Tisdag den 22 september reser EU-minister Jessica Rosencrantz till Bryssel för att träffa sina europeiska ministerkollegor i Allmänna rådet (GAC). På agendan står bland annat EU:s långtidsbudget, regelförenkling och förberedelser inför att EU:s stats- och regeringschefer möts i Europeiska rådet i oktober. – Låt mig vara tydlig med att den svenska positionen beträffande MFF ligger fast. Den svenska avgiften får inte öka på det sätt som kommissionen har föreslagit och budgetens omfattning måste minska markant. Vi vill också se en budget som fokuserar på säkerhet, försvar, konkurrenskraft och ger ett starkt stöd till Ukraina, säger EU-minister Jessica Rosencrantz. Allmänna rådet har en central roll i att förbereda Europeiska rådets toppmöten. Under sitt möte den 22 september ska EU-ministrarna diskutera ett utkast till dagordning inför Europeiska rådets möte den 15–16 oktober. På den preliminära dagordningen står Ukraina, situationen i Mellanöstern, den fleråriga budgetramen, utvidgning, säkerhet och försvar, migration och konkurrenskraft. EU-ministrarna kommer även att hålla en riktlinjedebatt om EU:s fleråriga budgetram 2028–2034, den så kallade långtidsbudgeten. Vid mötet väntas också det irländska EU-ordförandeskapet informera om förenklingsarbetet med fokus på kvarstående omnibusförhandlingar. Utifrån EU-kommissionens årliga rättsstatsrapport kommer EU-ministrarna under mötet även att diskutera utvecklingen för rättsstatens principer i kandidatländerna Albanien, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien. Allmänna rådet väntas även diskutera den avsiktsförklaring som Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gav i Europaparlamentet den 16 september.

Den 22–28 september uppmärksammas öppnandet av generalförsamlingens 81:a session vid FN-högkvarteret i New York. I samband med öppnandet hålls den allmänna högnivådebatten samt ett antal högnivåmöten. Från regeringen deltar utrikesminister Maria Malmer Stenergard och socialminister Jakob Forssmed. Utrikesministern leder Sveriges delegation. Fokus för Sverige under högnivåveckan är bland annat att stärka det globala stödet för Ukraina, att värna folkrätten och den regelbaserade världsordningen samt att försvara etablerade normer och överenskommelser om jämställdhet. Högnivåmöten genomförs bland annat om existentiella hot från havsnivåhöjningar samt om vikten av stärkt pandemiberedskap och global tillgång till vaccinationer. Dessutom uppmärksammas jubileumsår för rätten till utveckling och Durbandeklarationen om rasism och intolerans. Den 24 september står utrikesministern värd för ett evenemang tillsammans med UN Women om kvinnors ekonomiska egenmakt. Socialministern medverkar bland annat vid högnivåmötet om pandemiberedskap. Statsråden kommer att vara tillgängliga vid pressträffar. Kontakta respektive pressekreterare för mer information.

Utredningen har haft i uppdrag att analysera hur EU-direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet ska genomföras i svensk rätt. Direktivet innebär nya krav på stora företag att hantera negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö. De nya kraven i direktivet innebär att företagen ska identifiera, förebygga, begränsa och hantera negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö. Det gäller i den egna verksamheten och i värdekedjor. Syftet är att främja ett hållbart och ansvarsfullt företagande samt bidra till likvärdiga konkurrensförutsättningar inom EU. Utredningens betänkande innehåller rekommendationer om hur direktivet ska genomföras i svensk rätt och nödvändiga författningsförslag. Betänkandet kommer nu att remitteras och beredas inom Regeringskansliet. Företag som omfattas av EU-direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet För att omfattas av direktivet ska ett företag ha fler än 5000 anställda och en årlig global nettoomsättning på mer än 1,5 miljarder euro. Företag utanför EU med en globalnettoomsättning på mer än 1,5 miljarder euro i omsättning inom EU omfattas även av direktivet. Företag eller koncerner med franchise- eller licensverksamhet kan omfattas av direktivet, förutsatt att direktivets tröskelvärden för både royaltyintäkter och omsättning uppfylls.

Den 17 september besöker försvarsminister Pål Jonson Prag för att delta i den internationella försvarskonferensen Prague Defence Summit. Försvarsministern är inbjuden för att tala i en högnivåpanel tillsammans med försvarsministrarna från Tjeckien och Ungern samt den tyske vice försvarsministern. Temat för panelen är Europas försvar i en ny era. Försvarskonferensen Prague Defence Summit äger rum den 16–18 september och organiseras av tankesmedjan The International Institute for Strategic Studies (IISS). I samband med konferensen finns intervjutillfällen med försvarsministern. Kontakta Hugo Möller (se presskontakt nedan) för mer information.

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag som ger brottsbekämpande myndigheter bättre möjligheter att utreda och lagföra svårutredd och allvarlig brottslighet. Förslagen innebär bland annat att användningen av särskilda provokativa åtgärder regleras i lag och att Polismyndigheten får framställa och dela fiktiva barnpornografiska bilder. – Organiserad brottslighet och sexualbrott mot barn tillhör några av vår tids mörkaste och allvarligaste samhällsproblem. Samtidigt har en allt större del av brottsligheten flyttat in i digitala miljöer. Barn rekryteras till grova våldsbrott över sociala medier. Pedofiler söker upp barn på nätet och delar övergreppsmaterial i slutna forum. Brottsligheten förändras hela tiden. Och då måste också samhällets förmåga att bekämpa den göra det. Med de här förslagen skapar vi ett tydligt lagstöd för brottsbekämpande myndigheter att använda särskilda provokativa åtgärder och ger polisen bättre möjligheter att bland annat utreda grova sexualbrott mot barn, säger justitieminister Gunnar Strömmer. Förslagen innebär bland annat att en ny lag införs som ger uttryckligt stöd för brottsbekämpande myndigheter att i förundersökning använda särskilda provokativa åtgärder, det vill säga sådana åtgärder som kan leda till att någon begår ett brott. Den nya lagen omges av tydliga rättssäkerhetsgarantier och åtgärderna ska bara få användas när det är av synnerlig vikt för utredningen. De särskilda provokativa åtgärderna ska kunna användas både mot personer som är skäligen misstänkta för brott och för att utreda vem som kan misstänkas för brott. Möjligheten att använda åtgärderna föreslås gälla vid utredning av allvarlig brottslighet, med ett särskilt utökat utrymme vid bland annat grova sexualbrott mot barn och barnpornografibrott. I sådana utredningar föreslås även att Polismyndigheten ska få framställa och dela fiktiva barnpornografiska bilder för att till exempel ta sig in på slutna forum på internet där övergrepp mot barn sker. Det ska krävas tillstånd från åklagare för att använda särskilda provokativa åtgärder. Det föreslås även en ny lag som gör det möjligt att skapa fiktiva uppgifter om fordon. Genom lagen ges bland annat vissa brottsbekämpande myndigheter möjlighet att använda dolda fordon, det vill säga fordon som inte kan kopplas till den egna myndigheten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2027.

Regeringen ger Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten i uppdrag att stärka arbetet med att förebygga, utreda och lagföra mängdbrottslighet. Syftet är att säkerställa att de reformer, arbetssätt och verktyg som redan finns för att minska brottsligheten används fullt ut och på ett ändamålsenligt sätt. Mängdbrottsligheten utgör en viktig del av den kriminella ekonomin och orsakar betydande kostnader för enskilda, företag och samhället i stort. Mängdbrottsligheten har också i allt högre grad kopplingar till organiserad och gränsöverskridande brottslighet. – Den som gång på gång begår brott ska mötas av ett rättsväsende som reagerar snabbt och effektivt. Uppdraget till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten handlar om att säkerställa att motsvarande positionsförflyttning som gjorts mot den organiserade brottsligheten också görs i förhållande till mängdbrottsligheten som drabbar människor och företag varje dag, säger justitieminister Gunnar Strömmer. Under de senaste åren har regeringen genomfört flera reformer för att stärka samhällets reaktion mot återfall i brott och flerfaldig brottslighet. Syftet med uppdraget är att minska mängdbrotten genom att säkerställa att de reformer och lagändringar som genomförts, samt verktyg som myndigheterna har till sitt förfogande, nyttjas fullt ut och på ett ändamålsenligt sätt. I uppdraget ingår bland annat att: • utveckla arbetssätt för att stärka det förebyggande arbetet mot mängdbrott, • öka förutsättningarna för utredning och lagföring av mängdbrott, • utveckla samverkan med relevanta offentliga och privata aktörer, • redovisa genomförda åtgärder och deras effekter, samt • lämna förslag på ytterligare åtgärder för att minska mängdbrottsligheten. Uppdraget ska genomföras i samråd med Brottsförebyggande rådet och andra relevanta myndigheter. Information och erfarenheter ska också inhämtas från näringslivet, bland annat handeln och banksektorn, samt från civilsamhället. Uppdraget ska redovisas senast den 22 september 2027.

Vid det internationella rymdtoppmötet i Paris har Frankrike och Sverige kommit överens om att ta fram en färdplan som ska utgöra ett politiskt ramverk för ett förstärkt bilateralt rymdsamarbete. Färdplanen kommer att bygga vidare på det fransk-svenska strategiska innovationspartnerskapet, som förnyades av president Macron och statsminister Kristersson 2024. Färdplanen kommer att omfatta såväl civila som militära samarbeten och bidra till att stärka Europas konkurrenskraft, säkerhet och oberoende tillträde till rymden. – Frankrike är sedan länge en viktig strategisk partner för Sverige. Rymden spelar en central roll inom säkerhet och försvar, och vi ser fram emot att fördjupa vårt samarbete på det här området ytterligare, säger försvarsminister Pål Jonson. – Både Frankrike och Sverige har avancerade institutioner och företag på rymdområdet som färdplanen kommer att vara till nytta för, och jag välkomnar ett närmare samarbete om rymdfrågor mellan våra länder, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm. – Det fransk-svenska strategiska partnerskapet utgör en hörnsten för säkerhet och suveränitet på rymdområdet, och det avspeglar ett förtroendefullt förhållande mellan våra båda länder, säger Frankrikes försvarsminister och minister för krigsveteraner Catherine Vautrin. – Vårt gemensamma mål är att se till att vi framöver kan fortsätta att ha oberoende tillgång till rymden. Frankrike och Sverige har tillsammans en viktig roll att spela på det här området, säger Frankrikes minister för högre utbildning, forskning och rymdfrågor Philippe Baptiste. Frankrike och Sverige har en lång historia av samarbete i rymdsektorn. De var båda med och grundade Europeiska rymdorganisationen och är de enda EU-medlemsstater som har rymdbaser i drift, Guiana Space Center, respektive Esrange Space Center. Färdplanen för förstärkt bilateralt rymdsamarbete kommer att förena fransk och svensk expertis, infrastruktur och förmåga och därigenom vara till fördel för Frankrikes, Sveriges, EU:s och Natos strategiska intressen och kapacitet.

(Ny version) Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning som ska lämna förslag på straffrättsliga och andra åtgärder mot användning av illegal arbetskraft i entreprenadkedjor. Syftet är att stärka arbetet mot arbetslivskriminalitet, motverka osund konkurrens och säkerställa att fler aktörer kan hållas ansvariga när reglerna kringgås. Användning av illegal arbetskraft är ett allvarligt samhällsproblem som underminerar den svenska arbetsmarknadsmodellen, snedvrider konkurrensen och riskerar att finansiera organiserad brottslighet. Problemen är särskilt tydliga i branscher med långa kedjor av underentreprenörer där insynen kan vara begränsad och möjligheterna att dölja oseriösa upplägg större. – Den som utnyttjar illegal arbetskraft ska inte kunna gömma sig bakom långa entreprenadkedjor. Vi behöver ett regelverk som säkerställer att ansvar kan utkrävas och att seriösa företag inte konkurreras ut av kriminella aktörer, säger migrationsminister Johan Forssell. Utredaren ska bland annat: • analysera om straffansvaret för användning av illegal arbetskraft ska omfatta fler aktörer i entreprenadkedjan, • analysera om även beställare ska kunna åläggas särskild avgift, • överväga om näringsförbud ska kunna meddelas vid allvarliga eller upprepade överträdelser kopplade till användning av illegal arbetskraft, samt • lämna nödvändiga författningsförslag. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 november 2027. Rättelse I en tidigare version angavs felaktigt att beslutet tagits i dag.

De humanitära behoven i världen är historiskt stora. Pågående krig, utdragna konflikter och återkommande naturkatastrofer har drivit upp antalet människor i behov av stöd till rekordnivåer. Samtidigt pressas det globala humanitära systemet av en allvarlig finansieringsbrist. Mot denna bakgrund presenterar regeringen i dag humanitära stöd om totalt 297 miljoner kronor för 2026. – De humanitära behoven är enorma. FN uppskattar att över 300 miljoner människor är i behov av humanitärt stöd, men på grund av finansieringsbristen kan endast en tredjedel nås av insatserna. Det innebär att miljontals människor riskerar att stå utan livräddande hjälp. Därför presenterar Sverige nästan 300 miljoner kronor i stöd för att bidra till mänsklig värdighet i några av världens mest utsatta situationer, säger biståndsminister Benjamin Dousa. – Sverige bidrar med nära 300 miljoner kronor till några av världens mest utsatta situationer. I till exempel Sudan bidrar vi med 75 miljoner kr till bland annat mat och vatten för att hjälpa de mest utsatta grupperna, och i Syrien bidrar vi med 50 miljoner kr för att möta de mest akuta behoven, säger Gudrun Brunegård (KD), biståndspolitisk talesperson. En betydande del av stödet, 100 miljoner kronor, ges i form av kärnstöd till FN:s flyktingorgan UNHCR. Antalet människor på flykt i världen uppgår till över 114 miljoner, den högsta nivån någonsin. Utdragna konflikter och nya kriser fortsätter att tvinga människor från sina hem. Kärnstöd är en flexibel finansieringsform som gör det möjligt för organisationen att snabbt rikta insatser dit behoven är som störst. Utöver tillskottet i kärnstöd riktas även stöd mot särskilt utsatta områden med stora humanitära behov. 75 miljoner kronor riktas till den humanitära responsen i Sudan. Efter flera års konflikt är situationen fortsatt katastrofal. Över 33 miljoner människor, varav omkring 15 miljoner barn, är i behov av humanitärt stöd och skydd. Ytterligare 50 miljoner kronor i humanitärt stöd går till Syrien för att möta akuta behov och bidra till förutsättningar för hållbart återvändande. 27 miljoner kronor från tidigare beslutade kärnstöd allokeras till Ukraina, där de humanitära behoven fortsatt är omfattande till följd av Rysslands fullskaliga invasion. Stödet ska bidra till skydd, nödhjälp och andra livräddande insatser, inte minst inför den kommande vintern. Libanon, där den humanitära situationen fortsatt är mycket allvarlig, stödjs med 20 miljoner kronor. Behoven av skydd, mat, sjukvård, kontantstöd och psykosocialt stöd är fortsatt stora. I Somalia riskerar miljontals människor akut hungersnöd. Samtidigt väntas väderfenomenet El Niño medföra nya påfrestningar. Regeringen stärker därför stödet till Somalia med 15 miljoner kronor. Situationen för civilbefolkningen i Gaza är fortsatt mycket svår, och barn hör till de grupper som drabbas allra hårdast. Regeringen avsätter därför 10 miljoner kronor för medicinska evakueringar av barn från Gaza till Jordanien. – I detta svåra läge står regeringen fast vid sitt humanitära engagemang. Sveriges stöd bidrar till att rädda liv, bekämpa hunger och akut undernäring, skydda människor på flykt och ge stöd till de mest utsatta, säger Benjamin Dousa.

Socialminister Jakob Forssmed har utsett en grupp experter som ska bistå i delegationen för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som tillsattes i juli 2026. – Jag är glad att vi kan tillsätta experter i delegationen som representerar många olika perspektiv på hur vi kan förändra samhället så att det fungerar bättre för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Detta är inte utmaningar för vården ensam att lösa, utan kräver förändringar av skola, arbetsmarknad och andra samhällssektorer för att alla barn och familjer ska kunna få en fungerande vardag och en hoppfull framtid, säger socialminister Jakob Forssmed. Mathias Wahlsten, generaldirektör och myndighetschef för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF), har sedan tidigare tillförordnats som särskild utredare med uppdrag att leda delegationen. Följande experter har utsetts: • Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet • Cristian Bortes, Universitetslektor vid institutionen för socialt arbete, Uppsala universitet • Lisa Thorell, Professor i utvecklingspsykologi • Panteha Hatefi, Specialistläkare • Svenny Kopp, Överläkare inom barnneuropsykiatri och forskare vid Gillbergcentrum, Göteborgs universitet • Lena Nylander, Vuxenpsykiatrier och specialist inom allmän psykiatri • Ulf Jonsson, Psykolog och Docent i barn- och ungdomspsykiatrisk forskning • Maria Borgestig, Universitetslektor i arbetsterapi vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet • Susanne Beischer, Fysioterapeut (Sportrehab) • Niklas Långström, Professor och överläkare i barn- och ungdomspsykiatri • Johanna Goa, Författare (NPF pussel) • Måns Lööf, Sjuksköterska, KBT-terapeut, idrottsledare och föreläsare I expertgruppen ingår också ett antal experter från myndigheter, professionsföreningar, patient-, brukar- och anhörigorganisationer samt ett antal sakkunniga från Regeringskansliet. Förordnandena gäller från och med den 7 september 2026 tills vidare, dock längst till dess att arbetsuppgifterna i utredningen är slutförda.

Regeringen har beslutat att Svenska kraftnät får överlåta ett reservkraftaggregat till Ukraina för att stödja landets energiförsörjning. Det rör sig om ett dieseldrivet reservkraftaggregat. Reservkraftaggregatet som doneras har nyligen ersatts med ett nytt inom Svenska kraftnäts ordinarie underhållsarbete. Om inte en donering vore aktuell skulle aggregatet kasseras eller sparas som reservdelslager. Det kan nu bidra till att stärka Ukrainas elförsörjning, särskilt inför den kommande vintern. Sverige har sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina bidragit med omfattande stöd till landet, där energisektorn är ett prioriterat område. Donationen är ytterligare ett exempel på Sveriges fortsatta stöd till Ukrainas motståndskraft och återuppbyggnad. Transporten av aggregatet samordnas av Svenska kraftnät och Myndigheten för civilt försvar.

(Ny version) Regeringen tillsätter en utredning som ska föreslå hur Kriminalvården kan ges ett utökat ansvar för att säkerställa intagnas rätt till viss hälso- och sjukvård, i enlighet med Trygghetsberedningens bedömning om att Kriminalvården bör bedriva hälso- och sjukvård som har effekt på risken att återfalla i brott. Utredningen ska också lämna förslag på hur samverkan mellan Kriminalvården, hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan stärkas, samt hur NAV-verksamheten kan säkerställas när beläggningen ökar. Syftet är att fler intagna ska få vård och behandling i rätt tid och att vården ska bli mer sammanhållen. – Den som är frihetsberövad ska inte hamna mellan stolarna i ett slags ingenmansland när det gäller vård och behandling. En väl fungerande hälso- och sjukvård i Kriminalvården är viktig både för den enskildes hälsa och för möjligheterna att bryta en kriminell livsstil. Därför behöver vi tydliggöra ansvaret för vilken vård som kan ges av Kriminalvården, och hur vården kan bli mer tillgänglig och sammanhållen, säger socialminister Jakob Forssmed. Många intagna har stora behov av vård, till exempel på grund av psykisk ohälsa, skadligt bruk eller beroende. I dag är det regionerna som har ansvar för att erbjuda hälso- och sjukvård till intagna. I praktiken är det dock svårt för regionerna att erbjuda vård till personer som är frihetsberövade. Säkerhetskrav, transporter och behov av samordning mellan flera aktörer kan försvåra vårdinsatser och leda till att behandlingar försenas eller blir svårare att genomföra. Detta gäller bland annat vissa insatser vid psykisk ohälsa samt behandling mot skadligt bruk och beroende, tillstånd som är vanliga bland intagna hos Kriminalvården. Skillnaden mellan vilken vård man får beroende på om man döms till fängelse eller rättspsykiatrisk vård är betydande, trots att behoven kan vara snarlika. Utredaren ska därför bland annat analysera huvudmannaskapet och lämna förslag på hur Kriminalvården mest effektivt kan säkerställa relevant hälso- och sjukvård för intagna, vilken hälso- och sjukvård som Kriminalvården då ska ges ett utökat ansvar för, och hur ett sådant utökat ansvar för intagnas rätt till hälso- och sjukvård ska finansieras. Målet är att säkerställa att intagna får den vård de behöver under tiden i häkte eller anstalt. Utöver hälso- och sjukvård finns inom Kriminalvården vid varje anstalt och häkte också en nämnd för andlig vård (NAV). Beläggningen inom Kriminalvården är ansträngd, då antalet klienter har ökat inom samtliga verksamhetsgrenar, både i häkte och anstalt men även i frivård och transportverksamhet. Utredaren ska därför också göra en särskild översyn av NAV-verksamheten och dess förutsättningar för att säkerställa en välfungerande verksamhet när beläggningen, särskilt av barn, hos Kriminalvården ökar kraftigt. Uppdraget ska redovisas senast den 29 februari 2028. Beslut om utredare Regeringen har beslutat att utse överdirektör Caroline Oredsson till särskild utredare i utredningen En stärkt hälso- och sjukvård inom Kriminalvården.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har sedan tidigare i uppdrag att stärka och utveckla tillsynen inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Nu utvidgar regeringen uppdraget så att det även omfattar en tillsynsinsats av den specialiserade vården vid ätstörningar för barn och unga respektive vuxna. – Ätstörningar lägger sig som en mörk skugga över livet, för den som drabbas och för de närstående som följer kampen på nära håll. När lidandet är stort måste också samhällets ansvar vara tydligt. Genom att inkludera ätstörningsvården i det pågående uppdraget tar vi ytterligare ett steg mot en vård som ser hela människan och möter behoven med kvalitet, kunskap och omtanke, säger socialminister Jakob Forssmed. – Den som drabbas av en ätstörning ska kunna lita på att vården finns där och håller hög kvalitet. Genom att inkludera ätstörningsvården i IVO:s uppdrag stärker vi möjligheterna att identifiera brister och bidra till bättre vård för barn, unga och vuxna, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. – Inget barn eller ung person som kämpar med en ätstörning ska behöva tveka på om vården fungerar eller finns där när den behövs som mest. Därför är det viktigt att IVOs uppdrag nu utvidgas och tillsynen stärks, så att fler ätstörningsdrabbade och anhöriga kan känna sig trygga med att få det stöd och den vård som de behöver, säger jämställdhetsminister Nina Larsson. – En stärkt tillsyn är viktig för att upptäcka brister och säkerställa att vården för personer med ätstörningar håller hög kvalitet. Den som drabbas ska kunna känna sig trygg med att få rätt vård och behandling i tid, oavsett var i landet man bor. Ätstörningar kan få mycket allvarliga konsekvenser och då måste vården fungera när den behövs som mest, säger Jessica Stegrud, socialpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna. I september 2025 fick IVO i uppdrag att stärka och utveckla sin tillsyn inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Uppdraget omfattar bland annat psykiatrisk heldygnsvård, tvångsvård och rättspsykiatrisk vård – områden där behovet av förbättringar har lyfts i flera statliga utredningar. Trots att regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att stödja regionerna i utvecklingen av vården vid ätstörningsproblematik finns det fortsatt stora utmaningar inom denna del av vården. Mot bakgrund av dessa utmaningar bör en tillsynsinsats av den specialiserade vården vid ätstörningar för barn och unga respektive vuxna även omfattas av uppdraget. I övrigt kvarstår uppdraget oförändrat. Delredovisning ska lämnas senast den 31 mars 2027 till Regeringskansliet (Socialdepartementet).

Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning som ska analysera hur miljöbalken och försvarsverksamhetsförordningen kan anpassas för att underlätta för försvaret. Försvarsmyndigheter och försvarsindustrin har påtalat att miljötillståndsprocesser försenar och försvårar deras verksamheter. För att underlätta och påskynda prövningen av vissa försvarsrelaterade verksamheter beslutades den tillfälliga försvarsverksamhetsförordningen. Förordningen trädde i kraft den 1 januari 2025 och gäller fram till och med den 1 januari 2030. En utredare ska nu bedöma hur förordningen har fungerat hittills och hur miljöbalken kan anpassas efter försvarets behov. I uppdraget ingår att bedöma om regler och tillståndsprocesser behöver anpassas för att underlätta utvecklingen av försvaret, samtidigt som skyddet för människors hälsa och miljön värnas. Analysen ska även omfatta möjligheterna att göra undantag från vissa miljökrav för verksamheter som är viktiga för nationell säkerhet, samt beakta erfarenheter från andra EU-länder. Utredaren ska vidare undersöka behovet av och föreslå åtgärder för en mer effektiv tillämpning av miljöbalken för försvarsverksamheter och försvarsindustrin. – Dagens miljölagstiftning har vuxit fram i en tid då omvärldsförhållandena såg annorlunda ut och är inte anpassad efter den snabba upprustning av försvaret som nu krävs. Det är därför angeläget att en utredare tittar på om det miljörättsliga regelverket bör justeras för att bättre möta försvarsmyndigheternas behov, samtidigt som ett gott skydd för människors hälsa och för miljön säkerställs, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. – Vi genomför den största upprustningen av det svenska försvaret sedan 1950-talet och då måste vi också undanröja regler och processer som i onödan bromsar den militära förmågetillväxten. Utredningen ska därför pröva vilka undantag från miljöbalken som kan och bör användas för Försvarsmakten och försvarsindustrin, och dra lärdom av hur andra EU-länder har gjort. Sverige ska ha ett starkt miljöskydd, men regelverket måste samtidigt ge både försvaret och företagen möjlighet att växa och öka produktionen i den takt som säkerhetsläget kräver, säger försvarsminister Pål Jonson. – Säkerhetsläget tillåter inga onödiga fördröjningar. När Försvarsmakten och försvarsindustrin står redo att växa får inte krångliga tillståndsprocesser sätta käppar i hjulet. Kristdemokraterna har länge drivit på för en snabbare väg från beslut till faktisk förmåga. Ett starkt försvar och ett gott miljöskydd är inte varandras motsatser – men regelverket måste tjäna Sveriges säkerhet, inte bromsa den, säger Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson för Kristdemokraterna. – Vi välkomnar denna nödvändiga utredning. I ett allvarligt omvärldsläge får regelverk inte stå i vägen för försvarets eller försvarsindustrins upprustning. Krig är den värsta miljökatastrofen vilket understryker vikten av en rimligare miljölagstiftning, säger Matheus Enholm, vice ordförande i försvarsutskottet för Sverigedemokraterna. Uppdraget kommer att delredovisas gällande försvarsverksamhetsförordningen i form av en promemoria senast den 26 februari 2027. I övriga delar ska uppdraget slutredovisas senast den 28 februari 2028.

Regeringen har beslutat om den första svenska nationella strategin för återtagande av brottsvinster. Strategin sätter inriktningen för det viktiga arbetet för att kriminella ska bli av med sina brottsvinster. Dessa ska i stället återföras till brottsoffer eller till det allmänna. – Brottslighet ska inte löna sig. Under mandatperioden har vi intensifierat arbetet med att strypa den kriminella ekonomin och trycka tillbaka den organiserade brottsligheten. Återtagande av brottsvinster är en central del i det arbetet. Samtidigt är det viktigt att stärka brottsoffers upprättelse och minska skadeverkningarna av brott genom att brottsvinster återförs till brottsoffren, säger justitieminister Gunnar Strömmer. Att slå sönder den kriminella ekonomin är ett av målen i den nationella strategin mot organiserad brottslighet. Att öka återtagandet av brottsvinster är ett viktigt delmål i det arbetet. Den nya strategin syftar till att tydliggöra inriktningen för arbetet med att återta brottsvinster och annan egendom som kommer från brottslig verksamhet. Det övergripande målet för arbetet är att kriminella ska bli av med sina brottsvinster och oförklarade tillgångar. Vinsterna ska i stället lämnas till brottsoffer eller tillfalla det allmänna. Arbetet ska inriktas mot fyra delmål – identifiera, säkra, förverka och förvalta. Det handlar först om att brottsvinster och oförklarade tillgångar ska upptäckas. När de har upptäckts ska de inte kunna döljas eller försvinna. Därefter ska brottsvinsterna förverkas och i stället komma brottsoffer eller det allmänna till godo. Brottsbekämpningen måste ske i flera spår. Samtidigt som brott utreds med full kraft ska myndigheterna även på olika sätt förhindra att brottslighet lönar sig. Arbetet med så kallad tillgångsinriktad brottsbekämpning ska därför intensifieras. Genom bättre samverkan nationellt och internationellt, tydligare reglering och skarpare resultatuppföljning tas viktiga steg mot målet att slå sönder den kriminella ekonomin.

Sverige och Nederländerna har undertecknat en avsiktsförklaring avseende långsiktigt samarbete avseende flygburen övervaknings- och ledningsförmåga, genom flygsystemet GlobalEye. Bland annat avser Nederländerna anskaffa ett GlobalEye-system. Avsiktsförklaringen avser ett långsiktigt samarbete inom flygburen övervaknings- och ledningsförmåga, bland annat vad gäller drift och framtida utveckling av Saabs GlobalEye-system. I ljuset av detta kommer Sverige genom Försvarets materielverk (FMV) stödja Nederländerna med anskaffning av ett GlobalEye-system från Saab. Försvarsminister Pål Jonson skrev under avsiktsförklaringen med Nederländernas vice premiärminister och försvarsminister Dilan Yeşilgöz-Zegerius. – GlobalEye-systemet ger just den typen av avancerad lägesbild som moderna försvar behöver för att kunna bekämpa allt från drönare, robotar och andra sorters hot. Det är glädjande att Nederländerna ser värdet av denna toppmoderna plattform. Genom överenskommelsen fördjupar vi försvarssamarbetet mellan våra länder och kan tillsammans ta ett större ansvar för Europas kollektiva försvar, säger försvarsminister Pål Jonson. Stärker försvarssamarbetet mellan Sverige och Nederländerna Nederländerna har tidigare inte haft egna flygplan med förmåga till övervakning och ledning, utan har varit beroende av Natos AWACS-plan. Genom ett eget GlobalEye-system, i nära samverkan med svenska flygvapnet och de svenska flygplanen, stärker Nederländerna sin egen och Sveriges förmåga i närområdet. Detta med nära koppling till Natos förmåga. Tillsammans med Nato kommer Nederländerna och Sverige att bidra till en komplett övervakningsförmåga för Europa och andra delar av alliansen. Genom egna avancerade förmågor inom övervakning och ledning i alla domäner – land, sjö och luft – tar länderna ett större ansvar inom Natos kollektiva försvar. Leveransen av det nederländska planet planeras till 2031, men från 2028 kommer nederländska besättningar ha möjlighet att utbildas på de svenska GlobalEye-systemen. Länderna kommer ha ett tätt samarbete kring systemen, vilket gör att GlobalEye-planen kan samutnyttjas och förmågan bättre kunna tas tillvara där och då behovet finns.

Den 10 september deltar försvarsminister Pål Jonson i ett internationellt rymdtoppmöte i Paris. Toppmötet är det första i sitt slag och fokuserar på säkerhetsfrågor och internationellt samarbete i rymden. Mötet samlar stats- och regeringschefer, internationella organisationer, forskare, militära representanter, industrin och civilsamhällesorganisationer. Försvarsminister Pål Jonson deltar under mötets andra dag. Utöver själva toppmötet kommer han att delta i panelsamtal om bland annat säkerhetsfrågor och rymdindustri. I samband med resan finns intervjutillfällen med ministern. Kontakta Johan Hjelmstrand (se presskontakt nedan) för mer information.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över om informationsutbytet kan förbättras om sekretessen till skydd för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden avskaffas mellan myndigheter. I uppdraget ingår även att se över om sekretessbelagda uppgifter ska kunna delas till enskilda aktörer i vissa situationer. En särskild utredare ska se över om förutsättningarna för informationsutbyte kan förbättras genom att sekretessen till skydd för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden avskaffas mellan myndigheter. I uppdraget ingår också att se över om sekretessbelagda uppgifter ska kunna delas till enskilda aktörer i vissa situationer. Utredningen syftar till en effektiv offentlig förvaltning och ett verkningsfullt arbete med att motverka och förhindra oegentligheter och brottslig verksamhet. För detta krävs att reglerna för informationsutbyte är enkla att förstå och tillämpa och att samverkan mellan olika aktörer i samhället ökar. Utredaren ska bland annat: • redovisa och analysera för- och nackdelar med att sekretessen till skydd för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden avskaffas mellan myndigheter, • ta ställning till om sekretessen till skydd för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden bör avskaffas mellan myndigheter, • kartlägga behovet av att enskilda aktörer får förbättrade möjligheter att ta del av sekretessbelagda uppgifter om enskilda i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet, • ta ställning till om det bör införas sekretessbrytande bestämmelser som gör det möjligt för myndigheter att på ett effektivt sätt lämna sekretessbelagda uppgifter till enskilda aktörer för att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet, och • lämna nödvändiga författningsförslag. Till särskild utredare har regeringen utsett Göran Lundahl. Uppdraget att överväga ökade möjligheter att utbyta uppgifter om enskilda mellan myndigheter och enskilda aktörer ska delredovisas senast den 15 december 2027. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 juni 2029.

Regeringen har beslutat om en nationell strategi för rehabilitering och habilitering som gäller 2026–2030. Syftet med strategin är att bidra till att personer får sina behov av rehabilitering och habilitering tillgodosedda samt att vården bedrivs säkert och med god kvalitet. – Patienter ska inte bara överleva svår sjukdom utan också kunna leva ett gott liv efter vård och behandling. Rehabilitering och habilitering är avgörande för att patienter ska kunna återvinna eller behålla funktion, delaktighet och självständighet. Den nationella strategin är ett viktigt steg mot en mer jämlik vård där patienters behov står i centrum, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann. Långsiktig inriktning för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel Patienter i behov av rehabilitering och habilitering finns inom all hälso- och sjukvård; inom primärvården, med såväl region som kommun som huvudman, och i specialiserad samt högspecialiserad vård. Tillgången till rehabilitering, habilitering och hjälpmedel varierar dock över landet, mellan verksamhetsområden och mellan huvudmän, oavsett driftsform. Strategin omfattar samtliga former av rehabilitering och habilitering. Den nationella strategin ska bidra till en mer jämlik och effektiv rehabilitering och habilitering inom hälso- och sjukvården och användning av åtgärden hjälpmedel i hela landet. Den ger en långsiktig och strategisk inriktning som kan stödja olika aktörers vägval och utveckling inom områdena rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Strategin kan också utgöra ett stöd för huvudmän och vårdgivare i deras arbete med att prioritera och planera insatser. Även berörda myndigheter ska få vägledning i sitt arbete utifrån strategin. Fokusområden Strategin presenterar sju fokusområden i behov av utveckling samt tillhörande mål. Fokusområdena är: • Kompetensförsörjning • Uppföljning och utvärdering • Beredskap för framtida utmaningar • Minskade skillnader inom hjälpmedelsområdet • Stärkt stöd av habilitering till personer med funktionsnedsättning Uppdrag till Socialstyrelsen Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att bidra till genomförandet av strategin. Socialstyrelsen ska följa upp åtgärder och resultat inom ramen för strategins mål och sprida information om strategin till berörda aktörer. I uppdraget ingår att ta fram och genomföra insatser som kopplar till de fokusområden och mål som framgår av strategin. Rehabilitering och habilitering Rehabilitering och habilitering har som utgångspunkt de funktions- och aktivitetsbegränsningar en person har till följd av ett medfött tillstånd, en skada eller en sjukdom, och är därmed aktuell vid många olika diagnoser. Rehabiliterande och habiliterande insatser som bidrar till att återfå eller bibehålla förmågor innebär ofta att autonomin för den enskilde personen ökar samt att behovet av medicinska och sociala insatser minskar eller kan skjutas framåt i tiden. Detta kan bidra till både höjd levnadskvalitet för dessa personer och kostnadsbesparingar för samhället.

Regeringen har gett Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att ta fram en aktuell lägesbild över den grupp individer som står för en oproportionerligt stor del av den samlade brottsligheten i Sverige. Syftet är att stärka kunskapen om de mest brottsaktiva lagöverträdarna och deras betydelse för brottsutvecklingen. Kriminologisk forskning visar att en relativt liten grupp individer står för en stor del av den totala brottsligheten. I en tidigare kartläggning som Brå genomförde 2014 identifierades närmare 12 000 högaktiva lagöverträdare. Gruppen stod då för omkring 61 procent av alla brott som de lagförda personerna i undersökningen hade gjort sig skyldiga till under den studerade perioden. – Regeringen har de senaste åren arbetat hårt för att trycka tillbaka det grova våldet i samhället. Nu flyttar vi också fram positionerna mot den brottslighet som drabbar medborgarna i vardagen, den så kallade mängdbrottsligheten. Och det finns ett stort behov av att uppdatera vår förståelse av hur det här problemet ser ut idag. Både för att förebygga brott och för att säkerställa att samhället har träffsäkra åtgärder mot återfall i brott, säger justitieminister Gunnar Strömmer. Inom ramen för uppdraget ska Brå beskriva och analysera gruppen, uppskatta hur många sådana individer som finns i landet samt redovisa vilken typ av brottslighet de gör sig skyldiga till. Om möjligt ska myndigheten även beskriva hur gruppen och dess brottslighet har utvecklats över tid. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 25 november 2026.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över viktiga frågor på vapenområdet. Syftet är att få till ytterligare förenklingar i regelverket för legala vapenägare. Den 1 juni 2026 trädde en ny vapenlag och vapenförordning i kraft. Den nya vapenlagstiftningen innehåller flera viktiga förändringar som gör regelverket enklare för legala vapenägare. För att ytterligare förtydliga och förenkla reglerna tillsätter regeringen en utredning som ska se över flera frågor på området. Utredningen ska bland annat: • utreda hur den som hade vapenlicens för jakt vid utgången av 1984 i regelverket kan jämställas med den som har avlagt jägarexamen, • se över hur reglerna för vapenbyte kan förenklas, och • lämna förslag på hur regelverket tydligare kan skilja mellan legala vapenägares hantering av skjutvapen och ammunition och kriminellas användning av skjutvapen. Utredaren får också ta upp och lämna förslag i andra frågor än de som anges i direktivet i syfte att ytterligare förenkla regelverket. Uppdraget att ta ställning till vissa frågor om jägarexamen ska redovisas senast den 8 februari 2027. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 7 mars 2028.

Regeringen ger Länsstyrelsen i Skåne län i uppdrag att analysera vilka transportinfrastrukturåtgärder i Öresundsregionen som bör genomföras i den utsträckning staten får framtida intäkter från ett överskott från den fasta förbindelsen över Öresund. Uppdraget omfattar även förhandlingar med berörda kommuner och regioner om vilka åtgärder som bör prioriteras och hur de ska finansieras. - Öresundsbron är av mycket stor betydelse för Sverige och hela Öresundsregionen. Regeringen har tidigare gett besked att framtida intäkter från Öresundsbron bör användas för att stärka infrastrukturen i regionen. Nu får Länsstyrelsen i Skåne och landshövding Peter Danielsson i uppdrag att ta fram vilka åtgärder som ger störst nytta och förhandla om dem med berörda kommuner och regioner. Det handlar om att stärka både tillväxt, transporter och beredskap, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Den fasta förbindelsen över Öresund har sedan öppnandet år 2000 bidragit till ökade transportflöden mellan Norden och kontinenten samt till en stärkt integration i Öresundsregionen. Trafikverket bedömer att det fram till 2050 i första hand är väg- och järnvägsinfrastrukturen på land som begränsar kapaciteten för transporter över Öresund. Uppdraget syftar till att identifiera, prioritera och förhandla fram kostnadseffektiva transportinfrastrukturåtgärder som ger största möjliga värdeskapande för Öresundsregionen och som skulle kunna möjliggöras av framtida överskott från den fasta förbindelsen över Öresund. Uppdraget omfattar bland annat att: • bedöma vilka geografiska och funktionella avgränsningar som bör gälla för möjliga åtgärder, • inhämta underlag och synpunkter från berörda aktörer, • ta fram förslag till principer för urval och prioritering av åtgärder, • genomföra förhandlingar om vilka kostnadseffektiva åtgärder som bör prioriteras, där samhällsekonomisk lönsamhet ska vara vägledande i urvalet, • ta fram beslutsunderlag för aktuella åtgärder, • föreslå hur åtgärderna kan finansieras genom framtida överskott från den fasta förbindelsen över Öresund tillsammans med eventuell medfinansiering från andra aktörer eller samfinansiering från länsplaner, samt • ta fram förslag till överenskommelser mellan berörda parter om vilka åtgärder som bör prioriteras. Vid urval och prioritering av åtgärder ska länsstyrelsen inhämta Trafikverkets översiktliga bedömningar av bland annat kostnader, transportpolitisk måluppfyllelse, samhällsekonomisk lönsamhet, betydelse för beredskap och totalförsvar, genomförbarhet och beroenden mellan olika åtgärder. Överenskommelserna ska reglera ansvarsförhållanden och finansiering för genomförandet av åtgärderna, inklusive hantering av ändrade förutsättningar. De ska även innehålla förbehåll för nödvändiga rättsliga prövningar och bli gällande först efter regeringens och, i förekommande fall, riksdagens godkännande. Förhandlingen ska genomföras så att åtgärder kan övervägas i en kommande revidering av den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037. Trafikverket har tidigare uppskattat att framtida svenska intäkter från Öresundsbron kan uppgå till cirka 25 miljarder kronor fram till 2050, i 2024 års prisnivå. Beräkningarna innehåller osäkerheter, men enligt Trafikverkets bedömning kan sådana intäkter ge ett tillskott till statsbudgeten. Länsstyrelsen ska löpande informera Regeringskansliet om hur arbetet fortskrider och slutredovisa uppdraget senast den 1 november 2028.

I dag finns en stor efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning. Regeringen beslutade därför 2024 om en pilotverksamhet med en ny utbildningsform – nationell yrkesutbildning. Nu får en utredare i uppdrag att omhänderta erfarenheter från pilotverksamheten och lämna förslag för att möjliggöra ett eventuellt permanent införande av utbildningsformen. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2024 en ny form av yrkesutbildning på gymnasial nivå, nationell yrkesutbildning. Utbildningsformen bedrivs sedan dess som en pilotverksamhet. – Näringslivet och offentlig sektor står inför utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen. Kompetensbristen är stor och omställningsförmågan behöver stärkas. Nu tillsätts en utredning om ett eventuellt permanentande av nationell yrkesutbildning, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm. Pilotverksamheten har utbildat fler till yrkesroller som är viktiga i branscher och samhällssektorer med stora behov av gymnasialt yrkesutbildade, bland annat fler underhållsmekaniker, distributionselektriker och ställningsbyggare. Enligt Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) har intresset för utbildningarna varit stort från arbetslivets sida och en ny rapport från myndigheten visar att nästan åtta av tio examinerade är i arbete sex månader efter avslutade studier och att nio av tio arbetsgivare anser att utbildningarna ger rätt kompetens. Utredaren ska bland annat: • Omhänderta erfarenheter från pilotverksamheten med nationell yrkesutbildning, och föreslå författningsreglering som möjliggör ett eventuellt permanent införande av nationell yrkesutbildning. • Analysera och föreslå hur nationell yrkesutbildning kan vara ett komplement till andra yrkesutbildningar på gymnasial nivå. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2027.