Jessica Rosencrantz

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag delar verkligen engagemanget för gränshinderarbetet. Sverige var ordförandeland för Nordiska ministerrådet förra året. Nu är Sverige ordförande i Nordiska rådet.

Det är väldigt glädjande att se att både ministerrådet och Nordiska rådet nu har fokus just på gränshinderfrågor. Jag skulle vilja säga att det är en gemensam svensk prioritering.

Vad vi gjorde under förra året under svensk ledning var att verkligen ta frågan om gränshinderarbetet närmare den politiska ledningen. Det är ytterst ett politiskt ansvar att verkligen ta oss an gränshinderfrågorna.

Vi tog under förra året fram ett program för fri rörlighet. Vi förstärkte utformningen av Gränshinderrådet i att bistå politiken genom att verkligen ta fram konkreta lösningar på gränshinderområdet.

Jag kom just i går från ett möte i Köpenhamn med mina kollegor. Nästa steg blir att från politisk sida väldigt tydligt identifiera: Vilka gränshinder ska vi riva? Det är klart att även den här frågan är en av dem som vi behöver titta närmare på.

Fru talman! Det finns ingen anledning att ge sken av att vi är av olika åsikt här i talarstolarna. Det är oerhört viktigt att vi arbetar för att stärka rättsstatens principer varje dag. Sverige betraktas snarast som ett föredöme i detta, och vi driver hela tiden arbetet framför oss.

För bara en vecka sedan hade jag ett möte med ansvarig kommissionär för budgetfrågor och tog då upp frågan om kopplingen mellan rättsstatens principer och samtliga EU-medel. Det är uppenbart att det finns ett stöd för att gå i denna riktning, och här finns ett uppdrag till ansvarig kommissionär att just utforska detta spår - detta för att ta ett konkret exempel där jag har goda förhoppningar om att vi kan röra oss i denna riktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag delar bilden av att dessa frågor är oerhört viktiga både inom unionen och för alla länder som knackar på EU:s dörr och vill bli medlem. Redan i detta skede ser vi hur de utsätts för omfattande desinformationskampanjer och hybridattacker. Det är oerhört viktigt att vi också hjälper dessa länder att hantera detta, för vi kan räkna med att attackerna och hoten kommer att bli ännu större ju närmare EU de kommer. Vi såg det i Moldaviens presidentval och folkomröstning om EU, och vi kommer att se det på fler håll, inte minst hur Rysslands hybridangrepp intensifieras.

Vi kommer definitivt att få anledning att återkomma till dessa frågor, även om vi arbetar med dem aktivt varje dag. Men det är som bekant så att fred och frihet måste vinnas varje dag både i vår union och i de länder som vill närma sig samarbetet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar Matilda Ernkrans för stödet. Jag kan trygga ledamoten med att Sverige och jag själv som statsråd är en stark röst i alla EU-sammanhang för att ytterligare stärka rättsstatens principer. Om något är det Sverige som ligger i framkant i detta, inte minst inför kommande budgetförhandlingar. Sverige vill kanske gå längst av alla länder och vill väldigt tydligt - och i alla delar - koppla krav på rättsstatens principer till varenda krona som betalas ut från EU-budgeten.

Jag tycker att det är alldeles utmärkt att vi är överens om detta. Det finns som sagt all anledning för oss som verkligen står upp för dessa principer att stå enade. Världen utanför ser ju ut som den gör, och det finns många som snarare försöker att montera ned detta.

Låt mig, apropå det ledamoten tog upp, konstatera att yttrandefrihet gäller för mig, för ledamoten Ernkrans och givetvis också för en person som Elon Musk. Samtidigt har vi alla ett ansvar för att inte sprida felaktig eller vilseledande information. Jag som statsråd är naturligtvis extra varsam när det gäller att kommentera andra länders val. Det tycker jag i grund och botten att alla behöver vara, av uppenbara skäl.

Det är såklart ytterst kommissionen som har till uppgift att säkerställa att EU-rätten, inklusive Digital Services Act och Digital Markets Act, efterlevs. Ytterst behöver jag alltså överlåta till kommissionen att göra den bedömningen.

När det gäller frågan om hur vi ska förhålla oss till de stora plattformarna på nätet var Sverige ett av de länder som var drivande för att få till en ordning som innebär att det som är olagligt offline också är olagligt online. Plattformar har ett ansvar att säkerställa att desinformation eller andra påverkanskampanjer som tar sikte på vår demokrati och vår rättsstat inte får fäste. Detta är en självklarhet och någonting som regeringen arbetar aktivt med i olika sammanhang.

För att återkomma till vad som görs i övrigt kan jag konstatera att det nu finns skäl att uppmärksamma många av kommissionens olika initiativ. Regeringen är såklart väldigt aktiv i arbetet. Kommissionen har länge varit aktiv när det gäller rättsstatens principer. År 2020 lade man fram handlingsplanen för europeisk demokrati. År 2023 lade man fram paketet för försvar av demokratin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som en del av kommissionens politiska riktlinjer för den nyss inledda mandatperioden har Ursula von der Leyen nu aviserat ett projekt för europeiskt demokratiförsvar. Enligt vad vi förstår kommer det att inkludera gemensamt arbete mot otillbörlig påverkan och manipulation av information. Vi tror att kommissionen har hämtat en hel del inspiration från det arbete mot desinformation som Myndigheten för psykologiskt försvar bedriver i nära samarbete med andra berörda svenska myndigheter.

När det gäller lagstiftning vill jag särskilt lyfta fram tre rättsakter som ska bidra till att skydda demokratin.

För det första vill jag nämna DSA, Digital Services Act, som vi var inne på tidigare. DSA handlar om att ställa krav på de digitala plattformarna att värdera och hantera risker för desinformation och se till att algoritmer inte används på ett manipulerande sätt. För det andra har vi förordningen om politisk reklam, som ska underlätta för väljare att förstå vad som är politisk reklam och vem som ligger bakom den. Slutligen har vi den europeiska mediefrihetsförordningen, som ska börja tillämpas i augusti. Här tar vi för första gången gemensamt tag i frågan om att skydda medietjänsternas mångfald och oberoende.

Det finns alltså inget alexanderhugg i sammanhanget. Ingen enskild reform kommer att lösa detta, utan vi gör ett kontinuerligt och idogt arbete tillsammans varje dag inom medlemsstaterna, mellan medlemsstaterna och i dialog med kommissionen och EU:s andra institutioner för att verkligen säkra rättsstatens principer.

Fru talman! Jag tackar Matilda Ernkrans för frågorna. Jag kan inte nog instämma i att vår europeiska union inte bara är en geografisk union. Vi är en union som bygger på gemensamma värderingar och principer som vi måste slå vakt om varje dag i vårt arbete.

Jag är stolt över att vi i Sverige och i den här kammaren står väldigt eniga i en så grundläggande fråga som demokrati och rättsstat. Det är ett styrkebesked, för precis som ledamoten är inne på är världen utanför oss - inte minst utanför EU - inte fullt så enig om demokratins förtjänster. Vi ser hur Putin och den ryska regimen gör allt för att så tvivel och undergräva, motarbeta och på andra sätt slå ned på varje demokratisk yttring. Rättsstaten har målmedvetet monterats ned, den starkes rätt råder och korruption är maktens medel.

Jag håller helt med om att vi i Europa inte kan, och heller inte ska, andas ut. Demokratin förutsätter ett ständigt och robust försvarsarbete.

Jag beskrev i mitt tidigare svar några av de olika delar i detta arbete som faller på mig som EU-minister. Låt mig som svar på ledamotens fråga ytterligare inskärpa betydelsen av det här arbetet.

Jag deltar regelbundet och aktivt i den löpande rättsstatsdialogen. Detta är i grund och botten ett verktyg för att medlemsstaterna ska utvärdera varandra och utbyta erfarenheter, framhäva brister eller lyfta fram goda exempel. Man kan säkert ha en mängd olika åsikter om hur denna dialog fungerar, men det är en viktig dialog. Det faktum att medlemsstater i ordnade former kan ta upp demokrati- och rättsstatsfrågor sinsemellan är en styrka. Det är också vårt sätt att bevaka hur utvecklingen ser ut i de olika medlemsländerna. Som jag var inne på tidigare hade jag vid det senaste rådsmötet anledning att ställa ganska tydliga och skarpa frågor till - och ha en dialog med - min ungerska kollega, inte minst kopplat till frågor som rör mediefrihet.

En annan aspekt är förhandlingarna om EU-budgeten, som också ligger inom mitt ansvarsområde som EU-minister. Att rättsstatens principer ligger som en grundplatta för alla utbetalningar är en självklarhet för regeringen. Därför tog vi tillsammans med Finland ett initiativ som syftar till att stärka den kopplingen i nästa budget, på fler sätt än vad som gäller i dag. Det är i sammanhanget positivt att den kommissionär som har ansvar för budgeten har fått ett tydligt uppdrag att utforska detta. Jag har fört personliga samtal med både kommissionen och kollegor om det här, och jag bedömer att det finns ett brett stöd för denna idé. Regeringen kommer naturligtvis att fortsätta arbeta för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige är också en stark och konsekvent röst för rättsstatens principer och demokrati i EU-domstolens olika förhandlingar. Jag kan försäkra kammaren att både jag själv och de många oerhört kompetenta medarbetare som finns på Regeringskansliet arbetar mycket målmedvetet med allt detta. Det är, som jag sa inledningsvis, ett styrkebesked att också vi i denna kammare är överens om betydelsen av det här arbetet. Vår union vilar som sagt inte bara på geografiska gränser utan ytterst på principer om demokrati och rättsstat, och det måste vi slå vakt om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! har frågat mig på vilket sätt jag har agerat för att skydda svenska intressen och EU:s demokrati i ljuset av det ökade inslaget av högernationalistiska och populistiska krafter i EU som inte vill EU-samarbetet väl. Hon vill också veta vad jag avser att vidta för åtgärder för att demokratiskydda EU och i förlängningen underlätta för EU att fatta viktiga beslut. Slutligen undrar Matilda Ernkrans vilka initiativ som kan förväntas från mig för att skydda medborgare, journalister, åklagare och andra individer som drabbas hårt av de auktoritära tendenserna i EU:s medlemsländer.

Låt mig inleda med att säga att medlemsländernas respekt för frihet, demokrati och de mänskliga rättigheterna är en förutsättning för att EU ska fungera. Alla medlemmar har av fri vilja åtagit sig att upprätthålla dessa EU:s grundläggande värden, som innefattar rättsstatens principer. Verkligheten visar att det ändå behövs aktiva insatser för att försvara dem. Som EU-minister har jag ett särskilt ansvar för att vi från svensk sida ger ett fullödigt bidrag till det.

Vi har olika verktyg, och grundläggande är den löpande rättsstatsdialogen, som engagerar kommissionen och alla medlemsstater. Den baseras på den årliga rättsstatsrapporten, som kommissionen tar fram med bidrag från regeringarna men också civilsamhällets organisationer. Inom ramen för dialogen måste vi alla - oavsett hur bra vi själva anser att det fungerar hos just oss - med jämna mellanrum ställa upp för granskning och utfrågning av våra ministerkollegor i rådet. Det är en bra ordning som understryker att rättsstaten är ett gemensamt ansvar för alla medlemsstater.

Från ett svenskt perspektiv är det naturligt att i det här sammanhanget betona vikten av oberoende fria medier och mediepluralism. Mediefrågorna hör också till de aspekter som får stort utrymme både i den årliga rapporten och i utfrågningarna. Jag hade senast vid allmänna rådets möte den 28 januari tillfälle att direkt med min ungerska kollega ta upp situationen för medier i Ungern och understryka vikten av oberoende journalistik för en fungerande demokrati.

EU har en betydande budget och fördelar avsevärda medel till medlemsstaterna. Ett effektivt verktyg är därmed att se till att inga EU-medel går till dem som åsidosätter rättsstatsprincipen och andra grundläggande värden. Vi har kommit en god bit på den vägen med hjälp av den generella villkorlighetsförordningen och andra instrument. Tillsammans med min finske EU-ministerkollega har jag uppmanat den nya kommissionen att arbeta för att göra systemet heltäckande. Detta har fått bra gensvar både från kollegor i rådet och inifrån kommissionen.

Regeringen kommer också att säkerställa att Sverige förblir en aktiv part i de artikel 7-förfaranden som rådet hanterar och att vi deltar i principiellt viktiga mål i EU-domstolen som är av vikt för skyddet av demokratin.

En framtida utvidgning är en investering i vår egen säkerhet och i vårt välstånd. Samtidigt börjar och slutar kandidatländernas EU-närmande med skyddet av demokrati, rättsstaten och grundläggande rättigheter. Som EU-minister arbetar jag intensivt med EU:s framtidsfrågor, som i mycket handlar om att EU ska kunna fungera effektivt med fler medlemsstater.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vid sidan om stora politikområden som jordbruk och sammanhållning och hur EU:s budget ska utformas säger det sig självt att EU:s förmåga att fatta beslut är en viktig aspekt. Det finns goda skäl för enhällighet som beslutsmodell på de relativt få områden där det gäller i dag, men i vissa fall finns det anledning till reform, exempelvis vad gäller beslut om EU-ståndpunkter om mänskliga rättigheter i internationella forum. Därtill är de problem som det innebär att sanktionsbeslut behöver omfattas av enhällighet en dagsaktuell erfarenhet, och regeringen stöder en ändring på det området.

Vid sidan av allt detta pågår mycket arbete, och vi väntar en mängd initiativ från kommissionen som anknyter till behovet av att försvara demokratin och vår sammanhållning. Det är frågor som engagerar hela regeringen, samtidigt som vår arbetsfördelning är sådan att statsråd som ansvarar för ett politikområde också hanterar de EU-frågor som ryms där.

Fru talman! Man kan föra massor av diskussioner kring existerande fonder, och förslag om hur man kan använda mer av sammanhållningsmedel till olika typer av direkta eller indirekta försvarsrelaterade åtgärder lyfts även upp i olika sammanhang. Det finns redan i dag fonder som tittar på till exempel konnektivitet och mobilitet. Det är också frågor som indirekt blir avgörande för hur trupper eller militär kan röra sig. Diskussionen i detta nu var inte så detaljrik, men vi kommer att återkomma till även de delarna när vi går in mer på att diskutera finansiering.

Det hade varit jättebra om man hade kunnat öka sanktionernas tidslängd. Alla länder delar inte den uppfattningen, så vi är inte där ännu. När det gäller frysta ryska tillgångar tror jag dock att detta ska användas på precis det sättet, det vill säga till att bistå i uppbyggnaden i Ukraina. Man får återkomma till exakt på vilket sätt.

Nu är vårt huvudfokus att över huvud taget få loss större delen av det kapitalet. Där har vi inte alla länder med oss än, men vi kommer att fortsätta hålla i detta.

Återrapporteringen var härmed avslutad.

Fru talman! Tack, Joar Forssell, för frågan!

Finansieringsfrågan var inte i huvudfokus på det här mötet, även om väldigt många onekligen försökte få in den. Från svensk sida försökte vi snarare uppehålla oss vid att först identifiera vad vi vill göra med finansieringen. Det handlar alltså om att börja med vad vi vill. Sedan kan man börja diskutera finansieringen. Detta var liksom inte i fokus på mötet. Men det är klart att länder driver på för allt från gemensam upplåning till andra åtgärder. Där är vi väldigt tydliga med att vi motsätter oss detta och inte ser det som vägen framåt.

Vi lyfte snarare behovet av att mobilisera privat kapital. Det handlar om många av de delar som ledamoten själv tar upp kring den gemensamma kapitalmarknadsunionen och Europeiska investeringsbankens utlåningsregler. Jag tror att det är viktigt att varje gång någon ropar på offentliga medel också diskutera hur vi får fram det privata kapitalet.

Där någonstans låg den svenska linjen i den här diskussionen.

Jag tror att detta är viktigt att säga: Vi ska vara ödmjuka inför att vi just nu är en liten samling länder som väldigt hårdnackat håller emot, dock i gott sällskap av ett stort land, Tyskland, vilket absolut inte är oviktigt. Men detta gör det ännu viktigare att vi är tydliga i vår position från svensk sida med att vi inte vill ha någon gemensam upplåning. Att vara få är inte en anledning att släppa igenom saker utan kanske en anledning att vara ännu tydligare och mer högljudda i den delen. Men det kommer att bli svåra diskussioner framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan Europeiska rådets medlemmar den 3 februari

Ukrainafrågan har alltid haft en särställning - så tror jag att det är också för många av oss partier i den här kammaren. Man har alltid velat titta på nya lösningar. Vi kommer att återkomma till den diskussionen. Jag tror att det blir en vår som, allteftersom den här diskussionen konkretiseras, kommer att bli svår i många delar. Det gäller inte minst finansieringsfrågan, där vi står väldigt långt ifrån varandra.

Fru talman! Det är precis som ledamoten säger. Vi kan diskutera vad vi ska göra gemensamt i EU generellt kring vår försvarsförmåga och säkerhetspolitiska förmåga. Det finns alltså gemensamma EU-angelägenheter och kanske i någon mån specifika när det gäller Östersjön, till exempel. Där måste vi länder runt Östersjön verkligen ta ett särskilt ansvar och gör det också. Vi är noga med att ha en tajt och nära dialog med alla länder runt Östersjön oavsett om vi träffas i ett Natoformat eller i andra sammanhang. Där är verkligen fokus nu på att ha en ökad närvaro i Östersjön, så att vi på olika sätt kan upptäcka och förhindra eventuella sabotage. Även om vi vet att det sker olyckor i Östersjön är det såklart viktigt att se det som sker mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget och att inte utesluta någonting. Det finns alltså flera delar där vi måste jobba på vår säkerhet och försvarsförmåga.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna!

Just på det här mötet var inte stödet till Ukraina i huvudfokus, men stödet till Ukraina finns alltid med i diskussionerna. Det är, som vi brukar säga från Sveriges sida, vår främsta utrikespolitiska prioritering. Vi vet att vi delar den prioriteringen med flera andra länder, som verkligen sätter stödet till Ukraina allra högst. Det finns en bred samsyn kring det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan Europeiska rådets medlemmar den 3 februari

Det är också en poäng med att vi från svensk sida just nu presenterar vårt absolut största militära stödpaket sedan kriget inleddes. Det gör vi också för att visa andra länder att det är nu som det är läge att öka sitt stöd, inte om ett år. Det rör sig nämligen väldigt snabbt nu, och vi vet inte vad som händer om en månad. Det är nu som länder behöver kliva fram.

Alldeles strax är det dessutom årsdagen av krigets utbrott. Det är många länder som kliver fram, men som vi brukar säga: Det finns utrymme för fler, inte minst större länder, att öka sitt stöd både till Ukraina och till investeringar i sin egen försvarsförmåga.

Sedan är det precis som ledamoten säger. Frågan om Ryssland och Ukraina ska även den ses i ljuset av nordkoreansk inblandning samt krafter i Iran och på andra håll i världen. Det är någonting som vi i EU är noga med att betona när vi för dialog med våra amerikanska motparter: att allt detta hänger samman. Det finns många regimer som samarbetar med Ryssland och som ibland till och med deltar i kriget själva, apropå Nordkorea.

Frågan om regler är oerhört viktig och återkommer nu på flera områden. Den var såklart i allra högsta grad levande kopplat till både EIB:s utlåningsregler och hållbarhetskriterier. Jag tror att vi kommer att återkomma till den diskussionen.

Fru talman! Vi brukar väl inte peka ut länder - inte alltid i alla fall, men ibland gör vi det. Men här tror jag inte att det finns något land som uppenbart är i vägen. Snarare uppfattar jag att det finns en ganska bred samsyn om att detta är rätt väg att gå. Jag är inte helt säker på att problemet alla gånger ligger i politiken.

Sedan handlar det om att övertyga Europeiska investeringsbanken om att detta är en klok väg framåt. Men när det gäller detta finns det också ett engagemang från länderna i banken. Just i den här frågan ser jag faktiskt med tillförsikt att det finns en stor samsyn.

Fru talman! Tack, ledamoten Ottoson, för frågan och kommentaren!

Ja, det är en dyster värld på många sätt. Vi i Europa står inför större utmaningar än vi har gjort på väldigt länge, alltifrån säkerhetsfrågor och krig på vår kontinent till konkurrenskraft och klimatfrågan. Vi har väldigt många stora utmaningar framför oss.

Jag tror att det viktigt att vi har nått ett slags sjukdomsinsikt på många av dessa områden från Europeiska unionens sida. Vi har problem som vi måste hantera. Ta inte minst konkurrenskraftsfrågan, som vi nu äntligen pratar om. Nu gäller det att gå från ord till handling, även på det säkerhetspolitiska området, där vi nu har ägnat ganska mycket tid åt att diskutera att Europa måste göra mer. Många länder har också gjort mer, men nu måste vi öka tempot och uppbyggnaden ytterligare.

Då kommer vi in på frågan om Europeiska investeringsbanken. Sveriges position är att det är väldigt viktigt att mobilisera det privata kapitalet. Jag uppfattar faktiskt att det finns ett väldigt stort stöd bland EU:s medlemsländer för att gå vidare i den här frågan.

Efter det brev som Sverige och flera andra länder skrev till banken är det nu viktigt att gå vidare med konkret handling för att säkerställa att man också gör en översyn av sin utlåningspolicy. I det tidevarv vi befinner oss i kan det inte vara så att investeringar i vår egen säkerhet ses som något ohållbart. Det är definitivt inte ohållbart för skattebetalarna att investera i det. Det är en investering i vår egen försvarsförmåga när vi gör det nationellt, och det borde heller inte anses ohållbart när privat kapital bidrar till att stärka vår försvarsförmåga.

Jag har goda förhoppningar om att vi kan nå fram i den här delen, och jag har fått ännu större förhoppningar efter förra veckans möte.

Fru talman! Självklart är det så. Just nu förs en massa samtal, och det hålls dialoger mellan olika delar av EU som organisation och mellan medlemsländerna och den nya amerikanska administrationen. Detta tror jag är oerhört viktigt, för det är också mycket som är uppe i luften just nu, och vi vet inte exakt vart det tar vägen från den amerikanska sidan. Då är det jätteviktigt - även om man kanske inte alltid för den dialogen från kammarens talarstol - att vi från EU:s och medlemsländernas sida är väldigt nära och tydliga, och vi ska gärna också stå så enade som möjligt. Det är också ett viktigt budskap från toppmötet, att det är viktigt att hålla ihop EU i den här situationen.

Inte minst på handelssidan, när det gäller tullar, är vi väldigt tydliga från olika håll om att det finns ett ömsesidigt beroende här. Det är inte en gynnsam position för USA om man skulle börja införa tullar mot övriga världen eller mot EU, utan vi har allt att tjäna på att jobba tillsammans. Det finns såklart också andra områden där det är viktigt att betona att vi behöver USA:s fortsatta närvaro, deltagande och engagemang.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan och kommentaren! Till att börja med håller jag verkligen med om att säkerhet har väldigt många olika dimensioner. Det handlar inte bara om försvarsindustri utan om många olika delar. Jag välkomnar till exempel att det polska ordförandeskapet i EU prioriterar säkerhetsfrågan inom alla områden, vilket på ett ganska bra sätt visar hur detta handlar om alltifrån miljö och livsmedel till civilförsvar och vårt vanliga försvar. Det är många olika delar - jag håller verkligen med om det.

Den transatlantiska relationen är som sagt genomsyrande i mycket av det som EU diskuterar för tillfället. En viktig sak att poängtera är att vi, som alla vet, inte har full rådighet över de vägval USA gör, för att uttrycka sig milt. Däremot har vi full rådighet över vad vi själva gör, apropå till exempel Parisavtalet, som nämndes tidigare. Det är olyckligt om vi ser ett minskat klimatengagemang från viktiga, stora länder som USA, men det betyder inte att EU ska göra mindre; EU bör tvärtom bör visa större ledarskap. Detta återkommer på område efter område där vi har full rådighet över vad vi själva gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan Europeiska rådets medlemmar den 3 februari

Det är viktigt att öka våra egna investeringar i vår försvarsförmåga. Flera amerikanska administrationer har påpekat för oss i Europa att vi borde ta ett större ansvar. När det gäller den delen gör vi vad vi kan. Vi har en ökad diskussion om konkurrenskraften, som också är intimt förknippad med vår förmåga att sedan göra de investeringar som krävs både för vår egen försvarsförmåga, för stödet till Ukraina och allt vad det kan vara.

Vi har också en fortsatt dialog med den amerikanska administrationen. Detta är viktigt inte minst kopplat till stödet till Ukraina, där vi verkligen vill att USA har ett fortsatt engagemang och ger ett fortsatt stöd. Det handlar alltså om att å ena sidan agera där vi har rådighet själva, å andra sidan fortsätta en god och viktig dialog med Trumpadministrationen.

Fru talman! När det för det första gäller helhetsbilden håller jag verkligen med. Just därför är Niinistörapporten väldigt välkommen. Det är helt avgörande att vi tar ett brett grepp, precis som Sverige nu också har gjort med rekordstora satsningar på det civila försvaret. Vi ser Finlands tidigare satsningar som ett gott exempel. Den diskussionen lär fortsätta.

När det gäller de frysta ryska tillgångarna driver Sverige verkligen på. Polen är ett annat land som gör det, och det finns även andra länder som går i bräschen för att vi helt enkelt ska använda en större bulk av de frysta ryska tillgångarna. Här finns olika uppfattningar, helt klart. Det finns länder som väldigt tydligt markerar att man tycker att detta är juridiskt komplicerat och strider mot folkrättsliga bestämmelser och en del annat, vilket såklart är komplex materia. Vi har sagt att kommissionen behöver ge oss en fullödig analys av de juridiska förutsättningarna för att göra detta, som i grund och botten är det rätta att göra - att se till att Ryssland får betala för den skada man har åsamkat Ukraina. Vi är inte framme vid en enighet i den frågan, men vi driver på med full kraft.

Fru talman! Tack, Anna Lasses, för frågan! Det är en jättebred diskussion när vi pratar om försvars- och säkerhetspolitik. Huvudfokus var såklart det som jag har varit inne mycket på: Vad kan vi de facto göra med vår försvarsindustriella bas, och vad kan vi göra med gemensam upphandling och standardisering? Som en fond till allt detta finns andra aspekter, som civilförsvar, migration och bistånd; allt hänger samman. Men det var inte huvudfokus för det här mötet, utan det var de försvarsindustriella aspekterna man tittade mest på. Det är klart att det även i andra sammanhang är många som diskuterar vad EU kan göra för att fylla vissa hål som har dykt upp med anledning av att exempelvis USA träder tillbaka på en del områden, men det var inte huvudfokus för det här mötet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan Europeiska rådets medlemmar den 3 februari

Däremot var den transatlantiska relationen i stort rätt genomsyrande. Det är helt uppenbart att USA och EU har ett ömsesidigt beroende av varandra, och det är också detta som är Sveriges poäng - att vidmakthålla de goda relationerna utan att vara naiva, apropå ledamotens sista fråga. Där tycker jag att kommissionen har varit väldigt tydlig även om man inte har gått in på några detaljer. Vi står redo att vidta motåtgärder om USA inför tullar, i klartext. Jag uppfattade också många av ledarnas kommentarer efter mötet som att tongångarna hade skärpts ytterligare efter samtalen under det informella toppmötet.

Där någonstans befinner vi oss alltså. Det finns inte några exakta förslag på bordet, men kommissionen och EU står samlade - det är en viktig poäng - och redo att agera om så skulle krävas.

Också när det gäller klimataspekten upplever jag att det finns en väldigt bred samsyn kring att USA:s frånträde från Parisavtalet snarare innebär att EU måste visa större ledarskap, inte mindre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan Europeiska rådets medlemmar den 3 februari

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Diskussionerna vid förra veckans toppmöte handlade inte om huruvida vi ska ha en EU-armé utan snarare om vad vi kan göra i fråga om standardisering, gemensam upphandling och hur vi på olika sätt kan stärka vår försvarsindustriella bas. Det var där fokus låg för diskussionerna.

Nato är vår huvudsakliga militära allians. Därutöver har vi som enskilda medlemsländer ansvar för att bygga upp vårt eget försvar. Vad EU-samarbetet handlar om är att hitta ytterligare möjligheter till samarbeten, inte minst kring standardisering och upphandling.

Det civila försvaret var som sagt inte huvudfokus för mötet, men det ingår i den breda bilden av saker som vi behöver göra. Kommissionen har aviserat att den ska titta på frågan om lättnader i de enskilda ländernas budgetramverk, men vi vet inte vad ett sådant förslag kommer att innebära i slutändan. Sveriges synpunkt här är att man måste ta ansvar för skattebetalarnas pengar och ha ordning och reda i sin budget.

Fru talman! Jag tackar för frågorna.

Att man diskuterade Nato i relation till EU är egentligen inte konstigt. Nato är den försvarsallians som de absolut flesta EU-medlemsländerna ingår i. Jag tror att många är måna om att försöka hitta en bra balans häremellan så att det på intet sätt ska handla om att EU ska ersätta Nato, utan EU ska komplettera Nato.

Som jag redan varit inne på rörde sig diskussionen mycket om hur detta ska gå till. Vad ska EU satsa på när det gäller gemensam försvarspolitik? Precis som ledamoten säger kommer vi från ett läge där EU har ägnat sig relativt lite åt detta jämfört med andra områden. I grund och botten är det bra att EU tar ett större grepp om försvarsområdet, men diskussioner pågår fortfarande om vad det exakt innebär.

Diskussionen rör sig om gemensam upphandling, standardisering och saker som på olika sätt kan säkerställa att vi kan göra de investeringar som krävs men kanske till ett bättre pris. Kanske kan vi få mer för pengarna när vi gör likartade och mer standardiserade upphandlingar. Detta är dock en pågående diskussion. Sveriges poäng är att vi inte ska börja med att diskutera pengar innan vi vet vad vi vill göra.

Precis som ledamoten säger finns i detta hela fonden av alla andra säkerhetsrelaterade utmaningar som vi står inför. Det handlar om skyddet för den yttre gränsen, så att vi kan vara säkra på vilka som rör sig inom vår union. Exempelvis ser vi hur Ryssland och Belarus instrumentaliserar migranter. Hela poängen med Niinistörapporten är ju faktiskt att ta ett grepp om det bredare försvaret, inklusive civilförsvaret och vad hela samhället kan göra.

Jag är helt övertygad om att diskussionen framöver inte bara kommer att röra sig om det militära, och det gjorde den inte enbart nu heller även om det självklart var huvudfokus för just detta möte. Generellt kommer vi att behöva ta ett väldigt stort grepp om säkerhetsfrågan.

Fru talman! Tack, Ludvig Aspling, för frågan! Det är en högst relevant fråga, för det är också hit som den svenska regeringen försöker föra diskussionen. Vi vill titta på hur man kan säkerställa mer investeringar i vår försvarsförmåga från den privata sidan.

Det är helt uppenbart att det behöver göras investeringar och att europeiska länder behöver öka sina försvarssatsningar. Därmed landar vi i två väldigt konkreta delar. Först och främst bör Europeiska investeringsbanken kunna låna ut betydligt mer kapital till vapen, ammunition och försvarsmateriel, men man hindras i dag av sin egen utlåningspolicy. Det är oerhört viktigt att länder är aktiva i detta. Sverige har tillsammans med ett stort antal andra medlemsländer tillskrivit EIB att banken måste se över sina utlåningsregler.

I detta finns också hållbarhetskriterierna, ESG-kriterierna, som på ett olyckligt sätt gör att investeringar i vår egen säkerhet och försvarsförmåga i dag betraktas som ohållbart. Detta synsätt är ohållbart, och det här är något vi måste ändra på.

Jag uppfattar att det finns ett ganska brett stöd för att gå den vägen. Det är oerhört viktigt för att vi ska kunna investera i vår försvarsförmåga, men det är också viktigt gentemot andra länder som i första hand skriker efter skattebetalarnas pengar för att göra investeringar i försvarsförmågan. Därför måste vi säkerställa att vi också kan mobilisera det privata kapitalet. Jag har en god förhoppning om att vi kan komma framåt i den här frågan.

Fru talman! Jag tror att försvars- och säkerhetspolitik kommer att diskuteras väldigt mycket i vår. Det kommer att handla om både hur EU:s gemensamma försvarspolitik ska se ut och hur den ska finansieras.

Finansieringen var inte huvudfokus för det här mötet. Sveriges och den svenska regeringens poäng är att man måste diskutera vad EU vill göra innan man börjar diskutera vem som ska finansiera det, och hur.

Regeringens position är glasklar. Vi tror att nationella regeringar måste kunna göra kloka prioriteringar. Det finns utrymme för att göra saker gemensamt, till exempel upphandling och standardisering, men att ta gemensamma lån är inte den väg regeringen ser framför sig. Det är vi tydliga med, och det kommer vi att fortsätta vara.

Det kommer som sagt en vitbok från kommissionen och toppmöten under våren där vi återkommer till denna diskussion. Jag tycker att det är väldigt viktigt att påminna medlemsstaterna om att man har ett eget ansvar att säkerställa genom sin budget att man kan bygga upp sin försvarsförmåga.