Larry Söder

Herr talman! Dessa frågor är väldigt centrala för många partier. Jag tror att vi har mycket hjärta i sådana frågor. Jag tror att vi kan finna varandra på många olika sätt i Centerpartiet och i Kristdemokraterna.

När det gäller juridiskt ombud har vi samma ingång, det vill säga att vi tycker att det vore bra att stärka barnens situation i domstolsförfarandena. Hur det sedan ska gå till kan man föra en diskussion om. Det som jag tycker att regeringen har gjort bra i detta är att man faktiskt har fört en dialog. Alla partier har varit inbjudna till en dialog om detta. Om man sedan kommer att ha en sådan innan man tillsätter utredningen vågar jag inte svara på, men i den dialog som fördes var det både politiska partier och ideella organisationer som var med och diskuterade hur man kan göra detta på bästa sätt – om det ska ske genom rättsligt biträde eller på annat sätt. Företrädare för både domstolsdelarna och ideella organisationer var med där. Jag tycker faktiskt att man har uppfyllt detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Familjerätt

Sedan kan man givetvis bli bättre och kanske ha mer dialog. Regeringen får svara på vad man tycker där. Regeringen har ju fått ett underlag för att gå vidare med en utredning. Sedan, när utredningen är färdig, finns det en möjlighet att ha en förnyad diskussion om det som utredningen säger.

Utredningen ska ju kunna ge svar på vilka fördelar och nackdelar som finns med att ha rättsligt biträde och om det finns andra vägar att gå. Då kan vi ha en dialog mellan partierna.

Jag tror att det bästa för barnen faktiskt är att ha en stor och bred samsyn om detta när vi fattar beslutet i slutändan. Men jag tycker att regeringen har bjudit till och att man så gott man kan försöker föra en dialog med alla partier i riksdagen.

Herr talman! Först yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Att bli förälder är det bästa och det jobbigaste man är med om i sitt liv. Man får vara med om kanske de lyckligaste stunderna i livet men även de mest jobbiga. De känslor man har för sina barn är inget annat likt, och man känner allt som barnen känner. Att få vara med om ens barns framsteg är en obeskrivlig lycka. Att se ens barn ha det svårt av olika orsaker kan vara det jobbigaste, och det är inte alltid något man kan göra någonting åt. Dock är man alltid förälder.

Hemmet och familjen borde vara den trygga borgen för varje barn. Men vad är egentligen föräldrarnas uppgift? Jag tycker att det är att skapa en trygghet för barnen, att vara en vägvisare framåt i livet och kanske se till att barnet inte gör de största misstag som man själv har gjort och att försöka visa dem den rätta vägen.

Alla barn har rätt till trygga föräldrar. Föräldrar och vårdnadshavare är för mig vuxna personer som värnar om barnens bästa hela livet. Det är inte valbart. Men tyvärr ser det inte alltid ut så. Det är därför som vi i politiken behöver skapa ramar, stöd och gränser för föräldraskapet och också stödja de barn som behöver det.

Jag kan konstatera att en del av de motioner som vi behandlar i dag visar på det som jag sa redan 2021. I debatten 2021 om propositionen Moderna regler för bekräftelse av föräldraskap och faderskapsundersökningar för att åstadkomma könsneutral föräldraskapsprespresumtion sa jag:

”Det pågår ett antal utredningar, och en utredning som heter En föräldraskapsrättslig lagstiftning för alla ska vara klar den 21 juni 2022. Jag tror att den kommer att göra att vi får ta nya beslut och även kanske ändra de beslut som vi fattar i och med denna proposition i dag. I mitt tycke hade det varit bättre att vänta så att man fick en helhetsbild och sedan fatta beslut om alla förändringar i ett beslut. Nu lappar och lagar vi i en lagstiftning som i övrigt måste moderniseras.”

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Familjerätt

Det vi kristdemokrater såg då var att vi borde begränsa möjligheten att häva vissa presumerade föräldraskap utifrån barnens situation, för att barnen måste känna sig trygga i vilka vuxna som är de närmaste och att de inte är utbytbara hur som helst. Det vi ser nu är en önskan att se över lagen från flera partier – det tas upp under punkt 9 i betänkandet – från Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Vi behöver utredningen från 2022 som grund och ändra lagstiftningen så att den hänger mer ihop. Det är bra att vi är flera partier som tycker likadant och kan argumentera för vägen framåt.

En motion som oppositionen samlat står bakom gäller rättsligt biträde för barn vid vårdnadsmål. Det är en fråga som vi har diskuterat vid ett flertal tillfällen i alla partier. Det är en fråga som vi kristdemokrater tar på största allvar, och diskussionen kommer att fortgå länge, tror jag. Regeringen kommer att tillsätta en utredning under våren som denna fråga kanske är en del av. Vi hoppas att vi kan få en inblick i både fördelar och nackdelar och också i hur man kan gå framåt.

Målet är klart: Vi vill stärka barnen i den situation som det handlar om. Jag är övertygad om att alla partier vill barnens bästa, att de ska få en tryggare tillvaro och känna sig trygga under hela uppväxten. Och om barnen råkar ut för något ska samhället faktiskt kunna skydda, stärka och stödja dem, även om det är mot föräldrarna.

Herr talman! Vi som nation genomför en klimatomställning där vi behöver elektrifiera vår transportsektor och vår industri. Leveranssäker el och ett effektivt elsystem kommer att vara avgörande, och alla fossilfria kraftslag kommer att behövas.

Elektrifieringen är själva nyckeln för att stärka vår konkurrenskraft och vår försörjningstrygghet och för att fasa ut fossila bränslen för klimatomställningen. Utfasning av dyra, importerade fossila bränslen minskar vår sårbarhet för höga energipriser och för störningar i ett känsligt omvärldsläge. Det är en underdrift att säga att mer forskning på energiområdet är nödvändigt för att genomföra denna omställning så snabbt och effektivt som möjligt.

Ökade satsningar på energiforskning är en absolut nödvändighet. I december överlämnade därför regeringen propositionen Forskning och innovation på energiområdet för försörjningstrygghet, konkurrenskraft och klimatomställning, och riksdagen beslutade samtidigt att höja anslaget till energiforskning för 2025 till 1,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med ungefär 200 miljoner kronor.

Den energipolitiska inriktningen fokuserar på att öka elproduktionen, stabilisera energipriserna och samtidigt möjliggöra en effektiv klimatomställning. Mer fossilfri el där och när den behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning och innovation på energiområdet för försörjningstrygghet, konkurrenskraft och klimatomställning

Det är nu viktigt att energiforskningens inriktning ligger i linje med denna politik. Den forskning som finansieras behöver bidra mer till de energi- och klimatpolitiska målen och utbyggnaden av elproduktion. Regeringen föreslog därför att forskningen ska fokusera på fem prioriterade områden: ett resilient och robust energisystem, välfungerande energimarknader mot fördubblad elanvändning, kompetensförsörjning och kompetensutveckling, ökat nyttiggörande av forskning och innovation i samhället samt prioriterade värdekedjor för elektrifiering – kärnkraft, batterier och vätgas.

En särskild satsning på forskning och innovation på kärnkraftsområdet prioriteras eftersom detta helt enkelt har varit eftersatt i Sverige tidigare. Därför har regeringen avsatt 600 miljoner kronor till kärnkraftsforskning under perioden 2025–2028.

Framsteg inom energiforskningen är vår hävstång in i framtiden och till en snabb klimatomställning. Sverige behöver inte bara ligga i framkant inom energiforskningen utan även ha förmågan att implementera ny kunskap fort. Vi befinner oss i en nybyggarera, och det är av största vikt att vi förhåller oss flexibla till forskningens framsteg.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 13 mars.)

Herr talman! Jag kan svara på Birger Lahtis fråga om varför elområde 3 och 4 har höga priser. Det beror på att Birger Lahtis parti har varit med och lagt ned kärnkraften, till exempel från det kraftverk som ligger ganska nära mitt hem, Ringhals.

Vi har höga elpriser just för att man har lagt ned kärnkraften. Jag blir väldigt förvånad över att man inte ser den utvecklingen. Och så tror man att man ska kunna lösa detta genom något som bara fungerar när det är sol ute och när det är vind ute!

Nej, vi behöver baskraft i Sverige, och om man kommer från norra Sverige vet man vad baskraft handlar om. Det är vattenkraft som finns där, väldigt mycket vattenkraft! Men Birger Lahtis parti vill ju dra bort också baskraften, det vill säga småskalig vattenkraft. Det är otroligt konstigt om man nu vill värna den svenska kostnaden för el. I så fall borde man värna både småskalig vattenkraft och den vattenkraft som finns i norr. Men man vill i stället lägga ned småskalig vattenkraft, och man lägger ned kärnkraft, alltså den baskraft vi har i Sverige. Det är den som kan göra så att företag kan drivas och utvecklas och vi kan ha fler boende i Sverige.

Elmarknadsfrågor

Jag kan inte förstå hur man kan komma fram till att det är elområdena som är det guldägg man ska lösa det här problemet med. Det måste finnas andra lösningar. Man ser framtiden i historien; vi ser hur den förra regeringen hanterade detta. Nu har vi en ny regering, som har andra lösningar.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 13 mars.)

Herr talman! Jag ska svara Birger Lahti på detta sätt. Hur tror Birger Lahti att medborgaren tar det när Birger Lahti säger att vi har ett överskott av energi i Sverige och att det fungerar alldeles utmärkt, samtidigt som man får betala flera kronor per kilowattimme hemma? Det gäller i rådande situation under till exempel kvällstimmarna. Jag tror inte att en medborgare blir speciellt glad över det.

Jag tror att en medborgare blir glad över om vi ser till att vi har ett system som fungerar som baskraft, det vill säga att man kan leverera den energi som medborgaren behöver till ett rimligt pris. Jag tror inte att ens Birger Lahti tycker att ett rimligt pris är ett par, tre eller fyra kronor.

Jag ska säga att Birger Lahtis politik gjorde mig väldigt glad i helgen. Då fick jag 6 öre för varje kilowattimme som jag laddade på min elbil. Det är Birger Lahtis politik.

Jag vill fråga Birger Lahti: Hur många av vindkraftsparkerna som finns i Sverige går med plus? Birger Lahti har hela tiden i denna talarstol talat om att det är så energieffektivt och billigt med vindkraft. Jag vill därför fråga Birger Lahti: Vilka vindkraftsparker i Sverige går med plus? Såvitt jag vet är det ingen.

Herr talman! Rickard Nordins frågor är relevanta. Jordbruket behövs i Sverige i de tider som vi är i nu. Vi behöver bönder som kan lita på att staten levererar och betalar ersättning för de delarna.

Jag ska ärligt säga att jag inte är insatt i denna del. Jag vet inte vad förutsättningarna är för att man säger nej till det över huvud taget. Jag tycker att det är ganska viktigt att en bonde eller någon annan som avstår en del av sin egen mark för att samhällsnyttiga grejer ska finnas också måste få en rimlig ersättning.

Det gäller inte bara elledningar. Det gäller också andra delar, till exempel om man ställer vindkraftverk på marken eller drar ledningar fram till vindkraftverken.

Jag blir svaret skyldig. Jag återkommer gärna till det. Men jag har egentligen från början samma inställning som Rickard Nordin.

Herr talman! För att få till en stabil och välanpassad elmarknad behövs det olika typer av fossilfria kraftslag som bidrar med olika nyttor. Svenska folket har på senare år fått bekanta sig med termen ”baskraft”. Baskraften utgörs kort och gott av kraftslag med stabil och planerbar energiproduktion, såsom vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme, och är nödvändig för att balansera elnätet när de väderberoende kraftslagen inte levererar.

Jag menar att man med en god intention att rädda klimatet sprang fram förhastat med en energipolitisk omställning som var helt kontraproduktiv och fick oönskade resultat. Klimatet och de svenska hushållens plånböcker har fått känna på konsekvenserna av dessa missriktade energipolitiska åtgärder.

Stabil kärnkraft monterades ned och ersattes av väderberoende vind och solkraft, och Sverige har av den anledningen fått importera fossil el när vinden inte blåser. Man borde i stället ha haft is i magen och inte genomfört nedläggningar förrän alternativen fanns på plats. Man borde exempelvis ha inväntat utvecklingen av kostnadseffektiva lagringsmöjligheter.

Jag menar att Sverige har slängts tillbaka flera år i tiden när tidigare regeringar förtidspensionerade delar av den baskraft vi hade. Nu måste vi bygga upp den igen. Det kommer att ta tid. Men om vi är metodiska kommer vi dit så snabbt och så säkert som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Nu ligger en stabil fast kurs för den svenska energipolitiken. De närmaste åren bygger vi ut och rustar upp Sveriges elsystem med mer sans, balans och handlingskraft framför tomma ord och symbolpolitiska lösningar.

En väl utformad och balanserad elmarknad är avgörande för att hela elsystemet ska fungera. El ska kunna köpas och säljas till rimliga priser, och elen ska finnas där och när du behöver den.

Den svenska elmarknaden är integrerad med och konkurrerar på den europeiska elmarknaden, och så ska det vara. Den regleras på EU-nivå, men ansvaret för hur det implementeras i Sverige ligger på våra myndigheter och regeringen.

Elmarknaden har under en längre tid varit i behov av en översyn. Äntligen är Elmarknadsutredningen i full gång och presenteras i april i år.

Den särskilda utredaren har fått i uppdrag att analysera och föreslå hur den svenska elmarknaden kan öka leveranssäkerheten och robustheten, skapa långsiktiga planeringsförutsättningar samt ge fossilfria kraftslag och flexibla resurser marknadsmässig ersättning för de nyttor som de bidrar med. Det ser vi kristdemokrater fram emot.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ersättningsrätt samt insolvens- och utsökningsrätt

Fru talman! För oss kristdemokrater är målet tydligt: Vi vill ha ett samhälle där den som har hamnat i ekonomiska svårigheter får stöd att ta sig tillbaka. Vi tror på en rättvis och medmänsklig skuldrätt där människor inte låses fast i livslånga skulder men där den som lånat ut pengar också får rätt till ersättning. Vi ska ha ett Sverige där ansvar och medmänsklighet går hand i hand, där vi hjälper människor att resa sig men också ser till att ekonomin fungerar rättvist för alla.

I ett rättvist samhälle måste vi ha ett system som balanserar individens frihet med det ansvar vi har gentemot varandra. Insolvens- och utsökningsrätten menar jag är en viktig del av detta system. Den avgör hur vi hanterar situationer där människor eller företag inte kan betala sina skulder och hur vi samtidigt skyddar både den som är skuldsatt och den som har rätt till betalning.

För oss kristdemokrater är det en självklarhet att ekonomiska svårigheter inte får bli en livstidsdom. Vi vill ha ett system som hjälper människor att ta sig ur skuldfällor och komma tillbaka till ett självständigt och värdigt liv. Samtidigt måste rättssystemet vara rättvist och effektivt för att säkerställa att fordringsägare får den ersättning de har rätt till.

Konsumentskyddet måste stärkas så att man inte hamnar i ekonomiska skuldfällor i onödan eller för att man inte kan överblicka de kostnader som skulderna medför.

Det är inte helt nödvändigt, menar vi, att ta sms-lån på natten. De går troligen inte till någon bra investering vid den tiden på dygnet. Det gäller även blankolån som har väldigt höga räntor och avgifter, vilket gör att den enskilde har svårt att betala av själva skulden utan bara betalar ränta år efter år.

Ett kinesiskt ordspråk säger: Att ta ett lån är lätt; att betala tillbaka är svårt. Jag önskar ibland att det vägde mer jämnt mellan de vågskålarna, det vill säga att det var lite svårare att ta ett lån men också lite lättare att betala tillbaka.

Vi måste från statligt håll försöka uppmuntra människor att göra rätt val i den djungel av låneerbjudanden och möjligheter som finns i dag.

Regeringen har inriktat sig på att minska ränteavdraget på blankolån för att ränteavdraget på blankolån ska tas bort helt under 2026. Blankolån är de facto lån som inte har någon säkerhet och därmed utgör en högre risk för den enskilde. Jag tycker att det är rätt av regeringen att inrikta sig på dessa lån, men i en övergångsperiod bör vi vara medvetna om att det blir svårt för den enskilde.

Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har skrivit i sina motioner att de vill ha en slutlig preskription. Det har även vi kristdemokrater framfört tidigare. Vi tycker att det ska finnas en slutlig preskription efter 15 år. Då menar vi att den enskilde har gjort vad den kan för att återbetala. Någonstans måste den enskilde få möjlighet att bygga sitt liv, och fordringsägarna måste få möjlighet att gå vidare.

Samtidigt anser vi att man bör göra omvänt när man betalar till Kronofogden och betala först på skulden och sedan på räntan - inte tvärtom, vilket i princip är fallet nu, eftersom många inte orkar betala mer än räntan och därmed är kvar i skuldfällan år efter år.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Även om debatten inte förs i Malmö kommunfullmäktige är Malmö en del av Sverige.

(MALCOLM MOMODOU JALLOW (V): Tack!)

Jag förväntar mig att man även kan diskutera Malmö i talarstolarna.

Ja, vi vill att fler ska äga sin egen bostad, även Malmöbor. Därför kämpar vi för att man ska ha bospar. Därför kämpar vi också för att man ska ha startlån. Varför vill vi då detta? Jo, vi tror att du långsiktigt faktiskt tjänar på det rent ekonomiskt som person. Det är då du själv som får ta del av värdeutvecklingen, inte en annan fastighetsägare. När du lyckas betala av en del av ditt lån får du sänkta kostnader - inte höjda kostnader som en fastighetsägare ålägger dig. Du får en tryggare tillvaro. Du har din egen täppa. Du bestämmer själv hur du hanterar det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Vi tror att detta är bra för den enskilde svensk som har möjlighet till det. Vi vill göra så att fler kan ta det steget - genom bospar, genom startlån och på andra sätt. Om det genomförs tror vi att det faktiskt kommer att finnas hyresrätter som blir lediga för människor som vill bo i sådana. Det kanske inte är så att vi bara ska bygga hyresrätter. Om vi bygger småhus och bostadsrätter kommer hyresrätter att bli lediga för dem som vill bo där och som inte vill äga sin egen bostad. Ja, det finns människor som inte vill det. De vill ha service. De vill att någon kommer och städar deras trappa och klipper deras gräsmatta. De vill ha den möjligheten, och då ska de kunna ha det så i Sverige. Det är ett fritt val. Men vi kan inte utestänga människor från en möjlighet att bo ekonomiskt, ekologiskt och socialt bäst genom att säga: Nej, du har inga pengar på banken, så du kan inte göra någonting. Vi måste i stället underlätta för dem. Det är vår politik.

Kommunen är inte bäst på att sköta ditt boende. Det är du själv som är det. Det är kristdemokratisk politik.

Herr talman! Malcolm Momodou Jallow lyssnade över huvud taget inte på vad jag sa i mitt anförande. Jag pratade om tomträttsavgälden i Malmö stad, där Malcolm Momodou Jallow suttit i fullmäktige. Mellan 2018 och 2022 ökade man dessa intäkter till kommunen med 40 miljoner kronor - 30 procent. Vi vet vilka som betalar detta. Det är medborgarna i Malmö stad. De kanske blir tvungna att sälja sin bostadsrätt för att de inte har råd att betala Malmö stads ökning.

Jag kan se att vi behöver bygga fler bostäder. Men jag är inte säker på att det är Malmö stad som är bäst på att förvalta människors pengar. Det tror jag att den enskilde är. Höjer man tomträttsavgälden med 30 procent har man gjort sig en otjänst, för de människorna kommer inte att kunna göra någonting annat. De har inte råd med någonting annat. De människorna måste hitta sig en hyresrätt i stället - som inte finns, för man höjer inte hyrorna tillräckligt mycket för att kunna finansiera en ny fastighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Svara på detta, Malcolm Momodou Jallow! Varför höjer Malmö stad tomträttsavgälden med 30 procent under fyra år? Sedan förväntar man sig att någon annan vill bygga någon fastighet där. Jag tror inte att Malmö stad ska äga någon mark över huvud taget. Det kanske är bättre att marknaden gör det.

(TALMANNEN: Jag skulle vilja påminna om att denna debatt inte försiggår i Malmö kommunfullmäktige.)

Herr talman! Vi debatterar nu en fråga som påverkar väldigt många i Sverige: rätten till vår egendom och äganderättens betydelse i samhället.

Fastighetsrätten är en grundpelare i ett tryggt och väl fungerande samhälle. För oss kristdemokrater är det självklart att denna rätt ska värnas och respekteras. Vi ser äganderätten som en central del av friheten och tryggheten i vårt land. När människor äger sin mark eller sin bostad skapas stabilitet, långsiktighet och ansvarstagande. Därför motsätter vi oss förslag som försvagar eller hotar den enskildes rätt att äga och bruka sin egendom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

När äganderätten försvagas kan det leda till minskade investeringar i fastigheter, jordbruk och näringsliv eller för den delen i medborgares fastigheter. Företag och privatpersoner tvekar att utveckla sin egendom om de inte kan vara säkra på att få behålla frukterna av sin investering. Det hämmar både tillväxt och innovation och skapar oro bland medborgarna.

Samtidigt anser vi att fastighetsrätten måste balanseras med ett ansvar gentemot samhället. Markanvändning ska ske på ett hållbart sätt, och staten ska inte i onödan lägga sig i hur privatpersoner eller företag förvaltar sin egendom.

Vi vill stärka möjligheterna för fler att äga sin bostad. Sju av tio vill äga sin egen bostad och skapa en frihet och stabilitet i sin vardag som andra boendeformer inte kan skapa. Genom att förenkla byggregler, sänka kostnader för byggnationer och skapa fler småhusområden kan vi ge fler människor chansen att bygga sin framtid på en trygg grund.

En viktig del i detta är Lantmäteriets verksamhet med avstyckning av tomter och liknande. Detta måste fungera på ett effektivt sätt och till kostnader som inte hämmar människor att använda Lantmäteriets tjänster. Som vi alla vet är det kanske inte riktigt som vi önskar i dag. Handläggningstiderna är långa, kostnaderna är dyra och uppräkningen för kostnaderna är stor. Givetvis är ingen av oss glad över det.

Jag tror ändå att digitalisering är en del av lösningen på detta. Regeringen jobbar med digitaliseringen. Men man behöver också effektivisera och reformera verksamheten för att det ska bli så effektivt och bra som möjligt.

Kristdemokraterna står för en politik där fastighetsrätten respekteras, där frihet och ansvar går hand i hand och där den som äger sitt hem också får behålla makten över hemmet. Det är så vi bygger ett tryggt, stabilt och hållbart samhälle.

Kristdemokraterna är kritiska till systemet med tomträtt och anser att det skapar osäkerhet för privatpersoner. Eftersom tomträttsavgälden höjs med jämna mellanrum, ofta kraftigt, skapas en ekonomisk osäkerhet för hushållen. Detta kan leda till plötsligt ökade boendekostnader.

Vi kristdemokrater kan sympatisera med SD:s motion om en översyn av tomträttssystemet, med syfte att det borde bli mer förutsägbart när det gäller kostnadsökningar men även rätten att köpa loss själva tomträtten. Vi tror att tomträtten kan vara ett bra instrument i framtiden om den reformeras, men inte som den är i dag.

Kristdemokraterna vill underlätta på alla sätt för att främja äganderätt och anser att det är ekonomiskt, ekologiskt och socialt bäst för den enskilde. Men tomträtten kan vara ett bra komplement om man moderniserar förutsättningarna, så att det blir mer förutsägbart och så att utköp är reglerat.

Det är alltid spännande att komma in i debatten lite senare, särskilt efter Vänsterpartiet. Jag uppfattade det som att Vänsterpartiet sa i talarstolen att fastighetsägarna tillåts höja hyrorna till orimliga priser för hyrestagarna.

Såvitt jag vet har vi ett system i Sverige där Hyresgästföreningen i princip är den som förhandlar med fastighetsägarna om hyrorna. Jag kan dock hålla med Vänsterpartiet om en sak; hyrorna är sådana att vi inte får nya hyresrätter i Sverige. Det finns inga fastighetsägare som kan bygga nya hyresrätter i dag, på grund av att de inte kan finansiera verksamheten med de hyror som faktiskt sätts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Sedan uppfattade jag att Vänsterpartiet sa på det här sättet: Långsiktigt är det bäst att kommunerna äger så mycket mark som möjligt och avstår från att sälja mark. Egentligen blir man ganska konfunderad - varför skulle det vara bäst? Är inte fastighetsägarna och byggbranschen bäst på att bygga fastigheter? Kommunerna ska väl se till att det blir bostäder?

Men lite senare i anförandet förstod jag att det var tomträtter ledamoten var ute efter; man ska kunna tjäna pengar på hyresgästerna. Mellan 2018 och 2022 ökade tomträttsintäkterna för Malmö kommun med 40 miljoner - 30 procent. Jag tror inte att det går att hitta så många privata fastighetsägare som lyckades skramla ihop 30 procents höjning på de fyra åren när det gäller hyresintäkter.

Jag är inte så säker på att kommunerna alltid är de bästa hyresvärdarna. Jag tror att även den privata marknaden klarar av detta. Jag tror också att man ska låta marknaden vara marknad. Kommunen är bäst på att sköta skola, vård och omsorg, inte bostäder.

Fru talman! Det är inte ofta man kan säga det, men jag håller med om ganska mycket av vad Markus Kallifatides säger, det vill säga att det är viktigt att ha en långsiktighet i spelreglerna för företag, att riksdagen i stort är enig om de förändringar som görs och att det inte ska bero på vilken regering som sitter, utan man ska kunna debattera och diskutera sig fram till detta. Jag tror att det är bra för företag att veta vad som gäller, alldeles oavsett vilken regering som sitter vid makten.

Det som jag tycker är viktigt är att det ska vara enkelt att driva företag. Det ska vara ändamålsenligt att driva företag. Regelbördan måste vara enkel att bära för en enskild företagare. Reglerna ska utformas utifrån de småföretagare som finns, inte utifrån de stora bolagen. Det är svårare för de små företagen att hantera alla regler som vi lägger på dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt

Vi är duktiga på att lägga på företagen regler. Nästan alla saker vi kommer på innebär en regelbörda för företag. Vi glömmer ibland att ta bort det som finns och som kanske är onödigt, och så läggs det på mer och mer. Det är inte bara Sverige som är duktigt på att lägga på regelbördor, utan EU är också väldigt duktigt på det. Sammantaget blir det ganska hårt för ett företag.

I betänkandet, som är ett motionsbetänkande, finns 26 stycken yrkanden. Jag kan konstatera att det finns två delar som det är mest diskussion om. Den ena är Bolagsverkets förebyggande roll, som det finns motioner och yrkanden om.

Jag kan hålla med om att Bolagsverket ska ha en förebyggande roll. De måste se till att deras register är up-to-date, att där inte finns människor som inte ska vara där och att de som registreras som bolagsägare eller styrelseledamöter har möjlighet att driva de bolag som finns där på ett ändamålsenligt sätt.

Jag kan konstatera att det redan görs ett arbete gällande detta, så jag tycker inte alls att det är konstigt att vi avstyrker motionerna. Detta beror inte på att vi har en annan uppfattning utan på att det pågår ett arbete. Jag tror att alla partier på ett eller annat sätt har samma inriktning i detta, och det tycker vi är bra.

Kontrollåtgärderna från myndigheter har blivit bättre och bättre. De som är bäst på detta är Skatteverket, som ser till att deras register är bra och också hjälper företagare att redovisa på rätt sätt. Jag tycker att det är ett bra exempel, men jag tror att Bolagsverket kan bli lika bra eller ännu bättre om vi ger dem tid och möjlighet.

När det gäller näringsförbud tror jag också att vi är ganska överens. Det är klart att de människor som bedriver företagsverksamhet på ett oseriöst sätt inte ska driva företag i Sverige. Detta ska kunna hanteras förebyggande. När Bolagsverket får in en förfrågan om att sätta en person som inte driver bolag på ett seriöst sätt i en styrelse ska man alltså på ett förebyggande sätt kunna säga: Nej tack, det är inte aktuellt att ni ska sitta i den bolagsstyrelsen.

Samtidigt ska näringsförbud kunna ges för fler delar. Vi vet att brottslig verksamhet kan bedrivas systematiskt. Jag tror att det är bra att vi som stat är medvetna om att detta kan ske och att vi inte är naiva, det vill säga tror att alla kan driva företag tills motsatsen är bevisad. En del är inte lämpliga.

Det pratas också om bolagsmålvakter, och där tror jag att vi har mycket att göra. Vi är naiva ibland och tror att bolaget har ett syfte och att alla som sätter sig i styrelsen har samma syfte. Jag tror att vi borde stärka även den delen och jobba mycket med det.

En motion från en av mina partikamrater som tyvärr inte har förts vidare handlar om stiftelselagen. I kommuner stöter vi på många olika sätt på stiftelser vars ändamål över huvud taget inte är möjliga att uppnå i dag. De får slåss med näbbar och klor för att stiftelserna ska kunna användas på ett bra sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt

Det man vill är att modernisera stiftelselagen så att stiftelser kan användas på ett sätt som är bra för samhället i dag eller också upplösas. Det är svårt att upplösa en stiftelse i dag. Jag tycker att det är en god idé, men jag tror att Regeringskansliet kan ta initiativ om de tycker att det behövs just nu.

Med de orden yrkar jag bifall till utskottets förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning

Fru talman! Regeringens mål för bostadspolitiken är en långsiktig och väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Detta vill man göra genom att korta ledtider, bygga effektivare och ta bort onödigt regelkrångel som stoppar bostadsbyggandet. Man ska möta behoven också för de svaga på bostadsmarknaden.

Jag menar att många av de förslag som finns här gör att vi sätter lite mer press på kommunerna. Man ska göra en handlingsplan - inte bara en strategi utan en handlingsplan - för hur man ska möta det behov av bostäder som finns i kommunen.

Det finns en förtursprincip. Man kan använda den lite vidare om man vill, utifrån de behov som finns i den kommun man är. Det betyder inte att man inte ska förmedla bostäder efter kötid som en princip. Detta står också i den promemoria som finns. Man kan alltså använda den utifrån de behov som finns i kommunerna.

Varför gör vi då det? Jo, om vi sätter högre krav på kommunerna att faktiskt lösa behovet av bostäder måste vi också ge dem möjligheten att välja det alternativ som är bäst för dem själva. Vi tror det.

Vi löser också en problematik det varit diskussioner om i kommunerna, nämligen om man kan ta ut en avgift när man förmedlar en bostad efter förtur. Svaret är ja. Det kan man göra. Jag menar att det är ganska självklart att man ska kunna göra det, och vi förtydligar det.

Från den här talarstolen har man pratat om att denna reform inte löser det stora problemet. Nej, det gör den inte. Man har från denna talarstol också sagt att detta är fel typ av proposition och att det borde vara någon annan typ av proposition i stället. Ja, man kan alltid klaga, antingen på att det inte finns propositioner eller på att de propositioner som kommer är fel. Jag menar att man i slutändan måste se det som en helhet, och utvärderingen får gärna göras efter mandatperioden.

Vi vet också att det finns en propositionslista som har gått ut till de olika utskotten. Det finns också propositioner som utgår mer från att man faktiskt ska klara av bostadsförsörjningen.

Jag kan dock konstatera att många av de partier som har varit uppe här är överens om att kommunerna ska kunna ta ut en kostnad när de förmedlar efter förtur. Vi är också överens om att majoriteten av bostäderna faktiskt ska förmedlas efter kötid och att en handlingsplan faktiskt är bättre än en strategi.

Sedan är det som sagt så att detta inte löser något problem. Nej, men vi måste också se till att den nationella nivån försöker hantera detta genom att även kontrollera vilka handlingsplaner som finns i kommunerna, vilka åtgärder man vidtar och vad resultatet blir. Det handlar också om att den nationella nivån inte bara lägger ansvaret på kommunen utan också kontrollerar. Det menar jag att man har möjlighet att göra i detta.

Jag tror att det här är någonting som kan vara till nytta. Jag tror att det kan hjälpa kommunerna i bostadsförsörjningen. Det vi har diskuterat mest är om vi ska ha begränsad förtur eller inte. Jag menar att vi nog egentligen är ganska överens allihop om att vi ska ha en begränsning, det vill säga att majoriteten ska fördelas efter kötid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning

Jag tror också att vi i de allra flesta partier är överens om att fördelningen ska ske utifrån de behov som finns i den enskilda kommunen. Staten ska inte tala om vad som ger rätt till förtur och inte. Många har erfarenheter från kommuner, och jag har också erfarenhet av en kommun. Man kan konstatera att behovet av förtur har förändrats över tid. Varför man vill ha förtur och vilka typer av människor som behöver ha förtur förändras. Den här propositionen gör att man faktiskt kan göra sådana avvägningar i kommunerna.

Jag tror att vi har stort behov av att diskutera bostadspolitik med varandra. Det kommer fram här. Vi pratar nog mer om allt som ligger utanför denna proposition än det som ligger i propositionen.

Vi tror ändå att vi kan hantera de tillkännagivanden som föreslås här, men jag ser också problematiken i de tillkännagivanden som föreslås eftersom de har olika ingångar i själva problematiken. Men jag tror att allihop ändå kan bli väldigt glada över resultatet i slutändan, alltså att vi sätter mer press på kommunerna.

I detta anförande instämde David Josefsson (M).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! I den bästa av världar skulle Kristdemokraterna ha 51 procent och bestämma allting, men sådan är ju inte verkligheten. Man måste samarbeta med olika partier. Jag är glad över att Centerpartiet har insett att den breda mitten inte bara är smal utan död. Man måste hitta andra samarbetspartier.

Jag kan konstatera att vi kristdemokrater har sett det landskap som finns och försökt hitta samarbetspartier. Vår grund är att vi är ett politiskt parti och vill genomföra de idéer vi har. Tidöpartierna har en möjlighet att göra det i vissa delar som även andra partier tycker är viktiga, och vi tycker att det är acceptabelt.

Problemet med Centerpartiet är att de inte vill samarbeta med någon av de möjliga grupperna. Det finns väl ingen illusion hos Centerpartiet om att Tidöpartierna inte skulle gå till val på att försöka fortsätta regera? Det betyder att Centerpartiet har att välja mellan att säga att de kan tänka sig att stödja en sådan regering och att bilda regering ihop med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som har en annan skattepolitik och en annan syn på bostadspolitiken. Men Centerpartiet har ju en bostadspolitik som i siffror är likalydande med den politik Tidöpartierna har i dag. Sedan kan man alltid diskutera hur man använder siffrorna och pengarna.

Centerpartiet går ned i spagat, och tyvärr är man nog redan för långt ned. Man måste välja väg. Jag undrar om ledamoten kan svara på hur man kan säga att ett parti i Sveriges riksdag är oseriöst, men ändå vilja vara med och utgöra grund för en regeringskonstellation med samma parti.

Herr talman! Jag gör ungefär samma bedömning av Centerpartiets tabellverk som jag gjorde av Socialdemokraternas tabellverk. Det är bara det att Centerpartiets tabellverk närmast är en blåkopia på regeringens tabellverk. Det skiljer 10 miljoner mellan dem.

Jag noterade också i ledamotens tal att han ville föregripa den här debatten genom att säga att alla seriösa partier har ungefär samma ram, eftersom det är så mycket pengar vi har att fördela. Han kallade då Vänsterpartiet ett oseriöst parti. Jag kan konstatera att ett parti som har ännu större spenderbyxor i den här budgetdelen är Miljöpartiet. Skulle ledamoten använda samma benämning på dem?

Den springande punkten är att man ska kunna genomföra sin politik. Är inte Centerpartiet i fel sällskap när det gäller att kunna genomföra sin politik?

Ledamoten talade också om att man vill ha en bred skattereform. Hur skulle det vara möjligt med dessa tre partier? Jag kan ju bara konstatera att man har väldigt olika syn på vad skatt är och vad pengar ska användas till. Ledamoten berättade vidare om sitt vurmande för fri hyressättning i nyproduktion, vilket även jag ska vara modig och säga att jag tycker skulle vara en bra reform. Men hur är det möjligt i en kontext med S, V, C och MP?

Jag vill ge en eloge till ledamoten när det gäller finansieringen. Det är klart att det är en viktig del av bostadsmarknaden. Vi borde ta ett helhetsgrepp ibland. Det håller jag med om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Alla vill vi ju ha så liten effekt på bostadsbyggandet som möjligt när det gäller haveriet på Lantmäteriet. Det är ingen som vill dra detta i längre långbänk än vad som är nödvändigt. Jag tror att ministern är väl medveten om vad som förväntas av honom, så jag är inte direkt orolig. När det inte hörs någonting kan det vara så att det arbetas. Jag tror att vi får vänta på att ministern ger besked om hur man ser på framtiden. Ledamoten och jag är nog överens om bilden och konsekvenserna, och jag tror att departementet håller med om detta.

När det gäller de 1 ½ miljarderna finns det såklart en tanke om hur de ska användas och hur de ska kunna stödja den gröna omställningen i norr. Eftersom det ligger inom vårt område handlar det ju om bostäder. Vi måste få igång bostadsbyggandet. Vi måste se till att det finns tillräckligt med bostäder för den omvandling som sker i norr. Numera ska man ju inte flytta från Norrland utan till Norrland, och då behövs det bostäder som är bra, trygga och väl anpassade.

Hur dessa pengar ska användas och fördelas är någonting som ministern får återkomma till. Jag kan dock konstatera att det finns en tanke och att man har ett mål med detta.

Tidsramen är ju snäv - man ska börja den 1 januari. Jag tror dock att besked kommer före den 1 januari. Hur pengarna ska fördelas får ministern berätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Man kan väl konstatera att vi alla är ganska bekymrade över konsekvenserna. I en tid då alla åtta partier, tror jag, vill ha fler byggda bostäder blir detta ett hack i skivan på ett eller annat sätt. Att en kommun inte kan få rätt handlingar - eller de handlingar kommunen behöver för att gå vidare i processen - är tillräckligt allvarligt, menar jag, för att man ska bli bekymrad som bostadspolitiker.

Jag tror att försiktighet är den bästa vägen här. Man måste vara lite lugn på hanen för att se vad som egentligen har hänt och vad som faktiskt behövs.

När Lantmäteriets dåvarande generaldirektör var i utskottet talades det om att de handlingar som detta handlar om faktiskt är på pdf. Det kan man tycka vad man vill om, men där finns det ju ett digitaliseringsutvecklingsarbete att göra som heter duga för att vi inte ska hamna i samma situation igen längre fram. Någonstans måste ju de kostnaderna hamna. Om de ska komma nu eller senare kan man alltid diskutera, men vi kan ju konstatera att vi just nu inte har något bra läge för att bygga fler bostäder.

Vi behöver fler bostäder. Byggbranschen behöver också komma igång igen, för den är motorn i Sveriges ekonomi, vill jag påstå. Hur många bostäder som behövs, och om de behövs, är dock en sak som ministern och hans departement på ett eller annat sätt får avgöra - det kan jag tyvärr inte avgöra.

Fru talman! I stort sett alla av oss har någon gång kontaktat ett företag för att säga upp ett avtal, såsom en prenumeration eller ett abonnemang. Alltför många av oss upplever då omfattande problem i våra kontakter med kundtjänsten.

Konsumentverket har fått in många anmälningar och frågor när det gäller just kundtjänster, och myndigheten har därför granskat frågan särskilt. Konsumenter vittnar om långa svarstider från företag, krav på krångliga kontaktvägar och att det som utlovas från företagen sedan inte genomförs. Att bollas runt i telefonköer är inte bara frustrerande, utan det tar också dyrbar tid från kunderna. Det kan också handla om att ett bolag är så svårt att kontakta att avtalet löper på även efter att kunden har velat säga upp det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

En konsuments möjlighet att utnyttja sina rättigheter enligt lag och avtal förutsätter att han eller hon kan ta kontakt med näringsidkaren och framföra klagomål avseende en vara eller tjänst eller säga upp ett avtal i form av ett abonnemang eller en prenumeration. Enligt regeringen ska det vara lika lätt för en konsument att säga upp ett avtal som att ingå det. Därför har regeringen givit Konsumentverket i uppdrag att se över hur regelverket fungerar, och åtgärder för att komma till rätta med problematiken kommer att komma.

Herr talman! I Sverige finns över 1,2 miljoner bostadsrätter. Varje år överlåts och pantsätts ett stort antal av dessa. Statistik från UC-rapporter visar att omkring 70 procent av alla bostadsrätter är pantsatta, och i slutet av 2021 uppgick bolånesumman med bostadsrätt som säkerhet till 1 249 miljarder kronor.

I dag saknas ett nationellt register för bostadsrätter, vilket medför risker för konsumenter, bostadsrättsföreningar och kreditgivare. Därför har regeringen också tagit initiativ till att möjliggöra ett register, vilket så väl behövs. Vad vill jag då säga med detta? Jo, jag vill säga att regeringen under mandatperioden har presenterat flera initiativ som kommer konsumenten till nytta.

Regeringen har bland annat presenterat uppdrag kring konsumentreglering, jämlik budget- och skuldrådgivning och ett uppdrag med syfte att stoppa telefonbedrägerier, så kallad spoofing. Senast i november presenterade regeringen ett uppdrag gällande företags kundtjänst, då regeringen anser att det ska vara lika lätt att säga upp ett avtal som att ingå ett avtal. Vi kan också konstatera att det i propositionen i dag finns ett konsumentpolitiskt mål som alla partier har ställt sig bakom, vilket jag tycker är bra.

När det gäller regeringens bostadspolitik, som är huvudnumret i dagens debatt, kan man konstatera att det finns fyra ganska tydliga mål med den: förenkla reglerna, korta ledtiderna i plan- och byggprocessen, öka tillgången till byggbar mark och se till att fler tar steget till det ägda boendet.

Hur går det då med detta? Ja, i början av mandatperioden vet vi alla att inflationen, inte bostadspolitiken, tog mest uppmärksamhet. Men nu har vi sett att inflationen har stabiliserats på en normal nivå. Vi har även sett att styrräntan har minskat och nu ligger på en acceptabel nivå, kanske man kan säga, även om den inte är lika låg som förut. Men någonstans där kommer den kanske att hamna, och regeringen tror att vi kan börja bygga Sverige tryggare och bättre.

Tyvärr är det som så att byggkostnaderna för bostäder ligger på en fortsatt hög nivå. Vi har hört tidigare i debatten att byggkostnaderna har ökat de senaste åren, och det är sant. Vi tror att även det måste adresseras på ett eller annat sätt.

Det har också sagts tidigare i debatten att antalet påbörjade bostäder har drastiskt minskat, och det kan man väl konstatera. Under första halvåret 2024 påbörjades preliminärt cirka 14 150 bostäder i flerbostadshus och 2 500 småhus. Man kan konstatera att flerbostadshus har klarat sig ganska bra men att småhus alltså har minskat med över 30 procent sedan förra året. Här måste regeringen göra mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Sammantaget påbörjades alltså 16 650 bostäder under det första halvåret, vilket är en ökning med 12 procent jämfört med förra året. Det indikerar väl på något sätt att vi kanske är på väg uppåt. Men vi hör ganska ofta i debatten att regeringen inte gör någonting och att det inte händer någonting. Vi har dock även hört i debatten att bostadsministern var i utskottet och att det nog var det längsta utskottssammanträde som en minister har varit med vid. Det kan jag bekräfta; så är det.

Vi kan gå igenom regeringens olika mål. När det gäller förenkling av reglerna för att bygga har vi nog alla hört talas om Möjligheternas byggregler, som kommer. Vi hoppas att den ska innebära att det blir enklare att bygga. Där behöver också kommunerna större hjälp, och därför finns det medel i budgeten för att kunna hjälpa kommunerna att hantera detta.

Ett uppdrag har också givits till Boverket att utveckla reformen för certifierade byggprojekteringsföretag. Det är inget som vi själva har kommit på, utan det var den förra regeringen som genomförde det. Men vi ser också att det faktiskt finns en potential här som inte är tillräckligt använd, och vi tror att det ska kunna ge möjlighet att bygga snabbare.

Boverket har även fått i uppdrag att ta fram förslag på hur ett typgodkännande av småhus kan genomföras, vilket vi har hört tidigare i debatten. Vi tror att det ska vara bra för att få det att gå fortare.

När det gäller kortare ledtider i plan- och byggprocessen ska en utredning om förkortade och förenklade tillståndsprocesser enligt miljöbalken redovisas den 15 december 2024. Vi hoppas att vi kan lägga fram det som förslag före valet 2026.

Utredningen om en övergång till koordinatbestämda fastighetsgränser redovisas senast den 30 juni 2025. Vi kan ju konstatera att det skulle vara en revolution om man kunde koordinatbestämma fastighetsgränserna.

Boverket tar också fram en vägledning för arbetet med exploateringsavtal, något som kan vara ganska problematiskt för mindre kommuner att hantera. Regeringen har även beslutat om ändringar i plan- och byggförordningen som innebär att kommunernas översikts- och regionplaner ska bli digitala. Som vi har hört tidigare i debatten är digitalisering viktigt för att vi ska kunna korta ledtiderna, och vi ska använda det som finns att tillgå. Regeringen har också tillfört pengar till Lantmäteriet för geodata och en geodataplattform.

Hur går det då med att öka tillgången till byggbar mark? Vi har hört i debatten att strandskyddet har diskuterats. Det kommer att läggas fram ett förslag, och nej, strandskyddet kommer inte att se precis likadant ut som förut. Vissa delar var nämligen ett hopkok av Miljöpartiets och Centerpartiets åsikter. Vi tycker väl att Centerpartiets åsikter i det fallet är bättre än Miljöpartiets åsikter, men vi kan inte ta propositionen och lägga fram den som en helhet utan måste ta delar av den och utreda vidare. Det har ministern sagt att vi ska göra, och det kommer att genomföras så snart som möjligt.

Det finns också en bokstavsutredare som ska verka för avyttring av statlig mark för bostäder och som kommer att slutredovisa sin utredning den 30 september 2025. Det har gjorts en delredovisning som visar att det finns möjligheter, och vi får se vad slutredovisningen ger. Men det finns väldigt mycket statlig mark, och den ska också användas.

Vi har även hört om planeringsstimulans till kommuner som antar detaljplaner som möjliggör byggande av småhus. Det är ute, och jag hoppas att det får effekt så att det byggs mer småhus lite längre fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

En egnahemskommissionär är tillsatt. Han tittar på varför vi inte bygger så mycket småhus och vilka gropar det är som gör att kommunerna i stället väljer att göra andra planer. Detta arbete ska slutredovisas den 15 januari 2027, men det ska redovisas fortlöpande och kunna ha effekt under hela tiden.

Fler ska få möjlighet att ta steget till den ägda bostadsmarknaden. Det finns en utredning som tittar på hyrköp och ägarlägenheter. Vi vet att det finns en utredning som har lagt fram förslag när det gäller det skärpta amorteringskravet och det höjda bolånetaket. Vi har också det statsbidrag till byggemenskaper som finns med i den budget som vi lägger fram nu.

Jag vill nog påstå att regeringen gör en hel del inom alla dessa delar. Det vet utskottet om, men ändå hör vi samma sak från talarstolen. Man kan alltid kritisera människor för att det inte går tillräckligt fort eller för att det inte blir tillräckligt mycket, men jag tycker att man ska hålla sig till de fakta som finns. Det görs väldigt mycket. Det tar också väldigt lång tid att föra någonting från idé till utredning och vidare till proposition. På det sättet tycker jag faktiskt att ministern gör ett väldigt bra jobb.

Jag tror också att det handlar om att vi har en minister som har suttit under hela tiden. Jag tror att han kommer att fortsätta att arbeta och leverera till valet 2026, och förhoppningsvis längre.

Jag vill yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! I en debatt eller på ett årsmöte kan man i princip säga vad som helst utan att behöva backa upp det på något sätt. I en budget handlar det om att backa upp det man säger, och vi kan konstatera att om Socialdemokraterna hade fått styra hade siffrorna inte sett så väldigt annorlunda ut. Man kanske hade använt pengarna på annorlunda sätt, men pengarna hade funnits där.

Jag kan konstatera att Socialdemokraterna inte har lagt några pengar till ett investeringsstöd i den form som fanns förut och som vi har debatterat ett antal gånger här. Jag förutsätter därför att Socialdemokraterna har gått ifrån den idén, det vill säga man tycker att det är bättre att göra större reformer i stället.

Det är spännande att Socialdemokraterna, och det säger jag med viss avund, tar upp och kritiserar att ett parti eller några partier i ett regeringsunderlag kan ha andra åsikter och framföra dem. Jag vet ju ett parti som varje år den 1 maj demonstrerar vare sig de sitter i majoritetsställning eller i opposition. Det är ju ett bevis på att man faktiskt kan framföra sin politik även om man sitter i majoritetsställning. Det skulle jag vilja att Kristdemokraterna blev mycket bättre på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag kan alltså konstatera att Socialdemokraterna i den här budgeten väsentligt har närmat sig Tidpartierna. Därför är min fråga ärlig och uppriktig: Kan man bilda en regering och hitta en bostadspolitik med de fyra partier som är i opposition i dag, med socialdemokrater som ledare? Det kunde man inte den förra mandatperioden, och jag tror inte att man kan det nästa mandatperiod heller om vi ser på siffrorna; därav min önskan, vädjan eller fråga: Är det inte bättre att man byter partner?