Matilda Ernkrans

Herr talman! Det svenska EU-ordförandeskapet har snart passerat halvtid. En av Sveriges prioriteringar är den gröna omställningen. När Ulf Kristersson presenterade sitt program för ordförandeskapet sa han att Sverige under ordförandeskapet skulle ro förhandlingarna om EU:s klimatpaket i hamn.

Han sa också att beslutet om att fasa ut alla nya fossildrivna bilar till 2035 var ett stort kliv i rätt riktning. Under det svenska ordförandeskapet har nu det formella beslutet blockerats, och därmed försenas ju en enligt statsministern viktig pusselbit i klimatpaketet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill därför fråga EU-minister Jessica Roswall: Hur viktig för Moderaterna är frågan om att förbjuda alla fossildrivna nya bilar till 2035, och hur kommer Sverige under sitt ordförandeskap att agera för att ro det här klimatpaketet i hamn? Det behövs ju för jobben, välfärden och klimatet.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Men jag tycker att jag kan ge statsministern ytterligare en möjlighet att faktiskt svara på frågan. Det handlar om den formulering som statsministern själv har varit med och förhandlat fram och skrivit under och som handlar om djärvare och mer ambitiösa åtgärder för att stärka kompetensen hos Europas arbetskraft. Hur ser statsministern konkret på den formuleringen?

Sedan kan jag bara notera att här hemma har regeringen gjort miljardnedskärningar på både vuxenutbildning och yrkeshögskola, tvärtemot den politik och kompetensutveckling som det ser ut som att Kristersson har skrivit under när det gäller europeisk nivå och som man säger sig värna som ordförandeland i EU. Detsamma gäller klimatomställningen - höga ambitioner för EU men låga för Sverige. Hur går det ihop?

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten! Jag vill inleda med att säga: allt stöd till Ukraina och full uppbackning till regeringen och EU för det.

Jag vill passa på att lyfta en av de viktiga frågor som var på dagordningen. Statsministern nämnde den lite kort. Den gäller EU:s svar på det amerikanska inflationspaketet eller klimatpaketet. I sak verkar vi hittills vara överens om hur EU bör hantera denna fråga. Vi behöver ställa om den europeiska arbetsmarknaden, så att vi har rätt kompetens för framtidens jobb. Vi behöver göra det enklare att snabbt bygga ut grön energi, och vi ska upprätthålla goda handelsrelationer med omvärlden.

Men inte minst frågan om kompetens, att vi har rätt utbildad arbetskraft till de nya gröna jobb som växer fram, är helt avgörande för att vi ska få våra gröna industrier att stanna i Europa. Även i Sverige behöver vi bedriva en aktiv politik som skapar och behåller jobb för den gröna industrin.

Sverige har nu den sämsta tillväxtprognosen i hela EU, och varselsiffrorna slår rekord. I slutsatserna från Europeiska rådets möte står det att rådet vill se djärvare och mer ambitiösa åtgärder för att stärka kompetensen hos Europas arbetskraft. Hur ser Kristersson rent konkret på den formuleringen, och vilka åtgärder ser statsministern framför sig?

Herr talman! Jag noterar att statsministern inte har så höga förväntningar på att EU ska kunna lösa energikrisen i närtid och att statsministern fortfarande lär sig om hur energikrisen påverkar både EU och Sverige. Det kanske är dags att regeringen överväger att införa en svensk el- och gasräkningsakut för svenska hushåll och företag, när elpriserna nu faktiskt är så pass höga.

När det gäller den gröna omställningen och konkurrenskraften noterar jag också i slutsatserna från rådet att förnybart nämns fyra gånger och kärnkraft nämns noll gånger. Kan det vara så att EU:s medlemsländer inser att det som på kort sikt kan minska vårt fossilberoende och få ned energipriserna är en kombination av energi från sol, vind och vatten?

Herr talman! EU:s medlemsländer har ju enhälligt beslutat om ett omfattande stödpaket till Ukraina, och det är ett otroligt viktigt besked när vi nu går in i en krigsvinter som hårt prövar motståndskraften hos det ukrainska folket. Rysslands vansinniga och blodiga krig och attacker måste få ett slut. Det finns väl inget vi mer önskar oss just nu än att flyglarmen över Ukraina ska tystna för gott. Men Rysslands krig fortsätter, och EU kommer att få fortsätta hantera konsekvenserna under lång tid framöver; det är sant.

Enigheten i EU om hur energipriserna ska hanteras har väl inte varit riktigt lika stor. Först i går kunde man efter flera extramöten nå en överenskommelse om ett pristak för gas. Det är dock oklart hur detta kommer att påverka till exempel svenska elpriser. Jag vill därför fråga statsministern om han är nöjd med denna uppgörelse och hur han avser att driva energifrågan vidare under det svenska ordförandeskapet. Vi är många som gärna vill se att Sverige kan driva sitt ordförandeskap på ett klokt och bra sätt, utifrån både EU:s och Sveriges bästa.

Herr talman! Jag noterar att statsministern inte svarade på frågorna om vad det är för politik när det gäller exempelvis klimatet och Fit for 55 som regeringen kommer att driva. Vad är det för politik när det gäller rättsstatens principer som regeringen aktivt kommer att driva, så att det inte bara blir vackra ord utan politiken faktiskt fylls med innehåll?

När regeringen talar om att gräla i Sveriges riksdag är det en lågvattennivå från statsministern. Det handlar om att det är regeringen som ansvarar för ordförandeskapet och att det är regeringen som har valt sin samarbetspartner i Sverigedemokraterna, som är ett djupt EU-kritiskt parti. Så hur ska man lösa gemensamma EU-problem med ett parti som är djupt EU-kritiskt?

Jag kan också med en viss förvåning konstatera att migrationen men också kampen mot gängkriminalitet knappt ens nämns i det som statsministern säger. Det är väl verkligen problem som vi gemensamt behöver lösa i Europa. Men här har regeringen uppenbarligen bestämt sig för att man ska lösa frågorna om migrationen och gängkriminaliteten tillsammans med SD i Sverige. Då frågar man sig igen: Vem är hussen som håller i kopplet?

Herr talman! Jag tackar statsministern för detta ordförandeskapsprogram. Vi har väntat en tid på att få höra vad regeringen faktiskt tycker och tänker om ordförandeskapsprogrammet. Så det är bra att det är här nu. Det är alldeles självklart att det handlar om Ukraina, grön omställning och konkurrenskraft. Det hade varit häpnadsväckande om detta inte hade funnits med i regeringens ordförandeskapsprogram.

Det är många vackra ord. Men vad kommer det att bli i praktiken? Regeringen har ju valt Sverigedemokraterna som sitt samarbetsparti, och det är Sverigedemokraterna som också kommer att styra denna politik. Ingenting kommer att lämna Regeringskansliet utan att Sverigedemokraterna har godkänt det, ett parti som djupt ogillar EU-samarbetet och som inte ens erkänner klimatkrisen. Och jag måste säga att regeringen där har gett sig själv en uppförsbacke, inte bara genom att låta sig styras av Sverigedemokraterna utan också genom den politik som man har drivit på hemmaplan, där man nu har lämnat klimatledarskapet därhän.

Det är alltså många vackra ord. Men vad är det för politik som denna regering kommer att driva under ordförandeskapet? Vem är hussen som håller i kopplet? Vad är det exempelvis för politik som regeringen kommer att driva när det gäller Fit for 55-paketet?

Det är bra att regeringen inte gör om misstaget från regeringsförklaringen, där man glömde rättsstatens principer. Nu finns det med, och det är bra. Men det känns, ärligt talat, faktiskt lite inklämt med armbågen. Därför, återigen, räcker det inte med ord. Vi socialdemokrater kommer att granska hur regeringen inte bara predikar utan också faktiskt på riktigt fyller frågorna om både klimatet och rättsstatens principer med en aktiv handling och ett driv.

Herr talman! Vi har krig i Europa, och i detta nu har vi fått veta att regeringen i ett hemligt avtal har gjort upp med högernationalistiska Sverigedemokraterna om stora delar av EU-politiken. Det handlar om klimat och miljö, energi och migration.

Min fråga handlar om hur regeringen har tänkt sig att man under EUordförandeskapet ska kunna landa viktiga beslut om klimat, energi och migration tillsammans med ett parti som är klimatförnekare och starkt EUkritiskt.

Socialdemokraterna vill gärna vara en konstruktiv kraft, inte minst under ordförandeskapet, men det kan inte vara en hemlighet att vi socialdemokrater har sagt att vi kan samarbeta med många partier i den här riksdagen men inte med Sverigedemokraterna.

Varför presenterades inte det här hemliga avtalet med Sverigedemokraterna om EU-politiken offentligt tidigare? Och finns det fler hemliga avtal som regeringen har med Sverigedemokraterna?

Fru talman! Tack, EU-ministern, för svaret! Jag tillhör också dem som tycker att det här är viktigt, inte minst nu när vi har krig på vår kontinent. Då tjänar alla på en bred samverkan, inte minst i Sveriges riksdag, och på att vi klarar av att hålla EU:s enighet uppe när vi hanterar kriget i Ukraina men också nya sanktioner gentemot Ryssland. Det vill jag understryka och säga.

Sedan hoppas jag att EU-ministern förstår att det för mig som socialdemokrat ändå finns en otydlighet och en oro omkring hur regeringen kommer att välja att samarbeta, inte minst med Sverigedemokraterna, utifrån den överenskommelse som finns i Tidöavtalet. Skillnaden i sak handlar i det här fallet om hur man ser på rättsstatens principer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige har ett gott rykte som förhandlare, och förväntningarna på Sverige under EU-ordförandeskapet är stora. Jag tycker att det är rimligt att ha stora förväntningar på Sverige när det gäller att vi ska kunna landa viktiga frågor för vår gemensamma vardag - frågor som är viktiga inte bara för Sverige utan också för EU och för världen. Här handlar det ju om klimatpolitiken, som vi behöver landa under det svenska ordförandeskapet. Annars kommer vi inte att nå de klimatmål och den gröna omställning som vi så väl behöver.

Det handlar vidare om det fortsatta stödet till Ukraina och ytterligare sanktioner mot Ryssland. EU:s migrations- och asylpaket kommer också att landa under ordförandeskapet, och det har ju varit prioriterat för oss socialdemokrater.

Sverigedemokraterna är trots allt med i ert regeringsunderlag och sitter i Regeringskansliet. De har fått igenom det de ville i Tidöavtalet, enligt Jimmie Åkesson. Jag tycker alltså att Jessika Roswall tonar ned hur mycket inflytande Sverigedemokraterna faktiskt kommer att ha på EUpolitiken. Vi hoppas ändå på ett gott samarbete för framtiden.

Fru talman! Tack, Jessika Roswall, för svaret! EU-ministern har väldigt goda ambitioner. Det känns också bra att höra engagemanget och tydligheten från EU-ministern när det gäller EU:s grundläggande demokratiska principer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill bara understryka att det är av absolut största vikt att man orkar prioritera just rättsstatens principer och de demokratiska grundläggande principerna i ordförandeskapsprogrammet.

Det är klart att Ukraina också kommer att prägla det svenska ordförandeskapet. Konstigt vore det annars. Energikrisen kommer att prägla det, och klimatutmaningarna kommer att prägla det. Men vi har också andra saker som det ska levereras på under ordförandeskapet. Det gäller inte minst migrationspolitiken.

I allt detta är det viktigt att man står upp och i skrift och i alla sammanhang fortsätter att driva rättsstatens principer. Det går inte att bortse från att det finns en viss inbyggd otydlighet i hur regeringen hittills har hanterat rättsstatens principer.

Det handlar om att det är en regering som har blivit tillsatt utifrån och får sin makt från sitt samarbete med Sverigedemokraterna och det Tidöavtal som är skrivet av de fyra partierna.

EU-politiken är inte ett samarbetsområde. Men det är väldigt tydligt i Tidöavtalet att Sverigedemokraterna ska informeras när det gäller EU-frågor. Det står i Tidöavtalet att i EU-ärenden ska samarbetsparti utanför regering informeras om innehållet i regeringens faktapromemoria inför beredningen av EU-ärenden i riksdagen. Informationen ska ges före behandlingen i riksdagens utskott, vilket föregår beredningen i EU-nämnden.

Som vice ordförande i EU-nämnden kan jag inte tolka det på något annat sätt än att Sverigedemokraterna kommer att få information och ha möjlighet att påverka den svenska inriktningen före behandlingen i utskottet och i EU-nämnden.

Frågan om Sverigedemokraternas inflytande är viktig att reda ut, inte minst inför det svenska EU-ordförandeskapet. Vi vet ju redan att Sverigedemokraterna inte delar synen när det gäller rättsstatens principer och vikten av att alla Europas medlemsländer delar samma grundläggande värderingar.

Det gäller trovärdigheten och möjligheten för Sveriges EU-minister att kunna driva på det viktiga samarbete vi har tillsammans inom EU. Det finns en otydlighet i hur EU-politiken kommer att föras, inte minst under ordförandeskapet.

Jag skulle vilja följa upp min fråga till statsrådet. Vilket inflytande har eller kommer Sverigedemokraterna att ha på det som är inriktningen för det svenska ordförandeskapet som kommer att presenteras här i december?

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret och hälsar henne välkommen till kammaren i rollen som EU-minister, ett uppdrag som hon har en alldeles utmärkt bakgrund för att ta sig an, då hon tidigare under många år fungerat som vice ordförande i EU-nämnden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jessika Roswalls företrädare på denna post, socialdemokraten Hans Dahlgren, presenterade som sagt den övergripande inriktningen för det svenska ordförandeskapet. Där fanns det väldigt tydligt med att vi skulle slå vakt om EU:s grundläggande värderingar och rättsstatens principer som en av fem prioriterade frågor.

I Ulf Kristerssons, Moderaterna, regeringsförklaring nämndes inte rättsstatens principer med ett enda ord. Om det inte ska uppfattas som en nedprioritering är det viktigt att rättsstatsprincipen finns med som en punkt i den inriktning som regeringen kommer att presentera om några veckor, som statsrådet har svarat här.

Varför är det så viktigt för Sverige? Varför är det så viktigt för oss socialdemokrater? Det europeiska samarbetet vilar på en uppsättning värderingar. Det är inte vilka värderingar som helst. Det handlar om frihet och demokrati, respekt för mänskliga rättigheter, rättvisa och mångfald, jämlikhet, jämställdhet, tolerans och ett oberoende rättsväsen.

Det är ett europeiskt samarbete som vilar på de värderingarna inte bara för att det är viktigt för att vi behöver värna demokratin eller bidra till en demokratisk utveckling. Det är också en fråga om legitimitet för det europeiska samarbetet.

Ska Sveriges skattebetalare bidra med stora pengar finansiellt till det europeiska samarbetet måste vi kunna känna oss trygga med att pengarna används till rätt saker och går till länder med liknande värderingar. Det är länder som har ett fungerande rättsväsen och fria och demokratiska val och som arbetar aktivt för att motverka korruption.

Nyligen slog Europaparlamentet fast i en rapport att man inte längre ser Ungern som en fungerande demokrati. Man pekar på de demokratiska försämringarna i den ungerska vallagen, domstolsväsendets minskade oberoende och spioneri mot journalister. Det handlar om ökad korruption där premiärminister Viktor Orbán och personer i hans närhet har tillskansat sig EU-medel.

Det är en viktig inlaga i den process som nu pågår mot Ungern där EU-kommissionen håller inne EU-stöd, EU-pengar, därför att landet inte längre lever upp till kraven om en fungerande rättsstat.

Samtliga svenska partier i Europaparlamentet ställer sig bakom rapporten utom Sverigedemokraterna. Sverigedemokraternas ledamöter är också de enda som har röstat emot villkoret att man ska ha respekt för mänskliga rättigheter och demokrati för att kunna ta emot EU-pengar.

Eftersom Sverige är ett av de länder som mycket gediget, hårt och länge har drivit frågan om vikten av att medlemsstaterna lever upp till rättsstatsprincipen för att få del av EU-medel skulle det märkas väldigt tydligt i EU-kretsen om den nya regeringen stryker punkten om rättsstatsprincipen från vårt ordförandeskapsprogram.

Därför vill jag gärna fråga EU-ministern: Har Sverigedemokraternas syn på Ungern och rättsstatsprincipen redan fått genomslag i den svenska EU-politiken?

Fru talman! Statsministerns energiminister var inte så förhoppningsfull efter det möte i tisdags som hon deltog i. Så min fråga kvarstår: På vilket sätt agerade statsministern under det här mötet för att driva på processen? Statsministern var ju väldigt hoppfull om att man skulle kunna landa något när statsministern mötte EU-nämnden förra veckan.

Du nämnde också det svenska ordförandeskapet; det gjorde du även i EU-nämnden. Det skulle vara intressant att få veta om statsministern i samtalen med kommissionens ordförande tog upp EU:s grundläggande värderingar, nämligen rättsstatens principer och jämställdhet. Detta har varit något som Sverige har drivit väldigt starkt, och det finns dessutom med i de prioriteringar som den tidigare regeringen redan i viss form har förankrat här i riksdagen. Det skulle vara intressant att höra om statsministern lyfte just rättsstatens principer med von der Leyen.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten! Europeiska rådet hade många viktiga frågor och beslut uppe när ni träffades. Jag tycker att det är verkligt glädjande att enigheten inom EU består om det ovillkorliga stödet till Ukraina, både ekonomiskt, politiskt, militärt och humanitärt - men också enigheten om att EU ska finnas där och stödja när det gäller återuppbyggnaden.

Jag tycker däremot att det är beklagligt, även om det var väntat, att vi inte fick se några skarpare skrivningar när det gäller ytterligare sanktioner mot Ryssland för att få stopp på kriget. Det skulle vara intressant att höra hur statsministern tog sig an detta och om statsministern var tydlig med att man från regeringens och regeringsunderlagets sida faktiskt står upp och säger att det ska vara fler sanktioner mot Ryssland så att vi får stopp på kriget.

När det gäller energiuppgörelsen verkar det vara en bit kvar innan EU:s medlemsstater kan enas om en uppgörelse som ser till att vi får lägre elpriser redan i vinter. Vi får ändå säga att regeringen Andersson förutseende nog lade fram förslag om ett högkostnadsskydd här i Sverige, som svenska elkunder - både företag och hushåll - kan räkna med kommer till stånd. Ni har ju redan lämnat löftet om den 1 november när det gäller Kristerssons högkostnadsskydd.

Vad gör statsministern när det gäller EU-nivån för bedömning av när ett lägre elpris, som EU:s medlemsländer har enats om, skulle kunna vara på plats?