Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Förslag till riksdagsbeslut
- Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap enligt förslaget i tabell A i motionen.
Motivering
Tabell A Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
51 453 048
±0
1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
1 501 512
±0
1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar
27 949 405
±0
1:4
Forskning och teknikutveckling
951 905
±0
1:5
Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten
11 638
±0
1:6
Totalförsvarets plikt- och prövningsverk
351 386
±0
1:7
Officersutbildning m.m.
268 034
±0
1:8
Försvarets radioanstalt
1 927 077
±0
1:9
Totalförsvarets forskningsinstitut
262 457
40 000
1:10
Nämnder m.m.
7 286
±0
1:11
Försvarets materielverk
3 204 537
±0
1:12
Försvarsunderrättelsedomstolen
10 984
±0
1:13
Myndigheten för totalförsvarsanalys
50 000
±0
2:1
Kustbevakningen
1 488 971
25 000
2:2
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor
506 850
±0
2:3
Ersättning för räddningstjänst m.m.
27 580
±0
2:4
Krisberedskap
1 380 608
1 000 000
2:5
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal
426 671
±0
2:6
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
1 480 372
750 000
2:7
Statens haverikommission
49 611
±0
2:8
Myndigheten för psykologiskt försvar
124 066
±0
2:9
Rakel Generation 2
62 694
±0
3:1
Strålsäkerhetsmyndigheten
456 238
±0
Summa
93 952 930
1 815 000
Höjda anslag till försvaret
Försvarsmakten har angett att de kan nå 2 % av BNP senast 2028, och Miljöpartiet ser ingen anledning att ifrågasätta det. Alla delar behövs för ett starkare försvar och det som är viktigast nu är att fokusera på uthållighet över tid och att vår försvarsförmåga generellt höjs. De anslag som nu riktas till det militära försvaret är nödvändiga för att alla försvarsgrenar ska förstärkas. Det är viktigt att vi har balans i totalförsvaret som mål, alltså att upprustning av det civila försvaret nu också blir prioriterat på ett annat sätt än det varit under alltför lång tid. Till skillnad från regeringens förslag vill Miljöpartiet se en större satsning på det civila försvaret och krisberedskapen.
Ett stärkt civilförsvar
Ett väl fungerande militärt försvar är helt avhängigt ett väl fungerande civilt försvar och därför behöver det tillföras både mer medel och mer personal till det civila försvaret. Ett starkt civilförsvar ökar motståndskraften och möjligheten att stötta det militära försvaret. Vi vill satsa mer på att bygga upp en stark motståndskraft mot väpnade angrepp såväl som mot pandemier, effekterna av klimatförändringarna och naturkatastrofer. Vi vill också stärka kustbevakningen, bland annat för att kunna genomföra en effektiv miljöbevakning vid situationer liknande Nordstreamläckan.
Som en del i att förstärka det civila försvaret vill vi införa en civil tjänstgöring som kompletterar den militära värnplikten. Det är en civil värnplikt som är inriktad på att stärka samhället i händelse av en kris, vilket kan gälla allt från skogsbränder och större olyckor till att stärka vården under en pandemi.
Krisberedskap
I en föränderlig värld behöver samhället ha beredskap för en rad olika händelser. Vi vet inte när eller var effekterna av klimatförändringarna slår till, eller om naturkatastrofer eller pandemier inträffar, men vi behöver vara beredda att möta dem när så sker. Under en längre tid har beredskapen i Sverige monterats ned till förmån för slimmade just-in-time-leveranser och snabb lageromsättning, och konsekvenserna blev förödande när det nya coronaviruset nådde Sverige. Det vi vill ska stå starkt i en kris måste byggas starkt i vardagen.
Vi behöver ha en beredskap för katastrofer i klimatförändringarnas spår, pandemier och andra tänkbara händelser samt en organisering som klarar oväntade händelser. Lagerhållning av kritiska varor, sjukvårdsmateriel bland annat, måste byggas upp igen. För att kunna hålla tillräckligt flexibla och omfattande lager behöver ansvaret för lagerhållningen ligga på nationell nivå och näringslivet behöver involveras. Beredskapsavgifterna behöver ökas så att resurser kan avsättas för att göra internet robustare genom offentlig-privat samverkan mellan bredbandsleverantörerna och Post- och telestyrelsen.
