Jakob Forssmed

Herr talman! Det handlar om att förstärka vårdens möjligheter och hjälpa dem med stora behov att få de behoven tillgodosedda, men det handlar också om att jobba med alla friskfaktorer - det som förebygger psykisk ohälsa, som rörelse och inte minst sömn.

I Sverige har vi lite av en sömnkris bland unga människor, som ligger och skrollar på mobilen på kvällarna. Det minskar deras motståndskraft mot stress och påfrestningar, och det ökar faktiskt suicidtankarna att inte sova ordentligt på nätterna. Det är alltså otroligt angeläget att barn och unga sover och att vi förstår sömnens betydelse för deras hälsa.

Herr talman! Tack för en mycket angelägen fråga, Dan Hovskär!

Det är ju inte bara ett nummer eller en siffra utan någons bror, någons syster, någons arbetskamrat och någons vän som tar sitt liv. Jag är väldigt glad att regeringen verkligen växlar upp det suicidpreventiva arbetet. Vi har tillsatt en samordnare för de här frågorna, och en nationell strategi för att bredda arbetet med de här frågorna så att fler involveras är på väg. Nästa år satsar vi 400 miljoner på att förebygga suicid.

Det akutpsykiatriska omhändertagandet ska bli bättre, och vi arbetar inte minst hårt med att stärka tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin. Vi lägger 1 miljard kronor nästa år just för att köerna ska kortas och de barn som har stora behov av hjälp ska kunna få det i rätt tid.

Jag är väldigt glad att regeringen nu växlar upp det här arbetet, för det är så många som lider och behöver hjälp. Den hjälpen behövs, och den behövs i tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det har gjorts en omfattande granskning under de senaste åren kring den situation vi hade med apatiska flyktingbarn för ett stort antal år sedan. Det är väldigt bra att den typen av granskningar och uppföljningar görs. Jag utgår från att rättsvårdande myndigheter också kan göra ett arbete kring detta i den mån det har begåtts brott i sammanhanget och de inte är preskriberade.

Det är alltid angeläget att utveckla vården och omsorgen så att den hela tiden bygger på bästa möjliga evidens och underlag och så att eventuella åtgärder man sätter in har stöd i riktlinjer och annat. Det är förstås ett kontinuerligt arbete gällande olika grupper. Inte minst behöver verksamheten i psykiatrin utvecklas på många olika sätt. Det finns inslag av tvång och annat inom psykiatrin, och vi har pågående uppdrag till Socialstyrelsen för att se över hur man använder de bästa möjliga metoderna och kan minska användningen av tvång, till exempel. Det är ett kontinuerligt arbete.

Fru talman! Anledningen till att jag tar upp också andra vacciner är för att liknande kritik och ifrågasättanden på ovetenskaplig grund har skett vid andra vaccingenombrott. Det allvarliga är att denna typ av desinformation snabbt kan spridas över världen, vilket kan göra att människor inte tar godkända, säkra vacciner som har genomgått ett antal kliniska faser och dessutom fortsätter att övervakas.

Jag tar även upp andra vacciner för att de precis som mRNA-vaccinerna har inneburit stora genombrott för mänskligheten och människors liv och hälsa. Enligt Världshälsoorganisationen har mRNA-vaccinerna bara i Europa räddat 1,4 miljoner liv. Dessa människor har i stället för att avlida kunnat fortsätta leva tillsammans med nära och kära och fått ett bättre liv. Det är viktigt.

Det är också väldigt viktigt att dessa processer är säkra, och det är de. Det är viktigt att vi fortsätter att stå upp för vetenskapen och de tusentals forskare som säger att detta är bra och viktigt och skyddar mot svår sjukdom och död. Nästan var och en förstår att det därför skulle vara mycket allvarligt att stoppa detta. Det påstås att dessa vacciner skulle ha stoppats i delar av Australien, men det tror jag inte är korrekt.

Vi behöver fortsätta att vaccinera. I dag får till exempel för få personer med hemtjänst vaccin mot covid-19. Det är dock viktigt att människor i riskgrupper får vaccin, för det skyddar fortsatt mot allvarlig sjukdom och död.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är svårt att bemöta allt som Elsa Widding säger, men jag ska ändå göra ett litet försök i några avseenden.

Elsa Widding påstår till exempel att myndigheter inte agerar i allmänhetens intresse. Det är naturligtvis inte sant. Myndigheterna har ett tydligt uppdrag att skydda befolkningens liv och hälsa, och det är under dessa förutsättningar och med detta uppdrag de arbetar. Jag vågar också påstå att de gör det väl. Dessutom har de uppbackning av hela vetenskapssamhället när det gäller vikten av vaccin och att vaccinerna är säkra samt när det gäller att nyttan tydligt överskrider de risker som finns med vaccin.

Så är det förstås också i det här fallet. Vi ska vara glada för att denna process gick väldigt snabbt, för det ledde till att vi kunde rädda fler liv och kunde öppna våra samhällen snabbare. Därefter har vaccinerna fått fulla godkännanden. Processen har fortlöpt - man har gått från ett villkorat godkännande till ett fullt godkännande. Därefter fortsätter övervakningen av mRNA-vaccinerna. Man fortsätter alltså att följa dem.

Läkemedelsverket i Sverige har fått i uppdrag av regeringen att göra en kontinuerlig fördjupad säkerhetsuppföljning av vacciner mot sjukdomen covid-19. Att i detta läge stoppa vaccinerna skulle vara djupt ansvarslöst och helt vetenskapsfientligt.

Elsa Widding påstod, om jag uppfattade hennes inlägg rätt, att hela vetenskapssamhället skulle bestå av lurendrejare och att människor har fått vacciner mot sin vilja. Det har de inte fått; det har ju varit frivilligt att ta vaccin.

Vaccin räddar liv, och mRNA-teknologin har fått Nobelpriset för det genombrott som detta har inneburit. Det har stor potential att fortsätta rädda liv, precis som andra medicinska genombrott på vaccinområdet har haft under de senaste seklerna. Det har varit några av de största framgångarna i mänsklighetens historia.

Jag är tacksam mot de forskare och det vetenskapssamhälle som har tagit fram vacciner för att skydda människors liv och hälsa. Jag är också glad för att vi har väldigt rigorösa och välfungerande processer innan vi godkänner ett vaccin. Det borgar för att vacciner är säkra och för att befolkningen kan ha stor tilltro till vacciner och de processer som leder fram till att man godkänner ett vaccin. Jag tror att det är skälet till att väldigt många i Sverige tar vaccin, inte minst inom barnvaccinationsprogrammet. De barn som sitter på läktaren i dag växer ju upp i en säkrare och bättre värld och riskerar inte längre att drabbas av sjukdomar som skulle kunna leda till deras död, som tidigare generationer har riskerat.

Nu har vi chansen att utrota livmoderhalscancer under de kommande åren om tillräckligt många tar det vaccinet. Det hoppas jag verkligen, för även det skulle vara en fantastisk framgång för mänskligheten.

Fru talman! Jag vill vara väldigt tydlig med att jag är trygg med att de vacciner som används mot covid-19 är av god kvalitet och att de är säkra och effektiva mot allvarlig sjukdom och död.

Som jag uppfattar det vill Elsa Widding stoppa all användning av mRNA-teknologin och de vacciner som beskrivs som en triumf och milstolpe för vetenskapen. Skulle vi göra det skulle människor naturligtvis riskera att bli allvarligt sjuka och dö i covid-19, och därför är det helt enkelt inte aktuellt att stoppa användningen av de här vaccinerna.

Vacciner måste vara säkra, effektiva och hålla god kvalitet för att bli godkända. Övervakningen av vaccin fortsätter också efter att vaccinet är godkänt, och misstänkta biverkningar kan rapporteras av både vårdgivare och patienter. Vi har i dag inga vetenskapliga belägg från prekliniska studier, kliniska prövningar eller övervakningssystemet om att mRNA skulle skada vår arvsmassa.

Låt mig också påminna om att det i början av covid-19-pandemin inte fanns något vaccin. Det var ett mycket osäkert läge. Vi stängde ned våra samhällen för att försöka skydda människor från svår sjukdom och död. Väldigt många drabbades väldigt hårt under den här tiden. Många dog av en sjukdom som snabbt spreds över världen.

Sedan dess har vi fått det här vaccinet, som har lett till att vi kunnat öppna våra samhällen. Vetenskapssamhället har sett dessa enorma möjligheter. Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2023 tilldelades upptäckten av mRNA-teknologin, som ledde fram till att vi kunde ta fram detta vaccin. Vaccinet har räddat miljontals liv och gjort det möjligt för oss att återgå till ett normalt liv.

De här vaccinerna har ju, som jag flera gånger har sagt, genomgått en noggrann utvärderingsprocess i flera steg. När vaccinet väl är godkänt övervakas eventuella biverkningar löpande av både svenska myndigheter och EU:s motsvarigheter. Nya vacciner godkänns centralt inom EU, vilket innebär att varje godkänt vaccin granskas av experter från alla medlemsländer.

Detta bygger på vetenskapliga fakta och evidens. Jag litar på de studier och den grundliga regulatoriska kontroll som alla vacciner måste genomgå innan de godkänns. Att utan vetenskapligt stöd påstå att dna-rester i mRNA-vaccinet skulle vara hälsofarligt sprider rädsla och misstro som i värsta fall - om rädslan får människor att välja bort viktigt vaccin - kan leda till ökade dödstal och allvarlig sjukdom.

Denna typ av ifrågasättanden, som det inte finns vetenskapliga belägg för, har kommit fram vid många medicinska genombrott genom historien. Det gällde smittkoppsvaccinet. Det gällde när det kom vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Det gäller också HPV-vaccinet i dag - även här sprids olika konspirationsteorier om att det skulle leda till en lång rad problem för dem som tar det, exempelvis sterilitet och autoimmuna sjukdomar. Tack vare HPV-vaccinet har vi nu chans att utrota livmoderhalscancer.

Vacciner räddar liv och är otroligt viktiga för vår värld. Vacciner har inneburit några av de största genombrott som har räddat flest liv någonsin. Det gäller också för mRNA-teknologin och de vacciner som vi nu har fått tillgång till. De har räddat miljontals liv i världen - 1,4 miljoner liv bara i Europa, beräknar Världshälsoorganisationen.

Det är problematiskt att den här typen av ej vetenskapliga påståenden sprids, och det är naturligtvis inte aktuellt att stoppa vaccinationer med säkra, effektiva och godkända vacciner.

Fru talman! Elsa Widding har frågat mig om jag kommer att tillsätta en oberoende och transparent utredning angående starka misstankar om att mRNA-vaccinerna mot covid-19 påverkar människans arvsmassa och om jag kommer att stoppa all användning av produkter baserade på mRNA-teknologin till dess att ovanstående utredning är klar. Hon har också frågat mig om jag kommer att ta fullt ansvar för konsekvenserna om jag väljer att inte stoppa användningen av mRNA-teknologin.

Processen för kontroll av vacciner är rigorös och omfattande, från forskning och produktion fram till användning. Läkemedelsverket ska kontinuerligt övervaka läkemedels och vacciners säkerhet. Därtill har Läkemedelsverket fått i uppdrag av regeringen att bedriva kontinuerlig fördjupad säkerhetsuppföljning av vacciner mot sjukdomen covid-19, det vill säga sars-cov-2. Alla läkemedel och vacciner, så även vaccin mot covid-19, genomgår en noggrann vetenskaplig testprocess innan de godkänns. Processen styrs av nationella och internationella regelverk som syftar till att skydda befolkningens hälsa och säkerhet.

Vaccinationstäckning och säkerhet följs även upp och övervakas kontinuerligt. Det vaccin som rekommenderas för riskgrupper i Sverige under hösten 2024 är mRNA-vaccinet Comirnaty. Vaccinet har uppdaterats för att fungera mot de virus som sprids, och det skyddar mot allvarlig sjukdom. Låt mig också vara väldigt tydlig med att det inte finns några vetenskapliga belägg för att mRNA-vaccin kan ändra människans arvsmassa.

Jag vill avslutningsvis betona att vaccination är en av de mest effektiva metoderna för att förebygga dödliga sjukdomar och för att rädda liv. Vacciner mot covid-19 har avsevärt minskat risken för allvarlig sjukdom, sjukhusinläggning och död, särskilt bland äldre och personer i riskgrupper. Globalt har vaccinet förhindrat miljontals dödsfall. Även i Sverige har vacciner mot covid-19 haft en betydande roll både i att minska belastningen på sjukvården och i att skydda befolkningen mot allvarlig sjukdom och död.

Jag har en god tilltro till den process som finns relaterat till kontroll och övervakning av läkemedel och vaccin, och jag anser att det är viktigt att de som bedöms riskera allvarlig sjukdom i covid-19 även fortsättningsvis kan få det skydd som vaccinet innebär.

Herr talman! Jag vill också tacka för debatten.

Det är oerhört viktigt att skydda barn och ge dem goda och jämlika livschanser, både i Sverige och i resten av världen.

Nu har vi fått in ett underlag om att addera ytterligare ett vaccin till det framgångsrika barnvaccinationsprogrammet, och jag ser fram emot att bereda det ytterligare. Men som jag också har sagt behöver detta vägas mot andra åtgärder, och man behöver se om det finns eller går att skapa utrymme för att göra olika saker.

Stort tack för interpellationen och möjligheten att belysa en viktig fråga, Ewa Pihl Krabbe!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Låt mig åter tacka Ewa Pihl Krabbe för viktiga frågor.

Det svenska barnvaccinationsprogrammet är en enorm framgång och har betytt otroligt mycket. Vaccinationsprogram i världen är också otroligt viktiga för att lyfta människor ur fattigdom och ge flickor och pojkar goda livschanser och säkra deras möjlighet att leva ett gott och hälsosamt liv. Vad är vackrare än verkningsfulla vaccin i världen? Det brukar jag tänka ibland, just utifrån den enorma betydelse detta har för utvecklingen i världen. Samtidigt ser vi nu konspirationsteorier om vaccin flöda över världen och så skepsis mot något som har inneburit så mycket liv för så många, och det gör mig djupt bekymrad. Då är det bra att vi har en sådan här diskussion där vi lyfter fram det positiva och möjligheterna som finns med vaccin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varför dröjer det? Vi fick in underlaget den 30 september, och det var efter att budgetpropositionen hade avlämnats till riksdagen. Nu behöver underlaget beredas och remitteras. Vi behöver även väga denna åtgärd mot andra åtgärder som också är samhällsekonomiskt lönsamma och bidrar till hälsa på olika sätt. Resurserna är ju inte obegränsade. Som jag konstaterade finns här dock saker som tyder på att det finns en god samhällsekonomi i detta. Nu behöver det göras ett ordentligt beredningsarbete, och ibland tar det lite tid. Men vi har fått in ett bra underlag, och jag ser fram emot att jobba vidare med det.

Herr talman! Jag noterar att det inte är första gången Ewa Pihl Krabbe tar upp viktiga folkhälsofrågor i kammaren.

Vi fick in underlaget den 30 september, alltså för mindre än två månader sedan. Det förefaller vara en samhällsekonomiskt effektiv åtgärd, men det är viktigt att bereda underlaget ordentligt och sedan återkomma med hur vi ser på detta. Det behöver förstås tas fram medel för det, och det behöver vägas mot andra insatser. Ett remissförfarande krävs också för att bereda detta på ett bra sätt. Ewa Pihl Krabbe tar dock upp många viktiga aspekter, och det tycks finnas ett gott stöd för att detta skulle vara en bra åtgärd att genomföra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ojämlikhet i vaccination kan ju också innebära ökade risker för de personer som inte får vaccinet. Man kan till exempel bli smittad längre upp i åldrarna än vad man annars skulle ha blivit, vilket också kan förändra sjukdomsförloppet. Den typen av aspekter måste också beaktas.

Vi har som sagt fått in underlaget och kommer att bereda det och återkomma. Men som jag konstaterade måste detta ställas mot andra ändamål, och man behöver se till att det finns medel. Så som regelverket ser ut nu behöver det också finnas medel för kostnadstäckning för regionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Ewa Pihl Krabbe har frågat mig om jag avser att inom mitt ansvarsområde, i enlighet med Folkhälsomyndighetens rekommendation, snarast införa vattkoppsvaccination i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn samt ikappvaccination för barn upp till 18 år som ej tidigare haft vattkoppor.

Det svenska barnvaccinationsprogrammet har bidragit till att sjuklighet i vanliga infektionssjukdomar har minskat kraftigt eller helt upphört. Inom ramen för det nuvarande svenska barnvaccinationsprogrammet erbjuds alla barn skydd mot elva sjukdomar.

Sedan 2013 regleras nationella vaccinationsprogram i smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255). Den 30 september i år lämnade Folkhälsomyndigheten in ett beslutsunderlag till regeringen om vaccination mot vattkoppor i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Folkhälsomyndigheten har bland annat gjort en analys av sjukdomsbördan, vaccinets effektivitet och säkerhet, kostnadseffektivitet och etiska aspekter och gjort en samlad bedömning av om vaccinationen uppfyller smittskyddslagens kriterier för att ingå i ett nationellt vaccinationsprogram.

Folkhälsomyndigheten bedömer att vaccination mot vattkoppor uppfyller kriterierna för nationellt vaccinationsprogram och föreslår att vaccination mot vattkoppor ska inkluderas i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Myndigheten föreslår också att ikappvaccination genomförs bland äldre barn upp till 18 år som inte haft vattkoppor.

Vaccinationsutredningen, som tillsattes i juli 2022, har haft i uppdrag att se över de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella vaccinationsregistret. I januari 2024 överlämnade utredningen betänkandet Ett samordnat vaccinationsarbete - för effektivare hantering av kommande vacciner till regeringen (SOU 2024:2). Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Folkhälsomyndighetens beslutsunderlag och utredningens betänkande utgör tillsammans ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med frågan om huruvida vaccin mot vattkoppor bör införas i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Herr talman! I grunden har vi god tandhälsa i Sverige, men den ges i dag inte tillräckligt mycket efter behov. Då måste man vara beredd att överväga olika åtgärder för att åstadkomma det. Jag tycker i grunden att den fria etableringsrätten är bra, men det fungerar inte tillräckligt väl. Därför ser jag fram emot breda förslag om kommuntypstillägg och annat för att säkerställa att fler runt om i Sverige ska ha möjlighet till tandvård.

Jag tycker att vi gör flera saker. Vi har gett ett uppdrag till Nationella vårdkompetensrådet att se över kompetensförsörjningsfrågorna. Det är viktigt för att vi ska få inspel och ett underlag för vad regeringen och staten ytterligare kan göra i det här sammanhanget. Jag har också pekat på flera andra saker för att säkerställa detta, exempelvis ett riskbedömningsinstrument som ska kunna kopplas till tandvårdsstödet för att se till att tandvården ges mer efter behov.

Jag tycker också att åldersgränsfrågan är viktig i det här sammanhanget. Som ledamoten själv konstaterar är detta inte hela svaret på hur vi ska underlätta situationen för Folktandvårdens personal, men det är en del av svaret. Det gäller frågor som rekrytering, att kunna bibehålla personal och att få en jämnare spelplan i relation till andra. Inte minst handlar det om att vi ska använda den kapacitet vi har - för den är ju inte obegränsad - till de personer som har de största behoven. Det är deras behov som ska tillgodoses.

Vi ska samtidigt behålla möjligheten för barn, upp till året de fyller 19, att få den goda förebyggande tandvård som lägger en god grund för god munhälsa hela livet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag tycker fortfarande att det här inte riktigt hänger ihop.

Ledamoten efterlyser att staten ska gå in och ta ansvar, och nu gör vi ju det. Vi lyssnar på regionerna, folktandvårdsorganisationerna och på utredaren Veronica Palm och gör förändringar i åldersgränsen. Det är ju inte bara en prisfråga för den enskilde, utan det är även en kapacitetsfråga för den som ska göra detta. Det är därför vi gör de här förändringarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då säger Socialdemokraterna: Gör inte de förändringar som efterlyses för att vi ska klara tandvårdssituationen i Sverige! Gör helt andra saker!

Jag stänger inga dörrar när det gäller att titta på annat, men det här kan vi göra här och nu. Vi gör också saker kring referenspriserna: Vi förstärker Tandpriskollen och går fram med förslag för att ytterligare stärka kontrollen över tandvårdssektorn. Vi vet att vi behöver se till att det inte finns oseriösa aktörer i den här sektorn och öka kontrollen kring detta, så att det inte flödar ut medel ur tandvårdssektorn på ett sätt som det inte ska göra. Det gör vi nu; vi går fram med en lång rad förslag kring detta.

Referenspriserna är viktiga och spelar roll, och Tandpriskollen spelar roll. Men det är klart att vi behöver förstärka patientens ställning på olika sätt i det här sammanhanget. Det tycker jag också är viktigt för att vi ska kunna behålla ett valfrihetssystem. Man ska känna sig trygg när man går till tandläkaren, och man ska kunna ha koll både på sina rättigheter och på vad som är rimligt att betala i de här sammanhangen.

Jag vill också peka på att vi nu har en ny utredning som den här regeringen har tagit fram och där det finns förslag om differentierade ersättningssystem beroende på var man etablerar sig. Det ser jag fram emot att få bereda vidare. Det finns helt enkelt en kommuntypsskillnad utifrån var patienten är bosatt. Det handlar om att vi just ser en skillnad i etablering mellan storstäder och inte minst norra Sverige och mer glest befolkade delar av Sverige, där det helt enkelt är mycket svårare att få tider. Det här är ett verktyg som vi har bett utredaren att titta på och som vi nu också bereder i Regeringskansliet.

Det vore såklart intressant att höra hur ledamoten ser på det här. Nu gör vi nämligen flera saker. Det är samma sak med riskbedömningsinstrumentet; att se till att koppla det till det statliga tandvårdsstödet handlar om att bättre kunna ge tandvård efter behov. I dag fungerar det inte tillräckligt väl i fråga om att det är behoven som ska styra. Men jag vill ändå säga att det finns en konsekvens i hur vi arbetar med detta.

Som sagt: Det förvånar mig att ledamoten, som helt uppenbart ser samma problem som jag, går emot dem som faktiskt ser det som inte hela lösningen men en dellösning att förändra delar av detta.

Herr talman! Jag uppskattar att Peter Hedberg lyfter den här viktiga frågan.

Det är helt klart så att det finns mycket stora utmaningar för tandvården i Sverige. Det gäller inte minst folktandvården och inte minst i något mer glest befolkade län utanför storstadsregionerna. Det är också därför vi presenterar ett antal åtgärder. Vårdkompetensrådet har en tydlig uppgift att fokusera även på tandvårdssektorn och vad vi kan göra för kompetensförsörjningen. Uppdraget att se över en nationell riskbedömningsmodell kopplat till tandvårdsstödet syftar till att även tandvård ska ges mer efter behov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan spelar det dock roll hur långt den fria barntandvården ska sträcka sig. Ska den sträcka sig upp till det år man fyller 19, eller ska den gå vidare upp till 23? Här blir argumentationen förvånande eftersom tandvårdsorganisationer själva har efterlyst en sänkning av åldersgränsen, av just de skäl som ledamoten anger här, det vill säga att man har ett uppdrag som tränger ut annan tandvård för personer med större behov.

Det här har även utretts av socialdemokraten Veronica Palm, som har föreslagit att gränsen ska sättas till det år patienten fyller 19. Det beror på att vi behöver ha en behovsstyrd tandvård. Folktandvården tar ett för stort ansvar i dag, och det behöver man förändra på det här sättet. Det handlar också om att tandvård bättre ska kunna ges efter behov.

Därför är det märkligt att Socialdemokraterna går fram med att vi ska hålla fast vid det här. Vi hör ju från folktandvården och från utredaren, socialdemokraten Veronica Palm, liksom i den argumentation som ledamoten själv för att det ökar belastningen på folktandvården att grunduppdraget - den fria barntandvården - sträcker sig hela vägen upp till 23. Det gör det svårare för folktandvården att behålla personal och kompetens. Det är ett av skälen till att vi gör detta.

Vi gör det också för att vi ska kunna utveckla tandvården och inte minst rikta större resurser till dem som har sämre munhälsa. Det gäller inte minst äldre personer som inte har haft möjlighet till samma förebyggande tandvård, som har knappa pensioner och som behöver få möjlighet att både få tider och gå till tandläkaren. Man kan liksom inte välja allting samtidigt, utan man måste klara av att göra de här prioriteringarna.

När det finns ett så solitt underlag för att faktiskt flytta ned gränsen från 23 till 19 år förvånar det mig att man från Socialdemokraternas sida väljer att gå emot förslaget. Det skulle försvåra för folktandvården om ert förslag gick igenom, Peter Hedberg. Det skulle göra situationen värre, utifrån de argument som ledamoten framför.

Herr talman! Peter Hedberg har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att den akuta situationen inom folktandvården i norra Sverige ska upphöra och om jag avser att på något sätt agera för att säkerställa ett likvärdigt ansvar för patienter mellan folktandvården och de privata tandvårdsbolagen.

Mun- och tandhälsan i Sverige är överlag god. I takt med utvecklingen av välfärdssamhället och utbyggnaden av tandvården har den svenska tandhälsan under lång tid utvecklats positivt. Jag ser dock allvarligt på tandvårdens bristande tillgänglighet och hur den drabbar människor runt om i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nationella vårdkompetensrådet har en viktig roll i detta sammanhang. Genom sin rådgivande funktion ska rådet bidra till en god planering av vårdens kompetensförsörjning. Rådets uppdrag är att göra bedömningar av kompetensbehoven och att stödja och åstadkomma samverkan om kompetensförsörjningsfrågor på nationell och regional nivå. Genom detta bidrar rådet till samverkan och dialog mellan berörda aktörer, men det ska även bidra med kunskap som kan ligga till grund för regeringens beslutsfattande.

För att tandvårdens resurser ska kunna nyttjas effektivt har regeringen överlämnat propositionen Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård (prop. 2023/24:158) till riksdagen. Ändringen är ett förslag från den särskilda utredaren Veronica Palms utredning När behovet får styra - ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa (SOU 2021:8) och har efterfrågats av regioner och folktandvårdsorganisationer.

Förslaget innebär att den övre åldersgränsen för avgiftsfri tandvård ändras från 23 år till 20 år, och det kommer att innebära att antalet personer som ingår i folktandvårdens grunduppdrag minskar. Förändringen förväntas på så sätt att minska skillnaderna mellan folktandvårdsorganisationerna och de privata tandvårdsbolagen. I och med den planerade förändringen skapas även ökade möjligheter för folktandvårdens vårdgivare att rekrytera och behålla personal eftersom patientgruppen förändras och leder till behov av ett bredare spektrum av tandvårdsåtgärder. Utöver de ökade patientintäkter som förslaget väntas leda till kan det för folktandvårdens personal innebära fler och mer varierade arbetsuppgifter, vilket skapar förutsättningar för kompetensutveckling.

Därutöver har regeringen bland annat gett Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla en nationell modell för riskbedömning inom tandvården. En sådan nationell modell kan på sikt bidra till en enhetlig bedömning av tandvårdens patienter. Genom detta kan tandvårdens resurser prioriteras till de patienter som har störst behov av tandvård samtidigt som tandvårdens tillgänglighet ökar.

Regeringen aviserade en tandvårdsreform i budgetpropositionen för 2025. Tandvårdsreformen syftar till att stärka tandvårdens högkostnadsskydd så att det mer liknar det högkostnadsskydd som finns i övrig vård. Ett stärkt högkostnadsskydd innebär lägre tandvårdskostnader för patienter som är 67 år och äldre. Målsättningen med ett förstärkt högkostnadsskydd är att patienter i högre grad ska kunna besöka tandvården efter behov och därmed få bättre munhälsa.

Regeringen avser att från 2026 årligen avsätta cirka 3,4 miljarder kronor för att stärka tandvårdens högkostnadsskydd. Betänkandet Tiotandvård - ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård (SOU 2024:70) har nyligen överlämnats till regeringen. Ett av utredningens förslag innebär ett kommuntypstillägg som ger vårdgivare högre ersättning när de behandlar patienter som är bosatta utanför storstäderna. Utredningens betänkande bereds nu inom Regeringskansliet, och jag ser fram emot att återkomma i dessa frågor.

Fru talman! När avsatte Socialdemokraterna senast 3,4 miljarder till tandvården? Berätta gärna det, Eva Lindh!

Vi gör en enormt stor förbättring för alla äldre och deras högkostnadsskydd som träder i kraft 2026. Det är första steget i att fortsätta bygga ut högkostnadsskyddet för ännu fler så att ännu fler får lägre tandvårdskostnader för att kunna möta tandvårdsbehoven.

För att kunna göra detta behöver man prioritera. Då behöver man se det som tandvårdsorganisationerna har pekat ut och det som utredningar har pekat ut. Veronica Palm, socialdemokrat, har utrett detta och sett att avgiftsfri tandvård för 19-23-åringar tränger ut möjligheterna för andra att få tandvård. Det tränger ut möjligheterna för dem med störst behov att få tandvård, och det försvårar för folktandvården att få goda intäkter till sin verksamhet så att man kan bedriva en högkvalitativ tandvård för hela befolkningen.

Vi ger dubbel tandvård till 19-23-åringar. De ställs inte på bar backe på något sätt utan ges goda möjligheter att fortsätta gå till tandläkaren och få en god tandvård.

Vad gäller övergångsregler kan jag säga igen att det förstås finns kostnader. Men det finns också ökade intäkter, och bedömningen är att detta kommer att vara kostnadsneutralt för regionerna. På sikt kommer det naturligtvis att förbättra deras möjligheter att bedriva en god tandvård.

Det är så här man måste göra. Man måste analysera hur det ser ut och göra avvägningen och de prioriteringar som efterfrågas. För att svara på Eva Lindhs fråga: Det här är en rimlig prioritering att göra.

Jag tror att det blir väldigt svårt att behålla det avgiftsfria och samtidigt göra det andra med de kapacitetsproblem som finns i tandvården om man vill hedra behovsprincipen. Man kan göra det i opposition, men det är svårt att göra det i regeringsställning. Jag utgår då från att Socialdemokraterna kommer att avvisa vår stora tandvårdsreform för den äldre delen av befolkningen. Men vi får se hur Socialdemokraterna väljer att göra.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag kunde förstås ha avstått från min kommentar. Jag noterar bara att en stor del av ledamotens inlägg handlade om helt andra saker än tandvård.

Jag är här i egenskap av socialminister. Jag har ansvar för tandvården. Det är så interpellationsinstitutet fungerar. Man kallar ett statsråd för att tala om statsrådets ansvarsområde och inte om tusen andra frågor.

Då kan vi ha en annan debatt. Det kan vi gärna ha. Det var bara en liten kommentar till det. Vill man tala om bostadspriser talar man med Andreas Carlson. Vill man tala om andra saker får man tala med andra statsråd.

Det här är en situation som framför allt folktandvården upplever skapar ett läge som gör att den inte kan erbjuda tandvård efter behov och att behovsprincipen ställs åt sidan. Det har konstaterats i Veronica Palms utredning.

Det är angeläget att göra någonting åt detta så att fler personer med ökade behov ska få tandvård. Det är det som Anna Vikström så väl beskriver med de människor som står i kö till tandvården. Frågar man tandvården själv om vilka orsaker det finns till detta pekar den ut några olika saker. En sak de pekar ut är fri tandvård för 19-23-åringar. Det har bidragit till köerna. Det har bidragit till att behovsprincipen sätts ur spel.

Ibland undrar man också om Socialdemokraterna vet hur 24-åringarna har det. Är det helvetet som drabbar dem? Ursäkta ordvalet; jag tar tillbaka det direkt. Jag är bara lite trött.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi behöver förändra tandvården så att den ges mer efter behov. Jag har respekt för att man kan vara kritisk till den här förändringen, men då behöver man också förklara hur vi ska göra med kapacitetsbristerna och hur vi ska lösa behovsprincipen. Man behöver nog också säga att man ska avvisa en tandvårdsreform för dem som har stora behov och som är äldre. Vi vill göra en tandvårdsreform för dem för att helt enkelt se till att de får lägre tandvårdskostnader.

Det här är prioriteringar man behöver göra. Är det rimligt att göra dessa prioriteringar? Ja, det är det. Tandvårdens organisationer vill se detta, och utredningar vill se detta. Det innebär besparingar eller minskade kostnader, men vi lägger också till mångdubbelt större belopp, inte minst för äldres tandvård - på tal om att satsa på välfärden.

Skattesänkningar nämns. Jag har noterat att Socialdemokraterna har varit med och avskaffat värnskatten. Det är deras val och deras möjlighet att göra det. När far super är det rätt, så att säga. Men man har möjlighet att göra båda sakerna. Man kan sänka skatten så att det lönar sig bättre att arbeta. Då får vi mer tillväxt så att vi också klarar framtidens välfärd. Det är oerhört angeläget.

Vad gäller övergångsreglerna är vår bedömning att reformen är kostnadsneutral och att den på sikt leder till ökade möjligheter till intäkter för folktandvården, ökade möjligheter att behålla personal, ökade möjligheter till kompetensutveckling och inte minst ökade möjligheter till intäkter. Tanken är inte att gynna den privata tandvårdsmarknaden, utan syftet är att tandvården ska fungera bättre och, inte minst, att underlätta för folktandvården.

Fru talman! Jag uppfattar att det primärt är tandvården vi ska diskutera. Det är därför vi har den här interpellationsdebatten, inte för att skapa "content" eller vad det nu är i de sociala kanalerna.

Jag undrar om interpellanten och övriga meddebattörer har läst Veronica Palms utredning. Där konstaterar hon att den avgiftsfria tandvården för 19-23-åringar strider mot behovsprincipen och leder till undanträngningseffekter som gör att människor med större - och stora - behov av tandvård inte får den tandvården. Är inte behovsprincipen väldigt viktig att värna inom tandvården? Jag tycker det. Jag tycker att vi har gett tandvården i Sverige för lite efter behov och för mycket efter andra premisser, och jag tycker att det är rimligt att ändra det.

Jag tolkar interpellanten och övriga meddebattörer som att Socialdemokraterna kommer att vara emot sänkningen av åldersgränsen till 19 år. Det innebär väl då också att man inte är för den förbättring som vi gör för landets äldre, som har större tandvårdsbehov, eftersom det är svårt att göra de här sakerna samtidigt med tanke på de kapacitetsbrister vi har i tandvården. Detta är också väldigt tydligt i Veronica Palms utredning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fråga tillbaka blir: Kommer ni att avvisa det förstärkta högkostnadsskyddet för äldre och de möjligheter till ökad kapacitet som borttagandet av den avgiftsfria tandvården för 19-23-åringar innebär? För 19-23-åringar införs i stället ett dubbelt tandvårdsbidrag som innebär att de får goda möjligheter att fortsätta med en god tandvård och en bra munhälsa.

Interpellanten och övriga debattörer lyssnar knappast på professionen. Folktandvårdens organisationer, Privattandläkarna och regionerna har efterfrågat detta, för man ser precis det som vi beskriver: att vi behöver fokusera på dem med störst behov. Folktandvårdens förutsättningar behöver också bli bättre för att man ska kunna öka intäkterna till folktandvården på ett annat sätt än i dag och ge dem ökade möjligheter att konkurrera med privata aktörer.

Jag tycker att det är angeläget att försöka göra någonting åt detta. Men jag konstaterar att mina motdebattörer, Eva Lindh och andra, inte vill göra detta utan tror att det går att vara alla goda gåvors givare. Det gör det inte med de problem och brister som vi har i tandvården. Det har inte minst Veronica Palms utredning pekat mycket tydligt på.

Vad gäller övergångsreglerna är vår bedömning att den här förändringen kommer att leda till en förbättrad ekonomi för regionerna initialt och att den kommer att vara kostnadsneutral på totalen. Därför finns det inte heller skäl att tillföra medel, som vi gör när vi lägger ökade kostnader på regionerna. Det gör vi inte här, utan detta är kostnadsneutralt. På sikt kommer det dessutom att leda till förbättringar för regionerna.

Det kan såklart bli någon skillnad i någon region. Men bedömningen är inte att det ska leda till ökade kostnader. Det ska tvärtom på sikt leda till ökade intäkter och ökade möjligheter inte minst för folktandvården, och det är väldigt angeläget.

Svar på interpellationer

Fru talman! Eva Lindh har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att kompensera för övergångsreglerna så att regionernas ekonomi inte belastas.

Mun- och tandhälsan i Sverige är överlag god. Den svenska tandhälsan har, i takt med utvecklingen av välfärdssamhället och utbyggnaden av tandvården, under lång tid utvecklats positivt. Det finns dock grupper med förhöjd risk för försämrad munhälsa och grupper med sämre munhälsa. Hos äldre personer finns flera faktorer som kan bidra till en försämrad munhälsa. Äldre personer får ofta en försämrad salivproduktion, dels på grund av just högre ålder, dels på grund av att många har läkemedel som påverkar salivproduktionen. Äldre personer kan också få försämrad motorik och därmed svårare att sköta sin munhygien. Vidare har många äldre personer en begynnande grad av tandlossning som är en riskfaktor för att utveckla allmänsjukdomar.

Regeringen aviserar därför i budgetpropositionen för 2025 en tandvårdsreform som syftar till att tandvårdens högkostnadsskydd mer ska efterlikna det som finns i övrig vård. Ett förstärkt högkostnadsskydd innebär lägre tandvårdskostnader för patienter 67 år och äldre. Målsättningen med ett förstärkt högkostnadsskydd är att patienter med behov av tandvård i högre grad ska kunna besöka tandvården efter behov och därmed få bättre munhälsa. Regeringen avser att från 2026 årligen avsätta cirka 3,4 miljarder kronor för att stärka tandvårdens högkostnadsskydd.

För att tandvårdens resurser ska kunna nyttjas effektivt fattade regeringen under förra året beslut om justeringar i utformningen av det statliga tandvårdsstödet och åldersgränsen för avgiftsfri tandvård. Till skillnad från äldre personer är unga vuxna en grupp där de flesta har en god mun och tandhälsa. Regeringen avser därför att sänka åldern för fri tandvård från dagens 23 år till 19 år. Dessa unga vuxna kommer i stället att vara berättigade till dubbelt allmänt tandvårdsbidrag.

Det är viktigt att poängtera att regioner, folktandvårdsorganisationer samt privattandvården har efterfrågat denna ändring. Förändringsförslaget presenterades förra hösten och bygger på förslagen i betänkandet När behovet får styra - ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa (SOU 2021:8).

Regeringen bedömer att förslaget att sänka åldersgränsen för avgiftsfri tandvård från dagens 23 år till 19 år ger ökade möjligheter för folktandvårdens vårdgivare att prioritera sina resurser till mer nödvändig tandvård än den tandvård som ges till unga vuxna, där merparten har god mun- och tandhälsa. Exempelvis anser Folktandvårdsföreningen att en sänkning av åldersgränsen är bra, eftersom förändringen skapar utrymme för patienter med större behov. Det kan i sin tur skapa ökade möjligheter för folktandvårdens vårdgivare att rekrytera och behålla personal, eftersom patientgruppen förändras och med den behovet av ett bredare spektrum av tandvårdsåtgärder.

Utöver de ökade patientintäkter som förslaget väntas leda till kan det för folktandvårdens personal innebära fler och mer varierade arbetsuppgifter, vilket skapar förutsättningar för kompetensutveckling. Därutöver bör den kommande reformen kopplad till tandvårdens högkostnadsskydd för personer 67 år och äldre på sikt minska regionernas kostnader för det regionfinansierade tandvårdsstödet.

Mot bakgrund av att regionerna och tandvårdens aktörer kommer att gynnas av sänkningen av åldersgränsen för avgiftsfri tandvård planerar regeringen inte någon finansiering av övergångsreglerna.