Catarina Deremar

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Johan Forssell, men jag önskar att Nordenminister Jessika Roswall lyssnar lite extra.

I Nordiska rådet arbetar vi för att stärka unga människors mobilitet, inte minst när det gäller utbildning.

UWC Red Cross Nordic finns i Fjaler i Norge. Det kom till tack vare samarbete mellan Sveriges och Norges statsministrar 1991. Här går elever från hela världen vars kunskap och förståelse om varandras bakgrund byggs upp på ett väldigt effektivt och fint sätt. Det är något som världen behöver mer av i dessa dagar.

Nu har regeringen bestämt sig för att dra tillbaka pengarna i budgeten från Sverige till denna skola, så jag vill fråga statsrådet vad han avser att göra för att samarbetet kring UWC Red Cross Nordic ska kunna fortsätta.

Fru talman! Min fråga går också till statsrådet Romina Pourmokhtari.

Utsläppen från konsumtion har minskat de senaste tio åren, men nu har trenden dessvärre vänt. Sverige ligger i topp bland länder med höga konsumtionsutsläpp. Statistik visar att under 2021 ökade utsläppen med 9 procent. Det skulle ju vara ohållbart om alla konsumerade som vi svenskar gör. Det måste vi göra någonting åt. Nu har regeringen gjort tvärtom och höjt momsen på reparationer av skor och textil. Det skickar fel signaler. I stället borde vi i Sverige ha klimatmål kopplade till konsumtionen, precis som den förra miljömålsberedningen - där även Liberalerna ingick - kom fram till.

Min fråga till miljö- och klimatministern är om och i så fall när regeringen kommer att införa konsumtionsbaserade klimatmål.

Fru talman! Kritiken lät inte vänta på sig när beskedet kom om regeringens kraftiga nedskärning på folkbildningsområdet. Även min fråga går alltså till utbildningsministern.

Om vi ska ha ett land som håller ihop bygger det på att vi håller igång det demokratiska samtalet. När vi pratar om det livslånga lärandet anser jag och Centerpartiet att det är viktigt att vi inte ställer olika bildningsresor mot varandra.

Jag skulle vilja fråga utbildningsministern: På vilket sätt avser utbildningsministern att kompensera neddragningen för att utveckla platser där det demokratiska samtalet kan fortsätta och utvecklas, nu när folkbildningen och studieförbunden kommer att försvinna på flera platser i vårt land?

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 2 i utrikesutskottets betänkande 5. Jag vill också passa på att tacka Socialdemokraterna för deras stöd till Centerpartiets reservation nummer 3.

Vad kan passa bättre, fru talman, än att dagen efter Sveriges 500-årskalas ha en debatt om Norden och arktiska frågor? Vi har mycket gemensamt med våra nordiska grannländer, inte minst våra långa traditioner av att leva i demokratier, våra folkrörelser, den fria rörligheten och passfriheten. Det är nog vår största tillgång.

Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet och Helsingforsavtalet innebär att vi har en ordentlig och viktig plattform för det nordiska samarbetet. Det är också av stor vikt att vi arbetar för att göra nordisk nytta för alla invånare för att tillsammans på ett bättre sätt möta framtida utmaningar. Det blev tydligt under pandemin att det finns många sköra trådar i samarbetet. Det är skörare än vad jag hade känslan av innan pandemin slog till på allvar.

Fru talman! Sommaren 2022 gjorde jag en resa till Norrbotten, och där besökte jag gränsstäderna Haparanda och Tornio. Det blev väldigt påtagligt att tiden med stängda gränser påverkat människors vardag och liv. Det finns flera exempel i andra gränsområden. Talaren före mig, Kjell-Arne Ottosson, berörde också detta. Det här behöver ses över genom en samnordisk utredning som utvärderar hur gränshinder kan motverkas och hur stängda gränser i Norden kan förhindras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Fru talman! På Vestlandet i Norge kan man besöka Fjaler kommun, och där finns United World College - en alldeles fantastisk plats på jorden. Jag besökte skolan för några veckor sedan tillsammans med min norska riksdagskollega Kathrine Kleveland. Dit kommer ungdomar från hela världen. Just i år är de från 51 länder. Skolan har cirka 200 elever. När den startades för cirka 25 år sedan tog alla nordiska länder ansvar, inte minst Norge och Sverige. Skolan bygger på våra nordiska värderingar, vårt nordiska arv och den nordiska modellen.

Liknande skolor finns på ett femtontal platser i världen. Den första startade i Wales. I Fjaler har nu 2 400 elever gått ut, och givetvis blir de goda ambassadörer för Norden. Det är ingen tvekan om att alla dessa elever kommer att arbeta för en bättre värld för oss alla.

Nu har dessvärre vår svenska regering bestämt att detta inte är värt att satsa pengar på. Det är beklagligt, och även om det är biståndsministerns ansvarsområde är jag nyfiken nu när vi har Nordenministern på plats. Vad är anledningen till detta? Vad kan det bero på? Jag förväntar mig att regeringen tänker om här. Visionen är att Norden ska vara världens mest integrerade region, och därför anser jag att det är att gå i motsatt riktning att dra undan dessa pengar.

Under 2019 enades Nordiska ministerrådet om visionen att Norden ska vara den mest integrerade och klimatsmarta regionen i världen 2030. Det är en vision som förpliktar. Såväl Nordiska ministerrådet som Nordiska rådet och enskilda medlemmar måste aktivt bidra till att dessa målsättningar kan bli verklighet.

Som led i visionsarbetet görs många satsningar för ett grönare Norden. Det är bra och viktigt. Samtidigt måste såväl den svenska regeringen som Nordiska ministerrådet fullt ut ta ansvar för visionens löften om den nordiska integrationen. Tyvärr finns oroväckande tendenser till att kultur- och utbildningssektorerna nedprioriteras. Därför kan det inte nog understrykas hur viktiga dessa sektorer är för att Norden ska bli den mest integrerade regionen.

Genom kultursamarbeten och genom att barn och unga möts över nationsgränserna stärks banden mellan våra nordiska länder på ett mycket konkret sätt. Därför har vi i Mittengruppen i Nordiska rådet också lagt fram förslag om att utveckla samverkan för utveckling av unga musiktalanger, till exempel. Men det är som sagt oroande att det ofta är just utbildning och kultur som får finansiera utveckling på andra områden inom Nordiska rådet. Det måste man komma till rätta med. Länderna måste fundera på finansieringen i stort när det gäller det nordiska samarbetet.

Fru talman! Jag tror på ett utvecklat samarbete med våra nordiska grannar. Flera talare har här varit inne på behovet av ett ministerråd för transportfrågor för att underlätta samplanering av infrastrukturprojekt som skulle göra nordisk nytta på riktigt. Olyckligtvis verkar nuvarande regering ha övertagit den tidigare regeringens ståndpunkt, men tillsammans måste vi komma framåt i denna fråga.

Till sist, fru talman: Tillsammans kan vi vara en stark röst för fria demokratier och nordiska värderingar. Det har visat sig vara viktigt, inte minst med tanke på erfarenheterna från pandemin och i den rådande situationen med krig i vårt närområde. Rysslands orättfärdiga invasion av Ukraina gör att vi i Norden kommer ännu närmare varandra. Vi kommer gemensamt att behöva hjälpa Ukraina under lång tid framöver, både i det pågående kriget och den dagen Ukraina ska återuppbyggas. Redan nu pågår många samtal, och konkret arbete görs för att rädda exempelvis kulturarv. Här behöver mer samordnas i Norden för att vi ska kunna nyttja våra resurser gemensamt och göra den bästa nyttan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Vad gäller de arktiska frågorna lämnar jag dem till min kollega Anna Lasses.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2, om folkbildningens roll, i kulturutskottets betänkande 10.

Herr talman! Ett demokratiskt samhälle bygger på flera stenar. Yttrandefriheten är en och föreningsfriheten en annan. För mig som centerpartist är det också viktigt med äganderätten i ett demokratiskt samhälle. Men vi har också folkbildningen, den fria folkbildningen. Att fortsätta att lära sig i hela livet, att bryta argument och att byta tankar - just detta har tjänat vårt land länge, och vi måste se till att det får fortsätta så.

Vi har sett det många gånger: Folkbildningen finns där i alla våra kommuner som en resurs när samhället snabbt behöver ställa om. Inte minst ser vi det nu, när människor har tvingats fly från kriget i Ukraina. Då har studieförbunden stått där i varje kommun och tagit emot grupper för att ge dem det första steget in i det svenska språket och det svenska samhället.

Herr talman! Folkbildningen ska vara fri och frivillig. Samhället berikas när det finns goda möjligheter för människor att gå samman och lära sig mer. Denna verksamhet kan inte ersättas av utbildningar som arrangeras av det offentliga eller av utbildningsföretag. Den fria bildningen finns bara i demokratier eftersom den utgör ett hot mot totalitära krafter. Fri bildning för alla är en frihetsfråga.

Folkbildningens fria form finns både i studiecirklar och på landets 155 folkhögskolor. Med sin bredd, mångfald och geografiska spridning är folkbildningen tillgänglig för många i vårt land, även för grupper som kanske annars har svårt att av fri vilja få till sig bildning. Detta spelar stor roll för det fortsatta byggandet av en stark demokrati.

Centerpartiets liberala värderingar gör att folkbildningen med folkhögskolor och studieförbund är något som jag verkligen vill slå vakt om. Här har deltagarna en självklar plats när det handlar om utformning av kurser och utbildning.

Folkbildningsrådet, som är en ideell förening med vissa myndighetsuppdrag, bildades 1991 när Skolöverstyrelsen lades ner. Folkbildningsrådet har till uppgift att fördela och följa upp statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund.

Här kommer det att bli en förändring från och med den 1 januari 2024. Då ska i stället staten fördela pengarna och bestämma hur stor andel som ska gå till respektive studieförbund och folkhögskola. Det står i promemorian Ökat statligt inflytande över statsbidraget till folkhögskolor och studieförbund, som kom från regeringen i slutet av april, att detta inte innebär någon ökad statlig styrning eller minskad självständighet när det gäller innehållet som bedrivs av folkhögskolorna och studieförbunden. Det vill jag understryka. Det är av största vikt att det fortsätter så, och det kommer jag att bevaka. Armarna får inte bli kortare på det här området heller.

Statens fyra syften med att ge stöd till folkbildningen är följande: att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, att bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, att bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället och att bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

Herr talman! Folkbildning är en viktig grund för vår demokrati. Folkbildningen ska vara fri och frivillig.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 under punkt 1 om kulturens oberoende ställning.

Kultur för alla är med sina endast tre ord en kort men viktig rubrik. Sällan har väl en så kort rubrik haft ett så brett innehåll som denna. Vad lägger vi då in i denna rubrik? För mig är det frihet, tillgänglighet och variation. Men det är också alla våra rubriker i betänkandet.

Hur säkrar vi kulturens frihet? Det har många talare före mig varit inne på. Jag ska också ägna en liten kort stund åt detta. För mig och Centerpartiet är det av största vikt att vi säkrar den konstnärliga friheten och att vi håller armlängds avstånd.

Här vill jag passa på att tacka kulturminister Parisa Liljestrand för hennes tydliga återupprepande av vikten av att politiken håller armlängds avstånd till kulturens innehåll. Det är betydelsefullt, och jag kommer med spetsade öron att fortsätta lyssna efter att budskapet från Kulturdepartementet fortsätter vara detta.

Kulturen är brobyggare från dåtid till framtid, och framtiden går inte att stoppa. Det måste finnas variation, och det måste finnas valmöjligheter. Kulturen skapar också möten med och mellan andra människor och ibland med oss själva. Möts den med ett öppet sinne och nyfikenhet utvecklar kulturen både individer och samhällen.

Fru talman! En decentraliserad kulturpolitik bidrar till ett kulturliv som tar sin utgångspunkt i regionala önskemål och förutsättningar och på så sätt kan utvecklas friare i förhållande till den statliga kulturpolitiken.

Det finns anledning att se över det juridiska skyddet för en fri kultur. Det kan till exempel röra sig om att bilda stiftelser för vissa kulturverksamheter. På så sätt kan kulturen stå mer fri från politisk påverkan.

Jag tycker att det är av stor vikt att kulturen är öppen för alla. Vi ska göra allt för att sänka trösklarna så att fler kan ta del av den kultur som bjuds, både som betraktare och som utövare.

Här har vi ett särskilt ansvar för barnen, fru talman. Barn måste tidigt få möta kulturen och professionella kulturskapare för att inspireras att leta sig vidare i kulturens mångfasetterade värld. Här har givetvis kulturskolan och Skapande skola en oerhört viktig roll.

Kulturen måste finnas i hela landet och vara tillgänglig för alla. Nya grupper måste få tillgång till kulturen. Olika aktörer måste på allvar öppna upp för och nå nya grupper. Kulturellt utanförskap kan inte accepteras. En tillgänglig och närvarande kultur får ett samhälle att hålla ihop och en bygd eller en by att utvecklas. Politikens uppgift är att främja kulturen på alla plan och undanröja hinder i största möjliga mån.

När det gäller våra kulturskapare måste vi förbättra deras villkor. Det finns som sagt många punkter där vi egentligen är väldigt överens. Också det har flera talare lyft fram i dag. Att förbättra kulturskapares villkor handlar om att säkra deras möjligheter att fortsätta sitt konstnärskap. Här spelar konstallianserna en stor och viktig roll.

Åtgärder behövs för att ge bättre och mer rättvisa villkor för kulturella och kreativa näringar samt det fria kulturlivet. Det finns behov av att utreda delar av kulturpolitiken.

För att underlätta för kulturarbetare att vara företagare bör det erbjudas utbildning i entreprenörskap på de konstnärliga högskolorna och folkhögskolorna.

Till sist, fru talman, ska alla, oavsett bostadsort, bakgrund, funktionsnedsättning eller livssituation, ha möjlighet att delta i kulturlivet, som rymmer både professionellt buren kultur och amatörers skapande. Kultur stärker självförtroendet och gör att fler tar till vara yttrandefriheten. Detta i sin tur stärker delaktigheten och demokratin i vårt samhälle. Ett brett kulturliv i hela landet underlättar för alla att ta del av det. En stor del av kulturen bärs av våra språk, och språkrikedomen i landet behöver tas till vara; bland annat behöver de nationella minoritetsspråkens position stärkas.

Fru talman! Tack för svaret, Roland Utbult!

Ledamoten ska inte missförstå mig på något sätt. Jag vill absolut inte att politiker ska vara med och ta fram dessa listor. Att det ska vara en expertgrupp är väl det enda som jag kan tycka är positivt i det jag fått tydliggjort för mig. Jag tycker dock att man exkluderar både bibliotekarier och lärare från vilka steg eleverna kan ta för att komma in i denna värld. Därmed tror jag att risken är stor att det blir bestsellerlistor: Det är de här böckerna som ska finnas hemma i bokhyllan. Vet vi om danskarna läser mer för att de har en kulturkanon? Jag är inte säker på det, men det kanske finns fler böcker hemma i bokhyllan som är av "rätt" karaktär.

Jag tror inte på kulturkanon. Jag förundras över att man vill lägga pengar på att ta fram dessa listor. Jag undrar också vad budgeten är för detta. Och hur statisk är en kulturkanon? Den måste ju ständigt fyllas på. Kulturkanon är det vi brukar, det vi använder och det vi tittar på. Hur ser ledamoten Utbult på det? När ska den börja? Tar den slut? Hur ska detta gå till?

Fru talman! Precis som den förra replikören gick jag igång lite när Roland Utbult utmanade oss i oppositionen.

Kulturkanon har ju kommit på tapeten - men väldigt lite och i marginalen, får vi väl ändå säga. Vi vet väldigt lite. Nu fick vi några svar i ditt anförande: Det handlar om litteratur, det handlar om film och det handlar om musik. Missade jag någon punkt får du rätta mig. Men resten? Hur vet vi att det kommer att stanna här? Hur har det gått i andra länder, exempelvis Danmark som du tog upp? Finns industridesign med? Ska jag känna till byggnadsverk? Var kommer det att ta slut?

Det kan vara så att det är resan som är mödan värd, att vi diskuterar vad detta skulle betyda och vad det skulle göra, snarare än själva listan. När det gäller litteraturen är det för mig viktigare att barnen läser än vad de läser. Och vad är det som säger att en lista från en expertgrupp är rätt och riktig? Jag tror att lärare och bibliotekarier är duktiga på att ta fram på vilket sätt jag kan utveckla min läsning, och det måste vara det viktiga.

Hur har ni resonerat när ni har kommit fram till de här tre områdena? Och vad ska det betyda i det stora?

Herr talman! Jag tackar för denna replik. Jag lyssnade på Peter Olléns inlägg kring metallsökeriet, så jag förstår att vi skulle kunna hitta varandra här på ett mycket bättre sätt, så att det också blir lite verkstad av detta. Det uppskattar jag. Naturligtvis ska vi titta oss runt omkring och se vilka bra idéer som finns. Vi behöver ju inte uppfinna hjulet själva. Är det så att Danmark har kommit långt med detta tycker jag absolut att vi ska titta på det.

När det gäller digitaliseringen är det väl ett litet dilemma, även om jag tror att vi båda verkligen uppskattar när man får bestämma över sitt eget härad, så att säga. Vi har sett inom vården att det har blivit jätteproblem när alla regioner har sina egna system för journaler och allt vad det nu är. Här måste vi naturligtvis skärpa till oss, och vi behöver inte göra samma misstag när det gäller detta. Det är väldigt positivt om det skulle kunna komma fram något slags standardisering för detta, så att man inte jobbar åt olika håll och gör det svårt.

Herr talman! Jag önskar yrka bifall till reservation 24.

Herr talman! Jag blev engagerad i replikskiftet, för det är intressanta frågor. Vi skiljer oss åt, men vi vill väl. Vi vill så gärna att vi alla ska ta del av vårt kulturarv.

Jag tänker svepa över metallsökare, digitalisering och Forum för levande historia under dessa få minuter.

Herr talman! Det svenska kulturarvet är en angelägenhet för oss alla. Skydd av kulturarv, inklusive fornlämningar, ska inte medföra mer krav. När det gäller metallsökare ska vi inte ha mer krav än vad som krävs för att uppnå detta skydd. Metallsökare kan komma till användning exempelvis när man har tappat metallföremål, som nycklar och smycken eller liknande. Men för att möjliggöra ett sådant användande utan att riskera skyddet av kulturarvet anser vi att det bör vara ett licenssystem för metallsökare. Då kan man använda dem mer fritt och öppet och behöver inte söka tillstånd för varje plats och för varje tillfälle. Ett licenssystem skulle kunna vara den rätta vägen. Men man har såklart en rapporteringsskyldighet om man hittar fornlämningar. Regeringen bör tillsätta en utredning för att se över förutsättningarna för att införa ett licenssystem för användning av metallsökare.

Sedan gäller det digitaliseringen. En digitalisering av kulturarvet bidrar till att bevara det för framtiden och till att göra det tillgängligt för fler. Beredskapen kring det svenska kulturarvet är inte tillräckligt hög i dag. Det behöver tas fram och uppdateras beredskapsplaner, och digitaliseringen av kulturarvet behöver ske i ett högre tempo för att säkerställa vårt kulturarv mot risker av olika slag.

Till sist, herr talman, vill jag nämna lite grann om Forum för levande historia. Jag och Centerpartiet anser att Forum för levande historia bör få i uppgift att beskriva och informera om hur Sverige har behandlat våra minoriteter med bland annat rasbiologi, skallmätningar, tvångsförflyttningar, nomadskolor, arbetsstugor och assimilering. Uppdraget bör läggas in i myndighetens regleringsbrev men bör utformas och utföras i nära samarbete med den samiska befolkningen och övriga minoriteters befolkning.

Ett sätt att läka såren som statliga åtgärder har orsakat är att genomföra repatriering av samiska kvarlevor. Repatriering är en process för återbördande av föremål eller kvarlevor till deras ursprungliga eller rättmätiga platser. Begreppet inrymmer också ett försoningsarbete: att göra upp med ett smärtsamt förflutet och återskapa förtroendet mellan den som tog och den som blev drabbad.

Samerna har under många år begärt att svenska staten ska återlämna de mänskliga kvarlevor som finns i statens förvar, såsom på våra museer eller i andra samlingar. Trots detta är det ett fåtal kvarlevor som har återbördats och kunnat begravas. Naturligtvis handlar detta också om pengar. Jag anser att staten måste ta ett stort ansvar här för att detta ska kunna vara möjligt. Att detta ska göras framgår i olika konventioner, så det bör verkligen också vi i Sverige kunna klara av.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Centerpartiets reservation 11 som handlar om barn och unga på nätet.

I kulturen och det fria samhällslivet får vi människor möjlighet att förstå oss själva och andra bättre. Vi utvecklas genom möten med det oväntade, och det kan i sin tur ge perspektiv på livet och samhället. Vi människor, oavsett ålder, behöver kulturella upplevelser. Det är viktigt att barn tidigt får möta kultur i olika former. Ökat samspel i kulturfrågor mellan politik, näringsliv och engagerade eldsjälar skapar förutsättningar för jobb liksom för lokal och regional utveckling, attraktivitet, turism och kunskapsutveckling. Det leder också så småningom till stora exportframgångar.

Kultur med både spets och bredd är betydelsefullt för attraktiva miljöer. Det är gynnsamt för att attrahera företagsetableringar, rekrytera arbetskraft och främja besöksnäringen. Men att ta utgångspunkt i barn och ungdomar är aldrig fel. Forskning har visat att de som går på bio, teater, konserter, konstgallerier, museer, fotbollsmatcher eller idrottstävlingar har ökade chanser att leva ett längre och förmodligen lyckligare liv.

Att ge kulturupplevelser till barn och ungdomar är därför en viktig investering. Att de själva får vara med och skapa genom Skapande skola eller i kulturskolan är investeringar för framtiden. Att möta professionella kulturskapare kan ge fina förebilder och är en garanti för en livslång bildning.

I dag på internationella kvinnodagen är det bra att stanna upp en stund och fundera över hur situationen ser ut för flickor, unga tjejer och kvinnor i alla åldrar världen över och vilka steg som behöver tas för en mer jämställd värld. Vilka miljöer vistas man i, vad utsätts man för? Finns det skillnader mellan pojkar och flickor? Finns det skillnader i olika åldrar?

En miljö där barn och unga rör sig ganska obehindrat är den digitala världen. Det finns många fördelar med den digitala utvecklingen men också negativa aspekter, som när sociala medier eller spelmiljöer för en del riskerar att vara en otrygg plats. Så är det inte minst för tjejer. Det finns regler mot hot och hat, men det finns även andra typer av kommentarer och agerande som kan hindra ungas yttrandefrihet och göra stor skada för unga människor.

Det behövs stärkta insatser när det gäller sexualbrott, pornografi och liknande som barn och unga utsätts för på internet. Bland annat behövs ökat stöd till ideella organisationer som erbjuder stöd och råd om barns trygghet på internet. Staten bör genom berörda myndigheter bidra till att främja en bred dialog i samhället om hur ett bättre umgängesklimat för unga på internet kan åstadkommas. Vidare bör möjligheten att öka stödet till ideella organisationer som erbjuder stöd och råd om barns trygghet på internet ses över.

Det är av stor betydelse att främja ett brett kulturliv där nya, digitala kulturella uttryck och mångkultur verkar sida vid sida med traditionella kulturformer och där kulturella och kreativa näringar har goda förutsättningar. Det behövs dock mer rättvisa villkor för det fria kulturlivet och de kulturella och kreativa näringarna, som handlar om allt från regelförenklingar till översyn av skattesatser.

Engagemang som frodas i kulturliv, civilsamhälle och debatt är ett kitt som fogar samman samhället. Överallt behöver man se till att barn och ungdomar får utrymme i detta. Det finns en ojämlikhet i dag som bland annat avgör vem som får rätt att uttrycka sig. Det kan röra sig om personer som inte får samma möjligheter på grund av någon funktionsnedsättning eller för att de inte har erbjudits en väg att utforska kulturen.

Tillgängligheten till kulturen för alla i hela landet behöver stärkas och säkras. Tillgången till ett brett kulturliv för alla är också en fråga om frihet. Till sist, fru talman, tycker jag att en av politikens viktigaste uppgifter är att skapa förutsättningar i hela landet för ett brett och fritt kulturliv som är tillgängligt för alla - inte minst barn och unga.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till kulturministern.

Samhällsviktig verksamhet är ett samlingsbegrepp som omfattar anläggningar, noder, infrastruktur och tjänster som är av avgörande betydelse för att upprätthålla viktig samhällsinformation inom en samhällssektor.

Min fråga till kulturministern handlar om vårt kulturarv. Det är viktigt för vår gemensamma historia. Vi behöver lära oss och kunna reflektera. Framför allt behöver vi kunna bevara vårt kulturarv i händelse av krig eller andra katastrofer.

Hur ser kulturministern på vårt kulturarv? Är det en samhällsviktig verksamhet?

Fru talman! Tack, återigen, ledamoten Amanda Lind, för denna viktiga fråga! Ledamoten ska inte ta miste på vår ambition. Vi kulturpolitiker i Centerpartiet är som kulturarbetare i stort; vi får slåss för varje krona.

Digitaliseringen är viktig i flera aspekter, inte minst när det gäller att värna kulturarvet och att veta vad vi faktiskt har i våra samlingar. Jag ser denna strävan som förmodligen långsam. Men den ska gå åt rätt håll. Det är inte bara så att vi har svarat så här, utan även vår partiledare har sagt i intervjuer att vi behöver öka takten när det gäller detta. Om inte det har kommit med i den här budgeten ska jag verkligen jobba för att det kommer i framtida centerpartistiska kulturbudgetar.

Fru talman! Tack, Amanda Lind, för frågan! Jag förstår verkligen. Jag tackar först för de värmande orden. Vi delar denna syn, och jag tror inte att vi kan påminna oss tillräckligt ofta om hur viktigt det är med armlängds avstånd.

Budgeten är naturligtvis en helhet, och vi ser den som en helhet. Centerpartiet har varit noga med att vår budget ska vara finansierad. Vi har också prioriterat hela landet i en mängd olika frågor som inte finns inom kulturutskottets ramar, men däremot vill vi öka de generella statsbidragen med 10 miljarder kronor. Det är vår förhoppning att kommuner och regioner ska vara med och bidra till detta där de kan göra det på lokal nivå.

Vi vill inte öronmärka pengar; det har vi som tradition. Det är ganska centerpartistiskt att låta varje nivå besluta om sina pengar, och därför vill vi också skicka de generella statsbidragen i större utsträckning än andra partier.

Fru talman! Kultur, medier, idrott och civilsamhälle behöver finnas tillgängligt för alla i hela landet. Alla dessa områden har stor betydelse för att ta till vara och säkra möjligheterna till ett starkt demokratiskt samhälle. Staten behöver naturligtvis vara med och bidra för att skapa goda förutsättningar.

Att möta kultur i olika former, både professionellt buren kultur och amatörers skapande, är berikande på många sätt. Det väcker vår nyfikenhet att lära mer och få nya perspektiv. Alla, oavsett bostadsort, bakgrund, funktionsnedsättning och livssituation, ska ha möjlighet att delta i ett kulturliv. Kultur stärker självförtroende och gör att fler tar till vara yttrandefriheten. Det i sin tur stärker delaktigheten och demokratin i vårt samhälle.

För att lyfta kulturlivet i hela landet vill Centerpartiet stärka och utveckla kultursamverkansmodellen med syftet att regionerna ska få ett större inflytande. Därför är regionernas kulturplaner viktiga.

Fru talman! År 1985 utvecklades initiativet med att utse europeiska kulturhuvudstäder, bland annat för att framhäva rikedomen och mångfalden av kulturer i Europa, öka EU-medborgarnas känsla av att tillhöra ett gemensamt kulturområde och främja kulturens bidrag till städernas utveckling.

Detta skulle vi också kunna göra nationellt. Vi skulle kunna stärka kulturlivet i hela landet genom att inrätta ett system för ett nationellt kulturhuvudstadsår, där en ny svensk stad vartannat år skulle få status som nationell kulturhuvudstad. Då kan också mindre städer få uppmärksamhet och chans att visa upp och särskilt utveckla sitt kulturliv. Det har visat sig att man i de europeiska kulturhuvudstäderna förbättrat bilden av städerna i ögonen på deras egna invånare. Stadens kultur har fått nytt liv, och man har fått ökad turism.

Kulturen kan också vara en viktig del i integrationen för dem som kommer nya till vårt land. Här skulle jag vilja lyfta fram folkbildningen, som några tidigare talare gjort. Jag vill lyfta fram studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet och arbete. Studieförbunden har redan infrastrukturen klar. Den finns i varje by, om vi så önskar. Studieförbunden har betytt otroligt mycket för Svenska från dag ett.

Våra folkhögskolor är 155 till antalet, har vi lärt oss i dag. De är väl spridda över hela landet. Där möts deltagare med vitt skilda bakgrunder. Har man någon gång besökt en folkhögskola kan man inte ta miste på vad denna unika utbildningsform har för betydelse för deltagarna. Ett av målen för folkhögskolan är att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället. För många människor som behöver få en nystart eller omstart, ta nästa steg i livet och i utbildningstrappan eller närma sig arbetsmarknaden kommer folkhögskolorna fortsatt att vara viktiga.

Vi står mitt i en kompetensbrist inom många olika yrken. Vi bör som land vända på varje sten för att få människor att hitta sin väg till mer bildning eller till rätt utbildning. Landets folkhögskolor spelar här en viktig roll.

Det är olyckligt att regeringen sänker anslaget till folkhögskolorna under nästa år. Jag skulle vilja se mer pengar till just folkbildningen.

Fru talman! Till sist: Kulturens frihet är vår frihet. Den handlar om demokrati och samtalet i samhället. Att vi politiker håller minst en armlängds avstånd från kulturens innehåll måste vi ständigt bevaka i dag och varje dag framöver.

Med det vill jag ställa mig bakom vårt särskilda yttrande från Centerpartiet.

(forts. § 14)

Herr talman! Det handlar om en förstärkt spelreglering. Efter att ha lyssnat på debatten här tycker jag mig höra att vi är överens om mycket. Framför allt vill vi skydda dem som råkar illa ut när det handlar om att drabbas av spelmissbrukets negativa sidor.

Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3 i ärendet. I mitt anförande kommer jag inte att nämna så mycket mer om detta, utan det har redan varit uppe till debatt genom min kollega Rickard Nordin, som kommer tillbaka till detta i ett eget anförande.

Spel är, som många har konstaterat, inte vilken vara som helst. Det har lockat människor i alla tider, och vi har det som nöje så länge vi kan hantera det. För de allra flesta människor är det inte något problem. Några av oss kanske inte ens tittar åt spel, medan andra triggas konstant av det. Vi måste hitta en balans när det gäller vad som är rimligt för bolagen och spelmarknaden, men vi ska inte glömma den stora finansiering som det civila samhället får in till sin verksamhet från spel.

Vi behöver som sagt fundera på vad som är rimligt, och där är kanaliseringen viktig. Omregleringen trädde i kraft den 1 januari 2019, så det har inte gått så lång tid. Ska vi göra ytterligare åtgärder nu innan vi vet hur det har fallit ut? Jag har lite svårt att se att vi ska gå vidare redan nu.

En av anledningarna till att vi i vår följdmotion föreslog avslag på den del som innebär uppsägning mellan Sverige och Finland och våra Finlandsbåtar är att denna lilla spelmarknad är unik. Den finns på en avgränsad yta. Det är mellan två länder som avtalet finns, och vi har där en lång tradition att samarbeta på olika sätt. I detta avtal finns också en reglering med låga insatser och låga vinstnivåer, vilket ändå främjar konsumentskyddet.

Det är svårt att utläsa vad den förra regeringen önskade och ville uppnå med att säga upp avtalet. Jag har i varje fall svårt att både se och förstå de skälen. Men nu har den nya regeringen hörsammat bland annat Centerpartiets yrkande om att inte säga upp avtalet, och det ser vi såklart positivt på.

Det är många människor som spelar i Sverige. Under coronapandemin uppstod en oro för ökat problemspelande och ökad risk för spelmissbruk. Det finns inga gränser för vad det innebär för den enskilda. Det ganska stora umgänge som finns runt omkring den som har spelmissbruk blir också drabbat av detta. Det är viktigt att vi följer utvecklingen för att se om det behövs nya insatser för att motverka utvecklingen så att inte fler drabbas av detta.

Jag ser positivt på spelpaus. Vi kan kanske titta vidare på hur vi kan göra det ännu tryggare och säkrare. Det är en förutsättning att det är ett gott skydd för spelare. Alternativet med en lägre kanalisering kan göra att spelandet sker oreglerat, så skyddet måste vi naturligtvis hålla kvar.

Förutsättningarna för de allmännyttiga lotteriernas möjligheter att även fortsatt kunna ge inkomster till civilsamhället och dess verksamheter har försvårats efter omregleringen av spelmarknaden. En översyn behöver göras för att säkra de allmännyttiga lotteriernas möjligheter att verka på spelmarknaden.

Herr talman! Det finns nog skäl för oss att titta lite mer på vad man gör på Åland med Paf och hur de arbetar med att bland annat stärka kultur- och föreningslivet på Åland. År 2020 delades totalt 15 miljoner euro ut till allmännyttiga ändamål på Åland varav 4,9 miljoner gick direkt till det åländska kultur- och idrottslivet. Det vore intressant att titta närmare på det.