbetet med att stärka försvaret och skapa förutsättningar för fler kvalificerade arbetstillfällen i länet. Samlade oppositionen för vårdcentralerna Från regionpolitiken är Willhelm särskilt stolt över arbetet för att rädda två vårdcentraler. Liberalerna lyckades samla hela oppositionen bakom att bevara dem. Enligt Willhelm hade styret inte räknat med att oppositionspartierna skulle komma överens. Genom samtal och ett gemensamt mål kunde de ändå påverka beslutet och göra vardagen bättre för invånare i länet. Det är sådana resultat han vill fortsätta arbeta för. Frågor som gör skillnad i människors liv. Det kan vara allt ifrån en vardag som fungerar till en framtid som är värd att arbeta för. Inför mandatperioden vill han att Liberalerna tydligare visar hur partiets förslag förbättrar människors vardag, oavsett var i landet de bor. Politiken måste komma närmre människorna i sitt vardagliga liv. Svampplockning och frisinnat engagemang Willhelm Sundman är 34 år och bor med sin sambo i Örebro. Han har en masterexamen i politik från Uppsala universitet och har arbetat på Skatteverket, bland annat med inkommande ärenden på tyska. På fritiden plockar han gärna svamp och lagar mat. Han är vegan och ordförande i Föreningen frisinnad tidskrift, som ger ut Frisinnad Tidskrift. Att företräda Liberalerna i riksdagen beskriver han som både roligt och hedrande. – Det känns otroligt kul och hedersamt. Inför mandatperioden hoppas han på ett friare Sverige där människor får större möjlighet att bestämma över sina egna liv.

Riksdagens talman Andreas Norlén möter Magdalena Andersson (S) tisdagen den 13 oktober klockan 11.00. Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor. Sonderingsuppdraget skulle ursprungligen redovisas måndagen den 12 oktober, men Magdalena Andersson har anhållit om att i stället få redovisa sitt uppdrag under tisdagen, vilket talmannen gått med på. Efter mötet kommer talmannen att överlägga med de vice talmännen om den fortsatta processen. Information om en eventuell pressträff med talman Andreas Norlén efter dessa möten lämnas senare. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

För Louise Minnhagen är fungerande transporter och kommunikationer både en vardagsfråga och en beredskapsfråga. Som skärgårdsbo och flygledare med lång chefserfarenhet vill hon bidra till ett Sverige som fungerar också under påfrestningar. Nu tar hon plats i riksdagen som ersättare för Liberalerna. På nyårsdagen 2017 började Louise Minnhagen året med att infria ett löfte till sig själv. Det första hon gjorde när hon vaknade var att bli medlem i Liberalerna. Hon hade länge varit politiskt intresserad, men några händelser fick henne att ta steget. Under flyktingvågen 2015 hjälpte hennes kör till att ordna sovplatser för nyanlända på golvet i lokalen där de just haft körrepetition. Därefter kom Brexit och Donald Trumps första valseger. Louise kände att hon behövde göra något och bestämde sig för att gå med i det parti hon stod närmast. Sedan dess har engagemanget omfattat både lokalpolitik och föreningsuppdrag inom Liberalerna och Liberala Kvinnor. Hon har bland annat varit gruppledare i Bromma stadsdelsnämnd och haft uppdrag inom stadsbyggnad, klimat och miljö i Vaxholm. Erfarenheter från luften och skärgården Louise Minnhagen är flygledare och har arbetat inom LFV sedan 1993, som chef sedan 1999. Parallellt med arbetet har hon bland annat studerat ledningsvetenskap vid Försvarshögskolan, risk- och beslutsanalys samt projektledning. Hon har också gjort värnplikten och genom yrkeslivet arbetat nära Försvarsmakten. Erfarenheterna tar hon med sig till de frågor hon helst vill driva: infrastruktur, beredskap och totalförsvar. Sverige behöver fungera också när samhället utsätts för påfrestningar. Då måste transporter, kommunikationer och samhällsviktiga verksamheter vara robusta i hela landet. För Louise handlar fungerande infrastruktur också om friheten att kunna bo och arbeta utanför storstäderna. Själv bor hon på Rindö utanför Vaxholm, en ö med endast färjeförbindelse. Som skärgårdsbo vet jag hur avgörande fungerande förbindelser är i vardagen och hur viktiga de blir i en kris. Stolt över jämställdhetsarbetet När Louise blickar tillbaka på sitt politiska arbete lyfter hon särskilt fram jämställdhetsfrågor som hon varit med och drivit genom Liberala Kvinnor och som senare blivit Liberalernas och regeringens politik. Inför mandatperioden ser hon skolan som en självklar prioritering för partiet. Hon vill också fortsätta driva klimatomställningen med forskning och ny teknik som utgångspunkt, förbättra företagens möjligheter att växa och skapa jobb samt stärka Sveriges säkerhet och robusthet. Uppdraget i riksdagen tar hon sig an med tacksamhet. Det känns väldigt hedersamt och stort. Jag är mycket tacksam för förtroendet. Som ersättare hoppas hon kunna bidra med stabilitet under regeringsbildningen. Om den drar ut på tiden vill hon också att hennes erfarenheter och kunskaper ska komma till användning. Louise Minnhagen är 57 år och bor med sin man på Rindö. Tillsammans har de en 25-årig son som bor med sin flickvän i Bromma, där han växte upp. Louise har också ett stort travintresse och går då och då på Solvalla.

Som praktikant hos oss jobbar du i EU:s kärna och deltar i vårt arbete med att göra liberal politik mer känd och och synlig. Samtidigt är du med och tar ansvar för vårt kontor. Vi söker dig som är i slutet av din utbildning, med fördel på masternivå. Du är självständig och drivande, noggrann, nyfiken, prestigelös och har ett gott omdöme. Utmärkta kunskaper i svenska och engelska är ett krav. Du tycker om att skriva och har fingertoppskänsla för att kommunicera politiska budskap på ett begripligt och engagerande vis. Praktiken ställer höga krav på flexibilitet och att snabbt kunna sätta sig in i nya frågeställningar och situationer. Du tycker om att samarbeta med kollegorna och trivs i en internationell miljö där förutsättningarna snabbt kan ändras. Arbetstempot är mycket högt och följer parlamentets agenda och du måste vara beredd på att du ibland kommer att behöva arbeta obekväma arbetstider. Du delar självklart Liberalernas värderingar. Erfarenhet av politiskt arbete och engagemang i Liberalerna eller närstående organisationer är meriterande. Praktiken sker huvudsakligen vid Liberalernas kansli i Europaparlamentet i Bryssel, men resor till Strasbourg kan förekomma. För praktiken utgår ersättning, men du är själv ansvarig för att finansiera ditt boende i Bryssel. Om du har frågor om hur det är att praktisera på Liberalernas Brysselkansli kontakta: [email protected] Vi vill ha din ansökan senast den 1/11. Skicka din ansökan; ett personligt brev, samt CV till: [email protected] Vi ser fram emot din ansökan!

Debattartikel av Jimmie Åkesson Under gårdagen publicerades en debattartikel av Jimmie Åkesson i Expressen om de nya utskottsplaceringarna, Tidösamarbetet och partiets fortsatta riktning. Här är ett utdrag ur artikeln: ”Paradoxen är dock att Sverigedemokraterna under de här åren allt mer kommit att uppfattas som ett borgerligt högerparti. Samtidigt har moderata och kristdemokratiska ministrar kunnat ta åt sig äran för reformer som man från början inte velat genomföra. Reformer som vi behövt stånga oss blodiga i förhandlingar för, för att få igenom. Många av dessa hade aldrig blivit verklighet om det inte vore för oss. De borgerliga partierna har helt enkelt saknat förmåga eller vilja att på egen hand driva igenom avgörande delar av Tidöpolitiken.”

Moderaternas Ulf Kristersson är den partiledare som svenska folket har störst förtroende för. Det visar en mätning från Novus. I samma mätning rasar svenskarnas förtroende för Socialdemokraternas Magdalena Andersson. ”Det är dramatiska förändringar i svenska folkets förtroende för partiledarna”, konstaterar Torbjörn Sjöström, vd på Novus i rapporten Novus Partiledareförtroende – oktober 2026. Förtroendet för Moderaternas partiledare Ulf Kristersson ökar med 7 procentenheter vilket innebär att han har högst förtroende av samtliga partiledare (42 procent). Magdalena Anderssons förtroende minskar istället 11 procentenheter jämfört med mätningen i augusti vilket innebär att hon för första gången i Novus mätningar inte toppar förtroendelistan. Magdalena Anderssons dramatiska förtroenderas innebär att Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch passerar Magdalena Andersson. Hennes förtroende ökar med 3 procentenheter och landar på 39 procent. ”Det är alltså sensationella förändringar efter den här valrörelsen”, skriver Novus i rapporten och ger en förklaring till den statistiskt säkerställda förändringen: ”Efter ett val där S gjorde en mycket svag valrörelse ser vi att en av orsakerna är att förtroendet för partiledaren har rasat. M gjorde däremot en mycket stark slutspurt”. Här är hela listan över svenska folkets förtroende för partiledarna • 1 Ulf Kristersson (M), 42 procent (+7) • 2 Ebba Busch (KD), 39 procent (+3) • 3 Magdalena Andersson (S), 35 procent (-11) • 4 Jimmie Åkesson (SD), 31 procent (-1) • 5 Amanda Lind (MP), 25 procent (+5) • 6 Simona Mohamsson (L), 22 procent (+11) • 7 Elisabeth Thand Ringqvist (C), 18 procent (+3) • 8 Daniel Helldén, (MP), 15 procent, (±0) • 9 Nooshi Dadgostar (V), 9 procent, (-5)

Lärare ser positiva effekter av det nationella mobilförbudet i skolan, rapporterar SVT. Sedan Liberalernas mobilförbud trädde i kraft höstterminen 2026 har grundskolan varit mobilfri under hela skoldagen. Svenska elever blir mer distraherade av digitala verktyg än genomsnittet i OECD. Samtidigt har alltför många elever svårt att tillgodogöra sig grundläggande kunskaper. Liberalerna har länge arbetat för att minska distraktionerna i klassrummet och ge undervisningen större utrymme. Nu är den mobilfria skolan verklighet. Sammanfattning • Sedan Liberalernas mobilförbud trädde i kraft höstterminen 2026 har grundskolan varit mobilfri under hela skoldagen. • Inför förbudet ifrågasattes bland annat hur väl det skulle fungera i praktiken och om det skulle ge positiva effekter på skolresultaten. • Nu rapporterar SVT att m obilförbudet har bidragit till en lugnare klassrumsmiljö och gjort det lättare för eleverna att fokusera på undervisningen. Lärarna får dessutom mer effektiv lektionstid när de slipper samla in mobiltelefonerna efter varje rast. • I skolan ska eleverna möta läraren och undervisningen, inte ständiga notiser från mobilen. Lärare märker skillnad efter mobilförbudet Från och med höstterminen 2026 gäller ett nationellt mobilförbud i grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Elevernas mobiltelefoner blir insamlade vid skoldagens början och återlämnade när skoldagen är slut. Enligt SVT märker lärare nu positiva effekter, både under lektionerna och på rasterna. Bästa beslutet någonsin, säger läraren Sara Nilsson till SVT. Mobilförbudet har bidragit till en lugnare klassrumsmiljö och gjort det lättare för eleverna att fokusera på undervisningen. Lärarna får dessutom mer effektiv lektionstid när de slipper samla in mobiltelefonerna efter varje rast. Fokus på kunskap, inte chattnotiser För Liberalerna handlar mobilförbudet om att skapa bättre frusättningar för lärande och kunskap. Skolan ska vara en plats där elever får arbetsro, utvecklar sina färdigheter och ges möjlighet att nå så långt som möjligt. När mobiltelefonerna inte längre distraherar under skoldagen får eleverna bättre förutsättningar att fokusera på läsning, skrivning och matematik. En mobilfri skolmiljö bidrar dessutom till ökad trygghet, minska risken för kränkningar via sociala medier och ge mer utrymme för fysisk aktivitet och gemenskap under rasterna. Mobilförbudet är en del av Liberalernas arbete för en kunskapsskola där lärarna får större möjligheter att undervisa och eleverna får bättre förutsättningar att lära sig. I skolan ska eleverna möta läraren och undervisningen, inte ständiga notiser från mobilen.

En statlig utredning föreslår nya regler för att stärka patientsäkerheten och stoppa välfärdsbrott inom hälso- och sjukvården. Bland förslagen finns krav på tillstånd för privata vårdgivare och andra åtgärder för stärkt kontroll, uppföljning och tillsyn av verksamheter. – Välfärdsbrott är alltid mycket allvarliga. Men när det kommer till hälso- och sjukvård handlar det också om människors liv och hälsa, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann. Problemen med oseriösa och kriminella aktörer inom vården har ökat och brotten har blivit mer avancerade. Det leder till stora kostnader för samhället och kan innebära att patienter kommer till skada. I april förra året tillsatte regeringen en utredning för att se över vilka åtgärder som behövs för att öka patientsäkerheten och minska brottsligheten inom hälso- och sjukvården. Utredningen lämnar nu över betänkandet Stärkt patientsäkerhet och ökad motståndskraft (SOU 2026:61). Ett av utredningens förslag är att privata vårdgivare ska behöva tillstånd för att bedriva hälso- och sjukvård eller estetisk verksamhet. Syftet är både att göra det svårare för oseriösa aktörer att etablera sig och att stärka patientsäkerheten. En tillståndsplikt skulle också ge myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ytterligare ett verktyg i sin tillsyn, genom att vårdgivare förutom att hålla god kvalitet även måste vara lämpliga. Utredningen föreslår också att privata vårdgivare ska lämna mer information till regionerna. Det ska göra det lättare att följa upp verksamheterna och upptäcka fel och missbruk. Dessutom föreslås att regionernas kontroll- och uppföljningsansvar för vårdgivare som omfattas av den nationella taxan förtydligas samt att regionerna får utökade sanktionsmöjligheter vid bristande kvalitet. Vad är en statlig utredning? Innan regeringen lägger fram ett lagförslag tillsätts ofta en särskild utredare eller en kommitté som får i uppdrag att utreda en viss fråga. Utredaren eller kommittén lämnar sitt svar i form av ett betänkande som brukar omnämnas SOU.

Den 13 oktober inleds Natos årliga övning Steadfast Noon. Sverige deltar i övningen med stridsflyg (JAS 39 Gripen) och personal från Försvarsmakten. Steadfast Noon är en årligen återkommande rutinövning som syftar till att säkerställa att Natos kärnvapenavskräckning förblir trovärdig och effektiv. I övningen deltar bland annat allierat stridsflyg med förmågan att bära kärnvapen, så kallade Dual Capable Aircraft. Inga skarpa kärnvapen används i övningen.​ – Natos avskräckning och försvar bygger på en kombination av olika förmågor inklusive kärnvapen. Syftet med kärnvapenförmågan är ytterst att bevara freden, förhindra utpressning och avskräcka aggression. Genom att delta i Steadfast Noon bidrar Sverige till hela alliansens säkerhet, säger statsminister Ulf Kristersson. Försvarsmakten deltar i övningen med JAS 39 Gripen och personal. Syftet är bland annat att öva konventionellt stöd till Natos kärnvapenavskräckning. I år genomförs övningen i Italien. ​​– I Steadfast Noon övar Sverige tillsammans med andra allierade på att bidra med konventionellt stöd till Natos kärnvapenavskräckning. Det är en rutinövning som visar Natos förmåga och beredskap att skydda samtliga allierade, säger försvarsminister Pål Jonson.​

Efter en mandatperiod utanför riksdagen är Roger Haddad tillbaka som ledamot för Västmanland. Med sig har han erfarenheten från många år i kommunpolitiken i Västerås och en valrörelse där äldreomsorgen tog stor plats. Nu vill han driva frågor om trygghetsfrågor. Skolfrågorna var en viktig anledning till att Roger Haddad en gång engagerade sig politiskt. Men också Liberalernas mångåriga internationella engagemang för demokrati bidrog till att han valde partiet. Sedan dess har han varit aktiv kommunpolitiker i Västerås under många år och tidigare suttit i riksdagen. När Liberalerna nu åter har fått ett riksdagsmandat i Västmanland återvänder han efter en mandatperiods uppehåll. Att återigen få väljarnas förtroende betyder mycket. Oerhört hedrande inte minst att bli personvald från Västmanland efter en mycket fin lokal valrörelse. Stolt över kampen för servicehusen När Roger Haddad blickar tillbaka på den lokala valrörelsen är det särskilt arbetet för äldreomsorgen som han lyfter fram. Liberalerna drev kravet att rädda Västerås servicehus, en form av mellanboende för äldre. Lokalt i valrörelsen har det varit vårt krav att rädda servicehusen i Västerås som är ett mellanboende för äldre men också att vi bidrog till att äldreomsorgen blev en valfråga. Äldreomsorgen är också ett område där han vill att Liberalerna breddar sitt arbete under den kommande mandatperioden. Tillsammans med skolan och trygghetsfrågorna hör den till hans främsta prioriteringar. För partiet ser han arbetet mot utanförskap och kriminalitet som centralt, liksom elevernas rätt till bra undervisning och ökad studiero. Vill få fart på riksdagsarbetet Inför mandatperioden hoppas Roger Haddad att en regering snart kommer på plats så att riksdagsarbetet och debatterna kan komma igång som vanligt. Han ser en risk för att viktiga reformer tappar fart om regeringsbildningen drar ut på tiden. Han framhåller också att läget begränsar ledamöternas möjligheter att använda flera av riksdagens instrument för att utkräva ansvar. Jag hoppas att vi snart får en regering på plats så att riksdagsarbetet och debatterna kommer igång som vanligt. Roger Haddad är 48 år och bor med sin familj i Västerås. Han har en politices magisterexamen i statsvetenskap och talar arabiska, svenska, engelska och franska, samt lite skoltyska.

I dag, torsdag den 8 oktober kl. 14.00, presenterar finansminister Elisabeth Svantesson en ny prognos för den ekonomiska utvecklingen. Tid: 8 oktober 2026 kl. 14.00 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Regeringens pressrum, Rosenbad. Ingång Drottninggatan 1. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast den 8 oktober kl. 13.00 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpassering. Inpassering från kl. 13.30. Deltagande sker i mån av plats. Webb-tv Du kan följa sändningen direkt eller se den i efterhand på regeringen.se eller på Regeringskansliets Youtubekanal. • Regeringskansliets Youtubekanal - extern webbplats, • Information om regeringens pressträffar Anmälan till pressträff den 8 oktober - extern webbplats - extern webbplats,

Riksdagen ska välja ny justitieombudsman (JO). Det är konstitutionsutskottet (KU) som har ansvaret för att förbereda riksdagens val, och KU inleder nu det förberedande arbetet. JO-ämbetet har en lång historisk tradition. Ämbetet grundades 1809 och riksdagen valde den första justitieombudsmannen 1810. Till JO kan alla vända sig som tycker att en myndighet har behandlat dem felaktigt. De fyra justitieombudsmännen väljs av riksdagen var för sig för en period av sex år och kan väljas om. Varje ombudsman svarar för tillsynen inom sitt ansvarsområde. Han eller hon är helt självständig i sitt arbete och i sina beslut, ingen justitieombudsman kan påverka de andras ärenden. Den nya justitieombudsmannen ska ersätta Katarina Påhlsson som slutar vid årsskiftet 2026/27. Så går valet till Riksdagens val av ny justitieombudsman förbereds av KU. KU:s beredningsdelegation, som består av en ledamot från varje parti, tar fram kandidater. Beredningsdelegationen kan också bli kontaktad av eller informerad om tänkbara kandidater. När KU har beslutat om en kandidat lämnas förslaget till riksdagens kammare som väljer justitieombudsman. Information om JO Information om JO:s uppdrag finns på riksdagens och Justitieombudsmannens webbplatser. • Riksdagens ombudsmän, JO • Justitieombudsmannens webbplats För mer information • Peder Nielsen, kanslichef konstitutionsutskottet, telefon 08–786 40 72, 072-585 91 71 • Riksdagsförvaltningens presstjänst, 08-786 62 00

Moderaternas podcast Ring statsministern är nominerad till Guldörat 2026, radio- och poddbranschens årliga pris. Nomineringen är ett erkännande för ett format där människor från hela Sverige har kunnat ringa och prata direkt med statsminister Ulf Kristersson. Sedan lanseringen i slutet av januari har Ring statsministern tagit emot nästan 2 800 samtal och mejl från lyssnare runt om i landet. Podden har publicerats i både ljud- och videoformat och nått över 10 miljoner visningar i sociala medier. – Det här var en ganska djärv idé från början. Att låta vanliga människor ringa statsministern, låta ett externt produktionsbolag välja vilka som kommer fram och sedan inte veta vilka frågor som väntar är, ärligt talat, lite läskigt när man arbetar med politisk kommunikation. Men det var också hela poängen. Vi ville göra något på riktigt, där det oväntade fick hända. Att Ring statsministern nu nominerats till Guldörat är ett väldigt fint kvitto på att det var värt att våga släppa kontrollen, säger Martin Borgs, Moderaternas valledare och biträdande partisekreterare. I programmet har lyssnare kunnat ställa frågor direkt till statsministern. Samtalen har handlat om allt från elpriser, pensioner och brottslighet till varför det föds färre barn, men också mer personliga frågor om vardag, öl och hudvårdsrutiner. Frågeställarna har kommit från över 50 orter, från Boden och Luleå i norr till Malmö och Ängelholm i söder, samt från svenskar utomlands. Ring statsministern produceras av Moderaterna tillsammans med Munck Aerospace Engineering. Guldörat delas ut den 20 oktober. Ring statsministern

Kampen mot utanförskap och hedersförtryck står i centrum för Mauricio Rojas politiska engagemang. För docenten och författaren från Lund handlar uppdraget i riksdagen om att bidra till ett friare och mer inkluderande Sverige. Och för Liberalerna ser han en uppgift som sträcker sig långt bortom nästa val. Mauricio Rojas beskriver sin politiska bakgrund som en lång resa. Den har gått från Chile till Sverige, men också från revolutionsromantiska drömmar till liberalismen. Det som förde honom till liberalismen var den lilla människans utsatthet och insikten om utopiernas farlighet. I dag är integrations- och demokratifrågor de områden han är mest stolt över att ha drivit. När han nu företräder Liberalerna i riksdagen vill han framför allt arbeta mot utanförskapet, med särskilt fokus på hedersförtrycket, och fortsätta sitt engagemang för demokratin. Friheten behöver försvaras På frågan om vad som är viktigast för Liberalerna att driva under mandatperioden svarar Mauricio Rojas: Kampen mot den nya ofriheten som växer runt om i utanförskapets Sverige. Det är ett arbete som knyter samman hans prioriterade frågor: integration, demokrati och människors möjlighet att bestämma över sina egna liv. Han ser uppdraget i riksdagen som både ett stort ansvar och en möjlighet att göra skillnad. Stort ansvar och fantastisk möjlighet att bidra till ett friare och mer inkluderande Sverige. Inför mandatperioden tror han att Sverige står inför avgörande vägval för landets fortsatta utveckling. Hans förhoppning är ett friare Sverige där människor får mer att bestämma om själva. Från Santiago till Lund Mauricio Rojas är född i Santiago de Chile, docent i ekonomisk historia och författare. I dag bor han i Lund med sin fru och har nästan alla sina barn och barnbarn i närheten. Den långa resan till liberalismen präglar också hans syn på partiets uppgift. Att företräda frihetens idéer innebär, menar han, att ha större ambitioner än att klara nästa val. Ett parti som företräder frihetens idéer får inte nöja sig med att överleva från val till val.

Regeringen har i dag beslutat om en proposition med syfte att Sverige ska ansluta sig till det så kallade BBNJ-avtalet. Avtalet handlar om att skydda biologisk mångfald i havsområden utanför nationell jurisdiktion. I propositionen har regeringen nu lämnat förslag om att Sverige ansluter sig till avtalet, att en ny lag införs samt om vissa ändringar i miljöbalken. – Världshaven får inte vara laglösa vidder där livet under ytan lämnas åt sitt öde. Det här avtalet är en historisk seger för allt från havssköldpaddor och valar till de minsta organismerna i havens djup. Sverige har varit med och drivit fram ett av de viktigaste globala miljöavtalen sedan Parisavtalet, och nu tar vi nästa avgörande steg. Efter nästan 20 år av förhandlingar har världen enats om att ge livet i våra oceaner ett starkare skydd. Sverige har varit en drivande kraft bakom avtalet och nu tar vi nästa steg för att omsätta de stora orden i verklig handling, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. – Haven är en av våra viktigaste resurser. Genom att ta nästa steg mot svenskt tillträde till det globala havsavtalet bidrar vi till att stärka skyddet av den biologiska mångfalden i världshaven. Det är ett viktigt steg för ett fördjupat internationellt samarbete och för att kommande generationer ska få ärva friska och levande hav, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Sverige hade som ordförande i EU en viktig roll i förhandlingarna när avtalet efter nära två decennier av förhandling kunde antas i juni 2023. Avtalet ger kraftigt förbättrade möjligheter att skydda den biologiska mångfalden i havsområden bortom nationell jurisdiktion. Det är också ett stort steg i rätt riktning för att nå FN:s mål att skydda 30 procent av havets yta till 2030. Regeringen överlämnar nu propositionen till riksdagen, som måste godkänna avtalet för att Sverige ska tillträda. Bakgrund I FN påbörjades 2004 en process för att öka skyddet för den biologiska mångfalden i havsområden utanför nationell jurisdiktion och hantera utmaningar som klimatförändringar och exploatering av naturresurser. Det följdes av nära 20 års diskussioner, expertarbete och mellanstatliga förhandlingar. År 2017 inleddes formella förhandlingar om ett juridiskt bindande avtal inom ramen för FN:s havsrättskonvention (UNCLOS). I juni 2023 kunde slutligen en överenskommelse mellan 193 länder nås. Sverige undertecknade avtalet i september 2023. Det trädde i kraft den 17 januari 2026 efter att 60 länder ratificerat det. Drygt 100 länder har nu ratificerat avtalet, inklusive majoriteten av EU:s medlemsländer. Även EU som organisation har anslutit sig avtalet. Avtalet skapar förutsättningar för att nå Kunming-Montreal-ramverkets globala mål om att skydda 30 procent av havet till år 2030. Endast cirka 10 procent av hela världshavet är i dag skyddat, och mindre än 2 procent av de havsområdena som ligger utanför nationell jurisdiktion.

– I en orolig ekonomisk omvärld står Sverige stabilt, säger finansminister Elisabeth Svantesson. Återhämtningen i svensk ekonomi fortsätter och BNP växte snabbt andra kvartalet 2026, konstaterar finansminister Elisabeth Svantesson på en pressträff. – Vi bedömer att vi har kommit en bra bit på vägen i återhämtningen ur lågkonjunkturen och att ekonomin är i balans 2027. Återhämtningen på arbetsmarknaden väntas följa efter, med en arbetslöshet som sjunker under andra halvåret 2026 och under 2027, säger hon. Stark utveckling i svensk ekonomi Vi ser ett starkt utfall för det andra kvartalet 2026 och en bred uppgång i svensk ekonomi. Hushållen tror mer på framtiden och har en mer positiv syn på ekonomin, det är en styrka för svensk ekonomi. Hushållens stämningsläge är nu tillbaka på normala nivåer för första gången sedan 2021, när inflationskrisen började. – I en orolig ekonomisk omvärld står Sverige stabilt. Tack vare starka statsfinanser, hög tillväxt och låg inflation ligger vi bättre till än andra länder, säger Elisabeth Svantesson.

Trots fortsatt geopolitisk osäkerhet i mellanöstern står den svenska ekonomin stark. Sveriges ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning med goda förutsättningar för tillväxt även framöver. Nästa år bedöms lågkonjunkturen i svensk ekonomi vara över. Ladda ner: • Presentationsbilder från pressträff den 8 oktober 2026 om uppdaterad ekonomisk prognos (pdf 1 MB) – Svensk ekonomi fortsätter att utvecklas i rätt riktning. Tillväxten stärks, inflationen är låg och arbetsmarknaden väntas gradvis förbättras. Samtidigt ser vi stor osäkerhet i omvärlden, inte minst till följd av de geopolitiska spänningarna och deras påverkan på energimarknaden, säger finansminister Elisabeth Svantesson. Under det första halvåret av 2026 har den svenska ekonomin utvecklats starkt. Hushållen har blivit mer optimistiska och deras konsumtion har ökat, samtidigt som investeringarna har fortsatt att växa, både inom näringslivet och den offentliga sektorn. Återhämtningen på arbetsmarknaden har än så länge varit försiktig, men arbetslösheten väntas minska under andra halvåret av 2026 och under 2027. Sveriges inflation är fortsatt låg trots höga energipriser. Det kan förklaras bland annat av låg kärninflation och de tillfälliga skattesänkningar som regeringen genomfört. Framöver väntas inflationen närma sig Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

En ekonomi som skapar framtidstro och friheten att bestämma över sitt eget liv. Det är frågor som driver Pär Gustafsson när han tar plats i riksdagen för Liberalerna och Göteborg. För Pär Gustafsson började det politiska engagemanget med en stark reaktion mot orättvisor. Människors möjligheter ska inte avgöras av deras bakgrund, och fler ska få förutsättningar att forma sin egen framtid. I den övertygelsen har skolan en självklar plats. Jag tror på ett samhälle där din bakgrund betyder mindre, din ansträngning betyder mer och där skolan kan öppna dörrar som annars hade varit stängda. Ekonomin ser han som en fråga om människors möjligheter. Han vill att ansträngning ska löna sig, att fler företag ska kunna växa och att människor ska få behålla mer av det de tjänar. En växande ekonomi ger samtidigt resurser till skolan, vården och stödet till dem som behöver samhället mest. För mig handlar en stark ekonomi om mer än siffror. Den handlar om frihet och framtidstro. Engagemanget började för över 20 år sedan. Sedan dess har han haft uppdrag i Göteborgs kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, stadsdelsnämnd och flera skolnämnder. Att driva på för att skolan ska sättas först är något han är särskilt stolt över. Skolan har alltid varit viktig för mig. För skolan kan ge varje barn chansen att lyckas, oavsett vilka förutsättningar man har med sig hemifrån. Friheten att styra sitt eget liv går också som en röd tråd genom hans engagemang för LSS och personlig assistans. Samhällets stöd ska ge människor möjlighet att fatta egna beslut och leva på sina egna villkor. För mig handlar det om något väldigt grundläggande: rätten att bestämma över sitt eget liv. Den friheten måste gälla även den som behöver samhällets stöd. Pär Gustafsson är 43 år och bor med sin sambo och hund i Göteborg. Han har bland annat läst historia vid Göteborgs universitet. På fritiden umgås han gärna med familj och vänner, lagar mat och läser böcker. Resorna går gärna till värmen, till storstäder eller till snöklädda berg. Och ÖIS följer han i både med- och motgång. Som statsrådsersättare för Liberalernas partiledare vill han bidra från första dagen. Att företräda partiet och hemstaden i riksdagen väcker både stolthet och en stark känsla av ansvar. Jag vill använda tiden i riksdagen till att öka människors frihet och göra mer för fler.

Socialdemokraternas partistyrelse har tillsatt den grupp som ska genomföra partiets valanalys. Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande i Luleå, har fått uppdraget att leda valanalysgruppen arbete. – Vårt mål inför valet var att skapa förutsättningar för att byta ut Tidöregeringen. Valresultatet innebär att det nu finns ett parlamentariskt underlag för ett regeringsskifte, och det var en central målsättning för oss i valrörelsen. Samtidigt minskade vi jämfört med förra valet, och det är ett resultat som vi behöver analysera närmare. Nu tillsätter vi en eftervalsanalys som ska gå igenom valrörelsen och valresultatet och ta tillvara erfarenheter från hela partiet. Det ska ge oss underlag för det fortsatta arbetet under mandatperioden, säger Tobias Baudin, partisekreterare för Socialdemokraterna. Gruppens uppdrag är brett och ska utifrån sin analys lämna strategiska rekommendationer till partistyrelsen inför den nya mandatperioden och valet 2030. – Det är ett ärofyllt och viktigt uppdrag som jag ser fram emot att ta mig an tillsammans med denna kompetenta grupp. Samtidigt som regeringsbildning och förhandlingar om styren i regioner och kommuner pågår, är det viktigt att också ta sig tid att analysera vad som hände och varför de gick som det gick. Jag tror det finns mycket att lära från denna valrörelse som kan ligga till grund för vårt arbete mot kommande val, säger Carina Sammeli, ordförande. Gruppen ska presentera sin slutrapport för partistyrelsen i februari 2027. Analysgruppens sammansättning: Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande Luleå Arber Gashi, riksdagsledamot Halland Elin Engdahl, tidigare riksdagsledamot Skåne Daniel Vencu Öhrlund Castro, riksdagsledamot Stockholm Ellen Aguirre, försteombudsman Östergötland Rachel De Basso, regionstyrelsens ordförande, Region Jönköpings län. Hans Unander, kommunstyrelsens ordförande Malung-Sälen

Regeringen har tagit emot ett delbetänkande från Utredningen om en starkare nödvärnsrätt och ett effektivare tillträdesförbud. Utredningen föreslår ändringar med syfte att effektivisera användningen av preventiva vistelseförbud. Åklagare kan besluta om preventiva vistelseförbud för att hindra en person från att vistas inom ett visst område. Syftet är att öka tryggheten i det offentliga rummet och att förhindra att brottslig verksamhet utövas där, exempelvis genom droghandel eller annan nätverksrelaterad brottslighet på platsen. Utredningen föreslår bland annat att husrannsakan i vissa fall ska kunna genomföras för att delge ett beslut om vistelseförbud. Detta för att motverka att personer kan undvika ett vistelseförbud genom att hålla sig undan delgivning. En sådan åtgärd ska bara få användas när mindre ingripande sätt att delge beslutet har prövats eller bedömts vara otillräckliga. Utredningen föreslår också skärpta regler för elektronisk övervakning av preventiva vistelseförbud. Den som försvårar övervakningen ska omfattas av straffansvar, till skillnad från i dag då endast hindrande av övervakning omfattas. Straffskalan för brott som begås med uppsåt ska inte längre innehålla böter, utan endast fängelse i upp till ett år. Som en följd av förslaget ska Polismyndigheten också få möjlighet att registrera och ta fram uppgifter om en persons position när en pågående elektronisk övervakning försvåras. Utredningen har också haft i uppdrag att överväga om den längsta tiden för preventiva vistelseförbud bör förlängas från sex månader till ett år och om det ska bli möjligt att fatta tillfälliga beslut om sådana förbud. Utredningen bedömer att dessa förändringar inte bör genomföras.

Socialdepartementet remitterar betänkandet Ett nytt system för återkrav inom socialförsäkringen (SOU 2026:39). I betänkandet lämnas förslag om ett nytt regelverk för återkrav av felaktigt utbetalda socialförsäkringsförmåner. Varje år betalas cirka 15–20 miljarder kronor ut felaktigt från välfärdssystemen. Ungefär hälften bedöms bero på avsiktliga fel. Av det uppskattade beloppet bedöms knappt 11 miljarder kronor komma från socialförsäkringen. Utredningens förslag omfattar bland annat att ersättning som har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp ska medföra återbetalningsskyldighet oavsett om den enskilde har insett, eller borde ha insett, att utbetalningen var felaktig. Detta kallas strikt återbetalningsskyldighet. Utredningen föreslår också nya bestämmelser om eftergift, det vill säga om befrielse från kravet på återbetalning. Vid bedömning av eftergift föreslår utredningen att individens betalningsförmåga, om myndigheten bidragit till felet och om mottagaren varit i god tro särskilt ska beaktas. Sista dag att svara på remissen är den 22 januari 2027.

Centerpartiet har bjudit in Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet till en gemensam lägesgenomgång med flera externa aktörer i samhället. Datum: 9:e oktober, kl. 13:00-17:00 Plats: Högberga Gård, Grindstigen 5–6, Lidingö Efter avslutat möte kommer det finnas möjlighet för kommentarer. Inbjudna från partierna: Partiledare/språkrör, partisekreterare, gruppledare, ekonomiskpolitisk talesperson, samt en tjänsteperson per parti. Externa aktörer som deltar: Konjunkturinstitutet, Generaldirektör Albin Kainelainen SKR, Chefsekonom Emelie Värja Svenskt Näringsliv, VD Jan-Olof Jacke TCO, Förbundsordförande Therese Svanström LO, Förbundsordförande Johan Lindholm Saco, Förbundsordförande Sofia Rydgren Stale Polisen, biträdande rikspolischef Stefan Hector Utrikespolitiska institutet, direktör Jakob Hallgren Fossilfritt Sverige, Nationell Samordnare Svante Axelson För mer information och intervjuförfrågningar kontakta: Centerpartiet Olle Romlin, 0702250588 Socialdemokraterna Odd Guteland, 0735656369 Adriana Haxhimustafa, 0737770612 Vänsterpartiet Maria Carlsson, 0768165368 Miljöpartiet Annica Hjerling, 0722116455

Tisdag den 6 oktober håller statsminister Ulf Kristersson, utrikesminister Maria Malmer Stenergard, försvarsminister Pål Jonson och justitieminister Gunnar Strömmer en pressbriefing om säkerhetsläget. På briefingen ges en lägesbild. Tid: 6 oktober 2026 kl. 14.00 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Regeringens pressrum, Rosenbad. Ingång Drottninggatan 1. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast tisdag den 6 oktober kl. 13.00 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpassering. Inpassering från kl. 13.30. Deltagande sker i mån av plats. Anmälan till pressbriefing den 6 oktober - extern webbplats,

Fredagen den 9 oktober 2026 klockan 9 sammanträder regeringen med EU-nämnden inför möten i EU ministerråd för utrikes frågor, miljöfrågor och allmänna frågor. Regeringen rapporterar samtidigt från tidigare möten i samma ministerråd. Från regeringen deltar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och EU-minister Jessica Rosencrantz (M).

I dag har riksdagen valt vilka ledamöter som under valperioden 2026–2030 ska ingå i riksdagens 15 utskott. Riksdagen har även valt ledamöter till EU-nämnden, riksdagsstyrelsen och Utrikesnämnden. Riksdagen valde enligt det förslag som valberedningen tagit fram efter nomineringar från partierna. Valberedningens förslag - ledamöter och suppleanter/ersättare till utskotten, EU-nämnden, riksdagsstyrelsen och Utrikesnämnden, (pdf, 700 kB) Ledamöter per utskott I riksdagens 15 utskott förbereder ledamöterna de flesta beslut som riksdagen fattar. Riksdagen väljer vilka ledamöter som ska sitta i utskotten. Varje utskott väljer inom sig ordförande och en eller flera vice ordförande. Enligt riksdagsordningen valdes utskotten i följande ordning: Konstitutionsutskottet Ledamöter • Per-Arne Håkansson (S) • Caroline Täljeblad (V) • Cecilia Engström (KD) • Amalia Rud Stenlöf (S) Suppleanter • Susanne Wahlström (M) • David Höglund Velasquez (V) • Fredrik Lindahl (SD) • Muharrem Demirok (C) • Annelie Hastig Olsson (M) • Katarina Stenström Ros (M) • Mikael Oscarsson (KD) • Martin Westmont (SD) • Sarkis Khatchadourian (S) Finansutskottet • Janine Alm Ericson (MP) • Patrik Lundqvist (S) • Mattias Eriksson Falk (SD) • Alexander Rosenberg (M) • Ulrika Liljeberg (C) • Daniel Lyckestam (M) • Annika Hirvonen (MP) • Oliver Rosengren (M) • Martin Hallander (KD) • Robin Lennartsson (SD) • Fredrik Olovsson (S) Skatteutskottet • Mikael Eskilandersson (SD) • Helena Vilhelmsson (C) • Adam Reuterskiöld (M) • Andreas Ahlqvist (SD) • Therese Kristiansson (S) • Magnus Johansson (S) • Alexander Svensson (M) • Nila Vikhe Patil (MP) Justitieutskottet • Mikael Damsgaard (M) • Heléne Björklund (S) • Alexander Christiansson (SD) • Charlotte Nordström (M) • Fredrik Kärrholm (M) • Ulrika Westerlund (MP) • Anna Wallentheim (S) • Sophia Granswed Baat (M) • Gurgin Bakircioglu (MP) Civilutskottet • Joakim Järrebring (S) • Dennis Dioukarev (SD) • Hanna Lindqvist (MP) • Kjell-Arne Ottosson (KD) • Anna-Belle Strömberg (S) • Denice Westerberg (SD) • Markus Kallifatides (S) • Mohamed Abdukani (MP) • Magdalena Hermelin (M) • Martina Johansson (C) • Adrian Magnusson (S) Utrikesutskottet • Morgan Johansson (S) • Fredrik Ahlstedt (M) • Alexandra Völker (S) • Håkan Svenneling (V) • Pontus Andersson Garpvall (SD) • Birgitta Ohlsson (C) • MagnuS Berntsson (KD) • John E. Weinerhall (M) • Matilda Ernkrans (S) • Alexandra Anstrell (M) • Kerstin Lundgren (C) • Willhelm Sundman (L) Försvarsutskottet • Hanna Gunnarsson (V) • Daniel Bäckström (C) • Catarina Deremar (C) • Banesa Martinez Roldán (V) • Johanna Holmdahl (KD) • Niels Paarup-Petersen (C) • Marcus Willershausen (L) Socialförsäkringsutskottet • Jessica Stegrud (SD) • Caroline Högström (M) • Jonas Andersson (SD) • Ingemar Kihlström (KD) • Karolina Widerberg (SD) • Marcus Andersson (S) • Robert Andersson Hammarstrand (S) • Elise Ryder Wikén (M) • Jennifer Merelaid Hankins (V) • Caroline Schmidt (C) • Hanna Netterberg (M) • Christofer Bergenblock (C) • Emma Altenhammar (SD) Socialutskottet • Fredrik Lundh Sammeli (S) • Mikael Dahlkvist (S) • Thomas Ragnarsson (M) • Leonid Yurkovskiy (SD) • Nils Seye Larsen (MP) • Christian Carlsson (KD) • Andrea Kronvall (SD) • Hanna Schölander (L) • Linnea Bengtsson (V) • Charlotte Broberg (M) • Mikael Strömberg (SD) Kulturutskottet • Kristina Axén Olin (M) • Mattias Karlsson Bergman (SD) • Sandra Sönnergren (V) • Kristoffer Lindberg (S) • Louise Thunström (S) • Peter Söderström (S) • Rikard Salander (MP) • Mathias Bengtsson (KD) • Tomas Brandberg (SD) Utbildningsutskottet • Josefin Malmqvist (M) • Marie-Louise Hänel Sandström (M) • Tobias Andersson (SD) • Liza-Maria Norlin (KD) • Samuel Pettersson (S) • Anders Alftberg (SD) Trafikutskottet • Ann-Christine Frohm (SD) • Anna-Caren Sätherberg (S) • Magnus Jacobsson (KD) • Jennie Bergius Eriksson (M) • Liselotte Forsberg (SD) • Amanda Thonander (M) Miljö- och jordbruksutskottet • Sofia Skönnbrink (S) • Victoria Tiblom (SD) • Andrea Andersson Tay (V) • Joanna Lewerentz (M) • Magnus Oscarsson (KD) • Camilla Mårtensen (L) • Katarina Bosetti-Kristoffersson (S) • Alice Landerholm (M) • Yasmine Eriksson (SD) • Carl Wiktor Svensson (KD) • Cilla Dahl Andersson (S) Näringsutskottet • Jesper Skalberg Karlsson (M) • Martin Kinnunen (SD) • Richard Jomshof (SD) • Crister Carlsson (M) • Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) • Andreas Lennkvist Manriquez (V) • Camilla Rinaldo Miller (KD) Arbetsmarknadsutskottet • Ardalan Shekarabi (S) • Merit Frost Lindberg (M) • Jonathan Svensson (S) • Katarina Berggren (S) • Johanna Haraldsson (S) EU-nämnden I EU-nämnden förankrar regeringen sin EU-politik med riksdagen. Nämnden består av lika många ledamöter som antalet ledamöter i utskotten och väljs av riksdagen. • Rebecka Le Moine (MP) • Magnus Berntsson (KD) • Louise Minnhagen (L) Riksdagsstyrelsen Riksdagsstyrelsen leder Riksdagsförvaltningen och deltar i planeringen av riksdagens arbete. Styrelsen består av talmannen som ordförande och tio ledamöter som väljs av riksdagen. • Mattias Karlsson (M) Ersättare • Mattias Bäckström Johansson (SD) Utrikesnämnden I Utrikesnämnden förankrar regeringen sin utrikespolitik med riksdagen. Utrikesnämnden består av talmannen samt nio ledamöter som väljs av riksdagen. Kungen är ordförande. Om kungen har förhinder är statsministern ordförande. • Magdalena Andersson (S) • Nooshi Dadgostar (V) • Elisabeth Thand Ringqvist (C) För mer information Riksdagsförvaltningens presstjänst, telefon: 08-786 62 00, e-post: [email protected]

Frihet, framtidstro och företagande står i fokus när Marianne Littke tar sig an uppdraget som riksdagsledamot för Liberalerna och ledamot i socialförsäkringsutskottet. Juristen och beteendevetaren från Hässleholm har ett stort intresse för ledarskap och en drivkraft som följt henne genom yrkeslivet: att göra världen bättre. För Marianne Littke finns en gemensam utgångspunkt för yrkeslivet och det politiska engagemanget. Jag drivs av att göra världen bättre, det har varit min utgångspunkt i min civila karriär och det är min utgångspunkt i min politiska karriär. Hon är jurist och beteendevetare och aktiv i lokalpolitiken i Hässleholm. Nu tar hon med sig sina erfarenheter till riksdagen. På frågan om hur det känns att företräda Liberalerna beskriver hon både stoltheten över uppdraget och respekten för dem som gått före. Det är med stolthet jag tar mig an detta. Jag står på giganters axlar och utsikten är svindlande! Frihet, framtidstro och företagande De frågor Marianne Littke helst vill driva handlar om försvar, frihet och företagande. Samtidigt lyfter hon fram två områden där hon anser att Liberalerna som parti behöver fortsätta att ta initiativ: skolan och klimatet. När hon får frågan om vilka politiska insatser hon hittills är mest stolt över riktar hon blicken framåt. Mina segrar ligger framför mig… Inför mandatperioden hoppas hon på ett parti som håller samman, är vasst och sätter Sveriges bästa framför allt. Ledarskap som väcker engagemang Ett ämne Marianne Littke gärna pratar om är ledarskap. Hon har arbetat med ledarskap på alla organisatoriska nivåer och beskriver sig själv som en ”ledarskapsnörd”. Det är ett intresse hon gärna delar med andra. Prata gärna med mig om detta! Hemma bor hon på landet utanför Hässleholm tillsammans med sin familj. Hon är gift och har tre barn. Samtidigt beskriver hon sig som en världsmedborgare, med syskon i två världsdelar och fem familjekonstellationer. Med erfarenheter från yrkeslivet, lokalpolitiken och ett stort intresse för hur människor och organisationer fungerar tar hon nu sig an riksdagsuppdraget – med blicken riktad mot de segrar som ligger framför henne.

Regeringen har tagit emot slutbetänkandet från Utredningen om vissa frågor om redovisning och granskning av hållbarhetsrapporter. Utredningen har haft i uppdrag att se över möjligheten att skapa större flexibilitet för företag, minska den administrativa bördan och förbättra förutsättningarna för konkurrens och tillväxt. Regeringen beslutade i maj 2025 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till vissa redovisningsrättsliga frågor. I uppdraget ingick bland annat att analysera om det finns behov av fler företags- och koncernkategorier i årsredovisningslagen och om tröskelvärdena i lagen bör höjas. Utredningen föreslår bland annat att införa kategorin mikroföretag i redovisningslagstiftningen. Syftet är att göra årsredovisningsreglerna enklare för de minsta företagen. Därtill föreslår utredningen också vissa redovisningsförenklingar för medelstora företag och koncerner. Utredningen föreslår också att fler företag ska kunna undantas från kravet att upprätta koncernredovisning. Det handlar då om koncerner som redan omfattas av en koncernredovisning från ett överordnat moderföretag enligt likvärdiga redovisningsregler. Kravet på notupplysningar om ägarandelar i dotterföretag föreslås begränsas till företag där det finns ett direkt ägarintresse. Därtill föreslås att hållbarhetsrapporter även fortsättningsvis endast ska granskas av auktoriserade revisorer.

Regeringen planerar för att Sverige, med start i december, ska bidra med ett luftvärnsförband för att skydda Natos logistiknod i Polen, som används för militärt och civilt stöd till Ukraina. − Sverige bidrar nu för andra gången med stridsflyg till Natoinsatsen för att skydda Natos logistikhub i Polen. En till del av det är att Sverige också bidrar med luftvärnssystemet Patriot. Uppgiften är att skydda logistikhuben, och därmed säkra att viktig materiel kommer till Ukraina. Det stärker Natos, Europas och Sveriges säkerhet, säger statsminister Ulf Kristersson. − I ljuset av den senaste tidens ryska försök att undergräva vårt stöd till Ukraina kan jag inte nog understryka hur viktigt detta svenska bidrag är. Det syftar till att säkerställa att militärt och civilt stöd når Ukraina, och är en del av vårt stöd till Natos avskräckning och försvar, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. − Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen. Det är därför Sveriges avsikt att bidra med luftvärn för logistiknodens säkerhet. Sverige tar sitt ansvar för stödet till Ukraina och för skyddet av Natos östra flank, säger försvarsminister Pål Jonson. Luftvärnsförbandet kommer att ha till uppgift att skydda den logistiknod i Polen som används som omlastningsplats för militärt och civilt stöd till Ukraina. Förbandet kommer att vara utrustat med luftvärnssystemet Patriot och kommer att ledas av Natos luftkommando. Sverige har tidigare bidragit till flera Natosinsatser för att stärka Natos östra flank och skydda stödet till Ukraina. Från oktober i år bidrar Sverige också med stridsflyg till Natos integrerade luft- och robotförsvar samt skyddet av logistiknoden.

Försvarsminister Pål Jonsson beslutade den 2 oktober 2026 att Försvarsberedningen ges förlängd tid för slutrapporten som enligt anvisningarna ska lämnas senast den 20 november 2026. Denna rapport ska i stället lämnas senast den 29 april 2027. Försvarsberedningen redovisade delrapporten Skärpt läge – aktuell lägesbild i totalförsvaret och omvärlden den 12 juni 2026. I delrapporten redovisar beredningen en uppdatering av det säkerhetspolitiska läget. Försvarsberedningen följer även upp försvarsbeslutet 2024 och de förpliktelser som följer av Natomedlemskapet och det kollektiva försvaret samt redovisar en lägesbild av såväl det civila som det militära försvaret. I delrapporten lämnar Försvarsberedningen även förslag på hur hinder för tillväxt kan undanröjas. I slutrapporten kommer Försvarsberedningen återkomma till de områden för Försvarsberedningens fortsatta arbete som anges i de anvisningar som beslutades den 4 februari 2026. Försvarsberedningens slutrapport utgör inte underlag till något nytt försvarsbeslut utan syftar till att följa upp innevarande försvarsbeslut.

I dag har riksdagens utskott valt ordförande och vice ordförande. De utgör utskottens presidier och leder arbetet i utskotten. Tidigare i dag, den 6 oktober valde riksdagens kammare vilka ledamöter som ska sitta i alla utskott och EU-nämnden. Ledamöterna i utskotten har nu i sin tur valt ordförande och vice ordförande. EU-nämnden har sitt första sammanträde den 7 oktober, och väljer då sin ordförande och vice ordförande. Ordförande och vice ordförande i utskotten Arbetsmarknadsutskottet • Ardalan Shekarabi (S), ordförande • Magnus Persson (SD), vice ordförande Civilutskottet • Kjell-Arne Ottosson (KD) ordförande • Anfal Mahdi (V), vice ordförande Finansutskottet • Mikael Damberg (S), ordförande • Edward Riedl (M), vice ordförande Försvarsutskottet • Jörgen Berglund (M), ordförande • Peter Hultqvist (S), vice ordförande Justitieutskottet • Teresa Carvalho (S), ordförande • Alexander Christiansson (SD), vice ordförande Kulturutskottet • Mattias Karlsson Bergman (SD), ordförande • Leila Ali Elmi (MP), vice ordförande Konstitutionsutskottet • Oscar Sjöstedt (SD), ordförande • Jennie Nilsson (S), vice ordförande Näringsutskottet • Anders Ådahl (C), ordförande • Joar Forssell (L), vice ordförande Miljö- och jordbruksutskottet • Emma Nohrén (MP), ordförande • Oskar Svärd (M), vice ordförande Skatteutskottet • Boriana Åberg (M), ordförande • Niklas Karlsson (S), vice ordförande Socialförsäkringsutskottet • Nadja Awad (V), ordförande • Jessica Stegrud (SD), vice ordförande Socialutskottet • Linda Lindberg (SD), ordförande • Fredrik Lundh Sammeli (S), vice ordförande Trafikutskottet • Maria Stockhaus (M), ordförande • Ulrika Heie (C), vice ordförande Utbildningsutskottet • Hawar Asaiesh (V), ordförande • Liza-Maria Norlin (KD), vice ordförande Utrikesutskottet • Morgan Johansson (S), ordförande • Fredrik Ahlstedt (M), vice ordförande Val av ledamöter till utskotten Aktuellt: Ledamöter valda till utskott, EU-nämnd, riksdagsstyrelse och Utrikesnämnd För mer information Riksdagsförvaltningens presstjänst, 08-786 62 00

– Det finns inget som är viktigare för oss än Sverige och svenskars säkerhet. Det gällde före valet och det gäller nu efter valet, säger statsminister Ulf Kristersson på en pressbriefing om säkerhetsläget i Sverige. Vi lever i en orolig värld Sverige är inte i krig, men vi är inte heller i fred. Och det finns inget viktigare för oss än Sveriges och svenskars säkerhet. I det läget måste Sverige göra allt rätt här hemma. Skydda Sverige, svenska medborgare och svenska intressen. Det ryska hotet Det ryska hotet är inte nytt – bara ständigt närvarande i delvis nya skepnader. Deras alltmer hänsynslösa krigföring mot civilbefolkning, energiinfrastruktur och broar i Ukraina är några exempel. Men Ryssland fortsätter också agera alltmer vårdslöst och hotfullt i andra länder och i vårt närområde genom det som brukar kallas för hybrida aktiviteter. Begreppet är värt att stanna till vid. Det låter mindre allvarligt men också hybridkrig är krigföring, om än under det vi brukar kalla för artikel 5. Den senaste tiden har både Tyskland och Estland offentligt utpekat Ryssland – attribuerat som man säger – som ansvarigt för allvarliga sabotage. Inte minst det i Leipzig kunde ha slutet i en veritabel katastrof, där hybridkrig närmar sig gränsen för krig. Den moderatledda regeringen har uttryckt sitt mycket tydliga stöd till våra grannländer. Det ryska agerandet är allvarligt och handlar om rysk vilja att skrämma Ukrainas vänner till passivitet. De vill undergräva stödet till Ukraina, polarisera klimatet i våra samhällen och skapa splittring. Det har hittills inte lyckats. På Östersjön agerar den ryska skuggflottan, som vi och andra länder möter offensivt inom ramen för internationell rätt. Lite längre bort pågår ett rätt oklart krig i Mellanöstern, olika typer av oroligheter i Afrika och svårare handelsrelationer mellan Europa och både USA och Kina. – Min slutsats är både självklar och svår: Vi i Sverige måste göra allt rätt här hemma. Skydda Sverige, svenska medborgare och svenska intressen, säger Ulf Kristersson. Sverige skickar Patriot-luftvärn till Polens gräns mot Ukraina Som en del i att stärka Sverige och våra vänner meddelar idag den moderatledda regeringen att Sverige skickar Patriot-luftvärn till Polens gräns mot Ukraina. Det kommer att skydda viktiga leveranser av krigsmateriel till Ukraina och stärka försvaret mot potentiella ryska attacker. Det gör Sverige säkrare. Ukraina slåss också för oss. En återblick på de senaste fyra åren Det finns naturligtvis ett före och ett efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022. Sedan den februarinatten för fyra och ett halvt år sedan har Europas länder samlats på ett sätt som nog få trodde var möjligt. Och Sverige och Finland har blivit medlem i försvarsalliansen Nato. Vi själva har inlett den största upprustningen av det svenska försvaret sedan Kalla Krigets dagar. Samtidigt har vår inre säkerhet varit rejält utmanad av grov organiserad kriminalitet. 2022 hade det dödliga gängvåldet tredubblats. Rent inhemska gäng blandades med att främmande makt använt våldskapital mot vårt land. Vi är på rätt väg – men vi är inte framme Det fanns, och finns, ett enda skäl till att Sverige hamnar på 99 poäng istället för 100 i Freedom Houses lista på demokratiska länder: Det är den grova organiserade brottsligheten som drar ner Sverige en poäng. Det är också därför det är så oerhört viktigt att inte slå av på takten nu när skutan har börjat vända. Sverige är alltså vad gäller yttre och inre säkerhet i ett bättre skick nu än för några år sedan, men vi är långt från klara. Men världen är inte mindre farlig. – Vi lever alltså i en orolig värld. Sverige är inte i krig men vi är inte heller i fred. Och det finns inget som är viktigare för oss än Sverige och svenskars säkerhet. Det gällde före valet och det gäller nu efter valet, säger Ulf Kristersson.

Miljöpartiets riksdagsgrupp för mandatperioden 2026–2030 består av 22 ledamöter. Inför den nya mandatperioden har ledamöterna fördelat partiets olika talespersonsuppdrag och platser i riksdagens utskott. Riksdagsgruppen kommer att arbeta för en rättvis klimatomställning, en starkare välfärd och ökad jämlikhet – och för att omsätta den gröna politiken i konkret förändring under mandatperioden. – Miljöpartiet går in i den här mandatperioden med en stark riksdagsgrupp som kommer jobba stenhårt för att genomföra en rättvis klimatomställning, stärka välfärden och öka jämlikheten, säger Annika Hirvonen, gruppledare för Miljöpartiets riksdagsgrupp. Miljöpartiets riksdagsgrupp 2026-2030 Amanda Lind, språkrör Daniel Helldén, språkrör Annika Hirvonen, gruppledare Ledamot i Trafikutskottet, talesperson infrastruktur, samt migration Camilla Hansén, vice gruppledare Ledamot i Utbildningsutskottet, talesperson för forskning och högre utbildning Ajda Asgari Ledamot i Socialförsäkringsutskottet, talesperson för socialförsäkringsfrågor Bassem Nasr Ledamot i Arbetsmarknadsutskottet, arbetsmarknadspolitisk talesperson Emma Nohrén Ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet, klimatpolitisk samt landsbygdspolitisk talesperson Gurgîn Bakircioglu Suppleant i Trafikutskottet Hanna Lindqvist Ledamot i Civilutskottet, bostadspolitisk talesperson Jacob Risberg Ledamot i Utrikesutskottet, utrikespolitisk talesperson Jan Riise Ledamot i Konstitutionsutskottet, talesperson AI, samt urfolk och minoriteter Janine Alm Ericson Ledamot i Finansutskottet, ekonomiskpolitisk, biståndspolitisk samt jämställdhetspolitisk talesperson Leila Ali Elmi Vice ordförande i Kulturutskottet, kulturpolitisk talesperson, samt talesperson för integration Marcus Friberg Ledamot i Skatteutskottet, skattepolitisk talesperson Mohamed Abdukani Ledamot i Utbildningsutskottet, skolpolitisk talesperson Mursal Isa Suppleant i Utrikesutskottet Nila Vikhe Patil Ledamot i Försvarsutskottet, försvarspolitisk talesperson Nils Seye Larsen Ledamot i Socialutskottet, funktionsrättspolitisk talesperson Rebecka Le Moine Ledamot i EU-nämnden, skogspolitisk talesperson, talesperson för biologisk mångfald, djurrätt Rikard Salander Ledamot i Näringsutskottet, näringspolitisk talesperson Ulrika Westerlund Ledamot i Justitieutskottet, rättspolitisk talesperson, samt talesperson barnrätt, hbtqi-rätt Åsa Lindhagen Ledamot i Näringsutskottet, energipolitisk talesperson

Den 28 september–2 oktober höll Europarådets parlamentariska församling (PACE) sin höstsession i Strasbourg. Fyra ledamöter från den svenska delegationen deltog i debatter om bland annat Europas veteranpolitik, demografiska utmaningar och hot mot Internationella brottmålsdomstolen (ICC). På sessionens första dag beslutade församlingen att hålla tre extradebatter om attacker mot hbtqi-personer i Turkiet, det riggade valet i Ryssland samt situationen i Ceuta med fokus på migration som påtryckningsmedel. Från den svenska delegationen deltog Markus Wiechel (SD) i debatten om det riggade valet i Ryssland. Minskade födelsetal i Europa En av sessionens större debatter handlade om Europas låga födelsetal och åldrande befolkning. Församlingen efterlyste långsiktiga åtgärder för att underlätta familjebildning och stärka stödet till barnfamiljer, bland annat genom förbättrad barnomsorg, föräldraledighet och åtgärder för aktivt åldrande. Victoria Tiblom (SD) och Boriana Åberg (M) deltog i debatten. Boriana Åberg talade för sin politiska grupp. Församlingen behandlade även en rapport om hot och påtryckningar mot Internationella brottmålsdomstolen (ICC), dess domare och åklagare. Resolutionen, ett gemensamt uttalande, uttryckte stöd för domstolens oberoende och uppmanade stater att skydda ICC från externa påtryckningar. Victoria Tiblom (SD) deltog och talade för sin politiska grupp. Debatten med högst deltagande handlade om växande hot mot mediernas oberoende och mediepluralism, det vill säga en bred mångfald av röster, åsikter och analyser i media. Under debatten uttrycktes oro över ökad politisk och ekonomisk påverkan på medier, försämrade villkor för public service och pressad lokaljournalistik. Under debatten betonades behovet av starkare skydd för journalister och större mångfald i medielandskapet. Europas veteranpolitik och Rysslands hybridkrigföring En rapport om stöd till ukrainska veteraner och soldater med funktionsnedsättning behandlades under sessionen. Församlingen efterlyste långsiktiga insatser för rehabilitering och veteraners återintegrering i samhället samt en stärkt veteranpolitik i Europa. Församlingen debatterade även de ökande ryska hybridattackerna mot europeiska länder. I den antagna resolutionen fördömdes de ryska parlamentsvalen samt de illegala val som genomförts i de ryskockuperade områdena i Ukraina. I debatten deltog Markus Wiechel (SD). Frågestunder och Václav Havel-priset för mänskliga rättigheter Under sessionen tilldelades den iranska människorättsadvokaten Nasrin Sotoudeh 2026 års Václav Havel-pris för mänskliga rättigheter för sitt arbete med att främja mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och rättsstatens principer i Iran. Tysklands utrikesminister Johann Wadephul gästade även församlingen för att hålla ett anförande och besvara ledamöternas frågor. Han underströk Tysklands starka stöd för Europarådets arbete för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Även Albert II av Monaco och Portugals president António José Martins Seguro talade inför församlingen och deltog i frågestunder. Europarådets ministerkommittés ordförande och Monacos utrikesminister Isabelle Berro-Amadeï redogjorde för ministerkommitténs aktuella arbete och prioriteringar. Församlingen höll även den sedvanliga frågestunden med Europarådets generalsekreterare Alain Berset samt en frågestund med Europadomstolens president Mattias Guyomar. Ledamöter Ledamöter som deltog vid höstsessionen: • Markus Wiechel (SD), ordförande • Victoria Tiblom (SD) • Jessica Stegrud (SD) Alla ledamöter i delegationen: Ledamöter i Europarådets svenska delegation Mer information Europarådet arbetar för att skapa en gemensam värdegrund baserad på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Sverige var med och grundade Europarådet och dess parlamentariska församling år 1949. Europarådet har i dag 46 medlemsländer. • Om sessionen på PACE:s webbplats • Europarådets parlamentariska församling (PACE) • Den svenska delegationen på PACE:s webbplats Kontaktperson för media Petra Sjöström, senior internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon: 072-716 59 25, e-post: [email protected]

Måndagen den 5 oktober beslutade riksdagens valberedning om förslag till ledamöter och suppleanter i utskotten, EU-nämnden, riksdagsstyrelsen och Utrikesnämnden. Valberedningens förslag (pdf, 700 kB) Tisdagen den 6 oktober presenteras valberedningens förslag i kammaren, därefter genomförs valen. När valen av ledamöter till utskott, EU-nämnd och andra organ därmed har ägt rum, kallar talmannen till konstituerande sammanträden för utskotten och EU-nämnden. Du kan följa valen direkt och i efterhand via riksdagens webbplats. Webb-tv För mer information Riksdagsinformation, telefon 020-349 000, e-post [email protected].

Nu är det klart vilka av Centerpartiets ledamöter som tar plats i vilka utskott under mandatperioden 2026–2030. Här följer hela listan. Arbetsmarknadsutskottet Martina Johansson (ordinarie) Caroline Schmidt (ordinarie) Helena Vilhelmsson (ersättare) Anna Lasses (ersättare) Civilutskottet Rasmus Elfström (ordinarie) Emma Brihall (ersättare) Martina Johansson (ersättare) Finansutskottet Martin Ådahl (ordinarie) Ulrika Liljeberg (ersättare) Birte Sandberg (ersättare) Anders Ådahl (ersättare) Försvarsutskottet Daniel Bäckström (ordinarie) Catarina Deremar (ordinarie) Kerstin Lundgren (ersättare) Niels Paarup-Petersen (ersättare) Justitieutskottet Ulrika Liljeberg (ordinarie) Magnus Haara (ersättare) Rasmus Elfström (ersättare) Helena Vilhelmsson (ersättare) Konstitutionsutskottet Magnus Haara (ordinarie) Muharrem Demirok (ersättare) Birte Sandberg (ersättare) Kulturutskottet Anne-Li Sjölund (ordinarie) Catarina Deremar (ersättare) Rickard Nordin (ersättare) Miljö- och jordbruksutskottet Stina Larsson (ordinarie) Julia Algotsson (ordinarie) Rickard Nordin (ersättare) Emma Brihall (ersättare) Näringsutskottet Anders Ådahl (ordinarie) Rickard Nordin (ersättare) Julia Algotsson (ersättare) Skatteutskottet Helena Vilhelmsson (ordinarie) Birte Sandberg (ordinarie) Ulrika Heie (ersättare) Martin Ådahl (ersättare) Socialförsäkringsutskottet Niels Paarup-Petersen (ordinarie) Caroline Schmidt (ersättare) Christofer Bergenblock (ersättare) Socialutskottet Christofer Bergenblock (ordinarie) Emmy Ahlstedt (ersättare) Muharrem Demirok (ersättare) Trafikutskottet Ulrika Heie (ordinarie) Emma Brihall (ordinarie) Anne-Li Sjölund (ersättare) Emmy Ahlstedt (ersättare) Utbildningsutskottet Muharrem Demirok (ordinarie) Anders Ådahl (ersättare) Niels Paarup-Petersen (ersättare) Emmy Ahlstedt (ersättare) Utrikesutskottet Birgitta Ohlsson (ordinarie) Anna Lasses (ersättare) Kerstin Lundgren (ersättare EU-nämnden Anna Lasses (ordinarie) Birgitta Ohlsson (ersättare) Martin Ådahl (ersättare) Kerstin Lundgren (ersättare) Rasmus Elfström (ersättare) Catarina Deremar (ersättare) Martina Johansson (ersättare)

Centerpartiets partistyrelse har beslutat att tillsätta en analysgrupp som ska utvärdera Centerpartiets arbete inför och under valet 2026. Trots att Centerpartiet stärkte sitt väljarstöd i valet finns det viktiga lärdomar att dra för att ytterligare utveckla partiets organisation, politik och genomslag inför framtiden. Analysgruppen ska göra en bred genomlysning av valrörelsen, valresultatet och valförberedelserna. Uppdraget omfattar bland annat partiets strategi, kommunikation, kampanjarbete, organisation och förmåga att nå olika väljargrupper nationellt, regionalt och lokalt. Gruppen är sammansatt av företrädare från olika delar av landet och från partiets olika organisatoriska nivåer. Sammankallande är Effie Kuorlos, distriktsordförande i Jämtland. I gruppen ingår även Johan Malmros (Gotland), Gunilla Druve Jansson (Skara), Ehsan Nasari (Uppsala), Arne Nykänen (Norrbotten ), Jonas Naddebo (Stockholm), Ulrica Momqvist (Rättvik), Julia Färjhage (Lilla Edet), Anna-Lena Carlsson (Torsby), Niels Paarup-Petersen (Malmö, riksdagsgruppen), Sofia Nilsson (Östra Göinge, partistyrelsen), Christofer Bergenblock (Halland, partistyrelsen och riksdagsgruppen), Erik Johnsson (Centerstudenter), Emma Blomdahl (Centerkvinnorna) och Emelie Rossheim (Centerpartiets Ungdomsförbund). Valanalysen ska identifiera såväl framgångsfaktorer som utvecklingsområden. Arbetet ska bygga på valdata, väljarundersökningar, interna utvärderingar och erfarenheter från hela centerrörelsen, från riksorganisationen till distrikt, kretsar och enskilda medlemmar. En viktig del av uppdraget blir att analysera hur partiets arbete och förberedelser under mandatperioden har bidragit till valresultatet och vilka lärdomar som bör tas med inför framtiden. – Centerpartiet gick framåt i valet 2026, men vi ska alltid sträva efter att bli bättre. Genom en grundlig och öppen analys kan vi ta tillvara det som fungerat väl och samtidigt identifiera vad som behöver utvecklas för att stärka partiet inför framtiden, säger Effie Kourlos. Analysgruppen ska också granska hur väl partiets mål för valrörelsen uppnåddes, hur olika väljargrupper utvecklats och vilka faktorer som haft betydelse för valresultatet. Uppdraget omfattar dessutom att lämna rekommendationer för hur Centerpartiet kan stärka sitt arbete inför kommande val.

Den 4 oktober hålls allmänna val i Bosnien och Hercegovina. Sju svenska riksdagsledamöter ingår i en internationell delegation som observerar valet. I valobservationen den 4 oktober deltar sju ledamöter från Sveriges riksdag. Deras uppgift är att följa valet och utvärdera om det genomförs på ett korrekt sätt genom att vara på plats i utvalda delar av landet under valdagen. Ledamöterna observerar valtillfället, förseglingen av röstsedlar och rösträkningen i olika vallokaler. De svenska riksdagsledamöterna kommer att vara i och omkring huvudstaden Sarajevo och Banja Luka. Inom ramen för OSSE:s parlamentariska församlings valobservation deltar omkring 70 parlamentariker från 25 länder. Från OSSE:s parlamentariska församling deltar: • Louise Thunström (S) • Anna Wallentheim (S) Från Natos parlamentariska församling deltar: Kerstin Lundgren (C) OSSE:s parlamentariska församling (OSCE PA) Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, är en sammanslutning för säkerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa. OSSE arbetar för att förebygga konflikter och skydda mänskliga rättigheter. En viktig uppgift för dess parlamentariska församling är att observera parlaments- och presidentval i medlemsstaterna. Valobservationen genomförs i samarbete med ODIHR, OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter. ODIHR har observatörer i landet under en längre tid både före och efter valet. Natos parlamentariska församling Natos parlamentariska församling är ett forum för parlamentariker från Natos medlemsländer som sedan Sveriges inträde i mars 2024 är 32 stycken. Församlingen möts vid två årliga möten, så kallade sessioner. Verksamheten äger då rum dels i plenum, dels i fem fackutskott. Presskonferens i Sarajevo den 5 oktober Den 5 oktober hålls en presskonferens i Sarajevo där ett preliminärt uttalande om valets genomförande presenteras. Uttalandet publiceras på de parlamentariska församlingarnas webbplatser. Mer information • Riksdagens parlamentariska församlingar • OSSE:s parlamentariska församling (på engelska) • OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, ODIHR (på engelska) Kontaktpersoner för media • Jonathan Demner, internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon: +46 (0) 72‑209 63 04, e-post: [email protected] • Eva Östlund, senior internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon: 070-609 67 39, e-post: [email protected]

Talman Andreas Norlén har gett Magdalena Andersson (S) i uppdrag att från och med måndagen den 5 oktober återuppta sonderingen av förutsättningarna för att bilda regering. – Jag har gett Magdalena Andersson i uppdrag att från och med den 5 oktober återuppta sonderingen för att bilda en regering som kan tolereras av riksdagen. Magdalena Andersson kommer att rapportera till mig senast den 12 oktober. När sonderingsuppdraget har avslutats kommer en statsministeromröstning att äga rum i riksdagen, säger Andreas Norlén. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Nu står det klart vilka av Vänsterpartiets riksdagsledamöter som tar sig an vilka ansvarsområden under den kommande mandatperioden. Tre ledamöter har dessutom fått tre presidieposter. En valberedning har intervjuat alla ledamöter och tagit hänsyn till önskemål, erfarenheter och styrkor för att få fram ett så starkt lag som möjligt. Det finns väldigt mycket kunskap i gruppen och ett stort engagemang, vi har en bra känsla inför den här mandatperioden, säger gruppledare Samuel Gonzalez Westling, som tillsammans med partiets partisekreterare och två ledamöter utgjort valberedningen. Nadja Awad tar plats som ordförande i socialförsäkringsutskottet och blir ansvarig för socialförsäkringsfrågor. I min roll som ansvarig för socialförsäkringsfrågor kommer jag att fokusera på att ingen människa ska behöva bli fattig för att man blir sjuk eller arbetslös, det är det Sverige lovar sina medborgare och det ska vi hålla. Den urholkning av våra skyddssystem som skett de senaste decennierna måste få ett stopp, säger Nadja Awad. Malmöbon Anfal Mahdi är nyinvald i riksdagen och får rollen som vice ordförande i civilutskottet, hon kommer också vara ansvarig för konsument- och familjerättsfrågor. Hawar Asaiesh från Västerås är också ny i riksdagen och blir nu ordförande för utbildningsutskottet. Under min tid som skolpolitiker i Västerås har jag sett de förödande konsekvenserna av marknadsskolan. Nu ser jag fram emot att förändra systemet för en jämlik skola för alla barn- och unga, säger hon. Andrea Andersson Tay var under förra mandatperioden ansvarig för miljöfrågor och tar nu även på sig ansvaret för klimatfrågorna. Den kommande mandatperioden kommer att vara avgörande för om Sverige ska lyckas nå klimatmålen. Många viktiga beslut väntar också i arbetet med att skydda och restaurera värdefull natur. Jag ser fram emot att ta mig an dessa saker som ansvarig för klimat- och miljöfrågor, säger hon. Här är hela listan på ansvarsposter • Ansvarig för arbetsmarknads- och jämställdhetsfrågor: Ciczie Weidby (ordinarie ledamot i arbetsmarknadsutskottet) • Ansvarig för bostadsfrågor: Ilyas Hassan (ordinarie ledamot i civilutskottet) • Ansvarig för konsument- och familjerättsfrågor: Anfal Mahdi (vice ordförande i civilutskottet) • Ansvarig för EU-politiska frågor: Banesa Martinez Roldàn (ordinarie ledamot i EU-nämnden) • Ansvarig för ekonomisk-politiska frågor: Ida Gabrielsson (ordinarie ledamot i finansutskottet) • Ansvarig för finansmarknads- och upphandlingsfrågor, kommuner och regioner ekonomi: Daniel Bernmar (ersättare i finansutskottet) • Ansvarig för försvars- och beredskapsfrågor: Hanna Gunnarsson (ordinarie ledamot i försvarsutskottet) • Ansvarig för kriminalpolitiska frågor: Tobias Smedberg (ordinarie ledamot i justitieutskottet) • Ansvarig för rättspolitiska frågor: Carina Örgård (ersättare i justitieutskottet) • Ansvarig för kultur- och civilsamhällesfrågor: Sandra Sönnergren (ordinarie ledamot i kulturutskottet) • Ansvarig för konstitutions- och demokratifrågor: Caroline Täljeblad (ordinarie ledamot i konstitutionsutskottet) • Ansvarig för yttrandefrihets- och förvaltningsfrågor: David Höglund Velasquez (ersättare i konstitutionsutskottet) • Ansvarig för klimat- och miljöfrågor: Andrea Andersson Tay (ordinarie ledamot i miljö- och jordbruksutskottet) • Ansvarig för landsbygds- och livsmedelsfrågor: Agnes Hultén (ersättare i miljö- och jordbruksutskottet) • Ansvarig för närings- och energifrågor: Birger Lahti (ordinarie ledamot i näringsutskottet) • Ansvarig för handels- och konkurrensfrågor: Andreas Lennkvist Manriquez (ersättare i näringsutskottet) • Ansvarig för skattefrågor: Frida Tånghag (ordinarie ledamot i skatteutskottet) • Ansvarig för socialförsäkringsfrågor: Nadja Awad (ordförande i socialförsäkringsutskottet) • Ansvarig för hälso- och sjukvårdsfrågor: Jonas Lindberg (ordinarie ledamot i socialutskottet) • Ansvarig för social- och omsorgsfrågor: Linnea Bengtsson (ordinarie ledamot i socialutskottet) • Ansvarig för trafikfrågor: Malin Östh (ordinarie ledamot i trafikutskottet) • Ansvarig för skolfrågor: Hawar Asaiesh (ordförande i utbildningsutskottet) • Ansvarig för biståndsfrågor: Malin Björk (ordinarie ledamot i utrikesutskottet) • Ansvarig för utrikesfrågor: Håkan Svenneling (ordinarie ledamot i utrikesutskottet) • Ansvarig för migrations- och integrationsfrågor: Jennifer Merelaid Hankins (ersättare i socialförsäkringsutskottet arbetsmarknadsutskottet) • Ansvarig för högskola, forskning och digitalisering: Umihana Rasovic (ersättare i Utbildningsutskottet och Trafikutskottet) Foto: Agnes Stuber

Innan partierna förhandlar om politik och poster behöver de en gemensam bild av var Sverige står. Centerpartiet bjuder därför in Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet till en lägesgenomgång där företrädare för näringslivet, fackförbunden, myndigheter och organisationer beskriver de största utmaningarna som nästa regering måste lösa.

Miljöpartiet har lämnat in en motion med förslag om ett permanent stopp för tonårsutvisningar och utvisningar av unga vuxna. Miljöpartiet vill också ge ungdomar som redan har utvisats möjlighet att återvända till Sverige. Utvisningarna av ungdomar som har vuxit upp och etablerat sig i Sverige blev en omdebatterad fråga under valrörelsen. Från den 1 oktober gäller nya regler som ska ge vissa unga möjlighet att stanna. De rödgröna partierna anser dock att reglerna är otillräckliga. Samtidigt som förhandlingarna om ett regeringssamarbete fortsätter driver de frågan vidare i riksdagen. Miljöpartiet var först ut med en motion när den nya motionstiden inleddes. I motionen, som lämnades in den 28 september, föreslår partiet att riksdagen uppmanar regeringen att snarast ta fram en permanent lösning som stoppar tonårsutvisningar och utvisningar av unga vuxna efter 21 års ålder. – Vi vet inte hur lång tid det kan ta att bilda regering och det är osäkert vilken regering som kan bildas. Men ungdomarna har inte tid att vänta längre. Därför behöver vi lägga fram det här förslaget nu, säger Annika Hirvonen, Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson. Vill återinföra särskilt ömmande omständigheter Miljöpartiet vill återinföra den bestämmelse om särskilt ömmande omständigheter för vuxna med stark anknytning till Sverige som riksdagen avskaffade 2023. Partiet vill också ändra utlänningslagen så att ungdomar som redan har utvisats får möjlighet att återvända till Sverige. – Att ha en stark anknytning till Sverige ska inte leda till att man nekas att återvända, som vi sett i flera fall. Det blir ett moment 22 för ungdomarna när det faktum att de har hela sina liv i Sverige gör det svårare att få uppehållstillstånd för exempelvis studier, säger Annika Hirvonen. Samma rätt till högre utbildning Miljöpartiet föreslår också att unga som har vuxit upp i Sverige ska ha samma rätt till kostnadsfri högre utbildning som svenska och EU-medborgare. I motionen hänvisar partiet till de nya tillfälliga reglerna, som börjar gälla den 1 oktober. Vissa ungdomar kan då få möjlighet att stanna genom arbete eller studier. För arbete anges bland annat ett lönekrav på 34 470 kronor i månaden, tillsammans med administrativa krav. För studier behöver den unge kunna betala för en studieplats vid universitet eller högskola. Kostnaden för ett års studier kan enligt motionen uppgå till en bra bit över 100 000 kronor. Den som stannar genom studier får dessutom arbeta högst 15 timmar i veckan. Miljöpartiet menar att många ungdomar av olika skäl inte kommer att ha möjlighet att stanna. – Många av de här ungdomarna har gått i skolan här, har sina vänner och sin familj här och ser Sverige som sitt hem. De ska inte behöva lämna landet eller betala för att studera vidare för att få stanna, säger Annika Hirvonen. Miljöpartiet kräver också en tydlig väg tillbaka för ungdomar som redan har utvisats från Sverige. Partiet hänvisar till fall där ungdomar har nekats uppehållstillstånd trots att de uppfyllt krav på bland annat antagning till studier. Enligt motionen har det i dessa fall bedömts att syftet med vistelsen inte främst varit studier eller arbete, utan att ungdomarnas familjer, vänner och liv finns i Sverige. Miljöpartiet vill därför ändra utlänningslagen så att redan utvisade ungdomar får möjlighet att återvända. Miljöpartiet vill att riksdagen pressar regeringen att snarast ta fram en permanent lösning för tonårsutvisningar och utvisningar av unga vuxna efter 21 års ålder. Motionen innehåller därutöver förslag om att återinföra särskilt ömmande omständigheter för vuxna med stark anknytning till Sverige, ge redan utvisade ungdomar möjlighet att återvända och ge unga som vuxit upp i Sverige samma rätt till kostnadsfri högre utbildning som svenska och EU-medborgare. – Vi vill att det sker så fort som möjligt. Ungdomarna har redan väntat länge nog, säger Annika Hirvonen.

Den 1–2 oktober hålls ett möte i EU:s ministerråd för rättsliga och inrikes frågor (RIF) i Bryssel. Från Sverige deltar justitieminister Gunnar Strömmer och migrationsminister Johan Forssell. På dagordningen för justitieministern står arbetet mot organiserad brottslighet och EU:s inre säkerhet. På dagordningen för migrationsministern står återvändande och återtagandesamarbete med tredjeländer. Justitieministern kommer att delta i diskussioner om tillståndet i Schengenområdet som belyser de utmaningar som Schengenområdet står inför, bl.a. vad gäller irreguljär migration, beredskapsnivå och inre säkerhet. När det gäller den inre säkerheten väntas ministrarna också diskutera hur denna kan stärkas genom förbättrat informationsutbyte, operativt polissamarbete och ökad användning av ny teknik. En återkommande punkt på dagordningen är den geopolitiska utvecklingens påverkan på EU:s inre säkerhet. Denna gång ligger fokus på konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, bland annat risker kopplade till vapensmuggling, hybridhot, sabotage och användningen av drönare. Ministrarna kommer även diskutera genomförandet av EU:s strategiska ram för narkotika och de hot som den organiserade narkotikabrottsligheten utgör. Under rådets andra dag, som ägnas åt rättsliga frågor, kommer Gunnar Strömmer att delta i en riktlinjedebatt om Europakommissionens förslag till en reviderad Eurojustförordning. Rådet kommer även att behandla frågor om kampen mot straffrihet för brott kopplade till Rysslands anfallskrig mot Ukraina samt skyddet av civilsamhället och journalister inom EU. Migrationsministern kommer att delta i diskussioner om hur återvändandet av personer utan laglig rätt att vistas i EU kan effektiviseras genom stärkt samarbete med prioriterade tredjeländer. Ministrarna väntas diskutera hur EU gemensamt kan använda olika verktyg för att förbättra återtagandesamarbetet samt få en lägesrapport om genomförandet av EU:s migrations- och asylpakt. På migrationsområdet kommer ministrarna också att diskutera hur EU kan stärka sin situationsmedvetenhet och förbättra förmågan till tidig varning vid migrationsrelaterade kriser. Samtalen sker mot bakgrund av händelserna i Ceuta i somras och fokuserar på hur befintliga system och analysverktyg kan användas mer effektivt för att identifiera risker och förebygga krissituationer. För mer information och intervjuförfrågningar, kontakta respektive pressekreterare.

Jessica Rosencrantz, EU-minister med ansvar för nordiska frågor, besöker den 1 oktober Köpenhamn för möte med de nordiska samarbetsministrarna. På agendan står bland annat nordisk konkurrenskraft och diskussioner om Nordiska ministerrådets modernisering. – Norden är en av världens största och mest konkurrenskraftiga ekonomier. Jag ser under mötet i Köpenhamn fram emot att ta del av en ny rapport, inspirerad av EU:s så kallade Draghi-rapport, och diskutera hur vi kan stärka Nordens konkurrenskraft ytterligare, säger EU-minister Jessica Rosencrantz. Samarbetsministermötet hålls inom ramen för Danmarks och Färöarnas ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2026. Delar av mötet hålls tillsammans med de nordiska näringsministrarna. Copenhagen Economics kommer att presentera en rapport om konkurrenskraft ur nordiskt perspektiv, inspirerad av EU:s så kallade Draghi-rapport från 2024. I anslutning till mötet anordnar Danmark och Färöarna även en konferens med tema konkurrenskraft där Jessica Rosencrantz bland annat deltar i en ministerpanel för att diskutera nordiska styrkor och utmaningar. Om konferensen Competitiveness in a Nordic perspective på konferensens webbplats (engelska) - extern webbplats,

Engagemanget började med en vilja att göra något åt rasism och mobbning. Nu tar Hanna Schölander med sig erfarenheterna från Liberalernas arbete i regionpolitiken i Halland. Barn och unga, kultur och en mer jämlik sjukvård står högt på hennes agenda. Hanna Schölander var samhällsintresserad redan som barn. När hon såg klasskamrater utsättas för rasism och mobbning bestämde hon sig för att försöka förändra samhället. Under tonåren fick det politiska intresset också en förebild, hennes bästa väns styvpappa var riksdagsledamot för dåvarande Folkpartiet. Jag går i hans fotspår. Jag vill särskilt driva frågor som ger mer frihet i vardagen, säger Hanna. Efter att ha varit fritidspolitiker i olika omgångar har Hanna under den senaste mandatperioden arbetat på heltid som regionpolitiker i Halland. Sjukvården och kulturen är de områden hon är mest stolt över att ha engagerat sig i. Erfarenheterna därifrån följer med henne till riksdagen där hon vill fortsätta driva dessa frågor och arbeta för barn och unga. För Hanna är skolan en viktig uppgift för Liberalerna under mandatperioden. Hon vill minska antalet elever i varje klass och se till att varje elev har en bok i varje ämne. Hon lyfter också behovet av kultur i hela landet och en mer jämlik sjukvård, med fler nationella riktlinjer. Att fler arbetssökande kommer i arbete är en annan prioritering. Hon ser det som en förutsättning för både tillväxt och en god välfärd. Utanför politiken har Hanna en bakgrund som chef, framför allt inom den ideella sektorn. Hon är utbildad samhälls- och kulturanalytiker vid Linköpings universitet och är tjänstledig från en chefstjänst i Kungsbacka kommun. Hanna är 47 år och bor i Åsa i Kungsbacka med sin man och deras två tonårsbarn. På fritiden umgås hon helst med familj och vänner. Kultur och design är stora intressen, och genom barnen har hon också engagerat sig i scoutrörelsen. Att företräda Liberalerna i riksdagen beskriver hon med två ord: Fantastiskt och ansvarsfullt. Förväntningarna inför mandatperioden är tydliga: Mycket jobb och att vi får igenom mycket liberal politik så vi gör Sverige bättre. • Bor: i Åsa i Kungsbacka kommun • Familj: man och två barn • Intressen: kultur och design. • Utbildning: samhälls- och kulturanalytiker vid Linköpings universitet

Sanningskommissionen för det samiska folket lämnar i dag den 30 september över sin slutrapport, Markerna berättar och minns. Konsekvenser för samer av svensk politik, till regeringen, Sametinget och ungdomsorganisationen Sáminuorra i Östersund. Kommissionen har haft i uppdrag att kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna och dess konsekvenser för det samiska folket. Kommissionen överlämnar samtidigt berättelsevolymen "Jag ber marken tyst om lov med vittnesmål" från det samiska folket. Regeringen beslutade den 3 november 2021 att tillsätta en kommitté i form av en sanningskommission med uppdrag att kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna i ett historiskt perspektiv och dess konsekvenser för det samiska folket. Kommissionen har haft i uppgift att synliggöra och sprida kunskap om samernas erfarenheter och kommissionens slutsatser samt lämna förslag på åtgärder som bidrar till upprättelse och främjar försoning. Slutrapporten beskriver hur statliga beslut och andra aktörers agerande över tid påverkat samernas möjligheter att bevara och utveckla sitt språk, sin kultur och sina traditionella näringar. Sanningskommissionens arbete har bland annat omfattat insamling av vittnesmål, forskning och dokumentation av historiska händelser. Intervjuer har samlats i en berättelsebok. Tidigare i år överlämnades också forskningsantologin Marken, vattnet, tankarna. Konsekvenser för samer av svensk politik. Sanningskommissionen för det samiska folket Utredningen Sanningskommissionen har haft i uppgift att kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna och dess konsekvenser. Kommissionen har också haft i uppdrag att öka kunskapen om samernas historia och lämna förslag på åtgärder för upprättelse och försoning. Kommissionens delbetänkande Marken, vattnet, tankarna. Konsekvenser för samer av svensk politik (SOU 2026:15) överlämnades till regeringen den 4 mars 2026.

Vänsterpartiet lägger ett utskottsinitiativ i riksdagen för att stoppa tonårsutvisningarna. Vi lovade att det skulle vara det första vi gör efter valet. Nu gör vi det. Unga som har vuxit upp i Sverige, gått i svensk skola och har hela sitt liv här utvisas fortfarande när de fyller 18. Deras föräldrar och syskon får stanna, men själva skickas de ensamma till länder de knappt minns, eller aldrig har bott i. En stor majoritet av riksdagens partier säger att de vill stoppa utvisningarna. Ändå fortsätter de. Varje person som utvisas är en för mycket. Det är ett liv som förstörs, och många runt omkring som drabbas. Vi gick till val på att stoppa tonårsutvisningarna och nu ska vi göra det en gång för alla, säger Nooshi Dadgostar, partiledare för Vänsterpartiet. Nu finns en majoritet I februari lade Vänsterpartiet och Miljöpartiet fram ett utskottsinitiativ för att stoppa tonårsutvisningarna, men Tidöpartierna röstade ned det. Efter valet har de rödgröna partierna majoritet i riksdagens utskott. Därför kan riksdagen agera nu, utan att vänta på att en ny regering är på plats. Det måste gå snabbt. Vi har inte tid att vänta in den allmänna motionstiden eller en ny regering. Framför allt har inte dessa ungdomar den här tiden. Förra mandatperioden stoppades våra förslag eftersom vi inte hade majoritet. Nu har vi det, säger Samuel Gonzalez Westling, gruppledare för Vänsterpartiet. Vänsterpartiet föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att: • omedelbart stoppa de orättfärdiga utvisningarna av unga som har kommit hit med anknytning till sina föräldrar • ändra utlänningslagen så att unga upp till 21 år räknas till kärnfamiljen och kan få uppehållstillstånd som anhöriga till sina föräldrar • återinföra särskilt ömmande omständigheter som grund för uppehållstillstånd, den så kallade ventilen som Tidöpartierna tog bort 2023 • se till att unga som redan har utvisats kan återförenas med sina familjer i Sverige, till exempel genom inresetillstånd Svenska folket har varit tydligt: de vill inte att de här ungdomarna utvisas. Nu är det upp till bevis för alla partier som har sagt att de vill samma sak. Foto: Agnes Stuber Se pressträffen

Sverige kommer med start i oktober stödja skyddet av Natos östra flank i Polen med stridsflyg. Inom Natoinsatsen kommer stridsflygen att bidra till Natos integrerade luft-och robotförsvar, och till skyddet och säkerheten för det militära och civila stödet till Ukraina. – Under de senaste fyra åren har vi prioriterat samarbetet i den nordisk-baltiska kretsen och med Polen. För andra gången deltar svenska stridsflygplan i luftrumsövervakningen från Polen för att skydda Natos luftrum och fortsatta leveranser av vapen till Ukraina. Genom att fullt ut samarbeta med våra vänner och allierade i Nato stärker vi Sveriges, Europas och Natos säkerhet, säger statsminister Ulf Kristersson. – Sveriges säkerhet byggs tillsammans med våra allierade. När svenska Gripen bidrar till Natos luftförsvar i Polen stärker vi säkerheten för Sverige, för våra allierade och för det fortsatta stödet till Ukraina, som är vår främsta utrikespolitiska uppgift. Polen utgör en avgörande länk för att kanalisera stödet till Ukraina, och Sveriges bidrag visar att vi är beredda att ta ansvar för säkerheten i vårt närområde, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. – Det allvarliga säkerhetsläget och de återkommande kränkningarna av Natos luftrum visar behovet av en hög militär beredskap på den östra flanken. Svenska stridsflyg bidrar till luftförsvaret över Polen och till att skydda viktiga logistikflöden med militärt stöd till Ukraina. Det stärker Natos förmåga att avskräcka och försvara alliansen mot militära hot, säger försvarsminister Pål Jonson. Svenska Gripen-stridsflyg kommer inom ramen för uppdraget både att bidra till Natos integrerade luft-och robotförsvar och skydda den logistikhub i sydöstra Polen som används för militärt och civilt stöd till Ukraina. De svenska stridsflygen kommer i huvudsak att basera i Sverige och genomföra flygoperationer i polskt luftrum, med en mindre framskjuten bas i Polen. Sedan Sverige blev Natoallierad har Sverige bidragit med stridsflyg till flera Natoinsatser. Detta blir den andra gången som Sverige deltar med stridsflyg för skydd av logistikhubben i Polen. Under 2025 har Sverige också bidragit till Natos förstärkta luftrumsövervakning i Polen.

Fredagen den 2 oktober 2026 klockan 9 sammanträder regeringen med EU-nämnden inför möte i EU:s ministerråd för ekonomiska och finansiella frågor. Regeringen rapporterar samtidigt från mötet i samma ministerråd den 10 juli och från det informella ministermötet den 18–19 september. Från regeringen deltar statssekreterare Erik Eldhagen.

Riksdagen väljer återigen Andreas Norlén (M) till talman. Andreas Norlén omvald som riksdagens talman Igår, den 28 september 2026, blev Andreas Norlén (M) omvald som riksdagens talman efter att ha fått 200 av de 346 giltiga rösterna. Socialdemokraterna går därmed miste om talmansposten. Kandidaten Johanna Haraldsson (S) fick 146 röster. –⁠ Jag åtar mig uppdraget med stor ödmjukhet, säger Andreas Norlén på en pressträff. Statsminister Ulf Kristersson kommenterar riksdagens beslut att omvälja Andreas Norlén till talman för de kommande fyra åren. ”I oroliga tider och ett svårt parlamentariskt läge är det viktigt med en talman med lång erfarenhet och som är brett respekterad över partigränserna. Nu behövs stabilitet för Sveriges bästa”, skriver han på Instagram. Andreas Norlén är riksdagens talman sedan september 2018.

Riksdagens talman Andreas Norlén samråder onsdagen den 30 september med partiföreträdare som ett led i processen för att ta fram förslag till ny statsminister. Talmannen samtalar under förmiddagen den 30 september enskilt med företrädare för alla riksdagspartier utom Socialdemokraterna, där samtalet ägde rum vid ett möte i samband med att Magdalena Andersson (S) avslutade sitt sonderingsuppdrag. Mötena äger rum på talmannens kontor förutom det med Ulf Kristersson (M) som sker på telefon. Partiföreträdarna är kallade till samtal enligt partiernas storleksordning. • 09.15 Sverigedemokraterna • 09.35 Vänsterpartiet • 10.50 Kristdemokraterna Efter samråden med partiföreträdarna överlägger talmannen med de vice talmännen och informerar kungen. Fotopool Det anordnas ingen fotopool i samband med dessa möten. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet Bakgrund Talman Andreas Norlén gav den 18 september Magdalena Andersson (S) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Talmannen tog den 28 september emot Magdalena Anderssons rapport angående regeringsfrågan. Magdalena Andersson meddelade då att hon avslutar sitt sonderingsuppdrag.

Den 28–29 september äger jordbruks- och fiskerådet (AGRIFISH) rum i Bryssel. På måndagen deltar landsbygdsminister Peter Kullgren, och på tisdagen deltar statssekreterare Daniel Liljeberg. På jordbrukssidan väntas reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) diskuteras, där fokus ligger på att göra stödsystemen enklare och mer flexibla, stärka jordbrukets konkurrenskraft och lönsamhet samt förbättra livsmedelsberedskapen. En särskilt viktig fråga är utformningen av det arealbaserade inkomststödet (DABIS). En annan central punkt är marknadssituationen för jordbruket, särskilt konsekvenserna av kriget i Ukraina, samt effekterna av sommarens värmeböljor och torka. EU-kommissionen och medlemsländerna väntas utbyta information om läget på jordbruksmarknaderna. På fiskesidan står framtida stöd till fiskerinäringen och internationella fiskeförhandlingar i fokus. Medlemsstaterna väntas besluta om en partiell allmän riktlinje av genomförandet av unionens stöd till den gemensamma fiskeripolitiken, till europeiska världshavspakten och till unionens havs- och vattenbrukspolitik under perioden 2028–2034. Dessutom ska förslag till ändringar av innevarande period diskuteras. Därtill förbereds EU:s förhandlingar med Storbritannien, Norge och andra kuststater om fiskekvoter och fiskemöjligheter för 2027, med stark betoning på hållbara fiskbestånd och rättvisa villkor för svenska fiskare.

I dag träffas de nordiska klimat- och miljöministrarna i ett digitalt möte. Fokus för samtalet är gemensamma nordiska prioriteringar inom internationella miljö- och klimatfrågor. Från Sveriges sida deltar klimat- och miljöministerns statssekreterare Daniel Westlén. På agendan står bland annat en gemensam nordisk ministerdeklaration inför kommande internationella förhandlingar i FN. Det handlar om mötet för biologisk mångfald CBD COP17, klimatmötet COP31 och det första partsmötet under havsavtalet BBNJ COP1. Deklarationen ska fokusera på hur Norden bäst kan bidra till en hög ambitionsnivå i de internationella processerna. Ministrarna ska även diskutera förhandlingarna om ett globalt rättsligt bindande avtal mot plastföroreningar samt möjligheten till ett nordiskt värdskap för förhandlingsmötet nästa år. På dagordningen står också FN:s globala mål och den framtida globala hållbarhetsagendan efter 2030. Samtalet kommer handla om hur Norden kan bidra till den fortsatta internationella diskussionen samt stärka integreringen av klimat, biologisk mångfald och miljö.

Riksdagens talman Andreas Norlén samråder onsdagen den 30 september med partiföreträdare som ett led i processen för att ta fram förslag till ny statsminister. Talmannen samtalar under förmiddagen den 30 september enskilt med företrädare för alla riksdagspartier utom Socialdemokraterna, där samtalet ägde rum vid ett möte i samband med att Magdalena Andersson (S) avbröt sitt sonderingsuppdrag. Mötena äger rum på talmannens kontor. Närmare information om tiderna kommer senare. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet Bakgrund Talman Andreas Norlén gav den 18 september Magdalena Andersson (S) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Talmannen tog idag den 28 september emot Magdalena Anderssons rapport angående regeringsfrågan. Magdalena Andersson meddelade då att hon avbryter sitt sonderingsuppdrag.

Riksdagspartiernas nya gruppledare presenterades vid den nya riksdagens första sammanträde den 28 september. Riksdagen utsåg även en valberedning för utskotten och övriga riksdagsorgan. Vid riksdagens första sammanträde för arbetsåret 2026/27 presenterades vilka gruppledare som riksdagspartierna har utsett. Gruppledarna ansvarar för partigruppernas löpande arbete och avstämningar med talmannen. Nya gruppledare • Socialdemokraterna: Lena Hallengren • Moderaterna: Mattias Karlsson • Sverigedemokraterna: Linda Lindberg • Vänsterpartiet: Samuel Gonzalez Westling • Centerpartiet: Daniel Bäckström • Kristdemokraterna: Camilla Brodin • Miljöpartiet: Annika Hirvonen • Liberalerna: Lina Nordquist Riksdagens valberedning Riksdagen utsåg även en valberedning med uppdrag att föreslå ledamöter till riksdagens utskott. Senast den 6 oktober väljs ledamöter till utskotten av riksdagen. Valberedningen ska också de närmaste veckorna föreslå ledamöter till EU-nämnden, Utrikesnämnden och flera andra riksdagsorgan. Ledamöter • Mattias Bäckström Johansson (SD) • Annika Hirvonen (MP) • Angelika Bengtsson (SD) Suppleanter • Marie-Louise Hänel Sandström (M) • Ann-Christine Frohm (SD) • Mattias Eriksson Falk (SD) • Caroline Högström (M) • Andreas Lennkvist Manriquez (V) För mer information Riksdagsförvaltningens presstjänst, 08-786 62 00, e-post: [email protected]

Riksdagen valde i dag den 28 september Andreas Norlén till talman för valperioden 2026 – 2030. Med anledning av talmansvalet och regeringsbildningen möter talman Andreas Norlén idag media i riksdagens presscenter. Talman Andreas Norlén gav den 18 september Magdalena Andersson (S) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Talmannen har idag tagit emot Magdalena Anderssons rapport angående partiernas samtal om regeringsfrågan. Magdalena Andersson har meddelat att hon avbryter sitt sonderingsuppdrag. Tid: Måndag 28 september, cirka klockan 17 Plats: Riksdagens presscenter, plan 5, Västra riksdagshuset. Webb-tv Pressträffen kan ses direkt och i efterhand via riksdagens webb-tv. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Riksdagen har valt vice talmän. Johanna Haraldsson (S) valdes till förste vice talman. Julia Kronlid (SD) valdes till andre vice talman och Kerstin Lundgren (C) valdes till tredje vice talman. Johanna Haraldsson (S) valdes till förste vice talman Johanna Haraldsson (S) valdes till förste vice talman. Hon valdes genom acklamation. Acklamation innebär att ledamöterna i kammaren svarar ja eller nej till förslaget med utrop. Julia Kronlid (SD) valdes till andre vice talman Julia Kronlid (SD) valdes till andre vice talman. Hon valdes genom acklamation. Kerstin Lundgren (C) valdes till tredje vice talman Till tredje vice talmansposten fanns två nominerade kandidater och valet gjordes med slutna sedlar. Efter två slutna omröstningar valdes Kerstin Lundgren (C) till tredje vice talman. Resultat av de slutna omröstningarna Sluten omröstning 1 • Kerstin Lundgren (C), 130 • Håkan Svenneling (V), 37 Sluten omröstning 2 • Kerstin Lundgren (C), 126 • Håkan Svenneling (V), 43 För mer information För mer information kontakta riksdagsinformation, telefon: 020-349 000, e-post: [email protected].

Centerpartiets riksdagsgrupp har valt Daniel Bäckström till gruppledare för Centerpartiet i riksdagen för andra mandatperioden i rad. Stina Larsson och Anders Ådahl har även de fått fortsatt förtroende och omvalts som första respektive andra vice gruppledare. Efter en väl genomförd insats som gruppledare under den gångna mandatperioden har Centerpartiets riksdagsgrupp valt att ge Daniel Bäckström fortsatt förtroende som gruppledare. – Jag är både glad och hedrad över att få fortsatt förtroende att axla den viktiga rollen som gruppledare. Det är ett ärofyllt uppdrag som jag ser fram emot att förvalta väl under ännu en mandatperiod, säger Daniel Bäckström, gruppledare för Centerpartiet. Efter valet 2026 består Centerpartiets riksdagsgrupp av 25 riksdagsledamöter från olika delar av landet. Åtta av riksdagsledamöterna är nyinvalda. – Det är extra roligt att få välkomna de nya ledamöterna till Centerpartiets riksdagsgrupp. Nu väntar ett viktigt arbete med att driva Centerpartiets politik framåt för Sveriges bästa, säger Daniel Bäckström.

Vid mötet i München samlas europeiska ministrar ansvariga för migration för att diskutera fortsatta åtgärder för att minska den irreguljära migrationen till Europa samt genomförandet av EU:s migrations- och asylpakt. Fokus för mötet kommer vara på gemensamma europeiska prioriteringar som ett stärkt skydd av EU:s yttre gränser, ett mer effektivt återvändandearbete och hur medlemsstaterna kan säkerställa att migrationsreformerna genomförs i praktiken. Mötet utgör även ett tillfälle för förberedelser inför kommande diskussioner om migration i EU:s ministerråd och Europeiska rådet. Toppmötet arrangeras av Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt och samlar ministrar från 18 europeiska länder samt representanter för Europeiska kommissionen.

Den 28 september–2 oktober hålls Europarådets parlamentariska församlings (PACE) höstsession i Strasbourg. På agendan finns debatter om stöd till ukrainska veteraner, hur artificiell intelligens (AI) påverkar framtidens arbetsliv och mediernas oberoende. Även Tysklands utrikesminister gästar sessionen för ett anförande. Fyra ledamöter från riksdagens delegation deltar. Det finns bland annat förslag om en aktualitetsdebatt rörande attacker mot hbtqi-personer i Turkiet. Det har även begärts en brådskande debatt om situationen i Ceuta med fokus på migration som påtryckningsmedel och regeringens hantering av situationen. Den slutliga dagordningen fastställs av församlingen vid sessionens öppnande. Debatter om AI, Europadomstolens domar och hot mot internationella brottsmålsdomstolen Flera inbjudna gäster kommer att delta i debatten om OECD:s roll i bedömningen av hur artificiell intelligens påverkar framtidens arbetsliv. Bland deltagarna finns OECD:s vice generalsekreterare Yasushi Masaki och Rumäniens miljö-, vatten- och skogsminister Diana-Anda Buzoianu. En rapport om diasporors och migranters betydelse för social sammanhållning och demokratiskt deltagande kommer också att behandlas under sessionen. Rapportören bakom rapporten besökte även Sverige under våren för att inhämta fakta och synpunkter. Därutöver hålls det en gemensam debatt om en samordnad veteranpolitik i Europa liksom behovet av långsiktigt och systematiskt stöd till ukrainska soldater som har fått funktionsnedsättningar till följd av kriget. Andra debatter gäller växande hot mot mediepluralism och mediernas oberoende, främjandet av klimatåtgärder bland unga och hot mot Internationella brottsmålsdomstolen. I den senare debatten kommer domaren Rosario Salvatore Aitala, förste vice ordförande för Internationella brottmålsdomstolen, hålla ett anförande. Prisutdelning för mänskliga rättigheter och sessionens gästtalare På sessionens första dag delas det 14:e Václav Havel-priset för mänskliga rättigheter ut. 2021 års pristagare Maria Kalesnikava från Belarus kommer också att tala inför församlingen vid prisutdelningen. Kalesnikava var frihetsberövad men släpptes i december 2025. Andra inbjudna gäster är Albert II av Monaco, Portugals president António José Martins Seguro och Tysklands utrikesminister Johann Wadephul. De kommer att hålla anföranden inför församlingen. Även Europarådets ministerkommittés ordförande, Monacos utrikesminister Isabelle Berro-Amadeï, presenterar ministerkommitténs arbete sedan den senaste sessionen och svarar på medlemmarnas frågor. Dessutom deltar Europadomstolens president Mattias Guyomar och Europarådets generalsekreterare Alain Berset, som båda ska tala inför församlingen och svara på frågor. Ledamöter Ledamöter som deltar vid höstsessionen: • Markus Wiechel (SD), ordförande • Victoria Tiblom (SD) • Jessica Stegrud (SD) Alla ledamöter i delegationen: Ledamöter i Europarådets svenska delegation Mer information Europarådet arbetar för att skapa en gemensam värdegrund baserad på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Sverige var med och grundade Europarådet och dess parlamentariska församling år 1949. Europarådet har i dag 46 medlemsländer. • Om sessionen på PACE:s webbplats • Europarådets parlamentariska församling (PACE) • Den svenska delegationen på PACE:s webbplats Kontaktperson för media Petra Sjöström senior internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon: 072-716 59 25, e-post: [email protected]

Centerpartiets riksdagsgrupp har valt Daniel Bäckström till gruppledare för Centerpartiet i riksdagen för andra mandatperioden i rad. Stina Larsson och Anders Ådahl har även de fått fortsatt förtroende och omvalts som första respektive andra vice gruppledare. Efter en väl genomförd insats som gruppledare under den gångna mandatperioden har Centerpartiets riksdagsgrupp valt att ge Daniel Bäckström fortsatt förtroende som gruppledare. – Jag är både glad och hedrad över att få fortsatt förtroende att axla den viktiga rollen som gruppledare. Det är ett ärofyllt uppdrag som jag ser fram emot att förvalta väl under ännu en mandatperiod, säger Daniel Bäckström, gruppledare för Centerpartiet. Efter valet 2026 består Centerpartiets riksdagsgrupp av 25 riksdagsledamöter från olika delar av landet. Åtta av riksdagsledamöterna är nyinvalda. – Det är extra roligt att få välkomna de nya ledamöterna till Centerpartiets riksdagsgrupp. Nu väntar ett viktigt arbete med att driva Centerpartiets politik framåt för Sveriges bästa, säger Daniel Bäckström.

Torsdagen den 24 september reser Ebba Busch till Bryssel för att delta vid ett ministermöte i konkurrenskraftsrådet. Ministrarna ska bland annat diskutera EU:s förslag till en ny förordning om halvledare (Chips Act 2) och riktlinjerna för att pröva företagskoncentrationer. Den nya förordningen syftar till att stärka EU:s konkurrenskraft, tekniska suveränitet och försörjningstrygghet inom halvledare. Ambitionen är att stärka Europas konkurrenskraft och minska sårbara beroenden. Förslaget innehåller bland annat åtgärder för att främja innovation och kommersialisering, stimulera investeringar, samt förbättra krishanteringen med hjälp av en industriledd digital övervakningsplattform. På dagordningen står också en diskussion om översynen av riktlinjerna för kommissionens prövning av företagskoncentrationer. Det ska bland annat bli tydligare att skala, innovation, resiliens och långsiktiga effekter har betydelse när företagskoncentrationer prövas.

Regeringen har entledigat Dag Hartelius som kabinettssekreterare vid Utrikesdepartementet. Dag Hartelius entledigas på egen begäran, med anledning av att han den 1 oktober 2026 går i pension. Johan Berggren blir ny kabinettssekreterare på Utrikesdepartementet den 1 oktober 2026, till dess att en ny kabinettssekreterare utses av en ny regering. – Dag Hartelius djupa kunskaper och långa erfarenhet av utrikes- och säkerhetspolitik har varit av stor betydelse för Sverige i ett synnerligen oroligt omvärldsläge. Dag har också varit ett ovärderligt stöd för mig som utrikesminister. Efter många år av stort engagemang, ansvar och betydelsefulla insatser är det nu dags för ett nytt kapitel och en välförtjänt pension. Jag önskar Dag varmt lycka till framöver, och god fiskelycka, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. – Jag är glad över att Johan Berggren har tackat ja till att ta sig an uppdraget som kabinettssekreterare till dess att en ny kabinettssekreterare utses av en ny regering. Johan Berggren har gedigen erfarenhet från flera delar av Regeringskansliet och från internationellt arbete, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Kabinettssekreterare Johan Berggren kommer senast från rollen som statssekreterare vid Försvarsdepartementet hos ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin. Berggren har tidigare tjänstgjort som bland annat biträdande direktör vid Svenska dialoginstitutet för Mellanöstern och Nordafrika samt arbetat som stabschef och rådgivare till Tony Blair vid Kvartettkontoret, Jerusalem. Kabinettssekreteraren är chefstjänsteman i Utrikesdepartementet, likställd med statssekreterare. Peter Sandwall, statssekreterare hos försvarsminister Pål Jonson, ersätter Johan Berggren.

Nästa vecka samlas den nya riksdagen och inleder arbetsåret. Måndagen den 28 september är det upprop för ledamöterna. Därefter är det talmansval och anmälan av gruppledare. Samma dag inleds även den allmänna motionstiden. Dagen efter, tisdagen den 29 september, äger riksmötets öppnande rum. Båda dagarnas händelser går att följa på riksdagens webbplats och i sociala medier. 28 september: Upprop och talmansval Uppropet till riksdagen äger rum dagen före riksmötets öppnande, den 28 september klockan 11.00. Därefter väljer riksdagen talman och vice talmän samt anmäler vilka som blir partiernas gruppledare. Riksdagen utser även en valberedning med uppdrag att föreslå ledamöter till riksdagens utskott. Uppropet och valet direktsänds via riksdagens webb-tv. Val av talman på sidan Talmannens uppdrag Allmänna motionstiden börjar På måndagen den 28 september klockan 11 inleds också den allmänna motionstiden. Då får riksdagsledamöterna lämna motioner, förslag, om alla frågor som riksdagen kan besluta om, exempelvis förslag om ändrad lagstiftning eller en uppmaning till regeringen att tillsätta en utredning. Motionstiden 2026 pågår från den 28 september och slutar när motionstiden på budgetpropositionen går ut. Allmänna motionstiden 2026 29 september – riksmötets öppnande 2026 Riksmötets öppnande äger rum den 29 september 2026. Det är starten på riksdagens och de 349 ledamöternas nya arbetsår, riksmötet 2026/27. Klockan 12.45 börjar webb-tv-sändningen från riksmötets öppnande. Gästerna anländer till Riksplan. Där spelar Arméns musikkår, och Livgardet para­derar. Klockan 14 inleds öppnandeceremonin i kammaren. På talmannens begäran förklarar H.M. Konungen riksmötet 2026/27 öppnat. Programmet i kammaren innehåller även kungssången, musikframträdande, nationalsången och uttågsmusik. Riksmötets öppnande 2026 Följ sändningarna Upprop, talmansval och riksmötets öppnande går att se via riksdagens webb-tv, direkt och i efterhand. Delar av sändningen från riksmötets öppnande tolkas till teckenspråk och engelska. 28 september • Webb-tv: Val av talman och vice talmän 29 september • Webb-tv: Riksmötets öppnande • Webb-tv: Opening of the Riksdag session • Webb–tv: Riksmötets öppnande - teckenspråkstolkad

Regeringen har beslutat om en proposition med förslag som syftar till att genomföra ändringsdirektivet till Europeiska unionens människohandelsdirektiv. Det handlar bland annat om införandet av ett nytt brott och att förbättra stödet till brottsoffer. Under 2024 antogs ett ändringsdirektiv till Europeiska unionens människohandelsdirektiv. Ändringsdirektivet innehåller bland annat nya krav på den straffrättsliga lagstiftningen om människohandel. Regeringen har idag beslutat en proposition för att genomföra direktivet i svensk rätt. Regeringen föreslår att det ska införas ett nytt brott, olaga nyttjande av tjänst. Det nya brottet innebär att det blir straffbart att med uppsåt nyttja en tjänst som utförs av en person som en följd av att han eller hon är utsatt för människohandel eller människoexploatering. Målet är att minska efterfrågan på sådana tjänster och därmed lönsamheten för dessa brott. Regeringen föreslår också åtgärder för att ge bättre stöd till brottsoffer. Människohandel sker ofta över landsgränser, vilket ställer krav på samarbete mellan länder. Regeringen bedömer därför att Jämställdhetsmyndigheten bör utses till nationell kontaktpunkt för gränsöverskridande vidareslussning av brottsoffer för människohandel. För att myndigheten ska kunna behandla personuppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt föreslår regeringen att en ny personuppgiftslag införs för Jämställdhetsmyndighetens nya verksamhet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Vad innebär människohandel? Med människohandel menas att någon genom till exempel olaga tvång eller vilseledande rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en annan person i syfte att den andra personen ska exploateras, till exempel i tvångsarbete eller för sexuella ändamål.

Tisdag den 22 september reser EU-minister Jessica Rosencrantz till Bryssel för att träffa sina europeiska ministerkollegor i Allmänna rådet (GAC). På agendan står bland annat EU:s långtidsbudget, regelförenkling och förberedelser inför att EU:s stats- och regeringschefer möts i Europeiska rådet i oktober. – Låt mig vara tydlig med att den svenska positionen beträffande MFF ligger fast. Den svenska avgiften får inte öka på det sätt som kommissionen har föreslagit och budgetens omfattning måste minska markant. Vi vill också se en budget som fokuserar på säkerhet, försvar, konkurrenskraft och ger ett starkt stöd till Ukraina, säger EU-minister Jessica Rosencrantz. Allmänna rådet har en central roll i att förbereda Europeiska rådets toppmöten. Under sitt möte den 22 september ska EU-ministrarna diskutera ett utkast till dagordning inför Europeiska rådets möte den 15–16 oktober. På den preliminära dagordningen står Ukraina, situationen i Mellanöstern, den fleråriga budgetramen, utvidgning, säkerhet och försvar, migration och konkurrenskraft. EU-ministrarna kommer även att hålla en riktlinjedebatt om EU:s fleråriga budgetram 2028–2034, den så kallade långtidsbudgeten. Vid mötet väntas också det irländska EU-ordförandeskapet informera om förenklingsarbetet med fokus på kvarstående omnibusförhandlingar. Utifrån EU-kommissionens årliga rättsstatsrapport kommer EU-ministrarna under mötet även att diskutera utvecklingen för rättsstatens principer i kandidatländerna Albanien, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien. Allmänna rådet väntas även diskutera den avsiktsförklaring som Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gav i Europaparlamentet den 16 september.

Riksdagen deltar med en delegation vid generaldebatten under FN:s generalförsamling i New York den 21–26 september. I delegationen ingår Delegationen deltar vid ett antal högnivåmöten med fokus på att stärka globalt stöd för Ukraina, klimatfrågor och havsnivåhöjningar samt pandemiberedskap och tillgång till vaccinationer. Dessutom genomförs ett antal möten med organisationer inom FN-systemet samt deltagande vid möten om situationen i Ukraina, Liberia och Afghanistan. Kontaktperson för media Fredrik Svensson, senior internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon 0730-96 64 67, [email protected]

Fredagen den 25 september 2026 klockan 9 sammanträder regeringen med EU-nämnden inför möte i EU:s ministerråd för utrikesfrågor, rättsliga och inrikes frågor och jordbruks- och fiskefrågor. Regeringen rapporterar samtidigt från möten i samma ministerråd. Från regeringen deltar försvarsminister Pål Jonson (M), migrationsminister Johan Forssell (M), jämställdhetsminister Nina Larsson (L) och statssekreterare Daniel Liljeberg.

Den 22–28 september uppmärksammas öppnandet av generalförsamlingens 81:a session vid FN-högkvarteret i New York. I samband med öppnandet hålls den allmänna högnivådebatten samt ett antal högnivåmöten. Från regeringen deltar utrikesminister Maria Malmer Stenergard och socialminister Jakob Forssmed. Utrikesministern leder Sveriges delegation. Fokus för Sverige under högnivåveckan är bland annat att stärka det globala stödet för Ukraina, att värna folkrätten och den regelbaserade världsordningen samt att försvara etablerade normer och överenskommelser om jämställdhet. Högnivåmöten genomförs bland annat om existentiella hot från havsnivåhöjningar samt om vikten av stärkt pandemiberedskap och global tillgång till vaccinationer. Dessutom uppmärksammas jubileumsår för rätten till utveckling och Durbandeklarationen om rasism och intolerans. Den 24 september står utrikesministern värd för ett evenemang tillsammans med UN Women om kvinnors ekonomiska egenmakt. Socialministern medverkar bland annat vid högnivåmötet om pandemiberedskap. Statsråden kommer att vara tillgängliga vid pressträffar. Kontakta respektive pressekreterare för mer information.

I riksdagen finns 349 ledamöter. Här ser du de ledamöter som valdes in vid riksdagsvalet 2026, sorterade i bokstavsordning. Den nya riksdagen börjar sitt arbete i samband med uppropet den 28 september. Fram till dess sitter den gamla riksdagen kvar. På Valmyndighetens webbplats finns mer information och statistik gällande resultatet i riksdagsvalet 2026. Valmyndighetens webbplats A Abdukani, Mohamed (MP), Södermanlands län af Sillén, Anna (M), Södermanlands län Aguirre, Elias (S), Östergötlands län Ahlqvist, Andreas (SD), Hallands län Ahlstedt, Fredrik (M), Uppsala län Ahlstedt, Emmy (C), Kalmar län Alftberg, Anders (SD), Västra Götalands läns södra Algotsson, Julia (C), Västerbottens län Ali, Mohamed (V), Dalarnas län Ali Elmi, Leila (MP), Göteborgs kommun Alkurdi, Talla (S), Stockholms kommun Alm, Ann-Sofie (M), Västra Götalands läns norra Alm Ericson, Janine (MP), Västra Götalands läns västra Altenhammar, Emma (SD), Göteborgs kommun Amloh, Sofia (S), Södermanlands län Andersson, Magdalena (S), Stockholms län Andersson, Åsa (S), Uppsala län Andersson, Johan (S), Östergötlands län Andersson, Jonas (SD), Östergötlands län Andersson, Elin (L), Västra Götalands läns västra Andersson, Tobias (SD), Västra Götalands läns östra Andersson, Marcus (S), Västra Götalands läns östra Andersson Garpvall, Pontus (SD), Skåne läns västra Andersson Hammarstrand, Robert (S), Göteborgs kommun Andersson Tay, Andrea (V), Stockholms län André, Lili (KD), Gävleborgs län Andreae, Ingrid (S), Göteborgs kommun Anstrell, Alexandra (M), Stockholms län Aranda, Clara (SD), Östergötlands län Asaiesh, Hawar (V), Västmanlands län Asgari, Ajda (MP), Stockholms län Aspling, Ludvig (SD), Stockholms län Awad, Nadja (V), Örebro län Axén Olin, Kristina (M), Stockholms kommun B Backeskog, Sanna (S), Gävleborgs län Bakircioglu, Gurgin (MP), Stockholms kommun Beckman, Lars (M), Gävleborgs län Begic, Denis (S), Örebro län Bengtsson, Linnea (V), Skåne läns norra och östra Bengtsson, Mathias (KD), Dalarnas län Bengtsson, Angelika (SD), Västernorrlands län Bergenblock, Christofer (C), Hallands län Berggren, Katarina (S), Stockholms län Bergheden, Sten (M), Västra Götalands läns östra Bergius Eriksson, Jennie (M), Västra Götalands läns norra Berglund, Jörgen (M), Västernorrlands län Bernmar, Daniel (V), Göteborgs kommun Berntsson, Magnus (KD), Västra Götalands läns västra Birinxhiku, Aida (S), Hallands län Björk, Malin (V), Stockholms kommun Björklund, Heléne (S), Blekinge län Bohlin, Carl-Oskar (M), Dalarnas län Bosetti-Kristoffersson, Katarina (S), Västra Götalands läns västra Brandberg, Tomas (SD), Västmanlands län Brihall, Emma (C), Jönköpings län Britz, Johan (L), Stockholms län Brodin, Camilla (KD), Stockholms kommun Broman, Bo (SD), Skåne läns västra Busch, Ebba (KD), Örebro län Bylund, Linus (SD), Stockholms kommun Büser, Johan (S), Göteborgs kommun Bäckström, Daniel (C), Värmlands län Bäckström Johansson, Mattias (SD), Kalmar län C Carlsson, Christian (KD), Stockholms län Carlsson, Rose-Marie (S), Malmö kommun Carlsson, Crister (M), Dalarnas län Carvalho, Teresa (S), Östergötlands län Christiansson, Alexander (SD), Västra Götalands läns västra Coenraads, Åsa (M), Blekinge län Cronert, Jonas (S), Västmanlands län D Dadgostar, Nooshi (V), Stockholms län Dahl Andersson, Cilla (S), Skåne läns södra Dahlkvist, Mikael (S), Värmlands län Damberg, Mikael (S), Stockholms län Damsgaard, Mikael (M), Västmanlands län De Basso, Ilan (S), Jönköpings län Demirok, Muharrem (C), Östergötlands län Deremar, Catarina (C), Uppsala län Dioukarev, Dennis (SD), Göteborgs kommun Dousa, Benjamin (M), Stockholms kommun Drougge, Ida (M), Stockholms län E Edholm, Lotta (L), Stockholms kommun Ekeblad, Matilda (M), Östergötlands län Elfström, Rasmus (C), Stockholms län Emilsson, Aron (SD), Östergötlands län Eneblad, Emil (SD), Uppsala län Engström, Cecilia (KD), Skåne läns södra Enholm, Matheus (SD), Västra Götalands läns norra Enström, Karin (M), Stockholms län Eriksson, Yasmine (SD), Jönköpings län Eriksson, Åsa (S), Västmanlands län Eriksson, Peter (SD), Jämtlands län Eriksson Falk, Mattias (SD), Gävleborgs län Ernkrans, Matilda (S), Örebro län Eskilandersson, Mikael (SD), Skåne läns norra och östra Ezelius, Erik (S), Västra Götalands läns östra F Filper, Runar (SD), Värmlands län Fohlin, Meit (S), Gotlands län Forsberg, Maria (V), Södermanlands län Forsberg, Liselotte (SD), Dalarnas län Forssell, Johan (M), Stockholms kommun Forssell, Joar (L), Stockholms kommun Forssmed, Jakob (KD), Stockholms län Fransson, Josef (SD), Västra Götalands läns östra Friberg, Marcus (MP), Skåne läns västra Fridlund, Marcus (S), Kalmar län Frohm, Ann-Christine (SD), Kronobergs län Frohm, Linda (M), Norrbottens län From, Isak (S), Västerbottens län G Gabrielsson, Ida (V), Stockholms kommun Gashi, Arber (S), Hallands län Giertz, Rasmus (SD), Dalarnas län Gille, Sara (SD), Västerbottens län Gomér, Gunilla (SD), Västra Götalands läns västra Gonzalez Westling, Samuel (V), Gävleborgs län Green, Mats (M), Jönköpings län Gunnarsson, Hanna (V), Skåne läns södra Guteland, Jytte (S), Stockholms kommun Göthberg, Gustaf (M), Göteborgs kommun H Haara, Magnus (C), Skåne läns västra Haddad, Roger (L), Västmanlands län Haider, Monica (S), Kronobergs län Hallander, Martin (KD), Skåne läns norra och östra Hallengren, Lena (S), Kalmar län Hansén, Camilla (MP), Örebro län Haraldsson, Johanna (S), Jönköpings län Hassan, Ilyas (V), Stockholms kommun Hastig Olsson, Annelie (M), Västra Götalands läns södra Hedberg, Peter (S), Västernorrlands län Hedlund, Roger (SD), Gävleborgs län Heie, Ulrika (C), Västra Götalands läns östra Helldén, Daniel (MP), Stockholms kommun Hirvonen, Annika (MP), Stockholms län Hovskär, Dan (KD), Västra Götalands läns östra Hultén, Agnes (V), Hallands län Hultqvist, Peter (S), Dalarnas län Håkansson, Per-Arne (S), Skåne läns norra och östra Hänel Sandström, Marie Louise (M), Göteborgs kommun Högberg, Emil (S), Stockholms län Höglund Velasquez, David (V), Västra Götalands läns norra Högström, Caroline (M), Västmanlands län I Isa, Mursal (MP), Dalarnas län Isacsson, Lars (S), Dalarnas län J Jacobsson, Magnus (KD), Västra Götalands läns norra Jansson, Jimmy (S), Södermanlands län Johansson, Martina (C), Södermanlands län Johansson, Magnus (S), Blekinge län Johansson, Morgan (S), Skåne läns södra Jomshof, Richard (SD), Blekinge län Jonson, Pål (M), Värmlands län Jonsson, Mattias (S), Göteborgs kommun Josefsson, David (M), Göteborgs kommun Järrebring, Joakim (S), Västra Götalands läns västra Jönsson, Patrik (SD), Hallands län K Kallifatides, Markus (S), Stockholms kommun Karkiainen, Ida (S), Norrbottens län Karlsbro, Karin (L), Stockholms län Karlson, Patrik (L), Östergötlands län Karlsson, Niklas (S), Skåne läns västra Karlsson, Mattias (M), Norrbottens län Karlsson Bergman, Mattias (SD), Kronobergs län Kasirga, Kadir (S), Stockholms kommun Kerr, Veronica (KD), Västerbottens län Khatchadourian, Sarkis (S), Stockholms län Kihlström, Ingemar (KD), Västra Götalands läns södra Kinnunen, Martin (SD), Stockholms län Kors, Ida (SD), Jönköpings län Kristersson, Ulf (M), Södermanlands län Kristiansson, Therese (S), Västra Götalands läns östra Kronlid, Julia (SD), Stockholms län Kronvall, Andrea (SD), Stockholms län Kärrholm, Fredrik (M), Stockholms län L Lahti, Birger (V), Norrbottens län Lann, Elisabet (KD), Göteborgs kommun Lantz, Gustaf (S), Uppsala län Larsson, Nina (L), Stockholms län Larsson, Stina (C), Skåne läns södra Larsson, Malin (S), Västernorrlands län Lasses, Anna (C), Stockholms län Le Moine, Rebecka (MP), Östergötlands län Leijonborg, Lars (L), Malmö kommun Lennartsson, Robin (SD), Värmlands län Lennkvist Manriquez, Andreas (V), Stockholms kommun Lewerentz, Joanna (M), Stockholms län Liljeberg, Ulrika (C), Dalarnas län Liljestrand, Parisa (M), Stockholms län Lind, Amanda (MP), Stockholms län Lindahl, Fredrik (SD), Stockholms län Lindberg, Jonas (V), Stockholms län Lindberg, Linda (SD), Skåne läns västra Lindberg, Kristoffer (S), Gävleborgs län Lindblad, Amanda (S), Västmanlands län Lindh, Eva (S), Östergötlands län Lindhagen, Åsa (MP), Stockholms kommun Lindqvist, Hanna (MP), Skåne läns södra Littke, Marianne (L), Skåne läns norra och östra Lundgren, Kerstin (C), Stockholms län Lundh Sammeli, Fredrik (S), Norrbottens län Lundqvist, Patrik (S), Gävleborgs län Lyckestam, Daniel (M), Skåne läns norra och östra Löberg, Petter (S), Västra Götalands läns södra M Magnusson, Adrian (S), Skåne läns södra Mahdi, Anfal (V), Malmö kommun Malm, Malin (S), Västerbottens län Malmer Stenergard, Maria (M), Skåne läns norra och östra Malmqvist, Josefin (M), Stockholms län Manouchi, Noria (M), Malmö kommun Martinez Roldán, Banesa (V), Malmö kommun Marttinen, Adam (SD), Södermanlands län Meijer, Louise (M), Skåne läns södra Melby, Michael (S), Västra Götalands läns norra Merelaid Hankins, Jennifer (V), Göteborgs kommun Mohamsson, Simona (L), Göteborgs kommun Muranovic, Azra (S), Jönköpings län Mårtensen, Camilla (L), Skåne läns södra Möller, Ola (S), Skåne läns västra N Nasr, Bassem (MP), Malmö kommun Netterberg, Hanna (M), Hallands län Nicholson, Marie (M), Kalmar län Nilsson, Jennie (S), Hallands län Nilsson, Ulrik (M), Västra Götalands läns södra Nohrén, Emma (MP), Göteborgs kommun Nordblom, Carl (M), Stockholms kommun Nordin, Rickard (C), Göteborgs kommun Nordquist, Lina (L), Uppsala län Nordström, Charlotte (M), Västra Götalands läns östra Norlén, Andreas (M), Östergötlands län Norlin, Liza-Maria (KD), Västernorrlands län Nouri, Aylin (S), Västra Götalands läns västra Nygårds, Erik (L), Jönköpings län Nysmed, Leif (S), Stockholms län O Ohlsson, Birgitta (C), Stockholms kommun Olesen, Robert (S), Kronobergs län Ollén, Peter (M), Malmö kommun Olovsson, Fredrik (S), Södermanlands län Olson, Olle (M), Kalmar län Olsson, Stefan (M), Uppsala län Olsson, Marie (S), Dalarnas län Olsson, Kalle (S), Jämtlands län Oscarsson, Mikael (KD), Uppsala län Oscarsson, Magnus (KD), Östergötlands län Ottoson, Erik (M), Stockholms län Ottosson, Kjell-Arne (KD), Värmlands län P Paarup-Petersen, Niels (C), Malmö kommun Palmqvist, Eric (SD), Norrbottens län Perez, David (SD), Uppsala län Persson, Magnus (SD), Skåne läns norra och östra Pettersson, Samuel (S), Norrbottens län Pihl Krabbe, Ewa (S), Skåne läns norra och östra Pourmokhtari, Romina (L), Stockholms kommun Prins, Cecilia (L), Västra Götalands läns norra Püss, Lars (M), Hallands län R Ragnarsson, Thomas (M), Kronobergs län Rantsi, Johanna (M), Västra Götalands läns västra Rasovic, Umihana (V), Skåne läns västra Redar, Lawen (S), Stockholms kommun Resare, Magnus (M), Värmlands län Reslow, Patrick (SD), Malmö kommun Reuterskiöld, Adam (M), Stockholms län Riedl, Edward (M), Västerbottens län Riise, Jan (MP), Hallands län Rinaldo Miller, Camilla (KD), Jönköpings län Risberg, Jacob (MP), Uppsala län Rodén, Jessica (S), Västra Götalands läns södra Rojas, Mauricio (L), Skåne läns västra Rojhan, Azadeh (S), Stockholms län Rosell, My (S), Skåne läns västra Rosencrantz, Jessica (M), Stockholms kommun Rosengren, Oliver (M), Kronobergs län Rud Stenlöf, Amalia (S), Göteborgs kommun Ryder Wikén, Elise (M), Jämtlands län Räihä, Mirja (S), Stockholms kommun S Sabo, Paul (KD), Södermanlands län Sahlin, Kevin (SD), Västernorrlands län Salander, Rikard (MP), Jönköpings län Sandberg, Birte (C), Skåne läns norra och östra Sandell, Joakim (S), Malmö kommun Sander, Mats (M), Skåne läns västra Schmidt, Caroline (C), Gävleborgs län Schölander, Hanna (L), Hallands län Selin, Markus (S), Stockholms län Seye Larsen, Nils (MP), Västerbottens län Shekarabi, Ardalan (S), Uppsala län Sjölund, Anne-Li (C), Västernorrlands län Sjöstedt, Oscar (SD), Västmanlands län Skaarnes, Terje (SD), Västra Götalands läns norra Skalberg Karlsson, Jesper (M), Gotlands län Skönnbrink, Sofia (S), Värmlands län Smedberg, Tobias (V), Uppsala län Sohrabi, Arwin (S), Malmö kommun Stadell, Ylva (S), Uppsala län Stegrud, Jessica (SD), Skåne läns södra Storckenfeldt, Helena (M), Hallands län Strömberg, Mikael (SD), Södermanlands län Strömberg, Anna-Belle (S), Västernorrlands län Strömmer, Gunnar (M), Stockholms kommun Sundin, Karin (S), Örebro län Sundman, Willhelm (L), Örebro län Svantesson, Elisabeth (M), Örebro län Svedin, Johnny (SD), Kalmar län Svenneling, Håkan (V), Värmlands län Svensson, Carl Wiktor (KD), Kalmar län Svensson, Alexander (M), Skåne läns västra Svensson, Jonathan (S), Västra Götalands läns norra Svärd, Oskar (M), Örebro län Sätherberg, Anna-Caren (S), Jämtlands län Söder, Björn (SD), Skåne läns norra och östra Söder, Larry (KD), Hallands län Söderlund, Per (SD), Örebro län Söderström, Peter (S), Värmlands län Sönnergren, Sandra (V), Stockholms län T Tegnér, Mathias (S), Stockholms län Thand Ringqvist, Elisabeth (C), Stockholms kommun Thonander, Amanda (M), Skåne läns södra Thunström, Louise (S), Västra Götalands läns norra Tiblom, Victoria (SD), Skåne läns södra Tireland, Johan (SD), Stockholms kommun Tånghag, Frida (V), Göteborgs kommun Täljeblad, Caroline (V), Västerbottens län V Vedin, Anna (M), Västra Götalands läns västra Vencu Velasquez Castro, Daniel (S), Stockholms kommun Vepsä, Mattias (S), Stockholms kommun Vikhe Patil, Nila (MP), Stockholms kommun Vilhelmsson, Helena (C), Örebro län Vinge, Henrik (SD), Stockholms kommun Völker, Alexandra (S), Stockholms län W Wahlström, Susanne (M), Jönköpings län Wallentheim, Anna (S), Skåne läns norra och östra Waltersson Grönvall, Camilla (M), Västra Götalands läns västra Weidby, Ciczie (V), Jönköpings län Weinerhall, John E. (M), Östergötlands län Westerberg, Denice (SD), Västra Götalands läns södra Westerlund, Ulrika (MP), Stockholms kommun Westlund, Åsa (S), Stockholms län Westmont, Martin (SD), Stockholms län Westroth, Eric (SD), Jönköpings län Widerberg, Karolina (SD), Blekinge län Wiechel, Björn (S), Västerbottens län Winther, Andrine (S), Stockholms län Wykman, Niklas (M), Stockholms län Wärnick, Viktor (M), Gävleborgs län Y Ygeman, Anders (S), Stockholms kommun Yurkovskiy, Leonid (SD), Norrbottens län Å Åberg, Boriana (M), Skåne läns södra Ådahl, Martin (C), Stockholms kommun Ådahl, Anders (C), Västra Götalands läns västra Åkesson, Jimmie (SD), Örebro län Ö Örgård, Carina (V), Västra Götalands läns västra Östh, Malin (V), Östergötlands län För mer information Valet 2026

Nu är det klart vilka som tar plats i Centerpartiets riksdagsgrupp under den kommande mandatperioden. Med 25 ledamöter innebär det att gruppen är en person större än de fyra senaste åren. Åtta nya ledamöter tar plats i riksdagen för Centerpartiet när riksdagen öppnar igen 29 september. Två av dem lyckades kryssa sig in från platser längre ned på listorna. Det är Birgitta Ohlsson från Stockholms stad och Julia Algotsson från Västerbotten. Förra mandatperioden saknade Centerpartiet representation i riksdagen från Kalmar län och från valkretsen Skåne norra och östra. Nu gör dessa valkretsar comeback och Emmy Ahlstedt och Birte Sandberg tar plats på de riksdagsbänkarna som nya ledamöter. Här är de ledamöter som fortsätter i riksdagen: Ulrika Liljeberg, Dalarna Rickard Nordin, Göteborg Christofer Bergenblock, Halland Niels Paarup-Petersen, Malmö Stina Larsson, Skåne län södra Kerstin Lundgren, Stockholms län Anna Lasses, Stockholms län Elisabeth Thand Ringqvist, Stockholms stad Martin Ådahl, Stockholms stad Martina Johansson, Sörmland Catarina Deremar, Uppsala län Daniel Bäckström, Värmland Anne-Li Sjölund, Västernorrland Anders Ådahl, Västra Götaland västra Ulrika Heie, Västra Götaland östra Helena Vilhelmsson, Örebro län Muharrem Demirok, Östergötland Här är Centerpartiets nya ledamöter i riksdagen: Caroline Smidt, Gävleborg Emma Brihall, Jönköpings län Emmy Ahlstedt, Kalmar län Birte Sandberg, Skåne län norra och östra Magnus Haara, Skåne län västra Rasmus Engström, Stockholms län Birgitta Ohlsson, Stockholms stad Julia Algotsson, Västerbotten

Den 13 september var det val i Sverige. Det slutliga valresultatet är fastställt och nu är det klart hur riksdagens 349 platser, mandat, ska fördelas mellan de åtta partier som fick minst fyra procent av rösterna vid riksdagsvalet 2026. Det finns 349 platser i riksdagen att fördela och varje plats motsvarar ett mandat. Antalet mandat ett parti får står i proportion till antalet röster som partiet har fått i riksdagsvalet. Huvudregeln är att ett parti måste få minst fyra procent av rösterna för att komma in i riksdagen. Mandatfördelning i riksdagen efter valet 2026 Mandatfördelningen nedan visar hur riksdagens 349 platser ska fördelas mellan partierna efter valet 2026. • Socialdemokraterna (S) 99 mandat • Moderaterna (M) 70 mandat • Sverigedemokraterna (SD) 62 mandat • Vänsterpartiet (V) 30 mandat • Centerpartiet (C) 25 mandat • Kristdemokraterna (KD) 22 mandat • Miljöpartiet (MP) 22 mandat • Liberalerna (L) 19 mandat Slutligt valresultat på Valmyndighetens webbplats Upprop och riksmötets öppnande Den nya riksdagen samlas vid uppropet måndagen den 28 september. Efter uppropet väljer riksdagen talman och vice talmän för valperioden 2026–2030. Ceremonin för riksmötets öppnande äger rum den 29 september. Riksmötets öppnande 2026 För mer information Valet 2026

Talman Andreas Norlén har i dag, efter samtal med företrädare för riksdagspartierna och en överläggning med de vice talmännen, gett Magdalena Andersson (S) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. – Magdalena Andersson har i dag fått mitt uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda en regering som tolereras av riksdagen. Hon ska rapportera sitt uppdrag till den nya riksdagens talman, säger Andreas Norlén. Den nya riksdagens talman kommer därefter att informera om den fortsatta regeringsbildningen. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Riksdagens talman Andreas Norlén inleder processen med att ta fram förslag till ny statsminister. Talmannen har i dag tagit emot begäran om entledigande från statsminister Ulf Kristersson (M). Mot bakgrund av detta inleder talmannen uppdraget att ta fram förslag till ny statsminister. Talmannen kommer under fredagen den 18 september att samtala enskilt med företrädare för riksdagspartierna. Närmare information om tider för dessa möten kommer senare. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Vänsterpartiet är det parti som växer mest i det här valet. Vi blir fjärde största parti i riksdagen och gör vårt näst bästa valresultat sedan andra världskriget, 8,4 procent! Vi ökar i förorten, vi ökar i Skåne, och som det ser ut nu behåller vi makten i alla de tre storstäderna. Det är inte en slump. Det är resultatet av ett enormt, gemensamt arbete. En halv miljon dörrar har vi knackat på. Över hundratusen telefonsamtal har vi ringt. Över 10 000 medlemmar och sympatisörer har varit ute och pratat med väljare, delat flygblad, hängt upp affischer och plakat, hejat och bryggt oräkneliga koppar kaffe. Varje samtal i en trappuppgång, varje flygblad i en brevlåda, varje möte på ett torg, allt har spelat roll. Det är ni som har gjort det här resultatet möjligt. Tack till alla er som sida vid sida burit fram den här valrörelsen. Vi har gjort det. Efter fyra år av en regering som prioriterat de rika, skurit ner i välfärden och som drivit igenom tonårsutvisningar och fört en politik som ställt människa mot människa, är det nu dags att säga adjö till Tidö. Du som röstade på oss: tack. Det är ett stort förtroende ni gett oss, och det är ett förtroende vi nu ska förvalta, försvara och kämpa för varje dag, i fyra år. Och du som röstade på oss för första gången, du som la ditt hopp hos oss: du ska veta att vi står på din sida. Din röst var inte förgäves. Din röst ska göra skillnad. Nu ska vi visa vad en röst på Vänsterpartiet betyder. Våra framgångar i valet ska förändra och förbättra människors liv. Det är dags att inleda förhandlingar om att styra Sverige, våra regioner och våra kommuner, med en politik som sätter välfärden, klimatet och den ekonomiska jämlikheten främst. Tack för att ni kämpade. Tack för varje dörr, varje samtal, varje timme, varje röst. Tack för ditt stöd, nu fortsätter vi, tillsammans! Nooshi Dadgostar Fotograf: Nicklas Thegerström/TT

Utredningen har haft i uppdrag att analysera hur EU-direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet ska genomföras i svensk rätt. Direktivet innebär nya krav på stora företag att hantera negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö. De nya kraven i direktivet innebär att företagen ska identifiera, förebygga, begränsa och hantera negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö. Det gäller i den egna verksamheten och i värdekedjor. Syftet är att främja ett hållbart och ansvarsfullt företagande samt bidra till likvärdiga konkurrensförutsättningar inom EU. Utredningens betänkande innehåller rekommendationer om hur direktivet ska genomföras i svensk rätt och nödvändiga författningsförslag. Betänkandet kommer nu att remitteras och beredas inom Regeringskansliet. Företag som omfattas av EU-direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet För att omfattas av direktivet ska ett företag ha fler än 5000 anställda och en årlig global nettoomsättning på mer än 1,5 miljarder euro. Företag utanför EU med en globalnettoomsättning på mer än 1,5 miljarder euro i omsättning inom EU omfattas även av direktivet. Företag eller koncerner med franchise- eller licensverksamhet kan omfattas av direktivet, förutsatt att direktivets tröskelvärden för både royaltyintäkter och omsättning uppfylls.

Riksdagens talman Andreas Norlén samråder fredagen den 18 september med partiföreträdare. Detta är ett led i processen för att ta fram förslag till ny statsminister. Ulf Kristersson (M) begärde den 17 september sitt entledigande som statsminister och talmannen har beslutat om detta. Talmannen har nu inlett uppdraget att ta fram förslag till ny statsminister. Samråd med partiföreträdare Talmannen samtalar enskilt med företrädare för alla riksdagspartier utom Moderaterna, där samtalet ägde rum i samband med statsministerns begäran om entledigande. Mötena äger rum på talmannens kontor. Partiföreträdarna är kallade till samtal enligt partiernas storleksordning i den befintliga riksdagen som valdes 2022. • 10.00 Socialdemokraterna • 10.35 Sverigedemokraterna • 11.10 Vänsterpartiet • 12.50 Kristdemokraterna Efter samråden med partiföreträdarna överlägger talmannen med de vice talmännen. Pressträff En pressträff med talmannen i riksdagens presscenter planeras preliminärt tidigast klockan 15.30. Fotopool Vid inledningen av talmannens möten med partiföreträdarna ordnas en begränsad fotopool (TT och SVT). Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Tidö har fallit och Sverige har fått en rödgrön majoritet i riksdagen. Samtidigt går Miljöpartiet starkt framåt över hela landet. I 251 kommuner går MP framåt och partiet är tillbaka i 9 av de 13 regioner där representation saknats förra mandatperioden. Svenska folket har röstat för en ny rödgrön riktning för Sverige, med klimat och jämlikhet i fokus. Miljöpartiet går starkt framåt i riksdagen och gör ett av partiets starkaste valresultat någonsin. – Det här är ett resultat vi ska vara otroligt stolta över. Svenska folket har gett oss ett tydligt mandat för minskade utsläpp, en offensiv och rättvis klimatomställning och ökad jämlikhet. Det är en grön våg som går genom hela Sverige, säger Katrin Wissing, partisekreterare i Miljöpartiet. Grön våg från norr till söder Miljöpartiet växer i hela landet. I kommunerna ökar partiet med i genomsnitt 1,8 procentenheter och i över 250 kommuner går MP framåt. Miljöpartiet kommer även in i minst nio regioner där partiet saknat representation, fördubblar stödet i Stockholmsregionen och växer stort i Norrlands inland. – Miljöpartiet är ett parti för hela landet – och nu växer vi i hela landet. Vi har bedrivit en stark valrörelse tillsammans, från norr till söder, och det har gett resultat. Det är tydligt att många vill se en offensiv och rättvis klimatomställning som omfattar hela Sverige, säger Katrin Wissing. Även Miljöpartiets medlemsrörelse växer. Partiet har nu nästan 22 000 medlemmar. Under valrörelsen har många nya medlemmar engagerat sig och blivit en del av den gröna rörelsen. Dags för en ny riktning Valresultatet innebär att Sverige står inför ett regeringsskifte. För Miljöpartiet är nästa steg tydligt: en ny regering måste driva på för en rättvis klimatomställning, minskade utsläpp och ökad jämlikhet. – Svenska folket har sagt nej till den riktning som Ulf Kristersson och Tidöpartierna har drivit Sverige i under de senaste fyra åren. Väljarna har sagt nej till vi och dom. Nu behöver vi en regering som tar klimatet och rättvisan på allvar och som bygger ihop Sverige igen, säger Katrin Wissing. Nu väntar samtal om Sveriges nya regering och den politiska riktningen framåt. – Imorgon börjar nästa kapitel. Nu är det vår uppgift att tillsammans med våra rödgröna vänner föra in Sverige på en ny bana. En bana där vi tar klimatet och rättvisan på allvar. Där det inte finns vi och dom, bara vi, säger partisekreterare Katrin Wissing.

Vi inväntar det slutliga valresultatet. Men redan nu är det tydligt att Moderaterna gör ett succéval. Nu har svenska folket sagt sitt. Och vi har ett preliminärt valresultat. De tre partierna till vänster har än en gång misslyckats med att samla en majoritet i Sveriges riksdag. Sist de lyckades med den saken var 2002. Sedan dess har Sverige sagt nej till vänstersväng i varje val. Och det finns även nu en tydlig icke-socialistisk riksdagsmajoritet. Nu inväntar vi det slutliga valresultatet. Det finns dock redan nu många framgångsexempel som visar att framtiden är blå. Vi vann kommunvalet Vi växer i över 200 kommuner. De kommuner där vi i kommunvalet ser ut att öka allra mest i är Dals Ed (+22,3), Olofström (+17,6), Laxå (+14,6), Munkfors (+12,3), Karlsborg (+11) och Vindeln (+11). I skånska Staffanstorp går vi mot egen majoritet. Vi vann regionvalet Moderaterna växer i 18 av 21 regioner. Vi vann de unga väljarna Moderaterna är största parti bland unga (29 procent). Moderaterna vann skolvalet som största parti med över 12 procentenheters marginal. Vi blev största partiet i skolvalet i alla län. Vi överpresterar bland både unga tjejer och killar jämfört med väljarkåren som helhet. Samtidigt slår MUF medlemsrekord. Vi fick valrörelsen att handla om det vi ville Vi gick till val på att ansträngning ska löna sig och att vanliga familjer ska ha 5 000 kronor mer i plånboken. 56 procent av M-väljarna uppger att plånboken var av mycket stor betydelse för ens partival. 31 procent har sakägarskap för Moderaterna i ”din egen ekonomi”. På andraplats kommer S med endast 23 procent. Moderaterna är största parti bland företagare. Balansmåttet för hur man tycker att regeringen har skött Sveriges ekonomi är +15. Vi vann sociala medier Vi har högst engagemang, ökar med flest nya följare och ligger i topp sett till totala antalet visningar på Meta och Tiktok ihopräknat. Trenden är tydlig. På den andra sidan ser vi att Socialdemokraterna ser ut att göra sitt sämsta val sedan den allmänna rösträtten infördes – över 100 år sedan. Ändå sitter Magdalena Andersson kvar som partiledare. Svenska folket vill ha mindre och mindre socialdemokratisk politik. Det finns en majoritet som vill ha en annan ekonomisk politik än den Socialdemokraterna gick till val på: Väljarna säger nej till höjda skatter på arbete. Nej till höjda skatter på företagande. Nej till höjda skatter på sparande. Nej till bolåneskatten. Och nej till att avskaffa valfriheten i välfärden. Det här valresultatet kan leda till en komplicerad regeringsbildning. Var det slutar återstår att se. Det kan ta tid. Men vi har inte bråttom. Rätt är viktigare än fort. Men tydligt är att Moderaterna växer och att framtiden är blå.

Den 17 september besöker försvarsminister Pål Jonson Prag för att delta i den internationella försvarskonferensen Prague Defence Summit. Försvarsministern är inbjuden för att tala i en högnivåpanel tillsammans med försvarsministrarna från Tjeckien och Ungern samt den tyske vice försvarsministern. Temat för panelen är Europas försvar i en ny era. Försvarskonferensen Prague Defence Summit äger rum den 16–18 september och organiseras av tankesmedjan The International Institute for Strategic Studies (IISS). I samband med konferensen finns intervjutillfällen med försvarsministern. Kontakta Hugo Möller (se presskontakt nedan) för mer information.

Tisdagen den 29 september äger riksmötets öppnande rum. I anslutning till ceremonin finns ett begränsat antal fotoplatser för media. För att kunna tilldelas en plats krävs föranmälan samt riksdagens pressackreditering. Tisdagen den 29 september klockan 12.30 börjar ledamöter och gäster att anlända till riksdagen via Riksplan. Klockan 14 startar ceremonin vid riksmötets öppnande i riksdagens kammare. I anslutning till ceremonin erbjuds fotoplatser för media på Riksplan och i kammaren. Så här anmäler du dig Anmälningsperioden startar den 17 september klockan 8.00 och avslutas den 24 september klockan 17.00. Anmälningar tas emot endast via e-post till [email protected]. Ange namn, redaktion och vilken fotoplats du önskar. • På Riksplan finns platser dels på en fotoläktare bredvid trappan till Östra riksdagshuset dels på marken strax före trappan. Platserna är utomhus och saknar tak. • I kammaren finns fotoplatser framför pressläktaren (position 1), på balkongerna (position 7 och 10) och i gluggarna (position 8 och 9). Se bild: Fotoplatserna i kammaren (pdf) Så här fördelas fotoplatserna Vänligen notera att föranmälan inte innebär garanterad plats. Riksdagsförvaltningen lämnar besked senast den 28 september till alla som anmält sig. Fotoplatserna fördelas mellan personer med riksdagens pressackreditering som föranmält sig. Om antalet personer är fler än antalet tillgängliga fotoplatser fördelas platserna enligt följande principer: Först prioriteras personer som arbetar för bildbyråer/nyhetsbyråer som regelbundet säljer bilder till massmedier som är tillgängliga för allmänheten i Sverige eller för rikstäckande dagstidningar eller rikstäckande tv-bolag. Återstår efter det fortfarande fler personer än antal tillgängliga platser används tidpunkten för föranmälan enligt principen först-till-kvarn. Fototillfälle på kvällen vid Konserthuset/Hötorget På kvällen den 29 september är det konsert i Konserthuset för ledamöter och gäster. På Hötorget utanför Konserthuset öppnas en fotoplats klockan 17.30 för fotografering när ledamöter och gäster anländer. Fotografer måste ha riksdagens pressackreditering och gå igenom säkerhetskontroll. Ingen föranmälan. Konserten startar klockan 19 och är inte öppen för media. Mer information Information om hålltider, avstängningar med mera • Information till media om riksmötets öppnande 2026 Information om riksdagens regler för pressackreditering och fotografering:

Fredagen den 18 september 2026 klockan 9 sammanträder regeringen med EU-nämnden inför möte i EU:s ministerråd för konkurrenskraftsfrågor och allmänna frågor. Regeringen rapporterar samtidigt från möten i samma ministerråd. Från regeringen deltar energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och statssekreterare Cristian Danielsson.

Liberalerna får 5,4 procent i SVTs vallokalsundersökning (VALU). Resultatet innebär en historisk återhämtning för partiet och visar att Liberalerna är en kraft att räkna med i svensk politik. Det här är en historisk upphämtning för Sveriges liberala parti, säger Simona Mohamsson. I VALU får Liberalerna 5,4 procent av rösterna. Efter en valrörelse där partiet varit nära riksdagsspärren innebär resultatet ett tydligt styrkebesked. Ingen sida kan i detta läge utropa sig till valets vinnare. Det återstår att se hur det slutliga resultatet landar och vilka möjligheter som finns att bilda regering. Men en sak är tydlig: Liberalerna behövs. Du kanske inte har röstat på Liberalerna tidigare men i år valde du Liberalerna, och jag känner att jag har ett starkt mandat trots att det fortfarande är många saker som är osäkra, fortsätter Simona Mohamsson under segertalet. Liberalerna kommer att verka för en fortsatt blågul regering, och rösta emot Magdalena Andersson som statsminister.

Den 13 september var det val i Sverige. Just nu kontrollräknas rösterna. Valmyndigheten fastställer det slutgiltiga resultatet i valet till riksdagen cirka en vecka efter valdagen. Du kan se det preliminära valresultatet på Valmyndighetens webbplats. När det slutgiltiga valresultatet är klart kommer du att kunna se mandatfördelningen mellan partierna på riksdagens webbplats.

Under fredagskvällen möttes partiledarna för Sveriges åtta riksdagspartier i SVT stora partiledardebatt. Kvällens ämnen var ekonomi, skola, klimat, kriminalitet, integration och sjukvård. Liberalernas partiledare Simona Mohamsson gjorde en stark insats och vann debatten. I skoldebatten lyfte Liberalernas partiledare Simona Mohamsson behovet av ett större statligt ansvar för skolan. Nu känner jag mig som en lärare i klassen, men fakta på bordet är att vi har lagt den största skolbudgeten i modern tid. Samtidigt har Sveriges kommuner gått över 30 miljarder kronor i överskott. Det är pengar som hade kunnat gå till skolan, lärarlöner, riktiga böcker, bemannade skolbibliotek och en riktigt bra elevhälsa. Jag tar gärna ansvaret och förstatligar skolan, för det är så vi kan se till att ge alla barn en rättvis start i livet. – Den jag har att tacka för att jag står här i dag är min pappa, inte Socialdemokraterna och Magdalena Andersson Även integrationen ledde till en skarp ordväxling mellan Simona Mohamsson och Socialdemokraternas Magdalena Andersson. Mohamsson lyfte vikten av tydliga krav på den som kommer till Sverige och beskrev sin syn på integration och krav på att bli en del av samhället. Senare i debatten återkom Magdalena Andersson till Mohamssons resonemang och riktade en kommentar till henne: Simona Mohamsson tyckte det funkade bra när hon kom till Sverige. Det var Sossesverige hon kom till. Mohamsson reagerade kraftigt och svarade med att lyfta fram sin pappa och rikta kritik mot Socialdemokraternas politik: Ja, mina föräldrar kom till ett Sverige styrt av Socialdemokraterna. Ett kravlöst Sverige. Den jag har att tacka för att jag står här i dag är min pappa, inte Socialdemokraterna och Magdalena Andersson. Det där är respektlöst. När valet nu närmar sig är Liberalernas besked tydligt: Sverige behöver en stark liberal röst i riksdagen. Utan Liberalerna vinner den rödgröna sidan. Med Liberalerna får de blågula partierna chans för fyra år till i regering.

De viktigaste skeendena i svensk politik har varit när politiska ledare har ansträngt sig för att hitta kompromisser och lösningar på viktiga samhällsproblem. Politikens uppgift är inte att vinna konflikter. Politikens uppgift är att lösa problem. Det vet jag, och det vet Elisabeth Thand Ringqvist. Och till er som tror att ytterkantspartierna har som affärsidé att lösa samhällsproblem – ni misstar er, skriver Maud Olofsson, Centerpartiets tidigare partiledare och näringsminister, i en artikel i Aftonbladet .

Dagen före valdagen samlades Centerpartiet till valfinal på Medborgarplatsen i Stockholm. Elisabeth Thand Ringqvist talade och kampanjade tillsammans med Alliansens moder Maud Olofsson, med fokus på fler jobb, lägre utsläpp, en välfärd som fungerar i hela landet. Det var stor energi när Elisabeth Thand Ringqvist och Maud Olofsson mötte väljare på Medborgarplatsen. Tillsammans lyfte de Centerpartiets väg framåt för Sverige: en politik som stärker ekonomin, skapar framtidstro och ser till att hela landet får möjlighet att växa. – Centerpartiet går till val på en regering i mitten av svensk politik, utan ytterkantspartierna. Ett samarbete som kan samla Sverige kring långsiktiga reformer och bygga framtidstro, skapa nya möjligheter och få saker gjorda. I mitten finns både idéerna och kraften att föra Sverige framåt, säger partiledare Elisabeth Thand Ringqvist. Centerpartiet går till val på att jobben ska bli fler, utsläppen ska ner och välfärden ska fungera i hela landet. Det handlar om att göra det enklare att starta, driva och utveckla företag, att kombinera klimatomställning med nya jobb och att människor ska kunna lita på vård, skola och service – oavsett var i Sverige de bor. Valfinalen på Medborgarplatsen blev ett avslut på en intensiv valrörelse och en tydlig uppmaning till väljarna: Sverige kan mer – med en stark mittenpolitik som samlar, reformerar och blickar framåt. Titta på talet här: https://www.instagram.com/reel/DdL5XG2jDBP/?utm_source=ig_web_copy_link&stkn=MzRlODBiNWFlZA== Länk till annan webbplats.