Pressmeddelanden och pressträffar från regeringen, riksdagen och partierna

Tisdagen den 10 november håller utrikesutskottet ett öppet sammanträde med Sveriges EU-kommissionär Jessika Roswall om kommissionens arbetsprogram för 2027. Till sammanträdet är övriga utskott och EU-nämnden inbjudna att delta. Tid: Klockan 9–10.30 Plats: Förstakammarsalen, ingång Riksplan. Hitta till riksdagen Följ sammanträdet Sammanträdet är öppet för allmänhet och media. Det kan ses direkt och i efterhand via riksdagens webb-tv. Webb-tv Pressackreditering till riksdagen Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information finns på riksdagens webbplats. Pressackreditering Kontaktperson för media Jonas Andersson, utrikesutskottets kansli, telefon 08 786 42 84, e-post [email protected]

EU-nämnden håller ett öppet sammanträde tisdagen den 10 november. Under sammanträdet informerar och samråder statsminister Ulf Kristersson (M) med EU-nämnden inför informellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer den 13 november 2026. Tid: Klockan 14.30–16 Plats: Skandiasalen, ingång från Mynttorget 1 Hitta till riksdagen Följ sändningen Sammanträdet är öppet för allmänhet och media och går att se direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv. Webb-tv Pressackreditering till riksdagen Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsblankett finns på riksdagens webbplats. Pressackreditering Återrapportering Återrapportering från mötet sker den 17 november klockan 13. Kontaktperson för media Jerker Stattin, kanslichef EU-nämndens kansli, telefon: 08-786 41 93, e-post [email protected]

Mindre försäkringsföretag ska kunna få minskade administrativa kostnader, och långsiktiga investeringar ska underlättas genom ett lägre, mer anpassat kapitalkrav. Det är några av förslagen i en lagrådsremiss som regeringen beslutat om, som hanterar införandet av EU:s uppdaterade regelverk för försäkringsföretag i svensk lag. EU:s regelverk för försäkringsföretag, Solvens II-direktivet, ska säkerställa att företagen har tillräckligt med kapital för att kunna betala ut ersättning. Detta gäller även vid större oväntade händelser, som en finanskris eller naturkatastrof. Direktivet innehåller bland annat regler om kapitalkrav, krav på företagsstyrning, regler för tillsynen och krav på rapportering och offentliggörande av information. EU har beslutat om ändringar i direktivet, bland annat för att stärka tillsynen där riskerna är som störst och göra regelverket mer proportionerligt. I lagrådsremissen lämnas förslag till de lagändringar som krävs för att genomföra ändringarna i Solvens II-direktivet i Sverige. Förslagen innebär bland annat följande: • Ett mindre försäkringsföretag med verksamhet som inte är så komplex ska kunna få förenklade rapporterings- och tillsynskrav för att minska den administrativa och regulatoriska bördan. • Försäkringsföretagens långsiktiga aktieinvesteringar ska underlättas genom ett lägre, mer anpassat kapitalkrav. • Finansinspektionen ska få möjlighet att ingripa i ett tidigare skede, till exempel om ett försäkringsföretag har likviditetsbrist eller en betydande risk för det. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2027. Om ärendet Förslagen i lagrådsremissen bygger på delar ur betänkandet Krishantering och ändrade rörelseregler för försäkringsföretag (SOU 2025:97), som lämnades till regeringen i september 2025. Utredarens uppdrag var dels att föreslå hur ändringar i Solvens II-direktivet ska genomföras i svensk rätt, dels hur det nya EU-direktivet om återhämtning och resolution av försäkrings- och återförsäkringsföretag ska genomföras i svensk rätt. Lagrådsremissen behandlar delen om ändringar i Solvens II-direktivet.

Måndag den 9 november kl. 09.30 bjuder socialminister Jakob Forssmed in till en pressträff med anledning av E-hälsomyndighetens redovisning av uppdraget om vårdinformationssystem. Vid pressträffen medverkar även Thomas Pettersson Westerberg, avdelningschef vid E-hälsomyndigheten. Tid: 9 november 2026 kl. 09.30 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Lilla pressrummet. Ingång Rödbodtorget 6. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast måndag den 9 november kl. 08.30 via anmälningsformulär, se länk nedan. Ange namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräfta att du har giltig presslegitimation, och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du sedan visa vid inpassering. Inpassering från kl. 09.00. Deltagande sker i mån av plats. Anmälan till pressträff den 9 november kl. 09.30 - extern webbplats,

Mot bakgrund av de nya omständigheter som framkommit idag förlänger talman Andreas Norlén Ulf Kristerssons sonderingsuppdrag med ytterligare några dagar. Besked om ny dag för Ulf Kristerssons rapport till talmannen meddelas senare. Talman Andreas Norlén gav den 3 november Ulf Kristersson (M) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Ulf Kristersson skulle ha rapporterat sitt sonderingsuppdrag senast den 10 november. – Mot bakgrund av den nya information som framkommit under dagen har jag efter att ha samtalat med Ulf Kristersson beslutat att förlänga hans sonderingsuppdrag med ytterligare några dagar, säger talman Andreas Norlén. – Apropå dagens uttalanden från Centerpartiet vill jag också upprepa det jag har sagt tidigare: att någon har ett sonderingsuppdrag innebär ingen begränsning av andras möjligheter att agera. Det krävs inte ett formellt sonderingsuppdrag för att partier ska kunna ha dialog med varandra, tillägger talmannen. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Efter mer än 50 dagar utan en ny regering vill Centerpartiet se större tydlighet i regeringsbildningen. Partiet uppmanar därför både Magdalena Andersson och Ulf Kristersson att presentera varsitt totalpaket med politik, regeringsunderlag och en plan för hur förslagen ska få stöd i riksdagen.

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat förslag till grundlagsändringar i regeringsformen och ändringar i riksdagsordningen. Förslaget handlar bland annat om att riksdagen och regeringen ska ges bättre förutsättningar att i krig och andra svåra kriser fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Miljöpartiet reserverar sig mot förslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Förslaget innebär bland annat följande: • Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks. • Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen. • Det införs nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen. Utskottet föreslår också att riksdagen antar förslag till vissa lagtekniska och redaktionella ändringar i riksdagsordningen, samt en redaktionell ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Utskottets förslag till ändring i en huvudbestämmelse i riksdagsordningen föreslås börja gälla den 2 januari 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringarna i riksdagsordningens huvudbestämmelser i det vilande förslaget. Det första beslutet om förslaget togs den 3 december 2025 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Reservation Miljöpartiet har invändningar mot den del av grundlagsförslaget som innebär att regeringen ska få samma möjlighet som riksdagen att införa regler om begränsningar av fri- och rättigheter eller på civilrättens område utan att varken aktiveringsbeslutet fattas av riksdagen eller att reglerna godkänns av riksdagen på förhand. Eftersom det vilande förslaget endast kan antas eller förkastas i sin helhet anser Miljöpartiet att riksdagen ska säga nej till hela förslaget. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är onsdagen den 11 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27:KU6 Stärkt konstitutionell beredskap (vilande grundlagsförslag m.m.) • Konstitutionsutskottets betänkande 2025/26:KU8 Stärkt konstitutionell beredskap Kontaktperson för media Judit Farago Gontier, föredragande, konstitutionsutskottet, telefon: 08-786 51 62, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat ett förslag till grundlagsändringar i regeringsformen. Förslaget handlar bland annat om att abort ska bli en grundlagsskyddad fri- och rättighet. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Vänsterpartiet och miljöpartiet reserverar sig mot förslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändringar i regeringsformen innebär att • rätten till abort införs i regeringsformen som en ny grundläggande fri- och rättighet • det ska bli möjligt att genom lag ta det svenska medborgarskapet ifrån en person som har dubbla medborgarskap och som har fått medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen • föreningsfriheten, det vill säga friheten att bland annat starta föreningar, ska kunna begränsas genom lag när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller ändringar i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 20 maj 2026 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Reservationer Vänsterpartiet och miljöpartiet har invändningar mot delar av förslaget. Bland annat menar de att förslaget att kunna återkalla medborgarskap är för långtgående och riskerar att inskränka på medborgarskyddet. Eftersom det vilande förslaget endast kan antas eller förkastas i sin helhet anser de att riksdagen ska säga nej till hela förslaget. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är onsdagen den 11 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27: KU9 En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap (vilande grundlagsförslag) • Konstitutionsutskottets betänkande 2025/26: KU34 En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap. Kontaktperson för media Kristina Örtenhed, utskottsråd, konstitutionsutskottet, telefon: 08 786 44 21, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat ett förslag till en grundlagsändring i tryckfrihetsförordningen. Förslaget handlar om att en digital upptagning som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan inte ska anses vara en allmän handling. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändring i tryckfrihetsfrihetsförordningen innebär att en upptagning för automatiserad behandling som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan, bland annat i en brottsutredande verksamhet, inte ska anses vara en allmän handling. Detsamma gäller en sådan upptagning som har kommit in till en myndighet till följd av att myndigheten har tagit över ansvaret för den beslagtagna informationsbäraren eller kopian från husrannsakan. Om en upptagning tillförs en utredning av brott eller brottslig verksamhet eller annan verksamhet hos myndigheten ska den dock även fortsättningsvis utgöra en allmän handling. Lagändringen föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 22 april 2026 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är onsdagen den 11 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27:KU8 Insyn i handlingar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan (vilande grundlagsförslag) • Konstitutionsutskottets betänkande 2025/26:KU33 Insyn i handlingar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan Kontaktperson för media Judit Farago Gontier, föredragande, konstitutionsutskottet, telefon: 08 786 51 62, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat ett förslag till grundlagsändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Förslaget innebär att det blir möjligt att i vanlig lag reglera vissa tillgänglighetskrav för att till exempel säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändring i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen innebär att fler krav som avser tillgänglighet ska kunna ställas i vanlig lag på produkter och tjänster som omfattas av grundlagsskydd. Syftet med ändringarna är att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning samt de krav som följer av medlemskapet i Europeiska unionen. De föreslagna ändringarna innebär bland annat följande: • Utrymmet utvidgas för att ställa krav på att införa och på ett visst sätt utforma produktinformation, exempelvis på en förpackning. • Det ska bli möjligt att ställa tillgänglighetskrav som rör information, format och funktion på bland annat e-böcker och e-handelstjänster. • Skyldighet för nätinnehavare att vidaresända tillgänglighetstjänster, som textning och tolkning, ska kunna gälla andra än public service-företagens program. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som båda är grundlagar, krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 22 april 2026 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är onsdagen den 11 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27:KU7 Tillgänglighetskrav för vissa medier (vilande grundlagsförslag) • Konstitutionsutskottets betänkande 2025/26:KU32 Tillgänglighetskrav för vissa medier Kontaktperson för media Judit Farago Gontier, föredragande, konstitutionsutskottet, telefon: 08-786 51 62, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Utredningen om barnets ställning i familjerättsliga frågor har nu överlämnat sitt betänkande Lyssna på barnet! till justitieminister Gunnar Strömmer och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Utredningen föreslår flera åtgärder för att säkerställa att barnets perspektiv får större genomslag, bland annat genom rätt till offentligt biträde i vissa särskilda fall. Utredningen föreslår att barn i vissa särskilda fall ska ha rätt till ett offentligt biträde, till exempel när det finns allvarliga men svårbedömda uppgifter om våld och barnets perspektiv riskerar att hamna i skymundan vid riskbedömningen. Biträdet ska agera som barnets språkrör och säkerställa att barnets rätt till information och möjlighet att framföra sina åsikter tillgodoses. Barn som själva vill komma till tals inför domstol ska också ges större möjlighet till det. För att barnet ska förstå och kunna bearbeta domstolens beslut föreslås att socialnämnden ska erbjuda ett uppföljningssamtal efter en dom om vårdnad, boende eller umgänge. Utredningen föreslår också att socialnämnden ska lämna upplysningar av betydelse för bedömningen av umgänge med umgängesstöd till domstolen, för att ge domstolen bästa möjliga underlag för att bedöma om ett sådant umgänge är förenligt med barnets bästa. Regeringen kommer nu att bereda betänkandet och skicka det på remiss. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2029.

Regeringen har beslutat om återinförd gränskontroll vid Sveriges inre gräns under en period av sex månader, från och med den 12 november 2026 till och med den 11 maj 2027. Beslutet grundar sig på bedömningen att det råder ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten. Regeringens bedömning baseras framför allt på det allvarliga säkerhetsläge som råder till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina vilket medfört hybrida hot och fientliga aktörer som rört sig och verkat inom Schengenområdet. Ett beslut om ett återinförande av gränskontroll vid den inre gränsen är en av flera åtgärder som krävs för att kunna bemöta allvarliga hot mot Sveriges inre säkerhet. Beslut om återinförd gränskontroll fattas i enlighet med EU:s gemensamma lagstiftning. En återinförd gränskontroll vid den inre gränsen är en viktig åtgärd för att myndigheterna ska ha tillgång till rätt verktyg och förutsättningar för att kunna identifiera inresande personer som kan utgöra ett hot mot allmän ordning och inre säkerhet. Flera andra Schengenmedlemsstater, såsom Frankrike, Tyskland, Norge och Danmark, har också återinfört inre gränskontroller. Precis som tidigare är det Polismyndigheten som bestämmer var och hur kontroller ska genomföras. Kontrollerna ska fortsatt anpassas till vad som är nödvändigt för att kunna värna allmän ordning och inre säkerhet. Beslutet gäller i sex månader och träder i kraft den 12 november 2026 när det tidigare beslutet löpte ut.

I april 2026 gav regeringen Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) i uppdrag att stärka tillgången till östrogenläkemedel. Myndigheternas slutredovisning visar att de åtgärder som genomförts har bidragit till att förbättra tillgången till flera östrogenläkemedel och att tillgången på den svenska marknaden har stärkts. Ladda ner: • Presentationsbilder från pressträff den 4 november 2026 om östrogenläkemedel (pdf 178 kB) – För patienter som behöver östrogenläkemedel är en trygg tillgång viktig för att behandlingen ska kunna fungera utan avbrott. Därför är det betydelsefullt att tillgången till flera av läkemedlen nu har förbättrats, säger socialminister Jakob Forssmed. Under en längre tid har det varit brist på vissa östrogenläkemedel. Därför fick Läkemedelsverket och TLV i uppdrag av regeringen att genomföra åtgärder för att stärka tillgången på kort sikt och minska risken för framtida brister. Inom ramen för uppdraget har myndigheterna bland annat: • Prioriterat tillstånd om försäljning för parallellimport på sprayer och plåster • Beviljat dispenser för östrogengeler • Intensifierat kommunikationen till allmänhet och vårdgivare, bland annat genom snabbguider för förskrivare och tydligare vägledning kring regelverk • Kartlagt tillsyn i andra länder inom EU och skärpt tillsynen • Utrett förutsättningarna för att en nationell aktör ska kunna producera lagerberedningar Myndigheterna bedömer samtidigt att det behövs ett fortsatt arbete för att stärka läkemedelsförsörjningen och minska risken för framtida bristsituationer.

Sverige har efter våra fyra år det lägsta skattetrycket sedan 1975. Sverige har sänkt skattekvoten mest i EU Nya siffror från Eurostat visar att Sverige är det landet som sänkt skattekvoten mest i hela EU mellan 2024 och 2025. Skatternas andel av BNP minskade från 41,8 procent 2024 till 41,2 procent 2025. Sverige har nu den lägsta skattekvoten i Norden och har minskat med nästa 10 procent jämfört med år 2000. Ansträngning ska löna sig Moderaterna står fast vid att Sverige ska vara ett samhälle där ansträngning lönar sig. Ett Sverige där dina skattepengar används klokt och ekonomin växer. Det är både rätt och rättvist att den som är med och bygger Sverige ska få behålla mer av sina egna pengar.

Riksdagen sa ja till flera förslag till grundlagsändringar: att stärka justitieombudsmännens konstitutionella ställning i grundlagen, att förtydliga grundlagsbestämmelse om hets mot folkgrupp och att stärka skyddet för demokratin och domstolarnas oberoende. Besluten gäller så kallade vilande grundlagsförslag, vilket betyder att riksdagen har tagit ett beslut i frågorna vid ett tidigare tillfälle.

Den 5 till 6 november tar försvarsminister Pål Jonson emot EU-kommissionären för försvar och rymdfrågor, Andrius Kubilius. Besöket går bland annat till KTH i Stockholm och till Esrange Space Center i Kiruna. Besöket inleds den 5 november vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och kompetenscentrumet Svenskt krut. Kompetenscentrumet samlar KTH, Försvarets materielverk (FMV), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och svensk industri för att bygga upp kunskap kring nitrocellulosa. Fredagen den 6 november inleds med ett scensamtal hos Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier, kring säkerhetsläget i Europa. Besöket fortsätter till rymdbasen Esrange Space Center, som utgör en unik och strategisk tillgång för Sverige och Europa. Där kommer försvarsministern och EU-kommissionären möta medarbetare och företagsledare på SSC Space och rymdbasen för att diskutera utvecklingen inom rymdteknik och satellitförmågor. Under utvalda delar av resan är ministern tillgänglig för media. Var god kontakta Hugo Möller (se presskontakt) för intervjuförfrågningar och mer information.

Talman Andreas Norlén har idag, tisdagen den 3 november, gett Ulf Kristersson (M) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Riksdagen prövade tisdagen den 3 november talman Andreas Norléns förslag om Elisabeth Thand Ringqvist (C) som statsminister. Riksdagen röstade nej till talmannens förslag då fler än hälften av riksdagens ledamöter röstade emot förslaget. Talman Andreas Norlén har därefter samtalat med Ulf Kristersson (M). Talmannen har även överlagt med de vice talmännen och informerat kungen. Eftersom Elisabeth Thand Ringqvist inte har godkänts av riksdagen ger talmannen som tidigare aviserats Ulf Kristersson i uppdrag att från och med tisdagen den 3 november sondera förutsättningarna för att bilda en regering som kan tolereras av riksdagen. Ulf Kristersson kommer att rapportera sitt sonderingsuppdrag senast den 10 november. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Tisdagen den 3 november prövades talmannens förslag till ny statsminister i kammaren. Talmannens förslag var Elisabeth Thand Ringqvist (C). Riksdagen röstade nej till talmannens förslag då fler än hälften av riksdagens ledamöter röstade emot förslaget. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar mot talmannens förslag till ny statsminister går det inte igenom. Annars är det godkänt. Voteringsresultatet i kammaren: Så röstade partierna Socialdemokraterna Ja – 0 röster, Nej – 99 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Moderaterna Ja – 0 röster, Nej – 70 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Sverigedemokraterna Ja – 0 röster, Nej – 62 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Vänsterpartiet Ja – 0 röster, Nej – 30 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Centerpartiet Ja – 25 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Kristdemokraterna Ja – 0 röster, Nej – 22 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Miljöpartiet Liberalerna Ja – 0 röster, Nej – 19 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Dokument Omröstning: Prövning av talmannens förslag till statsminister den 3 november Webb-tv Prövningen av talmannens förslag till statsminister går att se i efterhand via riksdagens webb-tv. Sändningen tolkades till teckenspråk. • Webb-tv: Prövning av talmannens förslag till statsminister • Webb-tv: Prövning av talmannens förslag till statsminister – teckenspråkstolkad Vad händer nu? Om ett förslag till statsminister inte får tillräckligt stöd vid en omröstning i riksdagen får talmannen lägga fram ett nytt förslag till statsminister. Talmannen får lägga fram sammanlagt fyra förslag till statsminister. Om inget av förslagen godkänns av riksdagen ska extra val hållas inom tre månader. Bakgrund Söndagen den 13 september var det val till riksdagen. Den 17 september begärde statsminister Ulf Kristersson (M) att bli entledigad från sitt uppdrag som statsminister och talmannen beslutade att entlediga statsministern samt övriga statsråd. Talmannen har till uppgift att ta fram ett förslag till ny statsminister för riksdagen att ta ställning till. I uppdraget ingår att samtala med företrädare för samtliga riksdagspartier samt att överlägga med de vice talmännen. Talmannen håller också statschefen informerad om det aktuella läget i arbetet med att ta fram förslag till statsminister. Fram till dess att en ny regering tillträtt i samband med en skifteskonselj är Ulf Kristersson (M) statsminister i övergångsregeringen som består av företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Mer information • Så bildas en ny regering • Valet och regeringsbildningen 2026

– Vi lever i en tid då Sverige behöver en regering som fullt ut kan ta politiska initiativ och politiskt ansvar, säger statsminister Ulf Kristersson. Idag är det 51 dagar sedan valet den 13 september och idag har också den andra statsministeromröstningen fallit i riksdagen. Statsminister Ulf Kristersson har nyss pratat med talmannen Andreas Norlén och han har nu givit Ulf Kristersson sonderingsuppdraget. I grunden har inte matematiken eller mandatfördelningen förändrats, men det är logiskt att när både en rödgrön vänsterregering och en mitten-vänsterregering under Socialdemokraternas ledning har fallit, så måste någon annan regeringsbildning prövas. – Som ni minns sa jag redan på valnatten att jag har stor respekt för valresultatet och att den riksdagsmajoriteten måste undersöka om de kan samlas bakom en gemensam regering. Men jag sa dessutom att om inte det verkar möjligt så är jag beredd att pröva om den icke-socialistiska majoriteten, som också finns i riksdagen, skulle kunna leda fram till en ickesocialistisk regering i någon konstellation. Det är precis den frågan som jag nu kommer att undersöka, säger Ulf Kristersson på en pressträff och lägger till: – Som jag har sagt många gånger nu, så förefaller ju alla lösningar vara helt osannolika, men att det allra mest osannolika nog ändå är att Sverige aldrig får en ny regering. Och det är vår skyldighet mot väljarna att nu göra det allra bästa vi kan av situationen och av valresultatet. Vi lever i en tid då Sverige behöver en regering som fullt ut kan ta politiska initiativ och politiskt ansvar. Ulf Kristersson kommer nu fortsätta att föra samtal med flera olika partier. – De samtalen kommer ske i relativ tysthet, för att få så förtroendefulla samtal som möjligt. Ulf Kristersson tar sig an sonderingsuppdraget med ödmjukhet – Jag ser framför mig att det här kommer bli svårt, till och med mycket svårt – men kanske inte helt omöjligt. När det är dags för nästa votering, efter Ulf Kristerssons sonderingar, kommer vi att veta om det går att bilda en icke-socialistisk regering eller inte.

Torsdag den 5 november bjuder regeringen in till en pressbriefing inför FN:s klimatmöte COP31 i Turkiet. Medverkar gör klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari samt Sveriges chefsförhandlare och klimatambassadör Mattias Frumerie. Tid: 5 november 2026 kl. 11.00 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Regeringens pressrum, Rosenbad. Ingång Drottninggatan 1. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast torsdag den 5 november kl. 10.00 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpassering. Inpassering från kl. 10.30. Deltagande sker i mån av plats. Syftet är att informera om Sveriges arbete inför och under COP31 samt vad regeringen har för förhoppningar på resultatet. Tillfället riktar sig särskilt till journalister som planerar att bevaka klimatmötet. Anmälan till pressbriefing den 5 november - extern webbplats,

Onsdag den 4 november kl. 11.00 bjuder socialminister Jakob Forssmed in till en pressträff med anledning av slutredovisningen av uppdragen att stärka tillgången till östrogenläkemedel. Vid pressträffen medverkar Tina Crafoord, direktör vid Läkemedelsverket, och Magnus Thyberg, generaldirektör vid Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Tid: 4 november 2026 kl. 11.00 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Lilla pressrummet. Ingång Rödbodtorget 6. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast onsdag den 4 november kl. 10.00 via anmälningsformulär, se länk nedan. Ange namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräfta att du har giltig presslegitimation, och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du sedan visa vid inpassering. Inpassering från kl. 10.30. Deltagande sker i mån av plats. Anmälan till pressträff den 4 november kl. 11.00 - extern webbplats,

Torsdag den 5 november klockan 15:00 bjuder Emma Nohrén och Pär Holmgren in till en pressbriefing inför FN:s klimattoppmöte. Under pressbriefingen presenterar Emma Nohrén och Pär Holmgren Miljöpartiets ingångar och prioriteringar inför sin medverkan på COP31, samt vilka frågor och förhandlingar som blir särskilt viktiga att följa. Pressbriefingen hålls i anslutning till ett möte där företrädare för civilsamhället, biståndsorganisationer och näringsliv delat med sig av sina viktigaste medskick inför COP31. Emma och Pär kommer därför även att berätta om några av de medskick de fick under samtalet. Tid: klockan 15:00 torsdag 5 november Plats: RV3-17 Templum, i riksdagen (digital medverkan är möjlig). Medverkande: Emma Nohrén och Pär Holmgren Det kommer att finnas möjlighet att ställa frågor och göra enskilda intervjuer i samband med pressbriefingen. Anmälan är obligatorisk och görs till [email protected]. Det kommer även vara möjligt att delta digitalt. Journalister som deltar på plats behöver pressackreditering till riksdagen. Emma Nohrén är ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott, Miljöpartiets klimatpolitiska talesperson och riksdagens representant i den svenska delegationen till COP31. Pär Holmgren är europaparlamentariker för Miljöpartiet, ledamot i miljöutskottet och en del av EU-parlamentets delegation till COP31. Pär förhandlade också parlamentets ståndpunkt inför klimattoppmötet för gröna gruppen. Nyckelord

I dag röstade riksdagen om talmannens förslag att pröva Elisabeth Thand Ringqvist som statsminister för en mittenregering. Förslaget fick inte riksdagens stöd. Centerpartiet kommer nu fortsätta att arbeta konstruktivt för att Sverige ska få en handlingskraftig regering på plats. – Det var väntat. Mitt uppdrag från talmannen handlade aldrig om att jag själv skulle bli statsminister, säger partiledare Elisabeth Thand Ringqvist. - En mittenregering som höjer tillväxten, sänker utsläppen och skapar bättre levnadsvillkor i hela landet hade varit bra för Sverige, men det saknades tyvärr stöd för det i riksdagen, säger Elisabeth Thand Ringqvist. Talmannens sonderingsuppdrag till Elisabeth Thand Ringqvist gällde att undersöka möjligheten för en mittenregering med Magdalena Andersson som statsminister. När sonderingen avslutades stod det klart att det finns ett brett stöd för en politik i mitten, men att förutsättningarna för att bilda en mittenregering saknas i nuläget. Talmannen valde ändå att föreslå Elisabeth Thand Ringqvist som statsminister, och hon accepterade att prövas för att föra processen framåt. – Det här var ingenting jag efterfrågade. Jag hade tyckt att det var mer naturligt om Magdalena Andersson prövades eller om Ulf Kristersson fått sonderingsuppdraget direkt. Men jag accepterade att prövas för att säkerställa att processen går framåt. Det handlar inte om mig, utan om att föra Sverige närmare en handlingskraftig regering, säger Elisabeth Thand Ringqvist. Samtal med Ulf Kristersson väntar Nu är det Moderaternas partiledare Ulf Kristersson som har sonderingsuppdraget. Centerpartiet har varit konstruktiva under hela processen och kommer att fortsätta att vara det. – Jag har under den här processen haft en bra dialog med Ulf Kristersson och jag förväntar mig att vi fortsatt kommer att ha det under hans sonderingsuppdrag, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje reser till Köpenhamn den 2–3 november för att delta i ett nordiskt ministerrådsmöte. Nio ministrar från de nordiska länderna kommer att delta. På mötet ska ministrarna diskutera hur våld mot barn kan förebyggas, barns och ungas användning av nikotin, hur samhället kan fungera bättre för äldre personer och kvinnors hälsa. Rådsmötet ska också besluta om en nordisk ministerdeklaration om barn och ungas beroende av tobak och nikotin och om ett utökat samarbete kring gemensamma inköp av vissa läkemedel. I samband med mötet hålls även Nordic Disability Tech Summit. Där diskuteras hur AI kan bli mer tillgängligt på ett inkluderande och rättvist sätt i Norden. Danmark är ordförande för Nordiska Ministerrådet under året.

Partibidragsnämnden har i dag, den 2 november 2026, beslutat om totalt 14 999 660 kronor i statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer för stödåret 2027. Samtliga riksdagspartiers kvinnoorganisationer har ansökt om stöd för 2027 enligt lagen om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer. Partibidragsnämnden har i dag beslutat om följande stöd för stödåret 2027: • Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund: 2 945 910 kronor • Moderaterna: 2 385 050 kronor • Sverigedemokraternas Kvinnoförbund: 2 230 330 kronor • Vänsterpartiet: 1 611 450 kronor • Centerkvinnorna: 1 514 750 kronor • Kristdemokratiska Kvinnoförbundet: 1 456 730 kronor • Miljöpartiet: 1 456 730 kronor • Liberala Kvinnor: 1 398 710 kronor Totalt: 14 999 660 kronor Partibidragsnämnden består av före detta justitierådet Gudmund Toijer, ordförande, före detta justitierådet Mari Andersson och justitierådet Linda Haggren. För mer information • Partibidragsnämndens kansli, telefon 08-786 42 59 e-post: [email protected] • Riksdagsförvaltningens presstjänst: 08-786 62 00

Partibidragsnämnden har i dag, den 2 november 2026, beslutat om totalt 167 670 250 kronor i statligt stöd till politiska partier för stödåret 2026/27. Samtliga riksdagspartier har ansökt om stöd för tiden den 15 oktober 2026–14 oktober 2027 enligt lagen om statligt stöd till politiska partier. Partibidragsnämnden har i dag beslutat om följande stöd för stödåret 2026/27: • Socialdemokraterna: 42 627 524 kronor • Moderaterna: 29 027 572 kronor • Sverigedemokraterna: 30 363 784 kronor • Vänsterpartiet: 14 649 800 kronor • Centerpartiet: 14 203 596 kronor • Kristdemokraterna: 12 656 980 kronor • Miljöpartiet: 12 507 176 kronor • Liberalerna: 11 633 818 kronor Totalt: 167 670 250 kronor Partibidragsnämnden består av före detta justitierådet Gudmund Toijer, ordförande, före detta justitierådet Mari Andersson och justitierådet Linda Haggren. För mer information • Partibidragsnämndens kansli: 08-786 42 59 e-post: [email protected] • Riksdagsförvaltningens presstjänst: 08-786 62 00

Tisdag den 3 november kl. 09.30 bjuder energi- och näringsminister Ebba Busch och finansminister Elisabeth Svantesson in till pressträff. På pressträffen presenterar regeringen högkostnadsskyddets utformning. Tid: 3 november 2026 kl. 09.30 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Regeringens pressrum, Rosenbad. Ingång Drottninggatan 1. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast tisdag den 3 november kl. 08.30 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpassering. Inpassering från kl. 09.00. Deltagande sker i mån av plats. Webb-tv Du kan följa sändningen direkt eller se den i efterhand på regeringen.se eller på Regeringskansliets Youtubekanal. • Regeringskansliets Youtubekanal - extern webbplats, • Information om regeringens pressträffar Anmälan till pressträff den 3 november kl. 09.30 - extern webbplats,

Liberalerna Skåne söker en politisk sekreterare/senior rådgivare inför kommande mandatperiod (2027-2030). Vi söker dig som delar Liberalernas värderingar och som vill vara en… The post Politisk sekreterare/senior rådgivare för Liberalerna i Region Skåne sökes appeared first on Liberalerna .

Totalt 19 ledamöter från Sveriges riksdag deltog i Nordiska rådets 78:e session i Finlands riksdag i Helsingfors den 26–29 oktober. Årets tema, ”Nordisk övergripande säkerhet”, satte fokus på hur de nordiska länderna tillsammans kan stärka sin säkerhet, beredskap och förmåga att möta framtidens utmaningar. Nordiska rådets session är Nordens största politiska toppmöte och en viktig mötesplats för parlamentariker från de nordiska länderna. Genom sessionen ges möjlighet att diskutera gemensamma utmaningar, stärka det politiska samarbetet och utveckla gemensamma lösningar för framtiden. Sessionens öppningsdag inleddes med ett toppmöte mellan de nordiska statsministrarna och regeringsledarna och Nordiska rådet. Finlands president Alexander Stubb deltog som gästtalare och betonade betydelsen av ett starkt nordiskt samarbete i det rådande internationella läget. Säkerhet och fortsatt stöd till Ukraina i fokus Under toppmötet framhöll de nordiska statsministrarna och regeringsledarna vikten av ett fortsatt starkt stöd till Ukraina. De underströk även behovet av att fördjupa det nordiska samarbetet för att stärka beredskapen och säkerheten inom flera samhällsområden. Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha deltog vid sessionens utrikespolitiska debatt och framhöll betydelsen av de nordiska ländernas starka och ihållande stöd för Ukraina. President Alexander Stubb lyfte fram att det nordiska samarbetet har ett starkt stöd bland befolkningarna och att de nordiska länderna har goda möjligheter att tillsammans bidra till utvecklingen även på den internationella arenan. Han efterlyste samtidigt mer konkret handling för att omsätta samarbetet i resultat. Nordisk beredskap och samhällssäkerhet Vid sessionen antog Nordiska rådet en uppdaterad strategi för samhällssäkerhet och beredskap. Nordiska rådet vill ha ett tydligare politiskt ansvar och ett närmare nordiskt samarbete kring beredskap, försörjningstrygghet och demokratisk motståndskraft. Den nya strategin innehåller konkreta rekommendationer till de nordiska regeringarna. Målet är en gemensam nordisk situationsförståelse, gemensamma riskbedömningar och en bättre förmåga att agera tillsammans före, under och efter kriser. I samband med sessionen samlades även rådets utskott och presidium för att diskutera gemensamma nordiska utmaningar och politiska initiativ. En aspekt som lyftes är att arbetet med att undanröja gränshinder behöver stärkas för att rusta Norden inför eventuella kriser. På agendan stod bland annat ökat samarbete mellan Norden och Kanada, Östersjöns miljö och hållbara fiske, Nordens konkurrenskraft och digitala självförsörjning samt frågor om välfärd, hälsa, utbildning och kultur. En fråga som lyftes i flera debatter var förnyandet av Helsingforsavtalet, som utgör grunden för det nordiska samarbetet. Grönland och Färöarnas regeringsledare framhöll vikten av att Färöarna, Grönland och Åland ska kunna delta i det nordiska samarbetet på lika villkor. Norsk dominans när Nordiska rådets priser 2026 delades ut I samband med sessionen delades Nordiska rådets priser ut inom litteratur, barn- och ungdomslitteratur, film, musik och miljö till 2026 års pristagare. Prissumman uppgår till 300 000 danska kronor och delades ut den 27 oktober. Litteraturpriset gick till Sigbjørn Skådens Láŋtdievvá / Planterhaug, medan Hilde Hagerup tilldelades barn- och ungdomslitteraturpriset för Du eneste – historien om Gunvor Hofmo og Ruth Maier. Filmpriset gick till Sentimental Value av Joachim Trier med flera, musikpriset till Elja av Kristine Tjøgersen och Benedicte Maurseth, och miljöpriset till ungdomsorganisationen Miljøagentene. Samtliga fem priser gick till norska pristagare. För första gången på 35 år tilldelades Nordiska rådets litteraturpris ett verk skrivet på samiska. Om Nordiska rådet I Nordiska rådet samarbetar de nordiska ländernas parlament och regeringar. Rådet arbetar som ett nationellt parlament – fast på nordisk nivå. Nordiska rådets roll är att ta initiativ där man ser problem som kan lösas på nordisk nivå eller där möjligheter kan tas tillvara genom samarbete. Vidare är Nordiska rådet rådgivande i frågor som rör två eller flera nordiska länder. Nordiska rådet grundades 1952. Det består av 87 valda ledamöter från Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island och de självstyrande områdena Färöarna, Åland och Grönland samt av medlemmar från ländernas/områdenas regeringar. Mer information • Om Nordiska rådet på riksdagens webbplats • Ledamöterna i Nordiska rådets svenska delegation • Nordiska rådets session 2026 på Nordiska rådets webbplats • Vinnare av Nordiska rådets priser 2026 Kontaktperson för media Lena Eklöf, internationell senior rådgivare och delegationssekreterare, riksdagens internationella kansli, telefon: 070-993 47 82, e-post [email protected]

I ett brev till EU-kommissionen uppmanar Sverige kommissionen att se över viseringsreglerna för ryska medborgare som deltar i internationella idrottsevenemang. Syftet är att säkerställa en mer enhetlig och restriktiv tillämpning inom EU mot personer som representerar Ryssland och även Belarus. – Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell. – Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister Jakob Forssmed. I brevet betonar Sverige att det inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget. Sverige uppmanar kommissionen att skyndsamt presentera EU-gemensam lagstiftning som ger medlemsstaterna möjligheter att neka viseringar utifrån sökandes medborgarskap. Till dess sådan lagstiftning finns på plats efterlyser Sverige också gemensamma EU-riktlinjer för en mer restriktiv tillämpning och hantering av viseringsansökningar med dagens regler.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 aviserat ett högkostnadsskydd om priserna i ett elprisområde i genomsnitt blir högre än 1,50 kronor/kWh under en kalendermånad. Månadsmedelvärdet för spotpriset på el i elområde fyra överstiger den gränsen under oktober månad. Därför aktiveras nu högkostnadsskyddet för elområde fyra. Precis som tidigare behöver regeringen besluta om en stödförordning för att införa ett elstöd. Regeringen kommer återkomma i den frågan. Regeringen avser att besluta om ett förberedande uppdrag till ansvariga myndigheter för att säkerställa en effektiv och rättssäker utbetalning av stödet till hushållen.

Har du erfarenhet av att skapa långsiktiga mediestrategier kring kanalval, målgrupper och budskap samt att rent operativt se till att strategin omsätts i praktiken? Delar du Vänsterpartiets värderingar och tycker det känns som en kul utmaning att jobba nära den politiska ledningen och i tätt samarbete med både Vänsterpartiet och våra samarbetspartier? Då är du rätt person för oss. Vi söker dig som vill arbeta för att nå Vänsterpartiets väljare, nya och gamla, med vårt politiska budskap. Det är ett kreativt arbete med utrymme för egna initiativ och idéer i en arbetsgrupp med gemensam planering och struktur. Dina arbetsuppgifter: • Både självständigt och i nära samarbete med våra förtroendevalda producera och sprida budskap om vår politik, i så väl traditionella som sociala medier. • Utveckla och genomföra sociala mediestrategier för att öka synligheten och engagemanget • Bevaka och hantera våra sociala mediekanaler, inklusive hantering av kommentarer och meddelanden • Omvärldsbevaka såväl den politiska debatten som utvecklingen av digital kommunikation och sociala medier Du har: • Kompetens i att producera innehåll på sociala medier i alla dess former • Erfarenhet att av tolka och följa grafiska profiler och kommunikationsplaner. • God förmåga att uttrycka dig i tal och skrift • God förmåga att hålla deadline, även vid mycket kort varsel • God förmåga att samarbeta • God förmåga att arbeta självständigt och att organisera ditt arbete Det är meriterande om du också har: • God kunskap om Vänsterpartiets politik • Erfarenhet av att arbete inom en politiskt styrd organisation • Relevant utbildning • Några års arbetslivserfarenhet med sociala medier Praktisk information: Tjänsten är som politisk sekreterare på 50% och utgår från Sundsvall. En politisk sekreterare har lagstadgad rätt till ledighet från sin ordinarie anställning. Lön och anställningsvillkor är fastställda av kommunfullmäktige i Sundsvall. Oreglerad arbetstid, visst kvälls- och helgtjänstgöring ingår i arbetet. Ansökan: Din ansökan med eventuella arbetsprov lämnas till [email protected] senast den 22 november. Kontakt med kandidater sker löpande.

Vill du spela en nyckelroll i Vänsterpartiets organisering i Västra Götaland? Vi söker en självgående och engagerad ombudsperson. Du kommer att stärka vårt distrikts arbete för jämlikhet, klimat och rättvisa. Tjänsten innebär många kontakter med medlemmar och styrelser, vilket gör att en god samarbetsförmåga och ett lösningsfokuserat förhållningssätt får arbetet att gå lättare. Då det förekommer en hel del administrativa arbetsuppgifter och många aktiviteter att hålla reda på är det av vikt att du är strukturerad och initiativtagande. Arbetstid och tillträde • Heltid, 37,5 timmar per vecka – målstyrd arbetstid (oreglerad). Viss arbetstid kommer vara förlagd till kvällar och helger, även om merparten av arbetet är förlagd till dagtid. • Tillträde enligt överenskommelse. Dina arbetsuppgifter • Stödja distriktsstyrelsen och partiföreningarna i deras verksamhet. • Planera, samordna och delta i utåtriktade aktiviteter som kampanjer, dörrknackning, affischering, flygbladsutdelning och möten. • Aktivera och stötta medlemmar och aktivister i hela distriktet. • Bidra med kommunikation genom att skriva texter, producera material och använda sociala medier enligt partiets grafiska profil. • Ansvara för vissa administrativa uppgifter, inklusive kontakt med medlemmar, hantering av enklare ekonomi och medlemsregister. • Vara en länk mellan distriktsstyrelsen, regiongruppen, partiföreningarna och den centrala partiorganisationen. Arbetsplats Distriktets kansli i Kungälv. Arbetet sker till stor del självständigt och kräver god planeringsförmåga. Möjlighet till distansarbete finns enligt gällande policy. Kvalifikationer Vi söker dig som: • delar Vänsterpartiets värderingar och känner till vår organisation, • har erfarenhet från ideellt eller politiskt arbete, • är självständig, strukturerad och initiativrik och van att ta eget ansvar, • har god kommunikativ förmåga, både skriftligt och muntligt, • har digital kompetens och är van att hantera sociala medier, • är flexibel och beredd på arbete kvällar och helger. Meriterande • Körkort (B) och tillgång till bil – resor inom distriktet förekommer. Vi erbjuder • Ett omväxlande och självständigt politiskt arbete. • Möjlighet att påverka samhällsutvecklingen lokalt och regionalt. • Kollektivavtalsenliga villkor och semester. • En arbetsplats som drivs av engagemang, solidaritet och framtidstro. Så ansöker du Skicka CV och personligt brev till [email protected] med ämnesraden Ombudsperson Vänsterpartiet Väst. Urval sker löpande. Vid frågor, kontakta Jessica Gustafsson, distriktsordförande [email protected]

Riksdagens talman Andreas Norlén lägger fredagen den 30 oktober fram Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist för riksdagen som sitt förslag till statsminister. Talmannen tog den 26 oktober emot Elisabeth Thand Ringqvists rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Talmannen har därefter diskuterat med partiföreträdare per telefon om hur regeringsbildningsprocessen ska tas framåt samt överlagt med de vice talmännen och informerat kungen. Fredagen den 30 oktober kommer talman Andreas Norlén att lägga fram Elisabeth Thand Ringqvist för riksdagen som sitt förslag till statsminister för en regering bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna. Förslaget till statsminister kommer att läggas fram samt bordläggas i kammaren en första gång fredagen den 30 oktober, vilket följs av en andra bordläggning måndagen den 2 november. Förslaget prövas sedan av riksdagen tisdagen den 3 november klockan 13.00. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Den 29 oktober tog regeringen emot slutbetänkandet från Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet. I betänkandet finns bland annat förslag som rör resursfördelning för gymnasieskolan. Ladda ner: • Presentationsbilder från pressträff den 29 oktober 2026 om nationell skolpengsnorm (pdf 783 kB) I november 2023 tillsatte regeringen en utredning om skolans finansieringssystem. I ett delbetänkande i juni 2025 föreslog utredningen bland annat att det ska införas en vägledande norm för resursfördelningen till förskoleklass och grundskola i kommunens egen regi, och hur ersättningen till enskilda huvudmän ska se ut. Utredningen har nu lämnat sitt slutbetänkande och föreslår bland annat att • Skolverket ska ges i uppdrag att justera riksprislistan efter elevernas studieförutsättningar och att det ska ställas krav på att kommunerna i de primära samverkansområdena ska samråda om resurstilldelningen. • Det ska införas en möjlighet till undantag från principen om bidrag på lika villkor vid särskilda skäl. • Det ska ställas krav på att kommunerna i sina primära samverkansavtal ska ha villkor om ersättningen till strategiskt viktiga utbildningar. • Kommuner ska kunna ställa villkor, och återkräva medlen om villkoren inte uppfylls, när en högre ersättning lämnas till enskild huvudman endast under vissa förutsättningar. Utredningen föreslår att författningsförslagen ska träda i kraft den 1 oktober 2027.

Talmannen har idag meddelat att han föreslår mig som statsminister och att förslaget nu ska prövas av riksdagen. När jag avslutade mitt sonderingsuppdrag i måndags var mitt besked tydligt: det finns ett brett stöd för en politik i mitten, men förutsättningarna för att bilda en mittenregering saknas i nuläget. Låsningarna mellan partierna kvarstår. Det finns fortfarande behov av större tydlighet kring vilka regeringsalternativ inte minst Socialdemokraterna är beredda att medverka till. Det skulle underlätta arbetet med att föra regeringsbildningen framåt. Mitt uppdrag handlade aldrig om att jag själv skulle bli statsminister, utan om att undersöka möjligheterna till en mittenregering under Magdalena Anderssons ledning. Därför hade vi sett det som naturligt att talmannen nu föreslog Magdalena Andersson som statsminister eller gav Ulf Kristersson möjlighet att sondera. Efter våra samtal har talmannen gjort bedömningen att nästa steg i regeringsbildningen är att föreslå mig som statsminister. Jag har samtidigt framfört att det finns även andra möjliga vägar framåt. Centerpartiet kommer fortsatt att ta ansvar och bidra konstruktivt till att Sverige får en regering. Därför har jag accepterat att prövas som statsministerkandidat för en mittenregering bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna Elisabeth Thand Ringqvist Centerpartiets partiledare

Torsdag den 29 oktober reser energi- och näringsminister Ebba Busch till Luxemburg för att delta vid ett ministermöte i energirådet. Ministrarna ska bland annat diskutera framtidssäkrade elräkningar, energitryggheten inför vintern och målen för energiramverket för perioden efter 2030. Förslaget till framtidssäkrade elräkning i EU innehåller nödåtgärder med anledning av prisökningarna som följt av konflikten i Mellanöstern och Hormuzsundet. Det handlar bland annat om att utnyttja befintliga elnät mer effektivt, minska systemkostnaderna och påskynda elektrifieringen och digitaliseringen. På dagordningen står också en diskussion om EU:s energistrygghet inför den stundande vintern. Diskussionen kommer att handla om kortsiktiga åtgärder till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och konflikten i Mellanöstern samt mer långsiktiga utmaningar. Avslutningsvis kommer ministrarna att diskutera målstrukturen i energiramverket för perioden efter 2030.

Torsdag den 29 oktober kl. 14.00 tar utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson emot slutbetänkandet från Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet. I samband med överlämningen hålls en pressträff tillsammans med den särskilda utredaren Lena Holmdahl. Tid: 29 oktober 2026 kl. 14.00 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Lilla pressrummet, kvarteret Björnen. Ingång via Rödbodgatan 6. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast torsdagen den 29 oktober kl. 13.00 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpasering. Inpassering från kl. 13.30. Deltagande sker i mån av plats. Anmäl dig till pressträffen - extern webbplats

Ålder ska inte begränsa människors möjligheter. För Anders Ekegren är kampen mot ålderismen en av de viktigaste politiska uppgifterna. Som ledamot i riksdagens skatteutskott vill han också arbeta för en skattereform och för att tandvården ska bli en del av sjukvården. Det var Per Ahlmark som väckte Anders Ekegrens politiska engagemang. Genom honom fick Anders upp ögonen för socialliberalismens kombination av marknadsekonomi och socialt ansvarstagande. Den övertygelsen har följt honom genom ett långt politiskt liv, med bland annat åren som kommunalråd i Solna 1989–1994 och 2003–2014. Nu tar han med sig erfarenheterna till riksdagen. Där vill han särskilt uppmärksamma hur ålderismen påverkar människors liv – inom politiken, på arbetsmarknaden, i sjukvården och i vardagen. Att bekämpa ålderismen är också det politiska arbete han hittills är mest stolt över. För Anders hänger seniorfrågorna nära samman med både ekonomi och människors möjligheter att bestämma över sina liv. Han vill driva en tandvårdsreform som gör tandvården till en del av sjukvården. En skattereform står också högt på dagordningen, och som ledamot i skatteutskottet får han möjlighet att arbeta med ett av sina främsta intresseområden. Jag kommer att fokusera på ekonomi, skatter och seniorfrågorna i vid bemärkelse. Utbildning, skatter och ekonomi samt seniorfrågor är de områden han ser som särskilt viktiga för Liberalerna under mandatperioden. Han ser fram emot riksdagsarbetet och vill bidra till att stärka partiets position och lägga grunden för ett bättre valresultat. Anders är 69 år och bor i Solna. Han är gymnasieekonom, har en juristexamen och har arbetat som förhandlare. Språkintresset lever vidare: utöver engelskan har han läst tyska och spanska, och nästa mål är att lära sig franska. På fritiden lockar fritidshuset i Lysekil, antikviteter och ett aktivt friluftsliv med vandring, paddling och långfärdsskridskor. Intresset för idrott började tidigt. Redan som tolvåring blev Anders Sveriges yngste handbollsdomare.

I dag, tisdag den 27 oktober kl. 11.00, bjuder finansminister Elisabeth Svantesson in till pressträff för att informera om de principer som övergångsregeringen kommer att utgå ifrån vid en övergångsbudget. Tid: 27 oktober 2026 kl. 11.00 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i regeringens pressrum Rosenbad, ingång Drottninggatan 1. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast den 27 oktober kl. 10.00 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpassering. Inpassering från kl. 10.30. Deltagande sker i mån av plats. Anmälan till pressträff den 27 oktober - extern webbplats,

Tjänsten som politisk sekreterare är på 100%, Fokus för arbetet består i stor utsträckning av att stödja Vänsterpartiets kommunala grupp och gruppledare i Eskilstuna, samt att hantera kommunikation för partiet lokalt i Eskilstuna. Vänsterpartiet sitter i opposition den här mandatperioden. Likväl ingår att kunna samarbeta och prata med andra partier. Huvudsakliga arbetsuppgifter: • Förbereda politiska initiativ tillsammans med gruppledare/kommungrupp – ta fram och skriva underlag, förslag på motioner, etc. • Skriva underlag för pressmeddelanden och debattartiklar. • Lägga skuggbudget för Eskilstuna kommun. • Agera mötessekreterare. • Mediearbete. • Annat skrivarbete. • Omvärldsbevakning. • Arrangera och delta på studiebesök. • Annat utåtriktat arbete. • Organisera och planer aktiviteter • Ringa och mobilisera medlemmar till aktiviteter Arbetet utförs tillsammans med gruppledaren. Vi söker dig som: • Är initiativrik. • Bra på att organisera och administrera. • Gillar att ha kontakt med många människor • Trivs med att arbeta i grupp men kan också arbeta självständigt. • Snabbt kan sätta sig in i, tolka och utvärdera de frågor som hanteras av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. • Delar Vänsterpartiets grundläggande värderingar och har god kännedom om partiets politik och organisation. • Har god kommunikativ förmåga i tal och skrift. • Kan samtala och samverka med andra partier. • Det är en merit om du har praktiska kunskaper i hur det politiska arbetet sker i Eskilstuna kommun. Din formella arbetsgivare kommer att vara Eskilstuna kommun, men din tjänst disponeras helt av Vänsterpartiet. Lön enligt Eskilstuna kommuns avtal för politiska sekreterare som fastslagits av kommunfullmäktige. Anställningen är tidsbegränsad från och med 2026-01-01 till och med 2030-12-31. Ansökningar behandlas konfidentiellt och intervjuer sker löpande, vilket betyder att tjänsten kan bli tillsatt innan sista ansökningsdag. Skicka in din ansökan (CV + personligt brev) senast den 25/11 till valberedningen Jawad Zanganeh, [email protected] För ytterligare information och frågor om tjänsten kontakta gruppledare Maria Chergui, [email protected].

Budgetpropositionen för 2027 ska överlämnas till riksdagen senast den 12 november. Om en ny regering inte har tillträtt då kommer övergångsregeringen att överlämna en så kallad övergångsbudget. Utformningen av en övergångsbudget följer ett antal vägledande principer. Ladda ner: • Presentationsbilder från pressträff med finansministern den 27 oktober 2026 (pdf 209 kB) En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar. Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna är också tillämpliga när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition. När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en eventuell övergångsbudget är därför att 2026 års anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027. Följande undantag görs från denna huvudprincip: • Anslag som används för förvaltnings- och investeringsändamål pris- och löneomräknas på sedvanligt sätt. Anslag som avser regelstyrda transfereringssystem justeras utifrån ändrad makroekonomisk utveckling liksom ändrade volymer (t.ex. antal personer som omfattas). • Anslag justeras till följd av beslutade lagar och förordningar, internationella avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättsakter. • Anslag justeras med anledning av att riksdagen beslutat om flyttar av ändamål och verksamheter mellan utgiftsområden. • Anslag justeras om det krävs för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas. • Uppenbart tillfälliga satsningar från tidigare budgetår som skulle upphöra vid utgången av året förlängs inte. • Lagförslag som är politiskt okontroversiella och som inte kan genomföras under pågående budgetår, inkluderas i de fall det råder politisk samsyn om förslagen. Principerna är avstämda med samtliga riksdagspartier. De utgår från vad som följer av regeringsformen samt Statsrådsberedningens PM om en övergångsregerings befogenheter (SB PM 1990:1, rev 2020). Principerna har även tagit sin utgångspunkt i de principer som användes även vid övergångsbudgeten för 2019. Principerna utgår också från det faktum att en övergångsbudget gäller till och med att en ny regering tillträtt och riksdagen beslutat om en ny regerings ändringsbudget. Utgångspunkten är alltså att en övergångsbudget kommer att ändras så snart det är möjligt.

Regeringen har beslutat en lagrådsremiss med förslag som genomför Europeiska unionens ändringsdirektiv om hållbarhetsrapportering i svensk rätt. För många företag väntas lagen minska den administrativa bördan. De nya reglerna innebär bland annat höjda gränsvärden för vilka företag som måste upprätta en hållbarhetsrapport. Vissa företag som idag är skyldiga att upprätta en hållbarhetsrapport kommer att undantas. Små och medelstora börsnoterade företag föreslås också undantas från rapporteringsskyldigheten. Förslagen innehåller även nya bestämmelser för företag som ingår i större företags värdekedjor, till exempel leverantörer och underleverantörer. Företag som inte själva omfattas av rapporteringskraven ska kunna avstå från att lämna mer information än vad som krävs enligt EU:s standarder för frivillig hållbarhetsrapportering. Förslagen innebär också att vissa känsliga uppgifter, exempelvis företagshemligheter, i större utsträckning ska kunna undantas från hållbarhetsrapporteringen. Därutöver tydliggörs att den revisor som granskar en hållbarhetsrapport ska ha särskild behörighet för uppdraget. Förslagen bygger på Europeiska unionens ändringsdirektiv om lättnader i kraven på företagens hållbarhetsrapportering. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 19 mars 2027.

Riksdagens talman Andreas Norlén har idag den 26 oktober tagit emot Elisabeth Thand Ringqvists rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Talman Andreas Norlén ska diskutera med partiföreträdare per telefon om hur regeringsbildningsprocessen ska tas framåt. Talmannen kommer att återkomma med besked om nästa steg i processen. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Större frihet för varje människa. Särskilt för dem som har allra minst frihet i dag. Det är drivkraften för Lina Nordquist som tog steget från diabetesforskning och universitetsundervisning till politiken för att förändra vården och villkoren för dem som arbetar där. Frustrationen över trög vårdutveckling och svaga arbetsvillkor för kvinnorna som får vården att fungera fick Lina Nordquist att engagera sig i Liberalerna. Hon ville att kunskap skulle få större genomslag och att medarbetarnas kompetens skulle värderas högre. Det måste bli självklart att lön speglar kompetens och att kompetens alltid får utrymme att växa. Efter ett par år som regionråd blev hon övertygad om att vårdens villkor behövde stärkas från nationell nivå. Sedan 2018 är hon riksdagsledamot, med ett tydligt mål: Jag tänker inte ge mig förrän samhällsbärande bristyrken blivit drömjobb. Frihetsfrågorna löper som en röd tråd genom hennes engagemang. Bland det hon är mest stolt över att ha drivit finns barns rättigheter framför föräldrars och brottsoffrets perspektiv framför förövarens. Hon vill se ett samhälle där människor har utrymme att vara individer och själva väljer vilka gemenskaper de vill tillhöra. Under mandatperioden vill Lina Nordquist att Liberalerna driver på för en stark marknadsekonomi. Med många människor i arbete och företag som växer ska låga skatter kunna finansiera utbildning, bildning och ett starkt skyddsnät. För henne hör ekonomisk styrka och trygghet inför framtiden ihop. Mitt mål med varje arbetsdag och varje beslut är att människor inte ska behöva oroa sig för framtiden. Hemma i Norby finns familjen och en drös jakthundar. Alla kläder köper hon second hand. På söndagar skriver hon romaner och i skidbacken åker hon, med egna ord, ”slalom som en dåre”. Att företräda Liberalerna i riksdagen beskriver hon med värme och allvar: Jag kan inte tänka mig ett finare förtroende.

Under måndagen den 26 oktober beslutade jordbruks- och fiskerådet om fiskemöjligheter i Östersjön för 2027. Sverige var det land som drev den mest restriktiva ståndpunkten i förhandlingen och verkade för att nå så lågt satta kvoter som möjligt för att uppnå snabbare återhämtning av Östersjöns fiskbestånd, särskilt för strömmingen. Överenskommelsen innebär att kvoterna för strömming i centrala Östersjön och Bottniska viken ligger med marginal under de spann som Internationella havsforskningsrådet (ICES) presenterade i sin årliga rådgivning. Utifrån rådgivningen förväntas de överenskomna kvotnivåerna leda till återhämtning i form av ökad biomassa nästa år. I centrala Östersjön förväntas återhämtningen bli 13,5 procent och i Bottniska viken förväntas den bli över 1 procent. – Sverige drev återigen den mest restriktiva linjen av alla länder och utan oss som aktiv del i hela förhandlingen hade kvoterna blivit markant högre. Vi hade gärna sett ännu försiktigare kvoter men stödet för det fanns inte. De beslutade kvoterna kommer leda till en tillväxt i strömmingsbestånden, säger landsbygdsminister Peter Kullgren. Kvoterna är inom det mandat som en enig EU-nämnd i riksdagen gav regeringen inför förhandlingen. Beslutet innebär vidare att det småskaliga fisket efter sill till humankonsumtion kan fortsätta i Öresund. För svensk del har beslutet även säkrat möjlighet till fortsatt begränsat fritidsfiske efter odlad lax.

Idag återrapporterade Elisabeth Thand Ringqvist sitt sonderingsuppdrag till talmannen. Under en vecka har hon träffat samtliga partiledare för att sondera möjligheterna till en mittenregering. Samtalen visar att det finns en samsyn om Sveriges största utmaningar. – Det finns i dag en majoritet för mittenpolitik, men just nu finns det ingen majoritet för en mittenregering, säger Elisabeth Thand Ringqvist. För en vecka sedan fick Elisabeth Thand Ringqvist talmannens uppdrag att sondera förutsättningarna för en mittenregering med Magdalena Andersson som statsminister. Hon bjöd in samtliga partiledare till samtal, och alla tackade ja. Parallellt har Centerpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Martin Ådahl fört samtal med de ekonomiskpolitiska talespersonerna för Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna om de ekonomiska förutsättningarna. – Jag har lyssnat på alla partier, ställt samma frågor till alla och redovisat mina slutsatser till talmannen. Målet har varit att ge talmannen en så fullständig bild av läget som möjligt, säger Elisabeth Thand Ringqvist. Samtalen har visat att partierna delar bilden av flera av de grundläggande utmaningar Sverige står inför. – Vi behöver prioritera tillväxt och jobbskapande för att kunna finansiera nödvändiga reformer i välfärden, framför allt i skolan och vården. Samtidigt måste vi ta ansvar för de offentliga finanserna, säger Elisabeth Thand Ringqvist. Det finns också tydliga hinder. Partiernas röda linjer mot varandra begränsar möjligheterna att bilda en mittenregering, och inget parti har gett nya besked om Vänsterpartiet i regering. Det finns ett mycket svagt stöd för att Vänsterpartiet ska ingå i regeringen. – Stödet för mittenpolitiken är starkt, men det parlamentariska läget gör det svårt att just nu omsätta det i en mittenregering. Det är ändå den grund som det fortsatta arbetet med att bilda regering måste byggas på, säger Elisabeth Thand Ringqvist. Centerpartiet har sedan valet tagit flera initiativ för att föra regeringsbildningen framåt, bland annat genom beskedet att partiet är berett att släppa fram en socialdemokratisk enpartiregering, förutsatt att politiken är förankrad i mitten. Nu ligger processen åter hos talmannen. – Sverige behöver en regering. Min och Centerpartiets dörr står fortsatt öppen för samtal med flera partier, så att en ny regering kan komma på plats så snart som möjligt, avslutar Elisabeth Thand Ringqvist.

En skola där alla barn får möjlighet att lyckas, ökad jämställdhet och en vardag som fungerar. Det vill Elin Andersson arbeta för i riksdagen. Med sig har hon tolv års erfarenhet från kommunpolitiken i Mölndal och en stark tro på människors förmåga att växa. Elin Anderssons samhällsengagemang började tidigt med elevråd, insändare och lokala frågor. Som vuxen tog hon steget in i partipolitiken för att omsätta sina värderingar i handling. Efter tolv år som kommunpolitiker i Mölndal, varav fyra som kommunalråd, är hon särskilt stolt över arbetet för barns och ungas möjligheter. Liberalerna har prioriterat fler lärare, mer stöd till elever, stärkta skolbibliotek och fler läroböcker. Skolan är också hennes främsta prioritering i riksdagen. Studiero i varje klassrum och rätt stöd i rätt tid ska ge alla barn förutsättningar att lyckas. Utbildning skapar frihet att bli vad man vill och nå sina drömmar. Jämställdheten är en annan stark drivkraft. I Mölndal har hon bidragit till ett årligt jämställdhetspris och förstärkt arbete mot våld i nära relationer och hedersförtryck. Hon vill också förbättra kvinnors vård och möjligheter att starta och utveckla företag. Frihet måste gälla alla och ingen ska behöva begränsa sitt liv på grund av hot, våld eller förtryck. Hon vill även förena fungerande trafik med minskat fossilberoende. Tågen ska gå i tid, vägar underhållas och barn ska kunna gå eller cykla tryggt till skolan. Bättre kollektivtrafik och utbyggd cykel- och laddinfrastruktur ska göra det enklare att leva hållbart. Elin är 44 år, civilingenjör inom IT från Chalmers och har arbetat med digitalisering och verksamhetsutveckling. Hon bor i Mölndal med sin man och tre barn. Fritiden ägnar hon gärna åt friluftsliv och idrott, allra helst innebandy. Som trebarnsförälder vill hon också göra det lättare att kombinera arbete och familjeliv och stärka barnfamiljernas ekonomi. I riksdagen vill hon vara lyhörd och låta människors erfarenheter bidra till beslut som gör skillnad i vardagen. För mig är liberalism en framtidstro. Jag tror på människors förmåga att växa, ta ansvar och hitta sin egen väg i livet.

När folkrätten utmanas, konflikterna fortsätter och det internationella samarbetet försvagas måste Sverige åter ta en ledande roll i arbetet för fred, mänskliga rättigheter och global solidaritet. På FN-dagen uppmanar Isabella Lövin (MP) de rödgröna partierna att prioritera FN-politiken och presentera en tydlig plan för att stärka och modernisera det internationella samarbetet. Den internationella regelbaserade världsordningen befinner sig i en djup kris. FN:s organ pressas av ekonomiska svårigheter, folkrätten tillämpas med dubbla måttstockar och världsledare utmanar öppet internationella spelregler. Det hotar det samarbete som byggts upp efter andra världskriget för att värna fred, säkerhet och mänskliga rättigheter. Isabella Lövin, EU-parlamentariker för Miljöpartiet och tidigare biståndsminister, varnar för konsekvenserna av en utveckling där internationella överenskommelser förlorar sin betydelse och den starkares rätt riskerar att ersätta gemensamma regler. Hon lyfter också risken för att klimatkrisen förvärras när det internationella förtroendet och viljan till samarbete försvagas. Mot den bakgrunden vill Lövin att en ny regering ger utrikespolitiken, och särskilt FN-politiken, större tyngd. Hon menar att Tidöregeringen har nedprioriterat FN och försvagat Sveriges internationella anseende som en pålitlig partner och försvarare av folkrätten. Hon pekar bland annat på det indragna svenska stödet till FN:s palestinska flyktingorgan UNRWA, minskat bistånd, utfasningen av 13 landsamarbeten och ett försvagat svenskt ledarskap i klimat- och havsfrågor. Fyra förslag för ett starkare FN Isabella Lövin ser stora möjligheter för de rödgröna partierna att enas om en mer aktiv och principfast FN-politik. Hon lyfter fram fyra konkreta förslag: • En utrikespolitisk omstart tillsammans med civilsamhället. När en ny regering tillträder bör Sverige samla det svenska civilsamhället för att ta vara på den kunskap och erfarenhet som finns hos ideella organisationer och diskutera FN:s framtida uppdrag efter Agenda 2030. • Större inflytande för unga. Den unga generationen måste få en tydligare röst i det internationella samarbetet. Lövin vill att den kommande regeringen mångdubblar antalet ungdomsdelegater och säkerställer ett omfattande ungt deltagande i Sveriges FN-arbete. • En aktiv svensk roll i reformeringen av FN. Sverige bör driva på det arbete som redan pågår för att reformera FN:s organ och samarbeten, så att organisationen blir mer effektiv, relevant och legitim i en föränderlig värld. • Ökat bistånd och starkare stöd till FN:s organ. Sverige bör gå emot den globala trenden och öka biståndet, samtidigt som kärnstödet till FN:s organ stärks och organisationerna ges bättre förutsättningar att arbeta effektivt. Stödet till UNRWA bör vara särskilt prioriterat. Lövin ser också positiva tecken på att en mer aktiv svensk utrikespolitik kan vara på väg. Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet har gemensamt uttryckt en vilja att agera inom EU för att frysa handelsavtalet med Israel. Enligt Lövin visar det att det finns förutsättningar för en politik som tydligare sätter folkrätten och de mänskliga rättigheterna i centrum. Sverige har en lång tradition av internationellt engagemang och ett arv att förvalta, inte minst genom Dag Hammarskjölds insatser som FN:s generalsekreterare. Lövin menar att Sverige har både trovärdigheten och möjligheten att gå i spetsen för att förnya det internationella samarbetet. Hennes budskap inför FN-dagen är tydligt: Sverige får inte vända ryggen till FN när organisationen behöver medlemsländernas stöd som mest. Ett starkare internationellt samarbete är avgörande för att värna freden, möta klimatkrisen och ge kommande generationer hopp om en bättre framtid. Läs hela Isabella Lövins text här.

Riksdagens talman Andreas Norlén möter Elisabeth Thand Ringqvist (C) måndagen den 26 oktober klockan 10.00. Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Mötet äger rum på talmannens kontor. Mer information kommer att lämnas efter mötet, antingen genom ett pressmeddelande eller vid en pressträff. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Kristdemokraterna presenterar 74 förslag för att förebygga brott och skapa ett tryggare Sverige. Vi vill stärka föräldrar, skapa tryggare bostadsområden, fånga upp barn i riskzonen och ge fler unga framtidstro genom skolan, idrotten och föreningslivet. Trygghet får aldrig tas för given. Valåret 2022 sköts 63 människor till döds. Sedan dess har viktiga reformer genomförts för att pressa tillbaka gängvåldet. Men arbetet är långt ifrån klart. Mordet på en ung kvinna i Älvsjö är en smärtsam påminnelse om att kampen mot våldet aldrig får stanna av. Nästa regering måste ta ytterligare steg för att öka tryggheten, inte minst på det förebyggande området. Kristdemokraterna presenterar därför idag 74 förslag för att förebygga brott och skapa ett tryggare Sverige. Vi vill stärka föräldrar, skapa tryggare bostadsområden, fånga upp barn i riskzonen och ge fler unga framtidstro genom skolan, idrotten och föreningslivet. Vi måste både bekämpa gängen med kraft och förhindra att fler unga dras in i kriminalitet. Varje ny generation måste vinnas. Vi får aldrig låta gängen ta över igen.

Sverige prioriterar arbetet med FN-konventionen om biologisk mångfald och deltar i förhandlingarna vid COP 17 i Jerevan, Armenien, med en stor delegation. Statssekreterare Daniel Westlén deltar i mötets högnivådel den 27–28 oktober. Det sjuttonde partsmötet inom konventionen för biologisk mångfald, COP17 och dess två protokoll, pågår den 19–30 oktober. Sverige arbetar för att upprätthålla momentum för att nå målen i Kunming-Montreal-ramverket vilket innebär att partsmötet gör en ambitiös, transparent och vetenskapsbaserad uppföljning av Kunming-Montrealramverket som samtidigt beaktar nationella omständigheter i genomförandet. Sverige arbetar också för att besluten vid partsmötena tar hänsyn till att klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och spridningen av föroreningar är tre stora och sammanlänkande globala utmaningar som behöver hanteras samlat för ett effektivt åtgärdsarbete. Vad gäller resurser för genomförande behövs en bred resursmobilisering från alla källor där även näringslivet kan bidra med lösningar för att minska påverkan och risker genom hela värdekedjan och där svenskt bistånd bygger kapacitet, engagemang och mobiliserar kapital. Urfolk och lokala samhällen har en central roll i arbetet med att bevara och hållbart använda biologisk mångfald och regeringen verkar för att partsmötet ska kunna fatta beslut om arbetsformer för den nyligen inrättade särskilda underorganet för traditionell kunskap. Sveriges delegation består av representanter från Regeringskansliet, flera myndigheter, Sametinget, Sveriges riksdag och den svenska ambassaden i Armenien under ledning av chefsförhandlare Charlotta Sörqvist. Statssekreterare Daniel Westlén kommer att hålla Sveriges nationella anförande, delta i mötets högnivådel den 27–28 oktober samt i flera bilaterala möten. Business Sweden deltar med en företagsdelegation där flera stora svenska företag ingår. Vid COP17 finns också en nordisk paviljong med ett stort antal sidoarrangemang. Sverige är aktivt inom EU-arbetet för att lyfta fram svenska prioriteringar, men EU talar med en röst vid mötet, enligt de rådsslutsatser som antogs vid miljörådet den 12 oktober. Sverige anser att den biologiska mångfalden är grundläggande för fungerande ekosystem, livsmedelsförsörjning, ekonomin och människors välbefinnande. Därför arbetar Sverige aktivt med genomförandet av det globala ramverket. Sverige lämnade in en nationalrapport och presenterade en nationell strategi om sitt genomförande, en så kallad NBSAP (National Biodiversity Strategy and Action Plan) i början av 2026.

Den 25 oktober hålls parlamentsval i Serbien. Två svenska riksdagsledamöter ingår i en internationell delegation från OSSE:s parlamentariska församling som observerar valet. I valobservationen deltar omkring 60 parlamentariker från 29 länder från OSSE:s parlamentariska församling, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Deras uppgift är att följa valet och utvärdera om det genomförs på ett korrekt sätt genom att vara på plats i utvalda delar av landet under valdagen. Ledamöterna observerar valtillfället, förseglingen av röstsedlar och rösträkningen i olika vallokaler. De svenska riksdagsledamöterna kommer att vara i och omkring staden Novi Pazar. Från Sverige deltar följande riksdagsledamöter: OSSE:s parlamentariska församling Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, är en sammanslutning som arbetar för säkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter. En central del av verksamheten är att observera parlaments- och presidentval i medlemsstaterna. Valobservationen genomförs i samarbete med ODIHR, OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter. ODIHR har observatörer i landet under en längre tid både före och efter valet. Presskonferens i Belgrad den 26 oktober Den 26 oktober hålls en presskonferens i Belgrad där ett preliminärt uttalande om valets genomförande presenteras. Uttalandet publiceras på OSSE:s parlamentariska församlings webbplats. Mer information • Riksdagens parlamentariska församlingar • OSSE:s parlamentariska församling (på engelska) • OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, ODIHR (på engelska) Kontaktperson för media Simona de Ciutiis, internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon +46 72 249 60 07, e-post [email protected]

Återvändande, brottsutvisningar och stöd till Ukraina stod i fokus när de nordiska ministrarna med ansvar för migrationsfrågor möttes i Stockholm den 22–23 oktober. Vid mötet diskuterade ministrarna aktuella migrationsfrågor i Norden och EU, däribland genomförandet av EU:s migrations- och asylpakt. Särskild vikt lades vid stärkt samarbete kring återvändande, samarbete med tredjeländer samt gemensamma insatser för att möta framtida migrationsutmaningar. Mot bakgrund av det allvarliga säkerhetsläget diskuterade också ministrarna hur de nordiska länderna gemensamt ytterligare kan begränsa ryska medborgares resor till Norden. Ministrarna är också överens om behovet av att identifiera ett gemensamt förhållningssätt till viseringar för ryska och belarusiska idrottare som deltar i internationella tävlingar som arrangeras av något av de nordiska länderna. Mötet ägde rum inom ramen för det nordiska samarbetsnätverket för flyktingfrågor, NSHF, där Sverige är ordförande i år.

Sent in på onsdagskvällen stod det klart att Centerpartiets europaparlamentariker Abir Al-Sahlani väljs till en av vice ordföranden i den liberala partigruppen Renew i Europaparlamentet. Centerpartiet vinner därmed större inflytande och möjlighet att påverka den politiska riktningen för Renew och kommer nu vara med och bära den liberala ledartröjan när mandatperioden i Europaparlamentet går in på sin andra hälft. – Det är en stor ära, både mig för personligen och för Centerpartiet. Det visar på att det finns ett förtroende för oss och framför allt för den politik vi driver i Europa. Jag ser fram emot att ta ännu större ansvar för att vi ska få fler liberala lösningar på europeiska samhällsproblem. Just nu pågår samtal om hur arbetet ska organiseras inom Renews nya presidium. Abir hoppas få möjligheten att bidra ännu mer till Renews arbete för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter. – Jag ser verkligen mycket fram emot det. Det här är en känslig period för oss som partigrupp. Halva mandatperioden är bakom oss. Runt om i Europa skördar extremhögern nya framgångar. Det är dags att både höja intensiteten i arbetet för den andra halvan av den här mandatperioden och börja lägga den politiska inriktningen för den valrörelse som väntar oss 2029. Abir är Centerpartistisk Europaparlamentariker sedan 2019. Hennes arbete för kvinnors och mänskliga rättigheter har också lett till att hon idag är en av de mest kända och populära Europaparlamentarikerna med över 750.000 följare på sociala medier. – Det är jätteroligt med den stora uppslutningen kring mig och mitt arbete. Jag hoppas att med den här viceposten också kunna öppna dörrar för ännu fler kvinnor i ledarpositioner inom EU. Våra kompetenser och erfarenheter behövs mer än någonsin när extremistiska krafter flyttar fram sina positioner.

I samband med FN-dagen anordnar svenska FN-organisationer ett event på Sjöhistoriska museet torsdagen den 22 oktober. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard deltar. I år uppmärksammas även Sveriges 80 år som medlem i FN. – FN är ett unikt forum. En mötesplats där 193 medlemsstater, trots olika intressen och perspektiv, kan sätta sig ner tillsammans för att söka gemensamma lösningar på mänsklighetens gemensamma utmaningar. Varje generation måste kämpa för att hålla gränser och för att bryta ny mark. När FN-systemet nu är satt under press börjar många återupptäcka dess värde. Samtidigt behöver FN fortsatt reformeras och kontinuerligt bli bättre för att vara ett resultatinriktat, samstämmigt och effektivt FN som levererar konkreta resultat, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. FN-dagen infaller varje år den 24 oktober då FN-stadgan trädde i kraft år 1945. Eventet på Sjöhistoriska museet anordnas av Svenska FN-förbundet, UNDP, Unicef, UNHCR, UN Women och Svenska Unescorådet. Om Förenta Nationerna (FN) FN bildades den 24 oktober 1945. När organisationen grundades anslöt sig 51 länder med målsättningen att, enligt FN-stadgans inledning, ”rädda kommande släktled undan krigets gissel”. Idag är organisationen fortsatt ett unikt forum där 193 medlemsstater samlas med syftet att bevara internationell fred och säkerhet och främja internationellt samarbete. Förra året uppmärksammades FN:s 80-årsjubileum, och i år är det 80 år sedan Sverige blev medlem den 19 november 1946. För mer information

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat ett förslag till en grundlagsändring i tryckfrihetsförordningen. Förslaget handlar bland annat om att förnekelse av Förintelsen kriminaliseras. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändring i tryckfrihetsförordningen innebär att bestämmelsen om hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen förtydligas och att tillämpningsområdet delvis utvidgas på så sätt att • förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras • det av lagtexten tydligt framgår att regleringen omfattar uppmaning till våld • enskilda personer i de skyddade grupperna ges skydd och därigenom målsägandestatus och rätt till skadestånd. Motsvarande ändring infördes den 1 januari 2024 i brottsbalkens bestämmelse om hets mot folkgrupp. Genom den föreslagna ändringen i tryckfrihetsförordningen blir gärningarna straffbara också som tryckfrihetsbrott enligt tryckfrihetsförordningen och som yttrandefrihetsbrott enligt yttrandefrihets­grundlagen. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller tryckfrihetsförordningen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 22 maj 2024 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är onsdagen den 4 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27:KU3 En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp (vilande grundlagsförslag) • Konstitutionsutskottets betänkande 2023/24:KU22 En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp Kontaktperson för media Judit Farago Gontier, föredragande, konstitutionsutskottet, telefon: 08-786 51 62, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat ett förslag till en grundlagsändring i regeringsformen och ändring i riksdagsordningen. Förslaget handlar om att det ska bli svårare att ändra grundlagarna och om ökat skydd och stärkt oberoende för domstolarna. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Sverigedemokraterna reserverar sig mot förslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändring i regeringsformen innebär bland annat att det ska bli svårare att ändra grundlagarna. Det kommer exempelvis att ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget – efter att riksdagsval har hållits mellan de båda omröstningarna. Dessa krav ska även gälla vid ändringar av huvudbestämmelser i riksdagsordningen. Det vilande grundlagsförslaget innebär även att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks. Bland annat ska den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna ledas av en styrelse där en majoritet av ledamöterna är domare. Myndigheter under regeringen ska inte heller längre kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet. Syftet är att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller ändringar i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringarna i riksdagsordningen. Det första beslutet om förslaget togs den 1 oktober 2025 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Reservation Sverigedemokraterna har invändningar mot delen som rör kraven för att ändra grundlagarna. Eftersom det vilande förslaget endast kan antas eller förkastas i sin helhet anser de att riksdagen ska säga nej till hela förslaget. De menar att det nuvarande systemet redan har ett starkt skydd för grundlagarna och att förslaget kan innebära ett hinder för nödvändiga ändringar av grundlagarna. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är onsdagen den 4 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27:KU4 Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (vilande grundlagsförslag) • Konstitutionsutskottets betänkande 2025/26:KU2 Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende Kontaktperson för media Kristina Örtenhed, utskottsråd, konstitutionsutskottet, telefon: 08 786 44 21, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat ett förslag till en grundlagsändring i regeringsformen. Grundlagsändringen rör riksdagens ombudsmän (JO) och de regler som gäller vid entledigande av en ombudsman som inte har riksdagens förtroende. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändring i regeringsformen innebär att det införs en ny regel – så kallad besluts- och kvorumregel – vid entledigande av en ombudsman som inte längre har riksdagens förtroende. Ett entledigande innebär att ombudsmannen måste avsluta sitt uppdrag. Enligt förslaget införs en ny bestämmelse i regeringsformen som innebär att det ska krävas att tre fjärdedelar av de röstande, och samtidigt mer än hälften av riksdagens ledamöter, enas om ett beslut att entlediga en ombudsman eller en ställföreträdande ombudsman som inte längre har riksdagens förtroende. Regleringen är ett undantag från huvudregeln i 4 kap. 7 § regeringsformen om att majoritetsprincipen ska gälla vid omröstning. Syftet med en särskild besluts- och kvorumregel är att stärka ombudsmännens konstitutionella ställning. Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till en ändring i riksdagsordningen som innebär en hänvisning till den föreslagna regleringen i regeringsformen. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller en ändring i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringen i riksdagsordningen. Det första beslutet om förslaget togs den 21 juni 2023 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut i ärendet är 4 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27:KU2 Översyn av JO-ämbetet (vilande grundlagsförslag) • Konstitutionsutskottets betänkande 2022/23:KU32 Översyn av JO-ämbetet Kontaktperson för media Judit Farago Gontier, föredragande, konstitutionsutskottet, telefon: 08-786 51 62, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att stödja sjukvårdshuvudmännen i arbetet med att lagerhålla sjukvårdsprodukter. Från och med den 1 januari 2027 blir kommuner och regioner enligt lag skyldiga att lagerhålla sjukvårdsprodukter för den vård som de erbjuder enligt hälso- och sjukvårdslagen. Till följd av detta har regeringen i dag beslutat om ändringar i hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80) som innebär att det införs bestämmelser om innehåll och omfattning av kommuners och regioners lagerhållningsskyldighet. Bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2027 för regionernas del och ett halvår senare för kommunerna. För att underlätta arbetet med uppbyggnad och förvaltning av lagren ska Socialstyrelsen nu ge ett operativt och behovsbaserat stöd. Stödet innebär bland annat vägledning om metodval vid uppbyggnad av lager, information om lagändringar samt stöd för att främja samverkan och erfarenhetsutbyte mellan huvudmännen. Socialstyrelsens insatser bör huvudsakligen inriktas på att stödja kommunerna, men ska vid behov även kunna avse stöd till regionerna. Socialstyrelsen ska löpande informera regeringen om arbetets gång och lämna en skriftlig redovisning senast den 29 januari 2028.

Regeringen ger Skatteverket befogenhet att ingå det gemensamma upphandlingsavtalet med ”EuroHPC Joint Undertaking” som undertecknades i juli. Syftet med europeiska AI-gigafabriker är bland annat att göra Sverige och EU mindre digitalt beroende av andra kontinenter. Riksdagen har godkänt Sveriges deltagande, vilket gör att Skatteverket kunde bekräfta Sveriges deltagande i den fortsatta processen med att etablera europeiska AI-gigafabriker. Etablerandet av AI-gigafabriker inom EU syftar till att stärka EU:s konkurrenskraft och suveränitet genom att ge tillgång till storskalig beräkningskraft i Europa. Genom samarbetet inom EuroHPC Joint Undertaking ges Sverige möjlighet att få tillgång till avancerad beräkningskapacitet som kan användas av offentlig sektor samt inom forskning och innovation. Avtalet innebär att Sverige stödjer etablerandet av en nod i Sverige som knyts till en AI-gigafabrik i Finland genom att förbinda sig att köpa beräkningskraft. – Sverige och Europa behöver bli bättre på att stå sig i den tuffa globala kapplöpningen. Genom att samarbeta med Finland kan vi stärka vårt oberoende gentemot andra kontinenter, säger civilminister Erik Slottner. Riksdagens beslut innebär att regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, för statens räkning kan ingå ekonomiska åtaganden i form av avtal om beräkningskraft, som följer av EuroHPC JU:s pågående upphandling av AI-gigafabriker. Satsningen bidrar till att stärka Sveriges konkurrenskraft, främja innovation och öka användningen av ny teknik i offentlig sektor. Tillgång till avancerad beräkningskapacitet är en viktig förutsättning för att Sverige fullt ut ska kunna ta vara på möjligheterna med AI. Frågor och svar Vad är AI-gigafabriker? Storskaliga anläggningar för beräkningskraft som möjliggör utveckling och användning av AI. Vad är Euro HPC Joint Undertaking? Ett europeiskt samarbete för att utveckla och tillhandahålla avancerad beräkningskapacitet inom EU. Hur stort är Sveriges åtagande? Sammanlagt 50 miljoner euro under en femårsperiod inom ramen för upphandlingen av AI-gigafabriker. Vad är syftet med satsningen? Stärka EU:s och Sveriges konkurrenskraft, innovationsförmåga och digitala oberoende genom att ge tillgång till storskalig beräkningskraft på europeiskt territorium. Deltagande medlemsstater förbinder sig att medfinansiera upphandlingen i utbyte mot att få tillgång till beräkningskraft.

Idag har de rödgröna partierna kommit överens om avgränsningar för en stopplag mot tonårsutvisningar. Överenskommelse mellan S, V, C och MP om vilka som ska omfattas av stopplagen: Lagen som tas fram ska gälla för en utlänning som som minderårig har haft laglig vistelse i Sverige tillsammans med sin familj, har fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd 20 juli 2021 eller senare, därefter inte uppsåtligen undanhållit sig kontakt med myndigheter och har en kvarstående familjekoppling i Sverige medan utlänningen själv inte har beviljats sådant tillstånd. Lagen ska inte tillämpas om personen kan beviljas uppehållstillstånd enligt andra grunder i utlänningslagen. Lagen ska inte heller stoppa beslut om utvisning på grund av brott eller säkerhetsskäl eller om personen genom ett myndighetsbeslut eller dom har konstaterats inte har haft ett skötsamt och hederligt levnadssätt. Personer som omfattas av stopplagen ska beviljas uppehållstillstånd på 13 månader.

Riksdagen beslutade om en ändring i statens budget för 2026. Ändringen innebär att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får rätt att för statens räkning ingå ekonomiska åtaganden i avtal om beräkningskraft, det vill säga hantering och beräkning av stora datamängder.

Alltför ofta är det gärningsmannen som står i fokus för samhällets reaktioner, medan brottsoffret lämnas att själv kämpa för upprättelse och kompensation. Det är djupt orättvist och naggar samhällskontraktet i kanterna. I fredags träffade justitieminister Gunnar Strömmer Johan Zedig, pappa till polisen och familjefadern Christian Zedig som brutalt bragtes om livet i samband med en fotbollsmatch i Köpenhamn i somras. Den man som utdelade ett dödande slag dömdes nyligen av dansk domstol till endast ett års fängelse. Justitieminister Gunnar Strömmer skriver på Instagram efter mötet med Johan Zedig: ”Det är klart att ett så milt straff är ett hån mot brottsoffret och hans anhöriga. Det återspeglar inte på långa vägar brottets allvar och den outsägliga förlusten av en son, make, pappa och kollega. Christians pappa Johan skrev i sociala medier om sin starka reaktion på domen. Och han möttes av omvärldens medkänsla och värme. Han krävde även ett möte med Danmarks statsminister Mette Fredriksen, som direkt kvitterade att hon kommer ta kontakt med Johan. Jag har också en dialog med min danske motsvarighet, Nicolai Wammen. Han har flera gånger publikt uttryckt sin bestörtning över fallet, och efter domen sagt att den danska lagstiftningen nu ska ses över. Det var ett väldigt fint möte med Johan. Alla föräldrars värsta mardröm är att förlora ett barn, och inga ord i världen kan förstås ändra på det. Men omtanke spelar roll, och jag är tacksam för att Johan ville ses och prata. Tack, Johan. Vi är många som tänker på dig och hela Christians familj. Du har fått politiken att lyssna, både i Danmark och i Sverige, och du har rätt att förvänta dig handling”. Vi väljer att sätta brottsoffret först Vi vill att farliga brottslingar ska sitta inne så att skötsamma människor kan vara trygga ute. Det är rättvisa. Det är upprättelse.

I morgon kl. 11.30 bjuder energi- och näringsminister Ebba Busch och Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup in till en pressbriefing. På pressbriefingen ges en lägesbild av Sveriges energiförsörjning inför vintern. Tid: 22 oktober 2026 kl. 11.30 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Regeringens pressrum, Rosenbad. Ingång Drottninggatan 1. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast torsdag den 22 oktober kl. 10.30 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpassering. Inpassering från kl. 11.00. Deltagande sker i mån av plats. Anmälan till pressträff den 22 oktober kl. 11.30 - extern webbplats,

För Camilla Mårtensen handlar liberal politik om friheten att forma sitt eget liv. Att kunna försörja sig själv, starta företag och känna sig trygg. Med erfarenhet från kommun, region och företagande tar hon sig an riksdagsuppdraget med ödmjukhet, energi och stolthet. Det var missnöjet med dåliga förskolor som fick Camilla Mårtensen att engagera sig politiskt, strax före 40-årsåldern. Sedan dess har hon arbetat med politik på både kommunal och regional nivå. Hon är utbildad socionom och yrkeslärare och har drivit företag genom hela sitt yrkesliv. Från åren som kommunpolitiker är hon särskilt stolt över arbetet med att införa små barngrupper i förskolan. I Region Skåne lyfter hon fram utvecklingen av sjukvård i hemmet. På riksnivå är arbetet mot mäns våld mot kvinnor och de förbättringar som genomförts för att bekämpa hedersvåld viktiga för henne. Friheten är den röda tråden i hennes engagemang. Den handlar om att genom utbildning kunna stå på egna ben och skapa ett liv med möjligheter, exempelvis genom eget företagande. Men också om trygghet och livskvalitet. Att vara säker hemma och på gator och torg, kunna välja bra livsmedel och ha tillgång till ren luft och storslagen natur. Möjligheten att själv kunna välja hur man vill leva sitt liv. Camilla vill också bidra till större förståelse för marknadsekonomins betydelse. Hon ser företagande och ekonomisk utveckling som förutsättningar för att finansiera en välfärd i världsklass. Hon vill att Liberalerna vara tydliga i samhällsdebatten och ge svar på de frågor människor ställer. Vi ska vara relevanta i samhällsdebatten och alltid ge svar på dagsaktuell politik med individens frihet i fokus. Att företräda Liberalerna i riksdagen är ett uppdrag hon tar sig an med både respekt och framtidstro. Jag gör det med stor ödmjukhet men också med energi och stolthet för vad vårt parti åstadkommit och kommer åstadkomma i framtiden. Utanför politiken har familjen en stor plats i livet. Camilla har varit gift i 30 år och har tre vuxna söner, två svärdöttrar och tre barnbarn som hon beskriver som ljuvliga. Hon älskar mat och är utbildad sommelier. Ett annat stort intresse finns vid drejskivan. Jag är besatt av att dreja koppar.

Fredagen den 23 oktober 2026 klockan 9 sammanträder regeringen med EU-nämnden inför möten i EU:s ministerråd för jordbruks- och fiskefrågor, samt transport, telekommunikations- och energifrågor. Regeringen rapporterar samtidigt från tidigare möten i samma ministerråd. Från regeringen deltar landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och statssekreterare Ulrika Hoff.

Torsdagen den 22 oktober håller finansutskottet ett öppet sammanträde​ med riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg med anledning av riksrevisorns årliga rapport 2026 och Riksrevisionens uppföljningsrapport 2026. Finansutskottet bjuder årligen in riksrevisorn till ett offentligt sammanträde om riksrevisorns årliga rapport och Riksrevisionens uppföljningsrapport. Det offentliga sammanträdet bidrar till öppenhet och transparens om effekterna av den statliga verksamheten vilket är en förutsättning för att bevara ett högt förtroende för de statliga myndigheterna och samhällets institutioner. Tid: Klockan 10–11.30 Plats: Andrakammarsalen, Östra riksdagshuset, ingång Riksplan Norrbro 1A. Hitta till riksdagen Sammanträdet är öppet för allmänheten och media och går att följa direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv. Program 10.00 Finansutskottets ordförande Mikael Damberg (S) hälsar välkommen. Riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg presenterar de viktigaste iakttagelserna från de två senaste rapporterna från 2026. 10.20 Frågor och diskussion med finansutskottets ledamöter. Ca 11.30 Finansutskottets vice ordförande Edward Riedl (M) avslutar. Följ sammanträdet Webb-tv: Finansutskottets öppna sammanträde om riksrevisorns årliga rapport och Riksrevisionens uppföljningsrapport Pressackreditering till riksdagen Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information finns på riksdagens webbplats. Pressackreditering Kontaktperson för media Katarina Stenmark, föredragande, telefon 08-786 42 72 e-post [email protected]

I dag har riksdagen valt vilka ledamöter som under valperioden 2026–2030 ska ingå i Domarnämnden, Europarådets svenska delegation samt styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Riksdagen valde enligt det förslag som valberedningen tagit fram efter nomineringar från partierna. Valberedningens förslag – ledamöter till Domarnämnden, Europarådets svenska delegation och styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (pdf, 95 kB) Domarnämnden Domarnämnden lämnar förslag till regeringen i ärenden om utnämning av ordinarie domare eller hyresråd. Domarnämnden består av 9 ledamöter, varav riksdagen väljer 2. Övriga ledamöter utses av regeringen. Ledamöter Personliga ersättare • Kenneth G Forslund för Susanne Eberstein • Malin Blixt för Ludvig Ceimertz Europarådets svenska delegation Europarådet arbetar för att skapa en gemensam värdegrund grundad på krav på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den svenska delegationen till Europarådets parlamentariska församling består av 6 ledamöter som väljs av riksdagen. • Victoria Tiblom (SD) • Ulrika Westerlund (MP) • Martin Hallander (KD) Suppleanter Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Stiftelsen för Riksbankens Jubileumsfond ska främja och understödja humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Styrelsen består av tolv ledamöter. Nu har 5 ledamöter valts. Riksdagen har även valt personliga suppleanter för två redan invalda ledamöter. Gäller från och med 1 november 2026 till och med 31 oktober 2028 Gäller från och med 1 november 2026 till och med 31 oktober 2030 • Anna-Caren Sätherberg (S) Personliga suppleanter • Lawen Redar (S) för Niklas Karlsson (S) • Oliver Rosengren (M) för Louise Meijer (M) • Björn Wiechel (S) för Anna-Caren • Tommy Möller för Peter Aronsson • Joakim Järrebring (S) för Åsa Westlund (S) • Viktor Wärnick (M) för Marie-Louise Hänel Sandström (M) För mer information Riksdagsförvaltningens presstjänst, telefon: 08-786 62 00, e-post: [email protected]

Den 19 oktober deltar jämställdhetsminister Nina Larsson i EU:s ministerrådsmöte för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (EPSCO) i Luxemburg. På dagordningen står bland annat frågor om kvalitetsjobb i unionen och hur jämlikhet kan stärka Europas konkurrenskraft. Under mötet väntas rådet anta en rådsslutsats om jämlikhet som drivkraft för tillväxt och konkurrenskraft i EU. Den omfattar bland annat frågor om jämställdhet, hbtqi-personers lika rättigheter och arbetet mot rasism. – Jämställdhet är bra business! Forskning visar att jämställdhet och ökad lönsamhet leder till samhällsekonomiska vinster. När både kvinnor och män kan nå sin fulla potential så stärks konkurrenskraft och tillväxt i Europa, säger jämställdhetsminister Nina Larsson. Ministrarna kommer också att diskutera EU-kommissionens kommande initiativ för kvalitetsjobb. Samtalen väntas handla om hur Europas konkurrenskraft och sociala modell kan stärkas, för att skapa och behålla kvalitetsjobb i hela EU. Rådet väntas även anta en rekommendation om åtgärder mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, med fokus på att motverka socialt utanförskap och stärka människors möjligheter till egen försörjning.

Talman Andreas Norlén har idag den 19 oktober gett Elisabeth Thand Ringqvist (C) i uppdrag att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Talman Andreas Norlén har sedan torsdagen den 15 oktober samtalat enskilt med företrädare för riksdagspartierna. Talmannen har även överlagt med de vice talmännen och informerat kungen. Talmannen har gett Elisabeth Thand Ringqvist (C) i uppdrag att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Elisabeth Thand Ringqvist kommer att rapportera sitt sonderingsuppdrag senast den 26 oktober 2026. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Efter många år som skolpolitiker i Tranås tar Erik Nygårds med sig ett brett samhällsengagemang till riksdagen. Erik tar plats som ledamot i konstitutionsutskottet. Men bakom politikern finns också en föreningsmänniska, en blivande farfar och en skicklig frallbagare. Ett stort samhällsintresse fanns redan där. Det politiska engagemanget tog fart när någon frågade Erik Nygårds om han ville vara med. Frågan kom under en stökig period på jobbet, när han också kände ett behov av att hitta ett nytt sammanhang. Sedan dess har han haft flera politiska uppdrag. Hemma i Tranås har han varit ordförande i barn- och utbildningsnämnden och ledamot i kommunstyrelsen och dess arbetsutskott. Han har också varit ersättare i regionfullmäktige och styrelseledamot i ett regionägt bolag. Nu väntar arbetet i riksdagen. Oerhört spännande, roligt och hedrande. Jag är både taggad och tacksam! Fyra områden som hänger ihop Skolan har länge varit central i Erik Nygårds politiska arbete. Genom yrkeslivet har han också arbetat mycket med näringslivs- och arbetsmarknadsfrågor, medan det ideella engagemanget har omfattat migration och integration. Han ser dem också som viktiga för Liberalerna under mandatperioden. Näringsliv och arbetsmarknad hänger, framhåller han, nära samman med skattefrågorna och möjligheterna att skapa tillväxt. Av det han hittills har drivit politiskt är det ett förslag som han särskilt lyfter fram: Etableringsventilen som antogs av förra landsmötet är nog det jag är mest stolt över hittills. Ett engagemang med personliga erfarenheter Bakom engagemanget finns också personliga berättelser. Erik Nygårds har nära relationer med afghanska vänner som kom till Sverige som ensamkommande. En av dem är Ahmad Shah, som hämtades av gränspolisen under en skolföreställning i gymnasiets aula. Eriks egen livshistoria rymmer också ett betydelsefullt möte. Han är adoptivbarn och träffade sina biologiska föräldrar för första gången när han var 27 år. I dag är han 61 år, gift med Lena och pappa till tre vuxna barn. Snart blir han också farfar. Han har studerat till informatör vid dåvarande Högskolan i Växjö och är en engagerad föreningsmänniska som har haft både ordförande- och kassörsuppdrag. Tillsammans med Lena hyr han ut ett fritidshus via Airbnb. Och han lyfter gärna fram ytterligare en färdighet: Jag är bra på att baka frallor! Inför mandatperioden vill Erik både lära sig nytt och göra skillnad. På frågan om sina förväntningar svarar han: Att jag ska lära mig en väldans massa nytt och samtidigt bidra till att Sverige blir ett bättre land att bo och leva i.

Talman Andreas Norlén har gett Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist i uppdrag att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Nu bjuder hon in samtliga partiledare till samtal. – Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, säger Elisabeth Thand Ringqvist. För Centerpartiet står jobben, klimatet och välfärden i centrum. – Centerpartiet vill se en handlingskraftig regering som skapar fler jobb, minskar utsläppen och stärker välfärden. Nu kommer jag att bjuda in alla partiledare till samtal, fortsätter Elisabeth Thand Ringqvist. Elisabeth Thand Ringqvist beskriver utgångsläget som svårt, med många låsningar men ser det som sitt uppdrag att titta på ett mittenalternativ. – I det mittenalternativ som vi ser framför oss är den högst troliga statsministerkandidaten Magdalena Andersson, som leder det största partiet, säger Elisabeth Thand Ringqvist till TT.

Idag är det exakt fyra år sedan den moderatledda regeringen tillträde. Fyra år har gått fort. Men vi har fått mycket gjort sedan dess. För fyra år sedan fanns det medborgare som hade börjat fråga sig om Sveriges stora samhällsproblem överhuvudtaget kunde lösas. Vi moderater var övertygade om att det kunde gå. Och nu har vi visat det i praktiken. Vi har besegrat inflationen. Sverige har gått från botten till toppen av tillväxtligan i EU. Vi har minskat skattebördan för hårt arbetande människor och sett till att vanliga familjer har mer pengar kvar i plånboken. Vi genomför en historisk upprustning av det svenska försvaret och har nu 31 allierade i Nato. Vårdköerna har minskat med 40 procent. Och skjutningar har minskat med 80 procent, samtidigt som mer än dubbelt så många gängkriminella nu grips utomlands. Moderaterna är ett parti att lita på. Vi har fått ordning på Sverige och visat att vi får saker gjorda. Vi står på hårt arbetande människors sida, för ett rättvisare Sverige där ansträngning lönar sig och brott straffar sig. Ett tryggt land, där barn och unga vågar tro på framtiden och där drömmen om ett eget hem, familj eller företag är inom räckhåll. Sverige är på rätt väg men vi är inte framme.

Talman Andreas Norlén har diskuterat med partiföreträdarna per telefon om hur regeringsbildningsprocessen ska tas framåt. Talmannen kommer att ha fortsatta informella samtal och återkomma med besked om nästa steg i processen måndagen den 19 oktober. – Jag kommer nu att reflektera över den information jag har fått från partiledarna och ha fortsatta diskussioner. Jag förutsätter också att även partiledarna utnyttjar tiden väl för sina fortsatta samtal. Det krävs inte att någon har ett formellt sonderingsuppdrag för att partierna ska kunna ha dialog med varandra, säger talman Andreas Norlén. Pressträff Med anledning av nästa steg i regeringsbildningen möter talman Andreas Norlén media i riksdagens presscenter. Tid: Måndag 19 oktober, klockan 13.30 Plats: Riksdagens presscenter, plan 5, Västra riksdagshuset. Pressträffen kan följas via webb-tv på riksdagen.se. Webb-tv Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Vi söker dig som trivs med omväxlande arbetsuppgifter som omfattar administration, kommunikation och politisk beredning. Arbetstempot kan variera, med vissa högintensiva perioder, exempelvis under valår. Du behöver därför vara stresstålig, flexibel och kunna prioritera mellan flera arbetsuppgifter samtidigt, utan att tumma på noggrannhet och kvalitet. Tjänsten innebär en del ensamarbete och stort eget ansvar. Det är därför viktigt att du är självgående, strukturerad och ordningsam, kan planera och utföra arbetsuppgifter effektivt samt har förmåga att hålla deadlines. Du behöver kunna ta egna initiativ, se vad som behöver göras och säkerställa att uppgifter blir genomförda och följs upp. Samtidigt behöver du ha en god social förmåga, kunna samarbeta i en större grupp, med andra partier, bidra till att vägleda och motivera andra samt vara en del av organisationens utvecklingsarbete. Att du delar Vänsterpartiets ideologi förutsätter vi. Arbetsuppgifter I rollen som politisk sekreterare är du ett stöd till vår gruppledare i Region Sörmland. Arbetet omfattar mycket skrivande, framtagande av budget, valmaterial och andra dokument. Detta kräver god kunskap om exempelvis Vänsterpartiets politik och förutsätter kunskap kring arbete i en politisk styrd organisation. Du har mycket god förmåga att uttrycka dig på svenska i tal och skrift. Då tjänsten innebär omfattande skrivarbete är det viktigt att kunna formulera tydliga, välstrukturerade texter, samt kunna ta till sig långa ibland svåra texter. Arbetet innebär även skötsel av kontorsuppgifter, bokning av resor och lokaler, ekonomi, förberedelse av möten, protokollskrivning med mera. Det är viktigt att du har god administrativ förmåga, ett väl utvecklat ordningssinne och förmåga att hålla reda på detaljer, tider, dokument och uppföljningar. Du kan komma att hålla i olika interna utbildningsinsatser och ansvarar för sociala medier samt layoutarbete med trycksaker. Därför är kunskaper inom foto, fotoredigering och kommunikationserfarenhet viktiga. Vi söker dig som är strukturerad, noggrann och lyhörd för vad som behöver göras. Du behöver vara stresstålig och flexibel, kunna ställa om när förutsättningarna förändras och ibland arbeta mot snäva deadlines. Även under perioder med hög arbetsbelastning behöver du kunna behålla överblicken, prioritera rätt och se till att arbetsuppgifterna blir utförda med god kvalitet. Vänsterpartiet Region Sörmland arbetar nära Vänsterpartiet Sörmlands distriktsorganisation. Distriktet behöver anställa en kommunikatör som sköter sociala media, är behjälplig i planering av träffar i distriktet, planering med mera. Distriktet har en ombudsperson anställd. Arbetsledare är distriktsordförande. Vad erbjuder vi dig? Ett flexibelt och utvecklande arbete. Vänsterpartiet och regionen erbjuder en hel del fortbildning. Regionen har friskvårdspeng på i dagsläget 5 000 kr. Och inte minst får du träffa många trevliga vänsterpartister och vara med och utveckla vår politik framöver. Vi ser fram emot din ansökan. Placering: Länsövergripande i Sörmland, men stationerad i Nyköping (1 h från Stockholm), viss möjlighet till arbete på distans, resor ingår Omfattning: 100% – En övergripande del som anställd på Region Sörmland som politisk sekreterare och en mindre del som anställd av Vänsterpartiet Sörmland som kommunikatör: Innevarande mandatperiod är fördelningen 75%-25%, efter nyår 85%-15%. Anställningsform: Tidsbegränsad anställning som styrs av mandatlängden (4 år), men möjlighet till fortsättning kan finnas. Oreglerad arbetstid, Kvälls- och helgtjänstgöring ingår i arbetet Tillsättning och intervju: Vi vill ha din ansökan senast 8 november 2026. Behovet att anställa är omedelbart varpå intervjuer kommer att ske fortlöpande. Lönesättning: Politisk sekreterare utifrån Region Sörmlands arvodesreglemente, Kommunikationstjänsten regleras genom Handels kollektivavtal. Särskild information: Denna anställning ses som politiskt uppdrag vilket berättigar till ”omedelbar” tjänstledighet. Krav: B-Körkort, gärna tillgång till bil. Goda kunskaper i Office-programmen. Meriterande: Tidigare arbete i politiskt styrd organisation, engagemang i folkrörelse, Högskoleexamen inom politik, samhällsfrågor, kommunikation. Goda kunskaper i digitala kommunikations-, bild, och layoutverktyg. Hur ansöker du? Skicka din ansökan med personligt brev, CV och referenser senast 8 november till: [email protected] I urvalet kan arbetsprover ingå. Frågor Frågor ställs till Elinor Sundén, gruppledare för Vänsterpartiet Region Sörmland [email protected]

Är du en samhällsintresserad liberal? Vill du veta mer om hur det politiska arbetet i riksdagen går till? Passa i sådana fall på att söka praktikplats hos Liberalernas parti- och riksdagskansli i Stockholm. Liberalerna erbjuder praktik vid partiets parti- och riksdagskansli våren 2027. Uppgifterna på parti- och riksdagskansliet handlar både om det praktiska riksdagsarbetet liksom om politisk kommunikation. Vi kan erbjuda terminspraktik för dig som studerar på en högskoleutbildning med inriktning mot samhällsvetenskap, juridik, kommunikation eller journalistik, eller för dig som studerar kommunikation på en yrkeshögskola. Det är viktigt att du har god analytisk förmåga och har lätt för att uttrycka dig på svenska i tal och skrift. Som praktikant hos oss får du prova på arbetsuppgifter i en politisk organisation. Det kan vara frågor av utredningskaraktär eller mediehantering och planering av medie- och sociala medieinsatser. I arbetsuppgifterna kan ingå att ta fram underlag i en särskild politisk fråga, skriva utkast till debattartiklar, ta fram sociala medier-poster eller på annat sätt bistå Liberalernas riksdagsledamöter i deras arbete. Omvärldsbevakning och omvärldsanalys ingår också i de arbetsuppgifter du får prova på. Vi vill ha din ansökan senast måndagen den 2 november 2026 och kallar löpande till intervjuer via digitala verktyg eller personligt besök. Praktikstart sker i enlighet med lärosätets kalenderhalvår, motsvarande 30 högskolepoäng. Ideellt engagemang är meriterande i urvalsprocessen. Skicka din ansökan (max en A4), kontaktuppgifter till din praktiksamordnare samt ditt CV till: [email protected]. För mer information kontakta Maria Noleryd, kanslichef vid riksdagskansliet, [email protected], eller Emmeli Lindberg, kommunikationschef, emmeli.lindberg@liberalerna. Välkommen med din ansökan!

Ryssland fortsätter att eskalera sina attacker mot civila mål i Ukraina. Särskilt energirelaterad infrastruktur och transportvägar utgör måltavlor vilket slår hårt mot Ukrainas ekonomi och mot civilbefolkningen. Sverige bidrar därför med ett civilt stödpaket om 522 miljoner kronor för 2026 till de mest akuta behoven i Ukraina inför och under vintern. – Rysslands hänsynslösa attacker mot Ukrainas civilbefolkning och civila infrastruktur är målmedvetna försök att bryta ner Ukrainas motståndskraft. Genom att slå mot bland annat el och värme försöker Ryssland göra den annalkande vintern outhärdlig för det ukrainska folket. Det nya svenska stödet går bland annat till utrustning och installationer för energiförsörjning. I denna del förväntas stödpaketet bidra till el och värme i hemmen för omkring 150 000 ukrainare i samhällen över hela landet och till att nödvändiga tjänster som sjukhus, skolor, telekommunikation och vattenförsörjning i dessa samhällen får den energi de behöver för att fungera, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa. – Rysslands attacker mot Ukrainas hamnar, vägar och järnvägar slår hårt mot det ukrainska folket. När infrastruktur förstörs är det också ett hårt slag mot Ukrainas ekonomi, ett hot mot den globala livsmedelsförsörjningen och något som påtagligt försvårar människors vardag. Sverige står stadigt vid Ukrainas sida. Därför bidrar vi nu med ytterligare 60 miljoner kronor till den internationella transportstödsfond som Sverige tagit initiativ till och varit med och format. Pengarna ska bidra till att återställa viktig transportinfrastruktur, bland annat järnvägar och gränsövergångar, säger Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Det nya stödpaketet innefattar 271 miljoner kronor i energistöd genom FN:s utvecklingsprogram (UNDP), 60 miljoner kronor genom Transportstödfonden för Ukraina (UTSF), och 50 miljoner kronor i humanitärt stöd, varav 20 miljoner kronor till FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och 30 miljoner kronor till FN:s livsmedelsprogram (WFP). Dessutom ges stöd om 67 miljoner kronor för att stärka Ukrainas civila cybersäkerhet samt 74 miljoner kronor till Världshälsoorganisationen (WHO) för att stärka Ukrainas hälso- och sjukvård, folkhälsoarbete och beredskap mot smittsamma sjukdomar. Stöden till UNDP och Transportstödsfonden förmedlas genom Sida och går till att möta Ukrainas mest prioriterade behov på energi- respektive transportområdet. Även stöden till WHO och civil cybersäkerhet förmedlas genom Sida och stödet till civil cybersäkerhet samordnas inom Tallinnmekanismen. Stöden till UNHCR och WFP går till insatser för skydd av internflyktingar samt tryggad livsmedelsförsörjning. Sveriges stöd till Ukraina Det nya stödpaketet om 522 miljoner kronor innebär att Sveriges stöd till Ukraina, sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes 2022, uppgår till totalt cirka 158 miljarder kronor, varav cirka 29,6 miljarder kronor är civilt stöd. För 2026 beräknas det civila stödet hittills uppgå till cirka 10,1 miljarder kronor.

Torsdagen den 15 oktober prövades talmannens förslag till ny statsminister i kammaren. Talmannens förslag var Magdalena Andersson (S). Riksdagen röstade nej till talmannens förslag då fler än hälften av riksdagens ledamöter röstade emot förslaget. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar mot talmannens förslag till ny statsminister går det inte igenom. Annars är det godkänt. Voteringsresultatet i kammaren: Så röstade partierna Socialdemokraterna Ja – 99 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Moderaterna Ja – 0 röster, Nej – 70 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Sverigedemokraterna Ja – 0 röster, Nej – 62 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Vänsterpartiet Ja – 0 röster, Nej – 29 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 1 Centerpartiet Ja – 0 röster, Nej – 25 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Kristdemokraterna Ja – 0 röster, Nej – 22 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Miljöpartiet Ja – 0 röster, Nej – 21 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 1 Liberalerna Ja – 0 röster, Nej – 19 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Dokument Omröstning: Prövning av talmannens förslag till statsminister den 15 oktober Webb-tv Prövningen av talmannens förslag till statsminister går att se i efterhand via riksdagens webb-tv. Sändningen tolkades till teckenspråk. • Webb-tv: Prövning av talmannens förslag till statsminister • Webb-tv: Prövning av talmannens förslag till statsminister – teckenspråkstolkad Vad händer nu? Om ett förslag till statsminister inte får tillräckligt stöd vid en omröstning i riksdagen får talmannen lägga fram ett nytt förslag till statsminister. Talmannen får lägga fram sammanlagt fyra förslag till statsminister. Om inget av förslagen godkänns av riksdagen ska extra val hållas inom tre månader. Bakgrund Söndagen den 13 september var det val till riksdagen. Den 17 september begärde statsminister Ulf Kristersson (M) att bli entledigad från sitt uppdrag som statsminister och talmannen beslutade att entlediga statsministern samt övriga statsråd. Talmannen har till uppgift att ta fram ett förslag till ny statsminister för riksdagen att ta ställning till. I uppdraget ingår att samtala med företrädare för samtliga riksdagspartier samt att överlägga med de vice talmännen. Talmannen håller också statschefen informerad om det aktuella läget i arbetet med att ta fram förslag till statsminister. Fram till dess att en ny regering tillträtt i samband med en skifteskonselj är Ulf Kristersson (M) statsminister i övergångsregeringen som består av företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Mer information • Så bildas en ny regering

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag som handlar om att säkerställa att framtida elräkningar ska vara överkomliga för slutkunderna i unionen. Näringsutskottet har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen och bedömer bland annat att det är alltför långtgående. Syftet med EU-kommissionens förslag är att säkerställa mer överkomliga elräkningar genom att minska systemkostnaderna och använda det befintliga elnätet mer effektivt. Förslaget syftar också till att främja elektrifieringen och digitaliseringen av elsystemet. Förslaget innehåller bland annat nya och mer detaljerade regler om utformningen av så kallade elnätstariffer. En elnätstariff är det pris som slutkunder betalar för anslutning till och användning av elnätet. Tariffen består av flera priskomponenter som kan vara fasta eller rörliga. Förslaget innehåller också regler om energibeskattning som syftar till att främja användningen av el framför naturgas. Bland annat föreslås att el ska beskattas mer förmånligt än naturgas och att medlemsstaterna under vissa förutsättningar ska kunna tillämpa nedsatta skattesatser på el som används av energiintensiva företag. Utskottet delar EU-kommissionens uppfattning att ett effektivt utnyttjande av de europeiska elnäten har betydelse för EU:s konkurrenskraft, försörjningstrygghet och fortsatta elektrifiering. Däremot har utskottet invändningar mot förslagen som handlar om elnätstariffer och regler om energibeskattning. Utskottet bedömer att EU-kommissionen i dessa delar inte i tillräcklig utsträckning har visat att målen inte kan uppnås av medlemsstaterna själva. Mot bakgrund av detta anser näringsutskottet att EU-kommissionens förslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, det vill säga att det handlar om en fråga som inte bör beslutas på EU-nivå. Därför föreslår utskottet att riksdagen ska invända mot förslaget i ett motiverat yttrande. Om subsidiaritetsprövning Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut är onsdagen den 21 oktober. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Näringsutskottets ledamöter Dokument Näringsutskottets betänkande 2026/27:NU8 Framtidssäkring av elräkningar i unionen Kontaktperson för media Edvin Hasangjekaj, utskottshandläggare näringsutskottet, telefon: 08-786 40 00, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Regeringen föreslår en ny lag som anpassar regler om produktansvar till den tekniska utvecklingen och stärker möjligheten för skadelidande att få ersättning. Den nya lagen bygger på ett nytt EU-direktiv. Regler om produktansvar bygger på principen att tillverkare har ett strikt ansvar för person- och sakskador som orsakas av produkter med säkerhetsbrister. I dag är allt fler produkter uppkopplade och innehåller digital teknik. Med den nya lagen anpassas regelverket till den tekniska utvecklingen och den digitala ekonomin samt skapar en bättre balans mellan företag och skadelidande. De nya reglerna innebär att tillverkare kan hållas ansvariga för fler typer av produkter, inte bara fysiska varor och el, utan även digitala produkter som appar och annan mjukvara. Skador som uppstår när information förloras eller förvanskas omfattas också. En viktig förändring är att självrisk vid sakskador tas bort, vilket ger den skadelidande rätt till full ersättning. Dessutom uppdateras reglerna om bevisbörda och preskriptionstid. Den nya lagen bygger på ett nytt EU-direktiv och föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Andre vice talman Julia Kronlid deltar den 15–16 oktober i Europarådets parlamentariska församlings talmanskonferens i Rom. Teman för årets debatter är: • Starka och motståndskraftiga demokratier: enade i kampen mot hybridhot. • Artificiell intelligens och dess påverkan på arbetsmarknaden • Att förnya den regelbaserade internationella ordningen: parlamentens roll i att hantera och möta dagens kriser. Bakgrund Europarådets parlamentariska församlings talmanskonferens arrangeras vartannat år, antingen i Strasbourg eller i ett värdland. Cirka 65 talmän och vice-talmän samt närmare 400 delegater deltar i konferensen. Europarådet arbetar för att skapa en gemensam värdegrund baserad på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Sverige var med och grundade Europarådet och dess parlamentariska församling år 1949. Europarådet har i dag 46 medlemsländer. För mer information Anna-Sara Hultgård, internationell rådgivare, telefon 076 133 22 40, e-post [email protected] Pernilla Eldblom, talmannens pressekreterare, telefon 072 209 59 14, [email protected]

Talman Andreas Norlén kommer under eftermiddagen den 15 oktober att diskutera med övriga partiledare om hur processen med regeringsbildningen ska fortskrida. Riksdagen prövade torsdagen den 15 oktober talman Andreas Norléns förslag om Magdalena Andersson (S) som statsminister. Riksdagen röstade nej till talmannens förslag då fler än hälften av riksdagens ledamöter röstade emot förslaget. Eftersom Magdalena Andersson inte har godkänts av riksdagen kommer talmannen i dag att diskutera med övriga partiledare per telefon om hur processen ska tas framåt. Talmannen kommer därefter att överväga nästa steg i processen. Mer information lämnas under fredagen. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Regeringen har beslutat att skicka betänkandet Traditionell eller rationell – En premiepension som kan nå målen (SOU 2026:49) på remiss. Utredningen har analyserat hur premiepensionssystemet kan bli enklare att förstå och bättre anpassat till pensionstiden. – Därför har regeringen låtit se över hur systemet kan göras enklare, tydligare, tryggare och mer kostnadseffektivt samtidigt som valfriheten värnas, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje. Utredningen, som tillsattes efter överenskommelse i pensionsgruppen, föreslår bland annat att staten framöver ska erbjuda en statlig utbetalningsprodukt för premiepension, att AP7 Såfa ska vara denna produkt, samt att den traditionella försäkringen ska sluta erbjudas och avvecklas. Samtidigt föreslås att det ska vara möjligt att välja bort den traditionella försäkringen för de som redan valt – något som inte är möjligt idag. Förslagen påverkar inte pensionärers möjligheter att välja fonder på premiepensionens fondtorg. Genom remitteringen får berörda myndigheter, organisationer och andra intressenter möjlighet att lämna synpunkter på förslagen innan regeringen tar ställning till det fortsatta arbetet. Sista dag att svara på remissen är den 1 februari 2027.

En statlig utredning har tagit fram förslag på lagstiftning för att genomföra EU:s direktiv om inrättande av ett EU-intyg om funktionsnedsättning och ett EU-parkeringstillstånd. Genom ett till direktiv ska regelverket också utvidgas till att omfatta tredjelandsmedborgare bosatta i EU. EU-direktiven syftar till att stärka den fria rörligheten och främja självständighet, delaktighet och likabehandling för personer med funktionsnedsättning inom unionen genom gemensamma och ömsesidigt erkända handlingar. Ett nytt EU-funktionshinderskort Utredningen föreslår att EU-intyget om funktionsnedsättning ska benämnas EU-funktionshinderskort i svensk rätt. Enligt EU:s direktiv ska kortet styrka varaktig funktionsnedsättning och underlätta tillgång till särskilda villkor och förmåner inom EU. Eftersom något motsvarande bevis inte finns i Sverige i dag föreslår utredningen en ny lag och förordning om EU-funktionshinderskort. Försäkringskassan föreslås bli ansvarig myndighet. EU-parkeringstillstånd Gällande parkeringstillstånd för rörelsehindrade föreslår utredningen att dagens regler anpassas genom att det införs ett nytt EU-parkeringstillstånd som ska fungera som ett bevis på rätten till parkeringsvillkor och parkeringsmöjligheter som är reserverade för personer med funktionsnedsättning. Tillståndet ska gälla i hela EU och utfärdas i ett gemensamt EU-format. Utredningen föreslår att kommunerna även fortsättningsvis ska ansvara för ansökningar och beslut, medan Transportstyrelsen föreslås få ett nationellt ansvar för tillverkning, distribution, register över återkallade tillstånd samt informationsutbyte med andra medlemsstater. Information, samordning och uppföljning Utredningen föreslår att Myndigheten för delaktighet får ett övergripande ansvar för samlad information och uppföljning av EU-direktiven.

Utredare Stefan Jansson har i dag presenterat förslag om förbättrad informationsdelning mellan polis, larmcentral och ambulans. Syftet är att öka säkerheten för personalen och förebygga våld i samband med ambulansuppdrag. Ladda ner: • Presentationsbilder från pressträff den 15 oktober 2026 (pdf 189 kB) Hovrättsrådet Stefan Jansson har fått i uppdrag att kartlägga och analysera hur information delas mellan ambulanssjukvården, övrig hälso- och sjukvård, inklusive larmcentraler, och andra aktörer såsom polis och räddningstjänst. Utredningen skedde internt i Regeringskansliet, en så kallad bokstavsutredning, men förslagen är utredarens egna. Syftet med utredningen är att stärka möjligheterna att göra adekvata riskbedömningar vid hot och våld. Utredaren föreslår nu följande åtgärder för att öka tryggheten och säkerheten för personalen: • Bättre informationsutbyte: Det ska bli lättare för polis, larmcentral och ambulans att lämna uppgifter till varandra när det behövs i samband med vård. • Tydligare journalföring: Patientjournaler ska kunna innehålla uppgifter om patienters agerande mot personal, om det är absolut nödvändigt för att förebygga skador. • Nationella riktlinjer: Att Polismyndigheten får i uppdrag att ta fram gemensamma riktlinjer för riskbedömningar och samverkan vid hot och våld. • Ny tystnadsplikt: Att införa tystnadsplikt inom privat ambulanssjukvård för uppgifter som delas enligt den nya bestämmelsen.

Miljöpartiet står fast vid Magdalena Andersson som statsministerkandidat och vill se en rödgrön majoritetsregering. Men eftersom det saknas ett färdigt regeringsförslag och en gemensam överenskommelse kommer MP att rösta nej. Det handlar inte om att säga nej till Magdalena Andersson, utan om att säkerställa att Miljöpartiet är en del av den regering och den politik som partiet förväntas stödja. Miljöpartiet vill se en ny politisk riktning för Sverige. Efter fyra år med Tidöpartiernas politik behöver Sverige en regering som tar klimatkrisen på allvar, minskar klyftorna, stärker välfärden och bygger ett samhälle där fler får framtidstro och trygghet. Väljarna har gett oss ett mandat att driva den förändringen. Det mandatet ska vi förvalta. Magdalena Andersson är fortfarande vår statsministerkandidat Miljöpartiet står bakom Magdalena Andersson som statsministerkandidat. Vårt mål är att hon ska leda en rödgrön majoritetsregering där Miljöpartiet ingår och där vi tillsammans kan genomföra den politik som Sverige behöver. Men en statsministeromröstning handlar inte bara om en person. Den handlar också om vilken regering som ska styra landet och vilken politik den ska genomföra. Vid den aktuella omröstningen fanns det inget färdigförhandlat förslag till en gemensam rödgrön regering. Det fanns inte heller någon framförhandlad regeringsöverenskommelse. Förslaget som låg på bordet var istället en ren socialdemokratisk regering, som Magdalena Andersson själv uppgett att hon inte hade sonderat för. Miljöpartiet kunde därför inte rösta ja till ett regeringsalternativ som inte var förankrat i en överenskommelse med oss. Att trycka rött var ett sätt att vara tydliga med att vårt stöd för Magdalena Andersson hänger samman med möjligheten att bilda en regering som vi faktiskt kan stå bakom. Vi har redan visat att rödgrönt samarbete gör skillnad Samtidigt har Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet samarbetat i riksdagen. Tillsammans har vi tagit initiativ för att stoppa tonårsutvisningar, driva på för att frysa EU:s handelsavtal med Israel och stoppa förslag om fossilsubventioner. Vi har också arbetat för en skarpare klimatpolitik i EU. Det visar att det finns möjligheter att förändra politiken genom ett rödgrönt samarbete. Men samarbetet behöver också omsättas i en gemensam regering som kan ta ansvar för helheten. Klimatkrisen väntar inte. Inte heller arbetslösheten, den växande ojämlikheten eller behovet av en stark välfärd i hela landet. Sverige behöver en regering som snabbt kan ställa om politiken och genomföra de reformer som krävs. Därför vill Miljöpartiet att arbetet med att forma en rödgrön majoritetsregering ska gå framåt så snart som möjligt. Att rösta rött var inte att överge målet om en rödgrön regering. Det var att markera att en sådan regering måste bygga på en verklig överenskommelse och att Miljöpartiet måste kunna ta ansvar för den politik som förs. Vi står fast vid vårt mål: en regering ledd av Magdalena Andersson, med Miljöpartiet som en del av regeringsunderlaget och med en tydlig politik för klimatet, jämlikheten och välfärden. Herr talman, Svenska folket har röstat för en ny riktning. Vi har en rödgrön majoritet i riksdagen. Miljöpartiet gick till val på att genomföra en rättvis klimatomställning och bygga ihop ett Sverige som slitits isär av ökade klyftor, fattigdom och en växande främlingsfientlighet. Vi har fått ett tydligt mandat från väljarna att minska utsläppen, stärka jämlikheten, stoppa tonårsutvisningarna och satsa på välfärden i hela landet. Det mandatet ska vi göra verkstad av. Parallellt med regeringsbildningen har vi fyra rödgröna majoritetspartier arbetat tillsammans i riksdagen. Vi har gemensamt bildat en kartell som säkerställer en rödgrön majoritet i riksdagens alla utskott och i EU-nämnden. Vi har förhandlat fördelning av presidieposter och andra uppdrag och vi har redan börjat förändra Sveriges politik. I socialförsäkringsutskottet har vi enats om att skriva fram en stopplag för tonårsutvisningar. En lag som ser till att ungdomar som kommit hit som barn med anknytning till sina föräldrar, inte utvisas från Sverige. Och i tisdags ställde sig samtliga riksdagens partier bakom att påbörja arbetet med stopplagen när vi röstade i utskottet. Vi väntar inte, utan vi håller tempot så högt det bara går. Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet har också förändrat Sveriges Israelpolitik när vi enades om att Sverige ska driva på för att frysa EU:s handelsavtal med Israel. Den nya rödgröna majoriteten har även stoppat SDs försök till fossilsubventioner och skärpt Sveriges klimatpolitik i EU:s arbete med utsläppshandeln. Våra fyra rödgröna partier har tagit steg framåt tillsammans. Vi har konstruktiva samtal. Miljöpartiet välkomnar det. Men det brådskar att ta tag i samhällsutmaningarna Sverige står inför. Vi behöver så snart som möjligt se till att Sverige får en ny regering på plats som kan styra om politiken på riktigt. Varje dag som Sverige väntar på en ny regering fortsätter klimatutsläppen på den katastrofalt höga nivå som är resultatet av Tidöpartiernas politik. Varje vecka som vi förlorar gör det svårare att hinna med de viktiga systemförändringar som behövs; för att få ner utsläppen, minska arbetslösheten, stoppa artutrotningen, öka jämlikheten och stärka välfärden i hela landet. Idag röstar riksdagen om Magdalena Andersson som statsminister trots att vi alla på förhand vet att hon inte kommer att tolereras av riksdagen. Vi tolkar detta som ett sätt att sätta press på partierna för att komma framåt. Magdalena Andersson är Miljöpartiets statsministerkandidat, och vårt mål är fortsatt att hon ska bli statsminister för en rödgrön regering. Däremot släpper vi såklart inte fram en regering som Miljöpartiet inte är en del av. Magdalena Andersson har själv sagt att hon inte sonderat för det förslag som ligger på bordet idag, nämligen en ren s-regering. Det finns inte heller någon framförhandlad regeringsöverenskommelse. Det finns alltså i praktiken ingen regering att rösta för. Miljöpartiet kommer därför att trycka rött idag. Jag vill understryka att vi har en bra dialog med alla partier i den rödgröna majoriteten och vi jobbar på att få en regering på plats. Miljöpartiet hade gärna sett att vi hade kommit längre redan idag. Väljarna har gett oss ett mandat, och det mandatet ska vi förvalta. Efter fyra förlorade år med Tidö behöver Sverige en ny riktning. Det är våra fyra rödgröna partier överens om. Nu behöver vi snabbt forma ett gemensamt projekt och få en rödgrön majoritetsregering på plats, där vi sänker utsläppen, stärker välfärden, minskar arbetslösheten och bygger ihop vårt land igen. Det förväntar sig svenska folket.

Torsdag den 15 oktober håller sjukvårdsminister Elisabet Lann pressträff tillsammans med särskild utredare Stefan Jansson. Under pressträffen presenterar utredningen sina förslag till åtgärder för ökad säkerhet för ambulanspersonal. Tid: 15 oktober 2026 kl. 13.15 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Lilla pressrummet. Ingång Rödbodtorget 6. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast torsdag den 15 oktober kl. 12.15 via anmälningsformulär, se länk nedan. Ange namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräfta att du har giltig presslegitimation, och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du sedan visa vid inpassering. Inpassering från kl. 12.45. Deltagande sker i mån av plats. Anmälan till pressträff den 15 oktober kl 13.15 - extern webbplats,

Efter över trettio år som polis är trygghetsfrågorna Martin Melins främsta politiska drivkraft. Han vill att Sverige ska ha Europas bästa rättskipande myndigheter och vill fortsätta arbeta för en fungerande integration, växande företag och en skola i världsklass. Martin Melin har lång erfarenhet av de frågor han helst vill driva politiskt. Han gick Polishögskolan 1991–1993 och arbetade därefter som polis i över trettio år. Nu står rättsväsendet och människors trygghet högst på hans politiska dagordning. Sverige ska ha de bästa rättskipande myndigheterna i Europa. När han blickar tillbaka på den gångna mandatperioden är det de nya lagar som regeringen har genomfört med Liberalerna som han är mest stolt över. Men det var en annan fråga som från början väckte hans politiska engagemang: missnöje med hur räntepolitiken sköttes. År 2016 blev han aktiv i sin lokala partiförening och sedan 2022 har han också erfarenhet av arbetet i riksdagen. Integration, företagande och världens bästa skola Inför den nya mandatperioden lyfter Martin Melin flera områden där han vill att Liberalerna ska driva på. Integrationen måste fungera bättre, fler företag behöver få möjlighet att växa och det ska bli enklare att driva företag. Utbildningen har också en självklar plats bland hans prioriteringar. Sverige ska ha världens bästa skola. Att företräda Liberalerna i riksdagen beskriver han som ärofyllt och spännande. I dag är han första ersättare och hoppas få möjlighet att bli ordinarie ledamot. Förväntningarna handlar framför allt om att kunna vara med och få igenom bra politik. Träning, resor och AIK Utanför politiken är Martin Melin trebarnspappa, med barn som snart alla har gått ut skolan. Han bor i en tvårummare i Nacka och kör en Dodge Challenger. Förutom polisutbildningen har han studerat engelska vid ett universitet i USA och journalistik på Poppius journalistskola. På fritiden ägnar han sig gärna åt styrketräning, löpning, padel och golf. Resor är också något han gärna lägger pengar på. Och när det gäller fotboll är lagtillhörigheten given: AIK.

Den 15–16 oktober reser statsminister Ulf Kristersson till Bryssel för möte i Europeiska rådet. EU:s stats- och regeringschefer kommer bland annat att diskutera Europas konkurrenskraft, stödet till Ukraina samt europeisk säkerhet och försvar. Mot bakgrund av ett osäkert geopolitiskt läge väntas toppmötet ha ett starkt fokus på ekonomiska frågor. Ledarna kommer att diskutera åtgärder för att stärka EU:s konkurrenskraft, minska effekterna av höga energipriser för hushåll och företag samt följa upp genomförandet av unionens strategi för tillväxt och den inre marknaden. Även förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget för perioden 2028–2034 står på dagordningen. Under toppmötet väntas ledarna också bekräfta EU:s långsiktiga stöd till Ukraina med anledning av Rysslands fullskaliga invasion, samt diskutera Ukrainas fortsatta väg mot EU-medlemskap. Europeiska rådet ska också behandla frågor om europeisk säkerhet och försvar, inklusive arbetet med att stärka unionens försvarsberedskap och motståndskraft mot hybridhot. I den kontexten driver regeringen på för att ytterligare begränsa ryska medborgares möjligheter att få visum som tillåter dem att resa in i EU. – Sverige kommer att fortsätta driva på för ett långsiktigt och kraftfullt stöd till Ukraina och för ökat tryck på Ryssland. Samtidigt är vi tydliga om att EU:s nästa långtidsbudget behöver vara ansvarsfull och återhållsam. Vi behöver en bättre, inte större, EU-budget, säger statsminister Ulf Kristersson. Vid mötet ska EU:s stats- och regeringschefer även hålla strategiska diskussioner om migration och EU:s framtida utvidgning. Därutöver väntas utvecklingen i Mellanöstern diskuteras, med fokus på regional säkerhet, sjöfart i Hormuzsundet och konsekvenser för globala försörjningskedjor.

Den 13 oktober träffar EU-minister Jessica Rosencrantz sina europeiska ministerkollegor i Allmänna rådet (GAC) i Luxemburg. På agendan står bland annat EU:s kommande långtidsbudget och förberedelser inför att EU:s stats- och regeringschefer möts i Europeiska rådet den 15–16 oktober. – Volymen i det nya förhandlingsbudet för EU-budgeten är fortfarande orimlig. Sverige kommer driva på för ytterligare nedskärningar. Dagens förslag skulle innebära en mycket stor höjning av Sveriges EU-avgift. Regeringen värnar svenska skattebetalares pengar och kommer fortsätta arbeta för att hålla nere EU-avgiften. EU behöver en bättre budget, inte en större, säger EU-minister Jessica Rosencrantz. Allmänna rådet har en central roll i att förbereda Europeiska rådets toppmöten. Under sitt möte den 13 oktober kommer EU-ministrarna bland annat att diskutera utkastet till slutsatser inför Europeiska rådets möte den 15–16 oktober. Slutsatserna väntas fokusera på konkurrenskraft, Ukraina, den fleråriga budgetramen, situationen i Mellanöstern, säkerhet och försvar, migration och utvidgning. Som en del av förberedelserna inför Europeiska rådet kommer EU-ministrarna också ta del av en lägesrapport om den gemensamma förklaringen om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2026 och färdplanen ”Ett Europa, en marknad”. Allmänna rådet kommer också att hålla en riktlinjedebatt om EU:s långtidsbudget för perioden 2028–2034. Därutöver kommer rådet uppmanas att godkänna slutsatser om inkluderande demokratiskt deltagande samt samhällets och lokalsamhällenas resiliens. Ministrarna kommer också att få en uppdatering om rättsstatssituationen i Ungern och under mötet väntas även det irländska EU-ordförandeskapet informera om förenklingsarbetet med fokus på kvarstående omnibusförhandlingar.

Fredagen den 16 oktober 2026 klockan 9 sammanträder regeringen med EU-nämnden inför möten i EU:s ministerråd för sysselsättningsfrågor, socialpolitiska frågor, hälso- och sjukvårdsfrågor samt konsumentfrågor. Regeringen rapporterar samtidigt från tidigare möten i samma ministerråd. Från regeringen deltar socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall och jämställdhetsminister Nina Larsson.

Riksdagens talman Andreas Norlén har idag tagit emot Magdalena Anderssons (S) rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Talmannen har därefter lagt fram Magdalena Andersson som förslag till statsminister för riksdagen. Talmannen har i dag den 13 oktober fått en rapport av Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson (S) om hennes uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda en regering som kan tolereras av riksdagen. – Vid mitt möte med Magdalena Andersson meddelade hon att hon för närvarande inte ser det som meningsfullt att fortsätta sondera. Jag har därefter lagt fram Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering, säger talman Andreas Norlén. Förslaget till statsminister lades fram samt bordlades i kammaren en första gång tisdagen den 13 oktober, vilket följs av en andra bordläggning onsdagen den 14 oktober. Förslaget prövas sedan av riksdagen torsdagen den 15 oktober klockan 12.00. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

I dag har riksdagen valt vilka ledamöter som under valperioden 2026–2030 ska ingå i krigsdelegationen, Nordiska rådets svenska delegation, riksbanksfullmäktige, Riksdagens överklagandenämnd, delegationen till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol samt den svenska delegationen till OSSE. Riksdagen valde enligt det förslag som valberedningen tagit fram efter nomineringar från partierna. Valberedningens förslag – ledamöter och suppleanter till sex riksdagsorgan, (pdf, 178 kB) Krigsdelegationen Krigsdelegationen kan vid behov ersätta riksdagen om Sverige skulle vara i krig eller krigsfara. Krigsdelegationen består av talmannen som ordförande och 50 ledamöter som väljs av riksdagen. Ledamöter • Magdalena Andersson (S) • Mattias Karlsson (M) • Nooshi Dadgostar (V) • Elisabeth Thand Ringqvist (C) • Morgan Johansson (S) • Matilda Ernkrans (S) • Samuel Gonzalez Westling (V) • Anna-Caren Sätherberg (S) • Daniel Bäckström (C) • Hanna Gunnarsson (V) • Fredrik Ahlstedt (M) • Ardalan Shekarabi (S) • Kerstin Lundgren (C) • Fredrik Lundh Sammeli (S) • Mattias Bäckström Johansson (SD) • Mikael Oscarsson (KD) • Annika Hirvonen (MP) • Fredrik Olovsson (S) • Fredrik Lindahl (SD) • Johanna Haraldsson (S) Riksbanksfullmäktige Riksbanksfullmäktige utser den direktion som leder Riksbanken. Riksbanksfullmäktige består av elva ledamöter som väljs av riksdagen. • Christian Carlsson (KD) • Jonas Jacobsson Gjörtler Suppleanter • Dennis Dioukarev (SD) • Ilona Szatmári Waldau • Mikael Eskilandersson (SD) Riksdagens överklagandenämnd Riksdagens överklagandenämnd prövar vissa beslut av Riksdagsförvaltningen, Riksbanken, Riksrevisionen och Justitieombudsmannen, JO. Nämnden består av en ordförande, en ersättare för ordföranden och fyra ledamöter som väljs av riksdagen. Inga-Lill Askersjö valdes till ordförande och Ulrik von Essen till ersättare för ordförande. • Patrik Lundqvist (S) • Mikael Damsgaard (M) • Anna Wallentheim (S) • Mikael Dahlkvist (S) • Mattias Eriksson Falk (SD) Nordiska rådets svenska delegation I Nordiska rådet samarbetar de nordiska ländernas parlament och regeringar. Den svenska delegationen består av 20 ledamöter som väljs av riksdagen. • Heléne Björklund (S) • Per-Arne Håkansson (S) • Caroline Täljeblad (V) • Catarina Deremar (C) • John E. Weinerhall (M) • Cecilia Engström (KD) • Rebecka Le Moine (MP) • Daniel Lyckestam (M) • Sandra Sönnergren (V) • Kjell-Arne Ottosson (KD) • Katarina Stenström Ros (M) • Martin Hallander (KD) • Karolina Widerberg (SD) • Camilla Mårtensen (L) • Liselotte Forsberg (SD) Den svenska delegationen till OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, är en sammanslutning för säkerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa. Den svenska delegationen till OSSE:s parlamentariska församling består av åtta ledamöter som väljs av riksdagen. • Håkan Svenneling (V) • Louise Thunström (S) • Janine Alm Ericson (MP) • Andreas Lennkvist Manriquez (V) • Leonid Yurkovskiy (SD) Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol, EU:s byrå för brottsbekämpning, kallas JPSG-Europol. Kontrollgruppen ska övervaka hur Europol sköter sitt uppdrag. • Fredrik Kärrholm (M) För mer information Riksdagsförvaltningens presstjänst, telefon: 08-786 62 00, e-post: [email protected]

Nordiska rådets 78:e session äger rum i Helsingfors den 26–29 oktober 2026. Temat är nordisk säkerhet. Den 27 oktober samlas även de nordiska statsministrarna och regeringsledarna inom ramen för Nordiska ministerrådet för en diskussion om ungdomar och sociala medier. Nordiska rådets session är Nordens största politiska toppmöte som varje år samlar bland annat talmän, statsministrar, regeringsledare, nordiska samarbetsministrar, fackministrar och parlamentariker från hela Norden. Temat för årets session, nordisk övergripande säkerhet, kommer att belysa hur de nordiska länderna kan samarbeta närmare kring sektorsövergripande totalberedskap för att möta en mer osäker värld. Statsministrarnas möte äger rum i anslutning till Nordiska rådets session under ledning av det danska och färöiska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. På mötet deltar även regeringsledarna för Färöarna, Grönland och Åland. Ledarna väntas bland annat diskutera hur de nordiska länderna kan agera gemensamt och nationellt för att säkerställa att barn och unga inte far illa kopplat till sociala medier och digitala plattformar. Ackreditering för media senast den 16 oktober Ackreditering till Nordiska rådets session är obligatorisk för journalister som vill följa sessionen på plats. Journalister som vill bevaka de nordiska statsministrarnas och regeringsledarnas möte den 27 oktober ackrediterar sig via samma länk senast fredag den 16 oktober: Länk till ackreditering (Nordiska ministerrådets webbplats) - extern webbplats,

Distributionsutredningen har undersökt behovet av förändringar avseende Teracoms samhällsuppdrag och marknätens organisation och finansiering. I dag överlämnade den särskilda utredaren Charlotte Ingvar-Nilsson sitt slutbetänkande till kulturminister Parisa Liljestrand. I juli 2025 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv till Distributionsutredningen, att med utgångspunkt i utredningens kartläggning av distribution av radio och tv i marknäten, analysera och vid behov lämna förslag på förändringar av Teracom AB:s samhällsuppdrag och marknätens organisation och finansiering framöver. Bakgrunden till tilläggsdirektivet var att public service är skyldiga att sända radio och tv i marknäten samt att infrastrukturen för marknäten ägs av det helstatliga företaget Teracom AB. Under 2025 och 2026 har kommersiella aktörer upphört med sina sändningar i marknätet för tv. Mot bakgrund av den förändringen fanns behov av en analys av om den befintliga modellen för marknäten fortfarande är ändamålsenlig och säkerställer ett effektivt utnyttjande av infrastrukturen. Utredningens uppdrag Regeringen beslutade i augusti 2024 att tillsätta en särskild utredare för att kartlägga distributionen av radio- och tv-program i marknäten och över internet och vid behov lämna förslag för en väl fungerande distribution över internet (dir. 2024:74). I juli 2025 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv att utredningen även skulle analysera och vid behov lämna förslag på förändringar av Teracom AB:s samhällsuppdrag och marknätens organisation och finansiering framöver (dir. 2025:69). I samband med beslutet förlängdes utredningstiden med ett år. I december 2025 överlämnade Distributionsutredningen sitt delbetänkande Distribution av radio och tv i det nya medielandskapet (SOU 2025:116). Där redovisar utredningen första delen av sitt uppdrag – att kartlägga distributionen av radio- och tv-program i marknätet och över internet och lämna förslag för en väl fungerande distribution över internet. Ett särskilt fokus lades på distributionen av och tillgängligheten till public service-företagens program.

Regeringen har i dag överlämnat en proposition till riksdagen med förslag på Sveriges bidrag till Natos samlade avskräckning och försvar under 2027. – Ryssland utgör det allvarligaste hotet mot Sveriges och våra allierades säkerhet. Genom fortsatta svenska bidrag till Natos avskräckning och försvar omsätter vi vår solidariska allianspolitik i handling och stärker vår egen och hela Natos säkerhet. Nu står Nato inför ett skifte där Europa tar ett betydligt större ansvar för sin egen säkerhet. Sverige tar sitt ansvar i det skiftet, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. – I det allvarliga säkerhetspolitiska läget som råder är det avgörande att Nato har en stark och trovärdig avskräcknings- och försvarsförmåga. Genom att bidra med svenska militära förband till Natos gemensamma försvar stärker vi alliansens förmåga att försvara sina medlemsländer. Det ökar säkerheten för både Sverige och våra allierade, säger försvarsminister Pål Jonson. I den proposition regeringen lämnat till riksdagen föreslås att regeringen under 2027 får sätta in svenska väpnade styrkor bestående av väpnade förband inom mark-, sjö- och luftdomänen för att kunna bidra till Natos samlade avskräckning och försvar. De bidrag som regeringen föreslår att Sverige ska kunna ställa till Natos förfogande består av: • Markförband till Natos framskjutna närvaro i Finland, där Sverige är ramverksnation, och i Lettland. • Marina förband till Natos marina styrkor. • Flygförband och markbaserad luftförsvarsförmåga till Natos integrerade luft- och robotförsvar. Under december 2026 planerar Sverige att bidra med luftvärnssystemet Patriot till Natos luftförsvarsinsats i Polen. Med förbehåll för riksdagens godkännande är avsikten att Sverige fortsatt kommer att bidra med Patriot till insatsen under våren 2027. • Markförband, specialförband, marina förband, flygförband och markbaserad luftförsvarsförmåga till andra operationer och aktiviteter som kan bli aktuella under året. Det svenska bidraget lämnas under 2027 inom de tidsangivelser och omfattning som följer av Natos planering.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari deltar i miljörådet den 12 oktober i Luxemburg. EU:s klimat- och miljöministrar ska diskutera kommissionens förslag om översyn av EU:s utsläppshandelssystem. De ska också enas om EU:s rådsslutsatser för FN:s möten om biologisk mångfald respektive klimat. Den 17 juli 2026 presenterade kommissionen sitt förslag till en översyn av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) genom ändringar i tre rättsakter. Ministrarna ska ge sin syn på förslagen genom en riktlinjedebatt. Översynen är den första delen av ett bredare lagstiftningspaket som syftar till att EU ska nå sitt utsläppsmål till 2040 samt säkerställa att EU ETS framöver kan stödja målet om klimatneutralitet senast 2050. Ministrarna ska också enas om rådsslutsatser inför FN:s partsmöten i höst. Det gäller dels partsmötet om biologisk mångfald, CBD COP 17 i Armenien den 19–30 oktober 2026, dels partsmötet om klimat, UNFCCC COP31 i Turkiet den 9–20 november. Rådslutsatserna utgör i första hand EU:s förhandlingsmandat, men används även för att kommunicera EU:s övergripande budskap, prioriteringar och målsättningar till omvärlden.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard deltar i dag i EU:s utrikesministermöte i Luxemburg. På dagordningen står säkerhetsaspekter av en utvidgad union, Rysslands aggression mot Ukraina och situationen i Mellanöstern. Under diskussionen om säkerhetsaspekter av EU:s utvidgning väntas utrikesministrarna belysa hur EU:s utvidgning påverkar det säkerhets- och försvarspolitiska området. – EU:s utvidgning är en investering i fred, demokrati, säkerhet, stabilitet och välstånd. Vi vill att fler länder väljer frihet framför förtryck och Bryssel framför Moskva, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Under rådsmötet diskuteras även Rysslands aggression mot Ukraina. – Ukraina närmar sig sin femte krigsvinter och vi ser brutala ryska attacker mot ukrainska städer, civila och kritisk infrastruktur. Därför är vår främsta uppgift just nu att hjälpa Ukraina att ta sig igenom vintern samtidigt som vi hittar lösningar på de långsiktiga finansieringsbehoven. Vi behöver se över hur vi kan använda de frysta ryska tillgångarna, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Under diskussionen om Mellanöstern väntas utrikesministrarna bland annat ta upp den maritima säkerheten i Hormuzsundet och Röda havet, samt ges en uppdatering om utvecklingen i Israel och Palestina med fokus på EU-stöd till de kommande palestinska valen.

EU-nämnden håller ett öppet sammanträde onsdagen den 14 oktober. Under sammanträdet samråder statsminister Ulf Kristersson (M) med EU-nämnden inför ett möte i Europeiska rådet 15–16 oktober 2026. Tid: 14–15.30 Plats: Skandiasalen, ingång från Mynttorget 1 Hitta till riksdagen Följ sammanträdet Sammanträdet i EU-nämnden är öppet för allmänhet och media och går att se direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv. Webb-tv: Öppet sammanträde i EU-nämnden Ledamöter EU-nämndens ledamöter Pressackreditering till riksdagen Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsblankett finns på riksdagens webbplats. Pressackreditering Återrapportering Återrapportering från mötet i Europeiska rådet sker den 20 oktober. Kontaktperson för media Kontaktperson är Jerker Stattin, kanslichef EU-nämndens kansli, telefon: 08-786 41 93, e-post [email protected]

Den 14–15 oktober hålls allmänpolitisk debatt i riksdagen. Under debatten får varje ledamot tillfälle att tala i valfritt ämne. Årets allmänpolitiska debatt hålls på teman som bland andra klimat, miljö och energipolitik, närings- och regionalpolitik samt demokrati, sjukvård och välfärdsfrågor. Tid: Onsdag den 14 oktober klockan 9, torsdag den 15 oktober klockan 12 Plats: Kammaren, Allmänhetens entré, Riksgatan 3, Stockholm Hitta till riksdagen Den allmänpolitiska debatten är öppen för allmänhet och media och går att följa via riksdagens webb-tv, direkt och i efterhand. • Talarlista med debattregler 14 oktober • Talarlista med debattregler 15 oktober • Webb-tv: Allmänpolitisk debatt Om allmänpolitisk debatt I den allmänpolitiska debatten får varje ledamot tillfälle att tala i valfritt ämne. Debatten äger vanligen rum på hösten, efter allmänna motionstiden. Den pågår vanligen i flera dagar. Om och när en allmänpolitisk debatt ska hållas beslutas av riksdagens talman efter samråd med gruppledarna för riksdagspartierna. För mer information För mer information kontakta riksdagsinformation, telefon: 020-349 000, e-post: [email protected]

Som ny riksdagsledamot för Liberalerna och ledamot i kulturutskottet vill Cecilia Prins stärka ungas läsning, ge kulturen bättre förutsättningar och värna fria, oberoende medier. Hon tar med sig erfarenheter som frisörmästare, yrkeslärare och sociolog – och en kärlek till böcker som följt henne sedan barndomen. För Cecilia Prins är kulturen en viktig del av både människors vardag och ett öppet, demokratiskt samhälle. Nu får kulturfrågorna en central plats i hennes arbete i riksdagen genom uppdraget i kulturutskottet. Kulturen är det osynliga kitt som håller vårt samhälle samman; den ger oss en gemensam kompass, fördjupar vår empati och är en fantastiskt vacker del av livet som gör vår tillvaro rikare. Som tidigare yrkeslärare har hon på nära håll sett vilken betydelse språket, konsten och bildningen har för unga människors möjligheter. Det är erfarenheter som hon tar med sig in i kulturpolitiken. Bokmal som vill väcka läshunger Cecilia har varit en bokmal sedan hon lärde sig läsa. Därför är ungas läsning en fråga som engagerar henne särskilt. Jag har själv varit en bokmal sedan jag lärde mig läsa, och därför smärtar den rådande läskrisen mig djupt. Hon ser läsförståelse som en demokratisk rättighet. Att kunna läsa och förstå texter ger människor möjlighet att ta till sig kunskap, bilda sig en egen uppfattning och delta i samhällslivet. Genom Liberalernas nationella läshungersatsning vill Cecilia sätta den tryckta boken i fokus. Hon vill också driva ett rejält bibliotekslyft som ger resurser till starka folkbibliotek och bemannade skolbibliotek över hela landet. Kultur för alla – med frihet för konsten Cecilia vill arbeta för ett nationellt kulturlyft som ger skaparkraften bättre förutsättningar. Tillgången till kultur ska inte avgöras av hur mycket pengar man har eller var man bor. För henne hör tillgänglighet och konstnärlig frihet ihop. Offentliga medel ska stödja den fria konsten, samtidigt som politiken håller avstånd till innehållet. Även mediernas oberoende är en central fråga. Cecilia vill värna ett starkt, brett och oberoende public service. Mediernas uppgift är att granska makten, inte styras av den. Att skydda det fria ordet och den fria kulturen är att skydda vårt demokratiska immunförsvar. Människors berättelser väckte engagemanget Intresset för politik väcktes tidigt. Som barn hade Cecilia en äldre, politiskt aktiv kvinna som förebild, som uppmuntrade henne att själv satsa på politiken. När barnen var små gick tiden framför allt till familjen, föreningslivet och föräldraföreningar. När de blev äldre tog hon steget till ett aktivt politiskt engagemang. Arbetet som frisör och yrkeslärare hade då gett henne många möten med människor. Deras berättelser, och det hon själv såg och upplevde, väckte viljan att påverka samhället. I Vänersborg har hon som ordförande och gruppledare för Liberalerna haft flera kommunala uppdrag. Hon har bland annat arbetat för större ungdomsinflytande och för att förhindra nedläggningen av ett särskilt boende som både de boende och personalen ville behålla. Även kompetensförsörjning, yrkesutbildningar och kvinnors företagande är viktiga frågor för henne. Med hemregionen Fyrbodal som utgångspunkt vill hon också se ökad elproduktion som skapar förutsättningar för investeringar. Kreativitet och bildning i vardagen Cecilia bor med sin man Anders i ett hus från 1925 i Vänersborg. Familjen omfattar två vuxna barn, två bonusbarn och labradoodlen Phoebe. Hon är utbildad frisör och frisörmästare, har en yrkeslärarexamen och en filosofie kandidatexamen i sociologi. Kombinationen av praktiskt arbete och teoretiska studier är något hon uppskattar. Jag är en praktiker och teoretiker på samma gång. Hemma tar Cecilia och Anders gärna sig an kreativa projekt. Hon läser, reser för att upptäcka nya platser och lära känna människors vardag, och går på konserter och föreställningar med familjen. Kulturen som hon vill stärka politiskt är också en självklar del av hennes eget liv.

Den 12–17 oktober reser finansminister Elisabeth Svantesson till Bangkok för att delta i IMF:s och Världsbankens årsmöten. Finansministern leder sitt sista möte som ordförande i Världsbankens och IMF:s utvecklingskommitté som är institutionernas gemensamma ministerforum för utvecklingsfrågor. – Jag ser fram emot resan och att få leda mitt sista möte i kommittén. Det är en unik mötesplats där kollegor från hela världen möts och diskuterar lösningar för jobbskapande och tillväxt. För Sverige har ordförandeskapet varit en viktig plattform för att påverka den globala ekonomiska agendan i en tid av stor global osäkerhet, säger finansminister Elisabeth Svantesson. Under årsmötena diskuteras det världsekonomiska läget, förutsättningar för ekonomisk utveckling och risker i den globala ekonomin. Världsbanken kommer att fokusera på hur man kan mobilisera mer privat kapital för att skapa jobb, medan IMF kommer fokusera på globala ekonomiska obalanser, stigande statsskuldsräntor och AI:s ekonomiska konsekvenser. Finansministern kommer att ha möten med bland annat Världsbankens president Ajay Banga och Ukrainas finansminister Sergii Marchenko. Hon kommer även att delta i ett rundabordssamtal om det finansiella stödet till Ukraina. I den svenska delegationen till Bangkok ingår representanter från Utrikesdepartementet, Swedfund och Riksbanken.

Som ledamot i riksdagens försvarsutskott vill Willhelm Sundman ta vara på erfarenheterna från försvarsindustrin och Försvarsmaktens verksamheter i Örebro län. Efter sex år som regionråd tar han också med sig erfarenheten av att samla andra och hitta lösningar. Målet är politik som gör skillnad i människors liv. Willhelm Sundman gick med i dåvarande Folkpartiet under gymnasietiden. Han kände att han inte längre kunde sitta på läktaren och titta på. Politik för mig har alltid handlat om att engagera sig och våga ta ställning för det man tror på. Engagemanget förde honom genom ungdomsförbundet och studentförbundet vidare till partiorganisationen. De senaste sex åren har han varit regionråd för Liberalerna i Region Örebro län. Nu fortsätter arbetet i riksdagen, där han är ordinarie ledamot i försvarsutskottet. Försvarsfrågorna har en tydlig koppling till hembygden För Willhelm Sundman har försvarsuppdraget en stark förankring i Örebro län. Försvarsindustrin i Karlskoga, försvarsmaktens verksamheter och hemvärnet knyter länet till både Sveriges säkerhet och stödet till Ukraina. Det gör uppdraget särskilt intressant för mig som kommer från Örebro län. Här finns Saab och BAE Systems i Karlskoga, FMTIS i Örebro och A9 i Villingsberg. Jag vill föra in deras erfarenheter och behov i riksdagens arbete. Det vi bygger upp här bidrar till vår egen trygghet och till Ukrainas möjligheter att försvara sin frihet mot Rysslands invasionskrig. Han vill ha nära kontakt med verksamheterna och deras medarbetare. Deras erfarenheter blir viktiga i arbetet med att stärka försvaret och skapa förutsättningar för fler kvalificerade arbetstillfällen i länet. Samlade oppositionen för vårdcentralerna Från regionpolitiken är Willhelm särskilt stolt över arbetet för att rädda två vårdcentraler. Liberalerna lyckades samla hela oppositionen bakom att bevara dem. Enligt Willhelm hade styret inte räknat med att oppositionspartierna skulle komma överens. Genom samtal och ett gemensamt mål kunde de ändå påverka beslutet och göra vardagen bättre för invånare i länet. Det är sådana resultat han vill fortsätta arbeta för. Frågor som gör skillnad i människors liv. Det kan vara allt ifrån en vardag som fungerar till en framtid som är värd att arbeta för. Inför mandatperioden vill han att Liberalerna tydligare visar hur partiets förslag förbättrar människors vardag, oavsett var i landet de bor. Politiken måste komma närmre människorna i sitt vardagliga liv. Svampplockning och frisinnat engagemang Willhelm Sundman är 34 år och bor med sin sambo i Örebro. Han har en masterexamen i politik från Uppsala universitet och har arbetat på Skatteverket, bland annat med inkommande ärenden på tyska. På fritiden plockar han gärna svamp och lagar mat. Han är vegan och ordförande i Föreningen frisinnad tidskrift, som ger ut Frisinnad Tidskrift. Att företräda Liberalerna i riksdagen beskriver han som både roligt och hedrande. – Det känns otroligt kul och hedersamt. Inför mandatperioden hoppas han på ett friare Sverige där människor får större möjlighet att bestämma över sina egna liv.

Riksdagens talman Andreas Norlén möter Magdalena Andersson (S) tisdagen den 13 oktober klockan 11.00. Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor. Sonderingsuppdraget skulle ursprungligen redovisas måndagen den 12 oktober, men Magdalena Andersson har anhållit om att i stället få redovisa sitt uppdrag under tisdagen, vilket talmannen gått med på. Efter mötet kommer talmannen att överlägga med de vice talmännen om den fortsatta processen. Information om en eventuell pressträff med talman Andreas Norlén efter dessa möten lämnas senare. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

För Louise Minnhagen är fungerande transporter och kommunikationer både en vardagsfråga och en beredskapsfråga. Som skärgårdsbo och flygledare med lång chefserfarenhet vill hon bidra till ett Sverige som fungerar också under påfrestningar. Nu tar hon plats i riksdagen som ersättare för Liberalerna. På nyårsdagen 2017 började Louise Minnhagen året med att infria ett löfte till sig själv. Det första hon gjorde när hon vaknade var att bli medlem i Liberalerna. Hon hade länge varit politiskt intresserad, men några händelser fick henne att ta steget. Under flyktingvågen 2015 hjälpte hennes kör till att ordna sovplatser för nyanlända på golvet i lokalen där de just haft körrepetition. Därefter kom Brexit och Donald Trumps första valseger. Louise kände att hon behövde göra något och bestämde sig för att gå med i det parti hon stod närmast. Sedan dess har engagemanget omfattat både lokalpolitik och föreningsuppdrag inom Liberalerna och Liberala Kvinnor. Hon har bland annat varit gruppledare i Bromma stadsdelsnämnd och haft uppdrag inom stadsbyggnad, klimat och miljö i Vaxholm. Erfarenheter från luften och skärgården Louise Minnhagen är flygledare och har arbetat inom LFV sedan 1993, som chef sedan 1999. Parallellt med arbetet har hon bland annat studerat ledningsvetenskap vid Försvarshögskolan, risk- och beslutsanalys samt projektledning. Hon har också gjort värnplikten och genom yrkeslivet arbetat nära Försvarsmakten. Erfarenheterna tar hon med sig till de frågor hon helst vill driva: infrastruktur, beredskap och totalförsvar. Sverige behöver fungera också när samhället utsätts för påfrestningar. Då måste transporter, kommunikationer och samhällsviktiga verksamheter vara robusta i hela landet. För Louise handlar fungerande infrastruktur också om friheten att kunna bo och arbeta utanför storstäderna. Själv bor hon på Rindö utanför Vaxholm, en ö med endast färjeförbindelse. Som skärgårdsbo vet jag hur avgörande fungerande förbindelser är i vardagen och hur viktiga de blir i en kris. Stolt över jämställdhetsarbetet När Louise blickar tillbaka på sitt politiska arbete lyfter hon särskilt fram jämställdhetsfrågor som hon varit med och drivit genom Liberala Kvinnor och som senare blivit Liberalernas och regeringens politik. Inför mandatperioden ser hon skolan som en självklar prioritering för partiet. Hon vill också fortsätta driva klimatomställningen med forskning och ny teknik som utgångspunkt, förbättra företagens möjligheter att växa och skapa jobb samt stärka Sveriges säkerhet och robusthet. Uppdraget i riksdagen tar hon sig an med tacksamhet. Det känns väldigt hedersamt och stort. Jag är mycket tacksam för förtroendet. Som ersättare hoppas hon kunna bidra med stabilitet under regeringsbildningen. Om den drar ut på tiden vill hon också att hennes erfarenheter och kunskaper ska komma till användning. Louise Minnhagen är 57 år och bor med sin man på Rindö. Tillsammans har de en 25-årig son som bor med sin flickvän i Bromma, där han växte upp. Louise har också ett stort travintresse och går då och då på Solvalla.

Som praktikant hos oss jobbar du i EU:s kärna och deltar i vårt arbete med att göra liberal politik mer känd och och synlig. Samtidigt är du med och tar ansvar för vårt kontor. Vi söker dig som är i slutet av din utbildning, med fördel på masternivå. Du är självständig och drivande, noggrann, nyfiken, prestigelös och har ett gott omdöme. Utmärkta kunskaper i svenska och engelska är ett krav. Du tycker om att skriva och har fingertoppskänsla för att kommunicera politiska budskap på ett begripligt och engagerande vis. Praktiken ställer höga krav på flexibilitet och att snabbt kunna sätta sig in i nya frågeställningar och situationer. Du tycker om att samarbeta med kollegorna och trivs i en internationell miljö där förutsättningarna snabbt kan ändras. Arbetstempot är mycket högt och följer parlamentets agenda och du måste vara beredd på att du ibland kommer att behöva arbeta obekväma arbetstider. Du delar självklart Liberalernas värderingar. Erfarenhet av politiskt arbete och engagemang i Liberalerna eller närstående organisationer är meriterande. Praktiken sker huvudsakligen vid Liberalernas kansli i Europaparlamentet i Bryssel, men resor till Strasbourg kan förekomma. För praktiken utgår ersättning, men du är själv ansvarig för att finansiera ditt boende i Bryssel. Om du har frågor om hur det är att praktisera på Liberalernas Brysselkansli kontakta: [email protected] Vi vill ha din ansökan senast den 1/11. Skicka din ansökan; ett personligt brev, samt CV till: [email protected] Vi ser fram emot din ansökan!

Debattartikel av Jimmie Åkesson Under gårdagen publicerades en debattartikel av Jimmie Åkesson i Expressen om de nya utskottsplaceringarna, Tidösamarbetet och partiets fortsatta riktning. Här är ett utdrag ur artikeln: ”Paradoxen är dock att Sverigedemokraterna under de här åren allt mer kommit att uppfattas som ett borgerligt högerparti. Samtidigt har moderata och kristdemokratiska ministrar kunnat ta åt sig äran för reformer som man från början inte velat genomföra. Reformer som vi behövt stånga oss blodiga i förhandlingar för, för att få igenom. Många av dessa hade aldrig blivit verklighet om det inte vore för oss. De borgerliga partierna har helt enkelt saknat förmåga eller vilja att på egen hand driva igenom avgörande delar av Tidöpolitiken.”

Moderaternas Ulf Kristersson är den partiledare som svenska folket har störst förtroende för. Det visar en mätning från Novus. I samma mätning rasar svenskarnas förtroende för Socialdemokraternas Magdalena Andersson. ”Det är dramatiska förändringar i svenska folkets förtroende för partiledarna”, konstaterar Torbjörn Sjöström, vd på Novus i rapporten Novus Partiledareförtroende – oktober 2026. Förtroendet för Moderaternas partiledare Ulf Kristersson ökar med 7 procentenheter vilket innebär att han har högst förtroende av samtliga partiledare (42 procent). Magdalena Anderssons förtroende minskar istället 11 procentenheter jämfört med mätningen i augusti vilket innebär att hon för första gången i Novus mätningar inte toppar förtroendelistan. Magdalena Anderssons dramatiska förtroenderas innebär att Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch passerar Magdalena Andersson. Hennes förtroende ökar med 3 procentenheter och landar på 39 procent. ”Det är alltså sensationella förändringar efter den här valrörelsen”, skriver Novus i rapporten och ger en förklaring till den statistiskt säkerställda förändringen: ”Efter ett val där S gjorde en mycket svag valrörelse ser vi att en av orsakerna är att förtroendet för partiledaren har rasat. M gjorde däremot en mycket stark slutspurt”. Här är hela listan över svenska folkets förtroende för partiledarna • 1 Ulf Kristersson (M), 42 procent (+7) • 2 Ebba Busch (KD), 39 procent (+3) • 3 Magdalena Andersson (S), 35 procent (-11) • 4 Jimmie Åkesson (SD), 31 procent (-1) • 5 Amanda Lind (MP), 25 procent (+5) • 6 Simona Mohamsson (L), 22 procent (+11) • 7 Elisabeth Thand Ringqvist (C), 18 procent (+3) • 8 Daniel Helldén, (MP), 15 procent, (±0) • 9 Nooshi Dadgostar (V), 9 procent, (-5)

Lärare ser positiva effekter av det nationella mobilförbudet i skolan, rapporterar SVT. Sedan Liberalernas mobilförbud trädde i kraft höstterminen 2026 har grundskolan varit mobilfri under hela skoldagen. Svenska elever blir mer distraherade av digitala verktyg än genomsnittet i OECD. Samtidigt har alltför många elever svårt att tillgodogöra sig grundläggande kunskaper. Liberalerna har länge arbetat för att minska distraktionerna i klassrummet och ge undervisningen större utrymme. Nu är den mobilfria skolan verklighet. Sammanfattning • Sedan Liberalernas mobilförbud trädde i kraft höstterminen 2026 har grundskolan varit mobilfri under hela skoldagen. • Inför förbudet ifrågasattes bland annat hur väl det skulle fungera i praktiken och om det skulle ge positiva effekter på skolresultaten. • Nu rapporterar SVT att m obilförbudet har bidragit till en lugnare klassrumsmiljö och gjort det lättare för eleverna att fokusera på undervisningen. Lärarna får dessutom mer effektiv lektionstid när de slipper samla in mobiltelefonerna efter varje rast. • I skolan ska eleverna möta läraren och undervisningen, inte ständiga notiser från mobilen. Lärare märker skillnad efter mobilförbudet Från och med höstterminen 2026 gäller ett nationellt mobilförbud i grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Elevernas mobiltelefoner blir insamlade vid skoldagens början och återlämnade när skoldagen är slut. Enligt SVT märker lärare nu positiva effekter, både under lektionerna och på rasterna. Bästa beslutet någonsin, säger läraren Sara Nilsson till SVT. Mobilförbudet har bidragit till en lugnare klassrumsmiljö och gjort det lättare för eleverna att fokusera på undervisningen. Lärarna får dessutom mer effektiv lektionstid när de slipper samla in mobiltelefonerna efter varje rast. Fokus på kunskap, inte chattnotiser För Liberalerna handlar mobilförbudet om att skapa bättre frusättningar för lärande och kunskap. Skolan ska vara en plats där elever får arbetsro, utvecklar sina färdigheter och ges möjlighet att nå så långt som möjligt. När mobiltelefonerna inte längre distraherar under skoldagen får eleverna bättre förutsättningar att fokusera på läsning, skrivning och matematik. En mobilfri skolmiljö bidrar dessutom till ökad trygghet, minska risken för kränkningar via sociala medier och ge mer utrymme för fysisk aktivitet och gemenskap under rasterna. Mobilförbudet är en del av Liberalernas arbete för en kunskapsskola där lärarna får större möjligheter att undervisa och eleverna får bättre förutsättningar att lära sig. I skolan ska eleverna möta läraren och undervisningen, inte ständiga notiser från mobilen.

En statlig utredning föreslår nya regler för att stärka patientsäkerheten och stoppa välfärdsbrott inom hälso- och sjukvården. Bland förslagen finns krav på tillstånd för privata vårdgivare och andra åtgärder för stärkt kontroll, uppföljning och tillsyn av verksamheter. – Välfärdsbrott är alltid mycket allvarliga. Men när det kommer till hälso- och sjukvård handlar det också om människors liv och hälsa, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann. Problemen med oseriösa och kriminella aktörer inom vården har ökat och brotten har blivit mer avancerade. Det leder till stora kostnader för samhället och kan innebära att patienter kommer till skada. I april förra året tillsatte regeringen en utredning för att se över vilka åtgärder som behövs för att öka patientsäkerheten och minska brottsligheten inom hälso- och sjukvården. Utredningen lämnar nu över betänkandet Stärkt patientsäkerhet och ökad motståndskraft (SOU 2026:61). Ett av utredningens förslag är att privata vårdgivare ska behöva tillstånd för att bedriva hälso- och sjukvård eller estetisk verksamhet. Syftet är både att göra det svårare för oseriösa aktörer att etablera sig och att stärka patientsäkerheten. En tillståndsplikt skulle också ge myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ytterligare ett verktyg i sin tillsyn, genom att vårdgivare förutom att hålla god kvalitet även måste vara lämpliga. Utredningen föreslår också att privata vårdgivare ska lämna mer information till regionerna. Det ska göra det lättare att följa upp verksamheterna och upptäcka fel och missbruk. Dessutom föreslås att regionernas kontroll- och uppföljningsansvar för vårdgivare som omfattas av den nationella taxan förtydligas samt att regionerna får utökade sanktionsmöjligheter vid bristande kvalitet. Vad är en statlig utredning? Innan regeringen lägger fram ett lagförslag tillsätts ofta en särskild utredare eller en kommitté som får i uppdrag att utreda en viss fråga. Utredaren eller kommittén lämnar sitt svar i form av ett betänkande som brukar omnämnas SOU.

Den 13 oktober inleds Natos årliga övning Steadfast Noon. Sverige deltar i övningen med stridsflyg (JAS 39 Gripen) och personal från Försvarsmakten. Steadfast Noon är en årligen återkommande rutinövning som syftar till att säkerställa att Natos kärnvapenavskräckning förblir trovärdig och effektiv. I övningen deltar bland annat allierat stridsflyg med förmågan att bära kärnvapen, så kallade Dual Capable Aircraft. Inga skarpa kärnvapen används i övningen.​ – Natos avskräckning och försvar bygger på en kombination av olika förmågor inklusive kärnvapen. Syftet med kärnvapenförmågan är ytterst att bevara freden, förhindra utpressning och avskräcka aggression. Genom att delta i Steadfast Noon bidrar Sverige till hela alliansens säkerhet, säger statsminister Ulf Kristersson. Försvarsmakten deltar i övningen med JAS 39 Gripen och personal. Syftet är bland annat att öva konventionellt stöd till Natos kärnvapenavskräckning. I år genomförs övningen i Italien. ​​– I Steadfast Noon övar Sverige tillsammans med andra allierade på att bidra med konventionellt stöd till Natos kärnvapenavskräckning. Det är en rutinövning som visar Natos förmåga och beredskap att skydda samtliga allierade, säger försvarsminister Pål Jonson.​

Efter en mandatperiod utanför riksdagen är Roger Haddad tillbaka som ledamot för Västmanland. Med sig har han erfarenheten från många år i kommunpolitiken i Västerås och en valrörelse där äldreomsorgen tog stor plats. Nu vill han driva frågor om trygghetsfrågor. Skolfrågorna var en viktig anledning till att Roger Haddad en gång engagerade sig politiskt. Men också Liberalernas mångåriga internationella engagemang för demokrati bidrog till att han valde partiet. Sedan dess har han varit aktiv kommunpolitiker i Västerås under många år och tidigare suttit i riksdagen. När Liberalerna nu åter har fått ett riksdagsmandat i Västmanland återvänder han efter en mandatperiods uppehåll. Att återigen få väljarnas förtroende betyder mycket. Oerhört hedrande inte minst att bli personvald från Västmanland efter en mycket fin lokal valrörelse. Stolt över kampen för servicehusen När Roger Haddad blickar tillbaka på den lokala valrörelsen är det särskilt arbetet för äldreomsorgen som han lyfter fram. Liberalerna drev kravet att rädda Västerås servicehus, en form av mellanboende för äldre. Lokalt i valrörelsen har det varit vårt krav att rädda servicehusen i Västerås som är ett mellanboende för äldre men också att vi bidrog till att äldreomsorgen blev en valfråga. Äldreomsorgen är också ett område där han vill att Liberalerna breddar sitt arbete under den kommande mandatperioden. Tillsammans med skolan och trygghetsfrågorna hör den till hans främsta prioriteringar. För partiet ser han arbetet mot utanförskap och kriminalitet som centralt, liksom elevernas rätt till bra undervisning och ökad studiero. Vill få fart på riksdagsarbetet Inför mandatperioden hoppas Roger Haddad att en regering snart kommer på plats så att riksdagsarbetet och debatterna kan komma igång som vanligt. Han ser en risk för att viktiga reformer tappar fart om regeringsbildningen drar ut på tiden. Han framhåller också att läget begränsar ledamöternas möjligheter att använda flera av riksdagens instrument för att utkräva ansvar. Jag hoppas att vi snart får en regering på plats så att riksdagsarbetet och debatterna kommer igång som vanligt. Roger Haddad är 48 år och bor med sin familj i Västerås. Han har en politices magisterexamen i statsvetenskap och talar arabiska, svenska, engelska och franska, samt lite skoltyska.

I dag, torsdag den 8 oktober kl. 14.00, presenterar finansminister Elisabeth Svantesson en ny prognos för den ekonomiska utvecklingen. Tid: 8 oktober 2026 kl. 14.00 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Regeringens pressrum, Rosenbad. Ingång Drottninggatan 1. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast den 8 oktober kl. 13.00 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpassering. Inpassering från kl. 13.30. Deltagande sker i mån av plats. Webb-tv Du kan följa sändningen direkt eller se den i efterhand på regeringen.se eller på Regeringskansliets Youtubekanal. • Regeringskansliets Youtubekanal - extern webbplats, • Information om regeringens pressträffar Anmälan till pressträff den 8 oktober - extern webbplats - extern webbplats,

Riksdagen ska välja ny justitieombudsman (JO). Det är konstitutionsutskottet (KU) som har ansvaret för att förbereda riksdagens val, och KU inleder nu det förberedande arbetet. JO-ämbetet har en lång historisk tradition. Ämbetet grundades 1809 och riksdagen valde den första justitieombudsmannen 1810. Till JO kan alla vända sig som tycker att en myndighet har behandlat dem felaktigt. De fyra justitieombudsmännen väljs av riksdagen var för sig för en period av sex år och kan väljas om. Varje ombudsman svarar för tillsynen inom sitt ansvarsområde. Han eller hon är helt självständig i sitt arbete och i sina beslut, ingen justitieombudsman kan påverka de andras ärenden. Den nya justitieombudsmannen ska ersätta Katarina Påhlsson som slutar vid årsskiftet 2026/27. Så går valet till Riksdagens val av ny justitieombudsman förbereds av KU. KU:s beredningsdelegation, som består av en ledamot från varje parti, tar fram kandidater. Beredningsdelegationen kan också bli kontaktad av eller informerad om tänkbara kandidater. När KU har beslutat om en kandidat lämnas förslaget till riksdagens kammare som väljer justitieombudsman. Information om JO Information om JO:s uppdrag finns på riksdagens och Justitieombudsmannens webbplatser. • Riksdagens ombudsmän, JO • Justitieombudsmannens webbplats För mer information • Peder Nielsen, kanslichef konstitutionsutskottet, telefon 08–786 40 72, 072-585 91 71 • Riksdagsförvaltningens presstjänst, 08-786 62 00

Moderaternas podcast Ring statsministern är nominerad till Guldörat 2026, radio- och poddbranschens årliga pris. Nomineringen är ett erkännande för ett format där människor från hela Sverige har kunnat ringa och prata direkt med statsminister Ulf Kristersson. Sedan lanseringen i slutet av januari har Ring statsministern tagit emot nästan 2 800 samtal och mejl från lyssnare runt om i landet. Podden har publicerats i både ljud- och videoformat och nått över 10 miljoner visningar i sociala medier. – Det här var en ganska djärv idé från början. Att låta vanliga människor ringa statsministern, låta ett externt produktionsbolag välja vilka som kommer fram och sedan inte veta vilka frågor som väntar är, ärligt talat, lite läskigt när man arbetar med politisk kommunikation. Men det var också hela poängen. Vi ville göra något på riktigt, där det oväntade fick hända. Att Ring statsministern nu nominerats till Guldörat är ett väldigt fint kvitto på att det var värt att våga släppa kontrollen, säger Martin Borgs, Moderaternas valledare och biträdande partisekreterare. I programmet har lyssnare kunnat ställa frågor direkt till statsministern. Samtalen har handlat om allt från elpriser, pensioner och brottslighet till varför det föds färre barn, men också mer personliga frågor om vardag, öl och hudvårdsrutiner. Frågeställarna har kommit från över 50 orter, från Boden och Luleå i norr till Malmö och Ängelholm i söder, samt från svenskar utomlands. Ring statsministern produceras av Moderaterna tillsammans med Munck Aerospace Engineering. Guldörat delas ut den 20 oktober. Ring statsministern

Kampen mot utanförskap och hedersförtryck står i centrum för Mauricio Rojas politiska engagemang. För docenten och författaren från Lund handlar uppdraget i riksdagen om att bidra till ett friare och mer inkluderande Sverige. Och för Liberalerna ser han en uppgift som sträcker sig långt bortom nästa val. Mauricio Rojas beskriver sin politiska bakgrund som en lång resa. Den har gått från Chile till Sverige, men också från revolutionsromantiska drömmar till liberalismen. Det som förde honom till liberalismen var den lilla människans utsatthet och insikten om utopiernas farlighet. I dag är integrations- och demokratifrågor de områden han är mest stolt över att ha drivit. När han nu företräder Liberalerna i riksdagen vill han framför allt arbeta mot utanförskapet, med särskilt fokus på hedersförtrycket, och fortsätta sitt engagemang för demokratin. Friheten behöver försvaras På frågan om vad som är viktigast för Liberalerna att driva under mandatperioden svarar Mauricio Rojas: Kampen mot den nya ofriheten som växer runt om i utanförskapets Sverige. Det är ett arbete som knyter samman hans prioriterade frågor: integration, demokrati och människors möjlighet att bestämma över sina egna liv. Han ser uppdraget i riksdagen som både ett stort ansvar och en möjlighet att göra skillnad. Stort ansvar och fantastisk möjlighet att bidra till ett friare och mer inkluderande Sverige. Inför mandatperioden tror han att Sverige står inför avgörande vägval för landets fortsatta utveckling. Hans förhoppning är ett friare Sverige där människor får mer att bestämma om själva. Från Santiago till Lund Mauricio Rojas är född i Santiago de Chile, docent i ekonomisk historia och författare. I dag bor han i Lund med sin fru och har nästan alla sina barn och barnbarn i närheten. Den långa resan till liberalismen präglar också hans syn på partiets uppgift. Att företräda frihetens idéer innebär, menar han, att ha större ambitioner än att klara nästa val. Ett parti som företräder frihetens idéer får inte nöja sig med att överleva från val till val.

Regeringen har i dag beslutat om en proposition med syfte att Sverige ska ansluta sig till det så kallade BBNJ-avtalet. Avtalet handlar om att skydda biologisk mångfald i havsområden utanför nationell jurisdiktion. I propositionen har regeringen nu lämnat förslag om att Sverige ansluter sig till avtalet, att en ny lag införs samt om vissa ändringar i miljöbalken. – Världshaven får inte vara laglösa vidder där livet under ytan lämnas åt sitt öde. Det här avtalet är en historisk seger för allt från havssköldpaddor och valar till de minsta organismerna i havens djup. Sverige har varit med och drivit fram ett av de viktigaste globala miljöavtalen sedan Parisavtalet, och nu tar vi nästa avgörande steg. Efter nästan 20 år av förhandlingar har världen enats om att ge livet i våra oceaner ett starkare skydd. Sverige har varit en drivande kraft bakom avtalet och nu tar vi nästa steg för att omsätta de stora orden i verklig handling, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. – Haven är en av våra viktigaste resurser. Genom att ta nästa steg mot svenskt tillträde till det globala havsavtalet bidrar vi till att stärka skyddet av den biologiska mångfalden i världshaven. Det är ett viktigt steg för ett fördjupat internationellt samarbete och för att kommande generationer ska få ärva friska och levande hav, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Sverige hade som ordförande i EU en viktig roll i förhandlingarna när avtalet efter nära två decennier av förhandling kunde antas i juni 2023. Avtalet ger kraftigt förbättrade möjligheter att skydda den biologiska mångfalden i havsområden bortom nationell jurisdiktion. Det är också ett stort steg i rätt riktning för att nå FN:s mål att skydda 30 procent av havets yta till 2030. Regeringen överlämnar nu propositionen till riksdagen, som måste godkänna avtalet för att Sverige ska tillträda. Bakgrund I FN påbörjades 2004 en process för att öka skyddet för den biologiska mångfalden i havsområden utanför nationell jurisdiktion och hantera utmaningar som klimatförändringar och exploatering av naturresurser. Det följdes av nära 20 års diskussioner, expertarbete och mellanstatliga förhandlingar. År 2017 inleddes formella förhandlingar om ett juridiskt bindande avtal inom ramen för FN:s havsrättskonvention (UNCLOS). I juni 2023 kunde slutligen en överenskommelse mellan 193 länder nås. Sverige undertecknade avtalet i september 2023. Det trädde i kraft den 17 januari 2026 efter att 60 länder ratificerat det. Drygt 100 länder har nu ratificerat avtalet, inklusive majoriteten av EU:s medlemsländer. Även EU som organisation har anslutit sig avtalet. Avtalet skapar förutsättningar för att nå Kunming-Montreal-ramverkets globala mål om att skydda 30 procent av havet till år 2030. Endast cirka 10 procent av hela världshavet är i dag skyddat, och mindre än 2 procent av de havsområdena som ligger utanför nationell jurisdiktion.

– I en orolig ekonomisk omvärld står Sverige stabilt, säger finansminister Elisabeth Svantesson. Återhämtningen i svensk ekonomi fortsätter och BNP växte snabbt andra kvartalet 2026, konstaterar finansminister Elisabeth Svantesson på en pressträff. – Vi bedömer att vi har kommit en bra bit på vägen i återhämtningen ur lågkonjunkturen och att ekonomin är i balans 2027. Återhämtningen på arbetsmarknaden väntas följa efter, med en arbetslöshet som sjunker under andra halvåret 2026 och under 2027, säger hon. Stark utveckling i svensk ekonomi Vi ser ett starkt utfall för det andra kvartalet 2026 och en bred uppgång i svensk ekonomi. Hushållen tror mer på framtiden och har en mer positiv syn på ekonomin, det är en styrka för svensk ekonomi. Hushållens stämningsläge är nu tillbaka på normala nivåer för första gången sedan 2021, när inflationskrisen började. – I en orolig ekonomisk omvärld står Sverige stabilt. Tack vare starka statsfinanser, hög tillväxt och låg inflation ligger vi bättre till än andra länder, säger Elisabeth Svantesson.

Trots fortsatt geopolitisk osäkerhet i mellanöstern står den svenska ekonomin stark. Sveriges ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning med goda förutsättningar för tillväxt även framöver. Nästa år bedöms lågkonjunkturen i svensk ekonomi vara över. Ladda ner: • Presentationsbilder från pressträff den 8 oktober 2026 om uppdaterad ekonomisk prognos (pdf 1 MB) – Svensk ekonomi fortsätter att utvecklas i rätt riktning. Tillväxten stärks, inflationen är låg och arbetsmarknaden väntas gradvis förbättras. Samtidigt ser vi stor osäkerhet i omvärlden, inte minst till följd av de geopolitiska spänningarna och deras påverkan på energimarknaden, säger finansminister Elisabeth Svantesson. Under det första halvåret av 2026 har den svenska ekonomin utvecklats starkt. Hushållen har blivit mer optimistiska och deras konsumtion har ökat, samtidigt som investeringarna har fortsatt att växa, både inom näringslivet och den offentliga sektorn. Återhämtningen på arbetsmarknaden har än så länge varit försiktig, men arbetslösheten väntas minska under andra halvåret av 2026 och under 2027. Sveriges inflation är fortsatt låg trots höga energipriser. Det kan förklaras bland annat av låg kärninflation och de tillfälliga skattesänkningar som regeringen genomfört. Framöver väntas inflationen närma sig Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

En ekonomi som skapar framtidstro och friheten att bestämma över sitt eget liv. Det är frågor som driver Pär Gustafsson när han tar plats i riksdagen för Liberalerna och Göteborg. För Pär Gustafsson började det politiska engagemanget med en stark reaktion mot orättvisor. Människors möjligheter ska inte avgöras av deras bakgrund, och fler ska få förutsättningar att forma sin egen framtid. I den övertygelsen har skolan en självklar plats. Jag tror på ett samhälle där din bakgrund betyder mindre, din ansträngning betyder mer och där skolan kan öppna dörrar som annars hade varit stängda. Ekonomin ser han som en fråga om människors möjligheter. Han vill att ansträngning ska löna sig, att fler företag ska kunna växa och att människor ska få behålla mer av det de tjänar. En växande ekonomi ger samtidigt resurser till skolan, vården och stödet till dem som behöver samhället mest. För mig handlar en stark ekonomi om mer än siffror. Den handlar om frihet och framtidstro. Engagemanget började för över 20 år sedan. Sedan dess har han haft uppdrag i Göteborgs kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, stadsdelsnämnd och flera skolnämnder. Att driva på för att skolan ska sättas först är något han är särskilt stolt över. Skolan har alltid varit viktig för mig. För skolan kan ge varje barn chansen att lyckas, oavsett vilka förutsättningar man har med sig hemifrån. Friheten att styra sitt eget liv går också som en röd tråd genom hans engagemang för LSS och personlig assistans. Samhällets stöd ska ge människor möjlighet att fatta egna beslut och leva på sina egna villkor. För mig handlar det om något väldigt grundläggande: rätten att bestämma över sitt eget liv. Den friheten måste gälla även den som behöver samhällets stöd. Pär Gustafsson är 43 år och bor med sin sambo och hund i Göteborg. Han har bland annat läst historia vid Göteborgs universitet. På fritiden umgås han gärna med familj och vänner, lagar mat och läser böcker. Resorna går gärna till värmen, till storstäder eller till snöklädda berg. Och ÖIS följer han i både med- och motgång. Som statsrådsersättare för Liberalernas partiledare vill han bidra från första dagen. Att företräda partiet och hemstaden i riksdagen väcker både stolthet och en stark känsla av ansvar. Jag vill använda tiden i riksdagen till att öka människors frihet och göra mer för fler.

Socialdemokraternas partistyrelse har tillsatt den grupp som ska genomföra partiets valanalys. Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande i Luleå, har fått uppdraget att leda valanalysgruppen arbete. – Vårt mål inför valet var att skapa förutsättningar för att byta ut Tidöregeringen. Valresultatet innebär att det nu finns ett parlamentariskt underlag för ett regeringsskifte, och det var en central målsättning för oss i valrörelsen. Samtidigt minskade vi jämfört med förra valet, och det är ett resultat som vi behöver analysera närmare. Nu tillsätter vi en eftervalsanalys som ska gå igenom valrörelsen och valresultatet och ta tillvara erfarenheter från hela partiet. Det ska ge oss underlag för det fortsatta arbetet under mandatperioden, säger Tobias Baudin, partisekreterare för Socialdemokraterna. Gruppens uppdrag är brett och ska utifrån sin analys lämna strategiska rekommendationer till partistyrelsen inför den nya mandatperioden och valet 2030. – Det är ett ärofyllt och viktigt uppdrag som jag ser fram emot att ta mig an tillsammans med denna kompetenta grupp. Samtidigt som regeringsbildning och förhandlingar om styren i regioner och kommuner pågår, är det viktigt att också ta sig tid att analysera vad som hände och varför de gick som det gick. Jag tror det finns mycket att lära från denna valrörelse som kan ligga till grund för vårt arbete mot kommande val, säger Carina Sammeli, ordförande. Gruppen ska presentera sin slutrapport för partistyrelsen i februari 2027. Analysgruppens sammansättning: Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande Luleå Arber Gashi, riksdagsledamot Halland Elin Engdahl, tidigare riksdagsledamot Skåne Daniel Vencu Öhrlund Castro, riksdagsledamot Stockholm Ellen Aguirre, försteombudsman Östergötland Rachel De Basso, regionstyrelsens ordförande, Region Jönköpings län. Hans Unander, kommunstyrelsens ordförande Malung-Sälen

Regeringen har tagit emot ett delbetänkande från Utredningen om en starkare nödvärnsrätt och ett effektivare tillträdesförbud. Utredningen föreslår ändringar med syfte att effektivisera användningen av preventiva vistelseförbud. Åklagare kan besluta om preventiva vistelseförbud för att hindra en person från att vistas inom ett visst område. Syftet är att öka tryggheten i det offentliga rummet och att förhindra att brottslig verksamhet utövas där, exempelvis genom droghandel eller annan nätverksrelaterad brottslighet på platsen. Utredningen föreslår bland annat att husrannsakan i vissa fall ska kunna genomföras för att delge ett beslut om vistelseförbud. Detta för att motverka att personer kan undvika ett vistelseförbud genom att hålla sig undan delgivning. En sådan åtgärd ska bara få användas när mindre ingripande sätt att delge beslutet har prövats eller bedömts vara otillräckliga. Utredningen föreslår också skärpta regler för elektronisk övervakning av preventiva vistelseförbud. Den som försvårar övervakningen ska omfattas av straffansvar, till skillnad från i dag då endast hindrande av övervakning omfattas. Straffskalan för brott som begås med uppsåt ska inte längre innehålla böter, utan endast fängelse i upp till ett år. Som en följd av förslaget ska Polismyndigheten också få möjlighet att registrera och ta fram uppgifter om en persons position när en pågående elektronisk övervakning försvåras. Utredningen har också haft i uppdrag att överväga om den längsta tiden för preventiva vistelseförbud bör förlängas från sex månader till ett år och om det ska bli möjligt att fatta tillfälliga beslut om sådana förbud. Utredningen bedömer att dessa förändringar inte bör genomföras.

Socialdepartementet remitterar betänkandet Ett nytt system för återkrav inom socialförsäkringen (SOU 2026:39). I betänkandet lämnas förslag om ett nytt regelverk för återkrav av felaktigt utbetalda socialförsäkringsförmåner. Varje år betalas cirka 15–20 miljarder kronor ut felaktigt från välfärdssystemen. Ungefär hälften bedöms bero på avsiktliga fel. Av det uppskattade beloppet bedöms knappt 11 miljarder kronor komma från socialförsäkringen. Utredningens förslag omfattar bland annat att ersättning som har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp ska medföra återbetalningsskyldighet oavsett om den enskilde har insett, eller borde ha insett, att utbetalningen var felaktig. Detta kallas strikt återbetalningsskyldighet. Utredningen föreslår också nya bestämmelser om eftergift, det vill säga om befrielse från kravet på återbetalning. Vid bedömning av eftergift föreslår utredningen att individens betalningsförmåga, om myndigheten bidragit till felet och om mottagaren varit i god tro särskilt ska beaktas. Sista dag att svara på remissen är den 22 januari 2027.

Centerpartiet har bjudit in Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet till en gemensam lägesgenomgång med flera externa aktörer i samhället. Datum: 9:e oktober, kl. 13:00-17:00 Plats: Högberga Gård, Grindstigen 5–6, Lidingö Efter avslutat möte kommer det finnas möjlighet för kommentarer. Inbjudna från partierna: Partiledare/språkrör, partisekreterare, gruppledare, ekonomiskpolitisk talesperson, samt en tjänsteperson per parti. Externa aktörer som deltar: Konjunkturinstitutet, Generaldirektör Albin Kainelainen SKR, Chefsekonom Emelie Värja Svenskt Näringsliv, VD Jan-Olof Jacke TCO, Förbundsordförande Therese Svanström LO, Förbundsordförande Johan Lindholm Saco, Förbundsordförande Sofia Rydgren Stale Polisen, biträdande rikspolischef Stefan Hector Utrikespolitiska institutet, direktör Jakob Hallgren Fossilfritt Sverige, Nationell Samordnare Svante Axelson För mer information och intervjuförfrågningar kontakta: Centerpartiet Olle Romlin, 0702250588 Socialdemokraterna Odd Guteland, 0735656369 Adriana Haxhimustafa, 0737770612 Vänsterpartiet Maria Carlsson, 0768165368 Miljöpartiet Annica Hjerling, 0722116455

Tisdag den 6 oktober håller statsminister Ulf Kristersson, utrikesminister Maria Malmer Stenergard, försvarsminister Pål Jonson och justitieminister Gunnar Strömmer en pressbriefing om säkerhetsläget. På briefingen ges en lägesbild. Tid: 6 oktober 2026 kl. 14.00 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Regeringens pressrum, Rosenbad. Ingång Drottninggatan 1. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast tisdag den 6 oktober kl. 13.00 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpassering. Inpassering från kl. 13.30. Deltagande sker i mån av plats. Anmälan till pressbriefing den 6 oktober - extern webbplats,

Fredagen den 9 oktober 2026 klockan 9 sammanträder regeringen med EU-nämnden inför möten i EU ministerråd för utrikes frågor, miljöfrågor och allmänna frågor. Regeringen rapporterar samtidigt från tidigare möten i samma ministerråd. Från regeringen deltar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och EU-minister Jessica Rosencrantz (M).

I dag har riksdagen valt vilka ledamöter som under valperioden 2026–2030 ska ingå i riksdagens 15 utskott. Riksdagen har även valt ledamöter till EU-nämnden, riksdagsstyrelsen och Utrikesnämnden. Riksdagen valde enligt det förslag som valberedningen tagit fram efter nomineringar från partierna. Valberedningens förslag - ledamöter och suppleanter/ersättare till utskotten, EU-nämnden, riksdagsstyrelsen och Utrikesnämnden, (pdf, 700 kB) Ledamöter per utskott I riksdagens 15 utskott förbereder ledamöterna de flesta beslut som riksdagen fattar. Riksdagen väljer vilka ledamöter som ska sitta i utskotten. Varje utskott väljer inom sig ordförande och en eller flera vice ordförande. Enligt riksdagsordningen valdes utskotten i följande ordning: Konstitutionsutskottet Ledamöter • Per-Arne Håkansson (S) • Caroline Täljeblad (V) • Cecilia Engström (KD) • Amalia Rud Stenlöf (S) Suppleanter • Susanne Wahlström (M) • David Höglund Velasquez (V) • Fredrik Lindahl (SD) • Muharrem Demirok (C) • Annelie Hastig Olsson (M) • Katarina Stenström Ros (M) • Mikael Oscarsson (KD) • Martin Westmont (SD) • Sarkis Khatchadourian (S) Finansutskottet • Janine Alm Ericson (MP) • Patrik Lundqvist (S) • Mattias Eriksson Falk (SD) • Alexander Rosenberg (M) • Ulrika Liljeberg (C) • Daniel Lyckestam (M) • Annika Hirvonen (MP) • Oliver Rosengren (M) • Martin Hallander (KD) • Robin Lennartsson (SD) • Fredrik Olovsson (S) Skatteutskottet • Mikael Eskilandersson (SD) • Helena Vilhelmsson (C) • Adam Reuterskiöld (M) • Andreas Ahlqvist (SD) • Therese Kristiansson (S) • Magnus Johansson (S) • Alexander Svensson (M) • Nila Vikhe Patil (MP) Justitieutskottet • Mikael Damsgaard (M) • Heléne Björklund (S) • Alexander Christiansson (SD) • Charlotte Nordström (M) • Fredrik Kärrholm (M) • Ulrika Westerlund (MP) • Anna Wallentheim (S) • Sophia Granswed Baat (M) • Gurgin Bakircioglu (MP) Civilutskottet • Joakim Järrebring (S) • Dennis Dioukarev (SD) • Hanna Lindqvist (MP) • Kjell-Arne Ottosson (KD) • Anna-Belle Strömberg (S) • Denice Westerberg (SD) • Markus Kallifatides (S) • Mohamed Abdukani (MP) • Magdalena Hermelin (M) • Martina Johansson (C) • Adrian Magnusson (S) Utrikesutskottet • Morgan Johansson (S) • Fredrik Ahlstedt (M) • Alexandra Völker (S) • Håkan Svenneling (V) • Pontus Andersson Garpvall (SD) • Birgitta Ohlsson (C) • MagnuS Berntsson (KD) • John E. Weinerhall (M) • Matilda Ernkrans (S) • Alexandra Anstrell (M) • Kerstin Lundgren (C) • Willhelm Sundman (L) Försvarsutskottet • Hanna Gunnarsson (V) • Daniel Bäckström (C) • Catarina Deremar (C) • Banesa Martinez Roldán (V) • Johanna Holmdahl (KD) • Niels Paarup-Petersen (C) • Marcus Willershausen (L) Socialförsäkringsutskottet • Jessica Stegrud (SD) • Caroline Högström (M) • Jonas Andersson (SD) • Ingemar Kihlström (KD) • Karolina Widerberg (SD) • Marcus Andersson (S) • Robert Andersson Hammarstrand (S) • Elise Ryder Wikén (M) • Jennifer Merelaid Hankins (V) • Caroline Schmidt (C) • Hanna Netterberg (M) • Christofer Bergenblock (C) • Emma Altenhammar (SD) Socialutskottet • Fredrik Lundh Sammeli (S) • Mikael Dahlkvist (S) • Thomas Ragnarsson (M) • Leonid Yurkovskiy (SD) • Nils Seye Larsen (MP) • Christian Carlsson (KD) • Andrea Kronvall (SD) • Hanna Schölander (L) • Linnea Bengtsson (V) • Charlotte Broberg (M) • Mikael Strömberg (SD) Kulturutskottet • Kristina Axén Olin (M) • Mattias Karlsson Bergman (SD) • Sandra Sönnergren (V) • Kristoffer Lindberg (S) • Louise Thunström (S) • Peter Söderström (S) • Rikard Salander (MP) • Mathias Bengtsson (KD) • Tomas Brandberg (SD) Utbildningsutskottet • Josefin Malmqvist (M) • Marie-Louise Hänel Sandström (M) • Tobias Andersson (SD) • Liza-Maria Norlin (KD) • Samuel Pettersson (S) • Anders Alftberg (SD) Trafikutskottet • Ann-Christine Frohm (SD) • Anna-Caren Sätherberg (S) • Magnus Jacobsson (KD) • Jennie Bergius Eriksson (M) • Liselotte Forsberg (SD) • Amanda Thonander (M) Miljö- och jordbruksutskottet • Sofia Skönnbrink (S) • Victoria Tiblom (SD) • Andrea Andersson Tay (V) • Joanna Lewerentz (M) • Magnus Oscarsson (KD) • Camilla Mårtensen (L) • Katarina Bosetti-Kristoffersson (S) • Alice Landerholm (M) • Yasmine Eriksson (SD) • Carl Wiktor Svensson (KD) • Cilla Dahl Andersson (S) Näringsutskottet • Jesper Skalberg Karlsson (M) • Martin Kinnunen (SD) • Richard Jomshof (SD) • Crister Carlsson (M) • Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) • Andreas Lennkvist Manriquez (V) • Camilla Rinaldo Miller (KD) Arbetsmarknadsutskottet • Ardalan Shekarabi (S) • Merit Frost Lindberg (M) • Jonathan Svensson (S) • Katarina Berggren (S) • Johanna Haraldsson (S) EU-nämnden I EU-nämnden förankrar regeringen sin EU-politik med riksdagen. Nämnden består av lika många ledamöter som antalet ledamöter i utskotten och väljs av riksdagen. • Rebecka Le Moine (MP) • Magnus Berntsson (KD) • Louise Minnhagen (L) Riksdagsstyrelsen Riksdagsstyrelsen leder Riksdagsförvaltningen och deltar i planeringen av riksdagens arbete. Styrelsen består av talmannen som ordförande och tio ledamöter som väljs av riksdagen. • Mattias Karlsson (M) Ersättare • Mattias Bäckström Johansson (SD) Utrikesnämnden I Utrikesnämnden förankrar regeringen sin utrikespolitik med riksdagen. Utrikesnämnden består av talmannen samt nio ledamöter som väljs av riksdagen. Kungen är ordförande. Om kungen har förhinder är statsministern ordförande. • Magdalena Andersson (S) • Nooshi Dadgostar (V) • Elisabeth Thand Ringqvist (C) För mer information Riksdagsförvaltningens presstjänst, telefon: 08-786 62 00, e-post: [email protected]

Frihet, framtidstro och företagande står i fokus när Marianne Littke tar sig an uppdraget som riksdagsledamot för Liberalerna och ledamot i socialförsäkringsutskottet. Juristen och beteendevetaren från Hässleholm har ett stort intresse för ledarskap och en drivkraft som följt henne genom yrkeslivet: att göra världen bättre. För Marianne Littke finns en gemensam utgångspunkt för yrkeslivet och det politiska engagemanget. Jag drivs av att göra världen bättre, det har varit min utgångspunkt i min civila karriär och det är min utgångspunkt i min politiska karriär. Hon är jurist och beteendevetare och aktiv i lokalpolitiken i Hässleholm. Nu tar hon med sig sina erfarenheter till riksdagen. På frågan om hur det känns att företräda Liberalerna beskriver hon både stoltheten över uppdraget och respekten för dem som gått före. Det är med stolthet jag tar mig an detta. Jag står på giganters axlar och utsikten är svindlande! Frihet, framtidstro och företagande De frågor Marianne Littke helst vill driva handlar om försvar, frihet och företagande. Samtidigt lyfter hon fram två områden där hon anser att Liberalerna som parti behöver fortsätta att ta initiativ: skolan och klimatet. När hon får frågan om vilka politiska insatser hon hittills är mest stolt över riktar hon blicken framåt. Mina segrar ligger framför mig… Inför mandatperioden hoppas hon på ett parti som håller samman, är vasst och sätter Sveriges bästa framför allt. Ledarskap som väcker engagemang Ett ämne Marianne Littke gärna pratar om är ledarskap. Hon har arbetat med ledarskap på alla organisatoriska nivåer och beskriver sig själv som en ”ledarskapsnörd”. Det är ett intresse hon gärna delar med andra. Prata gärna med mig om detta! Hemma bor hon på landet utanför Hässleholm tillsammans med sin familj. Hon är gift och har tre barn. Samtidigt beskriver hon sig som en världsmedborgare, med syskon i två världsdelar och fem familjekonstellationer. Med erfarenheter från yrkeslivet, lokalpolitiken och ett stort intresse för hur människor och organisationer fungerar tar hon nu sig an riksdagsuppdraget – med blicken riktad mot de segrar som ligger framför henne.

Regeringen har tagit emot slutbetänkandet från Utredningen om vissa frågor om redovisning och granskning av hållbarhetsrapporter. Utredningen har haft i uppdrag att se över möjligheten att skapa större flexibilitet för företag, minska den administrativa bördan och förbättra förutsättningarna för konkurrens och tillväxt. Regeringen beslutade i maj 2025 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till vissa redovisningsrättsliga frågor. I uppdraget ingick bland annat att analysera om det finns behov av fler företags- och koncernkategorier i årsredovisningslagen och om tröskelvärdena i lagen bör höjas. Utredningen föreslår bland annat att införa kategorin mikroföretag i redovisningslagstiftningen. Syftet är att göra årsredovisningsreglerna enklare för de minsta företagen. Därtill föreslår utredningen också vissa redovisningsförenklingar för medelstora företag och koncerner. Utredningen föreslår också att fler företag ska kunna undantas från kravet att upprätta koncernredovisning. Det handlar då om koncerner som redan omfattas av en koncernredovisning från ett överordnat moderföretag enligt likvärdiga redovisningsregler. Kravet på notupplysningar om ägarandelar i dotterföretag föreslås begränsas till företag där det finns ett direkt ägarintresse. Därtill föreslås att hållbarhetsrapporter även fortsättningsvis endast ska granskas av auktoriserade revisorer.

Regeringen planerar för att Sverige, med start i december, ska bidra med ett luftvärnsförband för att skydda Natos logistiknod i Polen, som används för militärt och civilt stöd till Ukraina. − Sverige bidrar nu för andra gången med stridsflyg till Natoinsatsen för att skydda Natos logistikhub i Polen. En till del av det är att Sverige också bidrar med luftvärnssystemet Patriot. Uppgiften är att skydda logistikhuben, och därmed säkra att viktig materiel kommer till Ukraina. Det stärker Natos, Europas och Sveriges säkerhet, säger statsminister Ulf Kristersson. − I ljuset av den senaste tidens ryska försök att undergräva vårt stöd till Ukraina kan jag inte nog understryka hur viktigt detta svenska bidrag är. Det syftar till att säkerställa att militärt och civilt stöd når Ukraina, och är en del av vårt stöd till Natos avskräckning och försvar, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. − Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen. Det är därför Sveriges avsikt att bidra med luftvärn för logistiknodens säkerhet. Sverige tar sitt ansvar för stödet till Ukraina och för skyddet av Natos östra flank, säger försvarsminister Pål Jonson. Luftvärnsförbandet kommer att ha till uppgift att skydda den logistiknod i Polen som används som omlastningsplats för militärt och civilt stöd till Ukraina. Förbandet kommer att vara utrustat med luftvärnssystemet Patriot och kommer att ledas av Natos luftkommando. Sverige har tidigare bidragit till flera Natosinsatser för att stärka Natos östra flank och skydda stödet till Ukraina. Från oktober i år bidrar Sverige också med stridsflyg till Natos integrerade luft- och robotförsvar samt skyddet av logistiknoden.

Försvarsminister Pål Jonsson beslutade den 2 oktober 2026 att Försvarsberedningen ges förlängd tid för slutrapporten som enligt anvisningarna ska lämnas senast den 20 november 2026. Denna rapport ska i stället lämnas senast den 29 april 2027. Försvarsberedningen redovisade delrapporten Skärpt läge – aktuell lägesbild i totalförsvaret och omvärlden den 12 juni 2026. I delrapporten redovisar beredningen en uppdatering av det säkerhetspolitiska läget. Försvarsberedningen följer även upp försvarsbeslutet 2024 och de förpliktelser som följer av Natomedlemskapet och det kollektiva försvaret samt redovisar en lägesbild av såväl det civila som det militära försvaret. I delrapporten lämnar Försvarsberedningen även förslag på hur hinder för tillväxt kan undanröjas. I slutrapporten kommer Försvarsberedningen återkomma till de områden för Försvarsberedningens fortsatta arbete som anges i de anvisningar som beslutades den 4 februari 2026. Försvarsberedningens slutrapport utgör inte underlag till något nytt försvarsbeslut utan syftar till att följa upp innevarande försvarsbeslut.

I dag har riksdagens utskott valt ordförande och vice ordförande. De utgör utskottens presidier och leder arbetet i utskotten. Tidigare i dag, den 6 oktober valde riksdagens kammare vilka ledamöter som ska sitta i alla utskott och EU-nämnden. Ledamöterna i utskotten har nu i sin tur valt ordförande och vice ordförande. EU-nämnden har sitt första sammanträde den 7 oktober, och väljer då sin ordförande och vice ordförande. Ordförande och vice ordförande i utskotten Arbetsmarknadsutskottet • Ardalan Shekarabi (S), ordförande • Magnus Persson (SD), vice ordförande Civilutskottet • Kjell-Arne Ottosson (KD) ordförande • Anfal Mahdi (V), vice ordförande Finansutskottet • Mikael Damberg (S), ordförande • Edward Riedl (M), vice ordförande Försvarsutskottet • Jörgen Berglund (M), ordförande • Peter Hultqvist (S), vice ordförande Justitieutskottet • Teresa Carvalho (S), ordförande • Alexander Christiansson (SD), vice ordförande Kulturutskottet • Mattias Karlsson Bergman (SD), ordförande • Leila Ali Elmi (MP), vice ordförande Konstitutionsutskottet • Oscar Sjöstedt (SD), ordförande • Jennie Nilsson (S), vice ordförande Näringsutskottet • Anders Ådahl (C), ordförande • Joar Forssell (L), vice ordförande Miljö- och jordbruksutskottet • Emma Nohrén (MP), ordförande • Oskar Svärd (M), vice ordförande Skatteutskottet • Boriana Åberg (M), ordförande • Niklas Karlsson (S), vice ordförande Socialförsäkringsutskottet • Nadja Awad (V), ordförande • Jessica Stegrud (SD), vice ordförande Socialutskottet • Linda Lindberg (SD), ordförande • Fredrik Lundh Sammeli (S), vice ordförande Trafikutskottet • Maria Stockhaus (M), ordförande • Ulrika Heie (C), vice ordförande Utbildningsutskottet • Hawar Asaiesh (V), ordförande • Liza-Maria Norlin (KD), vice ordförande Utrikesutskottet • Morgan Johansson (S), ordförande • Fredrik Ahlstedt (M), vice ordförande Val av ledamöter till utskotten Aktuellt: Ledamöter valda till utskott, EU-nämnd, riksdagsstyrelse och Utrikesnämnd För mer information Riksdagsförvaltningens presstjänst, 08-786 62 00

– Det finns inget som är viktigare för oss än Sverige och svenskars säkerhet. Det gällde före valet och det gäller nu efter valet, säger statsminister Ulf Kristersson på en pressbriefing om säkerhetsläget i Sverige. Vi lever i en orolig värld Sverige är inte i krig, men vi är inte heller i fred. Och det finns inget viktigare för oss än Sveriges och svenskars säkerhet. I det läget måste Sverige göra allt rätt här hemma. Skydda Sverige, svenska medborgare och svenska intressen. Det ryska hotet Det ryska hotet är inte nytt – bara ständigt närvarande i delvis nya skepnader. Deras alltmer hänsynslösa krigföring mot civilbefolkning, energiinfrastruktur och broar i Ukraina är några exempel. Men Ryssland fortsätter också agera alltmer vårdslöst och hotfullt i andra länder och i vårt närområde genom det som brukar kallas för hybrida aktiviteter. Begreppet är värt att stanna till vid. Det låter mindre allvarligt men också hybridkrig är krigföring, om än under det vi brukar kalla för artikel 5. Den senaste tiden har både Tyskland och Estland offentligt utpekat Ryssland – attribuerat som man säger – som ansvarigt för allvarliga sabotage. Inte minst det i Leipzig kunde ha slutet i en veritabel katastrof, där hybridkrig närmar sig gränsen för krig. Den moderatledda regeringen har uttryckt sitt mycket tydliga stöd till våra grannländer. Det ryska agerandet är allvarligt och handlar om rysk vilja att skrämma Ukrainas vänner till passivitet. De vill undergräva stödet till Ukraina, polarisera klimatet i våra samhällen och skapa splittring. Det har hittills inte lyckats. På Östersjön agerar den ryska skuggflottan, som vi och andra länder möter offensivt inom ramen för internationell rätt. Lite längre bort pågår ett rätt oklart krig i Mellanöstern, olika typer av oroligheter i Afrika och svårare handelsrelationer mellan Europa och både USA och Kina. – Min slutsats är både självklar och svår: Vi i Sverige måste göra allt rätt här hemma. Skydda Sverige, svenska medborgare och svenska intressen, säger Ulf Kristersson. Sverige skickar Patriot-luftvärn till Polens gräns mot Ukraina Som en del i att stärka Sverige och våra vänner meddelar idag den moderatledda regeringen att Sverige skickar Patriot-luftvärn till Polens gräns mot Ukraina. Det kommer att skydda viktiga leveranser av krigsmateriel till Ukraina och stärka försvaret mot potentiella ryska attacker. Det gör Sverige säkrare. Ukraina slåss också för oss. En återblick på de senaste fyra åren Det finns naturligtvis ett före och ett efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022. Sedan den februarinatten för fyra och ett halvt år sedan har Europas länder samlats på ett sätt som nog få trodde var möjligt. Och Sverige och Finland har blivit medlem i försvarsalliansen Nato. Vi själva har inlett den största upprustningen av det svenska försvaret sedan Kalla Krigets dagar. Samtidigt har vår inre säkerhet varit rejält utmanad av grov organiserad kriminalitet. 2022 hade det dödliga gängvåldet tredubblats. Rent inhemska gäng blandades med att främmande makt använt våldskapital mot vårt land. Vi är på rätt väg – men vi är inte framme Det fanns, och finns, ett enda skäl till att Sverige hamnar på 99 poäng istället för 100 i Freedom Houses lista på demokratiska länder: Det är den grova organiserade brottsligheten som drar ner Sverige en poäng. Det är också därför det är så oerhört viktigt att inte slå av på takten nu när skutan har börjat vända. Sverige är alltså vad gäller yttre och inre säkerhet i ett bättre skick nu än för några år sedan, men vi är långt från klara. Men världen är inte mindre farlig. – Vi lever alltså i en orolig värld. Sverige är inte i krig men vi är inte heller i fred. Och det finns inget som är viktigare för oss än Sverige och svenskars säkerhet. Det gällde före valet och det gäller nu efter valet, säger Ulf Kristersson.

Miljöpartiets riksdagsgrupp för mandatperioden 2026–2030 består av 22 ledamöter. Inför den nya mandatperioden har ledamöterna fördelat partiets olika talespersonsuppdrag och platser i riksdagens utskott. Riksdagsgruppen kommer att arbeta för en rättvis klimatomställning, en starkare välfärd och ökad jämlikhet – och för att omsätta den gröna politiken i konkret förändring under mandatperioden. – Miljöpartiet går in i den här mandatperioden med en stark riksdagsgrupp som kommer jobba stenhårt för att genomföra en rättvis klimatomställning, stärka välfärden och öka jämlikheten, säger Annika Hirvonen, gruppledare för Miljöpartiets riksdagsgrupp. Miljöpartiets riksdagsgrupp 2026-2030 Amanda Lind, språkrör Daniel Helldén, språkrör Annika Hirvonen, gruppledare Ledamot i Trafikutskottet, talesperson infrastruktur, samt migration Camilla Hansén, vice gruppledare Ledamot i Utbildningsutskottet, talesperson för forskning och högre utbildning Ajda Asgari Ledamot i Socialförsäkringsutskottet, talesperson för socialförsäkringsfrågor Bassem Nasr Ledamot i Arbetsmarknadsutskottet, arbetsmarknadspolitisk talesperson Emma Nohrén Ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet, klimatpolitisk samt landsbygdspolitisk talesperson Gurgîn Bakircioglu Suppleant i Trafikutskottet Hanna Lindqvist Ledamot i Civilutskottet, bostadspolitisk talesperson Jacob Risberg Ledamot i Utrikesutskottet, utrikespolitisk talesperson Jan Riise Ledamot i Konstitutionsutskottet, talesperson AI, samt urfolk och minoriteter Janine Alm Ericson Ledamot i Finansutskottet, ekonomiskpolitisk, biståndspolitisk samt jämställdhetspolitisk talesperson Leila Ali Elmi Vice ordförande i Kulturutskottet, kulturpolitisk talesperson, samt talesperson för integration Marcus Friberg Ledamot i Skatteutskottet, skattepolitisk talesperson Mohamed Abdukani Ledamot i Utbildningsutskottet, skolpolitisk talesperson Mursal Isa Suppleant i Utrikesutskottet Nila Vikhe Patil Ledamot i Försvarsutskottet, försvarspolitisk talesperson Nils Seye Larsen Ledamot i Socialutskottet, funktionsrättspolitisk talesperson Rebecka Le Moine Ledamot i EU-nämnden, skogspolitisk talesperson, talesperson för biologisk mångfald, djurrätt Rikard Salander Ledamot i Näringsutskottet, näringspolitisk talesperson Ulrika Westerlund Ledamot i Justitieutskottet, rättspolitisk talesperson, samt talesperson barnrätt, hbtqi-rätt Åsa Lindhagen Ledamot i Näringsutskottet, energipolitisk talesperson

Den 28 september–2 oktober höll Europarådets parlamentariska församling (PACE) sin höstsession i Strasbourg. Fyra ledamöter från den svenska delegationen deltog i debatter om bland annat Europas veteranpolitik, demografiska utmaningar och hot mot Internationella brottmålsdomstolen (ICC). På sessionens första dag beslutade församlingen att hålla tre extradebatter om attacker mot hbtqi-personer i Turkiet, det riggade valet i Ryssland samt situationen i Ceuta med fokus på migration som påtryckningsmedel. Från den svenska delegationen deltog Markus Wiechel (SD) i debatten om det riggade valet i Ryssland. Minskade födelsetal i Europa En av sessionens större debatter handlade om Europas låga födelsetal och åldrande befolkning. Församlingen efterlyste långsiktiga åtgärder för att underlätta familjebildning och stärka stödet till barnfamiljer, bland annat genom förbättrad barnomsorg, föräldraledighet och åtgärder för aktivt åldrande. Victoria Tiblom (SD) och Boriana Åberg (M) deltog i debatten. Boriana Åberg talade för sin politiska grupp. Församlingen behandlade även en rapport om hot och påtryckningar mot Internationella brottmålsdomstolen (ICC), dess domare och åklagare. Resolutionen, ett gemensamt uttalande, uttryckte stöd för domstolens oberoende och uppmanade stater att skydda ICC från externa påtryckningar. Victoria Tiblom (SD) deltog och talade för sin politiska grupp. Debatten med högst deltagande handlade om växande hot mot mediernas oberoende och mediepluralism, det vill säga en bred mångfald av röster, åsikter och analyser i media. Under debatten uttrycktes oro över ökad politisk och ekonomisk påverkan på medier, försämrade villkor för public service och pressad lokaljournalistik. Under debatten betonades behovet av starkare skydd för journalister och större mångfald i medielandskapet. Europas veteranpolitik och Rysslands hybridkrigföring En rapport om stöd till ukrainska veteraner och soldater med funktionsnedsättning behandlades under sessionen. Församlingen efterlyste långsiktiga insatser för rehabilitering och veteraners återintegrering i samhället samt en stärkt veteranpolitik i Europa. Församlingen debatterade även de ökande ryska hybridattackerna mot europeiska länder. I den antagna resolutionen fördömdes de ryska parlamentsvalen samt de illegala val som genomförts i de ryskockuperade områdena i Ukraina. I debatten deltog Markus Wiechel (SD). Frågestunder och Václav Havel-priset för mänskliga rättigheter Under sessionen tilldelades den iranska människorättsadvokaten Nasrin Sotoudeh 2026 års Václav Havel-pris för mänskliga rättigheter för sitt arbete med att främja mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och rättsstatens principer i Iran. Tysklands utrikesminister Johann Wadephul gästade även församlingen för att hålla ett anförande och besvara ledamöternas frågor. Han underströk Tysklands starka stöd för Europarådets arbete för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Även Albert II av Monaco och Portugals president António José Martins Seguro talade inför församlingen och deltog i frågestunder. Europarådets ministerkommittés ordförande och Monacos utrikesminister Isabelle Berro-Amadeï redogjorde för ministerkommitténs aktuella arbete och prioriteringar. Församlingen höll även den sedvanliga frågestunden med Europarådets generalsekreterare Alain Berset samt en frågestund med Europadomstolens president Mattias Guyomar. Ledamöter Ledamöter som deltog vid höstsessionen: • Markus Wiechel (SD), ordförande • Victoria Tiblom (SD) • Jessica Stegrud (SD) Alla ledamöter i delegationen: Ledamöter i Europarådets svenska delegation Mer information Europarådet arbetar för att skapa en gemensam värdegrund baserad på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Sverige var med och grundade Europarådet och dess parlamentariska församling år 1949. Europarådet har i dag 46 medlemsländer. • Om sessionen på PACE:s webbplats • Europarådets parlamentariska församling (PACE) • Den svenska delegationen på PACE:s webbplats Kontaktperson för media Petra Sjöström, senior internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon: 072-716 59 25, e-post: [email protected]

Måndagen den 5 oktober beslutade riksdagens valberedning om förslag till ledamöter och suppleanter i utskotten, EU-nämnden, riksdagsstyrelsen och Utrikesnämnden. Valberedningens förslag (pdf, 700 kB) Tisdagen den 6 oktober presenteras valberedningens förslag i kammaren, därefter genomförs valen. När valen av ledamöter till utskott, EU-nämnd och andra organ därmed har ägt rum, kallar talmannen till konstituerande sammanträden för utskotten och EU-nämnden. Du kan följa valen direkt och i efterhand via riksdagens webbplats. Webb-tv För mer information Riksdagsinformation, telefon 020-349 000, e-post [email protected].

Nu är det klart vilka av Centerpartiets ledamöter som tar plats i vilka utskott under mandatperioden 2026–2030. Här följer hela listan. Arbetsmarknadsutskottet Martina Johansson (ordinarie) Caroline Schmidt (ordinarie) Helena Vilhelmsson (ersättare) Anna Lasses (ersättare) Civilutskottet Rasmus Elfström (ordinarie) Emma Brihall (ersättare) Martina Johansson (ersättare) Finansutskottet Martin Ådahl (ordinarie) Ulrika Liljeberg (ersättare) Birte Sandberg (ersättare) Anders Ådahl (ersättare) Försvarsutskottet Daniel Bäckström (ordinarie) Catarina Deremar (ordinarie) Kerstin Lundgren (ersättare) Niels Paarup-Petersen (ersättare) Justitieutskottet Ulrika Liljeberg (ordinarie) Magnus Haara (ersättare) Rasmus Elfström (ersättare) Helena Vilhelmsson (ersättare) Konstitutionsutskottet Magnus Haara (ordinarie) Muharrem Demirok (ersättare) Birte Sandberg (ersättare) Kulturutskottet Anne-Li Sjölund (ordinarie) Catarina Deremar (ersättare) Rickard Nordin (ersättare) Miljö- och jordbruksutskottet Stina Larsson (ordinarie) Julia Algotsson (ordinarie) Rickard Nordin (ersättare) Emma Brihall (ersättare) Näringsutskottet Anders Ådahl (ordinarie) Rickard Nordin (ersättare) Julia Algotsson (ersättare) Skatteutskottet Helena Vilhelmsson (ordinarie) Birte Sandberg (ordinarie) Ulrika Heie (ersättare) Martin Ådahl (ersättare) Socialförsäkringsutskottet Niels Paarup-Petersen (ordinarie) Caroline Schmidt (ersättare) Christofer Bergenblock (ersättare) Socialutskottet Christofer Bergenblock (ordinarie) Emmy Ahlstedt (ersättare) Muharrem Demirok (ersättare) Trafikutskottet Ulrika Heie (ordinarie) Emma Brihall (ordinarie) Anne-Li Sjölund (ersättare) Emmy Ahlstedt (ersättare) Utbildningsutskottet Muharrem Demirok (ordinarie) Anders Ådahl (ersättare) Niels Paarup-Petersen (ersättare) Emmy Ahlstedt (ersättare) Utrikesutskottet Birgitta Ohlsson (ordinarie) Anna Lasses (ersättare) Kerstin Lundgren (ersättare EU-nämnden Anna Lasses (ordinarie) Birgitta Ohlsson (ersättare) Martin Ådahl (ersättare) Kerstin Lundgren (ersättare) Rasmus Elfström (ersättare) Catarina Deremar (ersättare) Martina Johansson (ersättare)

Centerpartiets partistyrelse har beslutat att tillsätta en analysgrupp som ska utvärdera Centerpartiets arbete inför och under valet 2026. Trots att Centerpartiet stärkte sitt väljarstöd i valet finns det viktiga lärdomar att dra för att ytterligare utveckla partiets organisation, politik och genomslag inför framtiden. Analysgruppen ska göra en bred genomlysning av valrörelsen, valresultatet och valförberedelserna. Uppdraget omfattar bland annat partiets strategi, kommunikation, kampanjarbete, organisation och förmåga att nå olika väljargrupper nationellt, regionalt och lokalt. Gruppen är sammansatt av företrädare från olika delar av landet och från partiets olika organisatoriska nivåer. Sammankallande är Effie Kuorlos, distriktsordförande i Jämtland. I gruppen ingår även Johan Malmros (Gotland), Gunilla Druve Jansson (Skara), Ehsan Nasari (Uppsala), Arne Nykänen (Norrbotten ), Jonas Naddebo (Stockholm), Ulrica Momqvist (Rättvik), Julia Färjhage (Lilla Edet), Anna-Lena Carlsson (Torsby), Niels Paarup-Petersen (Malmö, riksdagsgruppen), Sofia Nilsson (Östra Göinge, partistyrelsen), Christofer Bergenblock (Halland, partistyrelsen och riksdagsgruppen), Erik Johnsson (Centerstudenter), Emma Blomdahl (Centerkvinnorna) och Emelie Rossheim (Centerpartiets Ungdomsförbund). Valanalysen ska identifiera såväl framgångsfaktorer som utvecklingsområden. Arbetet ska bygga på valdata, väljarundersökningar, interna utvärderingar och erfarenheter från hela centerrörelsen, från riksorganisationen till distrikt, kretsar och enskilda medlemmar. En viktig del av uppdraget blir att analysera hur partiets arbete och förberedelser under mandatperioden har bidragit till valresultatet och vilka lärdomar som bör tas med inför framtiden. – Centerpartiet gick framåt i valet 2026, men vi ska alltid sträva efter att bli bättre. Genom en grundlig och öppen analys kan vi ta tillvara det som fungerat väl och samtidigt identifiera vad som behöver utvecklas för att stärka partiet inför framtiden, säger Effie Kourlos. Analysgruppen ska också granska hur väl partiets mål för valrörelsen uppnåddes, hur olika väljargrupper utvecklats och vilka faktorer som haft betydelse för valresultatet. Uppdraget omfattar dessutom att lämna rekommendationer för hur Centerpartiet kan stärka sitt arbete inför kommande val.

Den 4 oktober hålls allmänna val i Bosnien och Hercegovina. Sju svenska riksdagsledamöter ingår i en internationell delegation som observerar valet. I valobservationen den 4 oktober deltar sju ledamöter från Sveriges riksdag. Deras uppgift är att följa valet och utvärdera om det genomförs på ett korrekt sätt genom att vara på plats i utvalda delar av landet under valdagen. Ledamöterna observerar valtillfället, förseglingen av röstsedlar och rösträkningen i olika vallokaler. De svenska riksdagsledamöterna kommer att vara i och omkring huvudstaden Sarajevo och Banja Luka. Inom ramen för OSSE:s parlamentariska församlings valobservation deltar omkring 70 parlamentariker från 25 länder. Från OSSE:s parlamentariska församling deltar: • Louise Thunström (S) • Anna Wallentheim (S) Från Natos parlamentariska församling deltar: Kerstin Lundgren (C) OSSE:s parlamentariska församling (OSCE PA) Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, är en sammanslutning för säkerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa. OSSE arbetar för att förebygga konflikter och skydda mänskliga rättigheter. En viktig uppgift för dess parlamentariska församling är att observera parlaments- och presidentval i medlemsstaterna. Valobservationen genomförs i samarbete med ODIHR, OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter. ODIHR har observatörer i landet under en längre tid både före och efter valet. Natos parlamentariska församling Natos parlamentariska församling är ett forum för parlamentariker från Natos medlemsländer som sedan Sveriges inträde i mars 2024 är 32 stycken. Församlingen möts vid två årliga möten, så kallade sessioner. Verksamheten äger då rum dels i plenum, dels i fem fackutskott. Presskonferens i Sarajevo den 5 oktober Den 5 oktober hålls en presskonferens i Sarajevo där ett preliminärt uttalande om valets genomförande presenteras. Uttalandet publiceras på de parlamentariska församlingarnas webbplatser. Mer information • Riksdagens parlamentariska församlingar • OSSE:s parlamentariska församling (på engelska) • OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, ODIHR (på engelska) Kontaktpersoner för media • Jonathan Demner, internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon: +46 (0) 72‑209 63 04, e-post: [email protected] • Eva Östlund, senior internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon: 070-609 67 39, e-post: [email protected]

Talman Andreas Norlén har gett Magdalena Andersson (S) i uppdrag att från och med måndagen den 5 oktober återuppta sonderingen av förutsättningarna för att bilda regering. – Jag har gett Magdalena Andersson i uppdrag att från och med den 5 oktober återuppta sonderingen för att bilda en regering som kan tolereras av riksdagen. Magdalena Andersson kommer att rapportera till mig senast den 12 oktober. När sonderingsuppdraget har avslutats kommer en statsministeromröstning att äga rum i riksdagen, säger Andreas Norlén. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Nu står det klart vilka av Vänsterpartiets riksdagsledamöter som tar sig an vilka ansvarsområden under den kommande mandatperioden. Tre ledamöter har dessutom fått tre presidieposter. En valberedning har intervjuat alla ledamöter och tagit hänsyn till önskemål, erfarenheter och styrkor för att få fram ett så starkt lag som möjligt. Det finns väldigt mycket kunskap i gruppen och ett stort engagemang, vi har en bra känsla inför den här mandatperioden, säger gruppledare Samuel Gonzalez Westling, som tillsammans med partiets partisekreterare och två ledamöter utgjort valberedningen. Nadja Awad tar plats som ordförande i socialförsäkringsutskottet och blir ansvarig för socialförsäkringsfrågor. I min roll som ansvarig för socialförsäkringsfrågor kommer jag att fokusera på att ingen människa ska behöva bli fattig för att man blir sjuk eller arbetslös, det är det Sverige lovar sina medborgare och det ska vi hålla. Den urholkning av våra skyddssystem som skett de senaste decennierna måste få ett stopp, säger Nadja Awad. Malmöbon Anfal Mahdi är nyinvald i riksdagen och får rollen som vice ordförande i civilutskottet, hon kommer också vara ansvarig för konsument- och familjerättsfrågor. Hawar Asaiesh från Västerås är också ny i riksdagen och blir nu ordförande för utbildningsutskottet. Under min tid som skolpolitiker i Västerås har jag sett de förödande konsekvenserna av marknadsskolan. Nu ser jag fram emot att förändra systemet för en jämlik skola för alla barn- och unga, säger hon. Andrea Andersson Tay var under förra mandatperioden ansvarig för miljöfrågor och tar nu även på sig ansvaret för klimatfrågorna. Den kommande mandatperioden kommer att vara avgörande för om Sverige ska lyckas nå klimatmålen. Många viktiga beslut väntar också i arbetet med att skydda och restaurera värdefull natur. Jag ser fram emot att ta mig an dessa saker som ansvarig för klimat- och miljöfrågor, säger hon. Här är hela listan på ansvarsposter • Ansvarig för arbetsmarknads- och jämställdhetsfrågor: Ciczie Weidby (ordinarie ledamot i arbetsmarknadsutskottet) • Ansvarig för bostadsfrågor: Ilyas Hassan (ordinarie ledamot i civilutskottet) • Ansvarig för konsument- och familjerättsfrågor: Anfal Mahdi (vice ordförande i civilutskottet) • Ansvarig för EU-politiska frågor: Banesa Martinez Roldàn (ordinarie ledamot i EU-nämnden) • Ansvarig för ekonomisk-politiska frågor: Ida Gabrielsson (ordinarie ledamot i finansutskottet) • Ansvarig för finansmarknads- och upphandlingsfrågor, kommuner och regioner ekonomi: Daniel Bernmar (ersättare i finansutskottet) • Ansvarig för försvars- och beredskapsfrågor: Hanna Gunnarsson (ordinarie ledamot i försvarsutskottet) • Ansvarig för kriminalpolitiska frågor: Tobias Smedberg (ordinarie ledamot i justitieutskottet) • Ansvarig för rättspolitiska frågor: Carina Örgård (ersättare i justitieutskottet) • Ansvarig för kultur- och civilsamhällesfrågor: Sandra Sönnergren (ordinarie ledamot i kulturutskottet) • Ansvarig för konstitutions- och demokratifrågor: Caroline Täljeblad (ordinarie ledamot i konstitutionsutskottet) • Ansvarig för yttrandefrihets- och förvaltningsfrågor: David Höglund Velasquez (ersättare i konstitutionsutskottet) • Ansvarig för klimat- och miljöfrågor: Andrea Andersson Tay (ordinarie ledamot i miljö- och jordbruksutskottet) • Ansvarig för landsbygds- och livsmedelsfrågor: Agnes Hultén (ersättare i miljö- och jordbruksutskottet) • Ansvarig för närings- och energifrågor: Birger Lahti (ordinarie ledamot i näringsutskottet) • Ansvarig för handels- och konkurrensfrågor: Andreas Lennkvist Manriquez (ersättare i näringsutskottet) • Ansvarig för skattefrågor: Frida Tånghag (ordinarie ledamot i skatteutskottet) • Ansvarig för socialförsäkringsfrågor: Nadja Awad (ordförande i socialförsäkringsutskottet) • Ansvarig för hälso- och sjukvårdsfrågor: Jonas Lindberg (ordinarie ledamot i socialutskottet) • Ansvarig för social- och omsorgsfrågor: Linnea Bengtsson (ordinarie ledamot i socialutskottet) • Ansvarig för trafikfrågor: Malin Östh (ordinarie ledamot i trafikutskottet) • Ansvarig för skolfrågor: Hawar Asaiesh (ordförande i utbildningsutskottet) • Ansvarig för biståndsfrågor: Malin Björk (ordinarie ledamot i utrikesutskottet) • Ansvarig för utrikesfrågor: Håkan Svenneling (ordinarie ledamot i utrikesutskottet) • Ansvarig för migrations- och integrationsfrågor: Jennifer Merelaid Hankins (ersättare i socialförsäkringsutskottet arbetsmarknadsutskottet) • Ansvarig för högskola, forskning och digitalisering: Umihana Rasovic (ersättare i Utbildningsutskottet och Trafikutskottet) Foto: Agnes Stuber

Innan partierna förhandlar om politik och poster behöver de en gemensam bild av var Sverige står. Centerpartiet bjuder därför in Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet till en lägesgenomgång där företrädare för näringslivet, fackförbunden, myndigheter och organisationer beskriver de största utmaningarna som nästa regering måste lösa.

Miljöpartiet har lämnat in en motion med förslag om ett permanent stopp för tonårsutvisningar och utvisningar av unga vuxna. Miljöpartiet vill också ge ungdomar som redan har utvisats möjlighet att återvända till Sverige. Utvisningarna av ungdomar som har vuxit upp och etablerat sig i Sverige blev en omdebatterad fråga under valrörelsen. Från den 1 oktober gäller nya regler som ska ge vissa unga möjlighet att stanna. De rödgröna partierna anser dock att reglerna är otillräckliga. Samtidigt som förhandlingarna om ett regeringssamarbete fortsätter driver de frågan vidare i riksdagen. Miljöpartiet var först ut med en motion när den nya motionstiden inleddes. I motionen, som lämnades in den 28 september, föreslår partiet att riksdagen uppmanar regeringen att snarast ta fram en permanent lösning som stoppar tonårsutvisningar och utvisningar av unga vuxna efter 21 års ålder. – Vi vet inte hur lång tid det kan ta att bilda regering och det är osäkert vilken regering som kan bildas. Men ungdomarna har inte tid att vänta längre. Därför behöver vi lägga fram det här förslaget nu, säger Annika Hirvonen, Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson. Vill återinföra särskilt ömmande omständigheter Miljöpartiet vill återinföra den bestämmelse om särskilt ömmande omständigheter för vuxna med stark anknytning till Sverige som riksdagen avskaffade 2023. Partiet vill också ändra utlänningslagen så att ungdomar som redan har utvisats får möjlighet att återvända till Sverige. – Att ha en stark anknytning till Sverige ska inte leda till att man nekas att återvända, som vi sett i flera fall. Det blir ett moment 22 för ungdomarna när det faktum att de har hela sina liv i Sverige gör det svårare att få uppehållstillstånd för exempelvis studier, säger Annika Hirvonen. Samma rätt till högre utbildning Miljöpartiet föreslår också att unga som har vuxit upp i Sverige ska ha samma rätt till kostnadsfri högre utbildning som svenska och EU-medborgare. I motionen hänvisar partiet till de nya tillfälliga reglerna, som börjar gälla den 1 oktober. Vissa ungdomar kan då få möjlighet att stanna genom arbete eller studier. För arbete anges bland annat ett lönekrav på 34 470 kronor i månaden, tillsammans med administrativa krav. För studier behöver den unge kunna betala för en studieplats vid universitet eller högskola. Kostnaden för ett års studier kan enligt motionen uppgå till en bra bit över 100 000 kronor. Den som stannar genom studier får dessutom arbeta högst 15 timmar i veckan. Miljöpartiet menar att många ungdomar av olika skäl inte kommer att ha möjlighet att stanna. – Många av de här ungdomarna har gått i skolan här, har sina vänner och sin familj här och ser Sverige som sitt hem. De ska inte behöva lämna landet eller betala för att studera vidare för att få stanna, säger Annika Hirvonen. Miljöpartiet kräver också en tydlig väg tillbaka för ungdomar som redan har utvisats från Sverige. Partiet hänvisar till fall där ungdomar har nekats uppehållstillstånd trots att de uppfyllt krav på bland annat antagning till studier. Enligt motionen har det i dessa fall bedömts att syftet med vistelsen inte främst varit studier eller arbete, utan att ungdomarnas familjer, vänner och liv finns i Sverige. Miljöpartiet vill därför ändra utlänningslagen så att redan utvisade ungdomar får möjlighet att återvända. Miljöpartiet vill att riksdagen pressar regeringen att snarast ta fram en permanent lösning för tonårsutvisningar och utvisningar av unga vuxna efter 21 års ålder. Motionen innehåller därutöver förslag om att återinföra särskilt ömmande omständigheter för vuxna med stark anknytning till Sverige, ge redan utvisade ungdomar möjlighet att återvända och ge unga som vuxit upp i Sverige samma rätt till kostnadsfri högre utbildning som svenska och EU-medborgare. – Vi vill att det sker så fort som möjligt. Ungdomarna har redan väntat länge nog, säger Annika Hirvonen.

Den 1–2 oktober hålls ett möte i EU:s ministerråd för rättsliga och inrikes frågor (RIF) i Bryssel. Från Sverige deltar justitieminister Gunnar Strömmer och migrationsminister Johan Forssell. På dagordningen för justitieministern står arbetet mot organiserad brottslighet och EU:s inre säkerhet. På dagordningen för migrationsministern står återvändande och återtagandesamarbete med tredjeländer. Justitieministern kommer att delta i diskussioner om tillståndet i Schengenområdet som belyser de utmaningar som Schengenområdet står inför, bl.a. vad gäller irreguljär migration, beredskapsnivå och inre säkerhet. När det gäller den inre säkerheten väntas ministrarna också diskutera hur denna kan stärkas genom förbättrat informationsutbyte, operativt polissamarbete och ökad användning av ny teknik. En återkommande punkt på dagordningen är den geopolitiska utvecklingens påverkan på EU:s inre säkerhet. Denna gång ligger fokus på konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, bland annat risker kopplade till vapensmuggling, hybridhot, sabotage och användningen av drönare. Ministrarna kommer även diskutera genomförandet av EU:s strategiska ram för narkotika och de hot som den organiserade narkotikabrottsligheten utgör. Under rådets andra dag, som ägnas åt rättsliga frågor, kommer Gunnar Strömmer att delta i en riktlinjedebatt om Europakommissionens förslag till en reviderad Eurojustförordning. Rådet kommer även att behandla frågor om kampen mot straffrihet för brott kopplade till Rysslands anfallskrig mot Ukraina samt skyddet av civilsamhället och journalister inom EU. Migrationsministern kommer att delta i diskussioner om hur återvändandet av personer utan laglig rätt att vistas i EU kan effektiviseras genom stärkt samarbete med prioriterade tredjeländer. Ministrarna väntas diskutera hur EU gemensamt kan använda olika verktyg för att förbättra återtagandesamarbetet samt få en lägesrapport om genomförandet av EU:s migrations- och asylpakt. På migrationsområdet kommer ministrarna också att diskutera hur EU kan stärka sin situationsmedvetenhet och förbättra förmågan till tidig varning vid migrationsrelaterade kriser. Samtalen sker mot bakgrund av händelserna i Ceuta i somras och fokuserar på hur befintliga system och analysverktyg kan användas mer effektivt för att identifiera risker och förebygga krissituationer. För mer information och intervjuförfrågningar, kontakta respektive pressekreterare.

Jessica Rosencrantz, EU-minister med ansvar för nordiska frågor, besöker den 1 oktober Köpenhamn för möte med de nordiska samarbetsministrarna. På agendan står bland annat nordisk konkurrenskraft och diskussioner om Nordiska ministerrådets modernisering. – Norden är en av världens största och mest konkurrenskraftiga ekonomier. Jag ser under mötet i Köpenhamn fram emot att ta del av en ny rapport, inspirerad av EU:s så kallade Draghi-rapport, och diskutera hur vi kan stärka Nordens konkurrenskraft ytterligare, säger EU-minister Jessica Rosencrantz. Samarbetsministermötet hålls inom ramen för Danmarks och Färöarnas ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2026. Delar av mötet hålls tillsammans med de nordiska näringsministrarna. Copenhagen Economics kommer att presentera en rapport om konkurrenskraft ur nordiskt perspektiv, inspirerad av EU:s så kallade Draghi-rapport från 2024. I anslutning till mötet anordnar Danmark och Färöarna även en konferens med tema konkurrenskraft där Jessica Rosencrantz bland annat deltar i en ministerpanel för att diskutera nordiska styrkor och utmaningar. Om konferensen Competitiveness in a Nordic perspective på konferensens webbplats (engelska) - extern webbplats,

Engagemanget började med en vilja att göra något åt rasism och mobbning. Nu tar Hanna Schölander med sig erfarenheterna från Liberalernas arbete i regionpolitiken i Halland. Barn och unga, kultur och en mer jämlik sjukvård står högt på hennes agenda. Hanna Schölander var samhällsintresserad redan som barn. När hon såg klasskamrater utsättas för rasism och mobbning bestämde hon sig för att försöka förändra samhället. Under tonåren fick det politiska intresset också en förebild, hennes bästa väns styvpappa var riksdagsledamot för dåvarande Folkpartiet. Jag går i hans fotspår. Jag vill särskilt driva frågor som ger mer frihet i vardagen, säger Hanna. Efter att ha varit fritidspolitiker i olika omgångar har Hanna under den senaste mandatperioden arbetat på heltid som regionpolitiker i Halland. Sjukvården och kulturen är de områden hon är mest stolt över att ha engagerat sig i. Erfarenheterna därifrån följer med henne till riksdagen där hon vill fortsätta driva dessa frågor och arbeta för barn och unga. För Hanna är skolan en viktig uppgift för Liberalerna under mandatperioden. Hon vill minska antalet elever i varje klass och se till att varje elev har en bok i varje ämne. Hon lyfter också behovet av kultur i hela landet och en mer jämlik sjukvård, med fler nationella riktlinjer. Att fler arbetssökande kommer i arbete är en annan prioritering. Hon ser det som en förutsättning för både tillväxt och en god välfärd. Utanför politiken har Hanna en bakgrund som chef, framför allt inom den ideella sektorn. Hon är utbildad samhälls- och kulturanalytiker vid Linköpings universitet och är tjänstledig från en chefstjänst i Kungsbacka kommun. Hanna är 47 år och bor i Åsa i Kungsbacka med sin man och deras två tonårsbarn. På fritiden umgås hon helst med familj och vänner. Kultur och design är stora intressen, och genom barnen har hon också engagerat sig i scoutrörelsen. Att företräda Liberalerna i riksdagen beskriver hon med två ord: Fantastiskt och ansvarsfullt. Förväntningarna inför mandatperioden är tydliga: Mycket jobb och att vi får igenom mycket liberal politik så vi gör Sverige bättre. • Bor: i Åsa i Kungsbacka kommun • Familj: man och två barn • Intressen: kultur och design. • Utbildning: samhälls- och kulturanalytiker vid Linköpings universitet

Sanningskommissionen för det samiska folket lämnar i dag den 30 september över sin slutrapport, Markerna berättar och minns. Konsekvenser för samer av svensk politik, till regeringen, Sametinget och ungdomsorganisationen Sáminuorra i Östersund. Kommissionen har haft i uppdrag att kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna och dess konsekvenser för det samiska folket. Kommissionen överlämnar samtidigt berättelsevolymen "Jag ber marken tyst om lov med vittnesmål" från det samiska folket. Regeringen beslutade den 3 november 2021 att tillsätta en kommitté i form av en sanningskommission med uppdrag att kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna i ett historiskt perspektiv och dess konsekvenser för det samiska folket. Kommissionen har haft i uppgift att synliggöra och sprida kunskap om samernas erfarenheter och kommissionens slutsatser samt lämna förslag på åtgärder som bidrar till upprättelse och främjar försoning. Slutrapporten beskriver hur statliga beslut och andra aktörers agerande över tid påverkat samernas möjligheter att bevara och utveckla sitt språk, sin kultur och sina traditionella näringar. Sanningskommissionens arbete har bland annat omfattat insamling av vittnesmål, forskning och dokumentation av historiska händelser. Intervjuer har samlats i en berättelsebok. Tidigare i år överlämnades också forskningsantologin Marken, vattnet, tankarna. Konsekvenser för samer av svensk politik. Sanningskommissionen för det samiska folket Utredningen Sanningskommissionen har haft i uppgift att kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna och dess konsekvenser. Kommissionen har också haft i uppdrag att öka kunskapen om samernas historia och lämna förslag på åtgärder för upprättelse och försoning. Kommissionens delbetänkande Marken, vattnet, tankarna. Konsekvenser för samer av svensk politik (SOU 2026:15) överlämnades till regeringen den 4 mars 2026.

Vänsterpartiet lägger ett utskottsinitiativ i riksdagen för att stoppa tonårsutvisningarna. Vi lovade att det skulle vara det första vi gör efter valet. Nu gör vi det. Unga som har vuxit upp i Sverige, gått i svensk skola och har hela sitt liv här utvisas fortfarande när de fyller 18. Deras föräldrar och syskon får stanna, men själva skickas de ensamma till länder de knappt minns, eller aldrig har bott i. En stor majoritet av riksdagens partier säger att de vill stoppa utvisningarna. Ändå fortsätter de. Varje person som utvisas är en för mycket. Det är ett liv som förstörs, och många runt omkring som drabbas. Vi gick till val på att stoppa tonårsutvisningarna och nu ska vi göra det en gång för alla, säger Nooshi Dadgostar, partiledare för Vänsterpartiet. Nu finns en majoritet I februari lade Vänsterpartiet och Miljöpartiet fram ett utskottsinitiativ för att stoppa tonårsutvisningarna, men Tidöpartierna röstade ned det. Efter valet har de rödgröna partierna majoritet i riksdagens utskott. Därför kan riksdagen agera nu, utan att vänta på att en ny regering är på plats. Det måste gå snabbt. Vi har inte tid att vänta in den allmänna motionstiden eller en ny regering. Framför allt har inte dessa ungdomar den här tiden. Förra mandatperioden stoppades våra förslag eftersom vi inte hade majoritet. Nu har vi det, säger Samuel Gonzalez Westling, gruppledare för Vänsterpartiet. Vänsterpartiet föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att: • omedelbart stoppa de orättfärdiga utvisningarna av unga som har kommit hit med anknytning till sina föräldrar • ändra utlänningslagen så att unga upp till 21 år räknas till kärnfamiljen och kan få uppehållstillstånd som anhöriga till sina föräldrar • återinföra särskilt ömmande omständigheter som grund för uppehållstillstånd, den så kallade ventilen som Tidöpartierna tog bort 2023 • se till att unga som redan har utvisats kan återförenas med sina familjer i Sverige, till exempel genom inresetillstånd Svenska folket har varit tydligt: de vill inte att de här ungdomarna utvisas. Nu är det upp till bevis för alla partier som har sagt att de vill samma sak. Foto: Agnes Stuber Se pressträffen

Sverige kommer med start i oktober stödja skyddet av Natos östra flank i Polen med stridsflyg. Inom Natoinsatsen kommer stridsflygen att bidra till Natos integrerade luft-och robotförsvar, och till skyddet och säkerheten för det militära och civila stödet till Ukraina. – Under de senaste fyra åren har vi prioriterat samarbetet i den nordisk-baltiska kretsen och med Polen. För andra gången deltar svenska stridsflygplan i luftrumsövervakningen från Polen för att skydda Natos luftrum och fortsatta leveranser av vapen till Ukraina. Genom att fullt ut samarbeta med våra vänner och allierade i Nato stärker vi Sveriges, Europas och Natos säkerhet, säger statsminister Ulf Kristersson. – Sveriges säkerhet byggs tillsammans med våra allierade. När svenska Gripen bidrar till Natos luftförsvar i Polen stärker vi säkerheten för Sverige, för våra allierade och för det fortsatta stödet till Ukraina, som är vår främsta utrikespolitiska uppgift. Polen utgör en avgörande länk för att kanalisera stödet till Ukraina, och Sveriges bidrag visar att vi är beredda att ta ansvar för säkerheten i vårt närområde, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. – Det allvarliga säkerhetsläget och de återkommande kränkningarna av Natos luftrum visar behovet av en hög militär beredskap på den östra flanken. Svenska stridsflyg bidrar till luftförsvaret över Polen och till att skydda viktiga logistikflöden med militärt stöd till Ukraina. Det stärker Natos förmåga att avskräcka och försvara alliansen mot militära hot, säger försvarsminister Pål Jonson. Svenska Gripen-stridsflyg kommer inom ramen för uppdraget både att bidra till Natos integrerade luft-och robotförsvar och skydda den logistikhub i sydöstra Polen som används för militärt och civilt stöd till Ukraina. De svenska stridsflygen kommer i huvudsak att basera i Sverige och genomföra flygoperationer i polskt luftrum, med en mindre framskjuten bas i Polen. Sedan Sverige blev Natoallierad har Sverige bidragit med stridsflyg till flera Natoinsatser. Detta blir den andra gången som Sverige deltar med stridsflyg för skydd av logistikhubben i Polen. Under 2025 har Sverige också bidragit till Natos förstärkta luftrumsövervakning i Polen.

Fredagen den 2 oktober 2026 klockan 9 sammanträder regeringen med EU-nämnden inför möte i EU:s ministerråd för ekonomiska och finansiella frågor. Regeringen rapporterar samtidigt från mötet i samma ministerråd den 10 juli och från det informella ministermötet den 18–19 september. Från regeringen deltar statssekreterare Erik Eldhagen.

Riksdagen väljer återigen Andreas Norlén (M) till talman. Andreas Norlén omvald som riksdagens talman Igår, den 28 september 2026, blev Andreas Norlén (M) omvald som riksdagens talman efter att ha fått 200 av de 346 giltiga rösterna. Socialdemokraterna går därmed miste om talmansposten. Kandidaten Johanna Haraldsson (S) fick 146 röster. –⁠ Jag åtar mig uppdraget med stor ödmjukhet, säger Andreas Norlén på en pressträff. Statsminister Ulf Kristersson kommenterar riksdagens beslut att omvälja Andreas Norlén till talman för de kommande fyra åren. ”I oroliga tider och ett svårt parlamentariskt läge är det viktigt med en talman med lång erfarenhet och som är brett respekterad över partigränserna. Nu behövs stabilitet för Sveriges bästa”, skriver han på Instagram. Andreas Norlén är riksdagens talman sedan september 2018.

Riksdagens talman Andreas Norlén samråder onsdagen den 30 september med partiföreträdare som ett led i processen för att ta fram förslag till ny statsminister. Talmannen samtalar under förmiddagen den 30 september enskilt med företrädare för alla riksdagspartier utom Socialdemokraterna, där samtalet ägde rum vid ett möte i samband med att Magdalena Andersson (S) avslutade sitt sonderingsuppdrag. Mötena äger rum på talmannens kontor förutom det med Ulf Kristersson (M) som sker på telefon. Partiföreträdarna är kallade till samtal enligt partiernas storleksordning. • 09.15 Sverigedemokraterna • 09.35 Vänsterpartiet • 10.50 Kristdemokraterna Efter samråden med partiföreträdarna överlägger talmannen med de vice talmännen och informerar kungen. Fotopool Det anordnas ingen fotopool i samband med dessa möten. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet Bakgrund Talman Andreas Norlén gav den 18 september Magdalena Andersson (S) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Talmannen tog den 28 september emot Magdalena Anderssons rapport angående regeringsfrågan. Magdalena Andersson meddelade då att hon avslutar sitt sonderingsuppdrag.

Den 28–29 september äger jordbruks- och fiskerådet (AGRIFISH) rum i Bryssel. På måndagen deltar landsbygdsminister Peter Kullgren, och på tisdagen deltar statssekreterare Daniel Liljeberg. På jordbrukssidan väntas reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) diskuteras, där fokus ligger på att göra stödsystemen enklare och mer flexibla, stärka jordbrukets konkurrenskraft och lönsamhet samt förbättra livsmedelsberedskapen. En särskilt viktig fråga är utformningen av det arealbaserade inkomststödet (DABIS). En annan central punkt är marknadssituationen för jordbruket, särskilt konsekvenserna av kriget i Ukraina, samt effekterna av sommarens värmeböljor och torka. EU-kommissionen och medlemsländerna väntas utbyta information om läget på jordbruksmarknaderna. På fiskesidan står framtida stöd till fiskerinäringen och internationella fiskeförhandlingar i fokus. Medlemsstaterna väntas besluta om en partiell allmän riktlinje av genomförandet av unionens stöd till den gemensamma fiskeripolitiken, till europeiska världshavspakten och till unionens havs- och vattenbrukspolitik under perioden 2028–2034. Dessutom ska förslag till ändringar av innevarande period diskuteras. Därtill förbereds EU:s förhandlingar med Storbritannien, Norge och andra kuststater om fiskekvoter och fiskemöjligheter för 2027, med stark betoning på hållbara fiskbestånd och rättvisa villkor för svenska fiskare.

I dag träffas de nordiska klimat- och miljöministrarna i ett digitalt möte. Fokus för samtalet är gemensamma nordiska prioriteringar inom internationella miljö- och klimatfrågor. Från Sveriges sida deltar klimat- och miljöministerns statssekreterare Daniel Westlén. På agendan står bland annat en gemensam nordisk ministerdeklaration inför kommande internationella förhandlingar i FN. Det handlar om mötet för biologisk mångfald CBD COP17, klimatmötet COP31 och det första partsmötet under havsavtalet BBNJ COP1. Deklarationen ska fokusera på hur Norden bäst kan bidra till en hög ambitionsnivå i de internationella processerna. Ministrarna ska även diskutera förhandlingarna om ett globalt rättsligt bindande avtal mot plastföroreningar samt möjligheten till ett nordiskt värdskap för förhandlingsmötet nästa år. På dagordningen står också FN:s globala mål och den framtida globala hållbarhetsagendan efter 2030. Samtalet kommer handla om hur Norden kan bidra till den fortsatta internationella diskussionen samt stärka integreringen av klimat, biologisk mångfald och miljö.

Riksdagens talman Andreas Norlén samråder onsdagen den 30 september med partiföreträdare som ett led i processen för att ta fram förslag till ny statsminister. Talmannen samtalar under förmiddagen den 30 september enskilt med företrädare för alla riksdagspartier utom Socialdemokraterna, där samtalet ägde rum vid ett möte i samband med att Magdalena Andersson (S) avbröt sitt sonderingsuppdrag. Mötena äger rum på talmannens kontor. Närmare information om tiderna kommer senare. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet Bakgrund Talman Andreas Norlén gav den 18 september Magdalena Andersson (S) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Talmannen tog idag den 28 september emot Magdalena Anderssons rapport angående regeringsfrågan. Magdalena Andersson meddelade då att hon avbryter sitt sonderingsuppdrag.

Riksdagspartiernas nya gruppledare presenterades vid den nya riksdagens första sammanträde den 28 september. Riksdagen utsåg även en valberedning för utskotten och övriga riksdagsorgan. Vid riksdagens första sammanträde för arbetsåret 2026/27 presenterades vilka gruppledare som riksdagspartierna har utsett. Gruppledarna ansvarar för partigruppernas löpande arbete och avstämningar med talmannen. Nya gruppledare • Socialdemokraterna: Lena Hallengren • Moderaterna: Mattias Karlsson • Sverigedemokraterna: Linda Lindberg • Vänsterpartiet: Samuel Gonzalez Westling • Centerpartiet: Daniel Bäckström • Kristdemokraterna: Camilla Brodin • Miljöpartiet: Annika Hirvonen • Liberalerna: Lina Nordquist Riksdagens valberedning Riksdagen utsåg även en valberedning med uppdrag att föreslå ledamöter till riksdagens utskott. Senast den 6 oktober väljs ledamöter till utskotten av riksdagen. Valberedningen ska också de närmaste veckorna föreslå ledamöter till EU-nämnden, Utrikesnämnden och flera andra riksdagsorgan. Ledamöter • Mattias Bäckström Johansson (SD) • Annika Hirvonen (MP) • Angelika Bengtsson (SD) Suppleanter • Marie-Louise Hänel Sandström (M) • Ann-Christine Frohm (SD) • Mattias Eriksson Falk (SD) • Caroline Högström (M) • Andreas Lennkvist Manriquez (V) För mer information Riksdagsförvaltningens presstjänst, 08-786 62 00, e-post: [email protected]

Riksdagen valde i dag den 28 september Andreas Norlén till talman för valperioden 2026 – 2030. Med anledning av talmansvalet och regeringsbildningen möter talman Andreas Norlén idag media i riksdagens presscenter. Talman Andreas Norlén gav den 18 september Magdalena Andersson (S) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Talmannen har idag tagit emot Magdalena Anderssons rapport angående partiernas samtal om regeringsfrågan. Magdalena Andersson har meddelat att hon avbryter sitt sonderingsuppdrag. Tid: Måndag 28 september, cirka klockan 17 Plats: Riksdagens presscenter, plan 5, Västra riksdagshuset. Webb-tv Pressträffen kan ses direkt och i efterhand via riksdagens webb-tv. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Riksdagen har valt vice talmän. Johanna Haraldsson (S) valdes till förste vice talman. Julia Kronlid (SD) valdes till andre vice talman och Kerstin Lundgren (C) valdes till tredje vice talman. Johanna Haraldsson (S) valdes till förste vice talman Johanna Haraldsson (S) valdes till förste vice talman. Hon valdes genom acklamation. Acklamation innebär att ledamöterna i kammaren svarar ja eller nej till förslaget med utrop. Julia Kronlid (SD) valdes till andre vice talman Julia Kronlid (SD) valdes till andre vice talman. Hon valdes genom acklamation. Kerstin Lundgren (C) valdes till tredje vice talman Till tredje vice talmansposten fanns två nominerade kandidater och valet gjordes med slutna sedlar. Efter två slutna omröstningar valdes Kerstin Lundgren (C) till tredje vice talman. Resultat av de slutna omröstningarna Sluten omröstning 1 • Kerstin Lundgren (C), 130 • Håkan Svenneling (V), 37 Sluten omröstning 2 • Kerstin Lundgren (C), 126 • Håkan Svenneling (V), 43 För mer information För mer information kontakta riksdagsinformation, telefon: 020-349 000, e-post: [email protected].

Centerpartiets riksdagsgrupp har valt Daniel Bäckström till gruppledare för Centerpartiet i riksdagen för andra mandatperioden i rad. Stina Larsson och Anders Ådahl har även de fått fortsatt förtroende och omvalts som första respektive andra vice gruppledare. Efter en väl genomförd insats som gruppledare under den gångna mandatperioden har Centerpartiets riksdagsgrupp valt att ge Daniel Bäckström fortsatt förtroende som gruppledare. – Jag är både glad och hedrad över att få fortsatt förtroende att axla den viktiga rollen som gruppledare. Det är ett ärofyllt uppdrag som jag ser fram emot att förvalta väl under ännu en mandatperiod, säger Daniel Bäckström, gruppledare för Centerpartiet. Efter valet 2026 består Centerpartiets riksdagsgrupp av 25 riksdagsledamöter från olika delar av landet. Åtta av riksdagsledamöterna är nyinvalda. – Det är extra roligt att få välkomna de nya ledamöterna till Centerpartiets riksdagsgrupp. Nu väntar ett viktigt arbete med att driva Centerpartiets politik framåt för Sveriges bästa, säger Daniel Bäckström.

Vid mötet i München samlas europeiska ministrar ansvariga för migration för att diskutera fortsatta åtgärder för att minska den irreguljära migrationen till Europa samt genomförandet av EU:s migrations- och asylpakt. Fokus för mötet kommer vara på gemensamma europeiska prioriteringar som ett stärkt skydd av EU:s yttre gränser, ett mer effektivt återvändandearbete och hur medlemsstaterna kan säkerställa att migrationsreformerna genomförs i praktiken. Mötet utgör även ett tillfälle för förberedelser inför kommande diskussioner om migration i EU:s ministerråd och Europeiska rådet. Toppmötet arrangeras av Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt och samlar ministrar från 18 europeiska länder samt representanter för Europeiska kommissionen.

Den 28 september–2 oktober hålls Europarådets parlamentariska församlings (PACE) höstsession i Strasbourg. På agendan finns debatter om stöd till ukrainska veteraner, hur artificiell intelligens (AI) påverkar framtidens arbetsliv och mediernas oberoende. Även Tysklands utrikesminister gästar sessionen för ett anförande. Fyra ledamöter från riksdagens delegation deltar. Det finns bland annat förslag om en aktualitetsdebatt rörande attacker mot hbtqi-personer i Turkiet. Det har även begärts en brådskande debatt om situationen i Ceuta med fokus på migration som påtryckningsmedel och regeringens hantering av situationen. Den slutliga dagordningen fastställs av församlingen vid sessionens öppnande. Debatter om AI, Europadomstolens domar och hot mot internationella brottsmålsdomstolen Flera inbjudna gäster kommer att delta i debatten om OECD:s roll i bedömningen av hur artificiell intelligens påverkar framtidens arbetsliv. Bland deltagarna finns OECD:s vice generalsekreterare Yasushi Masaki och Rumäniens miljö-, vatten- och skogsminister Diana-Anda Buzoianu. En rapport om diasporors och migranters betydelse för social sammanhållning och demokratiskt deltagande kommer också att behandlas under sessionen. Rapportören bakom rapporten besökte även Sverige under våren för att inhämta fakta och synpunkter. Därutöver hålls det en gemensam debatt om en samordnad veteranpolitik i Europa liksom behovet av långsiktigt och systematiskt stöd till ukrainska soldater som har fått funktionsnedsättningar till följd av kriget. Andra debatter gäller växande hot mot mediepluralism och mediernas oberoende, främjandet av klimatåtgärder bland unga och hot mot Internationella brottsmålsdomstolen. I den senare debatten kommer domaren Rosario Salvatore Aitala, förste vice ordförande för Internationella brottmålsdomstolen, hålla ett anförande. Prisutdelning för mänskliga rättigheter och sessionens gästtalare På sessionens första dag delas det 14:e Václav Havel-priset för mänskliga rättigheter ut. 2021 års pristagare Maria Kalesnikava från Belarus kommer också att tala inför församlingen vid prisutdelningen. Kalesnikava var frihetsberövad men släpptes i december 2025. Andra inbjudna gäster är Albert II av Monaco, Portugals president António José Martins Seguro och Tysklands utrikesminister Johann Wadephul. De kommer att hålla anföranden inför församlingen. Även Europarådets ministerkommittés ordförande, Monacos utrikesminister Isabelle Berro-Amadeï, presenterar ministerkommitténs arbete sedan den senaste sessionen och svarar på medlemmarnas frågor. Dessutom deltar Europadomstolens president Mattias Guyomar och Europarådets generalsekreterare Alain Berset, som båda ska tala inför församlingen och svara på frågor. Ledamöter Ledamöter som deltar vid höstsessionen: • Markus Wiechel (SD), ordförande • Victoria Tiblom (SD) • Jessica Stegrud (SD) Alla ledamöter i delegationen: Ledamöter i Europarådets svenska delegation Mer information Europarådet arbetar för att skapa en gemensam värdegrund baserad på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Sverige var med och grundade Europarådet och dess parlamentariska församling år 1949. Europarådet har i dag 46 medlemsländer. • Om sessionen på PACE:s webbplats • Europarådets parlamentariska församling (PACE) • Den svenska delegationen på PACE:s webbplats Kontaktperson för media Petra Sjöström senior internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon: 072-716 59 25, e-post: [email protected]

Centerpartiets riksdagsgrupp har valt Daniel Bäckström till gruppledare för Centerpartiet i riksdagen för andra mandatperioden i rad. Stina Larsson och Anders Ådahl har även de fått fortsatt förtroende och omvalts som första respektive andra vice gruppledare. Efter en väl genomförd insats som gruppledare under den gångna mandatperioden har Centerpartiets riksdagsgrupp valt att ge Daniel Bäckström fortsatt förtroende som gruppledare. – Jag är både glad och hedrad över att få fortsatt förtroende att axla den viktiga rollen som gruppledare. Det är ett ärofyllt uppdrag som jag ser fram emot att förvalta väl under ännu en mandatperiod, säger Daniel Bäckström, gruppledare för Centerpartiet. Efter valet 2026 består Centerpartiets riksdagsgrupp av 25 riksdagsledamöter från olika delar av landet. Åtta av riksdagsledamöterna är nyinvalda. – Det är extra roligt att få välkomna de nya ledamöterna till Centerpartiets riksdagsgrupp. Nu väntar ett viktigt arbete med att driva Centerpartiets politik framåt för Sveriges bästa, säger Daniel Bäckström.

Torsdagen den 24 september reser Ebba Busch till Bryssel för att delta vid ett ministermöte i konkurrenskraftsrådet. Ministrarna ska bland annat diskutera EU:s förslag till en ny förordning om halvledare (Chips Act 2) och riktlinjerna för att pröva företagskoncentrationer. Den nya förordningen syftar till att stärka EU:s konkurrenskraft, tekniska suveränitet och försörjningstrygghet inom halvledare. Ambitionen är att stärka Europas konkurrenskraft och minska sårbara beroenden. Förslaget innehåller bland annat åtgärder för att främja innovation och kommersialisering, stimulera investeringar, samt förbättra krishanteringen med hjälp av en industriledd digital övervakningsplattform. På dagordningen står också en diskussion om översynen av riktlinjerna för kommissionens prövning av företagskoncentrationer. Det ska bland annat bli tydligare att skala, innovation, resiliens och långsiktiga effekter har betydelse när företagskoncentrationer prövas.

Regeringen har entledigat Dag Hartelius som kabinettssekreterare vid Utrikesdepartementet. Dag Hartelius entledigas på egen begäran, med anledning av att han den 1 oktober 2026 går i pension. Johan Berggren blir ny kabinettssekreterare på Utrikesdepartementet den 1 oktober 2026, till dess att en ny kabinettssekreterare utses av en ny regering. – Dag Hartelius djupa kunskaper och långa erfarenhet av utrikes- och säkerhetspolitik har varit av stor betydelse för Sverige i ett synnerligen oroligt omvärldsläge. Dag har också varit ett ovärderligt stöd för mig som utrikesminister. Efter många år av stort engagemang, ansvar och betydelsefulla insatser är det nu dags för ett nytt kapitel och en välförtjänt pension. Jag önskar Dag varmt lycka till framöver, och god fiskelycka, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. – Jag är glad över att Johan Berggren har tackat ja till att ta sig an uppdraget som kabinettssekreterare till dess att en ny kabinettssekreterare utses av en ny regering. Johan Berggren har gedigen erfarenhet från flera delar av Regeringskansliet och från internationellt arbete, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Kabinettssekreterare Johan Berggren kommer senast från rollen som statssekreterare vid Försvarsdepartementet hos ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin. Berggren har tidigare tjänstgjort som bland annat biträdande direktör vid Svenska dialoginstitutet för Mellanöstern och Nordafrika samt arbetat som stabschef och rådgivare till Tony Blair vid Kvartettkontoret, Jerusalem. Kabinettssekreteraren är chefstjänsteman i Utrikesdepartementet, likställd med statssekreterare. Peter Sandwall, statssekreterare hos försvarsminister Pål Jonson, ersätter Johan Berggren.

Nästa vecka samlas den nya riksdagen och inleder arbetsåret. Måndagen den 28 september är det upprop för ledamöterna. Därefter är det talmansval och anmälan av gruppledare. Samma dag inleds även den allmänna motionstiden. Dagen efter, tisdagen den 29 september, äger riksmötets öppnande rum. Båda dagarnas händelser går att följa på riksdagens webbplats och i sociala medier. 28 september: Upprop och talmansval Uppropet till riksdagen äger rum dagen före riksmötets öppnande, den 28 september klockan 11.00. Därefter väljer riksdagen talman och vice talmän samt anmäler vilka som blir partiernas gruppledare. Riksdagen utser även en valberedning med uppdrag att föreslå ledamöter till riksdagens utskott. Uppropet och valet direktsänds via riksdagens webb-tv. Val av talman på sidan Talmannens uppdrag Allmänna motionstiden börjar På måndagen den 28 september klockan 11 inleds också den allmänna motionstiden. Då får riksdagsledamöterna lämna motioner, förslag, om alla frågor som riksdagen kan besluta om, exempelvis förslag om ändrad lagstiftning eller en uppmaning till regeringen att tillsätta en utredning. Motionstiden 2026 pågår från den 28 september och slutar när motionstiden på budgetpropositionen går ut. Allmänna motionstiden 2026 29 september – riksmötets öppnande 2026 Riksmötets öppnande äger rum den 29 september 2026. Det är starten på riksdagens och de 349 ledamöternas nya arbetsår, riksmötet 2026/27. Klockan 12.45 börjar webb-tv-sändningen från riksmötets öppnande. Gästerna anländer till Riksplan. Där spelar Arméns musikkår, och Livgardet para­derar. Klockan 14 inleds öppnandeceremonin i kammaren. På talmannens begäran förklarar H.M. Konungen riksmötet 2026/27 öppnat. Programmet i kammaren innehåller även kungssången, musikframträdande, nationalsången och uttågsmusik. Riksmötets öppnande 2026 Följ sändningarna Upprop, talmansval och riksmötets öppnande går att se via riksdagens webb-tv, direkt och i efterhand. Delar av sändningen från riksmötets öppnande tolkas till teckenspråk och engelska. 28 september • Webb-tv: Val av talman och vice talmän 29 september • Webb-tv: Riksmötets öppnande • Webb-tv: Opening of the Riksdag session • Webb–tv: Riksmötets öppnande - teckenspråkstolkad

Regeringen har beslutat om en proposition med förslag som syftar till att genomföra ändringsdirektivet till Europeiska unionens människohandelsdirektiv. Det handlar bland annat om införandet av ett nytt brott och att förbättra stödet till brottsoffer. Under 2024 antogs ett ändringsdirektiv till Europeiska unionens människohandelsdirektiv. Ändringsdirektivet innehåller bland annat nya krav på den straffrättsliga lagstiftningen om människohandel. Regeringen har idag beslutat en proposition för att genomföra direktivet i svensk rätt. Regeringen föreslår att det ska införas ett nytt brott, olaga nyttjande av tjänst. Det nya brottet innebär att det blir straffbart att med uppsåt nyttja en tjänst som utförs av en person som en följd av att han eller hon är utsatt för människohandel eller människoexploatering. Målet är att minska efterfrågan på sådana tjänster och därmed lönsamheten för dessa brott. Regeringen föreslår också åtgärder för att ge bättre stöd till brottsoffer. Människohandel sker ofta över landsgränser, vilket ställer krav på samarbete mellan länder. Regeringen bedömer därför att Jämställdhetsmyndigheten bör utses till nationell kontaktpunkt för gränsöverskridande vidareslussning av brottsoffer för människohandel. För att myndigheten ska kunna behandla personuppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt föreslår regeringen att en ny personuppgiftslag införs för Jämställdhetsmyndighetens nya verksamhet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Vad innebär människohandel? Med människohandel menas att någon genom till exempel olaga tvång eller vilseledande rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en annan person i syfte att den andra personen ska exploateras, till exempel i tvångsarbete eller för sexuella ändamål.

Tisdag den 22 september reser EU-minister Jessica Rosencrantz till Bryssel för att träffa sina europeiska ministerkollegor i Allmänna rådet (GAC). På agendan står bland annat EU:s långtidsbudget, regelförenkling och förberedelser inför att EU:s stats- och regeringschefer möts i Europeiska rådet i oktober. – Låt mig vara tydlig med att den svenska positionen beträffande MFF ligger fast. Den svenska avgiften får inte öka på det sätt som kommissionen har föreslagit och budgetens omfattning måste minska markant. Vi vill också se en budget som fokuserar på säkerhet, försvar, konkurrenskraft och ger ett starkt stöd till Ukraina, säger EU-minister Jessica Rosencrantz. Allmänna rådet har en central roll i att förbereda Europeiska rådets toppmöten. Under sitt möte den 22 september ska EU-ministrarna diskutera ett utkast till dagordning inför Europeiska rådets möte den 15–16 oktober. På den preliminära dagordningen står Ukraina, situationen i Mellanöstern, den fleråriga budgetramen, utvidgning, säkerhet och försvar, migration och konkurrenskraft. EU-ministrarna kommer även att hålla en riktlinjedebatt om EU:s fleråriga budgetram 2028–2034, den så kallade långtidsbudgeten. Vid mötet väntas också det irländska EU-ordförandeskapet informera om förenklingsarbetet med fokus på kvarstående omnibusförhandlingar. Utifrån EU-kommissionens årliga rättsstatsrapport kommer EU-ministrarna under mötet även att diskutera utvecklingen för rättsstatens principer i kandidatländerna Albanien, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien. Allmänna rådet väntas även diskutera den avsiktsförklaring som Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gav i Europaparlamentet den 16 september.

Riksdagen deltar med en delegation vid generaldebatten under FN:s generalförsamling i New York den 21–26 september. I delegationen ingår Delegationen deltar vid ett antal högnivåmöten med fokus på att stärka globalt stöd för Ukraina, klimatfrågor och havsnivåhöjningar samt pandemiberedskap och tillgång till vaccinationer. Dessutom genomförs ett antal möten med organisationer inom FN-systemet samt deltagande vid möten om situationen i Ukraina, Liberia och Afghanistan. Kontaktperson för media Fredrik Svensson, senior internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon 0730-96 64 67, [email protected]

Fredagen den 25 september 2026 klockan 9 sammanträder regeringen med EU-nämnden inför möte i EU:s ministerråd för utrikesfrågor, rättsliga och inrikes frågor och jordbruks- och fiskefrågor. Regeringen rapporterar samtidigt från möten i samma ministerråd. Från regeringen deltar försvarsminister Pål Jonson (M), migrationsminister Johan Forssell (M), jämställdhetsminister Nina Larsson (L) och statssekreterare Daniel Liljeberg.

Den 22–28 september uppmärksammas öppnandet av generalförsamlingens 81:a session vid FN-högkvarteret i New York. I samband med öppnandet hålls den allmänna högnivådebatten samt ett antal högnivåmöten. Från regeringen deltar utrikesminister Maria Malmer Stenergard och socialminister Jakob Forssmed. Utrikesministern leder Sveriges delegation. Fokus för Sverige under högnivåveckan är bland annat att stärka det globala stödet för Ukraina, att värna folkrätten och den regelbaserade världsordningen samt att försvara etablerade normer och överenskommelser om jämställdhet. Högnivåmöten genomförs bland annat om existentiella hot från havsnivåhöjningar samt om vikten av stärkt pandemiberedskap och global tillgång till vaccinationer. Dessutom uppmärksammas jubileumsår för rätten till utveckling och Durbandeklarationen om rasism och intolerans. Den 24 september står utrikesministern värd för ett evenemang tillsammans med UN Women om kvinnors ekonomiska egenmakt. Socialministern medverkar bland annat vid högnivåmötet om pandemiberedskap. Statsråden kommer att vara tillgängliga vid pressträffar. Kontakta respektive pressekreterare för mer information.

I riksdagen finns 349 ledamöter. Här ser du de ledamöter som valdes in vid riksdagsvalet 2026, sorterade i bokstavsordning. Den nya riksdagen börjar sitt arbete i samband med uppropet den 28 september. Fram till dess sitter den gamla riksdagen kvar. På Valmyndighetens webbplats finns mer information och statistik gällande resultatet i riksdagsvalet 2026. Valmyndighetens webbplats A Abdukani, Mohamed (MP), Södermanlands län af Sillén, Anna (M), Södermanlands län Aguirre, Elias (S), Östergötlands län Ahlqvist, Andreas (SD), Hallands län Ahlstedt, Fredrik (M), Uppsala län Ahlstedt, Emmy (C), Kalmar län Alftberg, Anders (SD), Västra Götalands läns södra Algotsson, Julia (C), Västerbottens län Ali, Mohamed (V), Dalarnas län Ali Elmi, Leila (MP), Göteborgs kommun Alkurdi, Talla (S), Stockholms kommun Alm, Ann-Sofie (M), Västra Götalands läns norra Alm Ericson, Janine (MP), Västra Götalands läns västra Altenhammar, Emma (SD), Göteborgs kommun Amloh, Sofia (S), Södermanlands län Andersson, Magdalena (S), Stockholms län Andersson, Åsa (S), Uppsala län Andersson, Johan (S), Östergötlands län Andersson, Jonas (SD), Östergötlands län Andersson, Elin (L), Västra Götalands läns västra Andersson, Tobias (SD), Västra Götalands läns östra Andersson, Marcus (S), Västra Götalands läns östra Andersson Garpvall, Pontus (SD), Skåne läns västra Andersson Hammarstrand, Robert (S), Göteborgs kommun Andersson Tay, Andrea (V), Stockholms län André, Lili (KD), Gävleborgs län Andreae, Ingrid (S), Göteborgs kommun Anstrell, Alexandra (M), Stockholms län Aranda, Clara (SD), Östergötlands län Asaiesh, Hawar (V), Västmanlands län Asgari, Ajda (MP), Stockholms län Aspling, Ludvig (SD), Stockholms län Awad, Nadja (V), Örebro län Axén Olin, Kristina (M), Stockholms kommun B Backeskog, Sanna (S), Gävleborgs län Bakircioglu, Gurgin (MP), Stockholms kommun Beckman, Lars (M), Gävleborgs län Begic, Denis (S), Örebro län Bengtsson, Linnea (V), Skåne läns norra och östra Bengtsson, Mathias (KD), Dalarnas län Bengtsson, Angelika (SD), Västernorrlands län Bergenblock, Christofer (C), Hallands län Berggren, Katarina (S), Stockholms län Bergheden, Sten (M), Västra Götalands läns östra Bergius Eriksson, Jennie (M), Västra Götalands läns norra Berglund, Jörgen (M), Västernorrlands län Bernmar, Daniel (V), Göteborgs kommun Berntsson, Magnus (KD), Västra Götalands läns västra Birinxhiku, Aida (S), Hallands län Björk, Malin (V), Stockholms kommun Björklund, Heléne (S), Blekinge län Bohlin, Carl-Oskar (M), Dalarnas län Bosetti-Kristoffersson, Katarina (S), Västra Götalands läns västra Brandberg, Tomas (SD), Västmanlands län Brihall, Emma (C), Jönköpings län Britz, Johan (L), Stockholms län Brodin, Camilla (KD), Stockholms kommun Broman, Bo (SD), Skåne läns västra Busch, Ebba (KD), Örebro län Bylund, Linus (SD), Stockholms kommun Büser, Johan (S), Göteborgs kommun Bäckström, Daniel (C), Värmlands län Bäckström Johansson, Mattias (SD), Kalmar län C Carlsson, Christian (KD), Stockholms län Carlsson, Rose-Marie (S), Malmö kommun Carlsson, Crister (M), Dalarnas län Carvalho, Teresa (S), Östergötlands län Christiansson, Alexander (SD), Västra Götalands läns västra Coenraads, Åsa (M), Blekinge län Cronert, Jonas (S), Västmanlands län D Dadgostar, Nooshi (V), Stockholms län Dahl Andersson, Cilla (S), Skåne läns södra Dahlkvist, Mikael (S), Värmlands län Damberg, Mikael (S), Stockholms län Damsgaard, Mikael (M), Västmanlands län De Basso, Ilan (S), Jönköpings län Demirok, Muharrem (C), Östergötlands län Deremar, Catarina (C), Uppsala län Dioukarev, Dennis (SD), Göteborgs kommun Dousa, Benjamin (M), Stockholms kommun Drougge, Ida (M), Stockholms län E Edholm, Lotta (L), Stockholms kommun Ekeblad, Matilda (M), Östergötlands län Elfström, Rasmus (C), Stockholms län Emilsson, Aron (SD), Östergötlands län Eneblad, Emil (SD), Uppsala län Engström, Cecilia (KD), Skåne läns södra Enholm, Matheus (SD), Västra Götalands läns norra Enström, Karin (M), Stockholms län Eriksson, Yasmine (SD), Jönköpings län Eriksson, Åsa (S), Västmanlands län Eriksson, Peter (SD), Jämtlands län Eriksson Falk, Mattias (SD), Gävleborgs län Ernkrans, Matilda (S), Örebro län Eskilandersson, Mikael (SD), Skåne läns norra och östra Ezelius, Erik (S), Västra Götalands läns östra F Filper, Runar (SD), Värmlands län Fohlin, Meit (S), Gotlands län Forsberg, Maria (V), Södermanlands län Forsberg, Liselotte (SD), Dalarnas län Forssell, Johan (M), Stockholms kommun Forssell, Joar (L), Stockholms kommun Forssmed, Jakob (KD), Stockholms län Fransson, Josef (SD), Västra Götalands läns östra Friberg, Marcus (MP), Skåne läns västra Fridlund, Marcus (S), Kalmar län Frohm, Ann-Christine (SD), Kronobergs län Frohm, Linda (M), Norrbottens län From, Isak (S), Västerbottens län G Gabrielsson, Ida (V), Stockholms kommun Gashi, Arber (S), Hallands län Giertz, Rasmus (SD), Dalarnas län Gille, Sara (SD), Västerbottens län Gomér, Gunilla (SD), Västra Götalands läns västra Gonzalez Westling, Samuel (V), Gävleborgs län Green, Mats (M), Jönköpings län Gunnarsson, Hanna (V), Skåne läns södra Guteland, Jytte (S), Stockholms kommun Göthberg, Gustaf (M), Göteborgs kommun H Haara, Magnus (C), Skåne läns västra Haddad, Roger (L), Västmanlands län Haider, Monica (S), Kronobergs län Hallander, Martin (KD), Skåne läns norra och östra Hallengren, Lena (S), Kalmar län Hansén, Camilla (MP), Örebro län Haraldsson, Johanna (S), Jönköpings län Hassan, Ilyas (V), Stockholms kommun Hastig Olsson, Annelie (M), Västra Götalands läns södra Hedberg, Peter (S), Västernorrlands län Hedlund, Roger (SD), Gävleborgs län Heie, Ulrika (C), Västra Götalands läns östra Helldén, Daniel (MP), Stockholms kommun Hirvonen, Annika (MP), Stockholms län Hovskär, Dan (KD), Västra Götalands läns östra Hultén, Agnes (V), Hallands län Hultqvist, Peter (S), Dalarnas län Håkansson, Per-Arne (S), Skåne läns norra och östra Hänel Sandström, Marie Louise (M), Göteborgs kommun Högberg, Emil (S), Stockholms län Höglund Velasquez, David (V), Västra Götalands läns norra Högström, Caroline (M), Västmanlands län I Isa, Mursal (MP), Dalarnas län Isacsson, Lars (S), Dalarnas län J Jacobsson, Magnus (KD), Västra Götalands läns norra Jansson, Jimmy (S), Södermanlands län Johansson, Martina (C), Södermanlands län Johansson, Magnus (S), Blekinge län Johansson, Morgan (S), Skåne läns södra Jomshof, Richard (SD), Blekinge län Jonson, Pål (M), Värmlands län Jonsson, Mattias (S), Göteborgs kommun Josefsson, David (M), Göteborgs kommun Järrebring, Joakim (S), Västra Götalands läns västra Jönsson, Patrik (SD), Hallands län K Kallifatides, Markus (S), Stockholms kommun Karkiainen, Ida (S), Norrbottens län Karlsbro, Karin (L), Stockholms län Karlson, Patrik (L), Östergötlands län Karlsson, Niklas (S), Skåne läns västra Karlsson, Mattias (M), Norrbottens län Karlsson Bergman, Mattias (SD), Kronobergs län Kasirga, Kadir (S), Stockholms kommun Kerr, Veronica (KD), Västerbottens län Khatchadourian, Sarkis (S), Stockholms län Kihlström, Ingemar (KD), Västra Götalands läns södra Kinnunen, Martin (SD), Stockholms län Kors, Ida (SD), Jönköpings län Kristersson, Ulf (M), Södermanlands län Kristiansson, Therese (S), Västra Götalands läns östra Kronlid, Julia (SD), Stockholms län Kronvall, Andrea (SD), Stockholms län Kärrholm, Fredrik (M), Stockholms län L Lahti, Birger (V), Norrbottens län Lann, Elisabet (KD), Göteborgs kommun Lantz, Gustaf (S), Uppsala län Larsson, Nina (L), Stockholms län Larsson, Stina (C), Skåne läns södra Larsson, Malin (S), Västernorrlands län Lasses, Anna (C), Stockholms län Le Moine, Rebecka (MP), Östergötlands län Leijonborg, Lars (L), Malmö kommun Lennartsson, Robin (SD), Värmlands län Lennkvist Manriquez, Andreas (V), Stockholms kommun Lewerentz, Joanna (M), Stockholms län Liljeberg, Ulrika (C), Dalarnas län Liljestrand, Parisa (M), Stockholms län Lind, Amanda (MP), Stockholms län Lindahl, Fredrik (SD), Stockholms län Lindberg, Jonas (V), Stockholms län Lindberg, Linda (SD), Skåne läns västra Lindberg, Kristoffer (S), Gävleborgs län Lindblad, Amanda (S), Västmanlands län Lindh, Eva (S), Östergötlands län Lindhagen, Åsa (MP), Stockholms kommun Lindqvist, Hanna (MP), Skåne läns södra Littke, Marianne (L), Skåne läns norra och östra Lundgren, Kerstin (C), Stockholms län Lundh Sammeli, Fredrik (S), Norrbottens län Lundqvist, Patrik (S), Gävleborgs län Lyckestam, Daniel (M), Skåne läns norra och östra Löberg, Petter (S), Västra Götalands läns södra M Magnusson, Adrian (S), Skåne läns södra Mahdi, Anfal (V), Malmö kommun Malm, Malin (S), Västerbottens län Malmer Stenergard, Maria (M), Skåne läns norra och östra Malmqvist, Josefin (M), Stockholms län Manouchi, Noria (M), Malmö kommun Martinez Roldán, Banesa (V), Malmö kommun Marttinen, Adam (SD), Södermanlands län Meijer, Louise (M), Skåne läns södra Melby, Michael (S), Västra Götalands läns norra Merelaid Hankins, Jennifer (V), Göteborgs kommun Mohamsson, Simona (L), Göteborgs kommun Muranovic, Azra (S), Jönköpings län Mårtensen, Camilla (L), Skåne läns södra Möller, Ola (S), Skåne läns västra N Nasr, Bassem (MP), Malmö kommun Netterberg, Hanna (M), Hallands län Nicholson, Marie (M), Kalmar län Nilsson, Jennie (S), Hallands län Nilsson, Ulrik (M), Västra Götalands läns södra Nohrén, Emma (MP), Göteborgs kommun Nordblom, Carl (M), Stockholms kommun Nordin, Rickard (C), Göteborgs kommun Nordquist, Lina (L), Uppsala län Nordström, Charlotte (M), Västra Götalands läns östra Norlén, Andreas (M), Östergötlands län Norlin, Liza-Maria (KD), Västernorrlands län Nouri, Aylin (S), Västra Götalands läns västra Nygårds, Erik (L), Jönköpings län Nysmed, Leif (S), Stockholms län O Ohlsson, Birgitta (C), Stockholms kommun Olesen, Robert (S), Kronobergs län Ollén, Peter (M), Malmö kommun Olovsson, Fredrik (S), Södermanlands län Olson, Olle (M), Kalmar län Olsson, Stefan (M), Uppsala län Olsson, Marie (S), Dalarnas län Olsson, Kalle (S), Jämtlands län Oscarsson, Mikael (KD), Uppsala län Oscarsson, Magnus (KD), Östergötlands län Ottoson, Erik (M), Stockholms län Ottosson, Kjell-Arne (KD), Värmlands län P Paarup-Petersen, Niels (C), Malmö kommun Palmqvist, Eric (SD), Norrbottens län Perez, David (SD), Uppsala län Persson, Magnus (SD), Skåne läns norra och östra Pettersson, Samuel (S), Norrbottens län Pihl Krabbe, Ewa (S), Skåne läns norra och östra Pourmokhtari, Romina (L), Stockholms kommun Prins, Cecilia (L), Västra Götalands läns norra Püss, Lars (M), Hallands län R Ragnarsson, Thomas (M), Kronobergs län Rantsi, Johanna (M), Västra Götalands läns västra Rasovic, Umihana (V), Skåne läns västra Redar, Lawen (S), Stockholms kommun Resare, Magnus (M), Värmlands län Reslow, Patrick (SD), Malmö kommun Reuterskiöld, Adam (M), Stockholms län Riedl, Edward (M), Västerbottens län Riise, Jan (MP), Hallands län Rinaldo Miller, Camilla (KD), Jönköpings län Risberg, Jacob (MP), Uppsala län Rodén, Jessica (S), Västra Götalands läns södra Rojas, Mauricio (L), Skåne läns västra Rojhan, Azadeh (S), Stockholms län Rosell, My (S), Skåne läns västra Rosencrantz, Jessica (M), Stockholms kommun Rosengren, Oliver (M), Kronobergs län Rud Stenlöf, Amalia (S), Göteborgs kommun Ryder Wikén, Elise (M), Jämtlands län Räihä, Mirja (S), Stockholms kommun S Sabo, Paul (KD), Södermanlands län Sahlin, Kevin (SD), Västernorrlands län Salander, Rikard (MP), Jönköpings län Sandberg, Birte (C), Skåne läns norra och östra Sandell, Joakim (S), Malmö kommun Sander, Mats (M), Skåne läns västra Schmidt, Caroline (C), Gävleborgs län Schölander, Hanna (L), Hallands län Selin, Markus (S), Stockholms län Seye Larsen, Nils (MP), Västerbottens län Shekarabi, Ardalan (S), Uppsala län Sjölund, Anne-Li (C), Västernorrlands län Sjöstedt, Oscar (SD), Västmanlands län Skaarnes, Terje (SD), Västra Götalands läns norra Skalberg Karlsson, Jesper (M), Gotlands län Skönnbrink, Sofia (S), Värmlands län Smedberg, Tobias (V), Uppsala län Sohrabi, Arwin (S), Malmö kommun Stadell, Ylva (S), Uppsala län Stegrud, Jessica (SD), Skåne läns södra Storckenfeldt, Helena (M), Hallands län Strömberg, Mikael (SD), Södermanlands län Strömberg, Anna-Belle (S), Västernorrlands län Strömmer, Gunnar (M), Stockholms kommun Sundin, Karin (S), Örebro län Sundman, Willhelm (L), Örebro län Svantesson, Elisabeth (M), Örebro län Svedin, Johnny (SD), Kalmar län Svenneling, Håkan (V), Värmlands län Svensson, Carl Wiktor (KD), Kalmar län Svensson, Alexander (M), Skåne läns västra Svensson, Jonathan (S), Västra Götalands läns norra Svärd, Oskar (M), Örebro län Sätherberg, Anna-Caren (S), Jämtlands län Söder, Björn (SD), Skåne läns norra och östra Söder, Larry (KD), Hallands län Söderlund, Per (SD), Örebro län Söderström, Peter (S), Värmlands län Sönnergren, Sandra (V), Stockholms län T Tegnér, Mathias (S), Stockholms län Thand Ringqvist, Elisabeth (C), Stockholms kommun Thonander, Amanda (M), Skåne läns södra Thunström, Louise (S), Västra Götalands läns norra Tiblom, Victoria (SD), Skåne läns södra Tireland, Johan (SD), Stockholms kommun Tånghag, Frida (V), Göteborgs kommun Täljeblad, Caroline (V), Västerbottens län V Vedin, Anna (M), Västra Götalands läns västra Vencu Velasquez Castro, Daniel (S), Stockholms kommun Vepsä, Mattias (S), Stockholms kommun Vikhe Patil, Nila (MP), Stockholms kommun Vilhelmsson, Helena (C), Örebro län Vinge, Henrik (SD), Stockholms kommun Völker, Alexandra (S), Stockholms län W Wahlström, Susanne (M), Jönköpings län Wallentheim, Anna (S), Skåne läns norra och östra Waltersson Grönvall, Camilla (M), Västra Götalands läns västra Weidby, Ciczie (V), Jönköpings län Weinerhall, John E. (M), Östergötlands län Westerberg, Denice (SD), Västra Götalands läns södra Westerlund, Ulrika (MP), Stockholms kommun Westlund, Åsa (S), Stockholms län Westmont, Martin (SD), Stockholms län Westroth, Eric (SD), Jönköpings län Widerberg, Karolina (SD), Blekinge län Wiechel, Björn (S), Västerbottens län Winther, Andrine (S), Stockholms län Wykman, Niklas (M), Stockholms län Wärnick, Viktor (M), Gävleborgs län Y Ygeman, Anders (S), Stockholms kommun Yurkovskiy, Leonid (SD), Norrbottens län Å Åberg, Boriana (M), Skåne läns södra Ådahl, Martin (C), Stockholms kommun Ådahl, Anders (C), Västra Götalands läns västra Åkesson, Jimmie (SD), Örebro län Ö Örgård, Carina (V), Västra Götalands läns västra Östh, Malin (V), Östergötlands län För mer information Valet 2026

Nu är det klart vilka som tar plats i Centerpartiets riksdagsgrupp under den kommande mandatperioden. Med 25 ledamöter innebär det att gruppen är en person större än de fyra senaste åren. Åtta nya ledamöter tar plats i riksdagen för Centerpartiet när riksdagen öppnar igen 29 september. Två av dem lyckades kryssa sig in från platser längre ned på listorna. Det är Birgitta Ohlsson från Stockholms stad och Julia Algotsson från Västerbotten. Förra mandatperioden saknade Centerpartiet representation i riksdagen från Kalmar län och från valkretsen Skåne norra och östra. Nu gör dessa valkretsar comeback och Emmy Ahlstedt och Birte Sandberg tar plats på de riksdagsbänkarna som nya ledamöter. Här är de ledamöter som fortsätter i riksdagen: Ulrika Liljeberg, Dalarna Rickard Nordin, Göteborg Christofer Bergenblock, Halland Niels Paarup-Petersen, Malmö Stina Larsson, Skåne län södra Kerstin Lundgren, Stockholms län Anna Lasses, Stockholms län Elisabeth Thand Ringqvist, Stockholms stad Martin Ådahl, Stockholms stad Martina Johansson, Sörmland Catarina Deremar, Uppsala län Daniel Bäckström, Värmland Anne-Li Sjölund, Västernorrland Anders Ådahl, Västra Götaland västra Ulrika Heie, Västra Götaland östra Helena Vilhelmsson, Örebro län Muharrem Demirok, Östergötland Här är Centerpartiets nya ledamöter i riksdagen: Caroline Smidt, Gävleborg Emma Brihall, Jönköpings län Emmy Ahlstedt, Kalmar län Birte Sandberg, Skåne län norra och östra Magnus Haara, Skåne län västra Rasmus Engström, Stockholms län Birgitta Ohlsson, Stockholms stad Julia Algotsson, Västerbotten

Den 13 september var det val i Sverige. Det slutliga valresultatet är fastställt och nu är det klart hur riksdagens 349 platser, mandat, ska fördelas mellan de åtta partier som fick minst fyra procent av rösterna vid riksdagsvalet 2026. Det finns 349 platser i riksdagen att fördela och varje plats motsvarar ett mandat. Antalet mandat ett parti får står i proportion till antalet röster som partiet har fått i riksdagsvalet. Huvudregeln är att ett parti måste få minst fyra procent av rösterna för att komma in i riksdagen. Mandatfördelning i riksdagen efter valet 2026 Mandatfördelningen nedan visar hur riksdagens 349 platser ska fördelas mellan partierna efter valet 2026. • Socialdemokraterna (S) 99 mandat • Moderaterna (M) 70 mandat • Sverigedemokraterna (SD) 62 mandat • Vänsterpartiet (V) 30 mandat • Centerpartiet (C) 25 mandat • Kristdemokraterna (KD) 22 mandat • Miljöpartiet (MP) 22 mandat • Liberalerna (L) 19 mandat Slutligt valresultat på Valmyndighetens webbplats Upprop och riksmötets öppnande Den nya riksdagen samlas vid uppropet måndagen den 28 september. Efter uppropet väljer riksdagen talman och vice talmän för valperioden 2026–2030. Ceremonin för riksmötets öppnande äger rum den 29 september. Riksmötets öppnande 2026 För mer information Valet 2026

Talman Andreas Norlén har i dag, efter samtal med företrädare för riksdagspartierna och en överläggning med de vice talmännen, gett Magdalena Andersson (S) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. – Magdalena Andersson har i dag fått mitt uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda en regering som tolereras av riksdagen. Hon ska rapportera sitt uppdrag till den nya riksdagens talman, säger Andreas Norlén. Den nya riksdagens talman kommer därefter att informera om den fortsatta regeringsbildningen. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Riksdagens talman Andreas Norlén inleder processen med att ta fram förslag till ny statsminister. Talmannen har i dag tagit emot begäran om entledigande från statsminister Ulf Kristersson (M). Mot bakgrund av detta inleder talmannen uppdraget att ta fram förslag till ny statsminister. Talmannen kommer under fredagen den 18 september att samtala enskilt med företrädare för riksdagspartierna. Närmare information om tider för dessa möten kommer senare. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Vänsterpartiet är det parti som växer mest i det här valet. Vi blir fjärde största parti i riksdagen och gör vårt näst bästa valresultat sedan andra världskriget, 8,4 procent! Vi ökar i förorten, vi ökar i Skåne, och som det ser ut nu behåller vi makten i alla de tre storstäderna. Det är inte en slump. Det är resultatet av ett enormt, gemensamt arbete. En halv miljon dörrar har vi knackat på. Över hundratusen telefonsamtal har vi ringt. Över 10 000 medlemmar och sympatisörer har varit ute och pratat med väljare, delat flygblad, hängt upp affischer och plakat, hejat och bryggt oräkneliga koppar kaffe. Varje samtal i en trappuppgång, varje flygblad i en brevlåda, varje möte på ett torg, allt har spelat roll. Det är ni som har gjort det här resultatet möjligt. Tack till alla er som sida vid sida burit fram den här valrörelsen. Vi har gjort det. Efter fyra år av en regering som prioriterat de rika, skurit ner i välfärden och som drivit igenom tonårsutvisningar och fört en politik som ställt människa mot människa, är det nu dags att säga adjö till Tidö. Du som röstade på oss: tack. Det är ett stort förtroende ni gett oss, och det är ett förtroende vi nu ska förvalta, försvara och kämpa för varje dag, i fyra år. Och du som röstade på oss för första gången, du som la ditt hopp hos oss: du ska veta att vi står på din sida. Din röst var inte förgäves. Din röst ska göra skillnad. Nu ska vi visa vad en röst på Vänsterpartiet betyder. Våra framgångar i valet ska förändra och förbättra människors liv. Det är dags att inleda förhandlingar om att styra Sverige, våra regioner och våra kommuner, med en politik som sätter välfärden, klimatet och den ekonomiska jämlikheten främst. Tack för att ni kämpade. Tack för varje dörr, varje samtal, varje timme, varje röst. Tack för ditt stöd, nu fortsätter vi, tillsammans! Nooshi Dadgostar Fotograf: Nicklas Thegerström/TT

Utredningen har haft i uppdrag att analysera hur EU-direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet ska genomföras i svensk rätt. Direktivet innebär nya krav på stora företag att hantera negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö. De nya kraven i direktivet innebär att företagen ska identifiera, förebygga, begränsa och hantera negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö. Det gäller i den egna verksamheten och i värdekedjor. Syftet är att främja ett hållbart och ansvarsfullt företagande samt bidra till likvärdiga konkurrensförutsättningar inom EU. Utredningens betänkande innehåller rekommendationer om hur direktivet ska genomföras i svensk rätt och nödvändiga författningsförslag. Betänkandet kommer nu att remitteras och beredas inom Regeringskansliet. Företag som omfattas av EU-direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet För att omfattas av direktivet ska ett företag ha fler än 5000 anställda och en årlig global nettoomsättning på mer än 1,5 miljarder euro. Företag utanför EU med en globalnettoomsättning på mer än 1,5 miljarder euro i omsättning inom EU omfattas även av direktivet. Företag eller koncerner med franchise- eller licensverksamhet kan omfattas av direktivet, förutsatt att direktivets tröskelvärden för både royaltyintäkter och omsättning uppfylls.

Riksdagens talman Andreas Norlén samråder fredagen den 18 september med partiföreträdare. Detta är ett led i processen för att ta fram förslag till ny statsminister. Ulf Kristersson (M) begärde den 17 september sitt entledigande som statsminister och talmannen har beslutat om detta. Talmannen har nu inlett uppdraget att ta fram förslag till ny statsminister. Samråd med partiföreträdare Talmannen samtalar enskilt med företrädare för alla riksdagspartier utom Moderaterna, där samtalet ägde rum i samband med statsministerns begäran om entledigande. Mötena äger rum på talmannens kontor. Partiföreträdarna är kallade till samtal enligt partiernas storleksordning i den befintliga riksdagen som valdes 2022. • 10.00 Socialdemokraterna • 10.35 Sverigedemokraterna • 11.10 Vänsterpartiet • 12.50 Kristdemokraterna Efter samråden med partiföreträdarna överlägger talmannen med de vice talmännen. Pressträff En pressträff med talmannen i riksdagens presscenter planeras preliminärt tidigast klockan 15.30. Fotopool Vid inledningen av talmannens möten med partiföreträdarna ordnas en begränsad fotopool (TT och SVT). Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Tidö har fallit och Sverige har fått en rödgrön majoritet i riksdagen. Samtidigt går Miljöpartiet starkt framåt över hela landet. I 251 kommuner går MP framåt och partiet är tillbaka i 9 av de 13 regioner där representation saknats förra mandatperioden. Svenska folket har röstat för en ny rödgrön riktning för Sverige, med klimat och jämlikhet i fokus. Miljöpartiet går starkt framåt i riksdagen och gör ett av partiets starkaste valresultat någonsin. – Det här är ett resultat vi ska vara otroligt stolta över. Svenska folket har gett oss ett tydligt mandat för minskade utsläpp, en offensiv och rättvis klimatomställning och ökad jämlikhet. Det är en grön våg som går genom hela Sverige, säger Katrin Wissing, partisekreterare i Miljöpartiet. Grön våg från norr till söder Miljöpartiet växer i hela landet. I kommunerna ökar partiet med i genomsnitt 1,8 procentenheter och i över 250 kommuner går MP framåt. Miljöpartiet kommer även in i minst nio regioner där partiet saknat representation, fördubblar stödet i Stockholmsregionen och växer stort i Norrlands inland. – Miljöpartiet är ett parti för hela landet – och nu växer vi i hela landet. Vi har bedrivit en stark valrörelse tillsammans, från norr till söder, och det har gett resultat. Det är tydligt att många vill se en offensiv och rättvis klimatomställning som omfattar hela Sverige, säger Katrin Wissing. Även Miljöpartiets medlemsrörelse växer. Partiet har nu nästan 22 000 medlemmar. Under valrörelsen har många nya medlemmar engagerat sig och blivit en del av den gröna rörelsen. Dags för en ny riktning Valresultatet innebär att Sverige står inför ett regeringsskifte. För Miljöpartiet är nästa steg tydligt: en ny regering måste driva på för en rättvis klimatomställning, minskade utsläpp och ökad jämlikhet. – Svenska folket har sagt nej till den riktning som Ulf Kristersson och Tidöpartierna har drivit Sverige i under de senaste fyra åren. Väljarna har sagt nej till vi och dom. Nu behöver vi en regering som tar klimatet och rättvisan på allvar och som bygger ihop Sverige igen, säger Katrin Wissing. Nu väntar samtal om Sveriges nya regering och den politiska riktningen framåt. – Imorgon börjar nästa kapitel. Nu är det vår uppgift att tillsammans med våra rödgröna vänner föra in Sverige på en ny bana. En bana där vi tar klimatet och rättvisan på allvar. Där det inte finns vi och dom, bara vi, säger partisekreterare Katrin Wissing.

Vi inväntar det slutliga valresultatet. Men redan nu är det tydligt att Moderaterna gör ett succéval. Nu har svenska folket sagt sitt. Och vi har ett preliminärt valresultat. De tre partierna till vänster har än en gång misslyckats med att samla en majoritet i Sveriges riksdag. Sist de lyckades med den saken var 2002. Sedan dess har Sverige sagt nej till vänstersväng i varje val. Och det finns även nu en tydlig icke-socialistisk riksdagsmajoritet. Nu inväntar vi det slutliga valresultatet. Det finns dock redan nu många framgångsexempel som visar att framtiden är blå. Vi vann kommunvalet Vi växer i över 200 kommuner. De kommuner där vi i kommunvalet ser ut att öka allra mest i är Dals Ed (+22,3), Olofström (+17,6), Laxå (+14,6), Munkfors (+12,3), Karlsborg (+11) och Vindeln (+11). I skånska Staffanstorp går vi mot egen majoritet. Vi vann regionvalet Moderaterna växer i 18 av 21 regioner. Vi vann de unga väljarna Moderaterna är största parti bland unga (29 procent). Moderaterna vann skolvalet som största parti med över 12 procentenheters marginal. Vi blev största partiet i skolvalet i alla län. Vi överpresterar bland både unga tjejer och killar jämfört med väljarkåren som helhet. Samtidigt slår MUF medlemsrekord. Vi fick valrörelsen att handla om det vi ville Vi gick till val på att ansträngning ska löna sig och att vanliga familjer ska ha 5 000 kronor mer i plånboken. 56 procent av M-väljarna uppger att plånboken var av mycket stor betydelse för ens partival. 31 procent har sakägarskap för Moderaterna i ”din egen ekonomi”. På andraplats kommer S med endast 23 procent. Moderaterna är största parti bland företagare. Balansmåttet för hur man tycker att regeringen har skött Sveriges ekonomi är +15. Vi vann sociala medier Vi har högst engagemang, ökar med flest nya följare och ligger i topp sett till totala antalet visningar på Meta och Tiktok ihopräknat. Trenden är tydlig. På den andra sidan ser vi att Socialdemokraterna ser ut att göra sitt sämsta val sedan den allmänna rösträtten infördes – över 100 år sedan. Ändå sitter Magdalena Andersson kvar som partiledare. Svenska folket vill ha mindre och mindre socialdemokratisk politik. Det finns en majoritet som vill ha en annan ekonomisk politik än den Socialdemokraterna gick till val på: Väljarna säger nej till höjda skatter på arbete. Nej till höjda skatter på företagande. Nej till höjda skatter på sparande. Nej till bolåneskatten. Och nej till att avskaffa valfriheten i välfärden. Det här valresultatet kan leda till en komplicerad regeringsbildning. Var det slutar återstår att se. Det kan ta tid. Men vi har inte bråttom. Rätt är viktigare än fort. Men tydligt är att Moderaterna växer och att framtiden är blå.

Den 17 september besöker försvarsminister Pål Jonson Prag för att delta i den internationella försvarskonferensen Prague Defence Summit. Försvarsministern är inbjuden för att tala i en högnivåpanel tillsammans med försvarsministrarna från Tjeckien och Ungern samt den tyske vice försvarsministern. Temat för panelen är Europas försvar i en ny era. Försvarskonferensen Prague Defence Summit äger rum den 16–18 september och organiseras av tankesmedjan The International Institute for Strategic Studies (IISS). I samband med konferensen finns intervjutillfällen med försvarsministern. Kontakta Hugo Möller (se presskontakt nedan) för mer information.

Tisdagen den 29 september äger riksmötets öppnande rum. I anslutning till ceremonin finns ett begränsat antal fotoplatser för media. För att kunna tilldelas en plats krävs föranmälan samt riksdagens pressackreditering. Tisdagen den 29 september klockan 12.30 börjar ledamöter och gäster att anlända till riksdagen via Riksplan. Klockan 14 startar ceremonin vid riksmötets öppnande i riksdagens kammare. I anslutning till ceremonin erbjuds fotoplatser för media på Riksplan och i kammaren. Så här anmäler du dig Anmälningsperioden startar den 17 september klockan 8.00 och avslutas den 24 september klockan 17.00. Anmälningar tas emot endast via e-post till [email protected]. Ange namn, redaktion och vilken fotoplats du önskar. • På Riksplan finns platser dels på en fotoläktare bredvid trappan till Östra riksdagshuset dels på marken strax före trappan. Platserna är utomhus och saknar tak. • I kammaren finns fotoplatser framför pressläktaren (position 1), på balkongerna (position 7 och 10) och i gluggarna (position 8 och 9). Se bild: Fotoplatserna i kammaren (pdf) Så här fördelas fotoplatserna Vänligen notera att föranmälan inte innebär garanterad plats. Riksdagsförvaltningen lämnar besked senast den 28 september till alla som anmält sig. Fotoplatserna fördelas mellan personer med riksdagens pressackreditering som föranmält sig. Om antalet personer är fler än antalet tillgängliga fotoplatser fördelas platserna enligt följande principer: Först prioriteras personer som arbetar för bildbyråer/nyhetsbyråer som regelbundet säljer bilder till massmedier som är tillgängliga för allmänheten i Sverige eller för rikstäckande dagstidningar eller rikstäckande tv-bolag. Återstår efter det fortfarande fler personer än antal tillgängliga platser används tidpunkten för föranmälan enligt principen först-till-kvarn. Fototillfälle på kvällen vid Konserthuset/Hötorget På kvällen den 29 september är det konsert i Konserthuset för ledamöter och gäster. På Hötorget utanför Konserthuset öppnas en fotoplats klockan 17.30 för fotografering när ledamöter och gäster anländer. Fotografer måste ha riksdagens pressackreditering och gå igenom säkerhetskontroll. Ingen föranmälan. Konserten startar klockan 19 och är inte öppen för media. Mer information Information om hålltider, avstängningar med mera • Information till media om riksmötets öppnande 2026 Information om riksdagens regler för pressackreditering och fotografering:

Fredagen den 18 september 2026 klockan 9 sammanträder regeringen med EU-nämnden inför möte i EU:s ministerråd för konkurrenskraftsfrågor och allmänna frågor. Regeringen rapporterar samtidigt från möten i samma ministerråd. Från regeringen deltar energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och statssekreterare Cristian Danielsson.

Liberalerna får 5,4 procent i SVTs vallokalsundersökning (VALU). Resultatet innebär en historisk återhämtning för partiet och visar att Liberalerna är en kraft att räkna med i svensk politik. Det här är en historisk upphämtning för Sveriges liberala parti, säger Simona Mohamsson. I VALU får Liberalerna 5,4 procent av rösterna. Efter en valrörelse där partiet varit nära riksdagsspärren innebär resultatet ett tydligt styrkebesked. Ingen sida kan i detta läge utropa sig till valets vinnare. Det återstår att se hur det slutliga resultatet landar och vilka möjligheter som finns att bilda regering. Men en sak är tydlig: Liberalerna behövs. Du kanske inte har röstat på Liberalerna tidigare men i år valde du Liberalerna, och jag känner att jag har ett starkt mandat trots att det fortfarande är många saker som är osäkra, fortsätter Simona Mohamsson under segertalet. Liberalerna kommer att verka för en fortsatt blågul regering, och rösta emot Magdalena Andersson som statsminister.

Den 13 september var det val i Sverige. Just nu kontrollräknas rösterna. Valmyndigheten fastställer det slutgiltiga resultatet i valet till riksdagen cirka en vecka efter valdagen. Du kan se det preliminära valresultatet på Valmyndighetens webbplats. När det slutgiltiga valresultatet är klart kommer du att kunna se mandatfördelningen mellan partierna på riksdagens webbplats.

Under fredagskvällen möttes partiledarna för Sveriges åtta riksdagspartier i SVT stora partiledardebatt. Kvällens ämnen var ekonomi, skola, klimat, kriminalitet, integration och sjukvård. Liberalernas partiledare Simona Mohamsson gjorde en stark insats och vann debatten. I skoldebatten lyfte Liberalernas partiledare Simona Mohamsson behovet av ett större statligt ansvar för skolan. Nu känner jag mig som en lärare i klassen, men fakta på bordet är att vi har lagt den största skolbudgeten i modern tid. Samtidigt har Sveriges kommuner gått över 30 miljarder kronor i överskott. Det är pengar som hade kunnat gå till skolan, lärarlöner, riktiga böcker, bemannade skolbibliotek och en riktigt bra elevhälsa. Jag tar gärna ansvaret och förstatligar skolan, för det är så vi kan se till att ge alla barn en rättvis start i livet. – Den jag har att tacka för att jag står här i dag är min pappa, inte Socialdemokraterna och Magdalena Andersson Även integrationen ledde till en skarp ordväxling mellan Simona Mohamsson och Socialdemokraternas Magdalena Andersson. Mohamsson lyfte vikten av tydliga krav på den som kommer till Sverige och beskrev sin syn på integration och krav på att bli en del av samhället. Senare i debatten återkom Magdalena Andersson till Mohamssons resonemang och riktade en kommentar till henne: Simona Mohamsson tyckte det funkade bra när hon kom till Sverige. Det var Sossesverige hon kom till. Mohamsson reagerade kraftigt och svarade med att lyfta fram sin pappa och rikta kritik mot Socialdemokraternas politik: Ja, mina föräldrar kom till ett Sverige styrt av Socialdemokraterna. Ett kravlöst Sverige. Den jag har att tacka för att jag står här i dag är min pappa, inte Socialdemokraterna och Magdalena Andersson. Det där är respektlöst. När valet nu närmar sig är Liberalernas besked tydligt: Sverige behöver en stark liberal röst i riksdagen. Utan Liberalerna vinner den rödgröna sidan. Med Liberalerna får de blågula partierna chans för fyra år till i regering.

De viktigaste skeendena i svensk politik har varit när politiska ledare har ansträngt sig för att hitta kompromisser och lösningar på viktiga samhällsproblem. Politikens uppgift är inte att vinna konflikter. Politikens uppgift är att lösa problem. Det vet jag, och det vet Elisabeth Thand Ringqvist. Och till er som tror att ytterkantspartierna har som affärsidé att lösa samhällsproblem – ni misstar er, skriver Maud Olofsson, Centerpartiets tidigare partiledare och näringsminister, i en artikel i Aftonbladet .

Dagen före valdagen samlades Centerpartiet till valfinal på Medborgarplatsen i Stockholm. Elisabeth Thand Ringqvist talade och kampanjade tillsammans med Alliansens moder Maud Olofsson, med fokus på fler jobb, lägre utsläpp, en välfärd som fungerar i hela landet. Det var stor energi när Elisabeth Thand Ringqvist och Maud Olofsson mötte väljare på Medborgarplatsen. Tillsammans lyfte de Centerpartiets väg framåt för Sverige: en politik som stärker ekonomin, skapar framtidstro och ser till att hela landet får möjlighet att växa. – Centerpartiet går till val på en regering i mitten av svensk politik, utan ytterkantspartierna. Ett samarbete som kan samla Sverige kring långsiktiga reformer och bygga framtidstro, skapa nya möjligheter och få saker gjorda. I mitten finns både idéerna och kraften att föra Sverige framåt, säger partiledare Elisabeth Thand Ringqvist. Centerpartiet går till val på att jobben ska bli fler, utsläppen ska ner och välfärden ska fungera i hela landet. Det handlar om att göra det enklare att starta, driva och utveckla företag, att kombinera klimatomställning med nya jobb och att människor ska kunna lita på vård, skola och service – oavsett var i Sverige de bor. Valfinalen på Medborgarplatsen blev ett avslut på en intensiv valrörelse och en tydlig uppmaning till väljarna: Sverige kan mer – med en stark mittenpolitik som samlar, reformerar och blickar framåt. Titta på talet här: https://www.instagram.com/reel/DdL5XG2jDBP/?utm_source=ig_web_copy_link&stkn=MzRlODBiNWFlZA== Länk till annan webbplats.

Moderaterna har börjat få ordning på Sverige. Vi är på rätt väg – men vi är inte framme. Nu står du och hela Sverige inför ett vägval. Ska vi göra en kraftig vänstersväng eller fortsätta framåt mot ett rättvisare Sverige, där ansträngning lönar sig, brott straffar sig och samhället fungerar när människor behöver stöd? Valet är upp till dig. Vill du att din ansträngning ska löna sig? Rösta på Moderaterna. Vill du ha mer pengar kvar i plånboken? Rösta på Moderaterna. Har du inte råd med en rödgrön regering? Rösta på Moderaterna. Vill du inte ha en bolåneskatt på ditt bolån? Rösta på Moderaterna. Vill du att mängdrabatten ska avskaffas? Rösta på Moderaterna. Vill du att Sverige fortsätter bygga ett starkt försvar? Rösta på Moderaterna. Vill du inte att Sverige ska få den mest vänstervridna regeringen någonsin? Rösta på Moderaterna. Är du en borgerlig väljare som överväger att rösta på C? Rösta på Moderaterna. Vill du ha en regering som håller vad den lovar och som får saker gjorda? Rösta på Moderaterna. Vill du ha en regering som står på hårt arbetande människors sida? Rösta på Moderaterna. Vill du ha en regering som står på brottsoffrens sida? Rösta på Moderaterna. Tycker du att Sverige är på rätt väg? Tycker du att regeringen har gjort ett bra jobb? Vill du ha Ulf som statsminister, Elisabeth som finansminister, Gunnar som justitieminister, Pål som försvarsminister och Maria som utrikesminister? Rösta på Moderaterna. Vill du fortsätta framåt mot ett rättvisare Sverige där ansträngning lönar sig och brott straffar sig? Rösta på Moderaterna. Mer om varför du ska rösta på Moderaterna

Ulf Kristersson skriver ett brev till dig som röstar i valet på söndag. Läs hela brevet här. Det här valet är ett vägval. Jag vill att ansträngning alltid ska löna sig – och att brott alltid ska straffa sig. För mig handlar det om att stå upp för samhällskontraktet. Det skriver Ulf Kristersson i ett brev. Ikväll besöker vi alla partiledare Gävle för en debatt i SVT. I samma stad fälldes nu i måndags en man för både våldtäkt och grov misshandel. Men han fick mängdrabatt. Domen av Gävle tingsrätt kan överklagas. Och jag har förstås ingen synpunkt på hur domstolarna dömer. Men fallet visar tydligt dagens absurda system med straffrabatter. Gärningsmannen dömdes för att ha våldtagit en kvinna utomhus. Och han filmade kvinnan. Därefter har han angripit en annan kvinna genom att slå en flaska i huvudet på henne så att glasflaskan gick sönder. Allt hände under en och samma kväll. Här i Gävle. Domen blev fängelse i 4 år och 3 månader – efter straffrabatt. Dessutom utvisas han inte, trots att han inte är svensk medborgare. Utan mängdrabatt hade han fått ett längre fängelsestraff. Och med våra nya lagar skulle brotten leda till utvisningsbeslut. Då hade de båda brottsoffren fått mer upprättelse, för att alla brott hade räknats fullt ut. Och våldtäktsmannen hade hållits borta från gatorna längre så att han inte kan fortsätta begå nya brott mot fler kvinnor. För ett par dagar sedan frågade jag Magdalena Andersson varför hon röstade nej till att ta bort den orättvisa straffrabatten, men något svar på den frågan har inte kommit. Så ikväll vänder jag mig i stället till alla er, som på söndag kan göra er röst hörd. För valet handlar om detta, valet på söndag handlar om ifall vi ska ta bort den orättvisa straffrabatten, eller vi ska behålla den – som S, C, V och MP vill. Det är ett vägval. Ulf Kristersson, partiledare Moderaterna

Vi fortsätter kampen mot kriminaliteten. ”Vi vill fortsätta göra Sverige och svenska folket tryggare”, skriver statsminister Ulf Kristersson i ett debattinlägg i Aftonbladet. ”Vi vill fortsätta göra Sverige och svenska folket tryggare. Vi har vänt utvecklingen, men kan samtidigt konstatera att vi har långt kvar. Kampen mot de kriminella gängen och all annan brottslighet som […] The post ”Vi får aldrig gå tillbaka till den farliga politiken” appeared first on Moderaterna .

2 800 personer har hört av sig till Ring statsministern – nu släpps valavsnitt inför valdagen. Sedan lanseringen har Ulf Kristerssons podcast Ring statsministern tagit emot nästan 2 800 samtal och mejl från lyssnare i hela landet. Med tre dagar kvar till valdagen släpps ett avsnitt med fokus på valet. Nu släpps ett valavsnitt, där Ulf Kristersson svarar på lyssnarnas frågor inför valet. Ulf får frågor om Moderaternas hjärtefrågor, kopierade valförslag och pratar med förstagångsväljare. Lyssna och dela du också. 32 avsnitt, 1 796 samtal och över 1 000 mejl har kommit in sedan lanseringen av Ulf Kristerssons podcast Ring statsministern i slutet av januari. Podden publiceras både i ljud- och videoformat och har även nått över 10 miljoner visningar i sociala medier. Frågorna har handlat om allt ifrån elpriser, pensioner och varför det inte föds fler barn till mer personliga frågor som hur många öl Ulf dricker och vad han har för hudvårdsrutin. Frågeställarna kommer från över 50 olika orter – från Boden och Luleå i norr till Malmö och Ängelholm i söder – och även från svenskar utomlands, bland annat i Norge, Danmark och USA. Podden Ring statsministern är ett sätt för vem som helst i hela Sverige att få direktkontakt med Sveriges statsminister, att ställa frågor, komma med idéer och dela erfarenheter – och för alla andra att lyssna på samtalet. potSyftet är att skapa ett utrymme för goda samtal med Sveriges statsminister – genuina, nyfikna och raka samtal om människors verklighet. Medverkande väljs ut av en extern redaktör och producent och samtalen sänds i ett nytt avsnitt varje vecka. Avsnittet finns i både ljud- och videoformat där poddar finns. Ring statsministern

”Att avskaffa dagens mängdrabatt är en fråga om prioriteringar. Oppositionen vill hellre prioritera höjda bidrag och bistånd – och det är förstås helt okej att tycka så. Men för M är ingenting viktigare än medborgarnas trygghet”, det skriver justitieminister Gunnar Strömmer i ett debattinlägg i Dagens Industri. ”Magdalena Andersson och Socialdemokraterna höjer nu rösten om […] The post S sprider desinformation om mängdrabatten appeared first on Moderaterna .

Svenska elever har tappat kunskap motsvarande ett helt års lärande och faller mer än OECD-snittet. Skolverkets statistik visar samtidigt att fler än någonsin slås ut från svensk skola. På en pressträff 11 september presenterade Anders Ygeman en rad förslag från Socialdemokraterna för att vända skolkrisen. Sverige faller till den lägsta nivån någonsin i Pisa-mätningen och svensk skola befinner sig i ett nationellt nödläge. Men istället för att ta ansvar skyller Tidöregeringen ifrån sig. Ulf Kristersson duckar allt ansvar. Det är svagt. – Vi vill införa en nollvision mot bristande läskunnighet med målet att alla ska kunna läsa och skriva när de lämnar lågstadiet. Vi vill också se fler behöriga lärare för att stärka undervisningen och förbättra kunskapsresultaten, säger Anders Ygeman. En ny riktning finns inom räckhåll. Socialdemokraterna vill samla skolsverige för att vända skolkrisen och stärka skolresultaten. Mer läsning och fler behöriga lärare är två avgörande faktorer för att nå dit. Därför föreslår partiet att: • Samla skolsverige kring en nollvision mot bristande läskunnighet med målet att alla tioåringar ska kunna läsa och skriva när de lämnar lågstadiet. Staten ska kliva fram med följande åtgärder: • Fler lärare och små klasser för små barn genom småskolereformen. • Daglig läsning ska säkerställas och skrivas in i kursplanerna. • Intensivsvenska i lågstadiet för språksvaga elever. • Ett nytt ramverk för fler behöriga lärare med straff för skolor som skär ner som bland annat innehåller: • Kännbara straff och böter för skolor som har obehöriga lärare trots att det finns förutsättningar för att ha lärare som är behöriga. • Tydliga regler för när lärare som arbetar som obehöriga ska övergå till att bli läraraspiranter som är på väg att bli behörig lärare.

Socialdemokraterna KU-anmäler Ulf Kristersson med anledning av Expo:s avslöjande om att en SD-tjänsteman i riksdagen uppges ha kopplingar till den ryska intressesfären. – Vi vill att konstitutionsutskottet granskar hur statsminister Ulf Kristersson har hanterat uppgifter om en möjlig och mycket allvarlig säkerhetsrisk i Regeringskansliet, samt hur han har agerat med anledning av dessa uppgifter, säger Teresa Carvalho. Bakgrunden är uppgifter som offentliggjorts om en tjänsteperson som arbetar för Sverigedemokraterna i konstitutionsutskottet, där det bland ska finnas kopplingar och kontakter med personer och miljöer med anknytning till den ryska intressesfären. Personen uppges också ha spridit proryska narrativ i sociala medier under en längre tid. Tjänstepersonen har en nära relation med Jimmie Åkessons närmsta medarbetare, Gustav Gellerbrant, den högsta tjänstemannen för SD i Regeringskansliet – en person som finns i statsminister Ulf Kristerssons omedelbara närhet och med tillträde till den svenska politiska maktens absoluta centrum. Det har framkommit att han från Statsrådsberedningen mejlat känsligt material om bland annat Sveriges stöd till Ukraina till tjänstepersonen. Avsikten med denna anmälan är om statsministern, när denne fick kännedom om de omständigheter som uppgetts, har vidtagit adekvata åtgärder för att identifiera och hantera en eventuell säkerhetsrisk. – Statsministern har det övergripande ansvaret för regeringens arbete och Regeringskansliets verksamhet. Mot denna bakgrund finns anledning för KU att granska om – och i så fall hur, när och i vilken omfattning – statsministern agerade när uppgifter om en möjlig säkerhetsrisk kom till regeringens kännedom, säger Teresa Carvalho.

Centerpartiet vill förstärka skyddet för markägaren i grundlagen. Under allt för lång tid har förtroendet och tryggheten undergrävts för Sveriges markägare, därför vill vi befästa äganderätten och rätten till ersättning när den inskränks i grundlagen. Den som brukar och vårdar sin mark ska kunna sig trygg och kunna planera för decennier framåt. Idag råder en situation där den som skapar höga naturvärden riskerar bestraffas genom att förlora kontrollen över sin egen mark. Så kan vi inte ha det. Detta är också en fråga där vi har samsyn med flera andra partier, inte minst Moderaterna och Gunnar Strömmer som ansvarat för dessa frågor som justitieminister. På det här området har mycket bra gjorts under mandatperioden, men betydligt mer hade kunnat göras. Vi vill att grundlagen tydligare befästs i grundlagen. Nuvarande regering tillsatte en grundlagsutredning för äganderätt sent i mandatperioden, utan reella möjligheter att komma fram till brett accepterat förslag. Vi vill ta ett omtag snabbt under nästa mandatperiod för att bereda vägen till ett brett samförstånd vilket är förutsättning för grundlagsförändringar. Det behövs också förändringar bortom grundlagen. Därför vill vi utforma områdesskydd och naturvårdsinsatser så de bygger på frivillighet och positiva incitament, inte genom godtyckliga förbud. Särskilt trubbigt har artskyddet varit konstruerat, där förekomst av enskilda individer av en art leder till att brukandet helt lamslås. Centerpartiet vet att naturhänsyn kan kombineras med ett aktivt brukande. Centerpartiet vill att: • Äganderätten stärks i grundlagen • Naturskydd ska byggas på frivillighet och ekonomiska stöd. • Mer förutsägbart och ändamålsenligt artskydd

Centerpartiet vill se tiotusentals fler företag som anställer under nästa mandatperiod. Det är möjligt genom lägre kostnader för att anställa, mindre regelkrångel och bättre villkor för företag som vill växa. Med Centerpartiets förslag kan 150 000 nya jobb skapas i hela landet. – Det bästa sättet att ta sig an arbetslösheten är att se till att företagen anställer. Vi vet att hälften av alla jobb skapas i företag som har färre än 50 anställda, säger Elisabeth Thand Ringqvist. – D et bästa sättet att ta sig an arbetslösheten är att se till att företagen anställer. Vi vet att hälften av alla jobb skapas i företag som har färre än 50 anställda, säger Elisabeth Thand Ringqvist. Svensk tillväxt börjar i företagen. Men alltför många företagare möter höga kostnader, långa handläggningstider och regler som gör det svårare att växa. Centerpartiet vill göra det billigare att anställa genom att sänka den del av arbetsgivaravgiften som inte är kopplad till socialförsäkringarna. Sänkningen ska riktas mot småföretag och grupper som har svårast att få ett jobb. Samtidigt vill vi återinföra högkostnadsskyddet för sjuklöner, slopa eller reformera minst 100 företagsregler och inrätta den nya regelförenklingsmyndigheten ENKL. Det är några av de reformer som ska göra det enklare att starta företag, anställa och investera i Sverige, men vi kan mer. 50 förbättringar för företagen Centerpartiet har föreslagit 50 konkreta förbättringar för företagsklimatet under nästa mandatperiod. • ENKL – ny regelförenklingsmyndighet • Slopa eller reformera 100 företagsregler • Sänkt arbetsgivaravgift på löner under 30 000 kronor • Sänkt arbetsgivaravgift för unga • Sänkt arbetsgivaravgift för långtidsarbetslösa • Ingen arbetsgivaravgift för de tio första anställda • Återinfört högkostnadsskydd för sjuklöner i småföretag • Förenklade jobb för personer långt från arbetsmarknaden • Skattefritt att anställa långtidsarbetslösa i förenklade jobb • Företagslotsar i kommunerna • Kortare tillståndsprocesser för företag • Regelförenklingsuppdrag till alla myndigheter • Startupvisum för entreprenörer • Slopat lönegolv för arbetskraftsinvandring • Jobbsvenska i stället för dagens SFI • Obligatoriskt nystartsår med praktik och matchning • Studentmedarbetare som ny anställningsform • Slopat fribelopp för studenter • Fler lärlingsplatser • Handledaravdrag för lärlingsutbildning • Utbyggd yrkeshögskola • Yrkesutbildningar närmare arbetsmarknadens behov • Utbyggt omställningsstöd genom Kunskapsväxeln • Kortare och mer flexibla utbildningar för omställning • Nationellt AI-center i världsklass • Bättre tillgång till offentlig data för innovation • Bättre tillgång till riskkapital • Breddade personaloptioner för växande företag • Internationellt konkurrenskraftiga skatter för tillväxtbolag • AI-spridning till små och medelstora företag • Särskilda insatser för kvinnors företagande • Jämställt statligt riskkapital • Förstärkt Industrikliv • Utvecklat Accelerationskontor för näringslivets omställning • Skarpa klimatkrav i offentlig upphandling • Minska företagens risker kopplade till EU:s utsläppshandel och pröva CCfD • Mer laddinfrastruktur för gods- och transportsektorn • Kraftigt utbyggd fossilfri elproduktion • Snabbare utbyggnad av elnäten • Mer havsbaserad vindkraft • Lägre elkostnader genom sänkt elskatt • Pausade effektavgifter • Permanent jordbruksavdrag • Biopremie för lantbrukets omställning • Förenklade regler för småskaliga livsmedelsföretag • Underlättade generationsskiften i gröna näringar • Stopp för överimplementering av EU-regler • Mer svensk mat i offentlig upphandling • Utbyggd bredbands- och mobilinfrastruktur så företag kan växa i hela landet Myndigheterna ska lyssna på företagen Företag ska kunna fokusera på att utveckla verksamheten, anställa och skapa jobb, inte på krångliga regler och långsam administration. Därför vill Centerpartiet att alla myndigheter får tydliga uppdrag att förenkla för företagande och tillväxt, med kortare handläggningstider, tydligare besked och färre regler som bromsar utveckling och investeringar. Som en del av detta vill Centerpartiet inrätta ENKL, en ny myndighet med uppdrag att granska regelbördan, driva på regelförenkling och föreslå regler som kan avskaffas. Målet är enkelt: det ska bli lättare att starta, driva och utveckla företag i Sverige. Ett råd för Sveriges konkurrenskraft Centerpartiet vill också stärka Sveriges konkurrenskraft. Utgångspunkten är ett långsiktigt tillväxtmål på 2,5 procent över en konjunkturcykel. För det krävs löpande reformarbete och att vi lyssnar på näringsliv och forskning för att göra det som har mest effekt. Vi tror på dem som skapar jobben. Därför vill Centerpartiet göra det enklare att anställa, enklare att investera och enklare att växa. Med lägre kostnader och mindre krångel kan fler företag ta nästa steg. Det är så vi bygger ett starkare Sverige och gör vårt land till Europas mest företagsamma nation.

Centerpartiets partisekreterare skriver tillsammans nederländska D66s partisekreterare Alexandra van Huffelen om hur man vinner val i mitten. Alldeles för länge har mittenpartier i Europa nöjt sig med att beskriva sig själva som ”det förnuftiga alternativet”. Nederländerna bevisade att det går att vinna med ett annat budskap. Nu är det Sveriges tur att bevisa det igen. Efter valet kan Sverige få en mittenregering. Det vore bra för såväl ekonomin och jobben, som för klimatet och välfärden. För mitten fungerar och den levererar på sina löften när den får chansen. Vi som skriver den här artikeln tillsammans är en centerpartist från Sverige och en liberal från Nederländerna. Vi gör det eftersom vi ser samma möjligheter i våra två respektive länder. I den pågående valrörelsen har Centerpartiets ambition varit densamma som den var för D66 för ett knappt år sedan, när Nederländerna gick till nyval efter att en regeringskris fällt regeringen där det högerextrema partiet PVV för första gången hade fått ministerposter. Hopp i stället för rädsla Vi vill visa att det går att vinna med framtidstro och en egen positiv politik om fler jobb, en grön omställning som skapar tillväxt i hela landet och där företagsamma människor får utrymme att växa. Vi ska inte göra det som så många andra partier tidigare misslyckats med, nämligen att jaga högerpopulisternas väljare på de partiernas villkor och med deras metoder. Det som de nederländska väljarna gjorde 29 oktober 2025 borde inspirera mittenorienterade partier över hela Europa. Liberala D66 blev största parti i valet. Vinsten säkrades inte genom att partiet flyttat sig åt höger eller härmat retoriken från PVV:s ledare Geert Wilders, utan genom att D66 lyfte fram sin egen vision för Nederländerna. D66 gick till val på hopp i stället för rädsla. ”Det äkta Nederländerna tillhör de positiva krafterna”, som partiledaren och numera premiärministern Rob Jetten formulerade det. Landets flagga togs tillbaka från högerpopulisterna och fylldes med en berättelse om samarbete i stället för konflikt och om framtidstro i stället för misstro. Det fungerade. I februari tillträdde en pragmatisk mittenregering ledd av D66 i samarbete med våra liberala kolleger i VVD och det kristdemokratiska partiet CDA. Så blir mitten vinnare Alldeles för länge har mittenpartier i Europa nöjt sig med att beskriva sig själva som ”det förnuftiga alternativet”. Nederländernas val visar något annat. Mitten vinner genom att vara mest övertygande. Väljare som är oroliga för sin vardagsekonomi eller sin trygghet vill ha lösningar och om du levererar dessa med självförtroende, så kommer de att ta till sig dina förslag och dina argument. Mitten blir inte vinnare om vi bara utmålar oss själva som det säkra alternativet när allt annat känns för läskigt. Vi måste visa att mitten faktiskt levererar, vilket den också gör i Nederländerna under den nya regeringen. Ekonomi väntas växa igen under 2026. Konsumtionen ökar och driver upp tillväxten, eftersom hushållens köpkraft stärks när lönerna stiger snabbare än inflationen. Det här är ett tydligt tecken på att människor känner framtidstro igen och resultatet av en ansvarsfull och pragmatisk politik. Det betyder inte att vi inte tar problem på allvar. Vi ser hur Ryssland hotar Europas frihet och vår enighet i stödet till Ukraina. Gång på gång avslöjas dessutom ytterkantspartierna med att ha gått Putins ärenden och försökt stoppa insatser för Ukraina. Båda våra länder utmanas också av grovt kriminella organisationer som med våld och infiltration hotar våra samhällsstrukturer. Klimatförändringarna påverkar med torka, hetta och översvämningar. Just därför är det positiva budskapet så viktigt, eftersom rädsla och skräckpropaganda bara föder mer rädsla. Det som håller ytterkanterna borta på riktigt är ett mittenalternativ som människor vill rösta på eftersom de tror på det alternativets vision för landet. Nederländerna bevisade att det går. Nu är det Sveriges tur att bevisa det igen. Mitten finns. Mitten fungerar. Och när den vågar vara sig själv så vinner den också.

Varje år lämnar omkring 20 000 elever den svenska skolan utan tillräckliga kunskaper och utan behörighet att läsa vidare. Det är ett misslyckande för skolan och för samhället. Centerpartiet vill stoppa utslagningen i svensk skola genom att säkerställa att varje elev får rätt stöd i rätt tid. Därför föreslår Centerpartiet en elevlag. Lagen ska stärka varje elevs rätt till tidigt och tydligt stöd samt uppföljning genom hela skolgången. Elevers kunskaper och behov ska screenas återkommande från förskolan och uppåt. På så sätt ska skolan tidigt kunna identifiera vilka elever som riskerar att inte nå målen och vilket stöd som behöver sättas in. Med en elevlag ska det vara obligatoriskt för skolan att sätta in det stöd som eleven behöver. Det ska också vara obligatoriskt för eleven att ta emot stödet. Stödet ska utformas utifrån elevens behov och genomföras på ett sätt som gör det möjligt för eleven att vara delaktig och lyckas. Intensivundervisning för elever med stora behov För äldre elever med stora kunskapsluckor ska intensivundervisning kunna sättas in. Undervisningen ska vara fokuserad, målmedveten och bygga på en tydlig kartläggning av vad eleven behöver lära sig. För att stödet ska kunna ges när det gör störst nytta ska intensivundervisning även kunna genomföras på kvällar, helger och lov. Det kan vara avgörande för elever som behöver mer undervisningstid än vad den ordinarie skoldagen kan erbjuda. Målet ska alltid vara att eleven ska få tillräckliga kunskaper för att klara undervisningen och gå vidare tillsammans med sina jämnåriga. Möjlighet att gå om i de lägre åldrarna För yngre elever med mycket bristande kunskaper i svenska kan det i vissa fall behövas en möjlighet att gå om en årskurs. Det ska endast kunna bli aktuellt när elevens språkkunskaper är så bristande att eleven omöjligt kan ta till sig undervisningen i nästa årskurs. Vid ett sådant beslut måste det göras en helhetsbedömning av elevens situation, där hänsyn bland annat tas till elevens sociala förutsättningar, mognad, tidigare skolgång och möjligheten att utvecklas med rätt stöd. Att gå om ska vara en åtgärd som används för elevens bästa. Kunskaper är nyckeln till framtiden Att klara skolan är avgörande för möjligheten att få ett arbete, utbilda sig vidare och vara delaktig i samhället. När elever lämnar skolan utan tillräckliga kunskaper ökar risken för psykisk ohälsa, arbetslöshet och utanförskap. Centerpartiet vill därför rusta varje elev med de kunskaper som behövs för att klara skolan och forma sitt eget liv. En elevlag ska göra skolans ansvar tydligt. Ingen elev ska falla mellan stolarna, och inget barn ska behöva vänta på det stöd som krävs för att lyckas.

Sverige behöver ett politiskt ledarskap som vågar satsa på framtiden. Vi behöver investera i kunskap, utbildning och kompetens. Samtidigt behöver vi göra det billigare och enklare för företag att anställa. Det är två delar av samma politik, som leder till fler jobb, växande företag och en starkare välfärd. En stark arbetsmarknad förutsätter att människor har chansen till en bra utbildning. Därför vill Centerpartiet stärka skolan så att varje elev får möjlighet att lyckas. Det kräver mer studiero, fler behöriga lärare, mindre klasser och tidiga stödinsatser. Där läggs också grunden för en ung generation som mår bra, känner framtidstro och får bättre stöd för sin psykiska hälsa. Yrkesutbildningar ska hålla hög kvalitet och bättre svara mot arbetslivets behov, så att fler får en väg till jobb, vidare studier eller ett yrke. Samtidigt måste utbildningar faktiskt leda till jobb. Bara då kommer studietrötta elever och unga som vill ta steget in i vuxenvärlden känna att deras ansträngning lönar sig. Om det ska hända så behöver det finnas en enkel och rak väg till det första jobbet. Tyvärr tvekar många företag att anställa eftersom kostnaderna, regelkrånglet och riskerna är för höga. Centerpartiet vill därför sänka kostnaden för att anställa, särskilt för småföretag, unga, långtidsarbetslösa och andra som står långt från arbetsmarknaden. Vi behöver också fler och bättre vägar mellan utbildning och arbete. Centerpartiet vill bygga ut yrkesutbildningar, yrkesvux och yrkeshögskolan och se till att utbildningar bättre matchar arbetsmarknadens behov. Det är en modern arbetslinje, där utbildningar leder till jobb och arbetsgivare kan anställa människor som låter deras företag växa. Sverige behöver välja både kunskap och jobb. Både en stark skola och fler vägar in på arbetsmarknaden. Så att människor kan investera i sin utbildning, sin framtid och sina karriärer och företag kan investera i Sverige. Bara en regering i mitten kan göra både det som krävs för utbildningar som leder till jobb och samtidigt sänka skatten för företagen som anställer.

Sverige har med den SD-styrda Tidöregeringen utvisat människor som arbetar, studerar, sköter sig och vuxit upp här. Centerpartiet vill därför att de orimliga utvisningarna pausas efter valet i väntan på att en ny regering kan ändra regelverken i grunden. – Människor ska inte utvisas i väntan på att politiken hinner ikapp efter valet. När vi får en ny regering måste den omedelbart ge en tydlig signal om att regelverket kommer att ändras, säger Niels Paarup-Petersen, Centerpartiets migrationspolitiska talesperson. Under mandatperioden har regeringens migrationspolitik lett till flera uppmärksammade och orimliga konsekvenser. Det handlar bland annat om utvisningar av tonåringar, personer som omfattas av det höjda lönekravet för arbetskraftsinvandring, så kallade kompetensutvisningar, utvisningar efter spårbyte och de nya födelseutvisningarna. Även personer med rätt att bo och arbeta i Sverige efter Brexit riskerar har utvisats. Centerpartiet vill se en migrationspolitik som är rättssäker, förutsägbar och human. Brottslingar ska kunna utvisas. Ett nej ska vara ett nej och ett ja ska vara ett ja. Men den som gör rätt för sig ska inte drabbas av politiskt skapade systemfel. – Vi vill se en paus av de orimliga utvisningarna när det gäller tonåringar, arbetskraftsinvandrare och de nya födelseutvisningarna. Pausen ska också omfatta brexitutvisningar och utvisningar som beror på spårbytesreglerna, säger Niels Paarup-Petersen. Bred överenskommelse om att reglerna måste ändras Det finns en bred riksdagsmajoritet för att förändra den migrationspolitik som Tidöregeringen har infört. Oppositionen är överens om flera centrala inriktningar: • En anknytningsventil ska återinföras. • Dagens modell för arbetskraftsinvandring ska ersättas. • Regeringens nya försörjningskrav vid förlängning ska tas bort. • Personer som berörs av brexitreglerna ska få en ny möjlighet att ansöka. • Regelverket för spårbyte, tonårsutvisningar och födelseutvisningar måste ändras. Alla oppositionspartier är inte överens om exakt hur varje del ska utformas. Men det finns en tydlig gemensam uppfattning om att människor som arbetar, bidrar och sköter sig ska få bättre möjligheter att stanna i Sverige. Migrationsverket måste få en tydlig signal Centerpartiets förslag är att en ny regering omedelbart efter sitt tillträde offentligt meddelar att reglerna på de aktuella områdena kommer att ändras. Med ett sådant besked kan Migrationsverket besluta att pausa utvisningar i avvaktan på den kommande lagstiftningen. – Det måste få ett slut. Om en ny regering säger att reglerna kommer att ändras så att fler kan få stanna, måste Migrationsverket kunna pausa utvisningarna tills det nya regelverket är på plats, säger Niels Paarup-Petersen. Centerpartiet vill att politiken tar ansvar för de konsekvenser som reglerna har skapat. Ingen ska utvisas i oktober för att en gammal regering införde regler som en ny regering är på väg att avskaffa eller förändra. De orimliga utvisningarna måste pausas.

I SVT:s slutdebatt var integrationen ett av kvällens ämnen. Centerpartiet anser att svensk integrationspolitik inte fungerar tillräckligt bra med stora konsekvenser särskilt för alla de som hamnar i utanförskap. Den som kommer till Sverige ska snabbt få möjlighet att lära sig svenska, utbilda sig, arbeta och bli en del av samhället. Centerpartiet vill därför ersätta passivitet och krångliga system med en politik som kombinerar tydliga krav och förväntningar med verkliga vägar till jobb och egen försörjning. Under mandatperioden har regeringens politik inte löst problemen med utanförskap och arbetslöshet. Utrikes födda fastnar i ineffektiva system, samtidigt som företag har svårt att hitta rätt kompetens. Barn riskerar att växa upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet, och skolor i utanförskapsområden får inte verktygen som krävs för att ge alla elever en väg vidare till utbildning och arbete. • Den viktigaste integrationsåtgärden är jobben och det är också där man lär sig svenska. Därför vill vi se en ny modell med Jobbsvenska istället för SFI och när lär sig svenska så måste man också lära sig om svenska värderingar. Det som handlar om vårt sätt att se på demokrati, alla människors lika värde och rätt och svenska lagar, säger Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist. En integrationspolitik med jobb och språk i centrum Centerpartiet vill förändra integrationspolitiken i grunden: • SFI ska ersättas med Jobbsvenska, med fokus på språk som leder till arbete och ett särskilt spår för akademisk svenska. • Ett obligatoriskt nystartsår ska införas för personer som ännu inte arbetar eller studerar. Det ska kombinera svenska, yrkeskunskaper, praktik och matchning mot arbetsmarknaden. • Den som kommer till Sverige ska snabbt få språk, vägledning och validering av tidigare kompetens. • Bidrag och ersättningar ska i högre grad kopplas till deltagande i svenskundervisning, etableringsinsatser och till att stå till arbetsmarknadens förfogande. • Det ska bli enklare att starta och driva företag, så att fler kan skapa sin egen försörjning. • Skolor med de största utmaningarna, inte minst i utanförskapsområden, ska få bättre förutsättningar att ge elever vägar till utbildning och arbete. Alla delar av integrationspolitiken måste inte se likadana ut för alla. Men riktningen ska vara tydlig: den som kommer till Sverige ska mötas av höga förväntningar, men också av en konkret möjlighet att lära sig språket, försörja sig och bli en del av Sverige. Centerpartiet vill att politiken tar ansvar för att fler ska kunna komma in i samhället. Den som vill arbeta, utbilda sig och bygga ett liv i Sverige ska mötas av möjligheter – och av tydliga krav som gör vägen till egen försörjning kortare. Integration ska börja från dag ett.

I SVT:s slutdebatt lyfte Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist de orimliga utvisningarna av människor som flyttat till Sverige, fått ett jobb och lärt sig svenska. Människor som arbetar, betalar skatt och bidrar till samhället ska inte utvisas för att de tjänar mindre än regeringens höga lönegolv för arbetskraftsinvandrare. Centerpartiet vill därför avskaffa medianlönekravet och ersätta det med ett krav på kollektivavtalsenlig lön. Tidöregeringen har höjt det så kallade lönegolvet till 34 450 kronor. Det innebär att människor riskerar att utvisas trots att de tjänar lika mycket som sina kollegor, betalar skatt och behövs av sina arbetsgivare. Centerpartiet menar att reglerna skadar både den enskilde, företagens kompetensförsörjning och Sveriges attraktivitet som land. – Vad sänder det för signaler till de som tror att de har en framtid i Sverige? Säger Elisabeth Thand Ringqvist. Centerpartiet vill ha en migrationspolitik som är rättssäker, förutsägbar och bygger på att den som arbetar och följer reglerna ska kunna bygga ett liv här. Arbetskraftsinvandring är viktig för tillväxt, välstånd och företagens möjlighet att hitta kompetens, även för att svenska företag ska kunna växa och anställa ännu fler. Därför ska människor som kan försörja sig själva och betala skatt välkomnas, istället för att behandlas som problem. – Vi ska säkerställa att de som är här och jobbar och gör rätt för sig, men ändå riskerar att bli utvisade, ska få stanna, säger Elisabeth Thand Ringqvist. Centerpartiet vill: • Avskaffa Tidöregeringens medianlönekrav för arbetskraftsinvandrare, • Ersätta lönegolvet med ett krav på lön i nivå med kollektivavtalen och branschpraxis • Stoppa kompetensutvisningar som beror på små eller obetydliga fel från arbetsgivaren • Värna möjligheten för människor som arbetar och försörjer sig själva att stanna i Sverige. Regelverket måste ändras Löner ska sättas av arbetsmarknadens parter, inte genom ett statligt lönegolv som slår ut människor från Sverige trots att de har jobb. Kollektivavtalsenlig lön ska vara normen. Centerpartiet vill att politiken tar ansvar för de orimliga konsekvenser som dagens regler skapar. Den som arbetar, betalar skatt och anstränger sig för att bygga ett liv i Sverige ska inte utvisas. De orimliga kompetensutvisningarna måste stoppas.

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag som ger brottsbekämpande myndigheter bättre möjligheter att utreda och lagföra svårutredd och allvarlig brottslighet. Förslagen innebär bland annat att användningen av särskilda provokativa åtgärder regleras i lag och att Polismyndigheten får framställa och dela fiktiva barnpornografiska bilder. – Organiserad brottslighet och sexualbrott mot barn tillhör några av vår tids mörkaste och allvarligaste samhällsproblem. Samtidigt har en allt större del av brottsligheten flyttat in i digitala miljöer. Barn rekryteras till grova våldsbrott över sociala medier. Pedofiler söker upp barn på nätet och delar övergreppsmaterial i slutna forum. Brottsligheten förändras hela tiden. Och då måste också samhällets förmåga att bekämpa den göra det. Med de här förslagen skapar vi ett tydligt lagstöd för brottsbekämpande myndigheter att använda särskilda provokativa åtgärder och ger polisen bättre möjligheter att bland annat utreda grova sexualbrott mot barn, säger justitieminister Gunnar Strömmer. Förslagen innebär bland annat att en ny lag införs som ger uttryckligt stöd för brottsbekämpande myndigheter att i förundersökning använda särskilda provokativa åtgärder, det vill säga sådana åtgärder som kan leda till att någon begår ett brott. Den nya lagen omges av tydliga rättssäkerhetsgarantier och åtgärderna ska bara få användas när det är av synnerlig vikt för utredningen. De särskilda provokativa åtgärderna ska kunna användas både mot personer som är skäligen misstänkta för brott och för att utreda vem som kan misstänkas för brott. Möjligheten att använda åtgärderna föreslås gälla vid utredning av allvarlig brottslighet, med ett särskilt utökat utrymme vid bland annat grova sexualbrott mot barn och barnpornografibrott. I sådana utredningar föreslås även att Polismyndigheten ska få framställa och dela fiktiva barnpornografiska bilder för att till exempel ta sig in på slutna forum på internet där övergrepp mot barn sker. Det ska krävas tillstånd från åklagare för att använda särskilda provokativa åtgärder. Det föreslås även en ny lag som gör det möjligt att skapa fiktiva uppgifter om fordon. Genom lagen ges bland annat vissa brottsbekämpande myndigheter möjlighet att använda dolda fordon, det vill säga fordon som inte kan kopplas till den egna myndigheten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2027.

Regeringen ger Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten i uppdrag att stärka arbetet med att förebygga, utreda och lagföra mängdbrottslighet. Syftet är att säkerställa att de reformer, arbetssätt och verktyg som redan finns för att minska brottsligheten används fullt ut och på ett ändamålsenligt sätt. Mängdbrottsligheten utgör en viktig del av den kriminella ekonomin och orsakar betydande kostnader för enskilda, företag och samhället i stort. Mängdbrottsligheten har också i allt högre grad kopplingar till organiserad och gränsöverskridande brottslighet. – Den som gång på gång begår brott ska mötas av ett rättsväsende som reagerar snabbt och effektivt. Uppdraget till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten handlar om att säkerställa att motsvarande positionsförflyttning som gjorts mot den organiserade brottsligheten också görs i förhållande till mängdbrottsligheten som drabbar människor och företag varje dag, säger justitieminister Gunnar Strömmer. Under de senaste åren har regeringen genomfört flera reformer för att stärka samhällets reaktion mot återfall i brott och flerfaldig brottslighet. Syftet med uppdraget är att minska mängdbrotten genom att säkerställa att de reformer och lagändringar som genomförts, samt verktyg som myndigheterna har till sitt förfogande, nyttjas fullt ut och på ett ändamålsenligt sätt. I uppdraget ingår bland annat att: • utveckla arbetssätt för att stärka det förebyggande arbetet mot mängdbrott, • öka förutsättningarna för utredning och lagföring av mängdbrott, • utveckla samverkan med relevanta offentliga och privata aktörer, • redovisa genomförda åtgärder och deras effekter, samt • lämna förslag på ytterligare åtgärder för att minska mängdbrottsligheten. Uppdraget ska genomföras i samråd med Brottsförebyggande rådet och andra relevanta myndigheter. Information och erfarenheter ska också inhämtas från näringslivet, bland annat handeln och banksektorn, samt från civilsamhället. Uppdraget ska redovisas senast den 22 september 2027.

Vid det internationella rymdtoppmötet i Paris har Frankrike och Sverige kommit överens om att ta fram en färdplan som ska utgöra ett politiskt ramverk för ett förstärkt bilateralt rymdsamarbete. Färdplanen kommer att bygga vidare på det fransk-svenska strategiska innovationspartnerskapet, som förnyades av president Macron och statsminister Kristersson 2024. Färdplanen kommer att omfatta såväl civila som militära samarbeten och bidra till att stärka Europas konkurrenskraft, säkerhet och oberoende tillträde till rymden. – Frankrike är sedan länge en viktig strategisk partner för Sverige. Rymden spelar en central roll inom säkerhet och försvar, och vi ser fram emot att fördjupa vårt samarbete på det här området ytterligare, säger försvarsminister Pål Jonson. – Både Frankrike och Sverige har avancerade institutioner och företag på rymdområdet som färdplanen kommer att vara till nytta för, och jag välkomnar ett närmare samarbete om rymdfrågor mellan våra länder, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm. – Det fransk-svenska strategiska partnerskapet utgör en hörnsten för säkerhet och suveränitet på rymdområdet, och det avspeglar ett förtroendefullt förhållande mellan våra båda länder, säger Frankrikes försvarsminister och minister för krigsveteraner Catherine Vautrin. – Vårt gemensamma mål är att se till att vi framöver kan fortsätta att ha oberoende tillgång till rymden. Frankrike och Sverige har tillsammans en viktig roll att spela på det här området, säger Frankrikes minister för högre utbildning, forskning och rymdfrågor Philippe Baptiste. Frankrike och Sverige har en lång historia av samarbete i rymdsektorn. De var båda med och grundade Europeiska rymdorganisationen och är de enda EU-medlemsstater som har rymdbaser i drift, Guiana Space Center, respektive Esrange Space Center. Färdplanen för förstärkt bilateralt rymdsamarbete kommer att förena fransk och svensk expertis, infrastruktur och förmåga och därigenom vara till fördel för Frankrikes, Sveriges, EU:s och Natos strategiska intressen och kapacitet.

(Ny version) Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning som ska lämna förslag på straffrättsliga och andra åtgärder mot användning av illegal arbetskraft i entreprenadkedjor. Syftet är att stärka arbetet mot arbetslivskriminalitet, motverka osund konkurrens och säkerställa att fler aktörer kan hållas ansvariga när reglerna kringgås. Användning av illegal arbetskraft är ett allvarligt samhällsproblem som underminerar den svenska arbetsmarknadsmodellen, snedvrider konkurrensen och riskerar att finansiera organiserad brottslighet. Problemen är särskilt tydliga i branscher med långa kedjor av underentreprenörer där insynen kan vara begränsad och möjligheterna att dölja oseriösa upplägg större. – Den som utnyttjar illegal arbetskraft ska inte kunna gömma sig bakom långa entreprenadkedjor. Vi behöver ett regelverk som säkerställer att ansvar kan utkrävas och att seriösa företag inte konkurreras ut av kriminella aktörer, säger migrationsminister Johan Forssell. Utredaren ska bland annat: • analysera om straffansvaret för användning av illegal arbetskraft ska omfatta fler aktörer i entreprenadkedjan, • analysera om även beställare ska kunna åläggas särskild avgift, • överväga om näringsförbud ska kunna meddelas vid allvarliga eller upprepade överträdelser kopplade till användning av illegal arbetskraft, samt • lämna nödvändiga författningsförslag. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 november 2027. Rättelse I en tidigare version angavs felaktigt att beslutet tagits i dag.

Under hösten bjuder Riksdagsbiblioteket in till en serie kvällsföreläsningar där aktuella, historiska och framtida politiska frågor står i fokus. Föreläsningarna är öppna för allmänheten och kostnadsfria. Ingen föranmälan krävs. För att komma in i riksdagens lokaler behöver du passera en säkerhetskontroll, kom därför i god tid. Plats: Riksdagsbiblioteket, Storkyrkobrinken 7 A i Gamla stan i Stockholm Praktisk information inför ditt besök Program Regeringsbildare och kammarordförande – ett samtal om talmansuppdraget Datum: Tisdagen den 15 september Tid: 17.30–18.30 Medverkande: • Andreas Norlén, talman • Björn von Sydow, f.d. talman • Per Westerberg, f.d. talman Välfärdsbegreppet genom tiderna Datum: Tisdagen den 13 oktober Tid: Klockan 17.30–18.30 • Nils Edling, historiker, Stockholms universitet • Moderator: Joakim Scherp, historiker, Riksdagsbiblioteket Hot och hat mot folkvalda Datum: Tisdagen den 10 november Tid: Klockan 17.30–18.30 • Anna Frenzel, Brottsförebyggande rådet För mer information E-post: [email protected] Telefon: 020-555 000 Riksdagsbiblioteket

Ditt boende, din ekonomi och tryggheten där du bor påverkas av politiska beslut. På söndag väljer du vilken riktning Sverige ska ta. Här är några av frågorna som är viktiga för dig som äger ditt hem. Rösta bort bolåneskatten S kallar den ”bankskatt”. Bankerna själva säger att den kommer att göra bolånen dyrare. Det är inte så konstigt. När alla banker får samma nya kostnad finns ingen konkurrent som slipper den. Betalar du inte redan nog till banken? Moderaterna säger nej till bolåneskatten. På söndag kan du också göra det. Nej till en ny fastighetsskatt Det är inte bara bolånet som står på spel. Vänsterpartiet vill återinföra en statlig fastighetsskatt utan dagens tak. För många villaägare skulle det innebära kraftigt högre skatt på ett hus som redan är köpt och betalt med skattade pengar. Moderaterna säger nej till en ny fastighetsskatt. På söndag kan du också göra det. 5 000 kronor mer kvar varje månad De rödgröna har lovat mer än de har pengar till. För att finansiera sina vallöften skulle de behöva höja skatterna kraftigt – med motsvarande 4 400 kronor per månad för en vanlig familj. Moderaterna väljer en annan väg: Vi vill sänka skatter och avgifter så att den som arbetar eller har arbetat får behålla mer. För en vanlig barnfamilj är vårt löfte ytterligare 5 000 kronor kvar varje månad. Du har jobbat ihop pengarna. Du borde få behålla mer av dem. Bevara grönområdena Grönområden, trädgårdar och småhus är en del av det som får människor att vilja bo och leva i ett område. Socialdemokraterna vill motverka segregationen genom att bygga hyreshus i villaområden. Moderaterna säger nej till nya miljonprogram i villa- och grönområden. Integrationsproblem ska lösas – inte flyttas. Sverige är på rätt väg. Men vi är inte framme Ekonomin växer igen. Skjutningarna har minskat kraftigt. Sverige står starkare i en orolig värld. Mycket återstår att göra. Nu avgörs om Sverige ska fortsätta framåt eller byta riktning. Chansa inte med Sveriges framtid. Rösta på Moderaterna.

Socialdemokraterna prioriterar 27,5 miljarder kronor i höjt bistånd till 2029. Men de har inte råd med 7 miljarder kronor för att avskaffa mängdrabatten samma år. Under gårdagens debatt blev det en rätt intensiv diskussion, både om mängdrabatten till brottslingar och om Socialdemokraternas löfte att öka det svenska biståndet till 1 procent av Sveriges samlade ekonomi. Men precis som det nu låter som att Magdalena Andersson skäms för att hon röstade nej till att ta bort mängdrabatten, så vill hon inte kännas vid utgifterna till ökat bistånd. Trots att det står i klartext på deras hemsida. Och de har haft med det i sina budgetmotioner. Det råder ingen tvekan vad de själva står för. Vill de ändra sig är det helt ok. Men man kan inte anklaga oss när vi citerar ur deras eget program om vad de själva vill. Det finns en intressant koppling mellan de båda frågorna: när S röstade nej till att ta bort mängdrabatten, så motiverades de med att det kostar för mycket pengar – att de vill prioritera annat. – De har helt rätt i att det kostar pengar att ta bort straffrabatterna, eftersom fler kommer få sitta i fängelse längre när alla brott ska räknas. Därför måste man alltså bestämma sig för var prioriteringarna ligger nånstans, säger Ulf Kristersson. Vill man lägga pengarna på att fler brottsoffer ska få upprättelse – eller lägga pengarna på ökat bistånd? I kvällens debatt i tv4 kommer Ulf Kristersson begära två besked av Magdalena Andersson: 1 När ska Socialdemokraterna infria löftet om ökat bistånd med 1 procent av BNI? Om inte redan nästa år, så om fem år eller om sju-åtta år? – Det har enorm betydelse för i vilken takt vi har råd att göra andra saker i Sverige, säger Ulf Kristersson. 2 Varför prioriterar S kraftig höjning av biståndet till andra länder framför avskaffad mängdrabatt i Sverige? – Varje krona som läggs på bistånd kan inte läggas på äldreomsorg eller kriminalvård. Och varje krona som läggs där kan inte läggas på bistånd. Det går åt båda hållen, säger Ulf Kristersson. Moderaterna är tydliga: vi tänker avskaffa mängdrabatten 2029 – Jag tror att rätt många igår inte kände igen sig i den beskrivning av Sverige som Magdalena Andersson försökte måla upp. Det var som om hon låg fyra år efter sin tid, i sin verklighetsbeskrivning, säger Ulf Kristersson. Hon talade om ett Sverige som präglades av: skyhög inflation, stigande räntor, lägre tillväxt än andra länder, skjutningar så gott som varje dag, väldigt höga el- och drivmedelspriser. För att nämna några problem som präglade hennes egen tid i regeringen. – Att beskriva Sverige så idag är helt enkelt osant. Det är inte tyckande. Det är osanning, säger Ulf Kristersson och lägger till: – Men det är ju precis de sakerna vi har börjat få ordning på. På punkt efter punkt är det ju bara att titta på siffrorna. Sverige går mot ljusare tider. Och vi sticker ut i Europa. Vi är inte ett problemfritt land, men vi har vänt utvecklingen. – Vi har vänt ekonomin. Vi har vänt skjutsningarna. Och vi har vänt energipolitiken, säger Ulf Kristersson. Sverige har helt andra förutsättningar än tidigare. Sverige och svenska företag beskrivs som föredömen i Europa. För oss betyder det att vi nästa mandatperiod kan skifta fokus från att hantera kriser till att odla framtidstro. – Tala inte illa om Sverige, är min uppmaning idag, till Magdalena Andersson, säger Ulf Kristersson. – Vi kan tycka olika sakpolitiskt, men vi måste gemensamt stå upp för Sveriges framgångar. Att tala illa om Sverige har blivit en strategi för Socialdemokraterna. Istället för att prata om sakproblemen, om var vi står idag, vad vi kommer ifrån och vart vi är på väg talar Magdalena Andersson illa om svenska framgångar. – Jag tror att det är destruktivt och farligt. Att måla ett land i förfall är en dålig start för en seriös valrörelse. Men har man ingen politik är det kanske så man gör, säger Ulf Kristersson. Det är skadligt för Sverige och det är en amerikaniserad strategi. Det ökar polariseringen. Det skadar svenska intressen internationellt. Det minskar direktinvesteringar. – Men framför allt är det osant, säger Ulf Kristersson. Sanningen är att vi har många problem kvar att lösa, men att Sverige står starkt. Och att bättre tider gör att vi kan bygga Sverige ännu starkare. – Nu kan vi tag i de problem som återstår. När vi inte längre måste göra brandkårsutryckningar så kan vi investera långsiktigt i de problem som Sverige har kvar, säger Ulf Kristersson. Sverige har nu EU:s tredje bästa tillväxt Vi har en tillväxt på 3,3 procent. Vi har gått från botten till övre halvan i tillväxtligan. Mer än 50 procent högre än under Magdalena Anderssons tid. Så sluta säga att ”Svensk tillväxt ligger i EU:s bottenliga” för det är att ljuga för svenska folket. Svenskarna blir också rikare Reallönerna har stigit sedan 2022. Hushållens reala disponibla inkomster har ökat och är dessutom högre än när regeringen tillträdde. Trots lågkonjunktur och tröts. Så sluta säga att Sverige blir fattigare Magdalena Andersson. För det är också att ljuga för svenska folket. Vi har ett bättre utgångsläge än vad Sverige har haft på många år. Förstör nu inte det som fungerar utan vattna där det växer. Nu har vi börjat resan mot att göra Sverige till EU:s rikaste land inom tio år Det leder till att fler ska kunna förverkliga småhusdrömmen, att fler får lite större marginal i vardagen. En växande ekonomi är också grunden för framtidens välfärd och trygghet. Det är när alla som kan jobba också gör det som vi har tråd med den välfärd som vi alla vi ha. – Sverige och svenskarna blir rikare och kan förverkliga riktigt stora drömmar de kommande fyra åren. För ett rättvisare Sverige där ansträngning lönar sig och brott straffar sig – rösta på Moderaterna.

Svenska elever har tappat kunskap motsvarande ett helt års lärande samtidigt som skolkoncernerna fått göra allt större vinster. PISA visar på ett nationellt nödläge för svensk skola. Magdalena Andersson och Anders Ygeman presenterade 10 september en plan för att för att vända skolresultaten. Det är möjligt, det ligger inom räckhåll. På söndag är valet ditt. – Jag går till val på att vända skolkrisen och höja kunskapsresultaten. Det är dags att ta svensk skola på allvar. Min regering kommer arbeta för att vända skolresultaten från dag ett. Sveriges barn kan inte vänta, säger Magdalena Andersson. Det dramatiska tappet för kunskapsresultatet i PISA som kom häromdagen är förödande för en kunskapsnation som Sverige. Magdalena Andersson vill leda Sverige i en ny samarbetsanda och ta tag i de stora samhällsproblem Sverige har. Att vända nödläget i svensk skola är precis ett sådant område. – Får jag väljarnas förtroende att bli statsminister kommer jag sjösätta en plan för att vända kunskapsresultaten i svensk skola. De första 100 dagarna vill jag starta en nationell Kriskommission för svensk skola, redan nästa år ska pengar som läcker till vinster tillbaka till skolan och 2028 ska de första stegen för en småskolereform vara på plats, säger Magdalena Andersson. Det är hög tid att politiken visar på ledarskap och styr bort från den vinst- och nedskärningspolitik som har lett fram till nödläget i svensk skola. Det här är möjligt, det ligger inom räckhåll. På söndag är valet ditt. Mot det här står ett alternativ som fortsätter i samma riktning som idag med pengar som rinner iväg till vinster och sämre resultat. Socialdemokraternas tre reformer för att vända skolkrisen: • De första 100 dagarna vill vi se en nationell Kriskommission för svensk skola. En kriskommission för att samla hela skolsverige och möta den här krisen. För att lägga grunden för långsiktiga reformer – som på riktigt kan höja kunskapsresultaten. Den ska lyssna på hela skolsverige, lärare, forskare, skolledare, huvudmän och elever. Den ska också samla det politiska Sverige genom en parlamentarisk referensgrupp. Det är viktigt eftersom skolpolitiken både sköts nationellt från regeringen, men också i kommunerna. • Redan nästa år ska pengar som läcker till vinster tillbaka till skolan. Vi vill se snabba och effektiva åtgärder på plats för att få skolans pengar tillbaka till klassrummen. De dolda nedskärningarna ska bort, välfärdens resurser ska tryggas. Läckaget av skolans resurser via skolpengen ska stoppas. Dessutom ska vi ha lagstiftning på plats om att skolans pengar ska stanna i skolan genom ett totalförbud mot värdeöverföringar. Det här är förslag som går att få på plats snabbt och som effektivt säkerställer mer resurser till skolan, att resurserna går dit de ska och sedan stannar i skolan. • Och de första stegen för en småskolereform för små klasser för små barn ska vara på plats 2028. För att alla barn ska få en trygg, rolig och lärorik start i skolan. En bärande del i reformen är att införa bindande regler om maximalt 12 elever per lärare i lågstadiet. Se pressträffen:

I TV4:s partiledardebatt lyfter Elisabeth Thand Ringqvist Centerpartiets förslag om att bland annat införa mobila skolfrånvaroteam, att ge rektorer rätt att besluta om distansundervisning och att minska klasstorlekarna, för att minska den problematiska skolfrånvaron. En ny granskning Länk till annan webbplats. visar att skolfrånvaron når nästan "pandemi-nivåer”. Under nästa mandatperiod måste arbetet påbörjas för att dagens unga ska bli den friskaste generationen någonsin. Det finns många skäl till att unga inte trivs i skolan. Stora klasser, otrygghet, mobbning och stöd som kommer för sent kan bidra till psykisk ohälsa och problematisk skolfrånvaro. Nästan hälften av eleverna har utsatts för mobbning eller kränkningar och i genomsnitt tre elever i varje klass är utsatta på regelbunden basis. Omkring 48 000 elever har en så omfattande frånvaro att de under en termin missar minst fem veckors undervisning. Detta är ett samhällsmisslyckande som Centerpartiet vägrar att acceptera. – Nästan 50 000 barn är hemma i mer än fem veckor per år. De mår så dåligt i skolan att de överhuvudtaget inte kan lära sig det de behöver lära sig i skolan. Det är en del av den kris som skolan har, vad gäller att skriva och läsa. Vi måste ha hemmasittarteam som hämtar barnen när de når en frånvaro på tio procent, för då kan man komma åt de problemen tidigare, säger Elisabeth Thand Ringqvist. Centerpartiet vill: • Inför mobila skolfrånvaroteam efter finsk modell. Hjälpen ska söka upp eleven innan frånvaron har blivit permanent. • Ge rektorer rätt att besluta om distansundervisning som en väg tillbaka till klassrummet. • Minska klasstorlekarna. Mindre klasser ger läraren bättre möjligheter att se varje elev och upptäcka frånvaro och psykisk ohälsa tidigare. • För Centerpartiet är ungas psykiska hälsa och vår vision om den friskaste generation någonsin ett krav för att delta i ett regeringssamarbete. Vi kommer inte att släppa fram en regering som inte genomför en rekordstor satsning på detta, säger Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare för Centerpartiet. En viktig del i att komma till rätta med den psykiska ohälsan bland unga är att stoppa utslagningen i skolan. Stöd i skolan ska ges efter behov och inte vara beroende av en diagnos. Centerpartiet vill sänka trösklarna till stöd för elever som hamnar utanför så att de snabbt kan få hjälp och komma tillbaka i skolan igen, innan problemen blir långvariga. Centerpartiet vill också se en elevhälsogaranti för att elever ska ha rätt att få kontakt med personal från elevhälsan under skoldagen, fysisk eller digitalt. Centerpartiet har redan presenterat förslag för att stärka barn- och ungdomspsykiatrin. En annan viktig del för den friskaste generationen är att fler unga ska också komma i arbete, där Centerpartiet vill göra det billigare att anställa unga, ta bort skatten på sommarjobbet och se till att det finns bra yrkesutbildningar.

Centerpartiet vill ta initiativ till ett europeiskt toppmöte om AI-säkerhet i Stockholm. Målet är att samla politiska ledare, ledande AI-företag, forskare och ansvariga myndigheter för att börja bygga en gemensam europeisk beredskap för de mest avancerade AI-systemen. AI kan skapa stora möjligheter för företag, forskning och offentlig sektor. Men i takt med att systemen blir mer kapabla ökar också riskerna. Det kan handla om AI som automatiserar avancerade cyberangrepp, sänker trösklarna för biologiska hot eller används på sätt som samhället inte är förberett för. EU-kommissionen konstaterar att AI kan utnyttjas för attacker i en hastighet och skala som tidigare inte varit möjlig. Vi behöver stärka Europas kapacitet att utvärdera modeller innan de släpps på EU-marknaden. Utvecklingen går snabbt, men politiken halkar efter. Centerpartiet vill därför att Stockholm blir platsen där Europa tar nästa steg. Toppmötet ska inte bli ännu en konferens om AI i allmänna ordalag. Det ska ha ett konkret uppdrag: att påbörja arbetet med gemensamma europeiska gränser, tester och beredskap för de mest kraftfulla AI-systemen. – Europa kan inte överlåta åt Trump och Xi, eller åt ett fåtal amerikanska och kinesiska teknikföretag, att i praktiken avgöra vad som är farligt, vilka risker som är acceptabla och var gränserna ska gå, säger Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist. Exakt var gränserna ska gå kan och ska inte politiken avgöra på egen hand. Därför måste forskare, företag, säkerhetsmyndigheter och politiska beslutsfattare sitta vid samma bord. Centerpartiet har tidigare slagit fast att de mest kraftfulla AI-modellerna ska genomgå oberoende säkerhetsgranskning och att betydande risker ska kunna leda till begränsningar av utvecklingen, grundade i expertbedömningar. – EU saknar fortfarande tillräcklig beredskap för flera AI-förmågor och incidenter som kan ligga närmare i tiden än många tror. Vi ska inte vänta på en allvarlig incident och först därefter börja fundera på vad vi borde ha gjort. Sverige har möjlighet att ta initiativet, säger Elisabeth Thand Ringqvist. Sverige ska vara en ledande röst i EU och internationellt för gemensamma regler som både stärker möjligheterna och minskar riskerna med kraftfull AI. Centerpartiet vill också se internationella regelverk för ansvarsfull AI-utveckling, att ett AI-säkerhetsinstitut etableras i Sverige och starkare europeiskt samarbete. Sverige har goda förutsättningar att leda i viktiga framtidsfrågor. Med ett europeiskt toppmöte om AI-säkerhet i Stockholm kan vi samla Europa kring en gemensam uppgift: att skapa beredskap innan en allvarlig incident inträffar, och inte först efteråt.

Förskolan är en stor del av våra barns vardag. Då ska den vara trygg, säker och ge barnen en riktigt bra start i livet. Därför vill KD satsa 10 miljarder på förskolan. Just nu pågår uppsägningar av förskolepersonal i hela landet. KD vill rikta sig till er som jobbar i förskolan. KD vill att du ska få behålla jobbet! KD föreslår: Minska barngrupperna till 12 barn i småbarnsgrupperna och 15 för de lite äldre förskolebarnen. Öka personaltätheten genom att trygga drygt 13 000 anställda i förskolan. Satsa en halv miljard på maten i förskolan – med mer svensk mat på tallrikarna. Samtidigt vill vi höja barnbidraget till 2 000 kronor och ge familjer större frihet i en föräldraförsäkring som förlängs med fler dagar. Tro på familjen. Tro på förskolepersonalen. Och tro på att ge våra barn de bästa förutsättningarna att växa upp starka och trygga.

De humanitära behoven i världen är historiskt stora. Pågående krig, utdragna konflikter och återkommande naturkatastrofer har drivit upp antalet människor i behov av stöd till rekordnivåer. Samtidigt pressas det globala humanitära systemet av en allvarlig finansieringsbrist. Mot denna bakgrund presenterar regeringen i dag humanitära stöd om totalt 297 miljoner kronor för 2026. – De humanitära behoven är enorma. FN uppskattar att över 300 miljoner människor är i behov av humanitärt stöd, men på grund av finansieringsbristen kan endast en tredjedel nås av insatserna. Det innebär att miljontals människor riskerar att stå utan livräddande hjälp. Därför presenterar Sverige nästan 300 miljoner kronor i stöd för att bidra till mänsklig värdighet i några av världens mest utsatta situationer, säger biståndsminister Benjamin Dousa. – Sverige bidrar med nära 300 miljoner kronor till några av världens mest utsatta situationer. I till exempel Sudan bidrar vi med 75 miljoner kr till bland annat mat och vatten för att hjälpa de mest utsatta grupperna, och i Syrien bidrar vi med 50 miljoner kr för att möta de mest akuta behoven, säger Gudrun Brunegård (KD), biståndspolitisk talesperson. En betydande del av stödet, 100 miljoner kronor, ges i form av kärnstöd till FN:s flyktingorgan UNHCR. Antalet människor på flykt i världen uppgår till över 114 miljoner, den högsta nivån någonsin. Utdragna konflikter och nya kriser fortsätter att tvinga människor från sina hem. Kärnstöd är en flexibel finansieringsform som gör det möjligt för organisationen att snabbt rikta insatser dit behoven är som störst. Utöver tillskottet i kärnstöd riktas även stöd mot särskilt utsatta områden med stora humanitära behov. 75 miljoner kronor riktas till den humanitära responsen i Sudan. Efter flera års konflikt är situationen fortsatt katastrofal. Över 33 miljoner människor, varav omkring 15 miljoner barn, är i behov av humanitärt stöd och skydd. Ytterligare 50 miljoner kronor i humanitärt stöd går till Syrien för att möta akuta behov och bidra till förutsättningar för hållbart återvändande. 27 miljoner kronor från tidigare beslutade kärnstöd allokeras till Ukraina, där de humanitära behoven fortsatt är omfattande till följd av Rysslands fullskaliga invasion. Stödet ska bidra till skydd, nödhjälp och andra livräddande insatser, inte minst inför den kommande vintern. Libanon, där den humanitära situationen fortsatt är mycket allvarlig, stödjs med 20 miljoner kronor. Behoven av skydd, mat, sjukvård, kontantstöd och psykosocialt stöd är fortsatt stora. I Somalia riskerar miljontals människor akut hungersnöd. Samtidigt väntas väderfenomenet El Niño medföra nya påfrestningar. Regeringen stärker därför stödet till Somalia med 15 miljoner kronor. Situationen för civilbefolkningen i Gaza är fortsatt mycket svår, och barn hör till de grupper som drabbas allra hårdast. Regeringen avsätter därför 10 miljoner kronor för medicinska evakueringar av barn från Gaza till Jordanien. – I detta svåra läge står regeringen fast vid sitt humanitära engagemang. Sveriges stöd bidrar till att rädda liv, bekämpa hunger och akut undernäring, skydda människor på flykt och ge stöd till de mest utsatta, säger Benjamin Dousa.

Socialminister Jakob Forssmed har utsett en grupp experter som ska bistå i delegationen för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som tillsattes i juli 2026. – Jag är glad att vi kan tillsätta experter i delegationen som representerar många olika perspektiv på hur vi kan förändra samhället så att det fungerar bättre för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Detta är inte utmaningar för vården ensam att lösa, utan kräver förändringar av skola, arbetsmarknad och andra samhällssektorer för att alla barn och familjer ska kunna få en fungerande vardag och en hoppfull framtid, säger socialminister Jakob Forssmed. Mathias Wahlsten, generaldirektör och myndighetschef för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF), har sedan tidigare tillförordnats som särskild utredare med uppdrag att leda delegationen. Följande experter har utsetts: • Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet • Cristian Bortes, Universitetslektor vid institutionen för socialt arbete, Uppsala universitet • Lisa Thorell, Professor i utvecklingspsykologi • Panteha Hatefi, Specialistläkare • Svenny Kopp, Överläkare inom barnneuropsykiatri och forskare vid Gillbergcentrum, Göteborgs universitet • Lena Nylander, Vuxenpsykiatrier och specialist inom allmän psykiatri • Ulf Jonsson, Psykolog och Docent i barn- och ungdomspsykiatrisk forskning • Maria Borgestig, Universitetslektor i arbetsterapi vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet • Susanne Beischer, Fysioterapeut (Sportrehab) • Niklas Långström, Professor och överläkare i barn- och ungdomspsykiatri • Johanna Goa, Författare (NPF pussel) • Måns Lööf, Sjuksköterska, KBT-terapeut, idrottsledare och föreläsare I expertgruppen ingår också ett antal experter från myndigheter, professionsföreningar, patient-, brukar- och anhörigorganisationer samt ett antal sakkunniga från Regeringskansliet. Förordnandena gäller från och med den 7 september 2026 tills vidare, dock längst till dess att arbetsuppgifterna i utredningen är slutförda.

Regeringen har beslutat att Svenska kraftnät får överlåta ett reservkraftaggregat till Ukraina för att stödja landets energiförsörjning. Det rör sig om ett dieseldrivet reservkraftaggregat. Reservkraftaggregatet som doneras har nyligen ersatts med ett nytt inom Svenska kraftnäts ordinarie underhållsarbete. Om inte en donering vore aktuell skulle aggregatet kasseras eller sparas som reservdelslager. Det kan nu bidra till att stärka Ukrainas elförsörjning, särskilt inför den kommande vintern. Sverige har sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina bidragit med omfattande stöd till landet, där energisektorn är ett prioriterat område. Donationen är ytterligare ett exempel på Sveriges fortsatta stöd till Ukrainas motståndskraft och återuppbyggnad. Transporten av aggregatet samordnas av Svenska kraftnät och Myndigheten för civilt försvar.

(Ny version) Regeringen tillsätter en utredning som ska föreslå hur Kriminalvården kan ges ett utökat ansvar för att säkerställa intagnas rätt till viss hälso- och sjukvård, i enlighet med Trygghetsberedningens bedömning om att Kriminalvården bör bedriva hälso- och sjukvård som har effekt på risken att återfalla i brott. Utredningen ska också lämna förslag på hur samverkan mellan Kriminalvården, hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan stärkas, samt hur NAV-verksamheten kan säkerställas när beläggningen ökar. Syftet är att fler intagna ska få vård och behandling i rätt tid och att vården ska bli mer sammanhållen. – Den som är frihetsberövad ska inte hamna mellan stolarna i ett slags ingenmansland när det gäller vård och behandling. En väl fungerande hälso- och sjukvård i Kriminalvården är viktig både för den enskildes hälsa och för möjligheterna att bryta en kriminell livsstil. Därför behöver vi tydliggöra ansvaret för vilken vård som kan ges av Kriminalvården, och hur vården kan bli mer tillgänglig och sammanhållen, säger socialminister Jakob Forssmed. Många intagna har stora behov av vård, till exempel på grund av psykisk ohälsa, skadligt bruk eller beroende. I dag är det regionerna som har ansvar för att erbjuda hälso- och sjukvård till intagna. I praktiken är det dock svårt för regionerna att erbjuda vård till personer som är frihetsberövade. Säkerhetskrav, transporter och behov av samordning mellan flera aktörer kan försvåra vårdinsatser och leda till att behandlingar försenas eller blir svårare att genomföra. Detta gäller bland annat vissa insatser vid psykisk ohälsa samt behandling mot skadligt bruk och beroende, tillstånd som är vanliga bland intagna hos Kriminalvården. Skillnaden mellan vilken vård man får beroende på om man döms till fängelse eller rättspsykiatrisk vård är betydande, trots att behoven kan vara snarlika. Utredaren ska därför bland annat analysera huvudmannaskapet och lämna förslag på hur Kriminalvården mest effektivt kan säkerställa relevant hälso- och sjukvård för intagna, vilken hälso- och sjukvård som Kriminalvården då ska ges ett utökat ansvar för, och hur ett sådant utökat ansvar för intagnas rätt till hälso- och sjukvård ska finansieras. Målet är att säkerställa att intagna får den vård de behöver under tiden i häkte eller anstalt. Utöver hälso- och sjukvård finns inom Kriminalvården vid varje anstalt och häkte också en nämnd för andlig vård (NAV). Beläggningen inom Kriminalvården är ansträngd, då antalet klienter har ökat inom samtliga verksamhetsgrenar, både i häkte och anstalt men även i frivård och transportverksamhet. Utredaren ska därför också göra en särskild översyn av NAV-verksamheten och dess förutsättningar för att säkerställa en välfungerande verksamhet när beläggningen, särskilt av barn, hos Kriminalvården ökar kraftigt. Uppdraget ska redovisas senast den 29 februari 2028. Beslut om utredare Regeringen har beslutat att utse överdirektör Caroline Oredsson till särskild utredare i utredningen En stärkt hälso- och sjukvård inom Kriminalvården.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har sedan tidigare i uppdrag att stärka och utveckla tillsynen inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Nu utvidgar regeringen uppdraget så att det även omfattar en tillsynsinsats av den specialiserade vården vid ätstörningar för barn och unga respektive vuxna. – Ätstörningar lägger sig som en mörk skugga över livet, för den som drabbas och för de närstående som följer kampen på nära håll. När lidandet är stort måste också samhällets ansvar vara tydligt. Genom att inkludera ätstörningsvården i det pågående uppdraget tar vi ytterligare ett steg mot en vård som ser hela människan och möter behoven med kvalitet, kunskap och omtanke, säger socialminister Jakob Forssmed. – Den som drabbas av en ätstörning ska kunna lita på att vården finns där och håller hög kvalitet. Genom att inkludera ätstörningsvården i IVO:s uppdrag stärker vi möjligheterna att identifiera brister och bidra till bättre vård för barn, unga och vuxna, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. – Inget barn eller ung person som kämpar med en ätstörning ska behöva tveka på om vården fungerar eller finns där när den behövs som mest. Därför är det viktigt att IVOs uppdrag nu utvidgas och tillsynen stärks, så att fler ätstörningsdrabbade och anhöriga kan känna sig trygga med att få det stöd och den vård som de behöver, säger jämställdhetsminister Nina Larsson. – En stärkt tillsyn är viktig för att upptäcka brister och säkerställa att vården för personer med ätstörningar håller hög kvalitet. Den som drabbas ska kunna känna sig trygg med att få rätt vård och behandling i tid, oavsett var i landet man bor. Ätstörningar kan få mycket allvarliga konsekvenser och då måste vården fungera när den behövs som mest, säger Jessica Stegrud, socialpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna. I september 2025 fick IVO i uppdrag att stärka och utveckla sin tillsyn inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Uppdraget omfattar bland annat psykiatrisk heldygnsvård, tvångsvård och rättspsykiatrisk vård – områden där behovet av förbättringar har lyfts i flera statliga utredningar. Trots att regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att stödja regionerna i utvecklingen av vården vid ätstörningsproblematik finns det fortsatt stora utmaningar inom denna del av vården. Mot bakgrund av dessa utmaningar bör en tillsynsinsats av den specialiserade vården vid ätstörningar för barn och unga respektive vuxna även omfattas av uppdraget. I övrigt kvarstår uppdraget oförändrat. Delredovisning ska lämnas senast den 31 mars 2027 till Regeringskansliet (Socialdepartementet).

Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning som ska analysera hur miljöbalken och försvarsverksamhetsförordningen kan anpassas för att underlätta för försvaret. Försvarsmyndigheter och försvarsindustrin har påtalat att miljötillståndsprocesser försenar och försvårar deras verksamheter. För att underlätta och påskynda prövningen av vissa försvarsrelaterade verksamheter beslutades den tillfälliga försvarsverksamhetsförordningen. Förordningen trädde i kraft den 1 januari 2025 och gäller fram till och med den 1 januari 2030. En utredare ska nu bedöma hur förordningen har fungerat hittills och hur miljöbalken kan anpassas efter försvarets behov. I uppdraget ingår att bedöma om regler och tillståndsprocesser behöver anpassas för att underlätta utvecklingen av försvaret, samtidigt som skyddet för människors hälsa och miljön värnas. Analysen ska även omfatta möjligheterna att göra undantag från vissa miljökrav för verksamheter som är viktiga för nationell säkerhet, samt beakta erfarenheter från andra EU-länder. Utredaren ska vidare undersöka behovet av och föreslå åtgärder för en mer effektiv tillämpning av miljöbalken för försvarsverksamheter och försvarsindustrin. – Dagens miljölagstiftning har vuxit fram i en tid då omvärldsförhållandena såg annorlunda ut och är inte anpassad efter den snabba upprustning av försvaret som nu krävs. Det är därför angeläget att en utredare tittar på om det miljörättsliga regelverket bör justeras för att bättre möta försvarsmyndigheternas behov, samtidigt som ett gott skydd för människors hälsa och för miljön säkerställs, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. – Vi genomför den största upprustningen av det svenska försvaret sedan 1950-talet och då måste vi också undanröja regler och processer som i onödan bromsar den militära förmågetillväxten. Utredningen ska därför pröva vilka undantag från miljöbalken som kan och bör användas för Försvarsmakten och försvarsindustrin, och dra lärdom av hur andra EU-länder har gjort. Sverige ska ha ett starkt miljöskydd, men regelverket måste samtidigt ge både försvaret och företagen möjlighet att växa och öka produktionen i den takt som säkerhetsläget kräver, säger försvarsminister Pål Jonson. – Säkerhetsläget tillåter inga onödiga fördröjningar. När Försvarsmakten och försvarsindustrin står redo att växa får inte krångliga tillståndsprocesser sätta käppar i hjulet. Kristdemokraterna har länge drivit på för en snabbare väg från beslut till faktisk förmåga. Ett starkt försvar och ett gott miljöskydd är inte varandras motsatser – men regelverket måste tjäna Sveriges säkerhet, inte bromsa den, säger Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson för Kristdemokraterna. – Vi välkomnar denna nödvändiga utredning. I ett allvarligt omvärldsläge får regelverk inte stå i vägen för försvarets eller försvarsindustrins upprustning. Krig är den värsta miljökatastrofen vilket understryker vikten av en rimligare miljölagstiftning, säger Matheus Enholm, vice ordförande i försvarsutskottet för Sverigedemokraterna. Uppdraget kommer att delredovisas gällande försvarsverksamhetsförordningen i form av en promemoria senast den 26 februari 2027. I övriga delar ska uppdraget slutredovisas senast den 28 februari 2028.

Regeringen har beslutat om den första svenska nationella strategin för återtagande av brottsvinster. Strategin sätter inriktningen för det viktiga arbetet för att kriminella ska bli av med sina brottsvinster. Dessa ska i stället återföras till brottsoffer eller till det allmänna. – Brottslighet ska inte löna sig. Under mandatperioden har vi intensifierat arbetet med att strypa den kriminella ekonomin och trycka tillbaka den organiserade brottsligheten. Återtagande av brottsvinster är en central del i det arbetet. Samtidigt är det viktigt att stärka brottsoffers upprättelse och minska skadeverkningarna av brott genom att brottsvinster återförs till brottsoffren, säger justitieminister Gunnar Strömmer. Att slå sönder den kriminella ekonomin är ett av målen i den nationella strategin mot organiserad brottslighet. Att öka återtagandet av brottsvinster är ett viktigt delmål i det arbetet. Den nya strategin syftar till att tydliggöra inriktningen för arbetet med att återta brottsvinster och annan egendom som kommer från brottslig verksamhet. Det övergripande målet för arbetet är att kriminella ska bli av med sina brottsvinster och oförklarade tillgångar. Vinsterna ska i stället lämnas till brottsoffer eller tillfalla det allmänna. Arbetet ska inriktas mot fyra delmål – identifiera, säkra, förverka och förvalta. Det handlar först om att brottsvinster och oförklarade tillgångar ska upptäckas. När de har upptäckts ska de inte kunna döljas eller försvinna. Därefter ska brottsvinsterna förverkas och i stället komma brottsoffer eller det allmänna till godo. Brottsbekämpningen måste ske i flera spår. Samtidigt som brott utreds med full kraft ska myndigheterna även på olika sätt förhindra att brottslighet lönar sig. Arbetet med så kallad tillgångsinriktad brottsbekämpning ska därför intensifieras. Genom bättre samverkan nationellt och internationellt, tydligare reglering och skarpare resultatuppföljning tas viktiga steg mot målet att slå sönder den kriminella ekonomin.

Sverige och Nederländerna har undertecknat en avsiktsförklaring avseende långsiktigt samarbete avseende flygburen övervaknings- och ledningsförmåga, genom flygsystemet GlobalEye. Bland annat avser Nederländerna anskaffa ett GlobalEye-system. Avsiktsförklaringen avser ett långsiktigt samarbete inom flygburen övervaknings- och ledningsförmåga, bland annat vad gäller drift och framtida utveckling av Saabs GlobalEye-system. I ljuset av detta kommer Sverige genom Försvarets materielverk (FMV) stödja Nederländerna med anskaffning av ett GlobalEye-system från Saab. Försvarsminister Pål Jonson skrev under avsiktsförklaringen med Nederländernas vice premiärminister och försvarsminister Dilan Yeşilgöz-Zegerius. – GlobalEye-systemet ger just den typen av avancerad lägesbild som moderna försvar behöver för att kunna bekämpa allt från drönare, robotar och andra sorters hot. Det är glädjande att Nederländerna ser värdet av denna toppmoderna plattform. Genom överenskommelsen fördjupar vi försvarssamarbetet mellan våra länder och kan tillsammans ta ett större ansvar för Europas kollektiva försvar, säger försvarsminister Pål Jonson. Stärker försvarssamarbetet mellan Sverige och Nederländerna Nederländerna har tidigare inte haft egna flygplan med förmåga till övervakning och ledning, utan har varit beroende av Natos AWACS-plan. Genom ett eget GlobalEye-system, i nära samverkan med svenska flygvapnet och de svenska flygplanen, stärker Nederländerna sin egen och Sveriges förmåga i närområdet. Detta med nära koppling till Natos förmåga. Tillsammans med Nato kommer Nederländerna och Sverige att bidra till en komplett övervakningsförmåga för Europa och andra delar av alliansen. Genom egna avancerade förmågor inom övervakning och ledning i alla domäner – land, sjö och luft – tar länderna ett större ansvar inom Natos kollektiva försvar. Leveransen av det nederländska planet planeras till 2031, men från 2028 kommer nederländska besättningar ha möjlighet att utbildas på de svenska GlobalEye-systemen. Länderna kommer ha ett tätt samarbete kring systemen, vilket gör att GlobalEye-planen kan samutnyttjas och förmågan bättre kunna tas tillvara där och då behovet finns.

Sverige ska återta ledningen i klimatomställningen. Därför presenterar Miljöpartiets språkrör Amanda Lind och Daniel Helldén idag tre krav på nästa regering: att återupprätta Miljödepartementet, inrätta ett klimatkabinett under statsministerns ledning och skapa en långsiktig klimatfond. – På fyra år har Sverige gått från att vara ett land som visar vägen för klimatomställningen till att ha en regering som bedriver en politik som aktivt försvårar för den. Vi har en plan och en politik för att Sverige återigen ska ta ledningen i klimatomställningen, säger språkrör Amanda Lind. Under Tidöregeringen har Sveriges fossilberoende fördjupats, utsläppen har ökat och elektrifieringstakten har avstannat. Sverige är längre ifrån att nå klimatmålen idag än när Tidö fick nycklarna till Rosenbad. Det duger inte. Enligt Miljöpartiet är det en självklarhet att klimatpolitiken måste få en helt annan tyngd i regeringsarbetet. Klimatmålen ska påverka de stora ekonomiska besluten, hela regeringen behöver dra åt samma håll och klimat- och miljöpolitiken måste ha tillräcklig kraft för att driva omställningen framåt. Därför presenterar Miljöpartiet idag tre krav för att nästa regering ska kunna kickstarta den gröna omställningen igen. 1. Återupprätta Miljödepartementet Ett av Miljöpartiets krav är att nästa regering återupprättar ett starkt miljödepartement med ansvar för klimat- och miljöpolitiken. Miljödepartementet lades ner när Tidöregeringen tillträdde. – Klimatfrågorna behöver ett eget resursstarkt departement. I ett departement finns den politiska, kunskapsmässiga och administrativa kraft som krävs för att ta fram reformer, driva lagstiftning och driva omställningen framåt, säger språkrör Daniel Helldén. Miljöpartiet vill att klimat- och miljöfrågorna ska prioriteras vid regeringsbordet och ha den ställning i Regeringskansliet som krävs för att Sverige ska kunna öka takten i omställningen. 2. Inrätta ett klimatkabinett Miljöpartiet vill också att nästa regering inrättar ett klimatkabinett under statsministerns ledning. Där ska de ministrar som har störst ansvar för klimatomställningen samlas regelbundet. Syftet är att klimatmålen ska genomsyra hela regeringens arbete och omsättas i konkret politik. Ekonomisk politik, infrastruktur, energi och transporter är några av de områden som har stor betydelse för hur snabbt Sverige kan ställa om. – Nästa regering behöver ha ett tydligt fokus på klimatet och vara byggd för klimatomställningen. Klimatet ska inte behandlas som ett särintresse, utan prägla de stora besluten om Sveriges ekonomi, energi, transporter och framtida jobb, säger språkrör Daniel Helldén. Det tredje kravet är en långsiktig klimatfond som ska ge staten möjlighet att ta ett större ansvar för de investeringar som krävs för att snabbt minska utsläppen och minska klimatrelaterade risker. Miljöpartiet vill att fonden ska löpa över tio år och bland annat kunna användas till investeringar i järnväg, elektrifiering, energieffektivisering och klimatanpassning. – Vi vet att omställningen kommer att kräva stora investeringar under lång tid. I dag konkurrerar klimatinvesteringar med andra reformer inom det ordinarie budgetutrymmet. Det riskerar att skapa en falsk motsättning mellan klimatomställningen och välfärden, säger språkrör Amanda Lind. Miljöpartiet menar att Sverige inte ska behöva välja mellan att investera i framtiden och att finansiera välfärd och trygghet här och nu. En långsiktig klimatfond skulle ge staten bättre möjlighet att genomföra de investeringar som krävs för att Sverige ska klara klimatomställningen. Miljöpartiet menar att klimatpolitiken inte kan vara ett separat politikområde vid sidan av regeringens övriga arbete. Den måste genomsyra den ekonomiska politiken och de stora beslut som formar Sveriges framtid. – Nästa regering behöver ha ett tydligt fokus på klimatet, vara byggd för klimatomställningen och inte behandla klimatet som ett särintresse. Därför är det helt nödvändigt att Miljöpartiet ingår i nästa regering, säger Daniel Helldén.

Sjukförsäkringen ska försäkra dig – inte utförsäkra dig. Vänsterpartiet gör en upprustning av sjukförsäkringen till en politisk prioritering i regeringsförhandlingarna efter valet. Partiet vill bland annat slopa karensavdraget, förändra rehabiliteringskedjan och stärka ersättningarna. På torsdagen presenterade Vänsterpartiets vice ordförande Ida Gabrielsson partiets prioritering på en pressträff tillsammans med Kjell Rautio, tidigare välfärdsutredare på TCO och LO. Under lång tid har sjukförsäkringen förändrats så att allt fler sjuka människor har fått svårt att få den trygghet de behöver. Under den nuvarande mandatperioden har utvecklingen återigen gått åt fel håll. Mellan 2022 och 2025 har andelen som utförsäkras efter dag 180 enligt Vänsterpartiets underlag ökat från 4,7 till 9,4 procent. Den som blir sjuk ska kunna lita på samhället. I dag är det alldeles för många som i stället tvingas kämpa mot Försäkringskassan samtidigt som de försöker bli friska. Sjukförsäkringen ska försäkra dig, inte utförsäkra dig. Det här är en förändring vi vill få på plats efter valet, säger Ida Gabrielsson. Vänsterpartiet vill därför göra en upprustning av sjukförsäkringen till en prioritering i förhandlingarna om en ny regering. Pengar har flyttats bort från socialförsäkringarna Vänsterpartiet pekar också på hur fördelningen av arbetsgivaravgiften har förändrats under de senaste 20 åren. År 2006 gick 8,64 procentenheter av arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen. I dag är motsvarande andel 3,55 procent. Samtidigt har den allmänna löneavgiften, som inte är knuten till någon särskild socialförsäkring, ökat från 4,40 till 12,62 procent. Enligt Vänsterpartiets beräkningar har resurserna till socialförsäkringarna under perioden minskat med omkring 50 miljarder kronor, från drygt 300 miljarder till omkring 250 miljarder kronor. Vänsterpartiet vill vända utvecklingen. När sjukförsäkringen rustas upp ska mer resurser gå till sjukförsäkringsavgiften och den allmänna löneavgiften successivt minska. Det handlar alltså om att prioritera om inom arbetsgivaravgiften. Vi har råd med en sjukförsäkring som går att lita på. Under lång tid har politiken valt att flytta pengar bort från våra gemensamma trygghetssystem. Vi vill göra tvärtom. Pengarna ska tillbaka till den trygghet de är tänkta att finansiera, säger Ida Gabrielsson. Fyra delar för en starkare sjukförsäkring Vänsterpartiet vill gå vidare med fyra större förändringar. För det första vill partiet genomföra flera förbättringar som redan har utretts men aldrig blivit verklighet. Det gäller bland annat reglerna för sjukpenninggrundande inkomst, sjuk- och aktivitetsersättningen och arbetsskadeförsäkringen. För det andra ska karensavdraget avskaffas. Den som är för sjuk för att arbeta ska kunna stanna hemma utan att straffas ekonomiskt. Karensavdraget slår dessutom särskilt hårt mot människor i kontaktyrken som inte har möjlighet att arbeta hemifrån. Det är också en del av Vänsterpartiets valmanifest. För det tredje vill Vänsterpartiet utreda sjukförsäkringen i grunden. Rehabiliteringskedjan ska ses över med sikte på en steg-för-steg-modell. Även bedömningen av människors arbetsförmåga samt Försäkringskassans styrning och organisering ska ses över. För det fjärde vill partiet stärka nivåerna i hela socialförsäkringen. Målet är att 80 procent av löntagarna ska kunna få 80 procent av lönen i ersättning och att ersättningarna ska följa löne- och prisutvecklingen. Bland förslagen finns också höjda och mer enhetliga tak, höjd sjukpenning för arbetssökande och höjd garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättningen. En fråga för nästa regering För Vänsterpartiet är sjukförsäkringen också ett konkret exempel på vad regeringsfrågan efter valet handlar om. Vi går till val för att byta regering, men också för att byta politik. Den som röstar för förändring ska märka skillnad i sin vardag. Att den som blir sjuk återigen ska kunna lita på sjukförsäkringen är en sådan förändring. Därför kommer vi att prioritera den här frågan i regeringsförhandlingarna, säger Ida Gabrielsson. Foto: Agnes Stuber Se pressträffen

Han kommer från en arbetarfamilj där alla alltid röstat på Socialdemokraterna. Men när taxichauffören Lars Karlsson började reflektera över vilka frågor han tyckte var viktigast gjorde han ett annat val. – Moderaterna tycker att arbete ska löna sig. Därför känner jag mig hemma där. I snart trettio år har Lars Karlsson kört sjukresor och hjälpt människor till behandlingar, dagvård och operationer. – Jag tycker om att jobba med människor, men att känna sig behövd är också viktigt. Jobbet handlar också om att få ekonomin att gå ihop. Vid sidan av taxikörningen arbetar han även som föreläsare, konstnär och illustratör. Drömmen om att kunna ägna sig åt det på heltid finns där, men en trygg försörjning går först. – Jag är uppvuxen med att man ska göra rätt för sig. Kan man arbeta tycker jag att man ska göra det. Varje dag möter jag människor som av olika anledningar inte kan det, det är till dem resurserna ska gå, säger han. Synen på bidrag och arbete var avgörande när Lars Karlsson bytte från Socialdemokraterna till Moderaterna för över tjugo år sedan. Att arbete ska löna sig är en av de frågor han brinner för och för honom handlar det stundande valet till stor del om just det. – Jag vill att människor som arbetar ska få behålla mer av sina pengar själv. De senaste årens styre har gjort gott, tycker han. För honom har det inneburit lite mer pengar i plånboken, pengar som han både kunnat spara och köpa konstnärsmaterial för. – Det har också gjort att jag kan unna mig något gott att äta eller annat som satt guldkant på tillvaron ibland. Det här har Moderaterna gjort för att du ska få mer i plånboken * 1 Idag får en barnfamilj behålla 5 000 kronor mer per månad. * 2 Bekämpat inflationen. * 3 Gått från botten till toppskiktet av EU:s tillväxtliga. * 4 Sänkt skatten på pension tre gånger. * 5 Halverat momsen på mat. Det här vill Moderaterna göra för att stärka din ekonomi * 1 Att en barnfamilj får ytterligare 5 000 kronor i plånboken under nästa mandatperiod. * 2 Höja gränsen för skattefritt sparande på ISK till 500 000 kronor. * 3 Göra månadskortet till en skattefri förmån. Ett tillskott på 2500 i månaden för en barnfamilj. * 4 Sänka skatten på pension och på arbete efter pensionen. Moderaterna vill också * Korta vårdgarantin från 90 till 30 dagar. * Dubbla straff för mäns våld mot kvinnor. * Förbättra maten i äldreomsorgen. * Slopa mängdrabatten. * Införa en skattekommission för att se till att dina skattepengar används på bästa sätt. För ett rättvisare Sverige där ansträngning lönar sig och brott straffar sig – rösta på Moderaterna.

Ulf Kristersson skriver ett brev till Magdalena Andersson om mängdrabatten. Läs hela brevet här. Hej Magdalena Andersson. Häromveckan blev du upprörd när jag publicerade en bild på att du i riksdagen tryckte rött – dvs röstade nej – till att avskaffa den orättvisa mängdrabatten på brott. Socialdemokraterna tyckte att det var olämpligt att visa detta för väljarna. Vi har onekligen olika syn på vad som är lämpligt. Själv tycker jag att det är olämpligt att göra som Socialdemokraterna gjorde på Tiktok – de använde gängkriminella för att locka väljare i förorten att rösta på S. Det är få som har drabbats lika hårt av de kriminella gängen som just skötsamma människor i Sveriges förorter. Det gör inlägget ännu mer stötande. En av de gängkriminella som Socialdemokraterna använde på Tiktok verkar dessutom ha fått just den mängdrabatt som du nyligen röstade nej till att avskaffa. Han dömdes för narkotikabrott och grov kvinnofridskränkning efter att ha misshandlat sin flickvän 13 gånger. Men även för misshandel av flickvännens syster och för våldsamt motstånd mot polisen. Det är helt hårresande att ta del av hur han hade behandlat sin flickvän. Han har sparkat och stampat på henne, tagit stryptag på henne, sparkat henne ner för trappan, dunkat hennes huvud i en bildörr, slagit henne med knytnäve i ansiktet och släpat henne i håret. Gång på gång i över ett års tid. Och domen? Det blev två års fängelse. Han borde naturligtvis sitta inne betydligt längre. Av respekt för brottsoffren. Och för att skydda både brottsoffer och samhället från honom. Jag kritiserar inte domstolen – reglerna har varit sådana. Men det här sätter fingret på varför vi vill skärpa straffen och ta bort mängdrabatten. Du, Magdalena Andersson, röstade nej till det. Och nu har du lovat att riva upp beslutet om de rödgröna vinner valet. Det är ett hån mot alla brottsoffer i Sverige. Du och ditt parti säger att det blir för dyrt att hålla kvinnomisshandlare och seriekriminella bakom lås och bom längre. Istället lägger ni pengar på att öka biståndet till andra länder. Jag säger att det är en rent farlig prioritering. Ikväll möts du och jag i debatt i SVT. Då vill jag ha svar på varför du inte vill stå upp för de brottsoffer som får leva med konsekvenserna när grova och upprepade brott inte möts av tillräckligt kännbara straff. Varför du inte vill stå upp för alla de kvinnor som utsatts för våld och våldtäkter och som tvingas möta sina förövare på gatan kort efter. Varför du röstade nej till att avskaffa den orättvisa mängdrabatten och varför du kommer riva upp reformen om du blir statsminister. Svenska folket förtjänar att få veta exakt vilken kriminalpolitik de röstar för. Ulf Kristersson, partiledare Moderaterna

– Moderaterna är garanten för en stark ekonomi, mer kvar i plånboken och stopp för rödgröna skattehöjningar, säger finansminister Elisabeth Svantesson. Det går bra för svensk ekonomi nu Vi ärvde en inflation på 10 procent som drog ner Sverige i lågkonjunktur. Vi har under den här mandatperioden bekämpat inflationen och genom vår ekonomiska politik sett till att återhämtningen i ekonomin kommit igång på allvar. Just nu har Sverige högst tillväxt bland avancerade ekonomier. Näringslivet varnar för en vänstersväng Vi ser nu att näringslivsföreträdare varnar för en vänstersväng. Vänsterpartiet kommer jaga företagare och kapital ut ur Sverige genom bland annat miljardärskatt och exitskatt. Genomförs deras ekonomiska program kommer Sveriges näringsliv och tillväxt snabbt hamna i en kris som kommer vara svår att ta sig ur. Vårt anseende som företagarnation kommer skadas för lång tid framöver. Socialdemokraterna vill dessutom stoppa bidragstaket och försvaga arbetslinjen – en mycket giftig cocktail för svensk ekonomi. Att lägga en budget kräver att man är väl förberedd Att lägga en budget kräver att man är förberedd. Annars är man oförberedd. Här ger regeringsformen tydliga regler. Budgetpropositionen för 2027 måste lämnas inom 3 veckor efter att en ny regering tillträtt, eller sittande regering fått förnyat förtroende av riskdagen alternativt senast 12 november. Detta är alltså en rätt snäv deadline. Vad händer om regeringsbildningen blir mer utdragen? Om ingen regering tillträtt i tid för att förbereda en budget lämnar en övergångsregering en övergångsbudget senast 12 november. En sådan budget innehåller dock inga reformer. Det innebär alltså att 2027 blir ett förlorat år för Sveriges ekonomiska politik. Det är väldigt dåligt i en tid med stora behov och en orolig omvärld. 2022 klarade vi tidplanen tack vare att Tidöpartierna hade inlett förhandlingar redan innan valet. Även inför de här valet är vi redo att ta ansvar för Sverige och säkra att vi får en budget som möter Sveriges behov på plats i tid. Man kan jämföra processen 2022 med processen 2018. Eftersom Socialdemokraterna saknade majoritet för sitt regeringsalternativ fick Magdalena Andersson som finansminister lägga fram en övergångsbudget efter valet. M-KD la fram en egen budget som fick majoritet i riksdagen. Löfven-regeringen kunde tillträda först efter att januariavtalet presenterats efter årsskiftet och fick regera sitt första år på vår budget. Magdalena Andersson har svagt facit vad gäller att få igenom budgetar Man kan lugnt säga att Magdalena Andersson knappast har ett imponerande facit när det gäller att få igenom sina budgetar. Socialdemokraternas senaste mandatperiod var minst sagt rörig. Då visade Socialdemokraterna var de har sina prioriteringar – de regerar hellre med någon annans ekonomiska politik än att ge upp de privilegier som kommer med regeringsmakten. De rödgröna partiernas valrörelse har varit som att titta på en tågkrasch i realtid Vänsterpartiet lovar att rösta nej om de inte är med. Centerpartiet lovar att rösta nej om Vänsterpartiet är med – men vill att Kristdemokraterna är med. Miljöpartiet lovar att rösta nej om Kristdemokraterna är med – och om de själva inte är med. Man kan nog dra slutsatsen att Magdalena Anderssons möjligheter att få ihop en budget till november är rätt dåliga. Moderaterna kan i alla lägen få igenom en budget för 2027 – Moderaterna har visat många gånger att vi kan samla stöd för en budget, säger finansminister Elisabeth Svantesson. Dels med den stabilitet i den ekonomiska politiken vi har haft den här mandatperioden. Men även i opposition lyckades vi samla majoritet för flera budgetar. Inför 2027 kommer vi kunna samla stöd för vår ekonomiska politik, det kan man inte säga om Magdalena Andersson. Ekonomi, trygghet och välfärd i fokus för en blågul budget Skarpa budgetförhandlingar inleds nästa vecka när vi har valresultatet. Men redan nu har vi en tydlig gemensam blågul inriktning för budgeten för 2027: ekonomi, trygghet och välfärd. Moderaterna kommer fortsätta stärka familjers ekonomi genom att ta första steg för att uppfylla vårt vallöfte om att en vanlig familj ska få 5 000 kronor mer i månaden under mandatperioden. Vi kommer även prioritera reformer för ökad tillväxt. Sedan kommer vi sjösätta nödvändiga uppdrag för att kunna avskaffa mängdrabatten 1 januari 2029 – så som vi lovat. När vi tittar på våra samarbetspartiers prioriteringar kan man dra slutsatsen att även satsningar på välfärd kan väntas med en blågul budget. Sverigedemokraterna vill göra satsningar på tandvård, Kristdemokraterna på sjukvård och Liberalerna på skola. Mängdrabatten ska slopas senast den 1 januari 2029 Redan i BP27 kommer vi ta de steg som krävs: • Halverat platsbehov till 2035, bland annat genom senare ikraftträdande än vad KV planerat för, senarelagd utfasning av beredskapsplatser och minskad brottsutveckling • Fortsatt kraftig expansion av Kriminalvården • Nya offensiva åtgärder, som utökade möjligheter att avtjäna straff med fotboja och i kontrollerat boende, fler utländska medborgare avtjänar fängelsestraff i sina hemländer och ökad användning av modulbaserade lösningar. Finansiering av en blågul budget Som vi har sagt flera gånger – större reformer nästa mandatperiod måste vara finansierade. Budgeten 2027 måste innehålla finansiering. På den blågula sidan är vi redan nu överens om gemensamma principer för finansiering: • Skattehöjarstopp på arbete och sparande • Finansieringen bör inte leda till minskat antal arbetade timmar • Finansiering bör inte leda till ökade kostnader för hårt arbetande människor Moderaterna har presenterat realistisk och genomarbetad finansiering som vi tar med oss in i budgetförhandlingarna. Mycket går att göra redan 2027. Vi ser framför oss en generell besparing på myndigheter och statlig förvaltning som sparar 10 miljarder kronor. Moderaterna kommer även lägga fram förslag om att skärpa arbetslinjen och prioritera om resurser från biståndet. Vi står inför ett vägval Det är bråttom att lägga fram en budget efter ett val, för att det ska gå måste man vara förberedd. Det är vi på den blågula sidan. Det kan man inte säga om Magdalena Andersson – tvärtom. Moderaterna har visat att vi kan samla stöd för vår ekonomiska politik i alla lägen – även i opposition om det skulle krävas. Sverige har inte råd med att 2027 blir ett förlorat år. Vill du att vi ska fortsätta framåt mot ett rättvisare Sverige där ansträngning lönar sig och brott straffar sig – rösta på Moderaterna.

Var tredje svensk 15-åring når inte en grundläggande nivå i läsförståelse. Efter det kraftiga raset i PISA vill Liberalerna stoppa utdelningen av personliga datorer och surfplattor till elever i grundskolan. Skärmar ska användas restriktivt och bara när det finns ett tydligt pedagogiskt syfte. Resultaten i PISA 2025 visar att Sverige befinner sig i en allvarlig läskris. Var tredje svensk 15-åring når inte en grundläggande nivå i läsförståelse. År 2018 var motsvarande andel 18 procent. Nedgången syns också internationellt. Samtliga nordiska länder tappar och 22 av 26 EU-länder försämrar sina resultat. OECD pekar bland annat på att elever läser mindre, använder skärmar mer och har fått större problem med uthållighet. Vi befinner oss i en skärmpandemi. När barn redan tillbringar stora delar av sin vardag framför skärmar måste skolan vara en motvikt, säger Liberalernas partiledare Simona Mohamsson. Personliga elevdatorer ska fasas ut Liberalerna vill under nästa mandatperiod rulla tillbaka de så kallade en-till-en-satsningarna, där varje elev får en egen dator eller surfplatta. Det ska framgå av läroplanen att personliga elevdatorer och surfplattor inte ska delas ut i grundskolan. Datorer ska fortfarande kunna användas när de fyller ett tydligt pedagogiskt syfte, exempelvis genom gemensamma klassuppsättningar, datorvagnar eller datorsalar. Skolinspektionen ska få i uppdrag att följa upp att de nya reglerna efterlevs. Elever med funktionsnedsättning ska även fortsättningsvis få de digitala hjälpmedel som de behöver. Det är orimligt att se barn och ungas skärmanvändning och ge dem en till skärm att fritt förfoga över. Nu är det viktigt att inriktningen ligger fast, säger Joar Forssell, ordförande i utbildningsutskottet. Från skärm till pärm Liberalerna har under mandatperioden inlett en omläggning av svensk skola från skärm till pärm. Bland reformerna finns mobilfria skoldagar, bemannade skolbibliotek, miljontals nya böcker, nya läroplaner och en skärmfri förskola. Inför nästa mandatperiod går Liberalerna bland annat till val på: • Minst 60 minuters läsning varje skoldag. • Minst en skolbok per elev och ämne. • En 15-årsgräns för sociala medier. • Ett fullt genomförande av de nya läroplanerna, med mer läsning, fler böcker och mindre skärmtid. Bjuder in till partisamtal Liberalerna tar också initiativ till samtal mellan gruppledarna i riksdagens utbildningsutskott. Syftet är att samla partierna kring vilka åtgärder som krävs för att vända utvecklingen. PISA-resultatet måste enligt Liberalerna ligga högst upp på nästa regerings agenda – oavsett vilka partier som bildar regering efter valet.

Den som utsätts för brott ska aldrig lämnas ensam. Centerpartiet vill sätta brottsoffret tydligare i centrum för rättspolitiken. Stödet ska komma snabbt, skyddet vara starkt och det ska vara förövarens – inte offrets – frihet som begränsas. Rättspolitik handlar ofta om fler poliser, hårdare straff och nya befogenheter. Det är viktigt. Men en rättsstat måste också bedömas utifrån hur den behandlar den människa som just blivit utsatt för ett brott. För den som misshandlats, utsatts för ett sexuellt övergrepp, hotats, lurats på sina besparingar eller lever med våld i hemmet börjar samhällets ansvar inte vid en fällande dom. Det börjar samma dag som brottet upptäcks eller anmäls. Därför vill Centerpartiet stärka brottsoffrens ställning genom hela rättskedjan – från det första samtalet med polisen till skydd, stöd, rättsprocess och möjlighet att bygga upp sitt liv igen. Den som har utsatts för brott ska inte själv behöva leta sig fram mellan polis, socialtjänst, vård och ideella organisationer när livet just har slagits sönder. Centerpartiet vill därför att den som anmäler ett brott ska erbjudas brottsofferstöd inom 24 timmar. Tillgången till målsägandebiträde ska förbättras och stödet ska kunna finnas med genom hela rättsprocessen. Samtidigt vill vi öka och långsiktigt säkra stödet till brottsofferjourer, kvinnojourer och andra organisationer som ofta är de första som möter människor i deras allra mest utsatta situation. Det är viktigt för den enskilde. Men det är också viktigt för rättsstaten. Om människor känner sig trygga, får stöd och vågar medverka i en utredning ökar möjligheten att brott klaras upp och förövare ställs till svars. Den som utsätts för hot och våld tvingas i dag alltför ofta förändra sitt eget liv. Byta bostad, väg till jobbet eller barnens skola. Leva med skyddade personuppgifter. Undvika platser där förövaren kan dyka upp. Det är bakvänt. Centerpartiet vill reformera kontaktförbuden så att utgångspunkten blir ett restriktionsområde för förövaren, i stället för att den utsatta människans rörelsefrihet begränsas. Vid allvarligare brott ska elektronisk fotboja kunna användas direkt i samband med kontaktförbud – inte först efter att förövaren har hunnit bryta mot förbudet. Friheten ska ligga hos den som följer lagen. Begränsningarna ska ligga hos den som hotar och begår brott. För den som lever med våld i en nära relation kan ekonomin vara ett av de största hindren för att lämna. Att på några timmar behöva hitta ett nytt boende, ordna barnens situation och kanske lämna både arbete, ägodelar och socialt nätverk kräver mer än goda råd. Centerpartiet vill därför införa ett nationellt lämnaprogram och en lämnapeng. Polis, socialtjänst, vård och andra berörda aktörer ska kunna samordna hjälpen, samtidigt som ekonomiskt stöd gör det möjligt att faktiskt ta sig ur relationen. Centerpartiet har också avsatt pengar för förstärkta skyddade boenden. Samhället måste dessutom bli bättre på att se våld som inte lämnar blåmärken. Centerpartiet vill kriminalisera kontrollerande beteende och stärka arbetet mot ekonomiskt våld – former av makt och kontroll som kan hålla en människa fången långt innan det första slaget kommer. Barn som själva utsätts för våld eller tvingas uppleva våld mellan vuxna får bära konsekvenserna långt efter att våldet har upphört. Att skydda barn från våld är därför både en rättighetsfråga och en central del av det brottsförebyggande arbetet. Centerpartiet vill att Barnahus ska finnas i hela landet och att Sverige får en nationell strategi mot våld mot barn. Preskriptionstiden för sexualbrott mot barn ska slopas, så att den som utsatts som barn kan få sin sak prövad även långt senare i livet. Barnombudsmannen ska också få större möjligheter att driva barns rättigheter och en barnrättskommitté ska inrättas. Vi vill också upptäcka utsatthet tidigare. Därför föreslår Centerpartiet bland annat bättre samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och vård och återkommande insatser för att upptäcka barn som utsätts för våld eller trauma. Centerpartiet vill vara tydligt: grovt våld, sexualbrott och våld i nära relationer ska mötas av ett starkt rättsväsende och kännbara konsekvenser. Våld i nära relationer ska utredas med samma skarpa verktyg som annan grov brottslighet. Vittnen ska skyddas bättre och det ska bli svårare för kriminella att använda öppna databaser för att kartlägga människor de vill hota eller angripa. Men rättspolitiken får inte stanna vid hur många år förövaren får i fängelse. För den som har utsatts är frågorna ofta mycket mer omedelbara: Vem hjälper mig i kväll? Vågar jag gå hem? Kan han hitta mig? Hur ska jag ha råd att flytta? Vem finns bredvid mig när rättegången börjar? Centerpartiet vill bygga en rättsstat som både är hård mot den som begår brott och stark för den som drabbas. Där brottsoffret får stöd från första dygnet. Där barn skyddas tidigare. Där den som utsätts för våld får råd och möjlighet att lämna. Och framför allt: där det är förövaren som får sin frihet begränsad – inte brottsoffret.

Mindre än ett år efter att regeringen införde det nya resegarantisystemet håller hela systemet på att krascha. Centerpartiet, som ansåg att regeringens förslag borde ha avslagits menar att det är dags att göra om och göra rätt. Ett fungerande system behöver bättre statliga garantier för att skydda resenärerna. 2025 beslutade riksdagen om Sveriges nya resegarantisystem. En fond ska byggas upp som ska underlätta turister och andra resenärer som av olika skäl får sina resor inställda. Fonden baseras på att avgifter tas ut från reseföretagen, avgifter som är så höga att branschen nu drar sig ur den svenska resegarantin. Centerpartiet sade nej till regeringens förslag och menade att fonden skulle byggas upp parallellt med en statlig garanti. Så blev inte fallet, och nu har snart alla stora svenska resebolag lämnat det svenska systemet till förmån för det danska. – De som drabbas av det här haveriet är konsumenterna, resenärerna. Så kan vi inte ha det, säger Anne-Li Sjölund som är riksdagsledamot för Centerpartiet. Sjölund ställde nyligen en skriftlig fråga till civilminister Erik Slottner. I sitt svar öppnar nu ministern för att sänka ambitionen för den svenska resegarantin. Vilket är fel väg att gå, anser Centerpartiet och Anne-Li Sjölund. – Det är klart att fonden kan vara mindre om nästan inga reseföretag är anslutna till den. Men vad är det för konsumentskydd? Nej, gör om och gör rätt. Inför en statlig garanti och se till så att branschen är beredd att ställa upp på systemet.

Valet i september kommer att förändra svensk politik i grunden. Antingen får Sverige en regering med ytterkanter, eller så skapas en ny typ av politiskt samarbete: en stark mittenregering. Centerpartiet går till val som garanten för att det ska bli möjligt. Centerpartiet menar att alternativet till en stark mittenregering är regeringar där ytterkanterna får ett avgörande inflytande. En regering med Vänsterpartiet eller Sverigedemokraterna skulle föra Sverige i en annan riktning. – Ytterkanternas politik gör inte Sverige rikare. Mittenalternativet är ett alternativ för alla de väljare som vet att tillväxt är en förutsättning för jobb, både i dag och i morgon, säger Elisabeth Thand Ringqvist. Det finns mer än två alternativ Det finns de som påstår att det bara finns två alternativ i svensk politik. Det stämmer inte. Framför allt menar Centerpartiet att det är helt orimligt att kräva att väljarna måste acceptera antingen den yttersta högern eller den yttersta vänstern i sin regering. – Vi ser att det här valet kommer att förändra svensk politik i grunden. Vi är redo att vara drivande för en förändring som ger Sverige en stabil regering i mitten, säger Hannes Hervieu, partisekreterare Centerpartiet. Tidösamarbetet finns inte efter valet Något som är viktigt att komma ihåg, framhåller Centerpartiet, är att Tidösamarbetet inte finns kvar efter valet oavsett valresultat. Orsaken till det är att Sverigedemokraterna då tar plats i regeringen. Och det är inte något annat än det som varit Tidö. Det är en stor och riskfylld förändring att släppa in SD med egna ministrar i Regeringskansliet. Centerpartiet går därför till val för att samla de väljare som vill se en rimligare väg framåt. En starkare mitten ska ge Sverige en regering som kan samarbeta, leverera och genomföra långsiktiga reformer. Sverige kan mer Skälen till varför en mittenregering behövs är många, menar Centerpartiet. Huvudorsaken är att Sverige kan mer. I mitten är det möjligt att forma en politik som både skapar jobb och tillväxt samtidigt som utsläppen sjunker. I mitten kan vi både sänka skatten för dem med lägst inkomster och se till så att de som jobbar och gör rätt för sig inte kastas ut ur Sverige. I mitten kan vi både stärka vård och skola i hela landet och hålla ordning i ekonomin så att våra barn inte får betala notan.

Den 10 september deltar försvarsminister Pål Jonson i ett internationellt rymdtoppmöte i Paris. Toppmötet är det första i sitt slag och fokuserar på säkerhetsfrågor och internationellt samarbete i rymden. Mötet samlar stats- och regeringschefer, internationella organisationer, forskare, militära representanter, industrin och civilsamhällesorganisationer. Försvarsminister Pål Jonson deltar under mötets andra dag. Utöver själva toppmötet kommer han att delta i panelsamtal om bland annat säkerhetsfrågor och rymdindustri. I samband med resan finns intervjutillfällen med ministern. Kontakta Johan Hjelmstrand (se presskontakt nedan) för mer information.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över om informationsutbytet kan förbättras om sekretessen till skydd för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden avskaffas mellan myndigheter. I uppdraget ingår även att se över om sekretessbelagda uppgifter ska kunna delas till enskilda aktörer i vissa situationer. En särskild utredare ska se över om förutsättningarna för informationsutbyte kan förbättras genom att sekretessen till skydd för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden avskaffas mellan myndigheter. I uppdraget ingår också att se över om sekretessbelagda uppgifter ska kunna delas till enskilda aktörer i vissa situationer. Utredningen syftar till en effektiv offentlig förvaltning och ett verkningsfullt arbete med att motverka och förhindra oegentligheter och brottslig verksamhet. För detta krävs att reglerna för informationsutbyte är enkla att förstå och tillämpa och att samverkan mellan olika aktörer i samhället ökar. Utredaren ska bland annat: • redovisa och analysera för- och nackdelar med att sekretessen till skydd för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden avskaffas mellan myndigheter, • ta ställning till om sekretessen till skydd för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden bör avskaffas mellan myndigheter, • kartlägga behovet av att enskilda aktörer får förbättrade möjligheter att ta del av sekretessbelagda uppgifter om enskilda i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet, • ta ställning till om det bör införas sekretessbrytande bestämmelser som gör det möjligt för myndigheter att på ett effektivt sätt lämna sekretessbelagda uppgifter till enskilda aktörer för att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet, och • lämna nödvändiga författningsförslag. Till särskild utredare har regeringen utsett Göran Lundahl. Uppdraget att överväga ökade möjligheter att utbyta uppgifter om enskilda mellan myndigheter och enskilda aktörer ska delredovisas senast den 15 december 2027. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 juni 2029.

Regeringen har beslutat om en nationell strategi för rehabilitering och habilitering som gäller 2026–2030. Syftet med strategin är att bidra till att personer får sina behov av rehabilitering och habilitering tillgodosedda samt att vården bedrivs säkert och med god kvalitet. – Patienter ska inte bara överleva svår sjukdom utan också kunna leva ett gott liv efter vård och behandling. Rehabilitering och habilitering är avgörande för att patienter ska kunna återvinna eller behålla funktion, delaktighet och självständighet. Den nationella strategin är ett viktigt steg mot en mer jämlik vård där patienters behov står i centrum, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann. Långsiktig inriktning för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel Patienter i behov av rehabilitering och habilitering finns inom all hälso- och sjukvård; inom primärvården, med såväl region som kommun som huvudman, och i specialiserad samt högspecialiserad vård. Tillgången till rehabilitering, habilitering och hjälpmedel varierar dock över landet, mellan verksamhetsområden och mellan huvudmän, oavsett driftsform. Strategin omfattar samtliga former av rehabilitering och habilitering. Den nationella strategin ska bidra till en mer jämlik och effektiv rehabilitering och habilitering inom hälso- och sjukvården och användning av åtgärden hjälpmedel i hela landet. Den ger en långsiktig och strategisk inriktning som kan stödja olika aktörers vägval och utveckling inom områdena rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Strategin kan också utgöra ett stöd för huvudmän och vårdgivare i deras arbete med att prioritera och planera insatser. Även berörda myndigheter ska få vägledning i sitt arbete utifrån strategin. Fokusområden Strategin presenterar sju fokusområden i behov av utveckling samt tillhörande mål. Fokusområdena är: • Kompetensförsörjning • Uppföljning och utvärdering • Beredskap för framtida utmaningar • Minskade skillnader inom hjälpmedelsområdet • Stärkt stöd av habilitering till personer med funktionsnedsättning Uppdrag till Socialstyrelsen Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att bidra till genomförandet av strategin. Socialstyrelsen ska följa upp åtgärder och resultat inom ramen för strategins mål och sprida information om strategin till berörda aktörer. I uppdraget ingår att ta fram och genomföra insatser som kopplar till de fokusområden och mål som framgår av strategin. Rehabilitering och habilitering Rehabilitering och habilitering har som utgångspunkt de funktions- och aktivitetsbegränsningar en person har till följd av ett medfött tillstånd, en skada eller en sjukdom, och är därmed aktuell vid många olika diagnoser. Rehabiliterande och habiliterande insatser som bidrar till att återfå eller bibehålla förmågor innebär ofta att autonomin för den enskilde personen ökar samt att behovet av medicinska och sociala insatser minskar eller kan skjutas framåt i tiden. Detta kan bidra till både höjd levnadskvalitet för dessa personer och kostnadsbesparingar för samhället.

Regeringen har gett Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att ta fram en aktuell lägesbild över den grupp individer som står för en oproportionerligt stor del av den samlade brottsligheten i Sverige. Syftet är att stärka kunskapen om de mest brottsaktiva lagöverträdarna och deras betydelse för brottsutvecklingen. Kriminologisk forskning visar att en relativt liten grupp individer står för en stor del av den totala brottsligheten. I en tidigare kartläggning som Brå genomförde 2014 identifierades närmare 12 000 högaktiva lagöverträdare. Gruppen stod då för omkring 61 procent av alla brott som de lagförda personerna i undersökningen hade gjort sig skyldiga till under den studerade perioden. – Regeringen har de senaste åren arbetat hårt för att trycka tillbaka det grova våldet i samhället. Nu flyttar vi också fram positionerna mot den brottslighet som drabbar medborgarna i vardagen, den så kallade mängdbrottsligheten. Och det finns ett stort behov av att uppdatera vår förståelse av hur det här problemet ser ut idag. Både för att förebygga brott och för att säkerställa att samhället har träffsäkra åtgärder mot återfall i brott, säger justitieminister Gunnar Strömmer. Inom ramen för uppdraget ska Brå beskriva och analysera gruppen, uppskatta hur många sådana individer som finns i landet samt redovisa vilken typ av brottslighet de gör sig skyldiga till. Om möjligt ska myndigheten även beskriva hur gruppen och dess brottslighet har utvecklats över tid. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 25 november 2026.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över viktiga frågor på vapenområdet. Syftet är att få till ytterligare förenklingar i regelverket för legala vapenägare. Den 1 juni 2026 trädde en ny vapenlag och vapenförordning i kraft. Den nya vapenlagstiftningen innehåller flera viktiga förändringar som gör regelverket enklare för legala vapenägare. För att ytterligare förtydliga och förenkla reglerna tillsätter regeringen en utredning som ska se över flera frågor på området. Utredningen ska bland annat: • utreda hur den som hade vapenlicens för jakt vid utgången av 1984 i regelverket kan jämställas med den som har avlagt jägarexamen, • se över hur reglerna för vapenbyte kan förenklas, och • lämna förslag på hur regelverket tydligare kan skilja mellan legala vapenägares hantering av skjutvapen och ammunition och kriminellas användning av skjutvapen. Utredaren får också ta upp och lämna förslag i andra frågor än de som anges i direktivet i syfte att ytterligare förenkla regelverket. Uppdraget att ta ställning till vissa frågor om jägarexamen ska redovisas senast den 8 februari 2027. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 7 mars 2028.

Regeringen ger Länsstyrelsen i Skåne län i uppdrag att analysera vilka transportinfrastrukturåtgärder i Öresundsregionen som bör genomföras i den utsträckning staten får framtida intäkter från ett överskott från den fasta förbindelsen över Öresund. Uppdraget omfattar även förhandlingar med berörda kommuner och regioner om vilka åtgärder som bör prioriteras och hur de ska finansieras. - Öresundsbron är av mycket stor betydelse för Sverige och hela Öresundsregionen. Regeringen har tidigare gett besked att framtida intäkter från Öresundsbron bör användas för att stärka infrastrukturen i regionen. Nu får Länsstyrelsen i Skåne och landshövding Peter Danielsson i uppdrag att ta fram vilka åtgärder som ger störst nytta och förhandla om dem med berörda kommuner och regioner. Det handlar om att stärka både tillväxt, transporter och beredskap, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Den fasta förbindelsen över Öresund har sedan öppnandet år 2000 bidragit till ökade transportflöden mellan Norden och kontinenten samt till en stärkt integration i Öresundsregionen. Trafikverket bedömer att det fram till 2050 i första hand är väg- och järnvägsinfrastrukturen på land som begränsar kapaciteten för transporter över Öresund. Uppdraget syftar till att identifiera, prioritera och förhandla fram kostnadseffektiva transportinfrastrukturåtgärder som ger största möjliga värdeskapande för Öresundsregionen och som skulle kunna möjliggöras av framtida överskott från den fasta förbindelsen över Öresund. Uppdraget omfattar bland annat att: • bedöma vilka geografiska och funktionella avgränsningar som bör gälla för möjliga åtgärder, • inhämta underlag och synpunkter från berörda aktörer, • ta fram förslag till principer för urval och prioritering av åtgärder, • genomföra förhandlingar om vilka kostnadseffektiva åtgärder som bör prioriteras, där samhällsekonomisk lönsamhet ska vara vägledande i urvalet, • ta fram beslutsunderlag för aktuella åtgärder, • föreslå hur åtgärderna kan finansieras genom framtida överskott från den fasta förbindelsen över Öresund tillsammans med eventuell medfinansiering från andra aktörer eller samfinansiering från länsplaner, samt • ta fram förslag till överenskommelser mellan berörda parter om vilka åtgärder som bör prioriteras. Vid urval och prioritering av åtgärder ska länsstyrelsen inhämta Trafikverkets översiktliga bedömningar av bland annat kostnader, transportpolitisk måluppfyllelse, samhällsekonomisk lönsamhet, betydelse för beredskap och totalförsvar, genomförbarhet och beroenden mellan olika åtgärder. Överenskommelserna ska reglera ansvarsförhållanden och finansiering för genomförandet av åtgärderna, inklusive hantering av ändrade förutsättningar. De ska även innehålla förbehåll för nödvändiga rättsliga prövningar och bli gällande först efter regeringens och, i förekommande fall, riksdagens godkännande. Förhandlingen ska genomföras så att åtgärder kan övervägas i en kommande revidering av den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037. Trafikverket har tidigare uppskattat att framtida svenska intäkter från Öresundsbron kan uppgå till cirka 25 miljarder kronor fram till 2050, i 2024 års prisnivå. Beräkningarna innehåller osäkerheter, men enligt Trafikverkets bedömning kan sådana intäkter ge ett tillskott till statsbudgeten. Länsstyrelsen ska löpande informera Regeringskansliet om hur arbetet fortskrider och slutredovisa uppdraget senast den 1 november 2028.

Sverige faller kraftigt i Pisa 2025. Var tredje svensk 15-åring kan inte läsa ordentligt. Samtidigt syns en bred internationell nedgång. Alla nordiska länder tappar och 22 av 26 EU-länder försämrar sina resultat. OECD pekar bland annat på förändrade läsvanor, mobiltelefoner och större problem med uthållighet. Liberalerna har under mandatperioden påbörjat en omläggning från skärm till pärm genom bland annat mobilfria skoldagar, fler skolböcker och skärmfri förskola. På en pressträff i dag presenterar Liberalerna nästa steg: ett stopp för personliga datorer och ipads, så kallade en-till-en-lösningar, där elever får en egen dator eller surfplatta att fritt förfoga över. Vi befinner oss i en skärmpandemi. När barn redan tillbringar stora delar av sin vardag framför skärmar måste skolan vara en motvikt, säger Liberalernas partiledare Simona Mohamsson. Liberalerna presenterar också att partiet tar initiativ till partisamtal mellan gruppledarna i riksdagens utbildningsutskott med anledning av PISA-resultaten. Det är orimligt att se barn och ungas skärmanvändning och ge dem en till skärm att fritt förfoga över. Nu är det viktigt att inriktningen ligger fast, säger Joar Forssell, ordförande i utbildningsutskottet. Inför nästa mandatperiod går Liberalerna bland annat till val på: • minst 60 minuters läsning varje skoldag • en skolbok per elev och ämne • 15-årsgräns för sociala medier • fullt genomförande av de nya läroplanerna

Det ska vara enkelt att jämföra, välja och byta. Centerpartiet vill stärka konkurrensen och ge konsumenterna större möjlighet att påverka sin vardagsekonomi. När konkurrensen fungerar, informationen är tydlig och fler företag kan utmana de etablerade pressas priserna och valmöjligheterna ökar. Men så fungerar det inte alltid i dag. När några få aktörer dominerar riskerar kunderna att få sämre villkor och mindre att säga till om. På flera marknader är det svårt att jämföra erbjudanden, förstå villkor eller byta leverantör. Politikens uppgift är att se till att marknader fungerar väl, att reglerna är rättvisa och att nya företag kan utmana de etablerade, inte att sätta priser. Centerpartiet vill: • ge kunderna större möjligheter att jämföra lån, byta bank och välja det alternativ som erbjuder bäst villkor • göra det enklare att jämföra priser och stärka tillgången till djursjukvård i hela landet • stärka konkurrensen i dagligvaruhandeln genom lägre trösklar för små och nya aktörer samt enklare regler för gårdsbutiker och direktförsäljning • säkerställa rimliga elkostnader, större öppenhet och bättre villkor för hushåll och företag på elnätsmarknaden Lättare att byta bank Ingen ska behöva stanna kvar hos sin bank för att det är krångligt eller dyrt att byta. Centerpartiet vill genomföra ett antal lagändringar för att det ska bli enklare och gå snabbt att byta bank och se över hinder som gör att kunder blir kvar trots att bättre alternativ finns. Vi vill ställa krav på mer transparens för att underlätta för oberoende jämförelsetjänster, ju enklare det är att jämföra lån och priser, desto större möjligheter får kunderna att välja den bank som erbjuder bäst villkor. Det stärker konkurrensen och gör att bankerna måste konkurrera om kunderna med bättre priser och bättre service. Tydligare priser för djurägare Den svenska veterinärmarkanden lider av två stora problem, – på grund av svag konkurrens mellan veterinärer skenar kostnaderna för sällskapsdjur, medan bristen på jourveterinärer runt om i landet hotar livsmedelsproduktionen. Den som söker vård för sitt djur ska lätt kunna få en bild av vad behandlingen kostar. Centerpartiet vill därför se större öppenhet kring priser för vanliga undersökningar, behandlingar och tilläggstjänster med nationella behandlingsrekommendationer för vanliga diagnoser. Det kan göra det lättare att jämföra både vård och kostnader, samtidigt som veterinärernas professionella bedömningar värnas. Centerpartiet är också positivt till att utreda om konsumenttjänstlagen ska omfatta veterinärbehandlingar för att stärka djurägarnas rättigheter. Tillgången till djursjukvård behöver stärkas i hela landet, även kvällar, nätter och helger. Distriktsveterinärerna ska täcka behoven där privat jour saknas, samtidigt som fler privata veterinärer ska kunna delta i jourberedskapen. Fler aktörer ger bättre priser i matbutiken Lägre matpriser skapas långsiktigt genom att fler företag kan konkurrera om kunderna. När marknaden domineras av ett fåtal aktörer riskerar priserna att bli högre och utbudet sämre. Centerpartiet vill därför ge Konkurrensverket bättre verktyg att granska marknaden och sänka trösklarna för små och nya aktörer. Samtidigt måste det bli enklare att driva butik, starta småskalig livsmedelsproduktion och sälja direkt till kund därför vill vi förenkla regler för förädling, gårdsbutiker och direktförsäljning till konsument. Centerpartiet vill också se ökad matproduktion i Sverige som kan säkra tillgången på svensk mat både till vardags och i kris. Rimliga villkor där valfriheten är begränsad På vissa områden kan kunden inte välja leverantör. Elnätet är ett tydligt exempel. Då måste reglerna skydda hushåll och företag mot oskäliga villkor. Centerpartiet vill därför ge hushåll och företag bättre insyn i elnätsavgifterna, bromsa kostnadsökningarna och göra det lättare att överblicka elräkningen. Samtidigt behöver elnäten byggas ut och moderniseras så att hela landet kan växa, investera och ställa om. Vi vill också göra det enklare att använda, lagra och dela lokalproducerad energi genom energigemenskaper och energidelning. Centerpartiet vill ge konsumenterna mer makt. Det ska vara enkelt att jämföra, välja och byta. Med tydligare information, rättvisa spelregler och fler företag som konkurrerar om kunderna får hushåll bättre villkor och större valfrihet.

Sverige behöver en långsiktig och teknikneutral energiöverenskommelse. Det slår Centerpartiet fast i sin klimatplan för de första 100 dagarna i regeringsställning. När Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist höll sitt valtal Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. var budskapet tydligt. Nästa regering måste kalla till breda energisamtal med samtliga riksdagspartier. Mer fossilfri el Utan mer fossilfri el i systemet kommer klimatomställningen inte att kunna genomföras. Varken för transportsektorn eller industrin. Centerpartiet har en rad ingångar i de förhandlingar man anser behövs efter valet. Bland annat vill man ge Svenska kraftnät och berörda myndigheter i uppdrag att snabbt halvera ledtiderna för elnätsanslutning. De projekt som ger störst klimatnytta ska prioriteras. Sverige har naturresurserna för mer fossilfri el. Det som saknas är handlingskraft. Därför vill Centerpartiet säkerställa att vattenkraftens miljöomprövning inte hotar den reglerbara kraft som är ryggraden i svenskt energisystem, samtidigt som miljövärden och fiskbestånd värnas. Mer vindkraft som lönar sig lokalt En viktig satsning är enligt Centerpartiet att höja effekten i vattenkraften och kraftvärmen. Därför behöver ett snabbspår skapas för att ompröva de havsbaserade vindparker som regeringen stoppat. Viktigt är då också att säkerställa att de kan förenas med Försvarsmaktens behov. Försvaret av Sverige ska inte äventyras. För att stärka förankringen för vindkraften är det också viktigt att ta fram en modell som gör att mer av värdet från vind- och vattenkraften stannar hos både grannar och hela lokalsamhällen. Det ska vara lönsamt att ge plats åt mer grön energi.

Centerpartiet är garanten för en regering i mitten och grunden för ett starkt mittenalternativ är en politik som får jobben att bli fler och utsläppen att gå ner. Det kräver tillväxt, en tillväxt som ytterkanternas politik riskerar att omöjliggöra. En mittenregering ska bygga en ekonomi som växer från grunden, med fler människor i arbete, fler företag som kan starta, anställa och växa och mer pengar kvar i plånboken för dem som arbetar och behöver det allra mest. Sverige står inför stora samhällsutmaningar. Hög arbetslöshet kostar Sverige, både i förlorade skatteintäkter och i människors uteblivna möjlighet till egen försörjning. Samtidigt riskerar företag att tappa viktig kompetens när människor som arbetar, betalar skatt och gör rätt för sig tvingas lämna landet. – Arbetslösheten har varit alldeles för hög och har stigit de senaste åren och statsfinanserna är sämre än på mycket länge, säger Martin Ådahl, ekonomiskpolitisk talesperson Centerpartiet. Reformer ska styras av tydliga principer: arbete framför bidrag, lägre trösklar in på arbetsmarknaden, bättre villkor för företag och ordning i statsfinanserna. På så sätt kan Sverige stärka konkurrenskraften, minska utanförskapet och klara klimatomställningen. – Att stärka svensk ekonomi, jobb och tillväxt är avgörande för en kommande mittenregering. Från Centerpartiet har vi tidigare sagt att det här valet kommer att förändra svensk politik i grunden. Vi är redo att förändra svensk politik genom att erbjuda en stabil regering i mitten, säger Hannes Hervieu, partisekreterare Centerpartiet. Vi säger nej till tillväxtfientliga skattehöjningar, avgifter och regelkrångel och ja till reformer som stärker svensk konkurrenskraft och gör det lättare att gå från utanförskap till arbete. Att fler människor går från bidrag till jobb är både den bästa vägen till egen frihet och en av de viktigaste fördelningspolitiska åtgärderna vi kan genomföra. Därför ska skattesänkningar i första hand riktas till dem som tar steget in på arbetsmarknaden. Tillväxt kräver också att Sverige tar vara på den kompetens som finns här. Att utvisa människor som arbetar, försörjer sig och betalar skatt skapar kompetensbrist och innebär förlorade skatteintäkter. Det är en politik Sverige inte har råd med. – De som arbetar och gör rätt för sig ska inte utvisas ur Sverige, säger Martin Ådahl, ekonomiskpolitisk talesperson Centerpartiet. Centerpartiet vill istället att ekonomin ska växa, att fler ska kunna arbeta och att Sverige ska klara klimatomställningen. Det är en stark liberal mittenpolitik som bygger Sverige starkare från grunden. Centerpartiets ekonomiska prioriteringar • Sänkt skatt för de med låga och medelstora inkomster. Det ska alltid löna sig att arbeta. Vi vill införa en skattefri grundlön i syfte att sänka skatten på de lägsta inkomsterna kraftigt. För någon som deltidsjobbar innebär det sänkt skatt med 2 000 kr, och för den som har en ingångslön sänks skatten med 1 200 kr. • Gör det billigare att anställa. Den höga arbetslösheten kostar Sverige dyrt. Vår jobbplan kan skapa 150 000 nya jobb. Vi vill bland annat sänka arbetsgivaravgifterna, med särskilt fokus på unga och de som står längst ifrån arbetsmarknaden. • Den som jobbar, betalar skatt och gör rätt för sig ska inte tvingas lämna Sverige. För att stoppa de orimliga kompetensutvisningarna vill vi ta bort medianlönegolvet och ersätta det med ett krav på lön i nivå med kollektivavtal. • Långsiktig ekonomisk tillväxt. Svensk real BNP-tillväxt ska vara minst 2,5 procent över konjunkturcykler och ett mål för detta bör komplettera det finanspolitiska ramverket. • Ordning i statsfinanserna. Det finanspolitiska ramverket utgör grunden för en långsiktigt hållbar ekonomisk politik. Vi vill att Finanspolitiska rådet ska granska samtliga partiers vallöften inför ett val, utifrån effekterna på de offentliga finanserna, statsskulden och antalet arbetade timmar. Se pressträffen i efterhand här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Sverige behöver fler i arbete. Samtidigt stängs människor med funktionsnedsättning ute av ett system som är för krångligt, för långsamt och för otryggt. Det handlar om frihet, känslan att bidra, att försörja sig själv och vara en viktig del av en arbetsgemenskap. Sverige har inte råd att låta några människors kompetens gå till spillo. En mer inkluderande arbetsmarknad skulle kunna ge tiotusentals fler människor möjligheten att arbeta. ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, bedömer att närmare 200 000 personer med funktionsnedsättning skulle kunna ha ett arbete, och Centerpartiet ser att 150 000 fler jobb kan skapas med våra reformer som bland annat sänker kostnaden för att anställa, men där man samtidigt satsar på omställning, utbildning och tillräckliga stöd och anpassningar för de som har längre till en ordinarie anställning. Även SCB har visat på hur stort utanförskapet är, sysselsättningen bland personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga är 46 procent, jämfört med 80 procent i övriga befolkningen. Så kan vi inte ha det. Det handlar inte om brist på vilja eller kompetens. Det handlar om system som inte fungerar. Riksrevisionen visar att var tionde person inskriven på Arbetsförmedlingen får vänta över tre år på att ens få sin funktionsnedsättning identifierad. Hälften av dem som har identifierats saknar varaktiga insatser eller aktiviteter. Centerpartiet vill flytta fokus från system till människa. Den som kan arbeta ska få möjlighet att göra det utifrån sin egen förmåga. Arbetsgivare som vill anställa ska mötas av enklare regler och bättre stöd, inte av myndighetsgränser och långa väntetider. Nedan presenterar vi fyra förslag ur detta reformpaket, som var för sig undanröjer några av de hinder som i dag stänger människor ute från arbetsmarknaden. Fyra reformer för fler jobb och större frihet • En modern hjälpmedelslagstiftning. Rätten till hjälpmedel ska inte avgöras av var i landet du bor. Centerpartiet vill utreda en samlad och modern hjälpmedelslagstiftning som utgår från individens behov, skapar större likvärdighet och gör beslut möjliga att överklaga. Det ska också bli lättare att ta med sig hjälpmedel när man flyttar. För den som behöver arbetshjälpmedel måste vägen till stöd bli enklare. Ingen ska hamna mellan myndigheter eller riskera att förlora ett jobb på grund av otydligt ansvar och långsam handläggning. • Stärk lönebidraget. Lönebidraget kan vara avgörande för att fler arbetsgivare ska kunna anställa personer med funktionsnedsättning. Stödet har inte följt löneutvecklingen och Centerpartiet vill se över stödet så att fler företag får möjlighet att anställa och fler människor får chansen till ett jobb. • Gör det tryggt att prova arbete. Ingen ska behöva välja mellan att prova ett jobb och att behålla sin trygghet. Centerpartiet vill ha vilande beslut inom LSS och socialtjänsten, så att fler kan pröva arbete, studier eller ett mer självständigt liv utan att riskera stöd som de kan behöva igen. • Låt människor arbeta efter egen förmåga. Det ska gå att arbeta mer, mindre eller stegvis utan att riskera sin ekonomiska trygghet. Sjuk- och aktivitetsersättningen behöver bli mer flexibel och bättre anpassad till människors faktiska arbetsförmåga. Den som kan arbeta två dagar en vecka och tre dagar nästa ska kunna kombinera arbete och ersättning. Återgången till arbete är sällan rak. Regelverket ska därför hjälpa människor att ta steg framåt, inte låsa fast dem i fasta procentsatser och onödigt krångel. Det är inte människors förmåga som är problemet. Det är systemen runt omkring. Det krävs reformer som stärker individen. Reformer som ger snabbare tillgång till hjälpmedel, bättre stöd till arbetsgivare, tryggare vägar tillbaka till arbete och ersättningssystem som anpassas efter människors verkliga arbetsförmåga. Jobben ska bli fler och fler människor ska kunna arbeta, bidra och forma sina egna liv.

I dag finns en stor efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning. Regeringen beslutade därför 2024 om en pilotverksamhet med en ny utbildningsform – nationell yrkesutbildning. Nu får en utredare i uppdrag att omhänderta erfarenheter från pilotverksamheten och lämna förslag för att möjliggöra ett eventuellt permanent införande av utbildningsformen. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2024 en ny form av yrkesutbildning på gymnasial nivå, nationell yrkesutbildning. Utbildningsformen bedrivs sedan dess som en pilotverksamhet. – Näringslivet och offentlig sektor står inför utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen. Kompetensbristen är stor och omställningsförmågan behöver stärkas. Nu tillsätts en utredning om ett eventuellt permanentande av nationell yrkesutbildning, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm. Pilotverksamheten har utbildat fler till yrkesroller som är viktiga i branscher och samhällssektorer med stora behov av gymnasialt yrkesutbildade, bland annat fler underhållsmekaniker, distributionselektriker och ställningsbyggare. Enligt Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) har intresset för utbildningarna varit stort från arbetslivets sida och en ny rapport från myndigheten visar att nästan åtta av tio examinerade är i arbete sex månader efter avslutade studier och att nio av tio arbetsgivare anser att utbildningarna ger rätt kompetens. Utredaren ska bland annat: • Omhänderta erfarenheter från pilotverksamheten med nationell yrkesutbildning, och föreslå författningsreglering som möjliggör ett eventuellt permanent införande av nationell yrkesutbildning. • Analysera och föreslå hur nationell yrkesutbildning kan vara ett komplement till andra yrkesutbildningar på gymnasial nivå. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2027.

Vänsterpartiet går till val på att rusta upp välfärden, stärka vanligt folks ekonomi och investera i jobben och klimatomställningen. På tisdagen presenterade Ida Gabrielsson Vänsterpartiets valmanifest för 2026. Samtidigt presenterade partiet nya besked för att höja pensionerna. Ida Gabrielsson, vice ordförande för Vänsterpartiet, presenterade Vänsterpartiets valmanifest på en pressträff under tisdagen. Efter fyra år med högerregeringen behöver Sverige både en ny regering och en ny politisk inriktning. Vänsterpartiets valmanifest samlar partiets viktigaste förslag för att rusta upp välfärden, stärka hushållens ekonomi och investera i jobb, bostäder och klimatomställning. Det räcker inte att byta regering om politiken fortsätter i samma riktning. Ju starkare Vänsterpartiet blir, desto större möjlighet har vi att rusta upp välfärden, stärka vanligt folks ekonomi och få till de investeringar Sverige behöver, säger Ida Gabrielsson. Vänsterpartiet går till val på tre huvudprioriteringar: att rädda och rusta upp välfärden och stoppa vinstjakten i vård, skola och omsorg, att skapa ett rättvisare Sverige med mer pengar i plånboken och att föra en jobbpolitik för ett klimatsmartare, tryggare och starkare Sverige. I valmanifestet finns bland annat förslag om att slopa karensavdraget, stärka a-kassan och höja barnbidraget. Vänsterpartiet vill frysa hyrorna, stärka högkostnadsskyddet i tandvården och stoppa vinstjakten i välfärden. Partiet vill också genomföra en arbetstidsförkortning, bygga fler hyresrätter med rimliga hyror och permanent halvera priserna i kollektivtrafiken. Pensionerna måste upp På pressträffen presenterade Vänsterpartiet också nya besked om pensionerna. Den som har arbetat ett helt liv ska få en bra pension. Men den allmänna pensionen är i dag för låg. Vänsterpartiet vill därför höja pensionsavgiften till 18,5 procent och göra den så kallade gasen i pensionssystemet till en riktig gas, enligt det ursprungliga förslaget. Har du jobbat och slitit ett helt liv ska du också ha en pension som går att leva på. Vi fick igenom en historisk höjning av garantipensionerna. Nu är det dags att resten av pensionerna följer efter, säger Ida Gabrielsson. Vänsterpartiet vill också utreda en riktig arbetarpension. Den befintliga trygghetspensionen ska stärkas så att den börjar gälla tidigare och ger en högre pension. Partiet vill också öka möjligheten till garantipension för den som har ett långt arbetsliv bakom sig. Vänsterpartiet vill samtidigt sätta press på Pensionsgruppen. Partiets besked är att gruppen inte har levererat de höjningar som behövs och att den därför ska få ett slutdatum 2028. Pensionärerna kan inte vänta år efter år på att något ska hända. Vi höjde botten. Nu ska resten upp, säger Ida Gabrielsson. Valet avgör också politikens riktning Den 13 september avgör väljarna inte bara vem som blir statsminister. Valet avgör också vilken politik nästa regering ska föra. En röst på Vänsterpartiet är en röst för Magdalena Andersson som statsminister och för att rösta bort Kristersson och Åkesson. Men ju starkare Vänsterpartiet blir, desto större är möjligheten att nästa regering också slopar karensavdraget, stärker a-kassan och välfärden och förbättrar vanligt folks ekonomi. ☞ Ladda hem Vänsterpartiets valmanifest här… Se pressträffen

Liberalerna får 4,3 procent i TV4/Novus senaste opinionsmätning och hamnar därmed över riksdagsspärren. Samtidigt minskar avståndet mellan regeringsunderlaget och oppositionen till 2,4 procent. Utan Liberalerna finns inte förutsättningarna för ett fortsatt Tidösamarbete. Beskedet från Liberalerna är därför tydligt: den som vill sätta skolan först och samtidigt säkra en blågul regering bör rösta på Liberalerna. Man ska rösta på Liberalerna för att man vill få ordning i skolan, max 20 elever per klass och upprättad status för lärare. Men det finns också ett matematiskt argument. Det är ofta små marginaler som vinner val, senaste valet var skillnaden bara 0,7 procentenheter. Därför är mitt budskap tydligt. Du som vill se en bättre skola och fyra år till med det blågula laget ska rösta på Liberalerna, säger Simona Mohamsson. Nu fortsätter arbetet med att vinna väljarnas förtroende. Varje röst kan bli avgörande för Sveriges politiska riktning.

Brottsligheten förändras. När kriminella flyttar in i slutna chattar och digitala miljöer måste polisen också få verktyg som fungerar där. Liberalerna ​och regeringen presenterar därför förslag om att stärka polisens möjligheter att bekämpa grov brottslighet och sexualbrott mot barn. Polisen behöver kunna arbeta även i de miljöer där brotten planeras och begås. Det gäller inte minst på internet, där barn kan utsättas för sexuella övergrepp och där kriminella nätverk rekryterar unga till grova våldsbrott. Det här föreslår regeringen • En ny lag om särskilda provokativa åtgärder som tydliggör när polisen och andra brottsbekämpande myndigheter får använda metoden i pågående förundersökningar. • Polisen ska kunna utge sig för att vara barn under 15 år på nätet för att identifiera personer som misstänks för sexualbrott mot barn. • Polisen ska kunna framställa och dela fiktiva barnpornografiska bilder för att kunna ta sig in i slutna forum där övergrepp mot barn sker och material delas. • Fiktiva fordonsuppgifter ska kunna användas så att polisen och andra berörda myndigheter kan arbeta med fordon som inte enkelt kan kopplas till myndigheten. • Tydliga rättssäkerhetskrav införs. Provokativa åtgärder ska bland annat vara av synnerlig vikt för utredningen, vara proportionerliga och beslutas av åklagare. Det handlar om att ge polisen bättre möjligheter att avslöja och lagföra personer som begår allvarliga brott ​, samtidigt som tydliga regler ska minska risken för övertramp. ​ När kriminaliteten utvecklas måste också samhällets verktyg utvecklas. Barn ska kunna vara trygga både på gatan och på nätet. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 mars 2027. Frågor och svar Varför behövs denna typ av verktyg? De brottsbekämpande myndigheterna måste ha tillgång till effektiva och kraftfulla verktyg. Exempel på sådana verktyg kan vara att använda provokativa åtgärder för att utreda brott eller att spana med hjälp av fordon som inte går att koppla till de brottsbekämpande myndigheterna. När det gäller förslaget om att Polismyndigheten ska få dela fiktiva barnpornografiska bilder är det ett mycket viktigt verktyg i arbetet med att bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Genom förslaget kan Polismyndigheten till exempel komma åt slutna forum på internet där sexuella övergrepp mot barn begås och barnpornografiskt material delas. Kan inte polisen redan i dag använda sig av provokativa åtgärder? Det stämmer att polisen redan kan använda sig av provokativa åtgärder, men det finns inte någon lagstiftning som beskriver under vilka förutsättningar det får ske. Detta har bidragit till en osäkerhet kring när och hur arbetsmetoden får användas. Osäkerheten riskerar att leda till omotiverad återhållsamhet, men också till en ökad risk för oavsiktliga övertramp. Polismyndigheten har i dag inte någon möjlighet att framställa och dela fiktiva barnpornografiska bilder utan att begå barnpornografibrott. Detta är alltså ett nytt verktyg som kommer kunna användas för att bl.a. identifiera förövare och förhindra sexuella övergrepp mot barn. Innebär förslagen i lagrådsremissen att polisen nu kommer att kunna arbeta på samma sätt som Dumpen? Förslagen innebär att de brottsbekämpande myndigheterna nu får ett uttryckligt stöd för att använda särskilda provokativa åtgärder i förundersökning, inklusive en möjlighet för Polismyndigheten att framställa och dela fiktiva barnpornografiska bilder. Det kan exempelvis handla om att avslöja identiteten på en person som misstänks begå sexualbrott mot barn på internet. I en sådan situation skulle polisen, på ett chattforum på internet, kunna utge sig för att vara ett barn under 15 år som vill erbjuda sexuella tjänster i utbyte mot ersättning.

Små skolor behöver särskilda förutsättningar för att kunna finnas kvar. Centerpartiet vill införa en särskild småskolelag som gör att reglerna tar hänsyn till små skolors förutsättningar, i stället för att skollagen i praktiken driver på fler nedläggningar. En lagstiftning som fungerar för en skola med 500 elever fungerar inte alltid för en skola med 50 elever. Men i dag behandlas de ofta som om de skulle ha precis samma förutsättningar. Det leder till nedläggningar och längre bussresor för barnen. Och det leder till att familjer tvekar inför att bo kvar eller flytta till mindre orter. För många familjer är den lokala skolan avgörande för möjligheten att bo och verka hemorten. När en skola läggs ned drabbas inte bara eleverna, hela byar och orter kan raseras. En skola för hela landet Dagens system gynnar stora skolor och storstäder, medan de mindre skolorna tappar resurser och riskerar att läggas ned. Centerpartiet vill se en politik som skapar en likvärdig skola i hela landet. Det handlar också om lärarna. Centerpartiet vill införa ett statligt lönetillägg på 5 000 kronor i månaden för att locka behöriga lärare till glesbygd och utanförskapsområden, bygga ut lärarutbildningen i hela landet genom en storsatsning på lärcentrum och skriva av studieskulder för dem som flyttar till landsbygdskommuner. Det stärker likvärdigheten över landet. Här är Centerpartiets förslag: • Införa en särskild småskolelag för skolor med färre än 100 elever, som gör att reglerna tar hänsyn till små skolors förutsättningar och ger dem bättre möjligheter att finnas kvar. • Ändra statens medfinansiering av skolan så att den tar hänsyn till gleshet, avstånd och små elevunderlag. Små skolor ska få mer resurser än vad de får idag. • *Införa ett statligt lönetillägg på 5 000 kronor i månaden för behöriga lärare i glesbygd och utanförskapsområden. • Bygga ut lärarutbildningen i hela landet genom storsatsning på lärcentrum, med studieskuldesavskrivning för dem som flyttar till landsbygdskommuner. • Överföra riktade statsbidrag till sektorsbidrag för större stabilitet och ökat inflytande för skolor och huvudmän på plats. Barnen ska få gå i en skola nära hemmet, och familjerna ska kunna välja att bo kvar. Därför kräver vi en småskolelag som gör skillnad på riktigt.

Centerpartiet vill slopa dagens mängdrabatt. Den som begår upprepade brott ska inte kunna räkna med att brott efter brott får allt mindre betydelse för straffet. Trots det påstår Moderaterna att Centerpartiet vill behålla mängdrabatten. Det stämmer inte. Här är vad som faktiskt hände när frågan behandlades i riksdagen. Centerpartiet har under lång tid drivit på för att reformera mängdrabatten. Fler brott ska få fullt genomslag i straffet och den som gång på gång utsätter andra för brott ska inte gynnas av dagens system. Det är också en del av Centerpartiets politik inför valet: den som begår upprepade brott ska inte få rabatt på straffet. Men straff måste också kunna verkställas. Det kräver tillräckligt med fängelseplatser, personal och resurser i hela rättskedjan. Tidöregeringen la fram e tt förslag utan plan för när de t skulle börja gälla Den 13 augusti röstade riksdagen om regeringens stora reform av det straffrättsliga påföljdssystemet. Där ingick bland annat förändringar av mängdrabatten, villkorligt fängelse och förändringar av hur domstolar ska bestämma straff. Problemet var inte ambitionen att förändra mängdrabatten. Problemet var att regeringen lade fram en omfattande reform utan att kunna säga när den faktiskt skulle kunna börja gälla. I propositionen föreslogs att lagändringarna skulle träda i kraft först den dag regeringen senare bestämmer. Regeringen konstaterade samtidigt att Kriminalvården, Domstolsverket och andra aktörer i vårt rättssystem inte hade den kapacitet som krävdes och att det inte gick att fastställa när det skulle finnas. Kriminalvårdens egen bedömning var att plats- och personalbehoven till följd av bland annat reformen tidigast skulle kunna vara omhändertagna omkring år 2040. Finansieringen saknades också Reformen innebär dessutom mycket stora kostnader för rättsväsendet, framför allt för Kriminalvården men även för andra myndigheter inom rättsväsendet. Men någon finansiering för att genomföra reformen presenterades inte tillsammans med förslaget. Regeringen skrev i stället att den skulle återkomma med nödvändiga finansieringsförslag inför ett framtida beslut om när lagen skulle träda i kraft. Riksdagen förväntades alltså säga ja till en omfattande straffrättslig reform utan vare sig ett datum för genomförandet eller finansiering för de resurser som reformen kräver. Det var inte seriöst. Därför röstade Centerpartiet nej till propositionen som låg på riksdagens bord. Två veckor senare presenterade Moderaterna en plan Den 26 augusti, knappt två veckor efter riksdagens omröstning, presenterade Moderaterna ett nytt besked. Nu ansåg partiet plötsligt att mängdrabatten skulle kunna avskaffas senast den 1 januari 2029. Moderaterna presenterade samtidigt åtgärder som enligt partiet skulle minska belastningen på Kriminalvården och göra ett tidigare införande möjligt. Det handlade bland annat om fler alternativa sätt att verkställa vissa straff, fler dömda utländska medborgare som avtjänar straff i sina hemländer och en snabbare utbyggnad av Kriminalvården. Det är precis den typen av plan för genomförandet som borde ha funnits på bordet innan riksdagen fattade sitt beslut. Riksdagen har alltså inte röstat om Moderaternas nya plan med ett införande senast den 1 januari 2029. Den presenterades först efter omröstningen. Centerpartiets besked är tydligt: slopa mängdrabatten Centerpartiet välkomnar att Moderaterna nu presentera t en plan för hur reformen faktiskt ska kunna genomföras. Vi vill slopa dagens mängdrabatt. Den som begår flera brott ska inte kunna räkna med att varje nytt brott får allt mindre betydelse för straffet. Brottsoffer förtjänar upprättelse och återkommande brottslighet ska få tydliga konsekvenser. Men en regering har också ansvar för att lagar som beslutas av riksdagen går att genomföra i verkligheten. Det kräver en fungerande rättskedja, tillräckligt med kriminalvårdsplatser, rätt bemanning och en trovärdig finansiering. Att först lägga fram en proposition utan finansiering och utan ett datum för när reformen kan genomföras – och sedan, efter riksdagens omröstning, presentera en plan och använda omröstningen för att angripa andra partier – är inte ett seriöst sätt att bedriva rättspolitik. Centerpartiet vill slopa mängdrabatten. Vi vill också se till att reformen går att genomföra på riktigt.

Centerpartiet vill se ett samarbete i mitten för att bygga ett Sverige med möjligheter, framtidstro och nybyggaranda – utan inflytande från ytterkantspartierna. En mittenregering behöver samlas kring ett antal långsiktiga politiska projekt, snarare än att fastna i symbolpolitik och kortsiktiga utspel. Centerpartiet vill ha en mittenregering. Men vad betyder det? Ja, helt enkelt att Sverige får en regering som motsvarar vad de flesta väljarna vill ha. En regering som ser till så att jobben blir fler och utsläppen går ner. Utan att ge makten till ytterkantspartierna. Det finns de som påstår att det bara finns två alternativ i svensk politik. Det stämmer inte. En överväldigande majoritet av alla väljare röstar inte på något av ytterkantspartierna. Majoriteten röstar på något av partierna däremellan. Och det är med dessa partier Centerpartiet vill kunna ta ansvar för Sverige efter valet. Därför behövs ett handlingskraftigt samarbete i mitten. Det kallas mittenalternativet och det är allt fler som ser att Centerpartiets viktigaste budskap för ett sådant samarbete är: • Jobben ska bli fler och utsläppen ska ner. Sverige ska vara ett land där fler arbetar, företag växer och framtidstron är stark. Centerpartiet vill att Sverige ska leda den gröna industrirevolutionen och se klimatpolitiken som en investering, inte en kostnad. • Hela Sverige ska fungera. Det ska gå att leva, växa och bidra i hela landet. Vård, skola och annan samhällsservice ska fungera från storstäderna till Sveriges landsbygder. • En ung generation ska må bra och ha framtidstro. Grunden läggs i skolan med mindre klasser och behöriga lärare. Sveriges unga idag ska bli den friskaste generationen någonsin med rekordsatsningar och reformer för bättre psykisk hälsa. • Samhället ska skydda och förebygga. Tryggheten ska byggas upp på riktigt med en närvarande polis, fler brott som klaras upp och ett stopp för kriminella nätverks rekrytering av barn och unga. Det handlar om att återupprätta samhällskontraktet. • Sverige ska vara starkare i en farligare värld. Sverige ska inte bara hyra sin säkerhet utan bygga upp den gemensamt i Europa. Samtidigt behöver den svenska beredskapen stärkas, militärt, civilt och genom en högre självförsörjning av mat. Se pressträffen om en stark regering i mitten här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Svenskarna åker tåg som aldrig förr – men järnvägen har under lång tid fått stå tillbaka. Nu går Miljöpartiet till val på en renässans för järnvägen, med löfte om att kickstarta nya stambanor i södra Sverige, bygga ut och rusta upp prioriterade sträckor, göra en kraftig satsning på underhållet och se till att järnvägen får en egen myndighet. Miljöpartiet vill dessutom se en nollvision för tågförseningar. Nästan en halv miljon människor reste med tåg en vanlig dag under 2024. Samtidigt transporterades hundratusentals ton gods på den svenska järnvägen. Tågen binder samman människor, företag och hela Sverige – och är helt avgörande för att klara klimatomställningen. Men samtidigt som tågresandet ökar har järnvägen under lång tid präglats av bristande underhåll, kapacitetsproblem och förseningar. – När tågresenärer möts av förseningar och inställda avgångar är lösningen inte att ge upp om järnvägen. Det är att satsa på den ordentligt. Sverige behöver en renässans för järnvägen, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet. Kickstart för nya stambanor Miljöpartiet vill att nästa regering omedelbart återupptar planeringen av sammanhängande nya stambanor i södra Sverige, med Jönköping som nav. Järnvägen ska byggas ut mot Borås och Göteborg, Linköping och Stockholm samt Hässleholm – Malmö. Utbyggnaden skulle ge mer kapacitet, möjliggöra fler tåg och samtidigt avlasta det befintliga järnvägsnätet. Det skapar också bättre förutsättningar för att rusta upp dagens järnväg. Prioriterar järnväg i hela Sverige Miljöpartiet vill samtidigt höja ambitionerna för järnvägen i hela landet genom att bygga ut och rusta upp flera prioriterade sträckor. Det gäller inte minst de nordliga stambanorna och flera regionala spår. Då skapar vi en tågrenässans för hela Sverige. Bland de sträckor som partiet vill prioritera finns: • Nya Ostkustbanan mellan Gävle och Härnösand, där dubbelspår behövs för att öka kapaciteten och korta restiden mellan Stockholm och Umeå. • Norrbottniabanan mellan Umeå och Luleå, där utbyggnaden behöver skyndas på för att knyta ihop norra Sverige och stärka näringslivet. • Västkustbanan mellan Maria och Helsingborg, där den sista felande länken behöver byggas ut med dubbelspår. • Stångådals- och Tjustbanorna, där omfattande underhåll behövs för att minska förseningar och stopp. Miljöpartiet vill också att Sverige snarast förhandlar fram ett avtal med Norge för att säkra och utveckla tågtrafiken mellan Stockholm och Oslo. En central del av Miljöpartiets vallöfte är att kraftigt höja anslagen till järnvägsunderhåll. Miljöpartiet vill återta underhållet i statlig regi, kraftigt öka medlen till järnvägsunderhåll och ta tillbaka hela underhållsskulden under nuvarande planperiod, det vill säga under 20230-talet. – Vi kan inte gå in i 2030-talet med ett järnvägsunderhåll som enligt Trafikverkets bedömning inte är ikapp förrän omkring 2050. Nästa regering måste göra järnvägen till ett generationsprojekt, säger Daniel Helldén Miljöpartiet vill dessutom att järnvägen får en egen myndighet. Det är ett vallöfte som partiet redan presenterat och som Daniel Helldén nu upprepar. När Banverket slogs samman med Vägverket till Trafikverket skapades en stor myndighet för både väg och järnväg. Miljöpartiet menar att järnvägens behov behöver få ett tydligare fokus och att det är dags att göra om och göra rätt. – Järnvägen ska få en egen myndighet. Det kommer jag att fortsätta driva tills det blir verklighet. Vi behöver en myndighet som har fullt fokus på järnvägen, säger Daniel Helldén. Miljöpartiet vill också införa en nollvision för tågförseningar och inställda tåg. Målet ska vara att systematiskt minska förseningarna och höja punktligheten. Partiet vill samtidigt stärka tågresenärernas rättigheter genom automatisk ersättning vid förseningar, tydligare ersättningsregler och ta bort kryphålet som gör att tågbolag kan åberopa force majeure för att slippa ersätta resenärer vid förseningar. Miljöpartiet konstaterar att tågens betydelse bara har ökat. Under de senaste 30 åren har antalet tågresenärer fördubblats. Tåget används för att ta sig till jobbet, utbildningen, affärsmötet och semestern – men också för att transportera gods genom landet och vidare ut i Europa. För Miljöpartiet är en fungerande järnväg därför både en klimatfråga och en fråga om människors vardag, jobb, svensk konkurrenskraft och beredskap. – Tågen binder samman vårt land och binder oss samman med resten av Europa. Den regering Miljöpartiet ingår i efter valet kommer att prioritera tågen. Vi går till val på en renässans för järnvägen, säger Daniel Helldén.

Minns du när din familj började låsa ytterdörren hemma? Ja, för det var faktiskt så. Och det är inte så länge sedan, att ytterdörren kunde stå olåst i vårt land. Men någon dag var ändå den första. Första dagen då mamma började låsa dörren hemma. Och pappa gav mig mitt första cykellås. Jag minns inte riktigt när, men jag minns varför. Och det finns onekligen dem, som trivs bra med att behöva låsa in sig själva, och sina saker. Jag är i vart fall inte en av dem. För den låsta dörren markerade slutet för det öppna, och trygga Sverige vi fick växa upp i. Och jag bestämde mig tidigt i mitt liv att göra det mest osvenska man kan göra. Att stå upp för det svenska. För problemen i vårt land har skapats av dålig politik, som har skapats av dåliga politiker. Och för att få förändring, förändring på riktigt, behöver man också på riktigt byta ut dåliga politiker. Jag har blivit hatad, förlöjligad, hånad och utfryst. Nej, det finns inget med min resa som varit särskilt enkelt, men jag tog mig fram, in till maktens centrum för att, för att berätta för dem, hur de förstört vårt land. De skrattade, men sakta men säkert har de bytts ut, en efter en. Och jag, jag står kvar, men absolut inte stilla. För nu händer det saker. För första gången på väldigt länge börjar saker på riktigt bli bättre. Det är en bit kvar till det trygga land, med självförtroende och stort hjärta, som vi fick växa upp i. Men en sak är säker, vi kommer att nå dit. Sverige kommer att bli Sverige, igen.

Kunskap är grunden för frihet. Samtidigt finns det starka kopplingar mellan hur mycket elever lär sig och hur stökigt klassrummet är. Skillnaden på att gå på en skola med få ordningsstörningar respektive många motsvarar inlärningen under ett helt läsår på mellanstadiet (TIMSS 2023). Sverige har dessutom bland de stökigaste klassrummen i Europa enligt data från PISA-undersökningen 2022. Trots att alla elever har rätt till studiero, är det alldeles för många huvudmän som gör för lite för att eleverna ska kunna fokusera på undervisningen. Det beror bland annat på att de inte har en skyldighet att vidta de åtgärder som krävs för att upprätthålla studiero i klassrummen. Liberalerna vill därför tvinga huvudmän att sätta in fler lärare i klassrummen eller omplacera stökiga elever till hjälpklasser om studieron brister. De som inte lever upp till kraven ska vara föremål för Skolinspektionen och deras sanktioner. ”Nu behöver vi skärpa lagstiftningen och göra det obligatoriskt för skolorna att sätta in de insatser som krävs för att stoppa stöket. Vi ska gå från botten till toppen i klassrumsdisciplin”, säger Liberalernas partiledare Simona Mohamsson. Liberalerna har sedan tidigare också föreslagit bland annat mindre klasser, tidigare stödinsatser och trygghetsteam för att stärka förutsättningarna för studiero i klassrummen. Ingen elev ska få sin skolgång förstörd på grund av stök.

Kunskap är grunden för frihet. Samtidigt finns det starka kopplingar mellan hur mycket elever lär sig och hur stökigt klassrummet är. Skillnaden på att gå på en skola med få ordningsstörningar respektive många motsvarar inlärningen under ett helt läsår på mellanstadiet (TIMSS 2023). Sverige har dessutom bland de stökigaste klassrummen i Europa enligt data från PISA-undersökningen 2022. Trots att alla elever har rätt till studiero, är det alldeles för många huvudmän som gör för lite för att eleverna ska kunna fokusera på undervisningen. Det beror bland annat på att de inte har en skyldighet att vidta de åtgärder som krävs för att upprätthålla studiero i klassrummen. Liberalerna vill därför tvinga huvudmän att sätta in fler lärare i klassrummen eller omplacera stökiga elever till hjälpklasser om studieron brister. De som inte lever upp till kraven ska vara föremål för Skolinspektionen och deras sanktioner. ”Nu behöver vi skärpa lagstiftningen och göra det obligatoriskt för skolorna att sätta in de insatser som krävs för att stoppa stöket. Vi ska gå från botten till toppen i klassrumsdisciplin”, säger Liberalernas partiledare Simona Mohamsson. Liberalerna har sedan tidigare också föreslagit bland annat mindre klasser, tidigare stödinsatser och trygghetsteam för att stärka förutsättningarna för studiero i klassrummen. Ingen elev ska få sin skolgång förstörd på grund av stök.

Liberalerna vill under nästa mandatperiod genomföra nya klimatpolitiska förslag för att göra Sverige till Europas ledande land för fossilfri industri. Målet är att… The post Liberalerna: Sverige ska bli Europas första fossilfria industrizon appeared first on Liberalerna .

För varje dag som går med dagens lönekrav i kraft utvisas nya personer. Arbetstillstånd är tidsatta och när de löper ut kommer den som inte når upp till kravet på 34 450 kronor bli utvisad. Centerpartiet lovar att sätta stoppa för dessa utvisningar. Människor som arbetar, gör rätt för sig och betalar skatt ska aldrig utvisas. Lönekravet är också geografiskt orättvist och slår som hårdast mot landsbygden. Medianlönen är högre i storstadsregioner. Det gör det betydligt svårare att nå det nationella mediantalet för den som bosatt sig på landsbygden där löneläget är lägre. På grund av Tidöregeringens politik är det allt från vårdbiträden, busschaufförer, slaktare och restaurangpersonal som utvisas trots att de är laglydiga och hårt arbetande. I dessa yrkesgrupper är de kollektivavtalade lönerna ofta lägre än det godtyckliga krav Tidö skapat. - Sverigedemokraterna har fått ett avgörande inflytande över svensk migrationspolitik och den politiken kostar oss jobb, kunskap och skatteintäkter, säger Elisabeth Thand Ringqvist, Partiledare. Det slår inte bara mot den enskilda personen som utvisas utan drabbar också företagen som blir av med kompetens och Sverige som förlorar skatteintäkter. Minskningen av arbetskraftsinvandringen motsvarar närmare 30 miljarder kronor i uteblivet förädlingsvärde och omkring 10 miljarder i förlorade skatteintäkter varje år. • Avskaffa Tidöregeringens medianlönekrav på 34 450 kronor för arbetskraftsinvandrare och ersätta det med ett krav på kollektivavtalsenlig lön.

Elisabeth Thand Ringqvist valspurtar tillsammans med Annie Lööf i Stockholm Stad och Stockholms Län. Under lördagen besökte Elisabeth Thand Ringqvist tre evenemang i Stockholm tillsammas med Annie Lööf: Tjejmilen, Tyresöfestivalen och Ältadagen. – Det är 8 dagar kvar till valdagen, nu ska vi kraftsamla för att spurta över mållinjen. Centerpartiet är tydliga med vad vi vill göra för fler jobb, lägre utsläpp och en välfärd som fungerar i hela landet. Ett Sverige som kan mer, säger Elisabeth Thand Ringqvist. Sverige behöver en stark regering i mitten, det alternativ som en majoritet av väljarna vill ha. Alternativen till en stark mittenregering är regeringar där ytterkanterna får ett avgörande inflytande. En regering med Vänsterpartiet eller Sverigedemokraterna skulle föra Sverige i fel riktning. – Centerpartiet är tydliga med vår roll i svensk politik. Vi vill ha en stark och stabil regering i mitten. En regering som varken inkluderar Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet, fortsätter Elisabeth Thand Ringqvist.

Under mandatperioden har vi sett elpriserna skjuta i höjden allt för ofta. Med oroliga energimarknader över hela världen är det inte läge att slappna av. Det behövs kraftfulla politiska åtgärder som håller nere svenskarnas elräkningar. - Det varnas för rekordhöga elräkningar i vinter. Det är avgörande att snabbt sänka kostnaderna med skarpa förslag som också långsiktigt löser problemen, säger Rickard Nordin, klimat och energipolitisk talesperson. Tidöpartierna skryter över att de sänkt elskatten under mandatperioden. Men faktum är de höjde den tre år i rad. Först mandatperiodens sista år sänkte de den igen så att den idag är på samma nivå som när de tillträdde. Det är ingen sänkning att prata om. Centerpartiet vet vad som behöver göras och har konkreta åtgärder redo för att på riktigt göra skillnad. • Pressa elnätsavgifterna • Skynda på utbyggnaden av all energiproduktion • Bredda det gröna avdraget så att fler kan investera i energibesparingar hemma • Långsiktigt lägre elskatt

Kortare arbetsvecka, rätt till heltid och stopp för hyvling. Det är tre reformer som Vänsterpartiet vill genomföra för att fler ska kunna leva på sin lön och orka med ett helt arbetsliv. I ett tal på lördagen lyfte Nooshi Dadgostar särskilt kvinnors villkor på arbetsmarknaden. Många av de människor som får Sverige att fungera varje dag har arbetsvillkor som gör det svårt både att få ekonomin att gå ihop och att orka hela vägen till pensionen. I ett tal på lördagen tog Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar upp villkoren för dem som arbetar i bland annat handeln, vården, skolan och omsorgen. Det är branscher där kvinnor är i majoritet och där deltidsarbete, osäkra arbetstider och hög arbetsbelastning är vanligt. Var tog jämställdheten vägen? Det är kvinnor som fyller yrkena i handeln och välfärden, som bär den ojämna arbetsbelastningen och som blir sjukskrivna av stress i en omfattning män inte är i närheten av, sa Nooshi Dadgostar. Vänsterpartiet presenterar tre reformer för ett arbetsliv där fler kan leva på sin lön: • Kortare arbetsvecka med bibehållen lön • Rätt till heltid • Lagstiftning mot hyvling Vänsterpartiet vill prioritera en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön. En kortare arbetsvecka innebär inte bara mer tid för återhämtning. Den kan också göra det möjligt att fördela arbetstimmarna på fler. Inom detaljhandeln vill sex av tio deltidsanställda arbeta fler timmar men får inte möjlighet till det. Samtidigt är stressrelaterad ohälsa ett stort problem. I höstas var över 92 000 personer sjukskrivna för psykisk ohälsa och sju av tio av sjukfallen gällde kvinnor. Kvinnor löper mer än dubbelt så hög risk som män att sjukskrivas på grund av stress. Fackförbund som Handels har redan förhandlat fram arbetstidsförkortning inom delar av arbetsmarknaden, bland annat inom lager och e-handel. Vänsterpartiet vill gå vidare och göra kortare arbetstid till en reform för hela arbetsmarknaden. Heltid ska vara normen Att ha ett jobb betyder inte automatiskt att inkomsten räcker att leva på. Av dem som regeringen klassar som inte självförsörjande har fyra av tio sin huvudsakliga inkomst från arbete. För många unga blir konsekvensen att steget in i vuxenlivet skjuts upp. Var tredje person mellan 18 och 24 år bor fortfarande hemma hos en förälder. Bland 25- till 34-åringar som bor kvar hemma uppger nästan hälften att ekonomin är orsaken. Vänsterpartiet vill att heltid ska vara norm på arbetsmarknaden. Den som arbetar ska kunna försörja sig på sin lön. V vill stoppa hyvlingen Vänsterpartiet vill också lagstifta mot så kallad hyvling. Det innebär att arbetsgivaren sänker en anställds garanterade arbetstid, vilket kan innebära att inkomsten plötsligt minskar med tusentals kronor i månaden. Det drabbar bland annat unga och kvinnor i handeln, som redan ofta har svårt att få en heltidsanställning och tvingas jaga extrapass för att få ekonomin att gå ihop. Vänsterpartiet vill att den möjligheten stoppas genom lagstiftning. Ett arbetsliv att orka med För Vänsterpartiet är frågan både en ekonomisk fråga och en jämställdhetsfråga. Kvinnor arbetar oftare deltid, är överrepresenterade i flera av de yrken där arbetsbelastningen är hög och löper betydligt större risk att bli sjukskrivna på grund av stress. Kortare arbetstid, rätt till heltid och stopp för hyvling ska tillsammans förändra det. Den som går till jobbet och gör sitt ska kunna leva på sin lön. Och den som arbetar ett helt yrkesliv ska också ha kraft kvar till ett liv utanför jobbet. Se Nooshis sommartal här

Mer av kunskapen, förädlingen, företagen och välståndet ska skapas och stanna i norra Sverige. Det föreslår Liberalerna i den nya rapporten Ett liberalt lyft för norra Sverige. Norra Sverige har länge bidragit starkt till Sveriges välstånd genom skogen, malmen, vattenkraften och industrin. Nu skapar klimatomställningen, Sveriges medlemskap i Nato och den tekniska utvecklingen nya möjligheter. Liberalerna vill att fler råvaror förädlas på plats, att fler forskningsresultat utvecklas till företag och att fler som utbildar sig vid de norrländska universiteten stannar kvar efter examen. Norra Sverige har i flera hundra år bidragit till att göra Sverige rikt. Nu finns en möjlighet att låta mer av välståndet skapas och stanna här. Vi ska inte bara bryta malmen, avverka skogen och producera elen i norra Sverige. Norra Sveriges tid är nu, säger Lars Leijonborg. Bland förslagen finns att: • förstatliga skolan och ta större hänsyn till små skolors förutsättningar, • genomföra ett statligt lärarlönelyft, • bygga ut yrkesutbildningar mot bristyrken, • färdigställa Norrbotniabanan och stärka Malmbanan och Ostkustbanan, • säkra regionalflyget och statlig service i hela norra Sverige, • korta tillståndsprocesserna för nya investeringar, och • ge bättre förutsättningar för lokala företag och underleverantörer. Liberalerna vill också använda tillgången till ren och stabil el som en konkurrensfördel för norra Sverige. Partiet är positivt till små modulära kärnkraftverk och vill se fler gruvor och mer förädling av mineraler. Samtidigt säger Liberalerna nej till gruvbrytning i alunskiffer och vill införa ett kommunalt veto mot sådan brytning. Det talas mycket om naturresurserna i norra Sverige. Men den viktigaste resursen finns inte under marken eller i älvarna, utan hos människorna. Därför är en bra skola, starka universitet och möjligheten att starta och driva företag minst lika viktiga för norra Sveriges framtid som nya gruvor och kraftverk, säger Lars Leijonborg. Klicka här för att läsa hela rapporten

Idag släpper Liberalerna rapporten ”Ett liberalt lyft för norra Sverige” med förslag för att mer av kunskapen, förädlingen, företagen och välståndet ska skapas i norra Sverige. Norra Sverige har under lång tid varit ovärderligt för resten av landet. Först genom skogen, malmen och vattenkraften och senare genom en växande industri. Nu skapar klimatomställningen, Sveriges medlemskap i Nato och den snabba teknikutvecklingen nya möjligheter. Norra Sverige har råvarorna, energin, industrin, universiteten och kompetensen. Men mer av råvarorna behöver förädlas på plats, fler forskningsresultat bli företag och fler av de människor som utbildar sig vid de norrländska universiteten stanna kvar efter examen. Norra Sverige har i flera hundra år bidragit till att göra Sverige rikt. Nu finns en möjlighet att låta mer av välståndet skapas och stanna här. Vi ska inte bara bryta malmen, avverka skogen och producera elen i norra Sverige. Norra Sveriges tid är nu, säger Lars Leijonborg. I rapporten presenteras förslag inom utbildning, infrastruktur och företagande. Bland annat vill Liberalerna förstatliga skolan och ta större hänsyn till små skolors förutsättningar, bygga ut yrkesutbildningar mot bristyrken och stärka universiteten i norra Sverige. Långa avstånd ska inte heller innebära sämre tillgång till vård, statlig service eller möjligheter att arbeta. Norrbotniabanan ska färdigställas, Malmbanan rustas och Ostkustbanans kapacitet stärkas. Staten ska också säkra ett fungerande nät av regionala flygplatser. För att fler företag ska växa fram vill Liberalerna korta tillståndsprocesserna, ge kommunerna bättre stöd vid stora etableringar och skapa bättre förutsättningar för lokala entreprenörer och underleverantörer. Några av förslagen i rapporten: • Förstatliga skolan och ge norra Sverige en mer rättvis skolfinansiering. Resurser ska fördelas efter elevernas behov och skolornas faktiska förutsättningar. Små skolor ska i fler fall kunna finnas kvar där avstånden är långa. • Genomför ett statligt lärarlönelyft. Norra Sverige måste kunna konkurrera om Sveriges bästa lärare. • Gör det lättare att flytta dit jobben finns. Ett flyttstöd ska göra det lättare för arbetslösa att ta ett jobb på en annan ort. • Bygg de nordliga järnvägarna. Färdigställ Norrbotniabanan, säkra kapaciteten på Malmbanan och stärk Ostkustbanans kapacitet. • Snabbare tillstånd för investeringar som skapar jobb. Företag ska snabbare få besked om nya investeringar utan att ge avkall på rättssäkerhet, miljöhänsyn eller äganderätt. • Gör den rena elen till en konkurrensfördel. Mer el behöver produceras samtidigt som elnäten byggs ut. Liberalerna är också positiva till små modulära kärnkraftverk i norra Sverige. • Ja till gruvor, men inte överallt. Sverige behöver fler gruvor och mer förädling av mineraler, men Liberalerna säger nej till gruvbrytning i alunskiffer och vill införa ett kommunalt veto mot sådan brytning samt att mer av värdet når norra Sverige. Det talas mycket om naturresurserna i norra Sverige. Men den viktigaste resursen finns inte under marken eller i älvarna, utan hos människorna. Därför är en bra skola, starka universitet och möjligheten att starta och driva företag minst lika viktiga för norra Sveriges framtid som nya gruvor och kraftverk, säger Lars Leijonborg. Klicka här för att läsa hela rapporten

Försenat tåg ska inte betyda extra krångel. Miljöpartiet går till val på att tågresenärer automatiskt ska få ersättning vid förseningar eller inställda avgångar – utan att själva behöva ansöka. – Det ska bli enklare och mer attraktivt att resa med tåg, säger språkröret Daniel Helldén. Idag behöver resenärer själva reklamera sin resa för att få ersättning. Det vill Miljöpartiet ändra på. När en biljett är köpt ska ersättningen kunna betalas ut automatiskt när tåget är försenat eller inställt. Men Miljöpartiet vill också göra ersättningssystemet enklare och mer rättvist. Ersättningen ska bättre ta hänsyn till både hur länge tåget är försenat och hur långt du skulle resa. Miljöpartiet vill dessutom att tågbolag inte ska kunna neka ersättning genom att hänvisa till så kallad force majeure. – Dagens system är bökigt och man kanske glömmer bort att ansöka. Vi vill göra systemet för ersättning generösare och mer lättförståeligt, säger språkröret Daniel Helldén. Det ska vara enkelt att välja tåget Vallöftet är en del av Miljöpartiets bredare satsning på att göra det enklare och mer attraktivt att resa kollektivt. Miljöpartiet vill bland annat införa Sverigekortet för 499 kronor i månaden, som ger tillgång till lokal och regional kollektivtrafik i hela landet, och investera stort i järnvägsunderhåll och nya stambanor. Det ska vara enkelt, tryggt och prisvärt att välja tåget – och ett tåg du kan lita på ska vara en självklar del av ett grönt Sverige. Läs intervju med Daniel Helldén här: Daniel Helldén lovar bättre ersättning när tågen försenas

När andra partier pratar om förorten som ett problem, ser Vänsterpartiet människorna som bor där. Människor som går till jobbet, tar hand om våra äldre, arbetar i vården, kollektivtrafiken och skolan. Men samtidigt ser vi hur växande klyftor, bostadsbrist och arbetslöshet slår hårt mot många av Sveriges förorter. Därför presenterar Vänsterpartiet nu ett paket med satsningar för jobb, bostäder och levande lokalsamhällen. Klyftorna växer och framtidstron minskar I många förortsområden har människor fått bära en tung börda under de senaste åren. Fattigdomen har ökat, hyrorna har stigit kraftigt och allt fler unga står utan arbete eller studier. Samtidigt påverkas barns möjligheter i livet allt mer av vilket område de växer upp i. Vi accepterar inte att barns livschanser avgörs av vilket postnummer de växer upp i. Alla barn ska ha rätt till en bra uppväxt, säger Nooshi Dadgostar. 30 000 nya jobb för unga Vänsterpartiets största satsning är en arbetsgaranti för unga. År 2024 tillhörde drygt 67 000 unga gruppen som varken arbetar eller studerar. För många leder arbetslösheten till ekonomisk otrygghet och svårigheter att etablera sig i vuxenlivet. Därför vill Vänsterpartiet skapa 30 000 särskilda ungdomsjobb inom offentlig sektor. Jobben ska omfattas av kollektivavtal, kunna kombineras med studier och inte tränga undan ordinarie anställningar. Reformen beräknas kosta sex miljarder kronor. Utan ett jobb kan inte livet komma igång. Vi vill ge unga en verklig chans att få arbetslivserfarenhet, egen försörjning och framtidstro, säger Nooshi Dadgostar. Slut på renovräkningarna Samtidigt står stora delar av miljonprogrammets bostäder inför omfattande renoveringsbehov. Men alltför ofta har upprustningar följts av kraftiga hyreshöjningar som tvingat människor att flytta från sina hem. Vänsterpartiet vill därför inrätta en investeringsfond på en miljard kronor för renoveringar av hyresrätter. Kravet ska vara att hyresgästerna inte drabbas av hyreshöjningar till följd av renoveringarna. Sverige investerade en gång i att bygga dessa bostäder. Nu måste vi investera i att rusta upp dem utan att människor tvingas flytta, säger Nooshi Dadgostar. Levande centrum och stopp för slumvärdar Många förortscentrum har under lång tid fått förfalla. Tomma lokaler, brist på service och eftersatt underhåll har blivit en allt vanligare syn. Vänsterpartiet vill därför stärka kommunernas möjligheter att köpa tillbaka centrumbyggnader när de säljs och ge kommunerna bättre verktyg att rusta upp lokala centrum. Partiet vill också införa ett tillståndssystem för hyresvärdar för att komma åt oseriösa fastighetsägare. Ingen människa ska behöva bo med mögel, fukt eller skadedjur. Den som gång på gång missköter sina fastigheter ska kunna förlora rätten att vara hyresvärd, säger Ilyas Hassan, riksdagskandidat för Vänsterpartiet. Förorten förtjänar investeringar För Vänsterpartiet handlar satsningarna om vilket Sverige vi vill bygga. Förorten byggde Sverige. Nu är det dags att Sverige investerar i förorten igen. Det är så vi bryter segregationen, stärker sammanhållningen och bygger ett starkare och mer jämlikt samhälle, säger Nooshi Dadgostar. Foto: Agnes Stuber

Den 30 augusti–1 september hölls den 35:e parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC) i Lübeck, Schleswig-Holstein, Tyskland. Rubriken för årets konferens var "Youth. Set. Sail. For a Thriving Baltic Sea Region" och konferensens generaldebatt handlade om framtiden för Östersjöregionen. Östersjökonferensen äger rum en gång per år och samlar parlamentariker från tio nationella parlament, sju regionala parlament och fem interparlamentariska organisationer runt Östersjön. Den parlamentariska Östersjökonferensen är ett forum för politisk dialog mellan parlamentariker i Östersjöregionen och har som syfte att uppmärksamma och driva frågor av betydelse för regionen. Under årets konferens deltog parlamentariker från nationella parlament, regionala parlament och parlamentariska organisationer. Dessutom deltog ministrar, regeringsrepresentanter, ungdomsrepresentanter, experter, observatörer samt inbjudna gäster från Östersjöregionen. Från riksdagens delegation till den parlamentariska Östersjökonferensen deltog ordförande Staffan Eklöf (SD) och vice ordförande Hanna Westerén (S). Värd för mötet var Schleswig-Holstein delstatsparlament, som har hållit 2025/2026 års presidentskap inom BSPC (Baltic Sea Parliamentary Conference). Schleswig-Holsteins ordförandeskap har haft ett tydligt fokus på unga. Ett ungdomsforum hölls, där unga från regionen tagit fram ett antal rekommendationer som presenterades under Östersjökonferensen. Resolution om ungdomars delaktighet och demokratisk motståndskraft I samband med konferensen antogs en resolution i konsensus – som formats genom tolv månaders möten i Kiel, Bryssel, Åbo och Neustadt in Holstein. Resolutionen, ett gemensamt uttalande, med ett antal rekommendationer riktade till medlemmarnas regeringar, handlade bland annat om ungdomsdeltagande och intergenerationell dialog, demokratisk motståndskraft i en tid av cyber- och informationshot och artificiell intelligens, samt säkerheten i ett hav som utsätts för ett allt större tryck. Resolutionen tar sin utgångspunkt i kriget i Ukraina och lyfter bland annat fram den fortsatta risken för eskalering och den ryska skuggflottan i Östersjöområdet. Samtidigt understryks behovet av fortsatt stöd till Ukraina. Resolutionen är indelad i två huvudområden: ungdomars delaktighet och demokratisk motståndskraft. På området demokratisk motståndskraft efterlyser konferensen nationella strategier för cyber- och informationssäkerhet med ett tydligt Östersjöperspektiv. Samtidigt behövs ett regionalt ramverk som knyter samman cybersäkerhet, skydd av kritisk infrastruktur, bekämpning av desinformation och demokratisk styrning av artificiell intelligens. Resolutionen skickas nu vidare till parlament och regeringar, till Östersjöstaternas råd (CBSS) och till Europeiska unionen (EU). Tvåårig arbetsgrupp om bland annat cybersäkerhet BSPC har också instiftat en arbetsgrupp som under en tvåårsperiod arbetar med frågor kring stärkandet av cybersäkerhet och motståndskraft mot desinformation för att främja demokrati, vilket var ett av konferensens teman. Ordförandeskapet övergår nu till Island för ett år. Årets kommande program har fått titeln ”From the Baltic to the Arctic – one democratic space”. Den 36:e parlamentariska Östersjökonferensen kommer att arrangeras av Islands parlament Alltinget i Reykjavík den 29–31 augusti 2027. Ledamöter Ledamöter i BSPC-delegationen som deltog i Östersjökonferensen: • Staffan Eklöf (SD) ordförande • Hanna Westerén (S) vice ordförande Alla ledamöter i delegationen: Ledamöter i riksdagens delegation till BSPC Mer information • Den parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC) • BSPC:s webbplats (på engelska) Kontaktperson för media Helena Lundstedt, internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon: 076-861 95 16, e-post: [email protected]

Priset för att behandla en skadad eller sjuk katt eller hund har ökat kraftigt de senaste åren. Sällskapsdjur betyder mycket för många människor, inte minst för äldre och ensamma, bland ensamboende äldre som har ett husdjur uppger bara 7 procent att de ofta eller alltid känner sig ensamma, jämfört med 24 procent bland dem som saknar husdjur. När veterinärvården blir för dyr riskerar det därför inte bara djurens hälsa, utan även en viktig källa till trygghet och gemenskap. Djurägare ska kunna lita på att veterinärvården är rättvis och förutsägbar, inte styras av ett fåtal riskkapitalbolags vinstintressen. Vi ser samma mönster som på matmarknaden – priserna skenar samtidigt som konkurrensen sätts ur spel. Nu måste politiken agera, säger Nooshi Dadgostar, partiledare för Vänsterpartiet. Enligt Konkurrensverket har priserna på vård för hund och katt ökat med i genomsnitt 40 procent mellan 2020 och 2025, och akutpriserna med uppemot 50 procent. Bakom prisökningen ligger till stor del Evidensia och Anicura, de två riskkapitalägda kedjorna som sedan 2011–2012 köpt upp stora delar av landets tidigare familjeägda djurkliniker. Anicura ägs sedan 2018 av amerikanska chokladjätten Mars, Evidensia sedan 2014 av svenska riskkapitalbolaget EQT. Ett tydligt exempel är id-märkning av hund eller katt: medianpriset på en fristående klinik är 450 kronor, mot 1 050 kronor hos Anicura och 1 040 kronor hos Evidensia, för exakt samma ingrepp. Så sent som i mars i år låg priserna på 850 respektive 885 kronor, vilket betyder en ökning på över 20 procent på bara ett halvår. Samtidigt är transparensen bristfällig. Djurägare får sällan veta kostnaden i förväg, notan kommer först efteråt, när det är för sent att välja bort en dyr behandling. Hundägaren Sofia Andréasson i Skummeslöv fick ingen prisuppgift innan hennes hund Tyra tandbehandlades, fakturan landade på 22 000 kronor. Ann Björklund fick ett kostnadsbesked på max 56 000 kronor för en operation på katten Ceasar. Den slutliga räkningen blev 102 000 kronor. Det är orimligt att man som djurägare i praktiken skriver på en blankocheck. Man ska veta vad en behandling kostar innan man tackar ja, inte upptäcka det i efterhand, säger Nooshi Dadgostar. Konsekvenserna syns tydligt hos Hundstallet, som varje år tar emot omkring 1 400 hundar. Enligt Hundrapporten 2026 klarar 43 procent av landets hundägare inte en oväntad veterinärkostnad på 10 000 kronor utan ekonomisk ansträngning, och var åttonde har tvingats kompromissa med sin hunds vård av ekonomiska skäl. Riksdagen röstade i våras ner förslagen om en referensprislista. Regeringen gav i stället Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen, och myndighetens rapport, som kom i mars 2026, föreslår bland annat nationella behandlingsrekommendationer och en branschöverenskommelse om prisinformation, men avvisar uttryckligen reglerade priser. Kristdemokraterna, som har landsbygdsministerposten, förespråkar samma frivilliga linje. Centerpartiet vill se öppna priser för vanliga behandlingar, men inte heller de vill gå så långt som till tariffer. Vänsterpartiet menar att det inte räcker så länge oligopolet mellan Evidensia och Anicura består. Vänsterpartiet vill se tre saker: skarpare, bindande krav på pristransparens; att en ansvarig myndighet får i uppdrag att utreda och införa nationella tariffer, liknande systemet i Tyskland; samt att Konkurrensverket får ett konkurrensverktyg för att kunna bryta upp oligopol, ett verktyg som redan finns i Storbritannien och Danmark, och som nyligen föreslagits även i Finland för just veterinärmarknaden. Vi behöver inte facit på exakt hur en svensk tariff ska utformas i minsta detalj, men riktningen är glasklar: Konkurrensverket måste få rätt verktyg för att bryta upp oligopolet, säger Nooshi Dadgostar. Det här är en fråga Vänsterpartiet kommer att prioritera i regeringsförhandlingar efter valet. Rösta på Vänsterpartiet den 13:e september!

• Miljöpartiet presenterar vallöfte för industrins omställning Miljöpartiet går till val på att nästa regerings stora projekt ska bli industrins klimatomställning. Partiet vill förstärka Industriklivet med tre miljarder kronor per år, införa gröna skattekrediter, stärka de gröna kreditgarantierna och säkra förutsättningarna för industrins omställning. Från Miljöpartiet är beskedet tydligt: nästa regering måste göra industrins klimatomställning till ett av sina stora ekonomiska projekt. Därför presenterar språkrören Amanda Lind och Daniel Helldén i dag ett grönt industripaket för jobb, konkurrenskraft och innovation. Paketet ska både öka investeringarna i grön teknik och säkra förutsättningarna för industrins omställning. – Sverige ska inte bara klara den gröna omställningen. Sverige ska tjäna på den. Omställningen kommer att kräva stora investeringar under lång tid, säger Daniel Helldén. Ett grönt industripaket för jobb, konkurrenskraft och innovation Paketet som Miljöpartiets språkrör presenterade under tisdagen består av två delar: en del för att utöka och garantera gröna investeringar, och en del för att säkra förutsättningarna. För att utöka och garantera gröna investeringar nämnde Amanda Lind och Daniel Helldén tre nycklar. Industriklivet, som tack vare Miljöpartiet infördes under tiden i regeringen, lyfts som en. Industriklivet är en viktig satsning som leder till industriomställning, näringslivsutveckling och en hållbar samhällsutveckling som kommer hela landet till del. Genom Industriklivet kan staten ge stöd till forskning, utveckling och investeringar i ny teknik som minskar industrins utsläpp, bidrar till negativa utsläpp eller är strategiskt viktig för omställningen. Nu vill Miljöpartiet växla upp satsningen med tre miljarder kronor per år. Det ska ge fler företag möjlighet att utveckla, testa och skala upp klimatsmart teknik – och stärka svensk industri i den globala konkurrensen. Gröna investeringar ska löna sig Miljöpartiet vill också återuppta och stärka de gröna kreditgarantierna, som är ett konstaterat effektivt verktyg för att främja finansiering som i annat fall hade varit svår att få till. SSAB:s omställningsarbete av sin stålproduktion i Luleå är ett tydligt exempel, som också väntas minska sina utsläpp med 90 procent. Man vill också införa gröna skattekrediter för fossilfri industri, elektrifiering och grön teknik. Gröna skattekrediter innebär en lägre bolagsskatt för de företag som satsar. Med gröna skattekrediter kan företag som vill ställa om få en förbättrad lönsamhet av sin investering. – Det här är en heltäckande verktygslåda för den gröna industriomställningen: Industriklivet för att ta fram och skala upp tekniken och dela kostnaden för utveckling, gröna kreditgarantier för att få kapitalet på plats och gröna skattekrediter för att lättare göra investeringarna mer lönsamma, säger Amanda Lind. Utöver gröna investeringar vill Miljöpartiet säkra förutsättningarna för industrins klimatomställning. Företagen måste veta att elen, infrastrukturen, kompetensen, finansieringen och efterfrågan finns. Miljöpartiet vill därför införa en modell för riskdelning mellan ny industri och ny elproduktion, exempelvis genom elektrifieringsavtal. Staten ska under fem till tio år kunna täcka mellanskillnaden mellan vad industrin kan betala för elen och vad elproducenter behöver för att en investering ska bli lönsam. Partiet vill också ta fram en nationell strategi för kompetensförsörjning för gröna näringar, med en nationell samordnare. Strategin ska bidra till att utbildning och kompetens bättre matchar de behov som växer fram när industrin ställer om. Dessutom vill Miljöpartiet skapa snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser. Företag som vill investera i klimatomställningen ska veta vad som gäller, vilka krav som ställs och kunna lita på att processerna är effektiva. Därför vill vi skapa en task force för projekt med stor klimatnytta. Man vill också ge ökade resurser till myndigheter och domstolar som hanterar miljöprövningar. – Vi måste satsa på att bygga ut det förnybara – som ju är det överlägset snabbaste och billigaste sättet att få fram mer el. Utöver det behöver vi även bygga bort flaskhalsar i elnätet och kraftigt satsa på grön baskraft, säger Amanda Lind. Den gröna omställningen är inte bara nödvändig för klimatet. Den är också en möjlighet att skapa nya jobb, stärka svensk konkurrenskraft och innovation. Svensk industri har alla möjligheter att leda den europeiska klimatomställningen, samtidigt som vi stärker vår konkurrenskraft. Genom att investera i omställningen kan Sverige både minska sitt fossilberoende och stärka sin position som exportland. – Sverige har allt att vinna på en rättvis klimatomställning. Vi kan bli kvitt vårt skadliga fossilberoende, stärka vår motståndskraft, säkra svenska jobb och tjäna pengar på att exportera klimatsmart teknik. Tekniken och lösningarna finns – nästa regering måste skapa bättre förutsättningar för de företag som investerar i framtidens Sverige, säger Amanda Lind. Miljöpartiets vallöfte är tydligt: en regering som Miljöpartiet ingår i ska prioritera industrins klimatomställning och göra den till ett av sina stora ekonomiska projekt. Med Miljöpartiet i regering blir industrins omställning verklighet.

Den som blir arbetslös ska kunna fokusera på att hitta ett nytt jobb, inte på om pengarna räcker till mat och hyra. Nooshi Dadgostar och Ida Gabrielsson presenterade idag förslag för en starkare a-kassa och en återupprättad arbetsmarknadspolitik. Sverige har omkring 100 000 fler arbetslösa i dag än när regeringen tillträdde. I juli var närmare 470 000 människor arbetslösa. Samtidigt har regeringens nya regler för a-kassan gjort tryggheten sämre för den som förlorar jobbet. Ersättningen trappas ner ju längre arbetslösheten varar. För den som är arbetslös länge och får aktivitetsstöd kan inkomsten till slut sjunka till drygt 6 000 kronor i månaden efter skatt. Att bli av med jobbet är jobbigt nog. Du ska inte samtidigt behöva ligga vaken på nätterna och undra om du har råd med hyran, maten eller att hämta ut medicin. A-kassan ska vara en trygghet när jobbet försvinner, inte en piska, säger Nooshi Dadgostar, partiledare för Vänsterpartiet. Vänsterpartiet vill att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Partiet vill bland annat höja taket och grundbeloppet i a-kassan, låta ersättningen följa löneutvecklingen och se till att ersättningen ligger kvar på 80 procent under hela ersättningsperioden och under tid med aktivitetsstöd. Vänsterpartiet vill också bygga upp arbetsmarknadspolitiken igen. Fler ska få möjlighet till arbetsmarknadsutbildning och omskolning för att kunna ta de jobb som finns. Människor blir inte arbetslösa för att a-kassan är för hög. När företag lägger ner och arbetslösheten ökar behöver människor fler jobb att söka, möjlighet att utbilda sig och ekonomisk trygghet under tiden. Vi vill hjälpa människor tillbaka till arbete, inte göra dem fattigare, säger Ida Gabrielsson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet. Två olika vägar för a-kassan Inför valet finns en tydlig skillnad mellan Vänsterpartiets och Centerpartiets politik. Centerpartiet vill bland annat sänka taket, trappa ner ersättningen snabbare och ta bort skattereduktionen för medlemsavgiften till a-kassan. Sammantaget innebär deras förslag nedskärningar på omkring 7,4 miljarder kronor. Det här visar varför det spelar roll vilken politisk riktning nästa regering får. Vår politik för en starkare a-kassa går inte att förena med Centerpartiets linje. Vill man ha en regering som stärker tryggheten för vanligt folk behöver Vänsterpartiet vara starkt, säger Nooshi Dadgostar. Vänsterpartiet vill • att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet • höja den högsta dagpenningen och grundbeloppet • behålla 80 procents ersättning under hela ersättningsperioden och tiden med aktivitetsstöd • indexera ersättningen så att den följer löneutvecklingen • förbättra villkoren i a-kassan och återinföra studerandevillkoret • stärka skattereduktionen för medlemsavgiften till a-kassan • satsa på arbetsmarknadsutbildningar och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Se pressträffen:

Söndagen den 13 september äger Moderaternas valvaka rum på Clarion Sign. Ackreditering krävs för all media som vill bevaka valvakan på plats. Tid: Valvakan startar klockan 20.00 (dörrarna öppnas 19.30). Lokalen är öppen från klockan 09.00 för tekniska förberedelser. Vi omber er att leverera skrymmande utrustning senast klockan 13.00. Plats: Clarion Sign, Stockholm. Ackreditering: Ansökan om ackreditering ska göras senast den 8 september. Bekräftelse skickas senast den 10 september till angiven email. Ansök om ackreditering här. Då intresset att bevaka valvakan är stort finns det ett begränsat antal platser.

Svensk sjukvård ska bygga på behov, inte plånbok. Men i dag ser verkligheten annorlunda ut. Den som är rik, bor i ett välbärgat område eller har en privat sjukvårdsförsäkring får ofta snabbare och bättre tillgång till vård än den som behöver vården mest. Därför presenterar Vänsterpartiet nu en plan för att stoppa gräddfilerna i vården och återupprätta principen om vård efter behov. Ojämlikheten i vården växer Sverige har i grunden en stark sjukvård, men skillnaderna i hälsa mellan olika grupper är fortfarande stora. Människor med längre utbildning lever flera år längre än personer med kortare utbildning, och skillnaderna mellan olika delar av landet är betydande. Samtidigt är det ofta människor med högre inkomster och bättre hälsa som har lättast att få vård. Privata vårdcentraler etablerar sig främst i områden där befolkningen är friskare och mer välbärgad, medan regionerna får ta ansvar för områden där vårdbehoven är större. Vi ska ha en jämlik sjukvård i Sverige. När du blir sjuk ska du få vård oavsett vem du är, var du bor eller hur mycket pengar du har, säger Nooshi Dadgostar. Marknadsexperimentet har gått för långt I Stockholm, Sveriges mest privatiserade sjukvårdsregion, har konsekvenserna blivit särskilt tydliga. Personal vittnar om kortare patientmöten, ekonomiska incitament som styr vården och patienter som behandlas som kunder på en marknad. Det handlar inte bara om ineffektiv användning av skattemedel. Det handlar också om patientsäkerhet. Vad behöver patienten? Det är det första jag och mina barnmorskekollegor borde tänka på när vi möter våra patienter, inte vad som är mest lönsamt, säger Hannah Dahlbäck, barnmorska och regionrådskandidat för Vänsterpartiet i Region Stockholm. Vänsterpartiet vill avprivatisera vården Nätläkarbolag och andra privata vårdföretag harkunnat växa i ett system som saknar tillräcklig kontroll och där stora summor skattemedel varje år går till vinster och överetableringar. För att bryta utvecklingen vill Vänsterpartiet ge regionerna tillbaka kontrollen över vården. Vänsterpartiet vill: • avskaffa den tvingande lagen om valfrihetssystem (LOV) i primärvården. • tillsätta en avprivatiseringskommission. • införa en ny upphandlingslag för välfärden. • stoppa privata sjukvårdsförsäkringar i offentligt finansierad vård. • begränsa nätläkarbolagens möjligheter att ta ut ersättning från regionerna. Syftet är att kunna planera vården efter människors behov i stället för företagens lönsamhetskrav. Pengarna ska gå till vård – inte vinster Vänsterpartiet menar att resurser som i dag försvinner till vinster och marknadsstyrning i stället behövs för att stärka den nära vården. Resurserna kan vi istället använda till fler allmänläkare, bättre kontinuitet och en fast läkarkontakt för alla patienter. Du ska veta att det inte är någon som går före dig i kön fast du behöver vården mer. Du ska veta att oavsett var du bor har du tillgång till den vård du har rätt till, säger Nooshi Dadgostar. För Vänsterpartiet är målet tydligt: sjukvården ska återigen styras av hälso- och sjukvårdslagens princip om vård efter behov. Den som är sjukast ska få vård först. Inte den som är rikast. ☞ Ladda ned presentationsmaterialet här… Foto: Agnes Stuber

Vill du jobba med politik på heltid? Då kan rollen som politisk sekreterare vara rätt för dig. Som politisk sekreterare får du både e tt meningsfullt och varierat arbete där du står mitt i Göteborgspolitikens vardag och hjälper till att forma besluten som påverkar människors liv. Som politisk sekreterare ingår du i kommunstyrelsegruppen som denna mandatperiod har bestått av tre kommunalråd och sju politiska sekreterare. Hur många tjänster det blir nästa mandatperiod påverkas av valresultatet så antalet tjänster kan både bli fler och färre. Arbetsuppgifter I kommunstyrelsen arbetar vi med kommunpolitik och det är de politiska sekreterarnas uppgift att stödja kommunalråden och andra förtroendevalda i deras arbete. Det kommer att tillsättas särskilda roller, exempelvis sakkunniga inom samtliga kommunpolitiska områden, budgetsekreterare, pressekreterare/ kommunikatörer och en stabschef. Om du är intresserad av att arbeta med en specifik roll eller har erfarenhet inom exempelvis kommunikation eller något sakområde får du gärna berätta om det i d in ansökan! De huvudsakliga arbetsuppgifterna kommer vara: • Vara sakkunnig inom utvalda kommunpolitiska områden. • B istå förtroendevalda med information och beslutsunderlag. • Företräda Vänsterpartiet i förhandlingar med andra partier. • P lanera och genomföra möten med Vänsterpartiets förtroendevalda, andra partier, intresseorganisationer med mera. • Boka in förtroendevalda på debatter och andra arrangemang. • H a kontakt med invånare, partimedlemmar och tjänste personer i Göteborg Stad. • Samverka med andra kanslier inom Vänster partiet. Kvalifikationer Vi ser gärna att du: • Har god kännedom om Vänsterpartiets politik. En förutsättning för arbetet är att du delar Vänsterpartiets värderingar. • Har eftergymnasial utbildning inom relevant område eller motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt (exempelvis genom tidigare arbetslivserfarenhet eller ideellt engagemang ). • H ar en god analytisk förmåga och kan formulera dig väl i tal och skrift. • Är bra på att strukturera, planera och prioritera ditt arbete både självständigt och i grupp. • Har god initiativförmåga och förmåga att skapa kontakt med andra människor. • Erfarenhet av arbete i politiska och/eller ideella organisationer. • För rollen/rollerna som ska arbeta med kommunikation kommer stor vikt läggas på erfarenhet av att arbeta med press och/eller sociala medier. • Stor vikt kommer läggas vid personlig lämplighet. Vänsterpartiet arbetar aktivt för mångfald och vi ser gärna sökande med annan etnisk bakgrund än svensk. Vi ser även gärna kvinnliga sökande eftersom vi strävar efter jämn könsfördelning. Anställningsform, omfattning och tillträde Tjänste n innebär ett förordnande mellan 202 7 -0 1 -0 1 och 20 3 0 – 12 – 31 och tillsätts enligt lagen om politiska sekreterare vilket ger dig laglig rätt till tjänstledighet från din nuvarande tjänst. Lön enligt Göteborgs Stads avtal om individuell lönesättning. Det är en heltidstjänst med oreglerad arbetstid och viss arbetstid kan vara förlagd på kvällar och helger, även om merparten av arbetet är f örlagd på dagtid. Tjänsten bör inte kombineras med betydande kommunalpolitiska förtroendeuppdrag eller uppdrag på distriktsnivå för Vänsterpartiet Göteborg. Arbetsplats: Rådhuset, Gustaf Adolfs torg 1, Göteborg Ansökan och kontaktinformation Välkommen med din ansökan innehållandes CV och ett kort personligt brev. Vänta inte med att skicka in din ansökan! Intervjuer och tillsättande av tjänsterna kan komma att ske löpande. Sista dag att ansöka är: 21 september 2026 Mer information lämnas av: John Edström ( tf stabschef), [email protected], 070 4-80 78 66. Ansökan kan skickas till: john.edstrom @stadshuset.goteborg.se

Tisdag den 1 september bjuder Ulf Kristersson, Elisabeth Svantesson och Gunnar Strömmer in till pressträff för att presentera Moderaternas valmanifest. Efter pressträffen promenerar Ulf Kristersson, Elisabeth Svantesson och Gunnar Strömmer till Moderaternas valstuga vid Sergels torg, där valmanifestet överlämnas. Det finns möjlighet för media att följa med under promenaden för fotografering. Enskilda intervjuer genomförs vid valstugan efter promenaden. Tid: Tisdag 1 september klockan 10.15 Plats: Blasieholmsgatan 4A, våning 9 Obligatorisk föranmälan krävs för deltagande vid pressträffen och promenaden. Anmälan görs senast tisdag 1 september klockan 09.00 till [email protected]

Kläd- och textilindustrin är en av de industrier i världen som förorenar mest och släpper ut stora mängder växthusgaser. Miljöpartiet går till val på en nationell strategi för en hållbar textil- och modebransch. Med satsningar på cirkularitet, återvinning, återbruk, reparationer och hållbar design vill partiet ge svensk textilindustri bättre förutsättningar att minska utsläppen och utveckla framtidens textilier. Kläd- och textilindustrin är en av världens mest resurskrävande industrier och står för stora utsläpp av växthusgaser. Samtidigt ökar mängden textilier som produceras och slängs. Miljöpartiet vill därför se en omställning genom hela kedjan – från hur kläder produceras och säljs till hur de återanvänds, repareras och återvinns. – Sverige har allt att vinna på att våga gå före, istället för att backa in i framtiden. Det handlar om miljön och klimatet, men också om att skapa nya jobb, stärka innovationskraften och ge svenska företag möjlighet att ligga i framkant, säger Amanda Lind, språkrör för Miljöpartiet. Sverige har en lång tradition av textilproduktion, mode, innovation och forskning. Miljöpartiet vill bygga vidare på den kompetensen och ge svenska företag bättre förutsättningar att leda utvecklingen mot en mer hållbar och cirkulär textilindustri. – I Europaparlamentet har jag varit drivande för skarpare regler om producentansvar, hållbar design och cirkulära flöden. Köper du en tröja ska du kunna vara trygg med att den inte innehåller gifter, att den håller längre än ett par tvättar och inte snabbt blir en del av ett växande sopberg. Kläd- och textilindustrin har ett stort jobb att göra och här vill Miljöpartiet satsa. Sverige har alla förutsättningar att bli ledande i framtidens kläder och textilier, säger Alice Bah Kuhnke, Europaparlamentariker för Miljöpartiet. En nationell strategi för textilomställningen Miljöpartiet vill att nästa regering under kommande mandatperiod tar fram en nationell strategi för omställningen till en hållbar textil- och modebransch. Strategin ska arbetas fram tillsammans med aktörer genom hela textilkedjan – från forskning, industri och hantverk till handel, ideella organisationer och konsumenter. På så sätt kan politiken bli mer träffsäker och omfatta hela kedjan. Textilhögskolan i Borås ska enligt Miljöpartiet ha en central roll i arbetet. Partiet vill att högskolans uppdrag förtydligas och breddas så att den får ett särskilt uppdrag att bidra till genomförandet av den nationella textilstrategin. – Regeringen har varit otydliga, oförberedda och bakåtsträvande. När vi bildar regering ska vi i stället kavla upp ärmarna för att ta den guldchans vi nu har att skapa rätt förutsättningar för industrin, stötta de som tänker nytt och sätta stopp för skurkarna, säger Amanda Lind. Miljöpartiet pekar redan nu ut flera områden som bör ingå i strategin. Sverige behöver tydligare mål för textilsektorns klimatpåverkan, resursanvändning och avfall. Miljöpartiet vill bland annat se skarpa mål för de utsläpp som svensk konsumtion ger upphov till, även när utsläppen sker utanför Sveriges gränser. Partiet vill också se tydligare mål för minskad användning av jungfruliga råvaror och ökad cirkularitet. Kläder och andra textilier behöver användas längre. Miljöpartiet vill därför använda skattepolitiken för att göra det enklare och billigare att reparera, återbruka och köpa begagnat. Partiet vill bland annat sänka momsen på reparationer och se över momsen på second hand. Även skattereduktioner som gynnar reparation och återbruk ska utredas. Konsumenter ska inte behöva ta hela ansvaret för att navigera i en ohållbar textilindustri. Miljöpartiet vill driva på för tydligare information om kläders och textiliers miljö- och hälsopåverkan. Märkningen bör bland annat kunna ge information om livslängd, kemikalier, reparerbarhet och spårbarhet genom värdekedjan. Det ska göra det lättare att göra hållbara val – och att välja produkter som kan användas längre. Efterfrågan på återvunnet material behöver öka. Miljöpartiet vill därför införa en kvotplikt som innebär att nyproducerad textil sammantaget ska innehålla minst 20 procent återvunnet material senast 2035. För att ge industrin bättre förutsättningar att ställa om vill partiet också införa ett Återvinningskliv, där staten stöttar investeringar i återvinning och andra resurseffektiva, cirkulära lösningar. Offentlig sektor köper varje år stora mängder textilier. Den köpkraften ska användas för att driva utvecklingen. Miljöpartiet vill att offentlig upphandling i högre grad ska prioritera textilier med: • hållbara leveranskedjor • respekt för mänskliga rättigheter. Second hand-butiker ska inte behöva fungera som ofrivilliga sorteringsstationer för textilier som inte går att sälja vidare. Miljöpartiet vill att producentansvaret ska styra mot mer cirkularitet och återanvändning och mindre textilavfall. Differentierade avgifter ska kunna göra det dyrare att sätta kortlivade och svåråtervunna produkter på marknaden. Det behövs också bättre förutsättningar för storskalig försortering. Försorteringen är en viktig länk mellan insamlingen av textilier och företagens efterfrågan på material med rätt kvalitet och i tillräckliga volymer. Plattformar som Shein och Temu har fått stark kritik för affärsmodeller som möjliggör försäljning av mycket stora mängder billiga produkter på den europeiska marknaden. Miljöpartiet vill skärpa reglerna och säkerställa att globala onlineplattformar tar ansvar för de produkter som säljs via deras tjänster. Myndigheter som Kemikalieinspektionen och Tullverket behöver också tillräckliga resurser för att kontrollera produkter och stoppa varor som bryter mot reglerna. – Det får inte vara framtidens textil- och modeindustri att kläder produceras under dåliga arbetsförhållanden, innehåller farliga ämnen och snabbt går sönder. Sverige har alla förutsättningar att visa att en annan utveckling är möjlig, säger Alice Bah Kuhnke. Miljöpartiet menar att textilomställningen är både en klimat- och miljöfråga och en möjlighet för svensk industri. Med rätt politiska beslut kan Sverige stärka forskning och innovation, skapa nya jobb och ge svenska företag bättre möjligheter att utveckla cirkulära affärsmodeller. – Utsläppen ska ner, gifterna ska bort och framtidens textilindustri ska blomstra här i Sverige, säger Amanda Lind.

Andre vice talman Julia Kronlid (SD) deltog den 26–27 augusti i det årliga nordisk-baltiska talmansmötet som i år ägde rum i Reykjavik, Island. Ukrainas talman Ruslan Stefanchuk var inbjuden som särskild gäst under mötet. Nedre rad från vänster: Litauens talman Juozas Olekas, Ukrainas talman Ruslan Stefanchuk, Islands talman Þórunn Sveinbjarnardóttir, andre vice talman Julia Kronlid. Bakre raden från vänster: Estlands talman Lauri Hussar, Danmarks talman Søren Gade, Lettlands talman Daiga Mieriņa, Finlands talman Jussi Halla-aho. På dagordningen stod diskussioner om det nordisk-baltiska parlamentariska samarbetet, aktuella frågor i respektive parlament, stödet till Ukraina, den transatlantiska relationen, hur användandet av artificiell intelligens påverkar parlamenten och demokratin och åtgärder för att främja jämställdhet i parlamenten och stävja hot och hat mot politiker. Under besöket i Island besökte andre vice talman Julia Kronlid (SD) också nationalparken Thingvellir där det isländska parlamentet grundades år 930, hade möte med Sveriges ambassad och EU-delegationen i Island, den Svensk-isländska handelskammaren och tankesmedjan Vardberg. Nordiskt-baltiskt samarbete Förkortningen NB8 står för nordisk-baltiskt samarbete. Inom det informella nordisk-baltiska talmännens samarbete arrangeras årligen ett gemensamt möte, därutöver genomförs någon gång årligen också ett gemensamt besök till ett annat lands parlament. Talmännen har däremellan löpande informella kontakter i aktuella frågor och möts också i andra sammanhang, till exempel i samband med internationella talmanskonferenser inom de interparlamentariska församlingarnas möten eller andra internationella konferenser. För mer information • Maria Elgstrand, internationell senior rådgivare, telefon 073-806 6421, e-post [email protected] • Karl Lindberg, talmannens pressekreterare, telefon 072-248 61 52, e-post [email protected]

Den 30 augusti–1 september hålls den 35:e parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC) i Lübeck, Schleswig-Holstein, Tyskland. Rubriken för årets konferens är "Youth. Set. Sail. For a Thriving Baltic Sea Region" och konferensens generaldebatt kommer att handla om framtiden för Östersjöregionen. Den parlamentariska Östersjökonferensen är ett forum för politisk dialog mellan parlamentariker i Östersjöregionen och har som syfte att uppmärksamma och driva frågor av betydelse för regionen. Under årets konferens kommer parlamentariker från nationella parlament, regionala parlament och parlamentariska organisationer att delta. Dessutom kommer ministrar, regeringsrepresentanter, ungdomsrepresentanter, experter, observatörer samt inbjudna gäster från Östersjöregionen att delta. Från riksdagens delegation till den parlamentariska Östersjökonferensen deltar ordförande Staffan Eklöf (SD) och vice ordförande Hanna Westerén (S). Värd för mötet är Schleswig-Holstein delstatsparlament, som håller 2025/2026 års presidentskap inom BSPC (Baltic Sea Parliamentary Conference). Ungdomars deltagande och cybersäkerhet på agendan I samband med konferensen kommer en resolution, det vill säga ett gemensamt uttalande, att antas med ett antal rekommendationer riktade till medlemmarnas regeringar. I år kommer det bland annat att handla om ungdomsdeltagande och intergenerationell dialog, demokratisk motståndskraft i en tid av cyber- och informationshot och artificiell intelligens, samt säkerheten i ett hav som utsätts för ett allt större tryck. BSPC har också instiftat en arbetsgrupp som under en tvåårsperiod arbetar med frågor kring stärkandet av cybersäkerhet och motståndskraft mot desinformation för att främja demokrati, vilket är ett av konferensens teman. Ett ungdomsforum kommer också att hållas, där unga från regionen tagit fram ett antal rekommendationer som kommer att presenteras under Östersjökonferensen. I samband med konferensens avslut kommer ordförandeskapet att överlämnas till Island. Ledamöter Ledamöter i BSPC-delegationen som deltar i Östersjökonferensen: • Staffan Eklöf (SD) ordförande • Hanna Westerén (S) vice ordförande Alla ledamöter i delegationen: Ledamöter i riksdagens delegation till BSPC Mer information Östersjökonferensen äger rum en gång per år och samlar parlamentariker från tio nationella parlament, sju regionala parlament och fem interparlamentariska organisationer runt Östersjön. Den första parlamentariska Östersjökonferensen arrangerades i Helsingfors 1991. • Den parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC) • BSPC:s webbplats (engelska) Kontaktperson för media Helena Lundstedt, internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon: 076 861 95 16, e-post: [email protected]

Söndagen 30 augusti håller Moderaternas partiledare och Sveriges statsminister sommartal i Ugglas park i Strängnäs. Tid och plats: 11.45 Öppningsanförande av Jakob Högfeldt, kommunstyrelsens ordförande 11.50 Scensamtal med finansminister Elisabeth Svantesson, justitieminister Gunnar Strömmer och MUF:s ordförande Douglas Thor 12.00 Sommartal av partiledare och statsminister Ulf Kristersson Plats: Ugglas park i Strängnäs Anmälan: För media som önskar bevaka talet och pressträffen på plats krävs föranmälan samt bekräftelse. Anmälan görs till [email protected] senast lördag 29 augusti kl 18.00. Övrig information Pressleg ska kunna uppvisas. På plats finns det möjlighet att tappa ljud och bild.

Mer plats för cykel, gång, kollektivtrafik och grönska i hela Sverige. På en pressträff idag meddelade Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén och Lars Strömgren, trafikborgarråd i Stockholms stad, att partiet vill återinföra stadsmiljöavtalen – en reform som bidrog till fler cyklister och kollektivtrafikresenärer och färre bilresor, men som Tidöregeringen avskaffade. Miljöpartiet vill investera 1,5 miljarder kronor om året i grönare städer. Det innebär totalt 6 miljarder kronor under en mandatperiod till kommuner och regioner som vill bygga ut och förbättra infrastrukturen för gång, cykel och kollektivtrafik. – Vi vill göra det enklare att välja hållbara transporter och samtidigt skapa städer som är grönare, vackrare och härligare att leva i. Därför vill vi återinföra stadsmiljöavtalen och satsa 1,5 miljarder kronor varje år, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet. 6 miljarder för grönare städer En stor majoritet av Sveriges befolkning bor i tätorter. Det är också där möjligheterna att minska utsläppen från transporterna är som störst. När fler kan gå, cykla eller resa kollektivt minskar behovet av biltrafik och stora ytor för bilar. Då kan asfalt i stället ge plats åt träd, planteringar, parker, torg, uteserveringar och mötesplatser. Miljöpartiets satsning innebär att kommuner och regioner i hela Sverige ska kunna få statligt stöd för att bygga ut och förbättra infrastrukturen för gång, cykel och kollektivtrafik. Även stadsgrönska och möblering som skapar nya värden i stadsmiljön ska kunna omfattas, så länge huvudåtgärderna handlar om gång, cykel eller kollektivtrafik. En politik som fungerade Stadsmiljöavtalen infördes av Miljöpartiet i regering 2015. Genom avtalen kunde kommuner och regioner få statligt stöd till investeringar i gång, cykel och kollektivtrafik, mot att de själva genomförde åtgärder för en mer hållbar stadsmiljö. Resultaten var tydliga. Under åtta år beviljades långt över hundra ansökningar från kommuner och regioner i hela landet. Trafikverkets utvärdering visar att stadsmiljöavtalen bidrog till: • 11 000 fler fotgängare per dygn • 47 000 fler cyklister per dygn • 65 000 fler kollektivtrafikresenärer per dygn • 60 000 färre bilresor per dygn • 34 000 ton mindre koldioxidutsläpp per år Trafikverket konstaterade att stadsmiljöavtalen hade bidragit till att snabba på omställningen till ett mer hållbart transportsystem. Trots det valde Tidöregeringen att avskaffa reformen. Nu vill Miljöpartiet återinföra stadsmiljöavtalen – och satsa ännu mer. – Stadsmiljöavtalen var faktiskt en succé. De gav fler som går, cyklar och åker kollektivt och färre bilresor. Nu vill vi ge kommuner och regioner möjlighet att fortsätta den omställningen, säger Daniel Helldén. Satsningen handlar inte bara om att minska utsläppen. Det handlar också om vilken sorts städer vi vill leva i. När fler väljer cykel och kollektivtrafik behöver mindre av stadens yta användas till biltrafik. Det kan ge plats för fler gågator, uteserveringar, parker och mötesplatser. Asfalt kan brytas upp och ersättas av träd, planteringar och annan stadsgrönska. – Klimatomställningen ska inte bara handla om vad vi behöver avstå från. Den ska också skapa en härligare vardag. När fler kan gå, cykla och resa kollektivt får vi plats för mer grönska, mer folkliv och mer attraktiva städer, säger Lars Strömgren, trafikborgarråd i Stockholms stad. Stockholm är ett tydligt exempel på vad långsiktiga investeringar i hållbara transporter kan åstadkomma. Under tre mandatperioder har Miljöpartiet varit med och styrt trafikpolitiken i staden, med investeringar i bland annat cykelvägar, kollektivtrafik och gångstråk. Cyklingen har ökat, biltrafiken i innerstaden minskar och bilägandet är det lägsta på 25 år. Samtidigt finns mycket kvar att göra. Många cykelstråk är trånga under rusningstid och alldeles för många föräldrar tvekar fortfarande inför att låta sina barn cykla till skolan. Människor vill välja cykel och kollektivtrafik. Nu behöver samhället göra det enklare. Tegelbacken i Stockholm är ett konkret exempel på hur en stadsmiljö kan förändras. En plats som länge upplevts som en av Stockholms minst attraktiva har fått mer grönska och bättre förutsättningar för gång, cykel och biltrafik. Nu vill Miljöpartiet att fler kommuner och regioner i hela Sverige ska få möjlighet att göra samma resa. Satsningen på grönare städer är en del av Miljöpartiets bredare politik för att bryta fossilberoendet och göra hållbara transporter enklare och billigare. Miljöpartiet vill bland annat införa ett Sverigekort för under 500 kronor i månaden, som ger möjlighet att resa med kollektiv- och regionaltrafik i hela landet. – Vi vill bygga ett Sverige där det är enkelt att välja hållbart. Det kräver både billigare kollektivtrafik och investeringar i infrastrukturen som gör det möjligt att gå, cykla och resa kollektivt. Med vår satsning kan kommuner och regioner över hela landet bygga grönare, vackrare och mer attraktiva städer, säger Daniel Helldén. 6 miljarder kronor. Fler cykelvägar, bättre kollektivtrafik, mer grönska och mindre asfalt. Det är Miljöpartiets satsning för städer där det är enklare att ta sig fram – och härligare att leva. Fakta: Stadsmiljöavtal Infördes: 2015, under Miljöpartiets tid i regering. Vad var Stadsmiljöavtalen? Ett statligt stöd till kommuner och regioner för att delfinansiera åtgärder som ökar användningen av kollektivtrafik, cykeltrafik och hållbara godstransporter. Hur fungerade stödet? Staten kunde finansiera upp till 50 procent av kostnaden för åtgärderna. För att få stöd behövde kommuner och regioner genomföra motprestationer som bidrog till fler hållbara persontransporter eller ökat bostadsbyggande. Vad hände med stödet? Tidöregeringen avvecklade Stadsmiljöavtalen 2023. Sedan dess har inga nya ansökningar kunnat göras. Miljöpartiets förslag Miljöpartiet vill återinföra och utveckla Stadsmiljöavtalen med 1,5 miljarder kronor per år. Alla kommuner och regioner ska kunna söka stödet. Förändringar jämfört med det tidigare stödet: • Gång inkluderas som ett eget område för stöd. • Hållbara godstransporter tas bort från stödet. • Stadsmiljöförbättringar kopplas tydligare till hållbara trafiklösningar, exempelvis grönområden och möblering som gör stadsmiljön mer attraktiv och välkomnande. • Ansökningsförfarandet och motprestationerna ska utvecklas för att göra stödet enklare att söka och nå fler kommuner.

Svensk sjukvård håller hög medicinsk kvalitet men vården är fortfarande för ojämlik och otillgänglig. Nu presenterar Kristdemokraterna rapporten 21 anledningar att avskaffa regionerna, med argumenten för ett samlat nationellt ansvar för vården. Var du bor ska inte avgöra vilken vård du får, hur länge du behöver vänta eller vilka möjligheter du har att få rätt behandling. Ändå ser det svenska vårdsystemet ut så i dag. Sverige har 21 regioner med ansvar för sjukvården. Det skapar gränser som försvårar möjligheten att använda vårdens samlade kapacitet och bidrar till skillnader för patienter runt om i landet. I den nya rapporten samlar Kristdemokraterna 21 anledningar till att slopa regionerna och låta staten ta ett samlat nationellt ansvar för vården. Bland problemen som lyfts finns den ojämlika vården, de långa vårdköerna och svårigheten att möta framtidens växande vårdbehov. Kristdemokraternas besked är tydligt: Sverige behöver genomföra den största vårdreformen i modern tid. Sverige behöver ett nationellt styre av vården inte 21 olika. Läs hela rapporten: 21 anledningar att avskaffa regionerna. pdf, 355 kB.

Vänsterpartiet lanserar ett nytt ”Ungdomspaket” på totalt cirka 5 miljarder kronor för att förbättra villkoren för studenter, vuxenstuderande och unga i hela landet. Paketet innehåller en rad satsningar, från höjt studiemedel till fri tandvård och billigare kollektivtrafik. Vi måste investera i våra unga och göra det lättare för studerande att klara sina studier. Vi behöver göra allt vi kan och därför stödjer vi även studieförbunden och folkhögskolorna som är fantastiska steg in i vidare utbildning och arbete.”, säger Nooshi Dadgostar, partiledare Vänsterpartiet. Det här innehåller Ungdomspaketet • Höjt studiemedel Bidragsdelen i studiemedlet höjs med 500 kronor i månaden, utöver dagens nivå på 4 120 kronor. Höjningen kostar cirka 1,5 miljarder kronor per år och kommer studenter och vuxenstuderande till godo. • Semestertillägg i studiemedlet För varje 10 veckors studiemedel som beviljas på vårterminen betalas en extra veckas studiebidrag ut i juni. Kostnad: cirka 1 miljard kronor. • Statligt stöd till studentbostäder Vänsterpartiet vill se ett statligt stöd för byggande av studentbostäder, med krav på lägre hyresnivåer. Kostnad: 500 miljoner kronor. • Satsning på folkhögskolan 2 000 extra platser på folkhögskola under 2025–2027, samt ett förstärkt bidrag per årsplats. Kostnad: cirka 400 miljoner kronor. • Stopp för nedskärningar på studieförbunden Medel återinförs för att studieförbunden ska kunna öppna replokaler och verksamhet som stängts under mandatperioden. Kostnad: 500 miljoner kronor. • Höjt statsbidrag till ungdomsorganisationer Statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer höjs med 60 miljoner kronor, till totalt 300 miljoner kronor. • Fri tandvård för unga Den fria tandvården för unga återställs, till en kostnad av cirka 500 miljoner kronor. Vänsterpartiet vill även införa ett högkostnadsskydd inom tandvården där kostnader över 1 400 kronor per 12-månadersperiod subventioneras till 100 procent. • Sverigebiljetten – halverade priser i kollektivtrafiken En gemensam nationell månadsbiljett för all kollektivtrafik i hela landet: 450 kronor för vuxna och 225 kronor för barn, unga, pensionärer och studenter. • Fler jobb för unga En investeringsledd klimatpolitik inom transporter, energi och bostäder, som väntas ge positiva effekter på både ekonomin och arbetsmarknaden för unga. • Ett arbetsförmedling som fungerar Vänsterpartiet vill återupprätta en aktiv arbetsmarknadspolitik, med förmedlingsverksamhet i offentlig regi, mer personal och fler lokala AF-kontor i hela landet. Total kostnad för Ungdomspaketet: cirka 5 miljarder kronor. Foto: Agnes Stuber

Andre vice talman Julia Kronlid deltar den 26-27 augusti i det årliga nordisk-baltiska talmansmötet som i år äger rum i Reykjavik, Island. Ukrainas talman Ruslan Stefanchuk är inbjuden som särskild gäst under mötet. På dagordningen står diskussioner om det nordisk-baltiska parlamentariska samarbetet, aktuella frågor i respektive parlament, stödet till Ukraina, den transatlantiska relationen, hur användandet av artificiell intelligens påverkar parlamenten och demokratin och åtgärder för att främja jämställdhet i parlamenten och stävja hot och hat mot politiker. Nordiskt-baltiskt samarbete Förkortningen NB8 står för nordisk-baltiskt samarbete. Inom det informella nordisk-baltiska talmännens samarbete arrangeras årligen ett gemensamt möte, därutöver genomförs någon gång årligen också ett gemensamt besök till ett annat lands parlament. Talmännen har däremellan löpande informella kontakter i aktuella frågor och möts också i andra sammanhang, till exempel i samband med internationella talmanskonferenser inom de interparlamentariska församlingarnas möten eller andra internationella konferenser. För mer information Maria Elgstrand, internationell senior rådgivare, telefon 073-806 6421, e-post [email protected] Karl Lindberg, talmannens pressekreterare, telefon 072-248 61 52, e-post [email protected]

Tidö har ökat de fossila subventionerna, sänkt reduktionsplikten och monterat ned klimatpolitiken. Resultatet? Utsläppen ökar och Sverige är på väg att missa klimatmålen. Miljöpartiet vill ta ansvar för en snabb och rättvis omställning – med mer järnväg, billigare kollektivtrafik, mer förnybar el och ett Sverige fritt från fossilberoende. Centerpartiets besked om en högerregering med KD gör det ännu viktigare att stå upp för en seriös klimatpolitik. Här är Miljöpartiets svar tydligt: klimatet är inte förhandlingsbart. Vi är garanten för en ambitiös klimatpolitik i en regering som tar klimatet på allvar. Läs hela debattartikeln och varför Sverige behöver en ny klimatkurs: DEBATT: Miljöpartiet säger nej till ”högervriden” regering

Igår nåddes vi av det fruktansvärda beskedet om skoldådet i Fagersta. Sedan dess har mina tankar varit hos alla dem som på något sätt har drabbats. I morse fick vi veta att den avlidna var en 17-årig flicka. En ung människa som hade hela livet framför sig. Hennes vänner beskriver henne som en tjej med drömmar. Drömmar som skulle få växa och förverkligas. I stället slocknade de alldeles för tidigt, på den plats där hon skulle ha fått känna sig trygg, i skolan. Mina tankar går till hennes familj och hennes vänner. Men också till de skadade som vårdas på sjukhus, till eleverna som blev kvar i skolan under dådet och till alla föräldrar som i skräck och oro försökte få kontakt med sina barn. Hela vårt samhälle står med er som har drabbats i denna svåra stund. Jag vill också rikta ett varmt tack till polisen och räddningstjänsten, som gjorde en viktig och oerhört krävande insats. Tack till kyrkan och alla andra som har öppnat sina dörrar för människor som behöver en plats att sörja, prata och söka tröst. Och tack till alla Fagerstabor som har ställt upp för varandra. I en stund som denna visar ni det bästa i vårt samhälle, medmänsklighet, omtanke och solidaritet. Våld får aldrig vara en del av våra skolor. Ingen elev ska behöva gå till skolan och vara rädd för att inte komma hem. Ingen förälder ska behöva undra om deras barn är i säkerhet. Vi får aldrig acceptera att detta blir verklighet. I dag sörjer Fagersta. Men i dag står också hela Sverige tillsammans med Fagersta. Vi glömmer inte den som förlorades. Vi tänker på de skadade. Och vi står sida vid sida med alla dem som nu försöker hitta en väg framåt. Nooshi Dadgostar, partiledare Vänsterpartiet

Idag presenterade Ebba Busch Kristdemokraternas valmanifest. Vår utgångspunkt är att du ska kunna tro på Sverige - att välfärden går att lita på, att familjer får större frihet och bättre ekonomi och att politiken fokuserar på de problem som människor möter i vardagen. Vi baserar vår politik på fyra hörnstenar för ett starkare Sverige: • Vanliga familjer ska vara vinnare • Välfärdens kärna först För familjerna föreslår Kristdemokraterna bland annat en successivt förlängd föräldraförsäkring, höjt barnbidrag till 2 000 kronor, sänkt skatt för hushållen och åtgärder för att skydda barn från skadliga algoritmer i sociala medier och minska skärmtiden. Vi vill också göra det enklare för fler att äga sitt boende genom en ny egnahemsrörelse, samt en stegvis avveckling av reavinstskatten vid bostadsförsäljning. Vården ska bli bättre. Gör vården till ett nationellt ansvar och avveckla därefter dagens 21 olika regioner. Primärvården ska stärkas, vårdköerna kortas och psykiatrin förbättras, bland annat genom en fortbildningsmiljard till primärvården för arbetet med psykisk hälsa och en elevhälsogaranti. Kristdemokraterna vill även förbättra kvinnosjukvården och klimakterievården. Äldre ska kunna känna trygghet och värdighet, bland annat genom en äldreboendegaranti för alla över 85 år. Bygg Sverige starkt Investeringar och företagande är avgörande för Sveriges framtid. Kristdemokraterna är Sveriges motor för att bygga ny kärnkraft, rusta vägar och järnvägar, förenkla tillståndsprocesser och minska regelbördan för företag. Hela Sverige ska kunna växa, med bättre villkor för bland annat jordbruk, skogsbruk och gruvnäring, än vad de har idag. Ta värderingskampen Ett samhälle som står starkt bygger på tillit mellan människor liksom förtroende för myndigheter, rättsväsende, politik och medier. Därför vill vi stärka civilsamhället, fortsätta bekämpa ofrivillig ensamhet, ställa tydligare krav för medborgarskap, stärka totalförsvaret och fortsätta kampen mot organiserad brottslighet och rekryteringen av barn och unga till kriminella nätverk. Kristdemokraterna vill förbjuda burka, niqab och annan ansiktsmaskering i offentliga miljöer, utveckla avdragsrätten för privatpersoner och företag som skänker gåvor till ideella verksamheter och förbjuda parallella rättegångar byggda på hederskultur. Sverige behöver vara ett land där var och en kan nära ett realistiskt hopp om att en bättre morgondag kan gry. Ett land som växer – för att vi rustar samhällsgemenskapen och samhällsbygget. Vi har en Sverigedröm. Vi vill se ett Sverige som gör vardagen enklare, tar ansvar för vården, rustar Sverige för framtiden och förvaltar våra värderingar – det etiska modersmål som har sin grund i kristen etik och den humanism som följt av den. Tro på Sverige.

Den 23 augusti hålls parlamentsval i Kazakstan. Sex svenska riksdagsledamöter ingår i en internationell delegation som observerar valet. I valobservationen den 23 augusti deltar 6 ledamöter från Sveriges riksdag. Deras uppgift är att följa om valet är öppet och att det genomförs på ett korrekt sätt genom att vara på plats i utvalda delar av landet under valdagen. Ledamöterna kommer att observera valtillfället, förseglingen av röstsedlar och rösträkningen i olika vallokaler. De svenska riksdagsledamöterna kommer att observera valet i och kring huvudstaden Astana samt Shymkent. I valobservationen den 23 augusti deltar omkring 100 parlamentariker från 30 länder. Organisationen för säkerhet och samarbete, OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, är en sammanslutning för säkerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa. OSSE arbetar för att förebygga konflikter och skydda mänskliga rättigheter. En central del av verksamheten är att observera parlaments- och presidentval i medlemsstaterna. Från OSSE:s parlamentariska församling deltar: • Helena Vilhelmsson (C) Från Europarådets parlamentariska församling deltar: • Victoria Tiblom (SD) Europarådet är en mellanstatlig organisation som arbetar för att skydda de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen i Europa. Organisationen står bakom Europakonventionen och driver Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, där enskilda individer kan få sina rättigheter prövade. Genom att vara på plats i utvalda delar av landet under valdagen är observatörernas uppgift att följa att valet är öppet och att det genomförs på ett korrekt sätt. Parlamentarikerna observerar valtillfället, förseglingen av röstsedlar och rösträkningen i olika vallokaler. Valobservationen genomförs i samarbete med ODIHR, OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter. ODIHR har observatörer i landet under en längre tid både före och efter valet. Presskonferens i Astana den 24 augusti Den 24 augusti hålls en presskonferens i Astana där ett preliminärt uttalande om valets genomförande presenteras. Uttalandet publiceras på OSSE:s och Europarådets parlamentariska församlingars webbplats. Mer information • Riksdagens parlamentariska församlingar • OSSE:s parlamentariska församling • OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, ODIHR • Europarådets parlamentariska församlings webbplats Kontaktperson för media • Simona de Ciutiis, internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon +46 72 249 60 07, e-post [email protected] • Petra Sjöström, senior internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon +46 072-716 59 25 e-post [email protected]

Klimatet måste få större plats i valrörelsen. Därför ger sig Miljöpartiets EU-parlamentariker Pär Holmgren ut på en gemensam klimatturné tillsammans med Centerpartiets Emma Wiesner. Under fyra debatter runt om i Sverige ska klimatpolitiken stå i centrum – och skillnaderna mellan partiernas lösningar bli tydliga. – Klimatfrågan måste spela större roll i valet. Vi är inte alltid överens om lösningarna, men vi är överens om att klimatmålen ska nås och att tempot måste öka, säger Pär Holmgren. Miljöpartiet går till val med klimatet högt på agendan. Trots att klimatkrisen är vår tids största utmaning riskerar frågan att hamna i skymundan i valrörelsen. Nu vill Miljöpartiet bidra till en saklig och tydlig debatt om hur Sverige och EU kan öka takten i klimatomställningen. Pär Holmgren och Emma Wiesner arbetar båda i Europaparlamentets miljö- och jordbruksutskott. På EU-nivå samarbetar deras partigrupper ofta för att försvara och stärka Europas klimatpolitik. – Vi kan kroka arm när klimatambitionerna behöver försvaras, men vi är samtidigt två olika partier med olika politiska lösningar. Det ska bli roligt att mötas i debatt och visa väljarna vad vi vill göra, säger Pär Holmgren. Fyra debatter – fyra städer Under de sista veckorna före valet besöker klimatturnén fyra städer. Debatterna blir ett tillfälle att både lyfta klimatfrågan och synliggöra skillnaderna mellan Miljöpartiets och Centerpartiets politik. Västerås – tisdag 25 augusti klockan 12.00 på Sigmascenen Örebro – fredag 28 augusti klockan 17.30 på Bergagård Malmö – torsdag 3 september klockan 18.00 på Grand Karlstad – måndag 7 september klockan 16.00 på Universitetet Miljöpartiet vill se en valrörelse där klimatet får den plats frågan förtjänar. Nu höjer vi rösten och tempot för en grönare framtid.

Östersjön befinner sig i ett akut läge. Syrefria och syrefattiga bottnar breder ut sig, fiskbestånden pressas och övergödningen fortsätter att belasta havets ekosystem. Idag presenterade Miljöpartiets språkrör Amanda Lind och EU-parlamentariker Isabella Lövin ett kraftfullt Östersjöpaket för att vända utvecklingen och ge havet en chans att återhämta sig. Östersjön är i mycket dåligt skick och står inför flera allvarliga miljöproblem. Övergödningen har lett till stora områden med döda bottnar, och ytan av döda bottnar har mer än tredubblats sedan 1999. Samtidigt är Östersjön det snabbast uppvärmda havet i världen och drabbas av plastföroreningar och miljögifter. Fiskbestånden har minskat kraftigt, torsken har kollapsat och strömmingen riskerar att gå samma väg. Jordbrukets utsläpp bidrar till övergödningen, samtidigt som vi har gjort oss allt mer beroende av importerad fisk. – Östersjön är ett hav i väldigt dåligt skick. Man kan beskriva situationen i Östersjön som att havet är en multisjuk patient – vars överlevnad inte ens är säker om vi sätter in alla behandlingar vi har och känner till, säger Isabella Lövin, EU-parlamentariker för Miljöpartiet. Enligt aktuell statistik är situationen mycket allvarlig. Preliminära data för 2025 visar att omkring 21 procent av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten är helt syrefria. Ytterligare omkring 13 procent påverkas av syrefattiga förhållanden. Övergödningen är en viktig orsak till syrebristen. – Vi kan inte fortsätta pressa våra egna fiskbestånd, fortsätta göda Östersjön med näringsämnen som läcker från jordbruket och samtidigt göra oss beroende av import av mat och jordbrukets insatsvaror från det land vi själva pekar ut som vårt främsta säkerhetshot. Vi har nått vägs ände, säger Amanda Lind, språkrör för Miljöpartiet. Nu krävs politisk handlingskraft. Ett friskt Östersjön är viktigt både för miljön, livsmedelsförsörjningen, beredskapen och Sveriges säkerhet. Därför vill Miljöpartiet göra räddningen av Östersjön till en huvudprioritering i kommande regeringsförhandlingar. – Den här mandatperioden har varit fyra förlorade år för Östersjön. Nu presenterar vi vårt Östersjöpaket och ger ett tydligt löfte till svenska väljare: att vända den katastrofala utvecklingen i Östersjön, säger Amanda Lind. Ett Östersjöpaket för ett levande hav Miljöpartiets politik består av fyra delar: 1. Freda kustzonen från industrifiske Miljöpartiet vill porta industrifisket från den svenska kvoten och göra Sverige till det första landet i Europa som fredar hela kustzonen ut till 12 sjömil för småskaligt, skonsamt kustfiske och fritidsfiske. Fiskbestånden behöver återhämta sig. Därför ska det totala uttaget minska, samtidigt som fisket styrs mot mat på tallriken i stället för storskaligt industrifiske där fisken blir foder och olja. Sverige ska också uppdatera fiskerilagstiftningen så att god miljöstatus blir ett tydligt mål och så att fiskemöjligheterna i högre grad går till den som fiskar skonsamt och selektivt. 2. Stoppa näringsläckaget Övergödningen måste minska kraftigt. Miljöpartiet vill därför gå från frivilliga åtgärder till bindande krav som minskar läckaget av kväve och fosfor från jordbruket. Samtidigt behövs stöd och rådgivning som gör det möjligt för lantbrukare att ställa om. Miljöpartiet vill bland annat utveckla gårdsspecifika näringsbudgetar efter dansk modell och stärka lokala åtgärdssamordnare, våtmarker och andra åtgärder som minskar läckaget. – Ska Sverige klara att odla mer får det inte ske på Östersjöns bekostnad. Vi behöver bygga upp våra fiskbestånd och samtidigt öka självförsörjningen – utan att öka näringsläckaget till havet, säger Isabella Lövin, EU-parlamentariker för Miljöpartiet. Miljöpartiet vill också stärka arbetet med moderna VA-system och vattenrening genom statlig medfinansiering. 3. Restaurera havet och kustmiljöerna Det räcker inte att stoppa det som förstör. Vi måste också återställa det som redan har gått förlorat. Miljöpartiet vill satsa en havsmiljard årligen på bland annat akvatisk restaurering, övergödning, marint områdesskydd och lokalt havs- och vattenvårdsarbete. Dessutom vill Miljöpartiet investera en restaureringsmiljard för att Sverige ska kunna genomföra EU:s naturrestaureringslag. Lagen innebär bland annat att 20 procent av EU:s land- och havsområden ska omfattas av restaureringsåtgärder till 2030. – Det finns inget business as usual kvar. Ska vi ha ett levande hav i framtiden måste vi både restaurera det som förstörts och sluta med verksamheter som fortsätter att skada ekosystemen, säger Isabella Lövin. 4. Sverige ska återta ledartröjan i EU Östersjön stannar inte vid nationsgränser. Därför behövs ett starkt svenskt ledarskap i EU. Miljöpartiet vill att Sverige driver på för en ambitiös europeisk havslag och bygger en allians av länder som vill höja ambitionerna för havsmiljön. – Inför EU-valet lovade vi att sätta Östersjön högt på dagordningen. Det löftet har vi infriat. Nu är det Sveriges tur, säger Isabella Lövin. Med Isabella Lövin i spetsen har Miljöpartiet drivit på för en starkare europeisk havspolitik. Nu vill partiet höja ambitionerna även i Sverige. 3,3 miljarder mer för hav, vatten och restaurering Östersjöpaketet omfattar satsningar på över 3,3 miljarder kronor, uppdelat på: • En havsmiljömiljard (1,039 mdr kr), mot övergödning och för skydd av vattenmiljöer. • 1 miljard kronor för att genomföra EU:s naturrestaureringslag på land och i hav. • 1,3 miljarder kronor för bland annat modern vattenrening och investeringar i kommunala VA-nät, sanering av förorenade områden, insatser mot PFAS och återvätning av utdikade våtmarker. Miljöpartiets mål är tydligt: Sverige ska gå från passivitet till handling och göra allt som krävs för att Östersjön ska kunna återhämta sig. – När Miljöpartiet sätter press i havsfrågorna, då händer det grejer. Östersjön har inte råd att vänta, säger Amanda Lind. Det är dags att ge Östersjön en chans.