Magnus Jacobsson

Herr talman! Att höja brytpunkter och tal gör ju att fler kommer in i den statliga beskattningen. Det är de facto att höja skatten för enskilda. Det får också som resultat att man försvagar köpkraften.

Att försvaga köpkraften i ett läge där ekonomin backar är att öka risken för arbetslöshet. Ökad arbetslöshet kommer att ge mindre pengar till de kommuner och regioner som jag vet att både vi kristdemokrater och ni socialdemokrater gärna värnar.

Återigen hör vi samma resonemang när det gäller vuxenutbildningen. Ja, det skiljer 1 miljard, men det är fortfarande inte någon aktiv neddragning, utan det handlar om en tillfällig åtgärd som inte fortsätter. Man kan givetvis diskutera om den behövs.

Vi är på väg in i en tuffare ekonomisk situation. Jag är helt övertygad om att regeringen kommer att återkomma i kommande budget om hur man ser på vuxenutbildning, för det är och förblir en av de viktiga åtgärder vi har. Jag kommer själv att komma in på detta i mitt tal när det gäller hur vi utvecklar samhället, förbättrar arbetet mot utanförskap och förstärker integrationen.

Återigen: Våra kommuner och regioner får ofantligt mycket pengar. De jobbar hårt med dessa pengar och gör goda saker för dem. Om jag läser rätt i budgeten är det 8 miljarder som skiljer i detta budgetområde mellan oss och socialdemokratin. Man låtsas som att detta skulle innebära skillnaden mellan himmelrike och helvete - förlåt bildspråket! - men det är helt enkelt inte sant.

Jag återkommer till min sista fråga när det gäller arbetsmarknadsutskottets område - AU1 och AU2. Vår totala budget är 95,6 miljarder. S gör en förändring med ungefär plus 2, och Centern gör en förändring med ungefär minus 5. Vad har S för regeringsunderlag?

Herr talman! När jag har haft förmånen att sitta och lyssna här har jag så sakteliga börjat fundera på om jag befinner mig i finansdebatten eller i arbetsmarknadsdebatten. Men i vilket fall som helst har det uttalats en del från våra socialdemokratiska vänner som inte bara kan stå oemotsagt.

Exempelvis har man hävdat att vi drar ned på ekonomin i kommuner och regioner. Det är helt enkelt inte korrekt. Vi ökar med 12 miljarder. SKR konstaterar också att den energilösning som vi nu jobbar på kommer att ge ytterligare 5 miljarder till kommuner och regioner.

Detta ska givetvis ställas mot socialdemokratin, som vill fortsätta med reduktionsplikt, vilket kommer att ge 9 kronor mer vid pump. Det kommer att drabba kommuner och regioner stenhårt.

Vi ser också i deras budget hur man vill höja skatten med 13 miljarder i ett läge där vi har stora ekonomiska problem. Höjd skatt i detta läge riskerar att leda till att fler går ut i arbetslöshet. Det riskerar att leda till att den kommunala ekonomin drabbas, då det blir färre som betalar skatt.

Vi hör här i debatten också att vi i regeringspartierna drar ned på vuxenutbildningen. Det är en sanning med modifikation. Det som avvecklas är ju en extrasatsning med anledning av covid som var tillfällig, och denna tillfälliga satsning upphör nu. Man kan givetvis diskutera om det är rätt eller fel tillfälle att göra det, men det är inte helt rätt att påstå att man drar ned på något när det i själva verket handlar om en tillfällig åtgärd som upphör.

Tittar vi sedan rent generellt på arbetsmarknaden - jag får ändå försöka komma till ämnet, herr talman - är det totalt 95,6 miljarder vi satsar på de områden som vi avhandlar i dagens båda debatter om AU1 och AU2. Socialdemokraterna lägger 2 miljarder mer och Centern 5 miljarder mindre. Vad har ni för regeringsunderlag?

Herr talman! Tack för den sista delen av svaret! Under hösten har jag tagit mig tid att göra en del studiebesök. Som gammal kommunpolitiker är man ju lite nyfiken, och jag har varit i Norrköping och sett hur de samverkar i en egen nämndstruktur när det gäller de här frågorna. Jag har även varit i Örebro vid två tillfällen, och även där har man en stark samverkan på den kommunala nivån. Min grundinställning är väl att riksdagen har sitt, regeringen sitt och kommunerna sitt.

Det som också är spännande i Örebro är att civilsamhället hjälper till och har bra verksamhet. Frågan är hur statsrådet nu kommer att jobba för att vi ska få denna samverkan att fungera.

Herr talman! Även min fråga går till statsrådet Johan Pehrson.

Arbetslösheten ligger på ungefär 7 procent, varav 35 procent är långtidsarbetslöshet och 21 procent är ungdomar. Sverige ligger på sjunde sämsta plats i Europa. Den föregående regeringen behagade lägga tolv propositioner på fyra år, varav flera handlade om EU.

Samtidigt har vi företag som helt enkelt har svårt att hitta folk. Vi har hög arbetslöshet, vi har svårt att hitta folk och den föregående regeringen gjorde inte så jättemycket.

Då uppstår givetvis min fråga: Hur ämnar statsrådet jobba med detta framgent?

Fru talman! Det är helt korrekt. Magnus Jacobsson kommer alltid, i alla lägen, att eftersträva att försöka göra det han har lovat. Jag tycker som politiker att det är en viktig princip att inför val gå ut och berätta vad man vill och därefter i kammaren försöka genomföra det så gott man kan. Nu har Magnus Jacobsson inte suttit med i de här förhandlingarna och inte riktigt kunna påverka detta lika mycket som andra. Men Jacobsson vidhåller, precis som jag tror att många socialdemokratiska ledamöter tidigare vidhöll, den kristdemokratiska politiken om enprocentsmålet, och jag hoppas att vi tillsammans ska kunna kämpa för kvinnor och barn i krig.

Fru talman! Det är med stor respekt jag lyssnar på en socialdemokratisk riksdagsledamot som berättar om hur man i regeringsställning driver på. Jag misstänker att ledamoten har gjort det i åtta år, och det är glädjande.

Det är helt korrekt att jag skrev under på detta. Jag tror att vi alla fick ett stort antal enkäter från väldigt många olika organisationer. Det är inte jättelätt för oss som ledamöter att säga till enkätskrivarna att en viss fråga är konstigt ställd. Av de olika enkäter som kom var det bland annat en som handlade om bistånd. Då valde jag det svarsalternativ som var absolut bäst. Eftersom jag anser att vi ska ha ett enprocentsmål har jag svarat att jag är för det.

Din fråga är hur jag kommer att agera nu när vi är i regeringsställning. Jag vill vara öppen och ärlig. Jag kommer att rösta på den budget som kommer i kammaren, och så kommer jag att fortsätta kämpa för enprocentsmålet. Det är min bestämda uppfattning att Sverige har råd att ha ett enprocentsmål och att vi tillsammans ska kämpa för att kvinnor inte ska fara illa i krig.

Fru talman! Jag tror att alla här i kammaren, och faktiskt också de flesta utanför kammaren, vet att politik handlar om att vara tydlig med vad man önskar göra. Så söker man väljarnas stöd för att få lov att göra det, och sedan gör man allt man kan för att försöka leva upp till det. Det kommer vi kristdemokrater att fortsätta göra.

När det gäller den minskning som nu sker vet vi också att det finns olika rapporter som pekar på att det bistånd som man redan får inte används effektivt. Jag är väldigt glad att vi har fått igenom att det nu ska satsas mer via de ideella organisationerna. Det tror jag är en bra lösning.

Fru talman! Biståndsfrågan är nog en av de frågor som många av oss kristdemokrater känner har varit den absolut mest smärtsamma när vi suttit och förhandlat. Det är ingen hemlighet att vi som parti har kämpat och stått upp för enprocentsmålet. Och vi nådde nog längre än vad väldigt många egentligen trodde, om man tittar på hur debatten har varit före valet och framför allt om man tittar på styrkeförhållandet mellan partierna.

Är jag nöjd? Nej, jag är absolut inte nöjd. Jag anser att vi ska ha kvar enprocentsmålet, och jag hoppas också att vi tillsammans i den här kammaren på olika sätt ska kunna pressa på för att just lyfta de här frågorna.

Jag och Håkan Svenneling har olika ideologiska ingångsvärden. Vi hade förmånen att göra en gemensam resa i FN. Det gladde mig, för vi såg saker tillsammans som jag tror att vi behöver värna. Kommande helg ska jag delta i en konferens i Kosovo och prata om just de här frågorna.

Jag hoppas att vi ska kunna jobba tillsammans för att stoppa våldet mot kvinnor och barn i krig.

Fru talman! Åren 1915-1922 sker fruktansvärda sexuella övergrepp och våld mot kvinnor och barn, framför allt kristna grupper, i Turkiet.

Åren 1936-1945 sker fruktansvärda övergrepp och sexuellt våld mot romer, judar samt kvinnor och barn i de tyskockuperade områdena.

Åren 1937-1945 sker övergrepp och sexuellt våld mot koreanska och kinesiska kvinnor under den japanska ockupationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik

Åren 1945 sker övergrepp och sexuellt våld mot tyska kvinnor och barn som flyr från Östeuropa och som hamnar under den sovjetiska ockupationen.

Åren 1955-1975 sker övergrepp och sexuellt våld mot kvinnor och barn i Vietnam.

Åren 1991-1999 sker övergrepp och sexuellt våld mot framför allt muslimska grupper i före detta Jugoslavien.

År 1994 sker övergrepp och sexuellt våld mot kvinnor och barn i Rwanda.

År 1998 sker övergrepp och sexuellt våld mot kvinnor och barn i Kongo.

Åren 2014-2019 sker övergrepp och sexuellt våld mot kristna och yazidier, utfört av IS i Mellanöstern.

År 2014 sker övergrepp och sexuellt våld mot kvinnor och barn i Ukraina.

År 2020 sker övergrepp och sexuellt våld mot kvinnor och barn i Tigray.

År 2022 sker övergrepp och sexuellt våld mot kvinnor och barn i Iran.

Jag tror tyvärr att den här listan kan göras väldigt mycket längre.

Oavsett ideologi, tro eller världsdel har det genomförts och genomförs fruktansvärda övergrepp, där man använder våld mot kvinnor och barn som en del i krigföringen. Jag tror att vi alla, framför allt i vår kammare med vår tradition, är överens om att det här är ett ofog som vi måste göra allt vad vi kan för att stoppa. Jag är personligen väldigt glad att man i ICCstadgan definierar sexuellt våld i krig som ett krigsbrott, brott mot mänskligheten och i vissa fall folkmord.

Det här är bra, men vi måste göra mer. Vi måste göra mer tillsammans inom EU, FN och andra internationella organ och arbeta för att kvinnor och barn inte ska utsättas för våld i krig.

Fru talman! Övergreppen i Kosovo måste erkännas på ett tydligare sätt än i dag inom FN, och vi måste förbereda oss på att hjälpa till med att bygga upp Ukraina när Ryssland är besegrat. Då är det viktigt att vi även bistår med att stödja dem som har råkat ut för övergrepp.

Fru talman! Jag är väldigt tacksam för att vi i vår riksdag allt som oftast kan vara väldigt eniga när vi lyfter de här frågorna i det viktiga arbete som pågår som den förra regeringen har gjort och som jag är övertygad om att den nya regeringen kommer att göra för att motverka sexuellt våld mot kvinnor och barn i krig.