Liberalerna får 5,4 procent i SVTs vallokalsundersökning (VALU). Resultatet innebär en historisk återhämtning för partiet och visar att Liberalerna är en kraft att räkna med i svensk politik. Det här är en historisk upphämtning för Sveriges liberala parti, säger Simona Mohamsson. I VALU får Liberalerna 5,4 procent av rösterna. Efter en valrörelse där partiet varit nära riksdagsspärren innebär resultatet ett tydligt styrkebesked. Ingen sida kan i detta läge utropa sig till valets vinnare. Det återstår att se hur det slutliga resultatet landar och vilka möjligheter som finns att bilda regering. Men en sak är tydlig: Liberalerna behövs. Du kanske inte har röstat på Liberalerna tidigare men i år valde du Liberalerna, och jag känner att jag har ett starkt mandat trots att det fortfarande är många saker som är osäkra, fortsätter Simona Mohamsson under segertalet. Liberalerna kommer att verka för en fortsatt blågul regering, och rösta emot Magdalena Andersson som statsminister.

Under fredagskvällen möttes partiledarna för Sveriges åtta riksdagspartier i SVT stora partiledardebatt. Kvällens ämnen var ekonomi, skola, klimat, kriminalitet, integration och sjukvård. Liberalernas partiledare Simona Mohamsson gjorde en stark insats och vann debatten. I skoldebatten lyfte Liberalernas partiledare Simona Mohamsson behovet av ett större statligt ansvar för skolan. Nu känner jag mig som en lärare i klassen, men fakta på bordet är att vi har lagt den största skolbudgeten i modern tid. Samtidigt har Sveriges kommuner gått över 30 miljarder kronor i överskott. Det är pengar som hade kunnat gå till skolan, lärarlöner, riktiga böcker, bemannade skolbibliotek och en riktigt bra elevhälsa. Jag tar gärna ansvaret och förstatligar skolan, för det är så vi kan se till att ge alla barn en rättvis start i livet. – Den jag har att tacka för att jag står här i dag är min pappa, inte Socialdemokraterna och Magdalena Andersson Även integrationen ledde till en skarp ordväxling mellan Simona Mohamsson och Socialdemokraternas Magdalena Andersson. Mohamsson lyfte vikten av tydliga krav på den som kommer till Sverige och beskrev sin syn på integration och krav på att bli en del av samhället. Senare i debatten återkom Magdalena Andersson till Mohamssons resonemang och riktade en kommentar till henne: Simona Mohamsson tyckte det funkade bra när hon kom till Sverige. Det var Sossesverige hon kom till. Mohamsson reagerade kraftigt och svarade med att lyfta fram sin pappa och rikta kritik mot Socialdemokraternas politik: Ja, mina föräldrar kom till ett Sverige styrt av Socialdemokraterna. Ett kravlöst Sverige. Den jag har att tacka för att jag står här i dag är min pappa, inte Socialdemokraterna och Magdalena Andersson. Det där är respektlöst. När valet nu närmar sig är Liberalernas besked tydligt: Sverige behöver en stark liberal röst i riksdagen. Utan Liberalerna vinner den rödgröna sidan. Med Liberalerna får de blågula partierna chans för fyra år till i regering.

Var tredje svensk 15-åring når inte en grundläggande nivå i läsförståelse. Efter det kraftiga raset i PISA vill Liberalerna stoppa utdelningen av personliga datorer och surfplattor till elever i grundskolan. Skärmar ska användas restriktivt och bara när det finns ett tydligt pedagogiskt syfte. Resultaten i PISA 2025 visar att Sverige befinner sig i en allvarlig läskris. Var tredje svensk 15-åring når inte en grundläggande nivå i läsförståelse. År 2018 var motsvarande andel 18 procent. Nedgången syns också internationellt. Samtliga nordiska länder tappar och 22 av 26 EU-länder försämrar sina resultat. OECD pekar bland annat på att elever läser mindre, använder skärmar mer och har fått större problem med uthållighet. Vi befinner oss i en skärmpandemi. När barn redan tillbringar stora delar av sin vardag framför skärmar måste skolan vara en motvikt, säger Liberalernas partiledare Simona Mohamsson. Personliga elevdatorer ska fasas ut Liberalerna vill under nästa mandatperiod rulla tillbaka de så kallade en-till-en-satsningarna, där varje elev får en egen dator eller surfplatta. Det ska framgå av läroplanen att personliga elevdatorer och surfplattor inte ska delas ut i grundskolan. Datorer ska fortfarande kunna användas när de fyller ett tydligt pedagogiskt syfte, exempelvis genom gemensamma klassuppsättningar, datorvagnar eller datorsalar. Skolinspektionen ska få i uppdrag att följa upp att de nya reglerna efterlevs. Elever med funktionsnedsättning ska även fortsättningsvis få de digitala hjälpmedel som de behöver. Det är orimligt att se barn och ungas skärmanvändning och ge dem en till skärm att fritt förfoga över. Nu är det viktigt att inriktningen ligger fast, säger Joar Forssell, ordförande i utbildningsutskottet. Från skärm till pärm Liberalerna har under mandatperioden inlett en omläggning av svensk skola från skärm till pärm. Bland reformerna finns mobilfria skoldagar, bemannade skolbibliotek, miljontals nya böcker, nya läroplaner och en skärmfri förskola. Inför nästa mandatperiod går Liberalerna bland annat till val på: • Minst 60 minuters läsning varje skoldag. • Minst en skolbok per elev och ämne. • En 15-årsgräns för sociala medier. • Ett fullt genomförande av de nya läroplanerna, med mer läsning, fler böcker och mindre skärmtid. Bjuder in till partisamtal Liberalerna tar också initiativ till samtal mellan gruppledarna i riksdagens utbildningsutskott. Syftet är att samla partierna kring vilka åtgärder som krävs för att vända utvecklingen. PISA-resultatet måste enligt Liberalerna ligga högst upp på nästa regerings agenda – oavsett vilka partier som bildar regering efter valet.

Sverige faller kraftigt i Pisa 2025. Var tredje svensk 15-åring kan inte läsa ordentligt. Samtidigt syns en bred internationell nedgång. Alla nordiska länder tappar och 22 av 26 EU-länder försämrar sina resultat. OECD pekar bland annat på förändrade läsvanor, mobiltelefoner och större problem med uthållighet. Liberalerna har under mandatperioden påbörjat en omläggning från skärm till pärm genom bland annat mobilfria skoldagar, fler skolböcker och skärmfri förskola. På en pressträff i dag presenterar Liberalerna nästa steg: ett stopp för personliga datorer och ipads, så kallade en-till-en-lösningar, där elever får en egen dator eller surfplatta att fritt förfoga över. Vi befinner oss i en skärmpandemi. När barn redan tillbringar stora delar av sin vardag framför skärmar måste skolan vara en motvikt, säger Liberalernas partiledare Simona Mohamsson. Liberalerna presenterar också att partiet tar initiativ till partisamtal mellan gruppledarna i riksdagens utbildningsutskott med anledning av PISA-resultaten. Det är orimligt att se barn och ungas skärmanvändning och ge dem en till skärm att fritt förfoga över. Nu är det viktigt att inriktningen ligger fast, säger Joar Forssell, ordförande i utbildningsutskottet. Inför nästa mandatperiod går Liberalerna bland annat till val på: • minst 60 minuters läsning varje skoldag • en skolbok per elev och ämne • 15-årsgräns för sociala medier • fullt genomförande av de nya läroplanerna

Liberalerna får 4,3 procent i TV4/Novus senaste opinionsmätning och hamnar därmed över riksdagsspärren. Samtidigt minskar avståndet mellan regeringsunderlaget och oppositionen till 2,4 procent. Utan Liberalerna finns inte förutsättningarna för ett fortsatt Tidösamarbete. Beskedet från Liberalerna är därför tydligt: den som vill sätta skolan först och samtidigt säkra en blågul regering bör rösta på Liberalerna. Man ska rösta på Liberalerna för att man vill få ordning i skolan, max 20 elever per klass och upprättad status för lärare. Men det finns också ett matematiskt argument. Det är ofta små marginaler som vinner val, senaste valet var skillnaden bara 0,7 procentenheter. Därför är mitt budskap tydligt. Du som vill se en bättre skola och fyra år till med det blågula laget ska rösta på Liberalerna, säger Simona Mohamsson. Nu fortsätter arbetet med att vinna väljarnas förtroende. Varje röst kan bli avgörande för Sveriges politiska riktning.

Brottsligheten förändras. När kriminella flyttar in i slutna chattar och digitala miljöer måste polisen också få verktyg som fungerar där. Liberalerna ​och regeringen presenterar därför förslag om att stärka polisens möjligheter att bekämpa grov brottslighet och sexualbrott mot barn. Polisen behöver kunna arbeta även i de miljöer där brotten planeras och begås. Det gäller inte minst på internet, där barn kan utsättas för sexuella övergrepp och där kriminella nätverk rekryterar unga till grova våldsbrott. Det här föreslår regeringen • En ny lag om särskilda provokativa åtgärder som tydliggör när polisen och andra brottsbekämpande myndigheter får använda metoden i pågående förundersökningar. • Polisen ska kunna utge sig för att vara barn under 15 år på nätet för att identifiera personer som misstänks för sexualbrott mot barn. • Polisen ska kunna framställa och dela fiktiva barnpornografiska bilder för att kunna ta sig in i slutna forum där övergrepp mot barn sker och material delas. • Fiktiva fordonsuppgifter ska kunna användas så att polisen och andra berörda myndigheter kan arbeta med fordon som inte enkelt kan kopplas till myndigheten. • Tydliga rättssäkerhetskrav införs. Provokativa åtgärder ska bland annat vara av synnerlig vikt för utredningen, vara proportionerliga och beslutas av åklagare. Det handlar om att ge polisen bättre möjligheter att avslöja och lagföra personer som begår allvarliga brott ​, samtidigt som tydliga regler ska minska risken för övertramp. ​ När kriminaliteten utvecklas måste också samhällets verktyg utvecklas. Barn ska kunna vara trygga både på gatan och på nätet. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 mars 2027. Frågor och svar Varför behövs denna typ av verktyg? De brottsbekämpande myndigheterna måste ha tillgång till effektiva och kraftfulla verktyg. Exempel på sådana verktyg kan vara att använda provokativa åtgärder för att utreda brott eller att spana med hjälp av fordon som inte går att koppla till de brottsbekämpande myndigheterna. När det gäller förslaget om att Polismyndigheten ska få dela fiktiva barnpornografiska bilder är det ett mycket viktigt verktyg i arbetet med att bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Genom förslaget kan Polismyndigheten till exempel komma åt slutna forum på internet där sexuella övergrepp mot barn begås och barnpornografiskt material delas. Kan inte polisen redan i dag använda sig av provokativa åtgärder? Det stämmer att polisen redan kan använda sig av provokativa åtgärder, men det finns inte någon lagstiftning som beskriver under vilka förutsättningar det får ske. Detta har bidragit till en osäkerhet kring när och hur arbetsmetoden får användas. Osäkerheten riskerar att leda till omotiverad återhållsamhet, men också till en ökad risk för oavsiktliga övertramp. Polismyndigheten har i dag inte någon möjlighet att framställa och dela fiktiva barnpornografiska bilder utan att begå barnpornografibrott. Detta är alltså ett nytt verktyg som kommer kunna användas för att bl.a. identifiera förövare och förhindra sexuella övergrepp mot barn. Innebär förslagen i lagrådsremissen att polisen nu kommer att kunna arbeta på samma sätt som Dumpen? Förslagen innebär att de brottsbekämpande myndigheterna nu får ett uttryckligt stöd för att använda särskilda provokativa åtgärder i förundersökning, inklusive en möjlighet för Polismyndigheten att framställa och dela fiktiva barnpornografiska bilder. Det kan exempelvis handla om att avslöja identiteten på en person som misstänks begå sexualbrott mot barn på internet. I en sådan situation skulle polisen, på ett chattforum på internet, kunna utge sig för att vara ett barn under 15 år som vill erbjuda sexuella tjänster i utbyte mot ersättning.

Kunskap är grunden för frihet. Samtidigt finns det starka kopplingar mellan hur mycket elever lär sig och hur stökigt klassrummet är. Skillnaden på att gå på en skola med få ordningsstörningar respektive många motsvarar inlärningen under ett helt läsår på mellanstadiet (TIMSS 2023). Sverige har dessutom bland de stökigaste klassrummen i Europa enligt data från PISA-undersökningen 2022. Trots att alla elever har rätt till studiero, är det alldeles för många huvudmän som gör för lite för att eleverna ska kunna fokusera på undervisningen. Det beror bland annat på att de inte har en skyldighet att vidta de åtgärder som krävs för att upprätthålla studiero i klassrummen. Liberalerna vill därför tvinga huvudmän att sätta in fler lärare i klassrummen eller omplacera stökiga elever till hjälpklasser om studieron brister. De som inte lever upp till kraven ska vara föremål för Skolinspektionen och deras sanktioner. ”Nu behöver vi skärpa lagstiftningen och göra det obligatoriskt för skolorna att sätta in de insatser som krävs för att stoppa stöket. Vi ska gå från botten till toppen i klassrumsdisciplin”, säger Liberalernas partiledare Simona Mohamsson. Liberalerna har sedan tidigare också föreslagit bland annat mindre klasser, tidigare stödinsatser och trygghetsteam för att stärka förutsättningarna för studiero i klassrummen. Ingen elev ska få sin skolgång förstörd på grund av stök.

Kunskap är grunden för frihet. Samtidigt finns det starka kopplingar mellan hur mycket elever lär sig och hur stökigt klassrummet är. Skillnaden på att gå på en skola med få ordningsstörningar respektive många motsvarar inlärningen under ett helt läsår på mellanstadiet (TIMSS 2023). Sverige har dessutom bland de stökigaste klassrummen i Europa enligt data från PISA-undersökningen 2022. Trots att alla elever har rätt till studiero, är det alldeles för många huvudmän som gör för lite för att eleverna ska kunna fokusera på undervisningen. Det beror bland annat på att de inte har en skyldighet att vidta de åtgärder som krävs för att upprätthålla studiero i klassrummen. Liberalerna vill därför tvinga huvudmän att sätta in fler lärare i klassrummen eller omplacera stökiga elever till hjälpklasser om studieron brister. De som inte lever upp till kraven ska vara föremål för Skolinspektionen och deras sanktioner. ”Nu behöver vi skärpa lagstiftningen och göra det obligatoriskt för skolorna att sätta in de insatser som krävs för att stoppa stöket. Vi ska gå från botten till toppen i klassrumsdisciplin”, säger Liberalernas partiledare Simona Mohamsson. Liberalerna har sedan tidigare också föreslagit bland annat mindre klasser, tidigare stödinsatser och trygghetsteam för att stärka förutsättningarna för studiero i klassrummen. Ingen elev ska få sin skolgång förstörd på grund av stök.

Liberalerna vill under nästa mandatperiod genomföra nya klimatpolitiska förslag för att göra Sverige till Europas ledande land för fossilfri industri. Målet är att… The post Liberalerna: Sverige ska bli Europas första fossilfria industrizon appeared first on Liberalerna .

Mer av kunskapen, förädlingen, företagen och välståndet ska skapas och stanna i norra Sverige. Det föreslår Liberalerna i den nya rapporten Ett liberalt lyft för norra Sverige. Norra Sverige har länge bidragit starkt till Sveriges välstånd genom skogen, malmen, vattenkraften och industrin. Nu skapar klimatomställningen, Sveriges medlemskap i Nato och den tekniska utvecklingen nya möjligheter. Liberalerna vill att fler råvaror förädlas på plats, att fler forskningsresultat utvecklas till företag och att fler som utbildar sig vid de norrländska universiteten stannar kvar efter examen. Norra Sverige har i flera hundra år bidragit till att göra Sverige rikt. Nu finns en möjlighet att låta mer av välståndet skapas och stanna här. Vi ska inte bara bryta malmen, avverka skogen och producera elen i norra Sverige. Norra Sveriges tid är nu, säger Lars Leijonborg. Bland förslagen finns att: • förstatliga skolan och ta större hänsyn till små skolors förutsättningar, • genomföra ett statligt lärarlönelyft, • bygga ut yrkesutbildningar mot bristyrken, • färdigställa Norrbotniabanan och stärka Malmbanan och Ostkustbanan, • säkra regionalflyget och statlig service i hela norra Sverige, • korta tillståndsprocesserna för nya investeringar, och • ge bättre förutsättningar för lokala företag och underleverantörer. Liberalerna vill också använda tillgången till ren och stabil el som en konkurrensfördel för norra Sverige. Partiet är positivt till små modulära kärnkraftverk och vill se fler gruvor och mer förädling av mineraler. Samtidigt säger Liberalerna nej till gruvbrytning i alunskiffer och vill införa ett kommunalt veto mot sådan brytning. Det talas mycket om naturresurserna i norra Sverige. Men den viktigaste resursen finns inte under marken eller i älvarna, utan hos människorna. Därför är en bra skola, starka universitet och möjligheten att starta och driva företag minst lika viktiga för norra Sveriges framtid som nya gruvor och kraftverk, säger Lars Leijonborg. Klicka här för att läsa hela rapporten

Idag släpper Liberalerna rapporten ”Ett liberalt lyft för norra Sverige” med förslag för att mer av kunskapen, förädlingen, företagen och välståndet ska skapas i norra Sverige. Norra Sverige har under lång tid varit ovärderligt för resten av landet. Först genom skogen, malmen och vattenkraften och senare genom en växande industri. Nu skapar klimatomställningen, Sveriges medlemskap i Nato och den snabba teknikutvecklingen nya möjligheter. Norra Sverige har råvarorna, energin, industrin, universiteten och kompetensen. Men mer av råvarorna behöver förädlas på plats, fler forskningsresultat bli företag och fler av de människor som utbildar sig vid de norrländska universiteten stanna kvar efter examen. Norra Sverige har i flera hundra år bidragit till att göra Sverige rikt. Nu finns en möjlighet att låta mer av välståndet skapas och stanna här. Vi ska inte bara bryta malmen, avverka skogen och producera elen i norra Sverige. Norra Sveriges tid är nu, säger Lars Leijonborg. I rapporten presenteras förslag inom utbildning, infrastruktur och företagande. Bland annat vill Liberalerna förstatliga skolan och ta större hänsyn till små skolors förutsättningar, bygga ut yrkesutbildningar mot bristyrken och stärka universiteten i norra Sverige. Långa avstånd ska inte heller innebära sämre tillgång till vård, statlig service eller möjligheter att arbeta. Norrbotniabanan ska färdigställas, Malmbanan rustas och Ostkustbanans kapacitet stärkas. Staten ska också säkra ett fungerande nät av regionala flygplatser. För att fler företag ska växa fram vill Liberalerna korta tillståndsprocesserna, ge kommunerna bättre stöd vid stora etableringar och skapa bättre förutsättningar för lokala entreprenörer och underleverantörer. Några av förslagen i rapporten: • Förstatliga skolan och ge norra Sverige en mer rättvis skolfinansiering. Resurser ska fördelas efter elevernas behov och skolornas faktiska förutsättningar. Små skolor ska i fler fall kunna finnas kvar där avstånden är långa. • Genomför ett statligt lärarlönelyft. Norra Sverige måste kunna konkurrera om Sveriges bästa lärare. • Gör det lättare att flytta dit jobben finns. Ett flyttstöd ska göra det lättare för arbetslösa att ta ett jobb på en annan ort. • Bygg de nordliga järnvägarna. Färdigställ Norrbotniabanan, säkra kapaciteten på Malmbanan och stärk Ostkustbanans kapacitet. • Snabbare tillstånd för investeringar som skapar jobb. Företag ska snabbare få besked om nya investeringar utan att ge avkall på rättssäkerhet, miljöhänsyn eller äganderätt. • Gör den rena elen till en konkurrensfördel. Mer el behöver produceras samtidigt som elnäten byggs ut. Liberalerna är också positiva till små modulära kärnkraftverk i norra Sverige. • Ja till gruvor, men inte överallt. Sverige behöver fler gruvor och mer förädling av mineraler, men Liberalerna säger nej till gruvbrytning i alunskiffer och vill införa ett kommunalt veto mot sådan brytning samt att mer av värdet når norra Sverige. Det talas mycket om naturresurserna i norra Sverige. Men den viktigaste resursen finns inte under marken eller i älvarna, utan hos människorna. Därför är en bra skola, starka universitet och möjligheten att starta och driva företag minst lika viktiga för norra Sveriges framtid som nya gruvor och kraftverk, säger Lars Leijonborg. Klicka här för att läsa hela rapporten