Regeringen har lagt fram förslag till utgiftsramar och inkomstberäkningar för statens budget i budgetpropositionen för år 2023. Utgifterna beräknas uppgå till 1 195 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 279 miljarder kronor. Det innebär ett överskott i statens budget på 84 miljarder kronor för 2023. Utgiftstaket för staten är 1 665 miljarder kronor för år 2023, 1 745 miljarder för 2024 och 1 825 miljarder för 2025.
I budgetpropositionen finns också förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller
förstärkt jobbskatteavdrag för personer över 65 år
höjd skatt på alkohol och tobak
förstärkt skattereduktion för installation av solceller
tillfälligt sänkt skatt på drivmedel
sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion
bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor.
Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ramarna för statens budget för år 2023. Riksdagens beslut om ramarna för statens budget är sedan styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.
Alla lagändringar börjar gälla den 1 januari 2023 utom de beslut som gäller slopad skattenedsättning för datorhallar och en tydligare kemikalieskatt, som börjar gälla den 1 juli 2023. När det gäller höjd skatt på alkohol och tobak börjar lagändringarna gälla den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2024.
Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
BNP utvecklades relativt starkt under det första halvåret 2022, men utvecklingen väntas bli svagare framöver. Tillväxten bedöms bli negativ nästa år och svensk ekonomi väntas vara i en lågkonjunktur under 2023. Finanspolitiken bör vara svagt åtstramande för att inte motverka penningpolitiken i ett läge där hög inflation kan bita sig fast.
Politiken bör i närtid inriktas på åtgärder som stöttar företag och hushåll som pressas av stigande priser. Det handlar bland annat om ett tillfälligt högkostnadsskydd för elkostnader och en förlängning av det tillfälliga extra bidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Tillfälliga skattesänkningar på drivmedel ska lindra konsekvenserna för de som är beroende av bilen på landsbygden och för företag inom jord- och skogsbruk. De generella statsbidragen till kommuner och regioner förstärks.
Riksdagen fattade beslut i ärendet trots att det var tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades, som är det vanliga.
Regeringen har lagt fram förslag till utgiftsramar och inkomstberäkningar för statens budget i budgetpropositionen för år 2023. Utgifterna beräknas uppgå till 1 195 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 279 miljarder kronor. Det innebär ett överskott i statens budget på 84 miljarder kronor för 2023. Utgiftstaket för staten är 1 665 miljarder kronor för år 2023, 1 745 miljarder för 2024 och 1 825 miljarder för 2025.
I budgetpropositionen finns också förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller
förstärkt jobbskatteavdrag för personer över 65 år
höjd skatt på alkohol och tobak
förstärkt skattereduktion för installation av solceller
tillfälligt sänkt skatt på drivmedel
sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion
bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor.
Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ramarna för statens budget för år 2023. Riksdagens beslut om ramarna för statens budget är sedan styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.
Alla lagändringar börjar gälla den 1 januari 2023 utom de beslut som gäller slopad skattenedsättning för datorhallar och en tydligare kemikalieskatt, som börjar gälla den 1 juli 2023. När det gäller höjd skatt på alkohol och tobak börjar lagändringarna gälla den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2024.
Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
BNP utvecklades relativt starkt under det första halvåret 2022, men utvecklingen väntas bli svagare framöver. Tillväxten bedöms bli negativ nästa år och svensk ekonomi väntas vara i en lågkonjunktur under 2023. Finanspolitiken bör vara svagt åtstramande för att inte motverka penningpolitiken i ett läge där hög inflation kan bita sig fast.
Politiken bör i närtid inriktas på åtgärder som stöttar företag och hushåll som pressas av stigande priser. Det handlar bland annat om ett tillfälligt högkostnadsskydd för elkostnader och en förlängning av det tillfälliga extra bidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Tillfälliga skattesänkningar på drivmedel ska lindra konsekvenserna för de som är beroende av bilen på landsbygden och för företag inom jord- och skogsbruk. De generella statsbidragen till kommuner och regioner förstärks.
Riksdagen fattade beslut i ärendet trots att det var tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades, som är det vanliga.
Herr talman! Jag vill ställa en fråga till energiministern. Sverige och svensk industri behöver, som vi alla vet, inte mer av konstruerade konflikter mellan olika kraftslag utan i stället beslut som levererar ny kraft till den gröna omställningen.
Som invald i riksdagen för att representera Skaraborg utgår jag från att ministern är väl medveten om att Västsverige är det industriella lokomotivet i Sverige. Detta lokomotiv är nu mitt uppe i en grön omställning för att ligga i framkant när världen efterfrågar allt från elektriska lastbilar till återvunnen plast gjord med vätgas - mycket tack vare Miljöpartiets industrikliv.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Redan befintliga investeringar från näringslivet i Västsverige kräver att det till 2030 tillförs 1 500 megawatt, det vill säga kraft motsvarande hela Stockholms elförbrukning. Enligt alla seriösa bedömare är det den havsbaserade vindkraften som kan leverera den mängden till 2030, som alltså bara är sju år bort.
Min fråga till ministern är: När kommer beslutet från regeringen så att byggandet av vindkraftsparkerna på västkusten kan sätta igång? Industrin vill ha svar, och klockan tickar.
EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier innehåller förslag på ett antal åtgärder för att skapa en hållbar textilindustri. Miljö- och jordbruksutskottet välkomnar i ett utlåtande textilstrategin och delar uppfattningen att EU ska vara en föregångare för globalt hållbara textila värdekedjor.
Dagens produktion och konsumtion av textilier utgör en mycket stor belastning på miljön och klimatet. Några av åtgärderna som aviseras i strategin är bland annat obligatoriska ekodesignkrav och stopp för destruktion av osålda eller återlämnade textilier. Dessutom vill EU-kommissionen motverka utsläppen av mikroplaster, införa informationskrav samt ett utökat producentansvar och ökad återanvändning och materialåtervinning av textilavfall.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen ställer sig bakom förslaget till en ny lag om samordningsnummer och även till ändringar i bland annat folkbokföringslagen och folkbokföringsdatabaslagen. Syftet är att stärka systemet för samordningsnummer genom att till exempel öka kraven på de identitetskontroller som görs innan man ger ett samordningsnummer till en person.
Ett samordningsnummer är en identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige, men som ändå har behov av att ha kontakt med svenska myndigheter eller andra delar av samhället. Personer som folkbokförs i Sverige tilldelas i stället ett personnummer.
Samordningsnummer delas upp i olika nivåer beroende vilken identitetskontroll som gjorts innan. Idag finns det två nivåer. Med den nya lagen ska ett samordningsnummer kunna ges i tre olika nivåer. För att få den högsta nivån ska personen kunna styrka sin identitet med giltiga identitetshandlingar och även personligen infinna sig på plats vid ansökningstillfället. Identitetshandlingarna ska även kunna begäras in för kontroll av de biometriska uppgifter som finns lagrade i dessa handlingar.
Förslaget innebär också att Skatteverket tar över ansvaret för bland annat identitetskontroller när ett samordningsnummer ska tilldelas en person. Andra myndigheter ska underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift är felaktig i folkbokföringsdatabasen när det gäller personer med samordningsnummer.
Förslaget innehåller även en begränsning av det undantag från folkbokföring som gäller för personer som är lokalanställda vid utländska ambassader eller konsulat i Sverige.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Lagändringarna som gäller lokalanställda vid ambassader och konsulat ska börja gälla den 1 januari 2023 och övriga den 1 september 2023.
Riksdagen ställer sig bakom förslaget till en ny lag om samordningsnummer och även till ändringar i bland annat folkbokföringslagen och folkbokföringsdatabaslagen. Syftet är att stärka systemet för samordningsnummer genom att till exempel öka kraven på de identitetskontroller som görs innan man ger ett samordningsnummer till en person.
Ett samordningsnummer är en identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige, men som ändå har behov av att ha kontakt med svenska myndigheter eller andra delar av samhället. Personer som folkbokförs i Sverige tilldelas i stället ett personnummer.
Samordningsnummer delas upp i olika nivåer beroende vilken identitetskontroll som gjorts innan. Idag finns det två nivåer. Med den nya lagen ska ett samordningsnummer kunna ges i tre olika nivåer. För att få den högsta nivån ska personen kunna styrka sin identitet med giltiga identitetshandlingar och även personligen infinna sig på plats vid ansökningstillfället. Identitetshandlingarna ska även kunna begäras in för kontroll av de biometriska uppgifter som finns lagrade i dessa handlingar.
Förslaget innebär också att Skatteverket tar över ansvaret för bland annat identitetskontroller när ett samordningsnummer ska tilldelas en person. Andra myndigheter ska underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift är felaktig i folkbokföringsdatabasen när det gäller personer med samordningsnummer.
Förslaget innehåller även en begränsning av det undantag från folkbokföring som gäller för personer som är lokalanställda vid utländska ambassader eller konsulat i Sverige.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Lagändringarna som gäller lokalanställda vid ambassader och konsulat ska börja gälla den 1 januari 2023 och övriga den 1 september 2023.
Riksdagen ställer sig bakom förslaget till en ny lag om samordningsnummer och även till ändringar i bland annat folkbokföringslagen och folkbokföringsdatabaslagen. Syftet är att stärka systemet för samordningsnummer genom att till exempel öka kraven på de identitetskontroller som görs innan man ger ett samordningsnummer till en person.
Ett samordningsnummer är en identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige, men som ändå har behov av att ha kontakt med svenska myndigheter eller andra delar av samhället. Personer som folkbokförs i Sverige tilldelas i stället ett personnummer.
Samordningsnummer delas upp i olika nivåer beroende vilken identitetskontroll som gjorts innan. Idag finns det två nivåer. Med den nya lagen ska ett samordningsnummer kunna ges i tre olika nivåer. För att få den högsta nivån ska personen kunna styrka sin identitet med giltiga identitetshandlingar och även personligen infinna sig på plats vid ansökningstillfället. Identitetshandlingarna ska även kunna begäras in för kontroll av de biometriska uppgifter som finns lagrade i dessa handlingar.
Förslaget innebär också att Skatteverket tar över ansvaret för bland annat identitetskontroller när ett samordningsnummer ska tilldelas en person. Andra myndigheter ska underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift är felaktig i folkbokföringsdatabasen när det gäller personer med samordningsnummer.
Förslaget innehåller även en begränsning av det undantag från folkbokföring som gäller för personer som är lokalanställda vid utländska ambassader eller konsulat i Sverige.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Lagändringarna som gäller lokalanställda vid ambassader och konsulat ska börja gälla den 1 januari 2023 och övriga den 1 september 2023.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från den förra regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av de statliga insatserna inom fastighetsbildningen i Sverige. Riksrevisionens övergripande slutsats är att dessa inte är tillräckligt effektiva. I sin rapport lämnar Riksrevisionen ett antal rekommendationer till regeringen och Lantmäteriet.
I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och anser att Riksrevisionens rapport är ett viktigt bidrag i det fortlöpande arbete som bedrivs i syfte att utveckla och förbättra fastighetsbildningen. Digitalisering bedöms vara den insats som kommer att ha störst betydelse för fastighetsbildningens handläggningstider och arbetet för den utvecklingen bör prioriteras. Det kan vidare finnas anledning till en översyn av delar av Lantmäteriets avgiftsmodell. Med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Den förra regeringen har lagt fram ett förslag om tvistlösning vid vissa kollektiva hyresförhandlingar. Det innebär bland annat ett nytt oberoende tvistlösningsorgan för hela hyresmarknaden och skärpta regler för hyresförhandlingarna.
Parterna på hyresmarknaden för regelbundet kollektiva förhandlingar om den allmänna hyresnivån. Sådana förhandlingar kallas ofta för de årliga hyresförhandlingarna. När dessa förhandlingar drar ut på tiden kan det innebära ekonomiska risker för de inblandade parterna.
Inom det allmännyttiga hyresbeståndet finns i dag ett tvistlösningsorgan, Hyresmarknadskommittén (HMK). Nu ska en motsvarande lösning införas för hela hyresmarknaden, även för det privata hyresbeståndet. Om parterna inte kommer överens om den årliga hyresändringen, ska en särskild skiljeman kunna utses att pröva tvisten. Syftet är att effektivisera de kollektiva förhandlingarna och att de årliga hyresförhandlingarna ska kunna avgöras snabbare.
Det införs även skärpta regler för hyresförhandlingarnas sammanträden. Bland annat kan en part bli skadeståndsskyldig som inte inställer sig till ett förhandlingssammanträde som ska hållas inom en viss tid.
Riksdagen sa ja till förslaget. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2023.
Motion till riksdagen
2022/23:2279
av Nicklas Attefjord (MP)
En närvarande stat
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statens regionala servicecenter och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
De flesta kommuner har kommunala servicecenter dit medborgarna kan ta sig för att få hjälp av kommunens personal med allt ifrån bygglov till att ansöka om förskoleplats. Dessa servicecenter är ofta välbesökta och ett populärt komplement till digitala eller digitaliserade kommunala/offentliga servicetjänster.
Staten har under senare år satsat på en ökad regional/lokal närvaro med servicecenter, men det är fortfarande långt ifrån en hundraprocentig täckning av Sveriges 290 kommuner. Det har länge funnits en debatt om att staten dragit sig tillbaka inte bara från kommuner utan även från stadsdelar, inte minst i socioekonomiskt utsatta områden. Många människor upplever inte att statens myndigheter eller service finns nära dem; man möts av timslånga telefonköer eller instruktioner som man kanske inte förstår.
Att staten ska ha lokal närvaro med egna servicecenter i samtliga 290 kommuner och i alla stadsdelar är kanske inte ett rimligt mål, men att man regelbundet besöker/bemannar kommunens servicecenter någon eller några dagar i veckan eller månaden hade gjort en stor skillnad. Med en sådan lösning skulle även människor som har svårt att ta sig längre sträckor eller av ekonomiska skäl inte kan åka flera mil få hjälp och stöd.
Nicklas Attefjord (MP)
Motion till riksdagen
2022/23:2277
av Märta Stenevi m.fl. (MP)
Jämställdhetspolitik
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett intersektionellt perspektiv i arbetet med jämställdhetsmålen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om feministisk utrikes- och utvecklingspolitik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra jämställdheten och mångfalden bland Sveriges förtroendevalda och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka unga kvinnors underrepresentation i politiken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka diskriminering, hot och hat mot förtroendevalda och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta förebyggande mot destruktiva mansnormer och begränsande normer och värderingar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge granskande myndigheter i uppdrag att analysera förekomsten av osakliga könsskillnader samt analysera möjliga konsekvenser för ekonomisk jämställdhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstifta om könskvotering till bolagsstyrelser samt kommunala och statliga bolag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sluta lönegapet och se till att kvinnodominerade yrken värderas högre och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jämna ut de skevheter som i dag finns mellan beskattning av arbetsinkomster och kapital och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sätta upp rekryteringsmål till Sveriges lärosäten för att öka andelen kvinnor bland nyrekryteringen av professorer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kvotering i högre grad ska ses som en möjlighet att nå jämställdhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beskatta kapitalinkomster progressivt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skatter för människor i olika livssituationer ur ett jämställdhetsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter ska granska förekomst av osakliga könsskillnader, exempelvis tillgång till statligt riskkapital till företagande, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur kvinnors möjlighet att starta och driva företag kan förbättras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka de arbetsmarknadspolitiska insatserna till utrikesfödda kvinnor som riskerar långtidsarbetslöshet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Diskrimineringsombudsmannen ska ha möjlighet att driva fler enskilda mål och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till instrument som ger ett lyft för landets studie- och yrkesvägledning både för unga och senare i livet för att göra den mer jämställd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa rätt till heltid och möjlighet till deltid och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentligt finansierade arbetsgivare ska gå före och erbjuda heltid som norm och deltid som möjlighet för alla sina arbetstagare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska satsa 40 miljarder kronor för fler anställda och bättre löner i vården och omsorgen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka återhämtningsbonusen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en nollvision för arbetsrelaterad ohälsa med hälso- och sjukvård respektive vård och omsorg som ett första fokusområde och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Arbetsmiljöverket möjlighet att utdöma vite även för brister i den organisatoriska eller sociala arbetsmiljön och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra bostadstillägget och säkerställa ett system så att utbetalning garanteras de som har rätt till den, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för sambor att överföra pensionsrätter på motsvarande sätt som gifta i dag har möjlighet att göra och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omarbeta indikatorerna inom målområdet Ekonomisk jämställdhet på det sätt som Jämställdhetsmyndigheten föreslår och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bredda rekryteringen till högskola, vuxenutbildning och yrkesutbildning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att högskolor och utbildningar i större utsträckning bör använda alternativa antagningsmetoder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärosätena ska främja jämställdhet och motverka könsstereotypa utbildningsval och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra kunskapen om hbtqi-frågor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studenter, forskare och anställda med funktionsnedsättning ska ges bättre fysisk tillgänglighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärosätenas uppdrag med jämställdhetsintegrering bör följas upp och att uppdraget bör bli mer långsiktigt utformat och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge alla barn chansen att utveckla sin fulla potential, oavsett kön och könsidentitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge alla barn tillgång till genuspedagogik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att pojkar och flickor ska mötas med samma höga förväntningar i skolan och erbjudas samma möjligheter att utvecklas och lyckas i sina studier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på skolhälsovården och lärarna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra fler läsfrämjande insatser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att dubblera öronmärkningen av föräldradagar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa faderskapspresumtion för ogifta sambor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla hembesöksprogram och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att stödja utvecklingen av pappakurser och insatser från civilsamhället för att stärka papparollen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa tillgänglig barnomsorg även på kvällar, helger och nätter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en folkhälsolag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa mer resurser på ökad kunskap om kvinnosjukdomar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla regioner öppet ska redovisa hur jämställd vården är och säkerställa att könsuppdelad statistik finns tillgänglig och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla regioner ska stärka sitt likarättsarbete inom vården och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett mål om en barnmorska per födande kvinna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över hela förlossningsvården och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra förlossningsvården i hela landet och höja kvaliteten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tryggare förlossningsvård i hela landet och att erbjuda boende på patienthotell inför förlossning för den som har långa avstånd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ta del av Norges sätt att organisera förlossningsvården och utreda om någon del av denna kan införas i Sverige i syfte att förbättra utbudet av t.ex. olika vårdformer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som vill förlösas med kejsarsnitt på grund av tidigare förlossningstrauma, sexuella övergrepp eller annan icke-medicinsk orsak ska få besked om det beviljats senast i graviditetsvecka 28, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kostnadsfritt ultraljud alltid ska erbjudas vid misstänkt missfall och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra kunskapen om hur förlossningsskador kan undvikas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vårdgarantin för operation eller behandling efter förlossningsskada ska sänkas från 90 till 30 dagar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riskgrupper, såsom nyanlända kvinnor, äldre förstföderskor och kvinnor med missbruksproblematik, ska erbjudas hembesök inför barnets födsel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som är i behov av tolk under förlossningen ska få det på plats, inte via telefon, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systemet med s.k. kulturtolksdoulor som finns i vissa regioner ska spridas till fler och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förlossningsavdelningar och BB bör bli mer hemlika och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att BB i hemmet ska kunna erbjudas som alternativ till de som föredrar det, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till särskilt stöd för den som saknar medföljande till förlossning och BB, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att grundlagsskydda aborträtten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att biståndsmedel ska gå till arbete för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och till civilsamhällesorganisationer som påverkar SRHR-frågor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppna upp för subventionerad abort för utländska kvinnor i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa kostnadsfria preventivmedel för unga under 26 år och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att olika alternativ på kostnadsfria mensskydd bör erbjudas via exempelvis ungdomshälsan, skolan och andra lämpliga platser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att förenkla hemaborter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över barnmorskors förskrivningsrätt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade anslag till kvinno- och tjejjourer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på det våldsförebyggande arbetet på kort och lång sikt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ”mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer” som ett nytt målområde i den nationella folkhälsopolitiken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta fler mansmottagningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta förbättra myndigheternas arbete med att upptäcka våld i nära relationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra informationsutbytet mellan myndigheter och minska sekretessen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om genuspedagogik och normkritik i förskola och skola och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett nationellt centrum för normkritisk pedagogik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rusta föräldrar, lärare och andra vuxna för att prata med unga om våld i nära relationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det enklare att utreda hat och hot på nätet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka finansieringen till stödlinjer för barn och unga och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den straffrättsliga lagstiftningen i högre utsträckning behöver inkludera sexuella kränkningar och övergrepp på internet och sugardejtingplattformar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka rättigheterna för personer utsatta för sexualbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som utsätts för sexköp eller kommersiell sexuell exploatering ska betraktas som brottsoffer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sexualbrottsoffers rätt till målsägandebiträde ska stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förtalslagstiftningen i syfte att stävja förtalsanmälningar med hämndmotiv, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta särskilda mottagningar för vuxna som utsatts för sexuellt våld, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brottsoffer i ärenden där förövaren är under 15 år ska få ett bättre juridiskt stöd under processen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över brottsoffrens tillgång till adekvata traumabehandlingar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur vården till följd av sexuella övergrepp kan bli kostnadsfri och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett permanent samordningscentrum för arbetet med att förhindra att barn förs ut ur landet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ingen ska utvisas för att den lämnar en relation som bygger på hedersförtryck och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att socialtjänsten aldrig ger information till vårdnadshavare som kan innebära akut risk för att barn utsätts för brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se till att alla samhällsinstanser har kompetens att identifiera hedersförtryck och agerar så tidigt som möjligt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra det regionala arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra det kommunala arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta resurscentrum i varje län och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra samverkan mellan myndigheter och säkerställa tidiga ingripanden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka satsningarna på forskning kring hur man förebygger hedersvåld och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera oskuldskontroller, utfärdande av oskuldsintyg och omvändelseförsök och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera insatserna mot könsstympning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka information och utbildning om demokratiska principer, jämställdhet och barns rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka segregationen och förbättra integrationen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera arbetsmarknadsåtgärder riktade till kvinnor i utsatta områden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kategorisera ekonomiskt våld som en egen form av mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om det ekonomiska våldet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa psykisk misshandel som ett nytt brott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka tillgången till utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser inom psykiskt våld och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa minimistraffet för grov kvinnofridskränkning till två års fängelse och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra konstruktionen av brotten fridskränkning, kvinnofridskränkning och hedersförtryck så att den grundas i förövarens kontrollerande och nedbrytande beteende, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra preskriptionstiden för alla delar av brotten fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och hedersförtryck och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att varje kvinna som lämnar en våldsam relation ska ges en samlad ingång till samhällets stöd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en bred utredning för att kartlägga eftervåldets uttryck och lämna konkreta förslag på lösningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontaktförbud ska kunna gälla ett större geografiskt område och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en granskning av hur lagstiftning om vårdnad, boende och umgänge efterföljs och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att inget barn med skyddade personuppgifter eller med skyddat boende ska tvingas till umgänge med en förälder mot sin vilja, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge barn egna juridiska ombud i vårdnadsmål och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om det ekonomiska eftervåldet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram och genomföra utbildningsinsatser för verksamma jurister på domstolarna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att erbjuda de som lever med skyddade personuppgifter en långvarig kontaktperson hos kommunen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram nationella riktlinjer för arbetet med personer med skyddade personuppgifter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett särskilt ekonomiskt stöd för personer som lever med skyddade personuppgifter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur personer med skyddade personuppgifter kan få förtur i bostadsköer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort avgiften för skyddade boenden i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förbättrade möjligheter för de som lever med skyddade uppgifter att ta del av digitala tjänster, vård och annan viktig samhällsservice, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för våldsutsatta att hitta en trygg lösning för sina husdjur och tillkännager detta för regeringen.
Inledning
Miljöpartiet är ett feministiskt parti. Det innebär att vi med politiska verktyg vill verka för jämställdhet och motverka den rådande könsmaktsordningen i världen, där män har mer makt än kvinnor.
För Miljöpartiet är jämställdhet i grunden en fråga om frihet. Människors möjligheter att leva sina liv ska inte påverkas negativt eller begränsas av kön eller könsidentitet. Alla ska ha frihet att vara den de är utan att hindras av stereotypa normer och attityder. En modern och radikal politik för ökad jämställdhet lägger fokus på lika möjligheter inom alla områden.
Genom att Sverige har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor (Kvinnokonventionen) har vi åtagit oss att ta tillvara på kvinnors rättigheter och förhindra könsdiskriminering. Sverige har tagit många steg mot jämställdhet och ligger i dag före många andra länder i världen. Men fortfarande finns mycket att göra för att Sverige ska bli ett fullt ut jämställt land. Än idag har flickor inte samma makt och möjligheter som pojkar i samhället. Skillnaderna finns redan på förskolan och i skolan. Kvinnor tar ett större ansvar för oavlönat arbete i hemmet, medan de får mindre lön än män i arbetslivet och i högre grad blir fattiga som pensionärer. Vi ser också skillnader i hälsa mellan kvinnor och män, och mäns våld mot kvinnor är ett av våra största samhällsproblem. Ett arbete behöver göras för att ta reda på hur svensk lagstiftning bäst bör utformas för att fullt ut leva upp till FN:s kvinnokonvention.
Det var hundra år sedan svenska kvinnor fick rösträtt och mycket har förbättrats sedan dess. Men det är uppenbart att kvinnors rättigheter måste fortsätta att bevaras och förbättras. Det finns krafter runt om i världen som hotar de framsteg som tas för frihet och jämställdhet. Det är djupt bekymmersamt hur aborträtten inskränks i stora delar av världen. Vi ser även att den svenska regeringen med stöd av SD tar initiativ som inte kommer att stärka kvinnors rätt. Nedskärningarna i biståndet kommer drabba kvinnor och flickor särskilt hårt, liksom den skärpta migrationspolitiken. Det tycks också finnas en rädsla för begreppet feminism. Feminism handlar om att konsekvent analysera verkligheten ur ett könsperspektiv och se till att flickor och kvinnor har samma möjligheter som pojkar och män, det borde alla se som självklart. Men även det intersektionella perspektivet måste finnas med och att se bortom kön till att det handlar om individers rättigheter.
Några avtryck från vår tid i regering
Under vår tid i regering har insatser på jämställdhetsområdet varit viktigt. Vi har också haft två miljöpartistiska statsråd som varit jämställdhetsminister: Åsa Lindhagen under januari 2019–februari 2021 och Märta Stenevi från februari 2021 tills dess Miljöpartiet lämnade regeringen i november 2021. Bland de åtgärder vi bidragit till är ett åtgärdsprogram med 40 punkter för att stoppa mäns våld mot kvinnor (juni 2021), och även det framarbetade åtgärdsprogram med 99 åtgärder för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (december 2021). Jämställdhetsintegrering blev ett mer kraftfullt instrument och det har blivit krav på arbetsgivare att göra aktiva åtgärder i jämställdhetsarbetet. Barnfridslagen infördes i juli 2021, en förändring som minst sagt är angelägen. Samtyckeslagen som infördes i juli 2018 är en viktig miljöpartistisk seger, vi har jobbat aktivt med frågan i många år. Att frågan nu ger avtryck i ny slags sexualundervisning i skolan där både könsidentitet och samtycke finns med kommer göra stor skillnad i praktiken. Vi har förbättrat de lägsta pensionerna, vilket gynnar kvinnor, liksom höjt de lägsta nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättning och förbättrat sjukförsäkringen. En jämställdhetsfråga är också rätten att få vara sig själv, bestämma över sin egen kropp och sin egen sexualitet och hur man vill leva sitt liv. Miljöpartiet har under mandatperioden konsekvent lyft hbtqi-frågor och drivit på mycket för en ny könstillhörighetslag. Exemplen är fler.
Motionens upplägg
I motionen lyfter vi ett antal förslag på jämställdhetsområdet och vi presenterar dem under de sex nuvarande jämställdhetspolitiska målen som riksdagen har antagit, vart och ett är viktigt för att nå långsiktig förändring. Vi har valt att i denna motion göra en fördjupning av våra förslag på det sista området – mäns våld mot kvinnor. Samhället behöver ta kontinuerliga och långsiktiga steg för att förbättra jämställdheten och parallellt ta krafttag mot de yttringar som ojämställdheten ytterst producerar i vårt samhälle, mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld.
Det övergripande målet för den av riksdagen antagna jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, det är vad det de facto handlar om. Vi vill också betona hur viktigt det är att kontinuerligt ha med ett intersektionellt perspektiv i arbetet med målen. Det handlar om att betona och synliggöra skillnader inom respektive grupp som beror på andra aspekter än kön och hitta sätt att motverka dessa.
Mansrollen och hur den kan förändras, för att pojkar och unga män ska kunna växa upp till fria individer och slippa de pålagor som den traditionella mansrollen innebär är ett särskilt område som också behöver lyftas i större utsträckning. Det har givetvis stor inverkan på hur vi ser på kön i samhället och för flickors och kvinnors villkor. Frågan finns indirekt med i motionen men behöver även fokuseras särskilt, det är en fråga vi kommer att återkomma till.
Ett viktigt övergripande område vi även vill lyfta är Sveriges feministiska utrikespolitik, vilket vi inleder med.
Vikten av en fortsatt feministisk utrikespolitik
En mycket viktig princip för Miljöpartiet som regeringsparti var att den regering som vi ingick i var feministisk. En viktig del i detta var att vi tydliggjorde vår hållning med en feministisk utrikespolitik, vars utveckling och innehåll beskrevs bland annat i regeringens skrivelse 2019/20:17 ”Sveriges feministiska utrikespolitik”. Den feministiska utrikespolitiken är ett förhållningssätt som innebär att utrikesförvaltningens arbete ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv som kan struktureras i tre ”R”: rättigheter, representation och resurser. Detta innebär att utrikesförvaltningen ska verka för alla kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna och verka för kvinnors deltagande och inflytande i beslutsprocesser. Utrikesförvaltningen ska också se till att resurser fördelas så att jämställdhet främjas.
Sverige blev i oktober 2014 först i världen om att deklarera en feministisk utrikespolitik. Den har sedan dess väckt uppmärksamhet och fler länder har tagit efter. Enligt en uppräkning som finska utrikesdepartementet gjort hör åtminstone Nederländerna, Spanien, Kanada, Luxemburg, Mexiko, Tyskland, Frankrike och Chile till de länder som har deklarerat en feministisk utrikespolitik.
För Miljöpartiet är det angeläget att Sverige fortsätter på den inslagna vägen. Med en feministisk utrikespolitik har vi satt tydliga mål för att bryta ojämställda strukturer i världen och för att resurser går till kvinnors egna prioriteringar. Begreppet feministisk har i sig lett till nya analyser och perspektiv, vilket är värdefullt inför att insatser utformas. Med en tydlig analys är utsikterna större för att jämställdhet och flickors och kvinnors reella situation ska förbättras.
Miljöpartiet vill att den svenska regeringen fortsatt driver en feministisk utrikespolitik och står för det fullt ut genom att även benämna den.
Jämn fördelning av makt och inflytande
Det första jämställdhetspolitiska delmålet handlar om att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. Över tid har möjligheter till makt och inflytande blivit mer jämnt fördelade, men än idag är kvinnors utsikter att påverka samhället sämre än mäns. Samtidigt handlar arbetet för en mer representativ maktutövning inte bara om kön. Exempelvis etnicitet, funktionsförmåga, hudfärg och ålder har också inverkan på möjligheten till inflytande. Här måste samhället bli bättre på att ta tillvara den erfarenhet och kompetens som finns, för allas bästa. Med ökad jämställdhet och mångfald förbättras förutsättningarna för att motverka diskriminering, höja kompetensnivån i samhället och skapa nya innovationer.
En jämn fördelning av makt och inflytande inom samhällets alla sektorer är ingen garanti för att den reella makten också ska fördelas jämnt, men det är en förutsättning för att maktutövning ska kunna förändras i en jämställd riktning. Därför är det problematiskt att ju högre upp i hierarkin inom politiken, näringslivet och högre utbildningar, desto större är frånvaron av representativitet och jämställt inflytande. Den ojämställdhet som präglar möjligheten till inflytande utgör ett allvarligt demokratiskt underskott.
För att alla ska kunna vara med och påverka samhället och vilka frågor som hamnar på dagordningen är det viktigt att fler grupper är representerade inom alla områden i samhället, såsom inom politiken, inom arbetslivet och företagandet, samt inom den ideella sektorn. Det handlar också om att kunna påverka de processer som är en del av formandet av våra värderingar, tankar och idéer, exempelvis inom kultur, forskning och media.
Politiskt inflytande
Det är angeläget att förbättra jämställdheten och mångfalden bland Sveriges förtroendevalda politiker så att fler får möjligheter att påverka samhället och delta i demokratin. Regeringen bör ta initiativ för att detta ska bli verklighet. Även om politiken är en av de mer jämställda sektorerna i Sverige, så råder inte reell jämställdhet i politiskt arbete. En jämn könsfördelning och fler kvinnor på beslutsfattande positioner är en viktig förutsättning, men inte tillräckligt. Det är också viktigt att belysa villkoren för kvinnor att ta sig till och befinna sig på beslutsfattande positioner. Unga kvinnor är kraftigt underrepresenterade i politiken och lämnar dessutom sina uppdrag i förtid. Kvinnor möter högre krav, utsätts för sexualiserande kommentarer, trakasserier, hot och våld samt hoppar av sina uppdrag i högre utsträckning än män. Dessa hinder för jämställdheten kan inte accepteras.
Det är av stor betydelse att undanröja problem som har med diskriminering och hot att göra, eftersom det påverkar människors möjligheter till politiskt engagemang. Inom politiken hämmas kvinnors möjlighet att delta på lika villkor av risken att utsättas för kränkande behandling, hat och hot. Enligt Jämställdhetsmyndigheten riskerar alla politiker högt upp i hierarkin att utsättas för våld, men kvinnor på höga positioner är mer utsatta än män. Särskilt unga kvinnor och kvinnor som driver frågor om jämställdhet och mäns våld mot kvinnor är särskilt utsatta för härskartekniker, nedsättande behandling och trakasserier. Samhället måste kraftsamla för att motverka detta uttryck för våld mot kvinnor.
Enligt Jämställdhetsmyndigheten har det målmedvetna arbetet i statsförvaltningen gett resultat. Målet om en jämn könsfördelning med 51 procent kvinnor och 49 procent män i styrelser och insynsråd utnämnda av regeringen har uppnåtts. Samtidigt visar myndigheten att utvecklingen i flera viktiga hänseenden har stagnerat och att det krävs särskilt fokus på den yngre generationen både vad gäller synen på jämställdhet och villkor och faktisk politisk representation. När det gäller attityder till jämställdhet så utmärker sig gruppen unga män. De anser i högre grad än kvinnor att samhället är jämställt och att kvinnor överdriver ojämställdheten. Unga män tar också i minst utsträckning avstånd från att män är bättre politiska ledare och chefer än kvinnor. Här måste samhället agera förebyggande mot destruktiva mansroller och för att ändra på begränsande normer och värderingar. Verkningsfulla initiativ och åtgärder krävs för att målet om en jämn fördelning av politiskt inflytande ska bli verklighet i Sverige.
Ekonomiskt inflytande
Kommissionen för jämställda livsinkomster har visat att det förekommer en ojämn fördelning av ekonomiskt bistånd, statliga stödåtgärder, företagsstöd och arbetsmarknadsåtgärder. Kvinnor tar i högre grad än män del av stödåtgärder som är inkomstprövade och ersättningar som kompenserar för inkomstbortfall, som sjukpenning eller föräldrapenning. Män tar istället del av insatser som för dem närmare arbetsmarknaden eller ger dem bättre förutsättningar att ackumulera inkomster av arbete eller kapital, såsom subventionerade anställningar och stöd till näringsverksamhet. I och med detta har män i genomsnitt större inkomster och därmed större möjligheter att bygga upp ett sparande. För att komma åt denna del av ojämställdheten måste vi sluta lönegapet och se till att kvinnodominerade yrken värderas högre. Men vi måste också jämna ut de skevheter som idag finns mellan beskattning av arbetsinkomster och kapital. Det är inte bra att det lönar sig mer att äga än att arbeta.
Något som visat sig vara effektivt för att komma till rätta med oegentliga löneskillnader mellan kvinnor och män är lönekartläggning. Miljöpartiet anser att alla företag som har fler än tio anställda ska vara skyldiga att göra lönekartläggningar varje år. Utöver det ska alla företag i den storleken uppdatera sina jämställdhets- och mångfaldsplaner varje år. Det krävs kraftigare sanktionsmöjligheter för de företag som inte lever upp till kraven än de vitesförelägganden som finns i dag. Att kartlägga löneskillnader räcker dock inte, det måste också göras någonting åt de löneskillnader som kommer fram i kartläggningen. Enligt Statistiska centralbyrån tjänar kvinnor cirka 84 procent av vad män tjänar. Ungefär hälften av löneskillnaden kan förklaras med att kvinnor och män har olika utbildning, befattningsgrad, arbetstid och att de finns inom olika sektorer.
Det är betydligt fler kvinnor än män som arbetar deltid. En vanlig myt är att det är kvinnor med små barn som står för deltidsarbetandet, men nästan lika många kvinnor utan barn arbetar deltid. Miljöpartiet anser att heltid ska vara norm på den svenska arbetsmarknaden. Vi är dock tveksamma till om lagstiftningsinstrumentet är det mest effektiva verktyget för att åstadkomma detta. Vi ser hellre att detta är en del i överenskommelser och avtal mellan arbetsmarknadens parter.
Miljöpartiet vill också se ett mer jämställt näringsliv. Inom näringslivet finns fortfarande en kraftig underrepresentation av kvinnliga chefer i företagsledningar, styrelser och på andra höga positioner. I de stora börsbolagen är drygt nio av tio ordföranden och verkställande direktörer män. Enligt en branschrapport av Allbright från 2021 är majoriteten av ledningsgrupperna i svenska börsbolag inte jämställda och vart femte bolag saknar helt kvinnor i ledningsgruppen. Andelen kvinnor i börsens styrelser har stått still på 34 procent de senaste fyra åren. Detta är inte rimligt år 2022. Utvecklingen går för långsamt. För att se ett mer jämställt näringsliv vill Miljöpartiet lagstifta om könskvotering till bolagsstyrelser så att minst 40 procent av ledamöterna i alla börsnoterade bolag, samt kommunala och statliga bolag, ska vara kvinnor. Det har visat sig att bolag med en högre andel kvinnor leder till mer jämställda ledningsgrupper och fler kvinnor i valberedningen. Dessutom är kvinnor på högsta nivå mer benägna att befordra och rekrytera andra kvinnor till andra ledande positioner.
Inflytande inom högre utbildning och forskning
Även när det gäller ledande positioner inom högre utbildning och forskning skiljer sig villkoren åt för kvinnor och män i fråga om anställning, karriärvägar och tillgång till forskningsmedel enligt Jämställdhetsmyndigheten. En rapport av Vetenskapsrådet från 2015 visar att forskningsanslag till kvinnor har stagnerat och att en majoritet av anslagen som Vetenskapsrådet finansierar går till forskningsområden som domineras av män. Rapporten konstaterar också att ju högre upp i forskningshierarkin, desto färre kvinnor. År 2020 var endast 31 procent av alla professorer kvinnor. När Miljöpartiet var en del av regeringen fick Sveriges lärosäten särskilda rekryteringsmål för att öka andelen kvinnor bland nyrekryteringen av professorer under 2017–2019. Senare utvärderingar har visat att lärosätena inte lyckats med att uppnå sina mål för tidsperioden, istället har andelen kvinnor minskat inom nästan alla forskningsområden. Vi ser därför behov av att rekryteringsmålet införs på nytt.
Miljöpartiet vill se fler kvinnor på andra ledande positioner i samhället, på ordförandeposter, som professorer och chefer. Den offentliga sektorn har ett extra stort ansvar för att medverka till en aktiv rekrytering av kvinnor till ledande positioner. Det är nödvändigt att bryta den ordning som finns i samhället där män har förtur till vissa positioner. Vi anser att kvotering i högre grad måste ses som en möjlighet för att komma till rätt med underrepresentationen av kvinnor på ledande positioner. Regeringen bör återkomma med förslag om hur en sådan utveckling kan ske i högre grad.
Miljöpartiet vill
Förbättra jämställdheten och mångfalden bland Sveriges förtroendevalda politiker så att fler får möjligheter att påverka samhället.
Motverka att unga kvinnor är underrepresenterade i politiken och lämnar sina uppdrag i förtid.
Motverka diskriminering, hot och hat mot förtroendevalda.
Arbeta förebyggande mot destruktiva mansnormer samt begränsande normer och värderingar.
Ge granskande myndigheter i uppdrag att analysera förekomsten av osakliga könsskillnader samt analysera möjliga konsekvenser för ekonomisk jämställdhet.
Lagstifta om könskvotering till bolagsstyrelser, kommunala och statliga bolag.
Sluta lönegapet och se till att kvinnodominerade yrken värderas högre.
Jämna ut de skevheter som idag finns mellan beskattning av arbetsinkomster och kapital.
Sätt upp rekryteringsmål till Sveriges lärosäten för att öka andelen kvinnor bland nyrekryteringen av professorer.
Kvotering behöver i högre grad ses som en möjlighet att nå jämställdhet.
Ekonomisk jämställdhet
Det andra jämställdhetspolitiska delmålet innebär att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
Jämställdhetsmyndigheten har på uppdrag av regeringen genomfört en uppföljning av utvecklingen i förhållande till delmålet. Myndigheten konstaterar att det finns ett inkomstgap på omkring 20 procent mellan kvinnor och män i arbetsför ålder, kvinnors disponibla inkomst är med andra ord 80 procent av männens. Rapporten visar att löneskillnaderna har minskat något under den undersökta perioden, men skillnaderna i disponibel inkomst har varit i princip oförändrad sedan 1995. Denna skillnad förklaras främst av att män arbetar heltid i högre grad än kvinnor och av att män har ett större ägande och sparande, och därmed högre kapitalinkomster. Kvinnors andel av mäns kapitalinkomster har minskat från 40 procent år 2003 till 28 procent år 2019. Deltidsarbete och genomsnittligt lägre löner gör att kvinnor har väsentligt lägre pensioner än män.
Denna statistik är inte värdig ett land som gör anspråk på att vara ett av världens mest jämställda. Läget är allt annat än bra och utvecklingen går för långsamt. Med dagens förändringstakt kommer det ta 100 år innan vi har jämställda pensioner, enligt Kommissionen för jämställda livsinkomster. Banken SEB har räknat ut att vi får vänta till 2053 innan den första generationen flickor föds som kan se fram emot en pension på samma nivå som mäns – när de går i pension runt 2123.
Reformer får betydelse
Utvecklingen mot ekonomisk jämställdhet går inte snabbt av sig själv, men politiska incitament har tydlig effekt. Det har till exempel visat sig varje gång föräldraförsäkringen har reformerats. När ytterligare en månad reserverats till varje förälder har papporna tagit ut fler föräldradagar. Det gör i sin tur arbetsmarknaden mer jämställd och tidigarelägger den dag då vi får jämställda pensioner.
Reformer för en fungerande sjukförsäkring och ett samhälle där stressrelaterad ohälsa tas på allvar har betydelse för den ekonomiska jämställdheten eftersom ohälsostatistiken framför allt toppas av kvinnor. Att förändra sjukförsäkringen är högst angeläget och vi anser att ett könsperspektiv behöver finnas med i arbetet.
Kapital, skatter och jämställdhet
Ägandet av kapital är extremt ojämställt. Män har i genomsnitt högre kapitalinkomster eller inkomster från näringsverksamhet än kvinnor. Kvinnors kapitalinkomster uppgår till knappt hälften av männens och bara fyra procent av det privatägda aktievärdet ägs av kvinnor. Det gör att män tjänar på att skatten på kapital i många fall är lägre än skatten på arbete. De har ofta större kapitalinkomster som beskattas med en lägre skattesats än arbetsinkomster. För att komma tillrätta med detta vill Miljöpartiet att kapitalinkomster beskattas progressivt. Skatter kan även i övrigt behöva ses över ur ett jämställdhetsperspektiv. Det kan handla om hur olika skattevillkoren kan se ut i olika livssituationer.
Förbättra möjligheterna för kvinnors eget företagande
Studier visar att stereotypa föreställningar om kvinnors och mäns företagande påverkar hur de behandlas när de ansöker om statligt riskkapital. Kvinnliga entreprenörer får i snitt 25 procent av sitt efterfrågade kapital medan män får över hälften. Detta indikerar att kvinnor och män bemöts olika hos statligt företagsfrämjande aktörer. Kommissionen för jämställda livsinkomster rekommenderar att granskande myndigheter ges uppdrag från regeringen att närmare analysera förekomsten av dessa osakliga könsskillnader. I samband med detta bör myndigheterna analysera verksamhetens möjliga konsekvenser för ekonomisk jämställdhet. Miljöpartiet instämmer i behovet av att regeringen ger dessa uppdrag till aktuella myndigheter. Vi anser att det även i övrigt är angeläget att se över kvinnors möjlighet att starta och driva eget företag, och hur deras möjligheter kan förbättras. Det vill vi ge regeringen tillkänna.
Förbättrat stöd från Arbetsförmedlingen till grupper som riskerar långtidsarbetslöshet
Förutom kön påverkar ålder, utbildning, födelseland och funktionsnedsättning också möjligheten till arbete och därmed en jämställd ekonomi. Miljöpartiet anser att arbetsmarknadspolitiska insatser behöver förstärkas för att förbättra möjligheterna för utrikesfödda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. Detsamma gäller för kvinnor med funktionsnedsättning, som har sämre förutsättningar än män med funktionsnedsättning och som även är överrepresenterade i gruppen som lever under den relativa fattigdomsgränsen. Den nya arbetsförmedlingen behöver säkerställa att de har insatser som stärker dessa gruppers möjligheter och att alla som behöver personanpassat stöd ska få det. För att stärka arbetet mot diskriminering anser vi även att Diskrimineringsombudsmannen, DO, ska ha möjlighet att driva fler enskilda mål.
Ungas val lägger grunden
Ungas val av utbildning och yrken lägger grunden till deras framtida inkomster. Unga väljer olika, tror olika om sig själva och sin förmåga och givetvis spelar samhällets förväntningar in. Att från början välja olika riskerar att cementera ojämställdheten framöver. Frågan lyfts av Kommissionen för jämställda livsinkomster som även hänvisar till Utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning (SOU 2019:4) som poängterar att det är avgörande att elever har kunskaper om vilka konsekvenser utbildnings- och yrkesval kan ha för bland annat karriärs- och löneutveckling för att nå målen med en jämställd utbildning, och i förlängningen ett jämställt arbetsliv. Utöver det kan det finnas djupare skäl till varför man väljer olika som kan behöva analyseras. Miljöpartiet anser att regeringen bör återkomma med förslag till instrument som ger ett lyft för landets studie- och yrkesvägledning både för unga och senare i livet för att göra den mer jämställd.
Satsningar på arbetsmiljön och löner nödvändig
Det är nödvändigt att komma till rätta med arbetsmiljön i de kvinnodominerade branscherna – framför allt vård och omsorg – där många kvinnor sliter ut sig eller arbetar ofrivillig deltid. Enligt en rapport från Kommunalarbetarförbundet känner sju av tio av deras medlemmar i äldreomsorg och barnomsorg en oro inför att pensionen inte kommer att räcka eller att inte orka arbeta fram till pensionsåldern.
Sjukskrivningstalen toppas av kvinnor, det gäller särskilt de stressrelaterade. Många kvinnor arbetar inom hälso- och sjukvård, vård och omsorg där arbetsvillkoren i dagsläget är oerhört pressade, många har gått ner i tid för att orka med eller funderar på att lämna yrket. Fler kollegor är en grundförutsättning, men även i övrigt bättre villkor och högre löner.
Miljöpartiet driver att det ska finnas en rätt till heltid och möjlighet till deltid – men rätten till heltid måste också handla om ”rätt till orken till heltid”. Miljöpartiet vill att offentligt finansierade arbetsgivare ska gå före och erbjuda heltid som norm och deltid som möjlighet för alla sina arbetstagare.
Statligt finansierad storsatsning på arbetsmiljö i vård och omsorg
Miljöpartiets viktigaste vårdfråga är att förbättra arbetsvillkor och arbetsmiljö för personal i hälso- och sjukvård och kommunal vård och omsorg. Vi vill göra en statligt finansierad storsatsning som utökas med 10 miljarder per år, och från och med 2026 vill vi avsätta totalt 40 miljarder per år permanent för att möjliggöra fler anställda och höjda löner i hälso- och sjukvården och omsorgen. Detta skulle, om det blir verklighet, göra stor skillnad för kvinnors arbetsvillkor och minska risken för stressrelaterad ohälsa.
Vi vill också utöka den återhämtningsbonus som Miljöpartiet drev igenom i regeringsställning och som går till att förbättra arbetsmiljön, exempelvis genom olika arbetstidsmodeller eller andra innovativa arbetssätt som personalgrupper vill pröva. Kärnan i bonusen är att förslagen ska komma från personalen och även denna reform ser vi har potential att förbättra många kvinnors arbetssituation och bidra till att deras idéer kan lyftas fram och realiseras. Hittills har bonusen utnyttjats väl, men vi ser att dess potential kan utökas än mer. Vi vill också fördubbla återhämtningsbonusen.
Nollvision för arbetsrelaterad ohälsa och ny möjlighet till vite
Miljöpartiet vill införa en nollvision för arbetsrelaterad ohälsa med vård och omsorg som ett första fokusområde. Det finns en bra arbetsmiljölag i Sverige och vi måste på allvar se till att den följs.
Vi vill även skärpa arbetsmiljölagstiftningen så att Arbetsmiljöverket ska kunna utdöma vite, inte bara om det finns fysiska brister i arbetsmiljön, utan även för brister i den organisatoriska eller sociala arbetsmiljön. Även detta skulle innebära en stor förbättring för många kvinnor som i dagsläget är drabbade av ohälsa på grund av just den typen av brister. Detta har också föreslagits av Utredningen om utökade möjligheter att upprätthålla en god arbetsmiljö (SOU 2022:45) och vi vill att det blir verklighet.
Öka jämställdheten i pensioner
För att uppnå jämställdhet måste pensionssystemet förändras. Miljöpartiet vill att inkomsterna för de med de lägsta inkomsterna ska höjas. Det är en viktig jämställdhetsfråga och handlar ofta om kvinnor som har slitit ett helt liv och idag ändå lever på en pension som är alldeles för låg.
Vi vill också att det ska bli möjligt för samboende par att överföra pensionsrätter, något som idag bara är möjligt för gifta par. Detta är viktigt för att par som vill kompensera den partner som tagit ett större ansvar över hemmet och barnen också ska kunna göra det.
Även bostadstillägget för pensionärer måste förbättras. Pensionsmyndigheten behöver utforma ett system så att personer som är berättigade till bostadstillägget också får det. Idag är det alltför många, företrädesvis kvinnor med låga pensioner, som uppfattar bostadstillägget som ett bidrag och därför inte söker det. Så kan vi inte ha det. Problematiskt är också när väntetiderna för att få bidraget är långa.
Vi vill dock tydliggöra att dessa åtgärder inte i grunden är en lösning som förbättrar den strukturella ojämställdheten – för det krävs samma tillgång till arbete och lönenivåer hela livet.
En ny sorts indikatorer behövs
Jämställdhetsmyndigheten har påpekat att det behövs fler indikatorer för delmålet om ekonomisk jämställdhet och att de behöver vara annorlunda konstruerade för att driva utvecklingen framåt. Det är en viktig poäng i den rapport de gjort som specifik uppföljning av målet om ekonomisk jämställdhet.
De vill utöka de befintliga resultatindikatorerna med så kallade process- och strukturindikatorer som tydligt speglar just kvinnors och mäns möjligheter till ekonomiska resurser och möjligheter att utöva ekonomisk egenmakt på individ-, familje- och samhällsnivå. De pekar också på att perspektivet arbetsmiljö saknas och skulle behöva tillkomma. Detsamma gäller indikatorer för ägande och förmögenhet fördelat på könen.
Miljöpartiet menar att den analys som Jämställdhetsmyndigheten gjort av verksamma indikatorer på området bör resultera i en omarbetning av indikatorerna inom målområdet. Det är högst angeläget att vi använder verktyget så väl som möjligt för att nå förändring. Detta vill vi ge regeringen tillkänna.
Miljöpartiet vill
Beskatta kapitalinkomster progressivt.
Se över skatter för människor i olika livssituationer ur ett jämställdhetsperspektiv.
Myndigheter ska granska förekomst av osakliga könsskillnader, exempelvis tillgång till statligt riskkapital till företagande.
Se över hur kvinnors möjlighet att starta och driva företag kan förbättras.
Förstärk de arbetsmarknadspolitiska insatserna till utrikesfödda kvinnor som riskerar långtidsarbetslöshet.
Den nya Arbetsförmedlingen behöver säkerställa att de har insatser och fungerande arbetssätt som stärker möjligheten för kvinnor med funktionsnedsättning att få arbete, inklusive personanpassat stöd.
Diskrimineringsombudsmannen ska ha möjlighet att driva fler enskilda mål.
Regeringen bör återkomma med förslag till instrument som ger ett lyft för landets studie- och yrkesvägledning både för unga och senare i livet för att göra den mer jämställd.
Införa rätt till heltid och möjlighet till deltid.
Offentligt finansierade arbetsgivare ska gå före och erbjuda heltid som norm och deltid som möjlighet för alla sina arbetstagare.
Staten ska satsa 40 miljarder kronor för fler anställda och bättre löner i vården och omsorgen.
Utöka återhämtningsbonusen.
Inför en nollvision för arbetsrelaterad ohälsa, med hälso- och sjukvård respektive vård och omsorg som ett första fokusområde.
Ge Arbetsmiljöverket möjlighet att utdöma vite även för brister i den organisatoriska eller sociala arbetsmiljön.
Förbättra bostadstillägget och säkerställ ett system så att utbetalning garanteras de som har rätt till den.
Möjliggör för sambor att överföra pensionsrätter på motsvarande sätt som gifta i dag har möjlighet att göra.
Omarbeta indikatorerna inom målområdet Ekonomisk jämställdhet på det sätt som Jämställdhetsmyndigheten föreslår.
Jämställd utbildning
Det tredje jämställdhetspolitiska delmålet handlar om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. En jämställd utbildning omfattar hela det formella utbildningssystemet. Där ingår allt från förskola till universitet och högskola, vuxenutbildning och yrkeshögskola men också folkhögskolor och studieförbundens utbildningsverksamhet.
Tillgången på kunskap en demokratisk rättighet
Vad gäller universitet och högskola, vuxenutbildningen och yrkesutbildningen har dessa en viktig uppgift i att förmedla kunskap och bildning och på så vis skapa välstånd och ett öppet, demokratiskt samhälle. Tillgången på kunskap är en demokratisk rättighet och det är därför viktigt att bredda rekryteringen till dessa utbildningar. Den sociala, könsmässiga och etniska snedrekryteringen har visserligen minskat under de senaste decennierna, men den högre utbildningen måste i större utsträckning använda alternativa antagningsmetoder eftersom betygsintagning konserverar de sociala skillnaderna från grund- och gymnasieskola. Antagningsreglerna måste förändras så att inga grupper missgynnas.
Högskolan ska aktivt motverka alla former av diskriminering. Den ska främja jämställdhet och motverka könsstereotypa utbildningsval, till exempel genom ett integrerat genusperspektiv i högre utbildningar. Kunskapen och kompetensen i hbtqi-frågor behöver förbättras. Det behövs en förbättrad fysisk tillgänglighet och stöd till studenter, forskare och anställda med funktionsnedsättning.
Enligt Jämställdhetsmyndigheten har coronapandemin påverkat lärosätenas arbete med jämställdhetsintegrering och detta behöver följas upp för att arbetet inte ska tappa ännu mer fart. Myndigheten konstaterar att det behövs ett långsiktigt riktat uppdrag om jämställdhetsintegrering för att jämställdhetspolitiken ska få genomslag, annars riskerar arbetet med jämställdhetsintegrering att utebli och engagemanget för uppdraget att avta. Jämställdhetsmyndigheten efterlyser tydligare skrivningar om hur lärosätena förväntas följa upp och redovisa resultat av genomförda insatser i förhållande till de jämställdhetspolitiska målen, samt hur de förväntas analysera bakomliggande orsaker till icke uppnådda resultat. Miljöpartiet anser att jämställdhetsintegrering och jämställdhetsarbete är en viktig fråga för akademin och menar därför att uppdraget måste vara långsiktigt.
Skolans förebyggande arbete
Enligt Jämställdhetsmyndigheten är det särskilt viktigt att uppmärksamma flickors och pojkars, kvinnors och mäns olika förutsättningar och möjligheter när det gäller utbildning. Skolan är en viktig arena för att motverka traditionella könsmönster och lägga grunden för ett jämställt samhälle.
Miljöpartiet vill att alla barn ska få chansen att utveckla sin fulla potential, oavsett kön och könsidentitet. Vi måste säkerställa att inget barn begränsas i sina val. En viktig del i att ge alla barn alla möjligheter är det som vi kallar genuspedagogik.
Uppdelningen i tydliga könsroller börjar redan i förskola och skola. Flickor fostras att vara duktiga medan pojkarna halkar efter i skolan. Samtidigt mår många unga idag dåligt. Det drabbar framför allt flickor som kämpar med utseendeideal och prestationsångest. Pojkars framtid påverkas av deras sämre skolresultat. Dessutom är det många unga hbtqi-personer som mår dåligt av de begränsande normer som finns och där kan vi se att unga transpersoner är särskilt utsatta. Vi behöver möta pojkar och flickor med samma höga förväntningar i skolan och erbjuda samma möjligheter att utvecklas och lyckas i sina studier. Destruktiva mansnormer upprätthåller en antipluggkultur bland pojkar, och leder i slutändan till att kvinnor utsätts för diskriminering och våld.
Skolan har en nyckelroll i att motverka och förebygga detta. I skolan har skolhälsovården och lärarna en möjlighet att fånga upp elever som mår dåligt och arbeta aktivt för att bryta traditionella könsnormer och mobbing. Det är också viktigt att se över vilka förebilder våra barn och unga har i förskola och skola. Idag är majoriteten som arbetar inom dessa områden kvinnor och vi ser gärna en mer jämställd arbetsmarknad där barn får möta även män i sin vardag.
Miljöpartiet har genomfört ett stort paket för läsfrämjande med tidiga läsinsatser för små barn och föräldrar och detta arbete måste fortsätta. Att alla unga ska ha en stark läsförmåga är en helt avgörande demokratifråga. Det har visat sig att pojkar läser mindre än flickor och därmed ökar risken att halka efter i såväl studieresultat som möjlighet att aktivt delta i samhällsdebatten.
Miljöpartiet vill
Bredda rekryteringen till högskola, vuxenutbildning och yrkesutbildning.
Att högskolor och utbildningar i större utsträckning använder alternativa antagningsmetoder.
Att lärosätena ska främja jämställdhet och motverka könsstereotypa utbildningsval, till exempel genom ett integrerat genusperspektiv i högre utbildningar.
Förbättra kunskapen om hbtqi-frågor.
Att studenter, forskare och anställda med funktionsnedsättning ska ges bättre fysisk tillgänglighet.
Att lärosätenas uppdrag med jämställdhetsintegrering följs upp och att uppdraget blir mer långsiktigt utformat.
Ge alla barn chansen att utveckla sin fulla potential, oavsett kön och könsidentitet.
Ge alla barn tillgång till genuspedagogik.
Att pojkar och flickor ska mötas med samma höga förväntningar i skolan och erbjudas samma möjligheter att utvecklas och lyckas i sina studier.
Satsa på skolhälsovården och lärarna.
Genomföra fler läsfrämjande insatser.
Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
Det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet innebär att kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
Enligt Jämställdhetsmyndigheten tar kvinnor fortfarande i hög grad ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. De tar ut mer av föräldraförsäkringen och lägger mer tid på att ta hand om barn. Kvinnor och män ger omsorg, men på olika sätt. Kvinnors omsorgsarbete tycks dock påverka dem mer negativt än män. I hemmet är det främst kvinnor som städar, lagar mat och tvättar medan män klipper gräset, tar hand om bilen och sköter ekonomin. Män ägnar istället mer tid åt förvärvsarbete, underhåll och reparationer av bostaden och fordon.
Jämställdhetsmyndigheten lyfter fram några utvecklingsområden för att komma framåt, bland annat ett fortsatt arbete för en jämn fördelning av omsorgen om yngre barn och målinriktade åtgärder för att främja en jämn fördelning.
Dubbla öronmärkningen av föräldradagar
Miljöpartiet ser att ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen är den enskilt viktigaste åtgärden för att få bukt med det obetalda hem- och omsorgsarbete som kvinnor generellt tar ett större ansvar för idag. Att män tar ut mycket mindre föräldraledighet än kvinnor är ett problem både för jämställdheten och för barns relation till alla sina föräldrar. Vi vill öronmärka dagar så att minst en tredjedel används av vardera föräldern, medan en tredjedel ska kunna användas fritt av vårdnadshavarna eller överlåtas till en annan vuxen som är del av barnets familj.
Det ska vara lättare för pappor att välja att vara föräldralediga lika mycket som mammor. Det innebär bland annat att kvinnors ekonomiska förutsättningar ska stärkas, bland annat behöver gapet mellan kvinnors och mäns löner och pensioner slutas.
Faderskapspresumtion för ogifta
Ojämställdhet i heteropar cementeras eller förvärras ofta i samband med det första barnets ankomst, när mamman ofta stannar hemma själv en längre tid och blir ”förstaförälder”. Den första tiden efter barnets födsel är viktig och känslig, både för anknytningen mellan barn och förälder och för att vara så närvarande som möjligt för sin partner och bli föräldrar tillsammans. Men det kan ta lång tid att fastställa faderskapet när nyblivna föräldrar är ogifta, även om de är sambor. Konsekvensen blir att dessa pappor inte kan få föräldrapenning om de avser att vara hemma under barnets allra första månader, vilket gör att den som inte har råd att vara utan inkomst under ibland flera månader i praktiken fråntas möjligheten att vara hemma en längre period i samband med barnets födsel.
Därför vill Miljöpartiet att faderskapet ska vara mycket enklare att fastställa även för ogifta par, och att det ska ske på ett likvärdigt sätt i hela landet. Vi vill att faderskapspresumtion ska gälla även för partners som är sambo men ogifta – för att möjliggöra för de pappor som vill vara föräldralediga och få föräldrapenning från dag 1 efter barnets födsel också ska få vara det.
Hembesöksprogram och pappakurser
Miljöpartiet vill att fler föräldrakurser riktade till pappor ska utvecklas och att hembesöksprogram för förstagångsföräldrar, som har testats i bland annat Järvaområdet i Stockholm och som har visat positiva resultat, ska bli mer vanligt förekommande.
Vi anser också att det är viktigt med positiva förebilder som inspirerar fler män till att prata och visa känslor, förstår vikten av och värdesätta sin roll som partner och förälder ännu mer. Där ser vi att civilsamhället med både brinnande engagemang och expertkunskaper spelar en viktig roll. Föreningslivet kan nå olika målgrupper, opinionsbilda, sprida kunskap och är en viktig del i det förebyggande arbetet. Miljöpartiet vill stärka samverkan med och stöd till civilsamhället på lokal och nationell nivå. Vi ser gärna att Folkhälsomyndigheten får i uppdrag att stärka en sådan utveckling.
Tillgänglig barnomsorg
För en jämställd arbetsmarknad krävs en bra barnomsorg. Idag ser tillgången till barnomsorg på obekväm arbetstid olika ut mellan landets kommuner. Kommunerna är inte skyldiga att erbjuda barnomsorg på obekväma tider, vilket orsakar stora problem för de föräldrar som arbetar kvällar, nätter, helger eller mycket tidigt på morgonen. Miljöpartiet vill att barnomsorgen ska vara tillgänglig även på kvällar, helger och nätter.
Miljöpartiet vill
Dubblera öronmärkningen så att minst en tredjedel av föräldradagarna används av vardera föräldern.
Inför faderskapspresumtion också för ogifta sambor.
Utveckla hembesöksprogram.
Ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att stödja utvecklingen av pappakurser och insatser från civilsamhället för att stärka papparollen.
Säkerställ tillgänglig barnomsorg även på kvällar, helger och nätter.
Jämställd hälsa
Det femte jämställdhetspolitiska delmålet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa och erbjudas vård och omsorg på lika villkor.
Jämställdhetsmyndigheten utvecklar i sin beskrivning av varför detta jämställdhetspolitiska mål är viktigt att skillnader i hälsa mellan könen består. Kvinnors hälsa är sämre än männens inom flera områden, bland annat psykisk ohälsa. Dessutom syns också stora skillnader inom gruppen kvinnor och gruppen män. Därför behövs mer kunskap om vilka faktorer, utöver kön, som påverkar människors hälsa.
Miljöpartiet vill lyfta några aspekter av området hälsa som är särskilt viktiga att komma tillrätta med för att minska skillnaderna i ohälsa.
Folkhälsoperspektivet är centralt – en lag behövs
Det är viktigt att följa utvecklingen av folkhälsan i Sverige. Statistik och indikatorer behöver i sin tur brytas ner på lokal och regional nivå för att till exempel regioner och kommuner ska kunna arbeta förebyggande i högre grad och för att förstå hur man bäst ska rikta insatser. Miljöpartiet anser att Sverige behöver en folkhälsolag, vilket andra länder i Norden redan har. Det handlar om ett regelverk som tydligare än i dag klargör hur ansvaret för folkhälsoarbetet ser ut på lokal, regional och statlig nivå. Ju tydligare det är för politiker, tjänstemän och invånare, desto mer sannolikt är det att folkhälsoperspektivet och folkhälsoarbetet kommer lyftas fram mer och få större genomslag. Det är inte minst viktigt för att ringa in skillnader i hälsa som är kopplade till kön och andra bakgrundsvariabler, förstå vad det beror på och förebygga. Kommissionen för jämlik hälsa föreslog en utredning som bör se över om existerande ansvarsområden är tillräckliga eller om en folkhälsolag bättre kan bidra till målet om en god och jämlik hälsa.
Jämställd vård
Idag är tillgången till vård ojämnt fördelad. För Miljöpartiet är det självklart att ett genus- och jämlikhetsperspektiv ska genomsyra all vård och omsorg. Likvärdig vård oberoende av kön och till exempel socioekonomiska faktorer borde vara en självklarhet. De skillnader som idag finns mellan kvinnor och män inom hälso- och sjukvården kan ta sig uttryck i olika tillgång till vård, olika långa väntetider och olika tillgång till högkvalitativa behandlingar eller läkemedel. Till exempel visar studier att kvinnor i lägre utsträckning än män får tillgång till bra vård vid hjärtinfarkt, eftersom kvinnor ofta visar annorlunda symptom än män och i större utsträckning skickas hem igen, medan männen blir inlagda. Det behövs mer forskning på kvinnors sjukdomar och hälsa.
Ojämställdheten i vården tar sig även uttryck i att vård som riktar sig till kvinnor alltför ofta prioriteras lägre än vård som riktar sig till män. Undersökningar har även visat att vårdpersonalens föreställningar och uppfattningar om kvinnor och män har en påverkan på hur man bemöts i vården. Kvinnor måste uttrycka mer smärta för att få samma behandling och kvinnosjukdomar ses fortfarande som något man som kvinna förväntas leva med, istället för sjukdomar som kan behandlas. Kvinnor tas inte alltid på allvar och blir stigmatiserade. Många tvingas till en flerårig kamp för att få korrekt diagnos och behandling för vanliga problem som endometrios, vestibulit och förlossningsskador. Vi behöver ett feministiskt perspektiv på folkhälsan.
Miljöpartiet ser ett behov av att alla regioner öppet redovisar hur jämställd vården är. Det kan handla om hur köerna till och kvaliteten i kvinnosjukvården ser ut, till exempel i endometriosvården, och om hur vården arbetar för att göra hälso- och sjukvården mer jämställd. Könsuppdelad statistik ska alltid finnas tillgänglig.
Precis som i samhället i stort återfinns traditionella könsmönster inom vården, vilket påverkar såväl bemötandet, som resultat och arbetsmiljön inom vården. Till exempel har män större chans än kvinnor att få vård på en strokeenhet när de drabbats av en stroke, trots att dödligheten i stroke är högre bland äldre kvinnor. Kvinnor ordineras oftare psykofarmaka och ges livsstilsråd, medan män ordineras laboratorieprov och röntgen. Här ser vi ett behov av att regionerna stärker sitt likarättsarbete inom vården.
En förstärkt förlossningsvård och förbättrade reproduktiva rättigheter
Den som ska bli förälder ska få det stöd och den vård den behöver. Alltför många födande känner oro för att det inte ska finnas plats på BB eller att det ska vara svårt att nå fram till sjukhuset i tid när det är dags för förlossning. Många drabbas av förlossningsskador och det är dessutom ofta svårt att få hjälp inom rimlig tid om en skada har uppstått. Detta måste förändras. Ingen ska behöva känna sig otrygg inför sin förlossning eller behöva lida efteråt.
En barnmorska per födande
För att säkra förlossningsvården i hela landet och höja kvaliteten på den vill Miljöpartiet ha ett mål om en barnmorska per födande kvinna. För att uppnå detta behövs fortsatta satsningar på betald vidareutbildning för sjuksköterskor och på att förbättra arbetsvillkoren och arbetsmiljön inom förlossningsvården. Miljöpartiet vill, som nämnts i avsnitt ovan om ekonomisk jämställdhet, se en permanent statligt finansierad storsatsning på förbättrad arbetsmiljö och arbetsvillkor genom nyanställningar och höjda löner för personal i hälso- och sjukvård. Barnmorskors genuina yrkeskunnande kring frisk graviditet och förlossning behöver ges större utrymme och bättre förutsättningar inom vården. Miljöpartiet vill också tillsätta en utredning för att se över hela förlossningsvården.
Kortare avstånd till förlossningen
Miljöpartiet vill ha en tryggare förlossningsvård i hela landet. Den som har lång väg att åka ska ha möjlighet att bo på patienthotell tillsammans med sin familj inför förlossningen under längre tid än i dag, samt vid behov erbjudas transport från och till hemmet. Vi vill också se över möjligheterna att diversifiera utbudet av vård inom förlossningsvården. I de delar av landet där det i nuläget kan bli fråga om väldigt långa resor för att komma till ett sjukhus med förlossningsavdelning kan en klinik i närheten även utan akutsjukhusets alla resurser kanske kännas som ett bättre alternativ för en kvinna som förväntas ha en normal förlossning och tidigare fött barn komplikationsfritt. I överväganden kring hur vården ska organiseras måste olika typer av risker vägas in. Vi ser gärna att Sverige på lämpligt sätt bör ta del av Norges organisering av förlossningsvården för att se i vilka delar den kan passa svenska förhållanden. Det vill vi ge regeringen tillkänna.
Vård med utgång i den gravidas önskemål
Utgångspunkten för vården som erbjuds ska vara den gravidas egna önskemål och kvinnor ska få den information de behöver för att kunna ta ställning. Den som vill ha kejsarsnitt på grund av tidigare förlossningstrauma, sexuella övergrepp eller annan icke-medicinsk orsak ska få besked om det beviljats senast i graviditetsvecka 28. Vid misstänkt missfall ska kostnadsfritt ultraljud alltid erbjudas.
För den som av omständigheternas tvång eller av fri vilja är på̊ förlossning eller BB utan medföljande stödperson behövs ett bättre stöd. Det blev inte minst uppenbart under pandåå. öser därför behov av möjligheten till ett så kallat vårdlöfte om särskilt stöd vid BB-vistelse för den som saknar partner eller medföljande person.
Risken för förlossningsskador behöver minska – kunskap och trygghet öka
Vården behöver bli bättre på att förebygga att förlossningsskador uppstår och på att upptäcka och behandla skador som redan uppstått. Vi vill höja kunskapen om hur förlossningsskador kan förebyggas, upptäckas och behandlas. Alla som upplever att förlossningen lett till skador måste få möjlighet att bedömas av en specialist och få tillgång till vård. Vi vill att vårdgarantin för operation eller behandling efter förlossningsskada ska sänkas från 90 till 30 dagar.
Graviditet, förlossning och eftervård ska ses som delar i en helhet. Ett helhetsfokus på den som ska föda är särskilt viktigt för riskgrupper. Det inkluderar till exempel nyanlända kvinnor, äldre förstföderskor och kvinnor med missbruksproblematik. Kvinnor i dessa grupper ska erbjudas hembesök av barnmorska inför barnets födsel och den som är i behov av tolk under förlossningen ska få det på plats, inte via telefon. Systemet med kulturtolksdoulor som finns i vissa regioner borde kunna spridas till fler.
För ökad trygghet är det också angeläget att ha en målsättning om att utveckla förlossningsavdelningarna och BB till att bli mer hemlika. ”BB i hemmet” ska också kunna erbjudas som alternativ för de som föredrar det. Detta erbjuds i dag t ex av Region Skåne och innebär att den födande som väljer att åka hem direkt från förlossningsavdelningen, eller föder sitt barn hemma, kan få några hembesök av barnmorskor de kommande dagarna. Detta är en uppskattad medelväg för födande som vill ta del av det stöd som erbjuds på BB, men inte har behov eller önskan att stanna på sjukhus i flera dagar. Det är också avlastande för de familjer som väljer tidig hemgång, eftersom en del av de undersökningar som normalt görs på nyfödda då kan ske i hemmet och inte kräver en resa tillbaka till sjukhuset.
Abort och preventivmedel
Kvinnors rätt att göra abort måste försvaras. Det hänger ihop med kvinnors rätt att bestämma över sina kroppar och sitt liv. Det är en självklar del av en feministisk politik och vi vill att aborträtten ska grundlagsskyddas.
Sverige ska också fortsätta att i internationella sammanhang tydligt stå upp för kvinnors rätt till abort och försöka påverka de länder som har en abortlagstiftning som inte utgår från den gravidas rätt att bestämma över sin kropp. Det är också viktigt att biståndsmedel går till arbete för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt civilsamhällesorganisationer som försöker påverka situationen i sina egna länder. De krafterna ska ha vårt stöd.
Miljöpartiet vill att även kvinnor som inte är svenska medborgare eller bosatta i Sverige ska kunna göra abort här. Detta är möjligt sedan 2007, dock hindras många av höga sjukvårdskostnader. För att möjliggöra en verklig tillgång till abort vill vi öppna upp för subventionerad abort för utländska kvinnor i Sverige.
Miljöpartiet vill förenkla för hemaborter. När den enskilda kvinnan själv önskar och det inte finns komplikationsrisk ska det vara möjligt att genomföra den hemma. För de som önskar ska möjligheten alltid finnas att göra abort på sjukhus.
Kostnadsfria preventivmedel till unga är en viktig insats för en god sexuell och reproduktiv hälsa och vi föreslår i vår budgetmotion att medel ska avsättas för att det ska bli kostnadsfritt för unga under 26 år. Vi vill även att olika alternativ på kostnadsfria mensskydd erbjuds via till exempel ungdomshälsan, skolan och andra lämpliga platser.
I syfte att förbättra vården vid abort och av olika tillstånd som till exempel svår smärta vid mens, endometrios och klimakteriebesvär vill vi att barnmorskors förskrivningsrätt ska utredas.
Miljöpartiet vill
Inrätta en folkhälsolag.
Satsa mer resurser på ökad kunskap om kvinnosjukdomar.
Alla regioner behöver öppet redovisa hur jämställd vården är och säkerställa att könsuppdelad statistik finns tillgänglig.
Alla regioner ska stärka sitt likarättsarbete inom vården.
Inför ett mål om en barnmorska per födande kvinna.
Tillsätt en utredning för att se över hela förlossningsvården.
Säkra förlossningsvården i hela landet och höj kvaliteten.
Ha en tryggare förlossningsvård i hela landet och att boende på patienthotell inför förlossning ska erbjudas för den som har långa avstånd.
Sverige bör ta del av Norges sätt att organisera förlossningsvården och utreda om någon del av denna kan införas i Sverige i syfte att förbättra utbudet av till exempel olika vårdformer.
Den som vill ha kejsarsnitt på grund av tidigare förlossningstrauma, sexuella övergrepp eller annan icke-medicinsk orsak ska få besked om det beviljats senast i graviditetsvecka 28.
Kostnadsfritt ultraljud ska alltid erbjudas vid misstänkt missfall.
Förbättra kunskapen om hur förlossningsskador kan undvikas.
Vårdgarantin för operation eller behandling efter förlossningsskada ska sänkas från 90 till 30 dagar.
Riskgrupper, såsom nyanlända kvinnor, äldre förstföderskor och kvinnor med missbruksproblematik, ska erbjudas hembesök inför barnets födsel.
Den som är i behov av tolk under förlossningen ska få det på plats, inte via telefon.
Systemet med så kallad kulturtolksdoulor som finns i vissa regioner ska spridas till fler.
Förlossningsavdelningar och BB bör bli mer hemlika.
“BB i hemmet”, dvs tidig hemgång och efterföljande hembesök av barnmorska, ska kunna erbjudas som alternativ till de som föredrar det.
Se över möjligheterna till särskilt stöd för den som saknar medföljande till förlossning och BB.
Grundlagsskydda aborträtten.
Biståndsmedel ska gå till arbete för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, och till civilsamhällesorganisationer som påverkar SRHR-frågor.
Öppna upp för subventionerad abort för utländska kvinnor i Sverige.
Inför kostnadsfria preventivmedel för unga under 26 år.
Olika alternativ på kostnadsfria mensskydd bör erbjudas via exempelvis ungdomshälsan, skolan och andra lämpliga platser.
Möjligheten att förenkla hemaborter ska utredas.
Tillsätt en utredning för att se över barnmorskors förskrivningsrätt.
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Mäns våld mot kvinnor är ett av Sveriges mest allvarliga samhällsproblem och Miljöpartiet har därför valt att i denna motion fokusera särskilt på detta delmål.
Det är framför allt män som utövar våld, både mot andra män och mot kvinnor. Våldet kan ta sig uttryck i olika former – till exempel fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt. Det är därför viktigt att jobba med olika insatser och metoder för att bekämpa våldet, till exempel mot människohandel och sexköp, mot trakasserier på arbetsplatsen, förebyggande i skolor, samt inom socialtjänst och rättsvårdande myndigheter. Extra sårbara och i högre risk för att bli utsatta för våld är transpersoner, äldre kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning eller missbruksproblematik. Även kvinnor med oklar migrationsrättslig status i Sverige, som är papperslösa eller har tidsbegränsade uppehållstillstånd, är särskilt utsatta och får ofta svårt att försörja sig eller få eget boende om de lämnar en relation. Givetvis förekommer det våld även i andra nära relationer, något som också måste synliggöras och följas upp.
Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet anmäldes 2021 drygt 23 500 fall av misshandel mot kvinnor över 18 år, där gärningspersonen var bekant med offret. Samtidigt vet vi att mörkertalen är stora. Den grövsta formen av relationsvåld är när kvinnor blir mördade av sin partner. Varje fall av dödligt våld i en nära relation är ett för mycket och ytterst ett misslyckande för samhället. Ändå mördades 19 kvinnor av sin manliga partner förra året. Det är fullständigt oacceptabelt. Vi som samhälle måste bekämpa mäns våld mot kvinnor med samma kraft som vi arbetar mot mäns våld mot män.
Idag får våldsutsatta kvinnor och barn alltför ofta sina liv och sin frihet inskränkta. De är brottsoffer, men lever frihetsberövade. Från samhällets sida behöver det vara väldigt tydligt att det är den som utövar våld och förtryck som ska begränsas – inte brottsoffret. I alltför många fall fortsätter våldet i olika former efter att den våldsutsatta lämnat relationen. Det är hög tid att vi börjar se det så kallade eftervåldet som en särskild typ av våld och sätter in åtgärder för att förhindra det.
Under Miljöpartiets tid i regering lanserades 40-punktsprogrammet mot mäns våld mot kvinnor, med en lång rad insatser för att förebygga och bekämpa våldet. Det handlar bland annat om förebyggande insatser, stöd och skydd för våldsutsatta, straffskärpningar och ökade satsningar på kompetens och forskning. Det har bland annat blivit lättare att utfärda kontaktförbud och fotboja, straffet för grovt kvinnofridsbrott skärptes och satsningar gjordes på polisen och fler särskilda utredare. Straffet för våldtäkt och sexköp skärptes.
Men mycket mer måste göras.
Kvinno- och tjejjourerna – fyrtio år av kunskap
Ungefär samtidigt som Miljöpartiet bildades startade också de första kvinnojourerna sin verksamhet. Under de decennier som gått har kvinnojourerna mött och stöttat hundratusentals våldsutsatta kvinnor och barn, och kunskapen om våldets dynamik och orsaker har fördjupats. Under lång tid fick kvinnojourernas ideella krafter bära hela ansvaret för de våldsutsatta kvinnornas situation medan samhället såg åt ett annat håll.
Idag finns, tack vare det arbete som gjorts av jourerna, en annan förståelse för våldet och kvinnornas situation. Miljöpartiet vill utveckla lagstiftningen för att ge bättre skydd för kvinnor som utsätts för våld, även det så kallade eftervåldets alla dimensioner, men vi ser också att kvinnojourernas arbete är helt centralt för den samhällsförändring som krävs för att bryta med våldet. I budgeten för 2022 permanentades för första gången statsbidragen till kvinno- och tjejjourerna i anslaget för särskilda jämställdhetsåtgärder, och anslagen ökade. Samtidigt ser vi hur våldet ökar, senast i Roks stora enkätundersökning Kvinnors trygghet, och i många fall blir grövre, och hur både den öppna verksamheten och de skyddade boenden som drivs med jourernas kompetens behövs. Jourerna behöver mer stöd.
Miljöpartiet vill:
Se ökade anslag till jourerna för att säkra deras långsiktiga verksamhet och kommer avsätta dessa medel i vår budgetmotion.
Satsa på det våldsförebyggande arbetet
Vi som samhälle måste göra allt vi kan för att förebygga att våldet överhuvudtaget uppstår. Det förebyggande arbetet behöver ske på både lång sikt, med att förändra normer och attityder, och på kortare sikt riktat direkt mot våldsutövare. Våldet tar sig uttryck i olika former och måste därför bekämpas med olika insatser och metoder.
Socialtjänstens kunskap om att motverka och förebygga mäns våld mot kvinnor behöver öka. Generellt vill vi se ett mer strukturerat arbete med återkommande uppföljning och rapportering för att förebygga mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Därför vill vi införa ”mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer” som ett nytt målområde i den nationella folkhälsopolitiken. På det sättet tydliggörs vilka målen är, på vilket sätt de ska följas upp och vem som ansvarar för vad. Det förebyggande arbetet med mäns våldsbeteende behöver trappas upp. Det behövs fler mansmottagningar, dit män som vill förändra sitt våldsbeteende kan söka sig.
En viktig dimension i det våldsförebyggande arbetet är behovet av förbättrad samverkan mellan myndigheter. Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Jämställdhetsmyndigheten har arbetat för att åstadkomma en utökad samverkan för att förbättra upptäckt av våld i nära relationer. Jämställdhetsmyndigheten har utifrån detta arbete identifierat ett flertal utvecklingsområden, däribland att fortsätta arbetet med att implementera rutiner och metoder och ta fram utbildningsmaterial och handledningsstöd till chefer. Myndigheten framhåller också att arbetet kring upptäckt av våldsutövare och hur frågor kan ställas till potentiella våldsutövare kvarstår, och att det krävs vetenskaplig kunskap på området. Vidare anser Jämy att rutiner och metoder som förtydligar arbetsgivarens ansvar för ökad upptäckt av våldsutsatthet och våldsutövande bland medarbetare behöver utvecklas. Myndigheten anser att insatser för att nå ut till flickor och unga kvinnor inom samtliga våldsområden behöver stärkas liksom kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck, sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel samt våld gentemot utsatta/sårbara grupper. Miljöpartiet betonar vikten av att arbetet på dessa områden fortsätter.
För att förbättra informationsutbytet bör sekretessreglerna ses över i syfte att uppgifter om våld ska upptäckas och spridas till rätt instanser i större utsträckning.
Miljöpartiet vill
Satsa på det våldsförebyggande arbetet på kort och lång sikt.
Inför ”mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer” som ett nytt målområde i den nationella folkhälsopolitiken.
Inrätta fler mansmottagningar.
Fortsätta myndigheternas arbete med att bättre upptäcka våld i nära relationer.
Förbättra informationsutbytet mellan myndigheter och minska sekretessen.
Våld i ungas relationer
Att förändra normer tar tid, inte minst när det gäller grundläggande normer som har sitt ursprung i den patriarkala maktordning som råder i vårt samhälle. För att arbeta förebyggande mot destruktiva mansroller och för att ändra på begränsande normer och värderingar är det viktigt med genuspedagogik och normkritik i förskolor och skolor.
En undersökning från Brottsoffermyndigheten från 2018 visar att förståelsen för vad som är samtycke idag brister bland unga. Så många som 17 procent av de unga killarna i studien ansåg att samtycke till sex förelåg bara genom att två personer är ihop. Det visar att bland unga killar måste fler förstå och få verktyg för att säkerställa den ömsesidighet och kommunikation som krävs för att sex inte ska vara övergrepp.
Under vår tid i regering fick vi igenom två viktiga förändringar av sex- och samlevnadsundervisningen. Vi införde nya examensmål i lärarutbildningarna för att alla blivande lärare ska vara trygga i att undervisa om sex och relationer. Som en följd av samtyckeslagen ändras också namnet på ämnet ”sex och samlevnad” i skolan till ”sexualitet, samtycke och relationer”. I det nya ämnet får frågor om hedersvåld, pornografi, normer och relationer större utrymme än idag.
De strukturer som finns i samhället går igen just i skolan. Flickor presterar bättre än pojkar, flickor utsätts oftare för trakasserier och flickor mår oftare sämre. Samtidigt finns normer kring vad som anses manligt och maskulint, något som många pojkar inte känner sig hemma i. Detta är en utveckling vi kan vända genom att stärka elevhälsan och lärarnas kunskap om genusfrågor och normkritik. Miljöpartiet vill inrätta ett nationellt centrum för normkritisk pedagogik, så att framgångsrika modeller kan spridas till kommuner och andra huvudmän. Det ska också kunna fungera som ett resurscentrum där kompetens kring normkritisk pedagogik kan samlas så att den blir lättillgänglig för kommuner och enskilda skolor. Centrumet kan även få i uppdrag att granska läromedel, läroplaner och andra dokument ur ett normkritiskt perspektiv.
Det är sen tidigare känt att flickor och unga kvinnor är den grupp som är allra mest utsatt för brott som begås i nära relationer, sexuella trakasserier i skolan och arbetslivet samt sexualbrott generellt. En studie från 2021 som Brottsofferfonden finansierade, visar att mer än hälften av unga i åldern 15 till 19 år har varit utsatta för någon typ av våld – psykiskt, fysiskt och/eller sexuellt – av en person de haft någon typ av parrelation med.
Det finns stora likheter mellan det våld som förekommer i ungas respektive vuxnas parrelationer. Det som däremot skiljer unga våldsutsatta och våldsutövande från vuxna är att unga, i hemmet och i skolan, befinner sig i miljöer där vuxna har möjlighet att ingripa. Vuxnas reaktioner på våld har stor betydelse för att våld upphör eller fortsätter. Ungas relationer skiljer sig också från vuxnas genom att unga har mindre erfarenhet av tidigare relationer och kan därför sakna referensramar till en hälsosam relation. Mot denna bakgrund är det tydligt att fler föräldrar, lärare och andra vuxna som kommer i kontakt med unga måste vara bättre rustade för att prata med unga om våld i nära relationer och hjälpa dem som blir utsatta.
Många unga lever en stor del av sitt sociala liv på digitala plattformar och utvecklingen går snabbt. Enligt Internetstiftelsens rapport ”Svenskarna och internet” från 2022 har andelen barn i åldrarna 12–19 år som utsatts för näthat eller negativa kommentarer nästan fördubblats från 9 procent år 2021 till 17 procent år 2022. Andelen ökar bland både högstadie- och gymnasieungdomar och flickor utsätts i högre grad än pojkar för olika typer av kränkningar på nätet. Samtidigt känner inte ens hälften av föräldrarna till att deras barn utsatts för näthat. Vi behöver ta tag i och motarbeta det utbredda näthatet, genom att göra det enklare att utreda näthat.
Fler civilsamhällesorganisationer gör ett oerhört viktigt arbete med att stötta barn i sina relationer och för att motarbeta till exempel psykiskt, fysiskt, sexuellt eller digitalt våld. Organisationernas stödlinjer erbjuder ett bra stöd. Därför vill Miljöpartiet göra en särskild satsning för att stärka finansieringen till dessa stödverksamheter, både för att de ska kunna fortsätta men också skala upp sin verksamhet ytterligare.
Miljöpartiet vill
Inrätta ett nationellt centrum för normkritisk pedagogik, så att framgångsrika modeller kan spridas till kommuner och andra huvudmän.
Rusta föräldrar, lärare och andra vuxna som kommer i kontakt med unga för att prata med unga om våld i nära relationer och hjälpa dem som blir utsatta.
Bekämpa det utbredda näthatet genom att göra det enklare att utreda hat och hot på nätet.
Gör en särskild satsning för att stärka finansieringen till stödlinjer för barn och unga.
Intensifiera arbetet mot det sexuella våldet
Sexuellt våld innebär kränkningar och övergrepp med sexuella förtecken. Det kan exempelvis handla om att utföra sexuella handlingar mot en person utan samtycke, att tvinga någon att själv utföra sexuella handlingar mot sin vilja, sexuella trakasserier, grooming eller våldtäkt. Det här våldet kan ske i en nära relation, men gärningspersonen kan också vara en bekant eller en helt okänd person för den våldsutsatta.
Sedan den 1 juli 2018 har Sverige en sexualbrottslagstiftning som innebär att samlag utan samtycke är olagligt (samtyckeslagen). Lagen har dels lett till att normerna för samtycke har börjat förändras, dels till både fler anmälningar och fler fällande domar. Detta är naturligtvis mycket positivt. Samtidigt finns det mycket mer kvar att göra för att nå en samtyckeskultur i hela samhället och för att de som utsatts för sexuellt våld ska få rätt vård och ett bra bemötande.
Stärk rättigheterna för personer utsatta för sexualbrott
Flera frågor är angelägna att utreda framåt. Inte minst behöver frågor som rör sexuella kränkningar och övergrepp på internet och genom så kallade ”sugardejting”-plattformar bättre inkluderas i sexualbrottslagstiftningen. Miljöpartiets uppfattning är vidare att det inte ska vara möjligt att köpa samtycke till samlag. Därför bör en utredning se över möjligheten att ersättning ska läggas till i 6 kap. 1 § brottsbalken som en situation där en person aldrig kan anses delta frivilligt i ett samlag. Detta skulle innebära att samtycke till sex inte föreligger. Utredningen bör också lämna förslag som innebär att den som utsätts för sexköp/kommersiell sexuell exploatering ska betraktas som brottsoffer, snarare än att brottet begås mot staten. Även sexualbrottsoffers rätt till målsägandebiträde behöver stärkas. Även förtalslagstiftningen behöver ses över i syfte att stävja förtalsanmälningar med hämndmotiv.
Förbättra stödet till brottsoffer
För att förbättra samhällets stöd till personer som har utsatts för sexuellt våld, föreslår vi också att särskilda mottagningar inrättas för vuxna med eller utan beroende eller missbruksproblematik som utsatts för sexuellt våld. På sådana mottagningar kan alla samhällets insatser för målgruppen samlas under ett och samma tak. I samband med att dessa mottagningar inrättas bör även brottsoffrens tillgång till adekvata traumabehandlingar ses över och vid behov utökas. Här behöver också forskningen om traumabehandlingar anpassade till olika målgruppers behov och problematik bland personer som har blivit utsatta för sexuellt våld, inklusive i människohandel för sexuella ändamål, prostitution och andra former av sexuell exploatering, förstärkas.
I fall där förövaren är under 15 år är det viktigt att brottsoffer får tillgång till bättre stöd under processen. En utredning (SOU 2022:1) har konstaterat att det är angeläget att en målsägande kan ges samma rätt till hjälp och stöd från ett juridiskt biträde oberoende av om den misstänkte gärningspersonen är över eller under 15 år. Utredningen föreslog därför att det bör införas en möjlighet för målsäganden att få ett juridiskt biträde vid en så kallad ”§ 31-utredning” (en utredning som polis och åklagare kan göra i vissa fall när förövaren inte är straffmyndig) och en eventuell efterföljande bevistalan. Miljöpartiet instämmer i utredningens bedömning och anser att detta är angeläget.
Miljöpartiet vill
Den straffrättsliga lagstiftningen behöver i högre utsträckning inkludera sexuella kränkningar och övergrepp på internet och sugardejting-plattformar.
Stärka rättigheterna för personer utsatta för sexualbrott.
Den som utsätts för sexköp/kommersiell sexuell exploatering ska betraktas som brottsoffer.
Sexualbrottsoffers rätt till målsägandebiträde ska stärkas.
Se över förtalslagstiftningen i syfte att stävja förtalsanmälningar med hämndmotiv.
Inrätta särskilda mottagningar för vuxna med eller utan beroende eller missbruksproblematik som utsatts för sexuellt våld.
Brottsoffer i ärenden där förövaren är under 15 år ska få ett bättre juridiskt stöd under processen.
Se över, och vid behov utöka, brottsoffrens tillgång till adekvata traumabehandlingar.
Se över hur vården till följd av sexuella övergrepp kan bli kostnadsfri.
Hedersrelaterat våld och förtryck
Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om kontroll och begränsningar av en persons handlingsutrymme, rätt till sin kropp eller rätt att själv välja partner. Det kan till exempel ta sig uttryck i form av barn- och tvångsäktenskap, könsstympning av flickor och kvinnor, fysiskt och psykiskt våld eller begränsningar i form av kontroll av socialt umgänge och klädval. Det kan också handla om att den utsatta inte får välja utbildning, inte får arbeta utanför hemmet eller att hens sociala medier kontrolleras. Våldet och förtrycket utövas av ett kollektiv och gärningspersonerna är ofta familjemedlemmar, släktingar eller andra medlemmar av gemenskapen.
Den som öppet utmanar eller trotsar rådande hedersnormer anses ofta dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt, psykiskt och socialt för att familjen ska återupprätta den heder som uppfattas förlorad. En uppskattning gjord år 2009 av dåvarande Ungdomsstyrelsen angav att cirka 70 000 individer i åldern 16–25 år i Sverige upplevde begränsningar i förhållande till val av sin partner. Det saknas idag djupare kunskap om hur utbrett detta problem är i Sverige. Socialstyrelsen fick 2017 i uppdrag av regeringen att kartlägga omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck i alla åldersgrupper i Sverige. Myndigheten konstaterade dock att det var mycket svårt att fastställa omfattningen, bland annat på grund av att hedersrelaterat våld och förtryck mäts på olika sätt och med olika metoder. En studie från 2019 har dock visat att mellan 7 och 9 procent av unga i de tre storstäderna levde med ett kollektivt legitimerat våld. Mellan 10 och 20 procent begränsas av oskuldsnormer. Extra utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck är flickor/pojkar och unga kvinnor/män med utländsk bakgrund.
Unga kvinnor ses ofta som det typiska offret för hedersrelaterat våld och förtryck men det är viktigt att komma ihåg att även andra grupper kan utsättas. Unga män kan också begränsas, inte minst vid val av partner, och hbtqi-personer av alla kön är extra utsatta. Kvinnor i alla åldrar kan ha begränsade möjligheter att skilja sig, göra abort eller arbeta utanför hemmet och även äldre män begränsas av kollektivets intressen. Personer med funktionsnedsättningar riskerar att isoleras och kan vara oerhört utsatta om de är beroende av omgivningen. En intellektuell funktionsnedsättning kan göra att personen inte alltid uppfattar att det våld den utsätts för är olagligt, vilket också gör det svårt eller omöjligt att söka och få hjälp.
I regering tog vi flera steg för att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Vi införde en straffskärpningsgrund för hedersbrott och gjorde det möjligt att bättre skydda barn från att föras ut från landet för att exempelvis ingå barnäktenskap. Vi inrättade ett nationellt kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck, samt medverkade till införandet av hedersförtryck som ett särskilt brott sedan den första juni i år. Men mycket mer finns kvar att göra.
För att hjälpa akut utsatta behöver vi förhindra att barn förs ut ur landet för att giftas bort, könsstympas eller utsättas för andra former av våld och tvång, samt göra det lättare för barn som blivit bortgifta utomlands att komma hem. Ett permanent samordningscentrum bör inrättas som hjälper barn och ungdomar som förts utomlands i hedersrelaterade syften att komma hem. Det måste finnas en nolltolerans för och ett förebyggande arbete mot barngifte.
Skyddet för den som drabbas av hedersrelaterad brottslighet måste stärkas så att ingen utvisas för att man lämnar en relation som bygger på hedersförtryck. Till exempel behöver vi säkerställa att socialtjänsten inte ger information till vårdnadshavare som kan innebära akut risk för att barn utsätts för brott. Vi måste också förbättra skyddet och stödet på både kort och lång sikt. Ingen som lämnar en hederskontext ska behöva återvända till förövarna för att samhället svek.
För att upptäcka och hjälpa fler barn som utsätts för eller skolas in i att utöva hedersförtryck behöver vi se till att alla samhällsinstanser har kompetens att identifiera hedersförtryck och agerar så tidigt som möjligt. Resurscentrum bör inrättas i varje län för att utöka tillgången till hjälp för utsatta.
Skolor har en viktig roll i att förebygga och upptäcka hedersnormer, därför måste skolpersonal ha god kompetens i dessa frågor. Vi behöver också utveckla hur myndigheter samverkar kring familjer där det förekommer hedersförtryck. Sekretessen behöver minska, samverkan mellan myndigheter förbättras och resoluta ingripanden ske i ett tidigare skede när det behövs. Ökade satsningar på forskning behövs kring hur man förebygger hedersvåld i de familjer där det finns riskfaktorer.
För att rensa bort de patriarkala och förtryckande värderingar som är roten till hedersnormer behöver vi stärka information och utbildning om demokratiska principer, jämställdhet och barns rättigheter. Det behövs riktade insatser för att tidigt nå och bygga allianser med föräldrar. Vi måste förbjuda oskuldskontroller, utfärdande av oskuldsintyg och omvändelseterapi för att tydliggöra att det är fråga om övergrepp och förtryck. Vi måste också motverka segregationen och förbättra integrationen så att vi får ett mer inkluderande samhälle där patriarkala och förtryckande värderingar får betydligt svårare att överleva. Arbetsmarknadsåtgärder riktade till kvinnor i utsatta områden måste prioriteras.
Miljöpartiet vill
Förhindra att barn förs ut ur landet för att till exempel giftas bort eller könsstympas, och gör det lättare för barn som blivit bortgifta utomlands att komma hem. Ett permanent samordningscentrum bör inrättas för att arbeta med dessa frågor.
Ingen ska utvisas för att den lämnar en relation som bygger på hedersförtryck.
Vi måste säkerställa att Socialtjänsten aldrig ger information till vårdnadshavare som kan innebära akut risk för att barn utsätts för brott.
Se till att alla samhällsinstanser har kompetens att identifiera hedersförtryck och agerar så tidigt som möjligt.
Förbättra insatser i regionerna, genom att bland annat upprätta regionala handlingsplaner, förbättra föräldraskapsstödet och tillgången till specialiserad traumabehandling och annan specialiserad vård för målgruppen.
Förbättra insatserna i kommunerna, genom att bland annat upprätta kommunala handlingsplaner, fler socialsekreterare i skolor i utsatta områden samt inrätta verksamheter som riktar sig mot män och hbtqi-personer.
Inrätta resurscentrum i varje län för att utöka tillgången till hjälp för utsatta.
Förbättra samverkan mellan myndigheter och säkerställ att resoluta ingripanden sker i ett tidigare skede.
Öka satsningarna på forskning kring hur man förebygger hedersvåld i de familjer där det finns riskfaktorer.
Kriminalisera oskuldskontroller, utfärdande av oskuldsintyg och omvändelseförsök för att tydliggöra att det är fråga om övergrepp och förtryck.
Intensifiera insatserna mot könsstympning.
Stärka information och utbildning om demokratiska principer, jämställdhet och barns rättigheter.
Motverka segregationen och förbättra integrationen så att vi får ett mer inkluderande samhälle där patriarkala och förtryckande värderingar får betydligt svårare att överleva.
Prioritera arbetsmarknadsåtgärder riktade till kvinnor i utsatta områden.
Stoppa det ekonomiska våldet
Ekonomiskt våld handlar om maktutövning och kontroll, och kan göra det svårt att lämna en relation. Det kan handla om att kontrollera hur den andra personen använder pengar, gömma undan gemensamma pengar eller att ta lån i partnerns namn och därmed skuldsätta henne. Det finns studier som visar att så många som 75 procent av de som utsatts för fysiskt och psykiskt våld i hemmet också utsatts för ekonomiskt våld.
Miljöpartiet vill att ekonomiskt våld ska kategoriseras som en egen form av mäns våld mot kvinnor i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det skulle skapa bättre möjligheter att ge riktade uppdrag till de myndigheter som arbetar med att genomföra strategin och att öka kunskaperna om denna typ av våld hos yrkesverksamma. Vi vill tillsätta en bred utredning om det ekonomiska våldet, hur det tar sig uttryck och vilka konkreta åtgärder som krävs för att stoppa det.
Miljöpartiet vill
Kategorisera ekonomiskt våld som en egen form av mäns våld mot kvinnor i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.
Tillsätta en utredning om det ekonomiska våldet.
Stoppa det psykiska våldet
Enligt Brås rapport 2014:8, Brott i nära relationer. En nationell kartläggning, är det psykiska våldet betydligt mer vanligt förekommande i nära relationer än fysiskt våld. Det psykiska våldet kan också förekomma tillsammans med annat våld eller i andra sammanhang, såsom vid hedersrelaterat våld och förtryck. Utövandet av psykiskt våld handlar ofta om att markera gränser och för att uppnå makt och kontroll över den som utsätts.
Med psykiskt våld avses ofta muntliga kränkningar, nedvärderande omdömen och hån, att skuldbelägga eller att skämma ut den utsatta inför andra eller att socialt isolera eller kontrollera vad den utsatta gör. ”Gaslighting” är en form av kraftig manipulation där våldsutövaren får individen att tveka över sin egen sanning genom att information förvrängs, förvanskas eller utelämnas. Det används till exempel för att förneka att ett övergrepp har skett.
Idag finns vissa straffbestämmelser som kan vara tillämpliga vid beteenden som avser psykiskt våld. Det kan till exempel vara fråga om olaga hot, ofredande eller olaga tvång. Vid upprepat beteende kan handlingen utgöra grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning. Samtidigt finns det exempel på kränkande, manipulerande och nedvärderande handlingsmönster i nära relationer som faller utanför befintliga straffbestämmelser. Det kan handla om underförstådda hot, tvång som inte är kopplade till tydliga hot om våld eller situationer som liknar ofredande men som inte uppfyller hänsynslöshetsrekvisitet.
Det är tydligt att det befintliga regelverket inte lever upp till behovet av att straffrättsligt kunna reagera mot olika typer av psykiskt våld. Straffansvaret för psykiskt våld måste ses över i syfte att stärka det straffrättsliga skyddet. Bland annat har flera av våra nordiska grannländer kriminaliserat psykiskt våld, vilket också är i linje med Istanbulkonventionen. Enligt artikel 33 har Sverige ett ansvar att vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder för att straffbelägga uppsåtliga kränkningar av en persons psykiska integritet. Även ur ett barnrättsperspektiv ska Sverige, enligt barnkonventionen artikel 19, vidta lagstiftningsåtgärder för att skydda barn mot alla former av psykiskt våld medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns vård.
Miljöpartiet står bakom det förslag som lades fram i utredningen Straffansvar för psykiskt våld (Ds 2022:18) om att stärka det straffrättsliga skyddet mot psykiskt våld genom att införa psykisk misshandel som ny brottstyp. Genom denna kriminaliseras både gärningar som är nedvärderande, förolämpande och på andra sätt kränkande, samt utövandet av otillbörlig kontroll som begränsar den personliga handlingsfriheten.
Miljöpartiet vill
Stärka det straffrättsliga skyddet mot psykiskt våld genom att införa psykisk misshandel som ett nytt brott.
Förstärka tillgången till utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser inom psykiskt våld.
Förbättra skyddet mot kvinnofridskränkning
Miljöpartiet vill skärpa minimistraffet för grov kvinnofridskränkning till två års fängelse, i syfte att straffet ska spegla brottets allvar och hur allvarligt samhället ser på systematiskt våld mot kvinnor.
Vi vill också se över konstruktionen av fridskränkningsbrotten. I sitt remissvar till utredningen om ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57) skriver Brottsoffermyndigheten att ”Brottsoffermyndigheten menar att tiden nu är mogen att allvarligt överväga om konstruktionen av grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och förslaget om hedersbrott ska ta sin utgångspunkt redan i gärningspersonens kontrollerade beteende.”
Idag är brotten konstruerade så att vissa typer av separata händelser, som i sig är brottsliga, tillsammans kan utgöra till exempel grov kvinnofridskränkning. Brottet misshandel dominerar i såväl åtal som domar. Miljöpartiet anser att konstruktionen av brotten fridskränkning, kvinnofridskränkning och det nyligen införda brottet hedersförtryck bör ändras så att den grundas i förövarens kontrollerande och nedbrytande beteende. Preskriptionstiden bör också ändras för alla delar av brotten fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och hedersförtryck så att den börjar löpa när det tillstånd som utgör brottet (dvs. förhållandet och trakasserierna) upphör.
Miljöpartiet vill
Skärp minimistraffet för grov kvinnofridskränkning till två års fängelse
Ändra konstruktionen av brotten fridskränkning, kvinnofridskränkning och det nyligen införda brottet hedersförtryck så att den grundas i förövarens kontrollerande och nedbrytande beteende
Ändra preskriptionstiden för alla delar av brotten fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och hedersförtryck så att den börjar löpa när det tillstånd som utgör brottet upphör.
En dörr ut ur våldet
Det mesta dödliga våldet kommer efter att en kvinna signalerat att hon vill lämna förövaren. Därför måste samhället bli bättre på att snabbt ge det akuta skydd hon behöver. Miljöpartiet vill att kommunerna, i samverkan med regioner och Polismyndigheten, säkerställer att varje kvinna som lämnar en våldsam relation ges en samlad ingång till samhällets stöd – en dörr ut ur våldet. Det ska räcka med en kontakt för att få det stöd som behövs i form av dokumentation av skador, vittnesmål, personskydd, skyddat boende, traumabehandling, hjälp med barnens situation och skolgång, samt insatser från socialtjänsten och vården. Vid behov bör den våldsutsatta också kunna få fysiskt skydd för att återvända till sin bostad och hämta sina och barnens tillhörigheter.
Miljöpartiet vill
Varje kvinna som lämnar en våldsam relation ska ges en samlad ingång till samhällets stöd – en dörr ut ur våldet.
Stoppa eftervåldet
Mäns våld mot kvinnor slutar inte när den våldsutsatta lämnar. Då startar ofta en ny våldsspiral – eftervåldet. Det kan till exempel handla om fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, materiellt, eller juridiskt eftervåld.
Många blir under relationen hotade med att de inte skulle klara sig utan förövaren, att de inte ska få ett öre eller att de ska bli av med barnen. Det kan handla om allt från hot och misshandel till att skicka otaliga sms, sprida rykten eller försöka vända offrets vänner och familj mot henne.
Gemensamma barn drabbas också av eftervåldet och kan användas som verktyg för att fortsätta skada kvinnan. Till exempel genom att mannen söker ensam eller delad vårdnad eller umgänge för att kunna fortsätta kontrollera kvinnan. Varje överlämning blir då en möjlighet för förövaren att fortsätta misshandla fysiskt och psykiskt, kontrollera och hota offret – till exempel med hur barnet ska drabbas om förövaren inte får som han vill. Idag är det inte bara förövaren som står för eftervåldet, också samhällets brist på kunskap och verktyg blir för offret en del av eftervåldet.
Miljöpartiet vill tillsätta en utredning för att kartlägga eftervåldets uttryck och lämna konkreta förslag på lösningar. Utredningen bör inkludera de vanligaste formerna av eftervåld, med ett särskilt fokus på ekonomiskt eftervåld.
Begränsa förövaren – inte de våldsutsatta
När offer för våld i nära relationer riskerar att utsättas för brott, förföljelse eller trakasserier på andra sätt kan en åklagare fatta beslut om ett kontaktförbud. Det finns olika typer av kontaktförbud. Idag kan ett så kallat särskilt utvidgat kontaktförbud beslutas, men först efter att ett tidigare utvidgat kontaktförbud har överträtts. Ett särskilt utvidgat kontaktförbud omfattar ett område kring skyddspersonens bostad, arbete eller andra ställen där skyddspersonen brukar vara. I lagen anges ingen geografisk begränsning, men det kan handla om ett kvarter eller stadsdel.
För att stärka våldsutsatta kvinnors trygghet och frihet måste ett kontaktförbud kunna gälla en hel kommun eller större geografiska områden än idag. Dagens regelverk räcker inte till – skyddet för den våldsutsatta måste väga tyngre än friheten för förövaren. I regering gjorde vi det bland annat möjligt att förena fler utvidgade kontaktförbud med fotboja som en förstahandsåtgärd, en viktig åtgärd för att stärka tryggheten för våldsutsatta kvinnor. Nu behövs ökad kunskap hos polis och andra myndigheter samt att kvinnor i större utsträckning måste informeras om möjligheten till fotboja hos förövaren.
Skydda barnen mot eftervåldet
Några av de största problemen för kvinnor och barn med skyddade personuppgifter handlar om vårdnad, boende och umgänge. I dagsläget får en domstol besluta om tillfällig vårdnad för den förälder som lämnat relationen när det finns uppgifter om våld. På detta sätt kan barnen skyddas från att utsättas ännu mer, samtidigt som det kan säkerställa att barnet kan skrivas in i skolan och få vård utan att den andra föräldern måste ge sitt medgivande. Detta görs dock inte tillräckligt ofta. Miljöpartiet vill därför se en granskning av hur den här lagstiftningen efterföljs för att säkerställa att dess intentioner uppfylls. Översynen bör bland annat omfatta hur ofta beslut fattas om tillfällig vårdnad, hur snabbt beslutet verkställs och vilka konsekvenser detta har fått. Detta kan ske inom ramen för den pågående utredning som ser över regler i föräldrabalken om vårdnadsöverflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70) eller på annat sätt.
Miljöpartiet vill också säkerställa att inget barn med skyddade personuppgifter eller med skyddat boende ska tvingas till umgänge. Det är orimligt att en våldsutövande förälder får umgängesrätt när barnet och mamman har skyddade personuppgifter eller bor på skyddat boende – personuppgifterna har ju skyddats just på grund av våldsutövaren. Ännu mer orimligt är att det förekommer att mammans skyddade boende har ansetts utgöra samarbetssvårigheter i vårdnadsmål. Umgänget med den våldsutövande föräldern innebär också en stor säkerhetsrisk för både barnet och kvinnan med skyddade personuppgifter. Som utgångspunkt bör inget umgänge ske när barnet lever i skyddat boende eller då mamman och/eller barnet har skyddade personuppgifter.
Barns ovilja att träffa en våldsutövande pappa måste tas på större allvar. Jämställdhetsmyndighetens kartläggning av om våld eller andra övergrepp beaktas i domar om vårdnad och umgänge visar att barnets rätt till delaktighet inte säkerställs. Inte i någon av de 198 granskade domarna har domstolen hört barnet i rätten. I 57 procent av fallen framkommer överhuvudtaget inte barnets vilja i domen. Många barn har svårt att förstå varför de inte blir skyddade från en våldsutövande pappa, trots att de berättat om våldet och om att de inte vill träffa honom. Barnrätten måste väga tyngre än föräldrarätten i de här fallen. Miljöpartiet har drivit på för flera stora framsteg för barns rättigheter, som att barnkonventionen blivit svensk lag och att ett nytt barnfridsbrott har införts. Det är uppenbart att mer behöver göras. Vi vill därför lagstifta om att barn ska få egna juridiska ombud i vårdnadsmål, för att värna deras intressen och rättigheter i förhållande till föräldrarnas.
Stoppa det ekonomiska eftervåldet
En kvinna som har levt med våld lämnar ofta förhållandet med det hon kan bära i stunden. Allt det som hon byggt upp tillsammans med mannen lämnas för att undvika våld. Innan bodelningen kan hon inte heller få skydd för att åka tillbaka och hämta sina saker, inte ens barnens gosedjur. Ofta är hon fortsatt rädd för hans repressalier och ställer inga krav vid bodelningen. Ofta lämnas hon med skulder som hon inte orsakat. Kanske har han tagit lån och snabblån i hennes namn, skrivit över skulder eller bilar, köpt saker på avbetalning i hennes namn eller tvingat henne att bli firmatecknare för ett enskilt företag som sedan sätts i konkurs. Våldsutövaren kan vägra bodelning, vägra betala sin del av gemensamma skulder, tömma gemensamma bankkonton eller ta lån i brottsoffrets namn. Den drabbade kan bli skuldsatt under mycket lång tid, vilket begränsar möjligheterna att komma vidare i livet.
Vi måste hitta effektiva åtgärder för att stoppa det ekonomiska eftervåldet. Därför behövs en ordentlig genomlysning av hur det ekonomiska våldet tar sig uttryck och vilka konkreta åtgärder som krävs för att stoppa det. Därför bör en utredning tillsättas för att se över den här frågan och lämna konkreta förslag till lösningar. Utredningen bör även komma med förslag på hur våldsutsatta ska få skydd och hjälp för att åstadkomma en rättvis bodelning, hur det kan bli lättare att bestrida ekonomiskt våld och vilken hjälp som behöver finnas för detta. Utredningen kan med fördel ske i samband med en bredare utredning om det ekonomiska våldet eller om eftervåldet.
Öka kunskapen hos domstolarna
Domstolarna avgör viktiga frågor som rätten till vårdnad och umgänge och måste ha en god förståelse för hur familjer påverkas av våld och konsekvenserna av att barn tvingas umgås med en förälder som utsatt mamman och/eller barnet för våld. Tyvärr visar en kartläggning som Jämy gjort att en majoritet av domstolarna tycks sakna grundläggande kunskap om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och våld mot barn, vad konsekvenserna av våldsutsatthet innebär och vilka konsekvenser beslut om vårdnad, boende eller umgänge kan få. Det förekommer att domstolar och andra myndigheter har röjt kvinnors skyddade personuppgifter, något som är oacceptabelt och som kräver kunskapshöjande insatser. Domstolsverket bör därför, i samverkan med Jämy och Nationellt centrum för kvinnofrid, ta fram och genomföra utbildningsinsatser på domstolarna.
Bättre samhällsstöd till personer med skyddade personuppgifter
Det långsiktiga stödet till våldsutsatta kvinnor och barn med skyddade personuppgifter har stora brister idag. Många kvinnor upplever att samhällets stöd näst intill upphör efter att de skyddade personuppgifterna har beviljats. Detta bekräftas av såväl Jämställdhetsmyndigheten som Socialstyrelsen. Trots att livet med skyddade personuppgifter innebär många praktiska frågor och problem, lämnas kvinnorna i princip ensamma med att hantera vardagen. Det stöd som finns kommer framförallt från kvinnojourerna, som gör ett ovärderligt arbete. Samtidigt är det ohållbart att brottsoffer inte ges det stöd de behöver av staten.
Våldsutsatta kvinnor som lever med skyddade personuppgifter behöver erbjudas en långvarig kontaktperson av kommunen. Kontaktpersonen ska bidra med stöd och vägledning i både myndighetskontakter och i praktiska vardagsfrågor. Kontaktpersonen kan även ansvara för att hjälpa kvinnan att hitta ett tryggt och stadigvarande boende. Tillgång till kontaktpersonen ska finnas så länge skyddsbehovet kvarstår.
Beroende på var våldsutsatta kvinnor och barn med skyddade personuppgifter bor, ser stödet från kommuner och myndigheter olika ut. Behoven kan naturligtvis variera beroende på lokala omständigheter, men det är samtidigt viktigt att samhällets stöd är likvärdigt över hela landet. Det behövs därför nationella riktlinjer för hur myndigheter och andra aktörer kan arbeta med målgruppen, för att garantera samma höga nivå av skydd och stöd i hela landet – och för att minska risken för misstag. Det händer alltför ofta att skyddade personuppgifter röjs av en myndighet eller av vården, något som innebär stora risker för våldsutsatta kvinnor. Det behövs också särskilda utbildningsinsatser för alla som hanterar skyddade uppgifter. Hos de myndigheter och kommunala verksamheter som möter målgruppen ska det finnas anställda med särskild kompetens om skyddade personuppgifter.
Att leva med skyddade personuppgifter ger ofta negativa ekonomiska konsekvenser för de våldsutsatta kvinnorna. Många får extra kostnader på grund av dubbla boenden, för att flytta flera gånger om ens uppgifter röjs och det är inte ovanligt att behöva betala resorna för barnens umgänge med våldsutövaren. Det är också vanligt med betalningspåminnelser på grund av att posten försenas när ens adressuppgifter är skyddade. Dessutom innebär en flytt ofta att kvinnan måste säga upp sig från sitt arbete och kan ha problem att hitta ett nytt på grund av de skyddade personuppgifterna. En del våldsutsatta kvinnor kan inte arbeta alls eller bara arbeta deltid på grund av de skador våldsutövaren orsakat. Av dessa kvinnor är det tyvärr flera som nekats sjukpenning av Försäkringskassan med motiveringen ”att vara våldsutsatt är inte en sjukdom som påverkar din förmåga att arbeta”, enligt Jämställdhetsmyndighetens undersökning. Detta är fullständigt oacceptabelt. Vi behöver ge dessa kvinnor och barn rimliga förutsättningar för en skälig levnadsstandard. Utöver att utreda effektiva åtgärder mot det ekonomiska eftervåldet, vill Miljöpartiet inrätta ett särskilt stöd för personer som lever med skyddade personuppgifter. Dessa särskilda medel kan sökas av individen och användas för de akuta kostnader som uppstår på grund av den skyddade identiteten. Vi vill också att avgiften för skyddade boenden ska tas bort i hela landet, samt se över hur personer med skyddade personuppgifter kan få förtur i bostadskön.
Av Jämys rapport framgår också att det är svårt för många kvinnor att använda myndigheternas digitala tjänster på samma villkor som andra medborgare. Det är även tydligt att många kvinnor inte ges tillgång till den vård de har rätt till; att kallelser, journaler och andra viktiga handlingar försvinner. Ett särskilt ID-nummer, som kopplas till endast namn och inte personnummer, skulle kunna vara ett sätt att komma tillrätta med de här problemen. Miljöpartiet föreslår att en utredning ser över vilka möjligheter som finns för att de som lever med skyddade uppgifter bättre ska kunna ta del av digitala tjänster, vård och annan viktig samhällsservice. Utredningen bör bland annat se över möjligheten till ett digitalt ID-nummer och hur myndigheter kan utveckla sin digitala service.
Det måste därutöver bli lättare att beviljas nytt namn och personnummer, som är det enda säkra sättet att bli en annan person i Sverige. I Jämställdhetsmyndighetens rapport hade ingen av de 86 intervjuade kvinnorna fått nya identitetsuppgifter. För att skydda kvinnor och barn från allvarliga hot mot deras liv, hälsa och frihet föreslår Miljöpartiet att Polismyndigheten får i uppdrag att utvärdera hur fingerade personuppgifter beviljas idag, vad som gör att så få våldsutsatta kvinnor ges möjlighet till denna typ av starka skydd, och vad som skulle krävas för att de ska bli fler.
Det finns ett samband mellan våld i nära relationer och våld mot husdjur. Det är bland annat svårt att lämna en våldsam relation med husdjur. När den våldsutsatta behöver ta sig till skyddat boende kan djuret ofta inte följa med eftersom de flesta skyddade boendena i Sverige saknar möjlighet att ta emot djur. Djurens låga status gör att socialtjänsten oftast inte beviljar stöd för kostnader för djuret, vilket innebär att den våldsutsatta inte får hjälp att placera hunden på till exempel ett hundpensionat. Därmed står valet för den som är utsatt mellan att lämna kvar djuret och fly själv, eller stanna kvar. Många väljer att stanna kvar i relationen för att skydda djuret. Här behövs specialiserade utbildningsinsatser för alla former av skyddade boenden, så att vikten av trygghet för den våldsutsattas djur tas på allvar. Det behövs också stöd för tillfälliga placeringar av de våldsutsattas djur.
Miljöpartiet vill
Tillsätt en bred utredning för att kartlägga eftervåldets uttryck och lämna konkreta förslag på lösningar.
Kontaktförbud ska kunna gälla en hel kommun eller större geografiska område än idag.
Tillsätt en granskning av hur lagstiftning om vårdnad, boende och umgänge efterföljs för att säkerställa att dess intentioner uppfylls, inklusive hur ofta beslut om tillfällig vårdnad fattas.
Säkerställ att inget barn med skyddade personuppgifter eller med skyddat boende ska tvingas till umgänge med en förälder mot sin vilja.
Lagstifta om att barn ska få egna juridiska ombud i vårdnadsmål.
Tillsätt en utredning om det ekonomiska eftervåldet.
Ge Domstolsverket i uppdrag att i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten och Nationellt centrum för kvinnofrid ta fram och genomföra utbildningsinsatser för verksamma jurister på domstolarna.
Erbjuda de som lever med skyddade personuppgifter en långvarig kontaktperson hos kommunen.
Ta fram nationella riktlinjer för hur myndigheter och andra aktörer kan arbeta med målgruppen för att garantera samma höga nivå av skydd och stöd i hela landet.
Det behövs särskilda utbildningsinsatser för alla som hanterar skyddade uppgifter.
Inrätta ett särskilt ekonomiskt stöd för personer som lever med skyddade personuppgifter.
Se över hur personer med skyddade personuppgifter kan få förtur i bostadsköer.
Ta bort avgiften för skyddade boenden i hela landet.
Utred vilka möjligheter som finns för att de som lever med skyddade uppgifter bättre ska kunna ta del av digitala tjänster, vård och annan viktig samhällsservice.
Underlätta att lämna en våldsam relation genom att möjliggöra för våldsutsatta att hitta en trygg lösning för sina husdjur.
Märta Stenevi (MP)
Per Bolund (MP)
Ulrika Westerlund (MP)
Janine Alm Ericson (MP)
Nicklas Attefjord (MP)
Emma Berginger (MP)
Camilla Hansén (MP)
Daniel Helldén (MP)
Annika Hirvonen (MP)
Marielle Lahti (MP)
Rebecka Le Moine (MP)
Amanda Lind (MP)
Katarina Luhr (MP)
Bassem Nasr (MP)
Emma Nohrén (MP)
Jan Riise (MP)
Jacob Risberg (MP)
Elin Söderberg (MP)
Motion till riksdagen
2022/23:2276
av Nicklas Attefjord (MP)
Korsägande mellan apotek och förskrivare
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett förbud för korsägande mellan apotek och förskrivare och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Enligt svensk lag får läkare inte äga apotek. Begränsningen kom till för att förhindra att samma aktör har intressen i hela vårdkedjan. Det ska inte finnas ekonomiska incitament för vårdgivaren att förskriva vissa former av läkemedel. Läkarens integritet och lojalitet mot sin patient ska inte kunna ifrågasättas. Därför är nuvarande situation väldigt märklig där nuvarande lagstiftning tillåter apotekskedjor att äga vårdtjänstföretag. Det senaste årens sammanblandning av apotek och nätläkarbolag har förutsättningarna ändrats snabbare än vad någon kunnat förutse, och dagens lagstiftning är därmed inkonsekvent och tjänar inte längre sitt syfte som är att motverka ekonomiska kopplingar mellan förskrivare och apotek.
Privata apotek och det statliga Apoteket AB har investerat i de stora nätläkarbolagen i syfte att utveckla digitala och fysiska hälso- och vårdtjänster. Genom att uppmana sina kunder att förnya recept hos nätläkare, som man själv har samarbete med, riskerar hela tilltron i grunden undermineras för svensk sjukvård.
Socialstyrelsen gjorde 2018 en kartläggning av apotekens egenvårdsrådgivning, där man pekade på brister i att säkerställa kompetensen hos personalen som ger råd på många apotek. Det, i kombination med nya ägar- och samarbetskonstellationer, riskerar att leda till att apotek i högre grad hänvisar kunder till vårdtjänstföretag för åkommor som egentligen lämpar sig för egenvård. Det är helt orimligt att använda våra begränsade personella och ekonomiska resurser på detta sätt.
Läkemedelsverket har kritiserat kryphålet och föreslagit att reglerna ska skärpas, så att ingen apotekskedja får ha avgörande inflytande över ett vårdföretag. Riksdagen bör skyndsamt se till att se över reglerna och uppdatera lagstiftningen efter dagens nya marknad.
Nicklas Attefjord (MP)
Motion till riksdagen
2022/23:2275
av Märta Stenevi m.fl. (MP)
Vi bygger det nya gröna folkhemmet – Miljöpartiets budgetmotion för 2023
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
Inledning
Europas lägsta elpriser och oberoende av Putins fossila bränslen
Vi behöver ekologisk tillväxt med ökad lönsamhet
Hållbara transporter i hela Sverige
Vi vill göra en stor satsning på välfärden
Ekonomisk trygghet för dem med allra minst marginaler
Sverige är en del av världen
Det ekonomiska läget
Förslag till utgiftsramar, inkomster och skatter
100 miljarder till den gröna omställningen
Det går att kombinera en rättvis omställning och stöd till hushåll
De som har högst inkomster ska bidra mer till det gemensamma
Höjd allmän pension
Fler miljöskatter som styr mot hållbarhet behövs
Demokrati och rättspolitik
Åtgärder för att stärka demokratin
Medie- och informationskunnighet och mediestöd
Värna kulturråden
Regional samordning av klimat- och energiomställning
Språk och kultursatsningar för nationella minoriteter
Stärkta insatser för urfolket samerna
Värna expansionen i norr
Agenda 2030
Vidta rätt åtgärder för att komma åt brottsligheten
Samverkan för att ta fram åtgärder mot organiserad brottslighet
Rätt polis på rätt plats
Slå mot pengarna
Insatser för barn i riskzonen för kriminalitet
Tidiga insatser för föräldrar
Förstärk kommunernas brottsförebyggande ansvar
Reformera den slutna ungdomsvården
Mer stöd till brottsoffer
Ny nationell stödlinje för anhöriga till gängkriminella
Utvecklings- och utrikespolitik
Sverige ska stå fast vid sina internationella åtaganden
Vapenexport och ISP:s granskning
Nedrustningsfrågor
Höjda anslag till försvaret
Ett stärkt civilförsvar
Krisberedskap
En feministisk utvecklingspolitik
Höj biståndsramen till 1,25 procent av BNI
Avräkningarna från biståndet ska minimeras
Klimatbistånd
Demokrati och mänskliga rättigheter
Nordiska Afrikainstitutet
Folke Bernadotteakademin
Migration, jämställdhet och arbetsmarknad
Höj dagersättningen för asylsökande
Korta ned handläggningstiderna
Särskilda jämställdhetsåtgärder
Åtgärder mot segregation
Ge dem som flytt från Ukraina möjligheter till ett bra liv i Sverige
Förläng och individanpassa etableringsprogrammet
Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.
Bibehåll antalet kvotflyktingar
En ändamålsenlig arbetsmarknadspolitik
Mer resurser till långtidsarbetslösa
Fel effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiska program
Utökning av riktade arbetsmarknadsutbildningar
Ny satsning på lokala jobbspår och evidensbaserade modeller
Utredning för nyorientering av Samhalls uppdrag
Sjukvård, välfärd och stöd till kommuner och regioner
Kvalitetsregister i vården för könsdysfori och vissa SRHR-frågor
Nytt kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsättning och autism
Tandvård som en del av högkostnadsskyddet
Kostnadsfria preventivmedel för alla upp till 26 år
Utöka återhämtningsbonusen
Feltänkt med prestationsbaserad ersättning kopplad till vårdplatser
Gratis vård för personer som har utsatts för sexuella övergrepp
Särskilda insatser för samisk hälsa
Inga minskade anslag till personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp
Stärk skuggsyskons möjlighet att få egna behov tillgodosedda
Höj schablonen för personlig assistans
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
Permanent arbetsmiljösatsning för nyanställningar och höjda löner
Slopa karensavdraget i sjukförsäkringen
Inför steglösa nivåer i sjukförsäkringen
Stopp för att nekas sjukpenning retroaktivt
Stopp för att slås ut på grund av försenad rehabilitering
Inför preventionsersättning
Inför förslag för en vidgad rätt till såväl aktivitets- som sjukersättning
Höj den lägsta nivån i både sjuk- och aktivitetsersättningen
Retroaktiv höjning av sjuk- och aktivitetsersättningen från den 1 juli 2022
Mer flexibel vilande ersättning i sjuk- och aktivitetsersättningen
Värna rehabiliteringsmöjligheter
Öka möjligheten att arbeta ideellt med bibehållen ersättning
Utred ett sammanslaget system vid arbetslöshet och sjukdom
En tryggare tillvaro för landets pensionärer
Inflationssäkra barnbidraget
Inför en tredelad föräldraförsäkring
Inflationssäkra underhållsstödet
Höjt bostadsbidrag för barnfamiljer
Kriskommission mot barnfattigdom
Förstärk de allmänna bidragen till kommuner och regioner
Utbildning och kultur
Bättre ekonomi för studenter
Livslångt lärande
Skapa en jämlik skola
En bättre skola för alla
En likvärdig förskola för alla barn
Alla barn ska ha rätt till fritids
Grönt kunskapslyft och stärkt yrkeshögskola
Kultur i skolan
Stärk den fria kulturen
En långsiktig återhämtningsplan efter pandemin – för kultur i hela landet
Konstnärers och kulturskapares villkor behöver förbättras
Film
Barns kultur ska särskilt värnas
Ett starkt föreningsliv och civilsamhälle
Idrott, friluftsliv och fritidsaktiviteter för alla barn och unga
Stärk arbetet mot hot och hat och för medie- och informationskunnighet
Operan
Bostad
Återinför investeringsstödet – bygg mer bostäder för fler människor
Ett tryggt hem
Minska klimatpåverkan från byggsektorn
Energieffektivisering av flerbostadshus
Klimatanpassning av bebyggd miljö
Vattenkraft
En grön konsumentpolitik
Transporter
Fossilfria transporter i hela landet
Lättare att cykla och åka kollektivt
Satsa på järnvägen och sjöfarten
Planera samhället hållbart
Ett reformerat och rättvist reseavdrag
Klimat och energi
Satsa på klimatomställningen
Öka anslagen till klimatanpassning
Snabbare elektrifiering av transportsektorn med skarpare bonus malus
Flygets utsläpp ska minska
Lättare för fler att byta från fossilbil till elbil och hållbar mobilitet
Storsatsa på förnybar billig energiproduktion
Kraftiga satsningar på energieffektiviseringar
Bygg framtidens elnät och smarta energisystem
Ett rättvist elprisstöd
Miljö, natur och landsbygd
Omfattande satsningar på starka ekosystem
Skydd av djur och natur
Återvätning av dikade torvmarker – en nyckelåtgärd för både klimat och miljö
Stärkt miljöövervakning – ryggraden i svenskt miljöarbete
Vänd krisen i haven
Ett giftfritt samhälle
Internationellt miljö- och klimatsamarbete
Stöd för gröna och trygga samhällen
Intensifiera arbetet med att skapa en cirkulär ekonomi
Omställning till naturnära och hyggesfritt skogsbruk
Kunskap om naturen och landskapsplanering
Skogsstyrelsen måste ha tillräckliga resurser för ersättning till skogsägare
En cirkulär och hållbar bioekonomi
Naturnära jobb
Totalstopp för industriellt fiske och övergång till hållbara fiskemetoder
Ett levande lantbruk i hela landet
Ökat klimat- och miljöarbete i lantbruket
Biologisk mångfald och stärkta miljöåtgärder
En långsiktig strategi för hantering av vattenresursen
Satsning på PFAS-rening av dricksvatten och andra vattenåtgärder
Satsning på stärkt beredskap för dricksvatten och livsmedel
En bättre djurvälfärd
Skatt på överanvändning av antibiotika inom djurhållningen
Satsning på veterinärer
Satsning på djurfri forskning
Bilaga Tabell 4–10
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.
Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2023–2025 enligt förslaget i tabell 4 i motionen.
Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2023 enligt förslaget i tabell 2 i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2024 och 2025 enligt förslaget i tabell 10 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.
Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2023 enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2024 och 2025 enligt förslaget i tabell 9 som riktlinje för regeringens budgetarbete.
Inledning
Vi lever i en orolig tid. Efter år av coronapandemi som orsakat sjukdom, död och ekonomisk kris i världen kom Putins invasionskrig i Ukraina, som nu pågått i smärtsamma nio månader. Ukrainarna är de som drabbas värst och bilderna på krigets offer är förfärliga att se. Samtidigt påverkar invasionen hela världsekonomin och driver upp bränsle-, energi- och livsmedelskostnader överallt. Detta och pandemins fortsatta framfart gör att omvärldsläget och dess påverkan på ekonomin är fortsatt stor och framtiden mycket osäker.
Detta gör att svenska hushåll och företag ser hur inflationen stiger. En lågkonjunktur är i antågande och allt fler oroar sig för att ha mindre pengar kvar i slutet av månaden. Sverige behöver nu en politik som bottnar i historiska lärdomar men som tar stora kliv mot framtiden. Som ett svar på det presenterar vi vår budgetmotion Vi bygger det nya gröna folkhemmet.
Vi befinner oss i ett klimatnödläge. Då krävs en kraftfull klimatpolitik för att Sverige och världen ska klara den omställning som är helt nödvändig. Sverige är ett av de länder som har störst utsläpp av växthusgaser per person och år. Negativa effekter av klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald är två parallella kriser som är starkt sammankopplade och som har en tydlig koppling till mänsklig aktivitet. Det krävs omgående samordnade insatser på alla politiska nivåer för att motverka negativa konsekvenser av dessa förändringar för jordens ekosystem och för mänskligheten. Utsläppen måste snabbt minska och på sikt försvinna helt. IPCC understryker i sin senaste rapport att vi måste vidta omedelbara och genomgripande åtgärder för att ha en chans att nå målet om maximalt 1,5 graders uppvärmning. Vi vill att Sverige skärper klimatmålen för att nå nettonollutsläpp 2035 och vi har en plan för hur det ska gå till. Under vår tid i regering har vi revolutionerat svensk klimatpolitik. Vi har satt som mål att bli världens första fossilfria välfärdsland. Men vi behöver göra mer. De riktigt stora utsläppsminskningarna, som tar oss till Parisavtalets mål, ligger ännu framför oss.
Tyvärr presenterade regeringen en budget som går i motsatt riktning, där över en tredjedel av reformutrymmet gick åt till ökade fossila subventioner med ökade utsläpp, fortsatt beroende av oljestater och en välfärd som riskerar stora neddragningar som följd. Regeringens budget är inget annat än kolsvart.
För att kunna bekämpa klimatförändringarna måste vi också satsa på välfärden. Ett nytt grönt samhälle lämnar ingen utanför – ett rättvist samhällsbygge är en förutsättning för ett hållbart samhälle. Vi dras med en svår underfinansiering av välfärden sedan länge och pandemin både förvärrade och fördjupade den krisen. Sjukvårdspersonal flyr ohållbara arbetsvillkor och en växande befolkning ger ökade kostnader för barn, unga och äldre. Vi måste få fler att stanna i välfärdsyrkena. Det är bra för att stärka både sjukvården och välfärden, men det är också en jämställdhetsfråga. De flesta som jobbar inom vården är kvinnor. Det är på tiden att deras löner och arbetsförhållanden blir bättre. Jämställdhetsarbetet måste intensifieras också när det gäller det ojämna uttaget av föräldraförsäkringen, och vi ska förpassa mäns våld mot kvinnor till historien.
Trygghet är avgörande för att kunna bygga ett starkt samhälle och ge individer frihet. Skolan är det viktigaste verktyg vi har för att ge alla en god chans att lyckas i livet. En bra skola föder drömmar, hopp och framtidstro. Skolan ska ge alla barn förutsättningar att nå sin fulla potential. När var sjunde elev inte klarar grundskolan kan inte en del av skolans pengar gå till vinster i aktiebolag. Därför vill vi i Miljöpartiet inte att vinstutdelande aktiebolag ska få driva skola.
När skola och samhälle misslyckas förlorar vi medmänniskor till kriminalitet. De som kunde ha blivit välmående, kreativa medborgare som bidrog till samhället riskerar istället att bli våldsutövare i den illegala ekonomin. Där dör många alltför unga. Ingen vill att det ska bli så. Inte de. Inte deras offer. Inte samhället. Våldet sträcker sig längre än till gatan. Mäns våld mot kvinnor fortsätter att skörda många kvinnors liv varje år. Det kan vi inte acceptera. Vi vill stå starka och enade i ansträngningen att förpassa mäns våld mot kvinnor till historien.
Ekonomisk trygghet är minst lika viktigt. I tider av ökad inflation och när oron för att klara vardagens utgifter ökar måste vi vara redo att stötta de personer och hushåll som behöver det mest. I Miljöpartiets budget för ett nytt grönt folkhem med en rättvis klimatomställning och stärkt välfärd ser vi fem prioriterade områden.
Europas lägsta elpriser och oberoende av Putins fossila bränslen
Sveriges industrier vill inte bara delta i omställningen – de vill leda den. Det är politikens roll att ge förutsättningar för det och när elpriserna stiger behöver vi snabbt få till en kraftigt utbyggd elproduktion och energieffektivisering för hushåll och företag. Därför vill vi bygga ut vindkraften till havs snabbt i hela landet och ge rejäl ekonomisk återbäring till de kommuner där vindkraften byggs. Så stärker vi också kommunernas ekonomi.
Det offentliga har ett särskilt ansvar för att vårt gemensamma drivs med el som är så hållbar och billig som möjligt. Vi vill se en investering i att alla lämpliga byggnader som ägs av staten, regionerna eller kommunerna får solpaneler på taket. Detta skulle bara i södra Sverige kunna ge ny elproduktion motsvarande en kärnkraftsreaktor.
För att hjälpa företag att få ned sina kostnader, framförallt i elområde 3–4, är det viktigt att vi snabbt får till en effektivare energianvändning. Miljöpartiet föreslår att staten ska ta 80 procent av kostnaden för privata energieffektiviseringar. Så får Sverige mer el, billigare el och ett effektivare energisystem. Dessutom vill vi återinföra och förstärka Energisteget, ett reformprogram för att energieffektivisera industrin.
Vi behöver ekologisk tillväxt med ökad lönsamhet
Sverige behöver en ny grön skogspolitik som ser att klimat- och naturkrisen hör ihop.
Vi vill framtidssäkra svenskt skogsbruk, skydda mer värdefull natur och stärka svenskt skogsbruks roll i det internationella klimatarbetet. Då måste alla de skogsägare som vill bidra till naturvård och klimatarbete ges bättre ekonomiska villkor.
Vi vill införa ett omställningsstöd till skogsägare och satsa 200 miljoner per år på ersättningar till skogsägare som vill bruka skogen skonsamt och hållbart. En bred övergång till naturnära och hyggesfritt skogsbruk behövs för att säkra den biologiska mångfalden och vända den mycket negativa trenden i skogen – som den negativa ekonomiska trenden för enskilda skogsägare vars lönsamhet i princip stått stilla eller till och med försämrats de senaste 25 åren. Mer hyggesfritt skogsbruk är också bra för klimatet, eftersom det binder in mer kol under längre tid och utsläppen i samband med kalavverkning undviks.
Vi vill rädda de sista resterna av naturskog i hela landet. Det är bråttom. Det finns väldigt lite skog kvar i Sverige som aldrig varit kalavverkad, och dessa skogar avverkas nu i stor omfattning. Den här skogen är en biologisk skatt och helt avgörande för många djur och växter som enbart kan leva i riktigt gamla skogar. Totalt handlar det om 3 miljoner hektar skog med höga naturvärden över hela landet. En del utgörs av Sveriges Amazonas – den fjällnära skogen.
Hållbara transporter i hela Sverige
Istället för att låsa fast människor i gårdagens dyra tekniker där vi också är utsatta för odemokratiska ledares nycker bör politiken göra allt för att hjälpa människor att sänka kostnaden för det hållbara alternativet. Vi vill därför införa en leasing-check på max 1 500 i månaden till hushåll med låg inkomst. Många som har en gammal bil har inte råd att köpa en elbil ens med elbilsbonusen. Att leasa är då ett kostnadseffektivt alternativ, eftersom det inte kräver en stor engångssumma. Stödet uppgår till max 1 500 kronor i månaden per person under tre år. Det kan användas allra minst under denna mandatperiod, för att någon gång i framtiden fasas ut. Vi vill se en höjd bonus i bonus malus för människor på landsbygden och i glesbygd. Vi måste bygga ut laddinfrastrukturen så att fler ska känna sig trygga med att välja elbilen som lösning. Miljöpartiet vill införa en ”rätt-att-ladda-garanti”, som innebär att allt regelkrångel för att sätta upp laddinfrastruktur både hemma och på jobbet ska rensas bort, samt öka stödnivåerna för att sätta upp laddare vid hemmet. Vi vill också att det förändrade reseavdraget som var färdmedelsneutralt ska ersätta det gamla systemet som regeringen nu håller kvar och som sinkar omställningen till hållbara transporter i hela landet. Vi vill se stora satsningar på kollektivtrafiken för att sänka priserna och bygga ut trafiken, bygga nya stambanor för tågen och kraftigt öka järnvägsunderhållet i hela landet. Med utbyggd och underhållen järnväg och fler nattåg kan du snabbt, smidigt och fossilfritt åka ut i Europa.
Vi vill göra en stor satsning på välfärden
Inflationen utsätter även kommunerna och regionerna för kraftigt ökade kostnader som gör att möjligheterna att ge invånare den skola, vård och omsorg som behövs minskar. Vi skjuter till 14 miljarder utöver regeringens förslag till allmänna bidrag till kommuner och regioner. Samtidigt gör vi stora satsningar på personal inom såväl skolan som vården och polisen. Vi vill göra det attraktivt att vara lärare genom att säkra höjda löner och en god arbetsmiljö i skolan samtidigt som vi måste förstärka elevhälsan och satsa på fler skolsköterskor, specialpedagoger, psykologer och kuratorer i skolan.
Alla barn ska må bra i våra skolor. Vi måste fortsätta att rekrytera fler och bättre betalda poliser, inte minst utredare och områdespoliser som känner sina områden och bygger tillit till invånarna. Regeringen kompenserar nu inte för de ekonomiskt tuffare tiderna, utan dess budget kommer att innebära stora nedskärningar i offentlig sektor. Det är ett svek mot alla dem som förväntar sig att regeringen ska leverera på sina löften.
Ekonomisk trygghet för dem med allra minst marginaler
För att omställningen och samhällsutvecklingen ska accepteras av det stora flertalet måste samhället se till att alla är med. Vi vill bygga det nya gröna folkhemmet och när Sverige ställer om ska ingen lämnas efter. När inflationen i samhället ökar är det extra viktigt att de som lever med minst marginaler inte får ta smällen för kostnadsökningarna. Därför riktar vi ett antal förstärkningar av välfärden till dessa grupper, för att den som är sjuk, arbetslös eller ensamstående förälder också ska klara sig väl genom tuffa tider. Garantinivån i sjuk- och assistansersättningen höjs ordentligt. Barnbidraget och underhållsstödet inflationssäkras för att inte gröpas ur. Karensdagen slopas. Medlen till arbetsmarknadspolitiska åtgärder höjs. Studiemedlen höjs med 300 kronor i månaden.
Sverige är en del av världen
Avslutningsvis måste vi se Sverige som en del av världen. Vi är bara en liten del men vi har enorma möjligheter att hjälpa världen att göra samma omställning som vi har möjlighet till. Det gör vi genom att visa internationell solidaritet i samarbete med andra länder och gemensam utveckling. Vårt svenska utvecklingssamarbete är i världsklass och bidrar till minskad fattigdom, ökad jämställdhet för kvinnor och flickor världen över, stärkt demokrati, mänskliga rättigheter och arbete mot klimatförändringarna och för biologisk mångfald. Den feministiska utrikes- och utvecklingspolitiken ska ligga fast och vi ska öka biståndet, inte minska det som regeringen gör. Vi vill på sikt ha en biståndsram på 1,25 procent av BNI. Världen ser enorma bakslag i arbetet mot svält och utvecklingen mot de globala hållbarhetsmålen går snarare bakåt än framåt. Då behövs mer internationellt samarbete, inte mindre.
Miljöpartiet presenterar nu en budget för en rättvis grön omställning. Vi ska stötta svenska familjer och minska utsläppen – inte finansiera Putins krig i Ukraina. Vi vill se ett Sverige som tar stora gröna kliv in i framtiden, med nya moderna gröna jobb i hela landet, med välmående skogar, men också med människor som mår bra. Tillsammans tar vi klivet in i en långsiktigt hållbar framtid.
Det ekonomiska läget
Det ekonomiska läget i Sverige och i världen präglas av betydande utmaningar och osäkerhet. Efter att världen genomlevt en ekonomisk chock av historiskt snitt under covid-19-pandemin följde Rysslands invasion av Ukraina och med det en ny och på många sätt annorlunda ekonomisk chock. När världsekonomin påbörjade återhämtningen från pandemin ökade efterfrågan på varor betydligt snabbare än vad som kunde mötas av utbudet. Det drog igång en global inflation som förvärrats av att Rysslands invasion av Ukraina kraftigt höjt energipriserna i Europa. Därtill har kriget i sig skapat problem med export från Ukraina, som bland annat är en viktig livsmedelsproducent. Allt detta har lett till att världen upplever den högsta inflationen på decennier.
De huvudsakliga orsakerna till inflationen i Sverige är de stigande energipriserna och betydande utbudsstörningar som en följd av covid-19-pandemin. Ryssland började redan före kriget i Ukraina minska produktionen av fossilgas, som till stora delar exporteras till den europeiska kontinenten. Med minskad produktion följde högre priser. På grund av hur det europeiska elnätet är sammankopplat och hur priser på el sätts får de höga gaspriserna genomslag i elpriserna även på den svenska elmarknaden. Elpriserna i Sverige och på annat håll får också bredare indirekt genomslag på alla varor där energi är en produktionsfaktor, vilket i varierande utsträckning är alla produkter och tjänster i den svenska ekonomin. Även en relativt god konjunktur i Sverige det senaste året har bidragit till den ökade inflationen. I syfte att bekämpa inflationen har Riksbanken svarat med betydande räntehöjningar. Från en räntenivå som varit noll eller negativ sedan slutet av 2014 höjdes räntan under 2022 till 1,75 procent, med ytterligare höjningar aviserade under hösten. Hushållens belåning är ungefär dubbelt så stor som den disponibla inkomsten. Kombinationen av kraftigt höjda energipriser, i synnerhet i vissa landsändar, högre inflation och en höjd ränta slår hårt mot ekonomin för ett stort antal hushåll.
Till följd av den ökade inflationen minskar hushållens konsumtion, vilket innebär en lägre efterfrågan på varor och tjänster i ekonomin. Det får till följd att tillväxttakten minskar. Konjunkturinstitutet förutspår att tillväxten minskar från 2,4 procent 2022 till 0,1 procent 2023. Sverige går in i en lågkonjunktur som väntas vara några år. Trots de omfattande finanspolitiska åtgärder som präglat tiden under och efter pandemin är statens finanser goda. Den konsoliderade bruttoskulden som andel av BNP väntas fortsätta att sjunka och nå 26,2 procent 2026.
Trots den höga inflationen måste takten i klimatomställningen upprätthållas, men utan att finanspolitiken motverkar penningpolitikens inflationshämmande åtgärder. Inflationsprognoserna ger vid handen att penningpolitiken får ordentlig effekt och den förhöjda inflation vi ser idag blir relativt kortlivad. Det innebär att större klimatpolitiska åtgärder som innebär en expansiv finanspolitik sannolikt är möjliga på några års sikt. Vidare finns det utrymme för ett flertal åtgärder som har en inflationsdämpande effekt och därför kan motiveras i dagens ekonomiska läge. Det gäller i synnerhet åtgärder som effektiviserar energianvändningen och minskar behovet av energi. Sådana åtgärder kombinerar de önskvärda egenskaperna att de sänker kostnaderna för hushållen, minskar inflationstrycket och minskar Sveriges beroende av energi.
Miljöpartiet har under lång tid förespråkat att Sverige ska göra sig oberoende av fossila bränslen. Den ekonomiska situation vi nu befinner oss i är i stor utsträckning en konsekvens av att den strävan inte nått tillräckligt långt.
Det har aldrig tidigare varit lika tydligt att säkerhetspolitiken och klimatomställningen är tätt sammankopplade. Ett förnybart energisystem är en förutsättning för ett långsiktigt politiskt och ekonomisk oberoende av stater som inte respekterar mänskliga rättigheter eller internationell rätt. Mot bakgrund av detta är det olyckligt att regeringen nu prioriterar uppfyllanden av kortsiktiga vallöften om att sänka bränslepriser på bekostnad av den långsiktiga och brett förankrade ambitionen att göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsstat. Miljöpartiet anser att det går att kombinera rättvisa med klimatomställning och att vi genom att göra oss kvitt fossila bränslen inte bara värnar människans fortsatta välmående på planeten, utan också berövar länder som Putins Ryssland en viktig inkomstkälla. Det är inte ett alternativ för oss att pausa klimatomställningen. Snarare bör vi trappa upp våra ansträngningar för att så snart det är möjligt slippa de fossila råvarornas nyckfulla prisutveckling, som nu ännu en gång skapat stora störningar i vår ekonomi. Därför förespråkar Miljöpartiet en satsning på klimatomställningen som omfattar 100 miljarder kronor årligen i 10 år. Genom en sådan historisk satsning kan Sverige säkerställa att vi klarar klimatmålen, värnar vår miljö och inrättar en infrastruktur för det framtida fossilfria samhället. Därutöver blir det den största satsningen på Sveriges industri och företagande som vi skådat på mycket länge. Möjligheterna för Sverige att låna till låg kostnad är fortsatt goda.
Förslag till utgiftsramar, inkomster och skatter
Tabell 1 Förslag till utgiftsramar 2023
Tusental kronor
Utgiftsområde
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
01
Rikets styrelse
18 270 004
251 600
02
Samhällsekonomi och finansförvaltning
19 021 399
15 000
03
Skatt, tull och exekution
12 923 291
−75 000
04
Rättsväsendet
68 305 854
200 000
05
Internationell samverkan
2 094 669
330 000
06
Försvar och samhällets krisberedskap
93 952 930
1 815 000
07
Internationellt bistånd
47 206 227
9 894 000
08
Migration
16 019 745
388 000
09
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
110 429 732
10 765 400
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
106 427 304
6 991 600
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
55 394 136
1 740 000
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
105 159 584
7 090 000
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
5 565 206
351 000
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
90 103 686
3 396 000
15
Studiestöd
27 912 395
1 467 000
16
Utbildning och universitetsforskning
94 991 971
5 184 000
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
16 667 948
2 817 000
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
6 099 158
2 756 250
19
Regional utveckling
4 534 201
567 000
20
Allmän miljö- och naturvård
19 542 691
13 706 774
21
Energi
4 944 849
20 705 651
22
Kommunikationer
78 952 417
23 127 000
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
19 373 352
2 760 398
24
Näringsliv
11 407 773
±0
25
Allmänna bidrag till kommuner
157 545 359
14 000 000
26
Statsskuldsräntor m.m.
13 155 200
±0
27
Avgiften till Europeiska unionen
45 869 852
±0
Summa utgiftsområden
1 251 870 933
130 243 673
Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR
−4 392 792
±0
Summa utgifter
1 247 478 141
130 243 673
Riksgäldskontorets nettoutlåning
−52 379 301
±0
Kassamässig korrigering
370 837
±0
Summa
1 195 469 677
130 243 673
Tabell 2 Inkomster
Tusental kronor
Inkomsttitel
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1100 Direkta skatter på arbete
738 820 481
19 278 000
1111 Statlig inkomstskatt
53 723 921
20 278 000
1115 Kommunal inkomstskatt
881 308 597
10 650 000
1120 Allmän pensionsavgift
151 593 946
−72 750 000
1130 Artistskatt
±0
±0
1140 Skattereduktioner
−347 805 983
61 100 000
1200 Indirekta skatter på arbete
711 505 613
−77 550 000
1210 Arbetsgivaravgifter
697 492 373
−77 550 000
1240 Egenavgifter
12 664 870
±0
1260 Avgifter till premiepensionssystemet
−48 492 443
±0
1270 Särskild löneskatt
57 769 404
±0
1280 Nedsättningar
−8 538 232
±0
1290 Tjänstegruppliv
609 641
±0
1300 Skatt på kapital
345 261 868
16 700 000
1310 Skatt på kapital, hushåll
77 585 859
18 500 000
1320 Skatt på företagsvinster
178 077 471
−1 800 000
1330 Kupongskatt
10 146 640
±0
1340 Avkastningsskatt
19 323 373
±0
1350 Fastighetsskatt
37 959 490
±0
1360 Stämpelskatt
14 612 035
±0
1390 Riskskatt för kreditinstitut
7 557 000
±0
1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror
735 754 854
14 839 468
1410 Mervärdesskatt
594 498 829
−60 000
1420 Skatt på alkohol och tobak
30 364 205
±0
1430 Energiskatt
47 252 516
6 620 000
1440 Koldioxidskatt
22 468 217
10 000
1450 Övriga skatter på energi och miljö
8 045 910
2 165 000
1470 Skatt på vägtrafik
25 226 695
2 470 000
1480 Övriga skatter
7 898 482
3 634 468
1500 Skatt på import
9 434 324
±0
1600 Restförda och övriga skatter
13 366 208
±0
1700 Avgående poster, skatter till EU
−9 434 324
±0
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)
2 544 709 024
−26 732 532
1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer
−1 216 502 231
62 100 000
Statens skatteintäkter (periodiserat)
1 328 206 793
35 367 468
1900 Periodiseringar
−15 533 163
±0
1000 Statens skatteinkomster
1 312 673 630
35 367 468
Övriga inkomster (kassamässigt)
−33 200 417
12 000 000
2000 Inkomster av statens verksamhet
42 613 203
11 000 000
3000 Inkomster av försåld egendom
5 000 000
1 000 000
4000 Återbetalning av lån
527 980
±0
5000 Kalkylmässiga inkomster
19 134 000
±0
6000 Bidrag m.m. från EU
32 477 456
±0
7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
−132 953 056
±0
8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
±0
±0
Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)
1 279 473 213
47 367 468
100 miljarder till den gröna omställningen
Klimatförändringarna fortskrider i en värld som inte förmår att ställa om tillräckligt snabbt. Larmrapporterna har tyvärr blivit en del av vardagen och att uppnå 1,5‑gradersmålet är enligt ett flertal bedömare redan utom räckhåll. I juni stod Sverige värd för klimattoppmötet Stockholm +50, en påminnelse om att Sverige i modern tid varit en framstående nation på miljö- och klimatområdet. Det är en ambition som Miljöpartiet till fullo står bakom. Trots höga utsläpp av växthusgaser per capita har Sverige drivit en internationellt sett väl ansedd klimatpolitik, med tydliga mål och effektiva reformer för att sänka utsläppen. Flera gånger har Sveriges klimatpolitik toppat globala kvalitetsrankingar. Sverige var bland de första länderna i världen som införde en koldioxidskatt, vilken har styrt hela ekonomin mot lägre utsläpp av växthusgaser. Nu ligger vi i täten för att undersöka möjligheterna att införa klimatmål baserade på konsumtion istället för nationsgränser, vilket skulle ge en betydligt mer rättvisande bild av vår påverkan på klimatet. Sverige har under lång tid åtnjutit stort förtroende och respekt internationellt i klimatsammanhang och varit en viktig möjliggörare i flera avgörande processer och beslut. Det är därför en stor besvikelse att konstatera att regeringen nu för en politik som gör att vi både missar våra egna, av riksdagen uppsatta, klimatmål och riskerar att förlora den plats bland de ambitiösa och progressiva länderna som vi länge haft i klimatsammanhang. För Miljöpartiet är det en oacceptabel politik. När tidigare progressiva länder sviker sina klimatlöften ska vi fortsätta att stå upp för högre ambitioner. När fattiga länder drabbas av översvämning och torka trots sina mycket begränsade historiska utsläpp av växthusgaser ska vi visa solidaritet. När priserna på el och bränslen stiger ska vi utforma en politik som hjälper människor utan att stjälpa klimatet, så att alla kan vara med när Sverige och världen ställer om.
Miljöpartiet vill se en historiskt stor investering för att vi ska klara klimatmålen och ställa om samhället. Vi vill att staten satsar 100 miljarder kronor per år i tio år på investeringar i klimatomställning, miljö och infrastruktur, så att Sverige kan ställa om till ett hållbart samhälle. Med dessa investeringar kan vi ställa om industrin och energi- och transportsystemet, klara den biologiska mångfalden och klimatanpassa hela landet. För att möjliggöra dessa investeringar föreslår vi att det finanspolitiska ramverket reformeras. Utöver möjligheten att lånefinansiera investeringar i klimatomställningen ska överskottsmålet ersättas med ett balansmål.
Att Sverige ska klara sina egna klimatmål och respektera de internationella överenskommelser vi slutit är för Miljöpartiet en självklarhet. Att ställa om till ett fossilfritt välfärdssamhälle är ett stort projekt som tar stora resurser i anspråk. Sverige befinner sig just nu i ett ekonomiskt läge med flera utmaningar. Samtidigt har Sverige i grunden väldigt goda förutsättningar att ställa om – ekonomiskt, politiskt och institutionellt. Inflationen har snabbt nått nivåer som inte setts på länge, men inflationen spås sjunka tillbaka relativt snabbt. Trots att vi just lämnat en pandemi bakom oss har Sverige mycket goda statsfinanser och en rekordlåg statsskuld.
Det går att kombinera en rättvis omställning och stöd till hushåll
I olika delar av samhället är det olika lätt att ställa om. Den som bor i glesbygd, långt ifrån jobb, samhällsservice och snabbladdare till elbilen ska inte drabbas hårdare när vi lämnar utsläppen bakom oss. Att göra som regeringen och sänka priserna på bensin och diesel är ett väldigt ineffektivt sätt att hjälpa dem som har svårt att ställa om. Dels sätter det käppar i hjulet för omställningen, dels går den största delen av prissänkningarna inte till dem som verkligen behöver dem. Miljöpartiet har konsekvent drivit linjen att vi ska både klara klimatmålen och stötta hushållen när det ekonomiska läget blir en utmaning för vissa grupper. Under vår tid i regering införde vi en skattereduktion för människor som bor på landsbygden. Nu vill vi utöka den skattereduktionen från dagens nivå till cirka 4 000 kronor per person årligen. Det är betydligt mer än vad någon kommer att kunna spara på regeringens minimala, men för statsbudgeten väldigt dyra, sänkningar av bränslekostnaderna.
Vissa sektorer av samhället är extra svåra att ställa om. Det gäller inte minst transportsektorn och jordbruket. Utöver stora satsningar i anslagen till klimat, jordbruk och infrastruktur genomför vi därför också ett antal förändringar på skatteområdet. Den största beräknade utsläppsökningen i regeringens budget orsakas av att man föreslår en sänkning av energiskatten på bensin och diesel. Miljöpartiet motsätter sig den skattesänkningen och återför skatten till tidigare nivåer. För att skynda på elektrifieringen av fordonsflottan behåller vi klimatbonusen som regeringen föreslagit ska avskaffas och höjer avgifterna för de smutsigaste bilarna. Det förslag till färdmedelsneutralt reseavdrag som vi föreslog under vår tid i regeringen ska genomföras, med de justeringar av ersättningsbelopp och avståndsgränser som föreslogs av riksdagen under 2022. För att hjälpa jordbruket att ställa om ersätts direkta fossila subventioner av diesel med ett generellt jordbruksavdrag.
De som har högst inkomster ska bidra mer till det gemensamma
Miljöpartiet vill se ett Sverige som håller ihop. En viktig aspekt av det är att inte låta de ekonomiska klyftorna bli djupare mellan dem som har pengar och dem som inte har pengar. Vi ser idag enorma utmaningar i välfärden. Ekonomisk jämlikhet är en kollektiv nytta som vi alla tjänar på och som är tätt sammanlänkad med tillit till både andra människor och till samhällets institutioner i stort. Dessa utmaningar kräver att vi omfördelar mer pengar från dem som tjänar och äger mest till den gemensamma välfärd som vi alla drar nytta av. Därför föreslår Miljöpartiet ett antal skatteförändringar på inkomst- och kapitalskatteområdet.
En högre skiktgräns för dem som betalar statlig skatt införs (värnskatt). Den höjning av brytpunkten för statlig skatt som i normalfallet följer av ett justerat prisbasbelopp genomförs inte för 2023. Därigenom sänks inte skatten för dem som betalar statlig inkomstskatt. För år 2024 och därefter genomförs justeringen efter det årets prisbasbelopp. Värnskatten återinförs.
Kapitalskatten höjs från 30 procent till 35 procent. Investeringssparkonton befrias från beskattning för innehav upp till 50 000 kronor. Innehav på investeringssparkonton över en miljon kronor får höjd och progressiv skatt. Utöver höjningar av kapital- och inkomstskatter höjs också spelskatten från 20 till 28 procent.
Höjd allmän pension
Pensionerna i Sverige har länge varit för låga. Det är en stor seger att garantipensionerna höjdes under 2022, men det räcker inte. Vi vill därför gå vidare och höja den allmänna pensionen. Detta görs genom en höjning av pensionsavgiften från 17,21 procent till 18,5 procent i två steg, med start 2023. Detta får konsekvenser för ett stort antal skatter och överföringar i budgeten.
Fler miljöskatter som styr mot hållbarhet behövs
Miljöpartiets tid i regering har under de senaste två mandatperioderna inneburit en revolution för skatter och stödåtgärder som styr samhället mot hållbarhet. För att vi ska lyckas ställa om till ett hållbart samhälle behöver det som är bra för miljö och människa bli billigare, det som är dåligt bli dyrare och det som är riktigt dåligt förbjudas. Tyvärr innebär regeringens politik och budgetproposition ett tvärt brott mot den tidigare linjen. För att upprätthålla omställningstrycket i samhället behöver vissa miljöskatter vara på plats och vi har därför för avsikt att behålla de tidigare och införa nya.
Vi motsätter oss regeringens föreslagna sänkningar av koldioxidskatten för kraftvärme och värmeverk inom EU ETS och sänkningen av avfallsförbränningsskatten. Den lägre nivån för moms på reparationer ska vara kvar. Ett hyberavdrag enligt den modell som föreslogs i budgetpropositionen 2022 bör införas. Flygskatten dubbleras för samtliga avståndskategorier. En antibiotikaskatt införs på kött för att motverka dagens höga användning av antibiotika. Eftersom den gäller lika för importerat och svenskt kött kommer det att gynna den svenska djurhållningen som har jämförelsevis låga nivåer av antibiotika.
Demokrati och rättspolitik
Åtgärder för att stärka demokratin
Den svenska demokratin är stark och livskraftig, men vi får aldrig ta den för given. Vi vill göra det svårare att genomföra grundlagsändringar och stärka domstolarnas oberoende. Vi får aldrig ge upp arbetet för att fler ska engagera sig i demokratin. Fler unga ska få möjlighet att vara med och påverka, därför bör rösträttsåldern sänkas till 16 år, i ett första steg på prov i svenska kommuner. Ett system med nationella medborgarinitiativ bör också inrättas. Vi är också positiva till flera av förslagen från Kommittén Demokratin 100 år, inklusive det om att inrätta en nationell demokratifunktion och ge länsstyrelserna ett demokratifrämjande uppdrag.
Hot och hat är ett stort hinder för journalister, föreningslivet och enskilda opinionsbildare som undviker att göra sin röst hörd på grund av risken att utsättas. Här behövs ett samlat strategiskt arbete som kombinerar ett stärkt rättsväsende och stöd till det civila samhället med satsningar på medie- och informationskunnighet, insatser mot desinformation samt krav på de globala plattformsföretagen. En ny samlad strategi för ökad motståndskraft mot desinformation och näthat behövs. Handlingsplanen Till det fria ordets försvar bör uppdateras och i större utsträckning omfatta civilsamhället.
Medie- och informationskunnighet och mediestöd
I en tid där de flesta människor, inte minst unga, tillbringar mycket tid i den digitala miljön och exponeras för en flod av olika budskap så är förmågan att kritiskt analysera information och källor viktigare än någonsin tidigare. Vi vill att samordningen av medie- och informationskunnighetsfrågor (MIK) mellan samhällets olika sektorer ska förbättras. Som ett naturligt nästa steg anser Miljöpartiet att en nationell strategi för MIK bör tas fram. Ett sådant arbete bör ske i nära samarbete med de aktörer som påverkas mest.
Alla människor, oavsett var i landet de bor, ska ha tillgång till allsidig nyhetsförmedling av hög kvalitet. Vi vill ytterligare stärka förutsättningarna för oberoende, granskande journalistik och fortsätta att bygga bort så kallade vita fläckar, områden med svag journalistisk bevakning. Mediestödsutredningen redovisade sitt förslag den 27 juni 2022. Miljöpartiet är positivt till att fokuset i det nya stödet är att det ska finnas nyhetsmedier över hela landet. Vi oroar oss dock för att mediemångfalden på nationell nivå riskerar att tappa mark när företag av mindre storlek möter en tuff ekonomisk situation. Det är viktigt att säkerställa ett bra stöd till dessa medier. Vi skjuter därför till ökade medel för att övergången till ett nytt system ska fungera väl.
Värna kulturråden
De utsända kulturråden spelar en viktig roll för såväl diplomatin och det demokratifrämjande arbetet som Sveriges kulturliv och dess internationalisering. Kulturrådsverksamheten ska värnas och ges en långsiktig finansiering.
Regional samordning av klimat- och energiomställning
För att stärka genomförandet av klimat- och energiomställningen på lokal och regional nivå utökas finansieringen till länsstyrelserna med 100 miljoner kronor.
Språk och kultursatsningar för nationella minoriteter
I Sverige har vi ett urfolk, samerna, och ytterligare fyra nationella minoriteter: judar, romer, tornedalingar och sverigefinnar. Det medför ett särskilt åtagande från samhällets sida att se till att barnen kan lära sig sitt språk i skolan och att äldre får tala sitt språk när svenskan inte räcker till. Att ha tillgång till sitt språk och sin kultur är en rättighet som ska vara självklar. Vi vill införa nationella minoritetsspråk i skolan, permanenta finansieringen av språkcentrum och övriga förstärkningar av minoritetspolitiken, permanenta de höjda anslagen till romsk inkludering samt öka finansieringen till kultursatsningar. Vi vill också se kunskapshöjande insatser och inrätta informationscentrum om judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar.
Stärkta insatser för urfolket samerna
Sametinget har efterfrågat ytterligare resurser för att stärka sin verksamhet, något som Miljöpartiet är berett att tillskjuta i form av ökade förvaltningsanslag och en ökad kulturbudget. Vi vill ge Giron Sámi Teáhter ett nationellt uppdrag. I budgetpropositionen för 2022 gavs 5 miljoner kronor i stöd till det samenordiska språksamarbetet Sámi Giellagáldu, ett samarbete som har stor betydelse för bevarandet av de samiska språken. Den satsningen bör nu permanentas. Samerna har rätt till sin kultur och sin historia. Kvarlevor och offergåvor finns i olika samlingar och på museer runt om i landet. Det är orimligt att det samiska folket ska behöva finansiera det staten har tagit ifrån dem under villkor vi aldrig skulle acceptera idag. Våren 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att den bör utreda förutsättningarna för att ta fram ett sammanhållet regelverk för repatriering. Det är viktigt att detta genomförs och att staten tar ett stort ansvar för att finansiera insatserna.
Värna expansionen i norr
Flera större företagsetableringar och företagsexpansioner pågår och planeras i Norrbottens och Västerbottens län, och därför behöver stora insatser för ett hållbart samhällsbyggande göras på kort tid för att möjliggöra denna utveckling. Rådet för hållbara städer har en viktig roll i detta arbete och ett stort fokus behöver finnas på hur berörda kommuner på bästa sätt kan stärkas i sitt arbete med att skapa hållbara och goda livsmiljöer där människor vill leva, bo och arbeta.
Tillfällig guldrusch i en landsdel när en grön industri etableras får inte leda till att de människor som redan bor på platsen inte har råd att flytta eller att det skapas omfattande spekulation i bostäder på en liten ort. Vi vill införa statliga garantier så att tillfälliga bostäder kan tas fram snabbt där utbildning och etablering leder till en dramatisk ökning av bostadsbehov i närheten av gröna industrietableringar. Det räcker inte med bostäder – samhället behöver planera även för platser för idrott, rekreation och kultur. Bra förskolor, skolor, fritid och natur är värden som gör att människor inte bara tillfälligt jobbar på, utan även kan tänka sig att flytta till en ort. Vi vill därför ge Riksgälden i uppdrag att införa statliga boendegarantier, med särskilt fokus på hållbar samhällsbyggnad i norra Sverige, för att stötta människors möjligheter att vara en del av den gröna guldruschen.
Vi vill också att det införs ett startlån för förstagångsköpare. De som idag står längst ifrån bostadsmarknaden och ett tryggt boende är de med lägre inkomster, men det vi bygger mest är bostäder som de med minst egen ekonomisk kraft inte har möjlighet att efterfråga. Vi behöver se över och stärka finansieringsförutsättningarna även för dem som inte har en tjock plånbok, så att fler kommer in på den köpta bostadsmarknaden.
Agenda 2030
Sverige är på många sätt på god väg att uppnå de mål som uppställs i Agenda 2030. Därför är regeringens avisering om prioriteringar den kommande mandatperioden ett stort bakslag. Regeringens nuvarande prioriteringar i enlighet med de gemensamma samarbetsprojekt som nu ska utgöra inriktningen för Sveriges arbete med Agenda 2030 gör det omöjligt för Sverige att bland annat uppnå miljö- och klimatmålen och kommer att leda till ökad polarisering och ökade ekonomiska orättvisor.
Hållbarhetsmålen i Agenda 2030 ska vara vägledande för politiken. Det är mål som vi har satt upp tillsammans och som vi måste öka ansträngningarna för att nå. Detta gör vi bland annat genom att stärka förutsättningarna för det regionala och lokala hållbarhetsarbetet och stärka samarbetet med kommuner och regioner, civilsamhället och näringslivet. Länsstyrelsens roll måste bli tydligare. Om vi ska lyckas med omställningen måste alla vara delaktiga. Agenda 2030 ska inte bara uppfyllas i Sverige, utan i hela världen. Därför är det viktigt att behålla och utveckla den feministiska utrikes- och utvecklingspolitiken samt att fortsätta leva upp till våra åtaganden internationellt inom FN och andra multilaterala forum.
Vidta rätt åtgärder för att komma åt brottsligheten
Miljöpartiet motsätter sig att medel anslås till Skatteverket för att genomföra en folkräkning, så som föreslagits av regeringen. Staten behöver göra mer för att komma till rätta med gängkriminalitet. Dödsskjutningarna som plågar Sverige måste upphöra. Tyvärr är de bara toppen av ett isberg, där arbetslivskriminalitet, utnyttjande av människor och en bristande socialpolitik är underliggande faktorer som skapat den situation vi befinner oss i idag.
Miljöpartiet har gått fram med ett stort antal förslag för att minska brottsligheten och öka integrationen. Det är av vikt att politiken är förankrad i forskning och har en belagd effekt. Om denna princip inte följs riskerar staten att förlora både tid och ansträngning på åtgärder som inte kommer att förbättra situationen.
Miljöpartiet anser att det finns ett flertal åtgärder som bättre lever upp till kraven på att vara motiverade utifrån vad forskningen om brottslighet säger och därför ska prioriteras när statliga medel anslås. Vi motsätter oss att medel anslås till Skatteverket för att genomföra en folkräkning, så som föreslagits av regeringen.
Även om det totalt är färre som utsätts för brott, så har den grova brottsligheten i Sverige blivit mer synlig och påtaglig, inte minst den organiserade brottsligheten och det grova våldet. Vi vill angripa kriminaliteten från två håll. Tryggheten ska öka, brottsbekämpningen skärpas och kriminella ställas till svars för sina brott. Samtidigt ska vi strypa gängens återväxt genom att satsa på förebyggande arbete där hela samhället involveras.
Våldet mot kvinnor tar sig många uttryck. Samhället måste kraftsamla och motverka dem alla, oavsett om det rör sig om hedersrelaterat våld och förtryck eller våld i nära relationer. Vi måste prioritera barn som utsätts för våld eller som tvingas att bevittna våld mot en anhörig. Vi måste också motverka hot, trakasserier och våld med hatiska motiv.
Samverkan för att ta fram åtgärder mot organiserad brottslighet
Miljöpartiet vill tillsätta en kommitté med företrädare från bland annat myndigheter, kommuner, högskolor och den civila sektorn som ska göra en analys av den organise-rade brottslighetens framväxt och lägga fram konkreta politiska förslag som har stöd i forskning och beprövad erfarenhet.
Rätt polis på rätt plats
Polisens kompetens ska användas på ett förnuftigt sätt. Uppgifter som kan utföras av civila handläggare ska inte belasta polisutbildad personal. Vi ser att det behövs mer pengar för att anställa administrativ personal inom polisen. Vi vill därför göra en riktad satsning på detta så länge behovet finns. Det frigör resurser så att områdespoliser kan ingripa mot brott och ordningsstörningar samt skapa relationer och dialog med medborgare. Till det omfördelar vi 500 miljoner kronor inom Polismyndighetens anslag.
En sådan satsning ger även bättre förutsättningar för att bygga upp särskild kompetens och inriktning, till exempel hatbrottsutredare och specialister som driver myndighetens utvecklingsarbete mot hatbrott i samspel med organisationer som företräder de särskilt utsatta grupperna.
Införande av visitationszoner är inte ett bra sätt att bekämpa gängens våld. Polisen kan redan visitera alla man behöver. Det riskerar istället att underminera polisens förebyggande arbete och ställa polisen mot hela det hederliga lokalsamhället.
Slå mot pengarna
Miljöpartiet vill strypa finansieringen av de kriminella gängen genom att stärka myndighetssamverkan så att myndigheterna kan slå till mot den organiserade brottslighetens företag från flera håll – mot svartklubbar och gästarbetarbostäder utan bygglov, mot restauranger som missköter hygienen, mot skattebrott och mot varenda spelautomat som saknar tillstånd. Det ska vara dyrt, jobbigt och svårt att vara kriminell.
Insatser för barn i riskzonen för kriminalitet
Kriminalitet stoppas bäst långt innan någon kommit i närheten av att begå brott. En samhällsekonomiskt effektiv åtgärd för att komma tillrätta med kriminalitet är sociala insatser för barn som befinner sig i riskzonen. Det finns framgångsrika satsningar såväl i Sverige som utomlands som vi behöver sprida och utveckla, där staten ska vara med och delfinansiera.
Tidiga insatser för föräldrar
Alla barn har rätt till en trygg uppväxt- och hemmiljö. Det behövs en ökad samverkan mellan förskolor, barnavårdscentraler (BVC) och socialtjänsten för att tidigt upptäcka behov och sätta in insatser. Vi vill sprida och utöka den så kallade Rinkebymodellen, där socialtjänsten tillsammans med en barnmorska från BVC gör ett antal hembesök hos förstagångsföräldrar. Det behövs fler hembesök som görs under en längre period. Programmet bör dessutom inkludera förskolepersonal och vårdpersonal.
Förstärk kommunernas brottsförebyggande ansvar
Kommunerna behöver förstärka sitt brottsförebyggande arbete. Ansvaret bör regleras i lag. Samtidigt behöver kommunerna ökade resurser för att arbeta uppsökande för att förebygga brott. Vi behöver skapa lokala samarbeten under ledning av kommunen, där bland andra kommunens socialtjänst, skola, polis, civilsamhälle och fritidsverksamhet ingår.
Reformera den slutna ungdomsvården
Det behövs ett brett omtag för att reformera den slutna ungdomsvården och förhindra återfall i brott. Vi måste stärka kvaliteten inom ungdomsvården för att nå bättre behandlingsresultat. Därför stärker vi finansieringen av kriminalvården med 120 miljoner kronor. En del unga som begått mycket allvarliga brott behöver också längre tid i kriminalvården för att kunna rehabiliteras. Vi vill därför förlänga den maximala tid som en ung person kan vara på Sis-hem (Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem). Det behövs också en bättre utslussning när ett straff är avtjänat.
Mer stöd till brottsoffer
De som har utsatts för brott ska möta kompetenta myndigheter och ha en rak väg till brottsskadeersättning. Miljöpartiet vill se över systemet för ersättning och stöd till brottsoffer för att stärka offrens ställning. Detta gäller inte minst unga och de som utsatts för våld i nära relation, sexualbrott och hedersbrott. Vi vill också att staten ska ta ett större ansvar för att driva in skadestånd och brottsskadeersättning, så att brottsoffer kan fokusera på sin rehabilitering.
Ny nationell stödlinje för anhöriga till gängkriminella
Idag finns det verksamheter i vissa kommuner som riktar sig mot anhöriga till personer som begår brott eller är i riskzonen för att hamna i gängkriminalitet. Dock finns det ingen nationell stödlinje som riktar sig särskilt till anhöriga. Det tycker vi behövs, för att erbjuda ett likvärdigt stöd över hela landet. Stödlinjen bör ha personal som kan flera språk och möjligheter att ge psykologiskt och praktiskt stöd av olika slag.
Utvecklings- och utrikespolitik
Sverige ska stå fast vid sina internationella åtaganden
Sverige ska vara en internationell röst för demokrati, fred och mänskliga rättigheter. Nu är det inte tid att backa från våra internationella åtaganden – tvärtom. Regeringens politik är ett bakslag för den svenska utrikes- och utvecklingspolitiken och ett tydligt avsteg från de värden som framhölls då Sverige drev en feministisk utrikespolitik. Samarbete är avgörande i en svår tid med svåra utmaningar. Därför vill vi att Sveriges avgifter till internationella organisationer ska förbli på den nivå som vi sett de senaste åren.
Vapenexport och ISP:s granskning
Sverige ska bidra till militär nedrustning i världen. Dagens möjligheter till undantag för sådan export måste avskaffas eller begränsas mycket kraftigt. ISP kommer att behöva mer resurser för att hantera den ökade mängd ärenden som kan bli följden av Sveriges medlemskap i Nato. Det är av yttersta vikt att ISP kan fortsätta att göra en noggrann prövning av bland annat demokratikriteriet, särskilt nu när Sveriges internationella åtaganden öppnar upp för export till länder som tidigare inte varit aktuella. Den svenska vapentillverkningen och vapenexporten får inte urholka arbetet för fred, demokratisering och mänskliga rättigheter.
Nedrustningsfrågor
Svensk forskning om nedrustning och icke-spridning av vapen i det nya säkerhetspolitiska läget måste öka. Ryssland hotar att använda kärnvapen mot Ukraina och de senaste åren har vi sett hur kemiska vapen använts i krigföring i bland annat Syrien. I och med ett svenskt Natomedlemskap förväntas regeringen ställa sig bakom Natos kärnvapenpolitik. För att väga upp dessa nya hot om användning av kemiska eller nukleära vapen och i ljuset av en eventuell ny kärnvapenlinje är det nödvändigt att forskning om nedrustning och icke-spridning stärks kraftigt. Vi vill därför se ökade anslag till Utrikespolitiska institutet, Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning, FOI:s CBRN-verksamhet och andra projekt, både i Sverige och utomlands, som genomförs på området, särskilt inom kärnvapen, nedrustningspolitik generellt samt uppföljning kring följdleveranser och användning av artificiell intelligens i vapensystem.
Höjda anslag till försvaret
Försvarsmakten har angett att den kan nå 2 procent av BNP i försvarsutgifter senast 2028 och Miljöpartiet ser ingen anledning att ifrågasätta det. Alla delar behövs för ett starkare försvar och det som är viktigast nu är att fokusera på uthållighet över tid och att vår försvarsförmåga generellt höjs. De anslag som nu riktas till det militära försvaret är nödvändiga för att alla försvarsgrenar ska kunna förstärkas. Det är viktigt att vi har balans i totalförsvaret som mål, alltså att upprustning av det civila försvaret nu också blir prioriterat på ett annat sätt än det varit under alltför lång tid. Till skillnad från regeringens förslag vill Miljöpartiet se en större satsning på det civila försvaret och krisberedskapen.
Ett stärkt civilförsvar
Ett väl fungerande militärt försvar är helt avhängigt ett väl fungerande civilt försvar och därför behöver det tillföras både mer medel och mer personal till det civila försvaret. Ett starkt civilförsvar ökar motståndskraften och möjligheten att stötta det militära försvaret. Vi vill satsa mer på att bygga upp en stark motståndskraft mot väpnade angrepp såväl som mot pandemier och effekterna av klimatförändringar och naturkatastrofer. Vi vill också stärka kustbevakningen, bland annat för att kunna genomföra en effektiv miljöbevakning vid händelser som liknar attentatet mot Nord Streams gasledningar.
För att förstärka det civila försvaret vill vi införa en civil tjänstgöringsplikt som kompletterar den militära värnplikten. Det är en civil värnplikt som är inriktad på att stärka samhället i händelse av en kris, vilket kan gälla allt från skogsbränder och större olyckor till att förstärka vården under en pandemi.
Krisberedskap
I en föränderlig värld behöver samhället ha beredskap för en rad olika händelser. Vi vet inte när eller var effekterna av klimatförändringarna slår till, eller om naturkatastrofer eller pandemier inträffar, men vi behöver vara beredda att möta dem när så sker. Under en längre tid har beredskapen i Sverige monterats ned till förmån för slimmade just-in-time-leveranser och snabb lageromsättning och konsekvenserna blev förödande när det nya coronaviruset nådde Sverige. Det vi vill ska stå starkt i en kris måste byggas starkt i vardagen.
Vi behöver ha en beredskap för katastrofer i klimatförändringarnas spår, pandemier och andra tänkbara händelser samt en organisering som klarar oväntade händelser. Lagerhållning av kritiska varor som till exempel sjukvårdsmateriel måste byggas upp igen. För att kunna hålla tillräckligt flexibla och omfattande lager behöver ansvaret för lagerhållningen ligga på nationell nivå och näringslivet behöver involveras. Beredskapsavgifterna behöver öka så att resurser kan avsättas för att göra internet robustare genom offentlig och privat samverkan mellan bredbandsleverantörerna och Post- och telestyrelsen.
En feministisk utvecklingspolitik
Målet för svenskt internationellt utvecklingssamarbete är att förbättra förutsättningarna för människor i fattigdom och förtryck. De globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och Parisavtalet ska ge politiken vägledning och innehåll. Det är mål som vi har satt upp tillsammans och som vi måste öka ansträngningarna för att nå. Detta gör vi bland annat genom att fortsätta leva upp till våra åtaganden inom FN och andra multilaterala forum.
De senaste decennierna har allt fler människor lyfts ur extrem fattigdom, människors hälsa har förbättrats och fler barn har fått tillgång till utbildning. Coronapandemins konsekvenser för världen riskerar att backa denna utveckling flera decennier i många länder.
Världen behöver nu gemensamt hitta vägar till utveckling mot en värld som är mer jämlik, jämställd och hållbar. För detta behöver Sverige gå i spetsen och föra en feministisk utrikes- och utvecklingspolitik som prioriterar jämlikhet och jämställdhet. Miljöpartiet motsätter sig regeringens inriktning att göra biståndspolitiken till ett verktyg för att motverka irreguljär migration. Detta är kontraproduktivt och ett svek mot den internationella solidariteten.
Den inriktning som regeringen aviserat om handel som medel för ökat välstånd och minskad fattigdom får inte användas för att villkora biståndet med återköp från svenska företag eller att svenska företag ska få verka i vissa länder.
Höj biståndsramen till 1,25 procent av BNI
De senaste årens kriser har varit allra tuffast för redan fattiga länder och det är deras invånare som drabbats hårdast av klimatkrisen, pandemin, kriget i Ukraina och de ökade råvarupriserna. Mer stöd behövs på flera fronter. Det är vår övertygelse att Sverige klarar av att möta kriserna i vårt närområde, bland annat genom vårt stöd till Ukraina, samtidigt som vi fortsätter att ha en generös biståndsnivå globalt. Notan för stödja Ukraina ska inte skickas till världens fattigaste, vilket regeringens agerande kommer att resultera i. Vi vill istället ha en biståndsbudget där målet är 1,25 procent av BNI, som fasas in över fem år och permanentas från år 2027.
Avräkningarna från biståndet ska minimeras
Miljöpartiet motsätter sig ett urholkat bistånd där kostnader för att ta emot flyktingar i Sverige täcks med medel som tas från biståndet och vill att avräkningarna ska minimeras. Biståndet ska gå till att bekämpa fattigdom, inte till administrativa kostnader eller militära insatser. Under våren 2022 var avräkningarna så höga att Sveriges kommuner riskerade att bli den största mottagaren av svenskt bistånd.
Klimatbistånd
Klimatet, miljöförstöringen, artutrotningen, pandemier, krig och konflikter – vår tids stora utmaningar är ofta globala och gränsöverskridande och kräver gemensamma ansträngningar för att stoppas. Genom klimatbiståndet stöttar vi utvecklingsländer i deras utveckling och deras genomförande av Parisavtalet. Medan vi och övriga västländer byggt vårt välstånd på fossil grund kan inte de växande ekonomierna upprepa de misstagen. Klimatbiståndet måste öka både i kvantitet och i kvalitet. Storskalig finansiering av klimatåtgärder krävs för investeringar i både minskade utsläpp och mer klimatanpassade samhällen i den fattiga delen av världen. Vi behöver stödja utvecklingen av hållbara livsmedelssystem som kan stå emot klimatförändringarna. Klimat- och miljöinvesteringar, i Sverige liksom i världen, krävs snabbt nu om vi ska ha en chans att klara klimatmålen. Därför vill vi lånefinansiera 100 miljarder per år i tio år. I det finansierar vi också det rena klimatbiståndet på cirka 1,5 miljarder, liksom Sveriges bidrag till fonden för ”Loss and Damage” på 200 miljoner.
Rysslands invasionskrig mot Ukraina ger även globala konsekvenser. Vi ser hur bränslepriser och matpriser stiger. Ryssland och Ukraina är världens största exportörer av vete och vi riskerar nu en global svältkatastrof. De länder som drabbas är ofta de som redan är hårt ansatta av konflikter, fattigdom och klimatförändringar. Redan syns protester i länder som Jemen och Sudan där människor som är på gränsen till svält nu drabbas av ännu högre matpriser. Tyvärr ser vi att klyftorna i världen bara ökar när ekonomin tar fart igen. Vi behöver öka det humanitära biståndet för att lindra de värsta effekterna av dessa klyftor, samtidigt som ett ökat fokus på sänkta utsläpp och klimatanpassning hjälper oss att höja krisberedskapen globalt.
Demokrati och mänskliga rättigheter
Utöver att världens välståndsutveckling nu stannat av så är demokratin i världen satt under stark press. En stor del av världens människor lever idag i länder där demokratin är på tillbakagång. Journalister, politiker och människor som försvarar miljö och mänskliga rättigheter trakasseras, förföljs och mördas. Hets och hat förgiftar samhällsdebatten. Polariseringen ökar. Demokratiska processer undergrävs och de ekonomiska klyftorna ökar. Mänskliga rättigheter, jämställdhet och inte minst sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) begränsas allt mer. Samtidigt ser vi hur människor världen över, ofta med kvinnor och unga i främsta ledet, samlas på gatorna och organiserar sig kring gemensamma krav på mer inkludering, mänskliga rättigheter och att hejda klimatförändringarna. De kräver ansvar från ledare, minskad korruption och mer demokrati.
Nordiska Afrikainstitutet
Nordiska Afrikainstitutet är ett centrum för samhällsvetenskaplig forskning om Afrika som också har till uppgift att stärka samarbetet mellan afrikanska och nordiska forskare. Både kunskap och samarbete i världen måste stärkas, inte minskas. Därför gör vi inga besparingar på Nordiska Afrikainstitutet.
Folke Bernadotteakademin
Folke Bernadotteakademin är den svenska myndigheten för fred, säkerhet och utveckling. Utan fred, ingen utveckling. Sverige har en unik kompetens som behövs i världens konflikter och Sveriges röst i världen förknippas sedan länge med ett starkt arbete för att förhandla och uppnå fred. Vi vill inte dra ned på det fredsarbete vår myndighet gör i världen, utan skjuter till 18 miljoner kronor för att undvika besparingar på fredsarbetet.
Migration, jämställdhet och arbetsmarknad
Aldrig förr har så många människor varit på flykt i världen som nu. Miljöpartiets vision är en värld där alla människor har en möjlighet att flytta men ingen tvingas fly. Där är vi inte i dag. Krigen och konflikterna ökar när kampen om de otillräckliga resurserna hårdnar. Klimatförändringarna skapar nya orsaker till att människor måste fly. Rätten att söka asyl är en mänsklig rättighet och måste försvaras.
Miljöpartiet är ett feministiskt parti. Det innebär att vi med politiska verktyg vill verka för jämställdhet och motverka den rådande könsmaktsordningen, där män har mer makt än kvinnor. För Miljöpartiet är jämställdhet i grunden en fråga om frihet. Människors möjligheter att leva sina liv ska inte påverkas negativt eller begränsas av kön eller könsidentitet. Alla ska vara fria att vara de som de är utan att hindras av stereotypa normer och attityder.
Höj dagersättningen för asylsökande
Miljöpartiet vill höja dagersättningen för asylsökande. Dagersättningen har inte höjts sedan 1994, samtidigt som hyrorna och priserna på varor har stigit. Dagens ersättning, 71 kronor per dag för en ensamstående vuxen, är orimligt låg. Asylsökande måste ha möjlighet att leva ett drägligt liv under tiden som de väntar på beslut.
Korta ned handläggningstiderna
Handläggningstiderna på Migrationsverket har länge kritiserats för att vara för långa. Som exempel är handläggningstiden i genomsnitt 8,6 månader för asylärenden i första instans – därutöver kommer domstolarnas handläggningstider. Riksrevisionen har konstaterat att hanteringen av asylmål vid migrationsdomstolarna har effektivitetsbrister. Miljöpartiet noterar med oro att tre av fyra migrationsdomstolar aldrig har varit i närheten av att nå regeringens mål om att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader. Dessutom är skillnaderna mellan landets fyra migrationsdomstolar anmärkningsvärt stora. Utöver ökade ekonomiska kostnader kan för långa handläggningstider leda till psykiskt lidande och brister i rättssäkerheten. Det finns därför starka skäl att öka anslagen till Migrationsverket och migrationsdomstolarna för att korta handläggningstiderna.
Särskilda jämställdhetsåtgärder
Ungefär samtidigt som Miljöpartiet bildades startade också de första kvinnojourerna sin verksamhet. Under de decennier som gått har kvinnojourerna mött och stöttat hundratusentals våldsutsatta kvinnor och barn, och kunskapen om våldets dynamik och orsaker har fördjupats. Under lång tid fick kvinnojourernas ideella krafter bära hela ansvaret för de våldsutsatta kvinnornas situation medan samhället såg åt ett annat håll. Idag finns, tack vare det arbete som gjorts av jourerna, en annan kunskap om våldet och kvinnornas situation. Miljöpartiet vill utveckla lagstiftningen för att ge kvinnor som utsätts för våld, även det så kallade eftervåldets alla dimensioner, bättre skydd men vi ser också att kvinnojourernas arbete är helt centralt för den samhällsförändring som krävs för att bryta med våldet. I budgeten för 2022 permanentades för första gången statsbidragen till kvinno- och tjejjourerna i anslaget för särskilda jämställdhetsåtgärder och anslagen ökade. Samtidigt ser vi hur våldet ökar och i många fall blir grövre; senast visades det i Roks stora enkätundersökning Kvinnors trygghet. Både den öppna verksamheten och de skyddade boenden som drivs med jourernas kompetens behövs. Jourerna behöver mer stöd.
Flera civilsamhällesorganisationer gör ett oerhört viktigt arbete för att stötta barn i deras relationer och för att motarbeta till exempel psykiskt, fysiskt, sexuellt eller digitalt våld. Organisationernas stödlinjer erbjuder ett bra stöd. Därför vill Miljöpartiet göra en särskild satsning för att stärka finansieringen till dessa stödverksamheter för barn och unga, både för att de ska kunna fortsätta och för att de ska kunna skala upp sin verksamhet.
Åtgärder mot segregation
Regeringens angreppssätt är på många sätt kontraproduktivt. Att lägga ned Delmos, Delegationen mot segregation, är ett exempel. Den hade ett viktigt pågående arbete med att främja samverkan och att bygga och sprida kunskap så att insatserna mot segregation får bättre effekt. Dess långsiktiga mål var att förbättra situationen i socioekonomiskt utsatta områden och motverka strukturella orsaker till segregation.
När regeringen nu har lagt ned Delmos behöver arbetet fångas upp, antingen genom en ny myndighet eller på annat sätt, så att man kan ta vidare den upparbetade kunskapen och även den utvecklade barometer man tagit fram som instrument. Vi behöver i Sverige se till att arbeta strukturellt i hög grad, för att främja bra processer och lita till människors förmåga om de ges bra förutsättningar.
Vi välkomnar att regeringen gör satsningar på kvinnors organisering men vill att området insatser för kvinnor och tjejer som är utsatta för våld ska stärkas ytterligare.
Ge dem som flytt från Ukraina möjligheter till ett bra liv i Sverige
Miljöpartiet vill att de människor från Ukraina som omfattas av massflyktsdirektivet och som har fått tillfälligt uppehållstillstånd ska omfattas av samma regler som asylsökande som beviljas uppehållstillstånd. De ska ha rätt till boende i en kommun och till etableringsinsatser såsom etableringsersättning, svenskundervisning och hjälp med att hitta arbete och utbildning. De ska också ha samma rätt till vård.
Förläng och individanpassa etableringsprogrammet
Miljöpartiet anser att etableringsprocessen i högre utsträckning måste anpassas efter individens förmågor och behov. Asylsökande är ingen homogen grupp, utan kommer med olika förutsättningar och erfarenheter. Staten behöver ta ett större ansvar för etableringsprocessen och göra den mer individanpassad. Den som kan arbeta ska redan dag ett erbjudas ett snabbspår till ett yrke i linje med sin förmåga. Den som däremot är i behov av vård eller av andra skäl har en lång väg till yrkeslivet måste erbjudas en sammanhållen och anpassad etableringsprocess. Därför vill vi att etableringsprogrammet, liksom statens ekonomiska ansvar, ska kunna omfatta fyra år. På så sätt ökar möjligheterna till etablering för alla grupper. I detta syfte avsätts ytterligare 220 miljoner kronor per år.
Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.
Det är bra att regeringen aviserar att man vill fortsätta åtgärderna för att förstärka arbetet med hbtqi-personers rättigheter. Det går nu att fortsätta att ge de tidsbegränsade medel som annars skulle ha tagit slut i två år till. Miljöpartiet anser att det är angeläget att ta höjd för åtgärder mot diskriminering och rasism även för 2024 och 2025 till samma nivå som anslaget har i dagsläget. Funkofobi, afrofobi, islamofobi och antiziganism är exempel på områden där det behövs åtgärder. Vi vill därför anslå ett tillägg på 10 miljoner år 2024 och 20 miljoner kronor år 2025.
Bibehåll antalet kvotflyktingar
UNHCR vädjade den 13 oktober 2022 till länderna i EU om att uppfylla målet om vidarebosättning för 40 000 kvotflyktingar. Över tid har antalet länder i EU som tar emot kvotflyktingar minskat. EU-länderna hade lovat att ta emot drygt 23 000 kvotflyktingar under 2022, men i slutet av augusti hade bara 7 800 fått en fristad i Europa, enligt UNHCR. Samtidigt har antalet flyktingar i världen ökat. Sverige ska fortsätta att vara en humanitär stormakt och en förebild för global solidaritet. Regeringen vill minska antalet kvotflyktingar från 5 000 per år till 900 per år, något som vi beklagar djupt.
En ändamålsenlig arbetsmarknadspolitik
Vi välkomnar att regeringen valt att låta de förbättrade regler för arbetslöshetsförsäkringen som gällt under pandemin fortsätta att gälla. Däremot är vi bekymrade för en hel del annat i budgeten. Vad gäller arbetsmarknadsinsatser stramas Arbetsförmedlingens anslag åt, liksom arbetsmarknadsprogrammen. En satsning görs på praktikplatser. Tanken tycks vara att bara man kommer snabbt ut i något löser resten sig självt, men insatser som är personalintensiva för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden är väldigt angelägna.
Arbetsmarknadspolitiken kräver långsiktighet och projekt som visat bra effekt behöver få fortsätta. I den nya omstöpning som Arbetsförmedlingen går igenom krävs att fokus är på långsiktigt verksamma insatser för dem som är i behov av dem. Miljöpartiet vill särskilt lyfta behovet av fler jobb och insatser för utrikesfödda kvinnor.
Funktionshinderrörelsen är också oroad för att hjälp och stöd har skurits ned. Arbetsförmedlingen och de arbetsmarknadspolitiska programmen ska vara till för dem som har behov och måste vara utformade därefter.
Mer resurser till långtidsarbetslösa
För långtidsarbetslösa är tillgången till personalinsatser verkligt viktig, inte minst för utlandsfödda som står långt ifrån arbetsmarknaden. Detta bör vara huvudsyftet med arbetsmarknadspolitiken. Kritik har lyfts, inte minst från Arbetsförmedlingens tidigare analyschef Annika Sundén som pekar på att digitala satsningar tar en stor del av resurserna och inte nödvändigtvis kommer de grupper som mest är i behov av insatser till del.
Hon har också pekat på att man inte har fortsatt att driva en viktig utvärderad insats med gott resultat för långtidsarbetslösa kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden på grund av att man ansett den alltför personalintensiv. Detta trots att det är en mycket stor skillnad i resultat mellan denna metod och andra. Vi anser att en utredning behövs av Arbetsförmedlingens internkostnader och hur medelsbehovet ser ut för att kunna ge den personaltäta insats som krävs för att effektivt arbeta med långtidsarbetslösa, baserat på den kunskap som finns. Dessutom måste uppdraget kopplat till långtidsarbetslösa göras tydligt. Vi anser inte att anslaget i nuläget bör sänkas, som regeringen föreslår. Anslaget bör ligga på 8 miljarder kronor. Vi avsätter därför i förhållande till regeringens förslag 409 miljoner för 2023, 812 miljoner för 2024 och 714 miljoner för 2025.
Fel effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiska program
Regeringen tycker att det finns utrymme för effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiken. Den säger sig vilja prioritera kostnadseffektiva insatser som är ”arbetsplatsnära” och skär därmed ner anslaget med 1,5 miljarder kronor. Miljöpartiet tycker att det är ett feltänkande. Det finns en stor oro för att de mer personalintensiva insatserna för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden ska minska och även för att stödet till personer med funktionsnedsättning ska försämras. Vi säger därför nej till de neddragningar som regeringen gör av arbetsmarknadspolitiska program och insatser.
Utökning av riktade arbetsmarknadsutbildningar
Riktade arbetsmarknadsutbildningar har en viktig potential och bör utökas. Detta är viktigt inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv, för kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden och för att få en beständig förändring. Den tidigare nivån skars ned när Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag gick igenom förra året. Vi vill satsa på korta yrkesutbildningar i kombination med språkstudier, särskilt riktade mot kvinnor och bristyrken. En intern utredning av behovet av utbildningar behöver göras på Arbetsförmedlingen och jämställdhetsperspektivet behöver bli starkare än i dag. Vi avsätter tillsvidare 200 miljoner ytterligare för det.
Ny satsning på lokala jobbspår och evidensbaserade modeller
För att bidra till insatser som leder till jobb vill Miljöpartiet se en satsning på och utveckling av lokala jobbspår för vuxna enligt motsvarande modell som fungerar mycket väl för unga, där arbetsgivare, arbetsförmedling och kommuner jobbar tillsammans. Vi anser även att medel behövs för att kunna erbjuda evidensbaserade modeller som prövats med goda resultat. Vi avsätter 700 miljoner kronor från och med år 2023.
Utredning för nyorientering av Samhalls uppdrag
Vi anser att Samhalls kommersiella uppdrag står i strid med det sociala uppdraget. Konsekvenser av detta dubbla syfte har lyfts i olika sammanhang, individer har kommit i kläm och många frågor har ställts på sin spets. Miljöpartiet menar att uppdragets syften behöver separeras. Samtidigt bör det ses över huruvida de medel som Samhall i dagsläget uppbär kan komma målgruppen till del på ett bättre sätt ur individens perspektiv. En utredning bör se över hur Samhall bättre kan tillfredsställa målgruppens behov.
Medlingsinstitutet har ett pågående uppdrag från regeringen att göra jämställdhetsanalyser av löneinkomster och andra inkomster som påverkar individers disponibla inkomster över livet. Det är bra och välkommet. Vi vill också att det i Medlingsinstitutets uppdrag tydligare ingår att verka för jämställda löner.
Sjukvård, välfärd och stöd till kommuner och regioner
Hälso- och sjukvård är ett viktigt område som berör alla. Mycket av den ohälsa vi ser i dag kan förebyggas genom hur vi utformar vårt samhälle och folkhälsoperspektivet i insatser på olika nivåer. Hur statsbudgeten läggs har också stor betydelse även om huvudmannaskapet för de flesta insatserna ligger på regional och kommunal nivå. Det finns partier som ser det som en lösning att staten ska ta över ansvaret för hela hälso- och sjukvården. Det anser vi inte är någon bra lösning. Det är heller inte en gigantisk omorganisation som hälso- och sjukvården behöver.
Vården och omsorgen behöver istället fortsatt kunna utvecklas utifrån de behov som finns i olika delar av Sverige och det statliga stödet behöver utökas. Den absolut viktigaste frågan för hälso- och sjukvården är personalens arbetsmiljö. För att fler ska söka sig till yrket och vilja stanna och för att få arbetsmiljön att bli stabilt bättre vill Miljöpartiet göra en permanent statligt finansierad storsatsning för fler anställda och högre löner. Arbetsmiljöproblemen i vården och omsorgen är stressrelaterade på grund av för hårt tryck och för få medarbetare och just nu pågår en ond cirkel som behöver brytas kraftfullt och långsiktigt. Frågan om brist på vårdplatser hänger också samman med detta. Utan vårdpersonal kan inga vårdavdelningar vara öppna.
Vi är också klart skeptiska till prestationsbaserade medel vad gäller vårdplatser; den analysen är förenklad och riskerar bara att leda till ännu mer stress för personalen.
De satsningar som regeringen föreslår är ofta relativt små och görs på olika områden där det hade varit bättre att regioner och kommuner själva hade fått arbeta utifrån egna prioriteringar. För oss är det viktigt att öka de generella statsbidragen till kommuner och regioner.
Vi vill fördubbla den återhämtningsbonus som Miljöpartiet infört, höja nivån på assistansersättningen och öka resurserna till tandvården. Den könsbekräftande vården behöver stärkas och bli mer jämlik och två ytterligare nationella kvalitetsregister bör inrättas. Samers hälsa och så kallade ”skuggsyskons” behov av egna insatser behöver också mer resurser. Ingen som behöver sjukvård efter sexuella övergrepp ska behöva betala för den.
Det finns en oro hos många i Sverige just nu, inte minst hos vårdpersonal, att de som behöver tolkar i vården inte kan vara säkra på att få det framöver, att personal ska behöva överväga att ange personer som söker deras hjälp och att den etik i vården som grundar sig på alla människors lika värde kan vara ifrågasatt. Vi ser allt detta som högst oroande och hoppas att regeringen tänker om.
Kvalitetsregister i vården för könsdysfori och vissa SRHR-frågor
Nationella kvalitetsregister finns för olika delar av vården och modellen finansieras enligt en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). I dagsläget saknar Könsdysforiregistret medel trots att Socialstyrelsen poängterat vikten av uppföljning av den vård som ges. Vi vill därför avsätta medel så att Socialstyrelsen i samverkan med SKR kan säkerställa att Könsdysforiregistret ska kunna fungera. Vi vill också ge Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp tillämpningen av kunskapsstöden på området, att säkerställa att omorganiseringen av vården till nationell högspecialiserad vård verkställs samt att Forte ges anslag för att kunna utlysa anslag till forskning på området. Vi anser även att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att verka för att ett nytt nationellt kvalitetsregister för endometrios inrättas. Likaså finns det behov av ett kvalitetsregister för abortvård. Det är angeläget inte minst eftersom abortvården väntas förändras radikalt framöver och säkerhet och uppföljning blir högst angeläget. I samband med detta vill vi även att regelverket förändras för vilka professioner som kan ge information till registren samt vilken typ av data det handlar om. I det syftet bör aktuell lagstiftning ses över. För utvecklingen och inrättandet av dessa tre kvalitetsregister vill vi öka anslaget till Socialstyrelsen med 10 miljoner kronor per år.
Nytt kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsättning och autism
Flera funktionsrättsorganisationer såsom FUB, Svenska Downföreningen och Autism Sverige har lyft det stora behovet av utbildningssatsningar för LSS-personal, bland annat på boenden. Socialstyrelsen har utrett frågan och nyligen kommit med förslag som mottagits med stor glädje från funktionsrättsrörelsen. Förslaget är att inrätta ett kompetenscentrum, antingen på Socialstyrelsen eller fristående, för att höja kompetensen om autism och intellektuell funktionsnedsättning. Det är ett angeläget bidrag för att lösa de problem som vi i dagsläget ser bland annat på många boenden. Regeringen har inte avsatt medel för centret, men vi anser att det behövs för att ta ett viktigt steg framåt på området. Regeringen bör ta ställning till huruvida ett fristående center eller ett center på Socialstyrelsen är att föredra och bör överväga frågan tillsammans med de funktionsrättsorganisationer som närmast berörs. Vi avsätter medel som täcker endera av alternativen. 8,4 miljoner avsätts för 2023 och 11,6 miljoner för 2024.
Tandvård som en del av högkostnadsskyddet
Regeringen skriver i budgeten att man avser att under mandatperioden se över tandvårdens högkostnadsskydd för att det mer ska efterlikna det högkostnadsskydd som finns i övrig vård. Äldre personer med sämst munhälsa ska prioriteras.
Vi anser att det i och för sig är bra att regeringen klargör att man vill göra något åt de höga kostnadsnivåerna som drabbar enskilda och att man lyfter frågan om högkostnadsskydd. Miljöpartiet vill dock gå ett steg längre för att på allvar jämställa tandvård med vård i övrigt för alla i Sverige. Vår målsättning är därför att tandvården ska ingå i samma högkostnadsskydd som vården i övrigt; vi ska inte ha två separata system. Det här är en fråga som vi har drivit länge. Miljöpartiet vill därför att regeringen inleder ett arbete för att stegvis gå i denna riktning, parallellt med att man ändrar ambitionen med utredningen till att ha målsättningen om ett och samma högkostnadsskydd. För att ta ett första steg mot att lyfta över tandvård till högkostnadsskyddet avsätter vi 1,5 miljarder kronor för 2023, 3 miljarder för år 2024, 5 miljarder för år 2025 och 7 miljarder för 2026.
Kostnadsfria preventivmedel för alla upp till 26 år
Det ser olika ut i landet i fråga om huruvida regioner erbjuder kostnadsfria preventivmedel eller inte. För unga är det högst angeläget att enkelt och självklart kunna ha säkert sex och att inte kostnaden ska stå i vägen. Vi vill därför införa ett system där staten fullt ut subventionerar preventivmedel. För det syftet avsätts 100 miljoner årligen.
Utöka återhämtningsbonusen
Sedan 2021 finns den så kallade återhämtningsbonusen, den satsning som Miljöpartiet drivit igenom och som är medel hos Socialstyrelsen som finns att söka för arbetsgrupper inom vården och äldreomsorgen som vill pröva att utveckla nya arbetssätt för förbättrad arbetsmiljö. Det kan inkludera arbetstidsmodeller. Syftet är att ta till vara personalgruppers egna utvecklingsidéer och ge dem möjlighet att pröva dessa. Återhämtningsbonusen infördes sommaren 2021 med 300 miljoner kronor i medel och söktes då av 190 kommuner och 16 regioner. Från och med 2022 avsätts 1 miljard kronor årligen. Till detta har tillkommit 300 miljoner kronor för att minska eller ta bort delade turer, vilket är värdefullt. Återhämtningsbonusen med dess möjlighet till förändring inifrån ser vi som väldigt viktig. Miljöpartiet anser att regeringen bör verka för att göra modellen mer känd samt förstärka bonusen med ytterligare 1 miljard. Fördelningen görs på motsvarande sätt som tidigare, genom att ytterligare 350 miljoner per år avsätts inom 1:6 och 650 mk per år avsätts inom anslag 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet.
Feltänkt med prestationsbaserad ersättning kopplad till vårdplatser
Regeringen har föreslagit en prestationsbaserad ersättning till regionerna för att åtgärda bristen på vårdplatser med 2 miljarder kronor för 2023, 2 miljarder för 2024 och detsamma för 2025. Vi anser inte att bristen på vårdplatser löses på ett bra sätt genom att prestationsbaserad ersättning införs. Det blir en märklig detaljstyrning och kan snarare komma att leda till ökad stress och styrda beteenden, som inte grundar sig i de reella behoven, för att få medlen. Regionerna är redan högst medvetna om hur problematiken ser ut. Vi anser att vår föreslagna satsning ovan bättre löser grundproblematiken och därutöver tillkommer mer obundna medel till kommuner och regioner (se utgiftsområde 25) som kan användas på det sätt som bäst behövs regionalt. Av dessa skäl minskar vi anslaget 1:6 med 2 miljarder för 2023, 2 miljarder för 2024 och 2 miljarder för 2025.
Gratis vård för personer som har utsatts för sexuella övergrepp
Den som har utsatts för sexuella övergrepp och vänder sig till vården för undersökning och vård ska inte behöva betala för detta. Det ska inte finnas minsta risk att någon inte har råd med en sådan vårdkontakt och samhället behöver göra allt för att underlätta för det. Motsvarande har nyligen region Skåne fattat beslut om och vi anser att det ska gälla i hela landet. Staten bör bidra till kostnaden som vi uppskattar till 18 miljoner årligen.
Särskilda insatser för samisk hälsa
Samers hälsosituation måste hanteras skyndsamt. Det gäller specifikt den psykiska ohälsan. En av tre unga renskötande samer funderar idag på att ta sitt liv. Det är helt oacceptabelt. Mycket kan förändras genom bättre villkor för rennäringen, men även insatser inom regionerna inriktade på samisk hälsa bör förstärkas och fördjupas. Det pågår flera viktiga projekt som tar sikte på att inhämta kunskap och stärka insatserna mot psykisk ohälsa, bland annat pågår arbetet med en kommande nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Strategin bör innehålla ett uttryckligt mål om att stärka samers psykiska hälsa och förhindra suicid bland samer.
Vi anser att ett specifikt tillskott om 2 miljoner per år bör avsättas från och med 2023 för specifika insatser för samers psykiska hälsa.
Inga minskade anslag till personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp
Regeringen vill utöka medel till barn- och ungdomsorganisationer inom utgiftsområde 17. Detta ligger helt i linje med vad Miljöpartiet vill och vi välkomnar satsningen. Däremot anser vi att det är en dålig idé att finansiera satsningen genom att dra ner 50 miljoner på den pågående satsningen på personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp. Denna satsning ser vi som högst angelägen, till exempel för personer som är multisjuka och har svårt att få en sammanhängande och trygg vård i dagsläget. Det är ett viktigt fokus som behöver finnas i den primärvårdsreform som regeringen också säger sig värna.
Av detta skäl vill vi höja anslaget med 50 miljoner de kommande tre åren.
Stärk skuggsyskons möjlighet att få egna behov tillgodosedda
För föräldrar som har barn med svåra funktionsnedsättningar är det viktigt att syskon även ska kunna få egen tid med föräldrar. Detta vägs ibland in, men långt ifrån alltid. Vi anser att lagen behöver stärkas i detta syfte och vill även avsätta medel för att bidra till att det ska bli möjligt. Bidrar till utjämningssystemet, LSS. Vi avsätter 10 mkr årligen.
Höj schablonen för personlig assistans
För att assistansen ska fungera på ett bra sätt behöver arbetsvillkoren för att vara personlig assistent vara tillräckligt bra. Många assistansbolag larmar nu om att de låga uppskrivningarna håller på att utarma deras möjligheter att rekrytera och behålla assistenter och att bedriva ett seriöst arbete. När uppskrivningen bara görs med 1,5 procent, som föreslås, ligger det under de kollektivavtalade lönehöjningarna och nivån utarmas från år till år. Schablonens nivå handlar om vilka löner man kan ge, att kunna värdera medarbetare med lång erfarenhet och kompetens när det är viktigt, ge handledning, utbildning m.m. Om utrymmet blir allt snävare är risken stor att seriösa företag slås ut och att de mindre nogräknade återstår. Därför är schablonnivån i sig viktig för en väl fungerande och seriös sektor. Nivån på 1,5 procents uppskrivning är helt enkelt för låg. Vi anser istället att nivån bör skrivas upp med 5 procent. Vi anser också att regeringen snarast bör återkomma med förslag på en långsiktig, stabil och förutsägbar modell för uppskrivning av assistansersättningen framöver. Vår föreslagna höjning är tänkt som ett första steg på vägen mot att i slutet av mandatperioden kunna sluta det gap som har uppstått efter flertalet år med alltför liten uppskrivning.
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
Öka vårdens roll i det förebyggande arbetet med barn och unga i riskzon. Vården behöver få en större roll i det strukturerade förebyggande arbetet för att inte barn och unga ska hamna snett. Normbrytande beteende hänger ofta samman med odiagnostiserade tillstånd, många gånger med neuropsykiatrisk problematik. Rätt behandlade kan människor få verktyg att själva vända utvecklingen. Vi vill möjliggöra ett snabbspår till psykiatrisk utredning och vård för barn och unga i riskzon. Vid en kris finns det ofta en större mottaglighet för behandling, som kan försvinna om barnet får vänta. Detta bör vara som en del i ett skräddarsytt förebyggande arbete med barn i riskzon och en metod för detta behöver utarbetas. 10 mk årligen avsätts.
Permanent arbetsmiljösatsning för nyanställningar och höjda löner
Ökat nationellt ansvar och en långsiktigt hållbar storsatsning på personalens villkor, fler anställda och högre löner i hälso- och sjukvården och kommunal vård och omsorg.
Miljöpartiet vill se en ny konstruktion där staten tar ett permanent och stort ansvar för att bidra till bättre villkor för personalen i hälso- och sjukvården och den kommunala vården och omsorgen. För 2023 avsätts 9,5 miljarder kronor till detta. Under de kommande tre åren vill vi utöka satsningen med 10 miljarder kronor per år för att fr.o.m. 2026 se en permanent statlig satsning med 40 miljarder kronor årligen. Fler ska vilja söka sig till vården och fler ska vilja och orka stanna utan att gå ner i tid. Satsningen ska vikas för fler anställda och för att möjliggöra höjda löner inom såväl regionernas hälso- och sjukvård som kommunal vård och omsorg. Parametrar för fördelning utarbetas av Regeringskansliet eller efter uppdrag av lämpliga myndigheter. Anslaget är nytt och ligger på 99:1.
Människor måste kunna känna sig säkra på att få stöd från sjukförsäkringen den dag som de behöver det. Försäkringskassan behöver förändra sin roll och ge mer stöd än vad myndigheten gör i dag, även om klara förbättringar har skett på senare tid.
Miljöpartiet vill på sikt se en helt annan försäkring där systemen för ersättning vid sjukdom och arbetslöshet slås samman och behandlas av en och samma myndighet. Detta för att kunna ge ett mycket mer individanpassat stöd med ett system som inte är fixerat vid att utreda arbetsförmåga på ett fyrkantigt vis.
Som steg på vägen vill vi att de hårda tidsgränserna omvandlas till avstämningspunkter för att säkerställa att rätt insatser görs för att en person ska kunna återgå till arbetet och återfå sin hälsa. Samuel Engblom som lett utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69)” har lagt ett flertal förslag som remitterats och kan läggas snarast och därmed förbättra dagens sjukförsäkring. Miljöpartiet hade gärna gått längre, men vi ser detta som steg som det borde gå snabbt och enkelt att enas om över partigränserna.
Vi är förvånade att regeringen inte nämner utredningen alls då i alla fall delar av den nya regeringen under den förra mandatperioden hävdade att den skulle tas omhand. Den nya skatteklyfta som regeringspartierna skapat mellan sjuka och arbetande och som knappast kan ses som något annat än straffskatt, även kallad funkisskatt, måste snarast ändras. Det har stor betydelse ekonomiskt för dem som är i behov av sjuk- eller aktivitetsersättning.
Angeläget är också att framöver se till att sjukförsäkringen bättre anpassas till såväl kulturarbetare och studenter som gig-ekonomin och egenföretagares situation. I årets budgetmotion lyfter vi framförallt förslag som förbättrar sjukförsäkringen, sjuk- och aktivitetsersättningen i förhållande till människors faktiska situation. Vi vill även ta bort karensdagen, dvs. karensavdraget.
Vi anser att det är högst oroande att regeringen i budgeten aviserar att den kommer att tillsätta en utredning med uppdraget att föreslå en modell för successiv kvalificering till svenska välfärdsförmåner, till exempel genom arbete. Utredningen ska även ges i uppdrag att analysera och överväga i vilken mån det är förenligt med EU-rätten att, utöver de utgångspunkter för kvalificering in i välfärden som redan angetts, låta kvalificering till välfärdsförmåner ske på grundval av medborgarskap i Sverige eller i en annan EES-stat i stället för på grundval av bosättning. Det här är oerhört oroande för många människor, inte minst personer med funktionsnedsättning. Det signalerar en människosyn och bristande tilltro till människor som vi har svårt att förstå och acceptera.
Slopa karensavdraget i sjukförsäkringen
Karensdagen i sjukförsäkringen är visserligen numera omvandlad till ett så kallat karensavdrag på 20 procent när du är sjuk. Samtidigt kvarstår faktumet att det finns en stor orättvisa eftersom en del personer kan jobba hemifrån när de är småkrassliga medan andra kanske inte har råd att stanna hemma när de är sjuka trots att de borde och går till jobbet ändå, med risk för att bli sämre och smitta andra. Miljöpartiet vill slopa hela idén med karensen. Under tiden med coronaviruset stoppade regeringen karensavdraget tillfälligt; det vill vi se permanent. Kostnaden är beräknad till 5 miljarder årligen.
Inför steglösa nivåer i sjukförsäkringen
Det är angeläget att skapa större flexibilitet och individanpassning i sjukförsäkringen. Miljöpartiet anser att det behöver bli möjligt att bli sjukskriven och kunna återgå till arbete i den utsträckning som behövs, inte som i dag bara i fasta steg om 25, 50 och 75 procent. Det är inte minst viktigt för bra rehabilitering. I SOU 2021:69 föreslås att rehabiliteringsersättning över 25 procent ska kunna ges steglöst. Det bör införas. Minst lika viktigt är det också att införa fullt ut steglösa nivåer för sjukpenningen. I dagsläget är det den nedre nivån som gäller, vilket betyder att en person som bedöms ha en arbetsförmåga mellan 26 procent och 49 procent bara får ersättning motsvarande 25 procent. I realiteten kan ett visst antal timmar per dag eller per vecka i minskad arbetstid vara det som krävs. Då måste systemet kunna vara anpassat till den verkligheten.
Stopp för att nekas sjukpenning retroaktivt
Vi anser inte att det är rimligt att en person som blivit sjukskriven av en läkare senare när Försäkringskassan gör sin bedömning kan få avslag retroaktivt för samma period. Vi anser inte heller att en person som fått ett positivt beslut ska kunna riskera att retroaktivt få sin ersättning indragen, i de fall när Försäkringskassan väljer att överklaga ett positivt beslut från förvaltningsdomstolen. Vi vill därför att en regel införs om att en person inte ska kunna få avslag på sjukpenning retroaktivt. Enligt en uppskattning av riksdagens utredningstjänst uppgår den beräknade kostnaden till cirka 660 miljoner kronor för de kommande tre åren.
Stopp för att slås ut på grund av försenad rehabilitering
Under tiden med covid blev det uppenbart att den så kallade rehabiliteringskedjan slog hårt när människor kunde bli utförsäkrade när deras arbetsförmåga prövades mot normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden efter 180 dagar trots att de inte hade hunnit få eller gå klart rehabilitering som hade blivit fördröjd. Regeringen ändrade då reglerna och den nuvarande regeringen föreslår nu också att förändringarna förlängs. Det är i sig bra. Vi anser dock att det behöver gälla som en allmän regel. Det kan inte vara godtagbart att försenad vård, rehabilitering eller andra insatser som är utom den enskildes kontroll gör att möjligheten att kunna återgå till sitt arbete efter sjukskrivning försvinner. Det här har remissinstanserna LO, TCO och LO-TCO Rättsskydd lyft i sitt remissvar. De menar att undantaget från bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete vid uppskjuten vård bör permanentas och gälla alla förseningar av vård och rehabilitering som ligger utanför den försäkrades kontroll. Vi instämmer och regeringen bör återkomma med en sådan regeländring.
Inför preventionsersättning
Ett av förslagen i utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) av Samuel Engblom är att införa så kallad preventionsersättning. Tanken är att det ska ersätta det som i dag kallas förebyggande sjukpenning och som används i mycket låg grad. I stället är förslaget en ny förmån som kallas preventionsersättning. Begreppet är tydligare och denna ersättning ska omfatta fler typer av insatser än dagens förmån. Syftet är att fler ska kunna få förebyggande insatser för att förhindra sjukskrivning. Vi ser det här som väldigt viktigt; det innebär ett bättre helhetstänkande och kan förebygga sjukdom. Kostnaden beräknas uppgå till 90 mk årligen.
Vi ser att detta på sikt kommer att kunna leda till besparingar för minskad sjukpenning när personer med rätt åtgärder kan undvika att bli sjuka.
Inför förslag för en vidgad rätt till såväl aktivitets- som sjukersättning
Ett förslag i utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) är att både aktivitets- och sjukersättningen ska bedömas mot samma nya arbetsbegrepp som numer gäller för sjukpenningen efter 180 dagars sjukskrivning. Det betyder att prövningen ska göras mot ”en angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade”. Det var en förändring som gjordes av den förra regeringen där Miljöpartiet ingick. Miljöpartiet vill se ett mer helhetligt system som innefattar både ersättning vid sjukdom och arbete, men anser ändå att förändringen som gjordes var till det bättre utifrån dagens system. Utredningen har även i övrigt föreslagit vissa förbättringar som gör möjligheten att få sjuk- respektive aktivitetsersättning mindre snäv. Vi anser att det är angeläget att regeringen återkommer med förslag till förbättringar snarast för en vidgad rätt till såväl aktivitets- som sjukersättning.
Höj den lägsta nivån i både sjuk- och aktivitetsersättningen
Att den förra regeringen tillsatte en utredning om hur sjuk- och aktivitetsersättningen kan räknas upp mer ändamålsenligt välkomnar vi starkt. Det är en förändring som vi vill se. Utredningen ska vara klar den 1 december 2023. Miljöpartiet medverkade medan vi var i regering till en mycket kraftfull höjning av sjuk- och aktivitetsersättningen. Det var hög tid att en förändring skedde, de som är såpass sjuka eller har så stora funktionsnedsättningar att de inte kan arbeta har haft det mycket tufft ekonomiskt. Vi anser dock att det fortfarande behöver göras en justering uppåt. I dagsläget är den lägsta nivån – garantinivån – för ersättning mellan 9 982 och 11 190 beroende på ålder. Förslaget är en höjning av garantiersättningen med cirka 1 100 kronor i månaden för personer med sjuk- och aktivitetsersättning på garantinivå. Totalt avsätter vi 1 512 miljoner kronor årligen i det syftet.
Retroaktiv höjning av sjuk- och aktivitetsersättningen från den 1 juli 2022
Vi anser också att den höjning av ersättningen som görs med prisbasbeloppet i början av året borde göras retroaktivt från den 1 juli i år och att det borde göras i en extra ändringsbudget. Det har varit en exceptionellt tuff period att leva på små inkomster när mat- och energipriserna ökat så stort med anledning av inflationen. Den nya regeringen har inte hörsammat det, men vi anser alltjämt att detta behöver göras retroaktivt. Många har dragit på sig skulder och skjutit upp nödvändiga utgifter och det är angeläget att göra en retroaktiv uppskrivning.
Mer flexibel vilande ersättning i sjuk- och aktivitetsersättningen
Personer som har aktivitetsersättning eller sjukersättning måste enklare kunna pröva både att arbeta och att studera utan att riskera att förlora sin ersättning. I utredningen (2021:69) finns förslag om att införa en mer vilande ersättning vid arbete för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Det beräknas göra att 2 000 fler med aktivitetsersättning och 2 000 fler med sjukersättning kommer i arbete. Det leder till en beräknad besparing i sjukersättningen på 90 mk och 60 mk i aktivitetsersättningen. Dock beräknas ett nytt it-stöd till FK på 20 mk plus ökade administrationskostnader för FK med 4,2 mk (125,8). En motsvarande ökning beräknas kunna ske med förenklade regler för studier, så att 2 000 personer av de som i dag har aktivitetsersättning kan bedriva studier på halvtid, vilket innebär en besparing på 80 mk. Motsvarande antal för personer med sjukersättning antas vara 500, vilket leder till en besparing i sjukersättningen med 27,5 mk. En ökning av de administrativa kostnaderna uppgår till 2 mk. Sammantaget innebär det en minskning av anslaget med 221,3 mk.
Miljöpartiet tycker dessa föreslagna förbättringar bör införas. Däremot vill vi framöver även gå vidare och se över möjligheten att studera med bibehållen sjuk- eller aktivitetsersättning.
Värna rehabiliteringsmöjligheter
Miljöpartiet anser att de hårda tidsgränserna i sjukförsäkringen behöver omvandlas till avstämningspunkter för att säkerställa att rätt insatser görs för att en person ska kunna återgå till arbetet och återfå sin hälsa. Det vill säga att den rehabiliteringstrappa som den dåtida Alliansen införde behöver ändras i grunden. I avvaktan på att det är möjligt att få en majoritet för det förslaget i riksdagen är det angeläget att åtminstone säkerställa att en person som får rehabilitering vid tidsgränsen 180 dagar har möjlighet att fullfölja den innan prövning av arbetsförmåga i förhållande till arbetsmarknaden i övrigt ska göras.
Öka möjligheten att arbeta ideellt med bibehållen ersättning
I utredning 2021:69 finns förslag om att den som har sjuk- eller aktivitetsersättning ska ha möjlighet att arbeta ideellt med bibehållen ersättning och gränsen som föreslås är 10 t/v. Miljöpartiet anser att det är mycket viktigt. Att ha sjukersättning för ett visst sjukdomstillstånd som innebär nedsatt arbetsförmåga får inte innebära att den enskilde inte ska kunna göra något alls av rädsla att dennes ersättning blir ifrågasatt. Att delta i samhällslivet efter förmåga, kunna engagera sig i den grad man orkar eller på andra sätt delta i samhällslivet är viktigt för alla människor. Funktionsrättsrörelsen ifrågasätter gränsen vid 10 timmar/vecka. Regeringen bör snarast återkomma med ett förslag där remissinstansernas synpunkter har vägts in.
Utred ett sammanslaget system vid arbetslöshet och sjukdom
Miljöpartiet vill på sikt reformera dagens trygghetssystem genom att slå samman a‑kassan, sjukförsäkringen och försörjningsstödet till en gemensam trygghetsförsäkring, så kallad Arbetslivstrygghet, som sköts av en och samma myndighet. Vi anser att vinsterna är stora; det skulle minska risken för att människor bollas mellan olika myndigheter och medföra mindre administration, mer samverkan och en möjlighet för den enskilde att få mer individanpassat stöd.
En tryggare tillvaro för landets pensionärer
Befolkningen i Sverige blir allt äldre, vilket ställer högre krav på pensionssystemet. Samtidigt är det tydligt att man inom vissa yrken orkar att jobba längre upp i åldrarna, medan man inom andra yrken behöver gå i pension tidigare. Oavsett ska man kunna leva på sin inkomst när man går i pension. Den allmänna pensionen behöver höjas, med fokus på de lägsta pensionerna.
Att alla ska få en trygg ålderdom är en grundpelare i den svenska välfärden. Många pensionärer har under de senaste åren sett väsentliga förbättringar av sin levnadsstandard. Trots detta återfinns en stor del av Sveriges fattiga i gruppen pensionärer. Miljöpartiet genomför därför ett antal viktiga förändringar på pensionsområdet, så att det ska gå att lita på pensionerna. För alla.
Miljöpartiet föreslår en höjning av den allmänna pensionen genom att pensionsavgiften höjs från 17,21 procent till 18,5 procent i två steg. Som en del av den reformen höjs garantipensionen. Äldre i Sverige ska kunna lita på att de har en försörjning som det går att leva på. Det som ytterst garanterar en skälig levnadsnivå för äldre är äldreförsörjningsstödet. Vi motsätter oss därför regeringens minskning av anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd och tillför medel motsvarande den planerade minskningen. Även bostadstillägget för pensionärer höjs.
Starka skyddsnät är en förutsättning för att alla ska kunna vara trygga och ingen lämnas utanför. Jämställdhetsperspektivet och barns rätt till båda sina föräldrar och andra vuxna måste ha starkare fokus. I det nya gröna folkhemmet vill vi inte se ett enda barn växa upp i fattigdom. Tyvärr är vi långt därifrån i dag och det är alltid barn som kommer i kläm när socialförsäkringssystemet snävas in. Det gör den här regeringen i hög grad.
Vi föreslår istället en förändrad föräldraförsäkring och en höjning av bostadsbidraget, vilket är ett träffsäkert stöd till familjer som har det tufft. Bidrag behöver automatiskt inflationssäkras och vi vill att en kriskommission ska tillsättas för att ta fram effektiva förslag mot barnfattigdom.
Vi är djupt oroade över Tidöavtalet och vad det kommer att innebära för familjer och barn i Sverige. I stället för att utreda hur barnfamiljer ska bli fattigare och göra så att misstron ökar måste socialförsäkringen stärkas. Socialförsäkringens utformning utgör vårt gemensamma skyddsnät och förebygger problem både för enskilda och på samhällsnivå. Det ska inte rustas ner och stöd ska ges till de som behöver.
Inflationssäkra barnbidraget
Barnbidraget är ett viktigt bidrag som kommer alla familjer i Sverige till del. Miljöpartiet anser att barnbidraget behöver indexeras på ett sådant sätt att det inflationssäkras. Den beräknade kostnaden är 2,4 miljarder.
Inför en tredelad föräldraförsäkring
Miljöpartiet vill införa en tredelad föräldraförsäkring, vilket betyder att varje förälder ska ta ut minst en tredjedel av föräldradagarna för ett mer jämställt uttag. En tredjedel av dagarna ska man om man så vill kunna överlåta till en annan närstående person. Förslag i denna riktning har också lagts av utredningen Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn (SOU 2017:101) som presenterades i slutet av 2017. Vi beklagar att det inte funnits tillräckligt med politiskt stöd för att gå vidare med förslag om en mer jämställd och moderniserad föräldraförsäkring där föräldrar tar ett självklart ansvar för barn.
Inflationssäkra underhållsstödet
Miljöpartiet anser att underhållstödet behöver indexeras på ett sådant sätt att det inflationssäkras och skrivs upp i takt med inflationen och konstruktionen behöver bli permanent. Regeringen bör återkomma med ett förslag på hur detta ska ske. Vi vill dock redan nu höja nivån för de kommande åren enligt den nu beräknade inflationen. Vi avsätter i detta syfte 203 mkr.
Höjt bostadsbidrag för barnfamiljer
Regeringen höjde bostadsbidraget för barnfamiljer tillfälligt under pandemin. Miljöpartiet välkomnar att regeringen anser att den höjda nivån behöver fortsätta att gälla även under 2023. Vi anser också att det ordinarie bostadsbidraget behöver ligga på en högre nivå än i dag samt att det behöver inflationssäkras. Vi vill höja bostadsbidraget med 10 procent, vilket enligt riksdagens utredningstjänst beräknas kosta 400 mk årligen men minskas med 100 mk för kommuners minskade kostnad för ekonomiskt bistånd. Den offentligfinansierade effekten är 300 mk per år. För att höja i takt med nuvarande inflation blir kostnaden 300 mk 2024 och 321 mk 2025. Vi anser att regeringen snarast bör återkomma med förslag om en permanent indexering för uppräkning av bostadsbidraget som är inflationssäker.
Kriskommission mot barnfattigdom
Barnfattigdom är ett av de största samhällsproblemen i Sverige. Miljöpartiet anser att en kriskommission behöver tillsättas som ska ta fram förslag för att bekämpa barnfattigdom. Kommissionen ska utgå från ett barnrättsperspektiv och behandla både trygghetssystemen och kompensatoriska åtgärder direkt riktade till barnen. Vi vill att barn ska få utrymme att vara delaktiga i processen och att barns åsikter ska beaktas i framtagandet av åtgärder.
Förstärk de allmänna bidragen till kommuner och regioner
Behoven av tillskott av medel i kommuner och regioner är stora. Stora delar av vården och omsorgen behöver ett tillskott av medel för att säkerställa att den löpande verksamheten kan utföras på ett acceptabelt sätt som inte äventyrar kvalitén, personalens hälsa eller arbetsmiljön. Regeringens tillskott på sex miljarder bedömer vi inte vara tillräckligt och vi anslår därför ytterligare 14 miljarder i allmänna bidrag till kommuner.
Tabell 3 Urval av stöd till kommuner och regioner
Förslag
Belopp 2023 (miljoner kr)
Permanenta medel
Allmänna bidrag till kommuner och regioner
14 000
–
Bättre arbetsmiljö och högre lön i vård och omsorg
9 500
40 000
Stöd till kollektivtrafiken
5 000
5 000*
Jämlikhetskliv m.m.
2 800
2 000
Likvärdighetsbidrag till förskolan
2 000
2 000
Stärkt återhämtningsbonus
1 000
1 000
Bidrag till läkemedelsförmåner
100
100
Summa
34 400
45 100
*Under tio år 2023–2032.
Utbildning och kultur
Bättre ekonomi för studenter
Man ska kunna studera på en högskola eller ett universitet oavsett var man kommer ifrån i samhället och landet. Miljöpartiet vill göra det enklare att ta steget att studera vidare genom att förbättra studenters bostadssituation och ekonomiska trygghet. Den som väljer att studera vidare ska kunna klara sig ekonomiskt.
När Miljöpartiet satt i regeringen drev vi igenom en höjning av studiebidraget med 300 kronor och såg till att studenter med särskilda skäl får sjukskriva sig på deltid. Vi vill jobba vidare för att alla studenter ska omfattas av a-kassa och sjukförsäkring på samma villkor som de som är yrkesarbetande har. Studenter behöver ha rätt till sjukskrivning och rehabilitering på samma villkor. Vi vill också höja studiemedlen med ytterligare 300 kronor i månaden. Studenter är en grupp med mycket små ekonomiska marginaler och den ekonomiska stressen påverkar många studenter negativt. En höjning av studiemedlet skapar bättre förutsättningar för att fler ska välja att vidareutbilda sig och för att de som väljer att göra det ska klara sig ekonomiskt. Bidragsdelen i studiemedlet har länge släpat efter prisutvecklingen och singelstudenthushåll tillhör den grupp som drabbas värst av den höga inflationen.
Livslångt lärande
En arbetsmarknad i förändring kräver en utbildnings- och arbetsmarknadspolitik som ger människor goda möjligheter att välja en ny väg i karriären mitt i livet. Utöver det omställningsstudiestöd som parterna har kommit överens om, vill Miljöpartiet utöka antalet studiemedelsberättigade veckor för dem som återvänder till studier senare i livet. Vi vill också att de studiemedelsveckor som nu är öronmärkta för studier på gymnasienivå ska kunna användas för kompletterande studier på högskolenivå.
Skapa en jämlik skola
Sambandet mellan skolmisslyckanden och fattigdom, utanförskap och kriminalitet är starkt och väl belagt i forskningen. Staten måste fortsätta att rikta resurser för att öka likvärdigheten i förskolor, skolor och fritidshem över hela landet. Vi gör hela samhället en otjänst när vi sparar på skolorna. Miljöpartiet vill att staten ska ta ett större ansvar för att skolor i hela landet ska ha tillräckliga resurser. Vi vill också skapa ett rättvist skolval för att motverka segregationen. Vi måste sätta stopp för vinstutdelningen eftersom den driver på segregationen och ökar ojämlikheten mellan skolor. Skolans syfte ska alltid vara utbildning – aldrig vinst. Därför hör aktiebolag med vinstsyfte inte hemma i skolan.
En bättre skola för alla
Skolan ska vara en inkluderande miljö och ge alla barn förutsättningar att lära sig. Vi vill bygga ut elevhälsan samt stärka och införa bemannade skolbibliotek på alla skolor. Beklagligt nog nämns varken elevhälsan eller skolbiblioteken med ett enda ord i regeringens budget. Miljöpartiet vill även förstärka undervisningen i modersmål, inte minst i de nationella minoritetsspråken.
En likvärdig förskola för alla barn
Förskolan har en viktig roll i att kompensera för skillnader i barns uppväxtvillkor. Vi vet också att deltagande i en förskola har betydelse för barns framtida skolresultat. I Sverige går idag nästan alla barn i förskola, men bland de barn som inte deltar kommer en större andel från familjer bosatta i socioekonomiskt utsatta områden. Samtidigt arbetar färre legitimerade förskollärare och utbildade barnsköterskor här. Miljöpartiet vill inrätta ett likvärdighetsbidrag för förskolan, liknande det som vi redan har drivit igenom för skolan. Fullt utbyggt skulle det omfatta två miljarder kronor årligen och komma alla förskolor till del, men fördelas utifrån ett socioekonomiskt index. Dessa jämlikhetsmiljarder som måste till ska kunna användas till att anställa fler pedagoger, höja lönerna, erbjuda personalen bättre kompetensutveckling eller öka tillgången på specialpedagoger, allt utifrån de lokala behoven. Vi vill också att alla barn som inte går i förskolan aktivt ska erbjudas en förskoleplats varje år från tre års ålder och att kommunerna ska följa upp de barn mellan tre och fem år som inte tar del av förskolan.
Alla barn ska ha rätt till fritids
Fritidshemmet är ett viktigt komplement till skolan. Det ger barn stöd i lärandet och både social och språklig träning. Fritids kan fylla en viktig roll i att stötta de barn som har tuffast förutsättningar för att klara skolan. Dessvärre är det ofta de barn som har störst nytta av fritids som saknar rätt att gå där. Ett barn med långtidsarbetslösa föräldrar eller som av andra skäl befinner sig i en utsatt miljö riskerar att gå miste om fritidshemmets stöd eftersom det idag bara är barn vars föräldrar arbetar som har rätt att gå där. Miljöpartiet vill ge alla barn rätt till fritids och samtidigt stärka kvaliteten och likvärdigheten.
Grönt kunskapslyft och stärkt yrkeshögskola
Miljöpartiet vill lansera ett grönt kunskapslyft i syfte att underlätta teknik- och kompetensskifte och omställningen till en hållbar arbetsmarknad. Lyftet bör genomföras som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd inom vuxenutbildningen, KY-utbildningar samt gymnasieskolor och högskolor i syfte att motverka arbetslöshet och skapa hållbara jobb för unga. Regeringens satsning på yrkeshögskolan är långt ifrån tillräcklig och vi ökar därför anslaget markant.
Kultur i skolan
Vi vill stärka alla barns tillgång till kultur i skolan. Vi vill bland annat återinrätta estetiska ämnen på alla gymnasieprogram och öka tillgången till kulturupplevelser i skolan, även på gymnasiet.
Stärk den fria kulturen
Kulturpolitiken ska ha sin utgångspunkt i den konstnärliga friheten och yttrandefriheten och stimulera en mångfald av kulturella uttryck. Kulturen ska ges förutsättningar, värde och kraft utan att politiken försöker styra dess innehåll eller form. Den fria konsten bryter ny mark och utmanar invanda mönster och föreställningar. För Miljöpartiet är principen om armlängds avstånd grundläggande och den ska värnas och stärkas. Fristadssystemet för att fler hotade journalister, konstnärer och författare ska kunna verka fritt i Sverige stärks i en orolig omvärld.
En långsiktig återhämtningsplan efter pandemin – för kultur i hela landet
Coronapandemin slog hårt mot kulturen. Återstartsutredningen pekade på behov av långsiktiga stöd för återhämtning. Att regeringen valde att inte förlänga knappt några återstartsstöd och inte heller svara upp mot behovet av långsiktiga förstärkningar är mycket beklagligt. I tider av lågkonjunktur behöver politiken visa att kulturen är en grundläggande del av vår gemensamma välfärd som det är viktig att värna. Vi vill genomföra en storskalig och långsiktig satsning på kulturens återstart och bygga tillbaka ett starkare kulturliv som fler har tillgång till – i hela landet.
Återstartsutredningens förslag om permanent höjda anslag till fria aktörer behöver genomföras. Kultursamverkansmodellen fortsätter att förstärkas. Vi behöver underlätta för kulturella och kreativa näringar (KKN) och den KKN-strategi som Miljöpartiet i regering tillsatte en utredning om behöver nu snarast tas fram. Miljöpartiet vill utreda möjligheten till avdrag för investeringar i och sponsring av kultur för att bredda finansieringen av kulturlivet, dock ej på bekostnad av en stark offentlig finansiering.
Vi går vidare med återstartsutredningens förslag om en storskalig digitalisering, med några års längre genomförandetid. Vi avsätter även ytterligare medel för vård och upprustning av fysiska kulturarvsmiljöer där ideella kulturarvsföreningar ges utökad möjlighet att bidra. Fri entré-reformen var viktig för allas tillgång till vårt gemensamma kulturarv och för att nya grupper skulle hitta till våra statliga museer. Vi vill därför att den permanentas. Finansieringen av Unga Klara stärks. Stödet till folkbildningen värnas.
Lokalfrågan tar allt större plats i diskussionerna och här behöver politik, näringsliv och kulturaktörer komma samman för att diskutera möjliga lösningar. För att visionen om kultur för alla ska bli verklighet behöver arrangörer ha långsiktiga förutsättningar för att kunna arrangera i hela landet. Det är inte rimligt att den fria kulturen och livekulturen trycks allt längre bort från städernas centrum eller inte har några spelplatser alls på mindre orter. Ett steg vi gärna ser är en utredning för att stärka livemusikens och den fria kulturens förutsättningar.
Konstnärers och kulturskapares villkor behöver förbättras
Kulturskapares ekonomiska och sociala villkor behöver förbättras och upphovsrätten moderniseras. Den konstnärliga utvecklingen är beroende av att professionella konstnärer och kulturskapare har möjlighet att arbeta under rimliga villkor i hela landet. Kulturlivet måste i högre utsträckning fungera som en trygg arbetsmarknad. Det offentliga ska arbeta för trygga anställningar och goda arbetsvillkor inom kultursektorn i stort.
Således är det viktigt att utredningarna om trygghetssystemen – a-kassan, socialförsäkringen och SGI – landar rätt, och det är en prioriterad fråga för Miljöpartiet. Utöver detta vill vi stärka och utvidga systemet med konstnärsalliansen. Genom en förstärkning av Statens konstråd stärker vi konstnärernas arbetsmarknad då enprocentsregeln vid byggnation bättre kan tillämpas.
Film
Filmområdet går nu igenom stora förändringar. Vi införde produktionsincitament för film under den förra mandatperioden och följer reformens implementering noga. Vi vill permanenta det tillfälliga återhämtningsstödet för film och tillsätta en filmpolitisk utredning.
Barns kultur ska särskilt värnas
Barns kultur ska särskilt värnas. Vi vill satsa på barns kultur i skolan med bemannade skolbibliotek och estetiska ämnen i alla gymnasieprogram. De statliga stöden till Kulturskolan och folkbiblioteken har varit ytterst värdefulla för att kunna pröva nya metoder och göra satsningar för att fler barn, unga och vuxna ska kunna ta del av verksamheten. Stöden ska stärkas och permanentas och utformningen av villkoren för dessa stöd ska ses över för ökad långsiktighet.
Ett starkt föreningsliv och civilsamhälle
Föreningslivet är en bärande samhällskraft. Vi vill förenkla för ideella organisationer så att det blir lätt för människor att ge av sin fritid till det gemensamma. Stöd till och villkor för det demokratiska föreningslivet ska vara långsiktiga och tydliga. Vi vill genomföra ett civilsamhälleslyft med 1 miljard i en permanent satsning på föreningslivet och civilsamhället. Syftet med denna satsning är att underlätta långsiktig planering och verksamhet, stötta föreningslivets infrastruktur, underlätta för landets alla eldsjälar, nå ut med kulturarrangemang och föreningsverksamhet i hela landet samt möjliggöra insatser som främjar integration, hälsa och barns och ungas fritid. Samtidigt vill vi öronmärka så lite medel som möjligt; vi tror att civilsamhällets organisationer vet bäst själva hur medlen används på ett klokt sätt utifrån lokala förutsättningar. Detta innebär bland annat att stödet till barn- och ungdomsorganisationer höjs och permanentas och att stödet till idrottsrörelsen höjs ytterligare utöver regeringens aviserade satsning.
Idrott, friluftsliv och fritidsaktiviteter för alla barn och unga
Idrotten stärker folkhälsan och ger människor ett socialt sammanhang. Det är särskilt viktigt att barn och unga har rättvisa möjligheter att utöva idrott. Vi vill stärka insatserna för att alla barn och unga tidigt i livet ska få möjlighet till rörelse och idrott som ett naturligt inslag i deras uppväxt, i skolan och på fritiden. Ett brett utbud av fritidsaktiviteter är viktigt för att ta vara på alla barns intressen, stärka folkhälsan i alla åldrar och arbeta förebyggande mot segregation och utanförskap. Alla ska kunna delta på sina villkor oavsett bakgrund och funktionsvariation. Stödet till parasporten behöver stärkas.
Under pandemin blev värdet av närheten till naturen tydlig. Många sökte sig ut i naturen, ofta i närområdet. Friluftslivets förutsättningar behöver säkras och utvecklas så att fler får möjlighet till ett aktivt friluftsliv. Vi vill att det undantag i socialavgiftslagen för ledarersättningar som gäller för medlemmar i Riksidrottsförbundet även ska gälla för frilufts- och ungdomsorganisationer.
Det behövs platser för rörelse, idrott, friluftsliv och övriga föreningslivet – i städer, på mindre orter, på landsbygden och i glesbygd. Vi vill inrätta en särskild fond för att ge kommunerna bättre stöd i planering och byggande av anläggningar. Stöden ska utformas jämställt och det offentliga ska vara en förebild i jämställd sponsring och stöd till elitsatsningar.
Stärk arbetet mot hot och hat och för medie- och informationskunnighet
Hot och hat mot förtroendevalda, opinionsbildare och företrädare för föreningslivet är vanligt förekommande i Sverige. Att människor undviker att göra sin röst hörd är ett hot mot demokratin i stort. Miljöpartiet vill ta ett samlat grepp om problemet. Vi vill kombinera ett stärkt rättsväsende och stöd till det civila samhället med satsningar på medie- och informationskunnighet (MIK) och insatser mot desinformation. Handlingsplanen Till det fria ordets försvar uppdateras och en nationell strategi för MIK tas fram.
Operan
Frågan har blivit alltmer akut och ett beslut kan inte skjutas fram ytterligare. Miljöpartiet bedömer att den föreslagna lösningen, NOIO, svarar mot de flesta av de aktuella behoven. Operan kan få en modern byggnad för sin verksamhet med god arbetsmiljö för de anställda, samtidigt som de kulturvärden som finns i den befintliga byggnaden bevaras. Vi bedömer det vara den mest kostnadseffektiva lösningen. Vi förordar att nödvändiga steg tas så att Statens fastighetsverk kan påbörja renoveringen och ombyggnaden av Kungliga Operan snarast.
Bostad
Alla har rätt till en bostad, ett tryggt hem. Miljöpartiets bostadspolitik motverkar segregation och hemlöshet och minskar klimatutsläppen. Bostadsbristen är ett stort problem både för individer och för samhället i stort och det befintliga bostadsutbudet behöver bättre motsvara befolkningens behov. Vi vill att det byggs bostäder som kan efterfrågas av fler, inte minst av unga, studenter, äldre och stora familjer. Den som har för låga inkomster för att efterfråga en bostad på marknadens villkor ska få möjlighet till det genom bostadsbidragssystemet. Det befintliga beståndet av bostäder kan utnyttjas mycket mer effektivt genom att vi gör det lättare för människor att flytta.
Återinför investeringsstödet – bygg mer bostäder för fler människor
Vi vill att det byggs bostäder som kan efterfrågas av fler, inte minst av unga och studenter. Möjligheten att söka investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande infördes 2016 och avvecklades efter riksdagens beslut om statens budget för 2022. Fram till dess beviljades investeringsstöd till mer än 1 300 projekt, motsvarande sammanlagt närmare 58 800 bostäder, varav 88 procent avsåg hyresbostäder och resten bostäder för studerande.
I en tid då byggtakten kraftigt avstannar behövs ett fortsatt statligt stöd för att bygga bostäder till fler med särskilt fokus på bra klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror. Vi vill därför återinföra och utveckla investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studerande med minimikrav utifrån byggnadernas livscykelperspektiv.
Vi vill införa ett startlån för unga, med Boverket som ansvarig myndighet, och utreda möjligheterna för ett grönt bosparkonto. Vi vill också stimulera olika boendelösningar och hållbara renoveringar.
Ett tryggt hem
Hemlösheten i Sverige måste bort. Vi behöver sänka tröskeln till en god bostad så att fler utifrån egen förmåga klarar av att efterfråga det. Vi behöver också se till att samhället finns där när den enskilde inte har förutsättningarna. I båda fallen behövs ett nationellt ansvar; det räcker inte med att olika aktörer jobbar vidare på sitt håll.
Vi behöver se till att fler kommuner tar sitt bostadsförsörjningsansvar och att boendemodellen ”Bostad först” införs i fler av landets olika kommuner, och vi behöver se över möjligheterna att skapa en nationell bostadsstiftelse som stödjer finansieringen av en bostad för dem som inte har ett tryggt boende.
Vi behöver också tillförlitlig statistik som tydligt visar hur situationen för hemlösa utvecklas över tid. Vi vill att bostadsbidragen blir ändamålsenliga och att det går att söka dem också som inneboende. Vi vill utreda systemet för boplikt för att unga människor ska kunna bo kvar på platser med hög turism där husen annars kan bli alltför dyra.
I flera fall har det blivit tydligt att Sveriges miljonprogramsområden är både särskilt energislukande och särskilt känsliga för extremväder som skyfall och värmeböljor. Möjligheten att klara av ett förändrat klimat ska inte vara beroende av postkod. Vi vill därför satsa för att göra miljonprogram till miljöprogram, där vi både satsar på energieffektivisering av befintliga byggnader och klimatanpassning för att klara extremväder.
Minska klimatpåverkan från byggsektorn
Byggsektorn står för en femtedel av utsläppen av växthusgaser inom Sverige. Vi vill göra det enklare att bygga med återbrukat material och vill se fler hus i trä. För att kraftigt minska klimatpåverkan och användningen av nya naturresurser från byggsektorn vill vi sätta bindande krav på minskade utsläpp från byggnadens hela livstid, det vill säga under byggtiden, användningen och rivningen. Klimatdeklarationer är bra men gränsvärden måste införas omgående och de måste utökas så att mer omfattas. Vi vill stimulera såväl småskaligt som storskaligt återbruk i byggsektorn och därmed också minska resursslöseriet.
Energieffektivisering av flerbostadshus
För att skydda medborgarna mot höga elkostnader, samtidigt som vi sparar el och klimatutsläpp, är det avgörande med ett långsiktigt arbete för energieffektivisering inom bostadssektorn. Detta behöver prioriteras då ett långsiktigt arbete för att minska energianvändningen även ger ett mer långsiktigt skydd mot internationella elprisförändringar samtidigt som pengar och energi sparas kontinuerligt när åtgärden är genomförd. Vi vill därför återinföra och utöka energieffektiviseringsstödet för flerbostadshus samt för andra bostadstyper. Baserat på de kraftigt fluktuerande elpriserna med ovanligt höga elpriser och den nuvarande elsituationen i Europa ser vi behov av en kraftfull insats här och nu och vill därför att staten ska betala 80 procent av kostnaden för de åtgärder som genomförs för att spara på energiförbrukningen. Sammantaget satsar Miljöpartiet 7,5 miljarder i hela budgeten på denna krisåtgärd. 1,5 miljarder av detta stöd ligger inom utgiftsområde 18, under anslag 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus. I praktiken innebär detta att vi återinför det statliga stödet för energieffektivisering av flerbostadshus, fast på en betydligt högre stödnivå, nämligen 80 procent av kostnaden. Övriga 6 miljarder som går till energieffektivisering ligger inom utgiftsområde 21 Energi, under anslag 1:2 Insatser för energieffektivisering. Utifall att pengarna under anslag 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus tar slut kan medel flyttas över från anslag 1:2 Insatser för energieffektivisering (UO 21).
Klimatanpassning av bebyggd miljö
Klimatförändringarna medför att samhället måste anpassas till mer extrema väderhändelser än idag. Skyfall och värmeböljor kommer att bli vanligare i framtiden. Därför behöver befintlig bebyggd miljö klimatanpassas. Många olika åtgärder behövs, som förstärkt grönstruktur, hållbar dagvattenhantering, höjdsättning av mark och byggnader, skydd mot översvämningar med mera. Vi vill möjliggöra för olika aktörer, som kommuner, kommunala bostadsbolag, intresseföreningar och privata aktörer, att söka stöd för att klimatanpassa redan bebyggd miljö mot skyfall och värmeböljor för att skydda människors liv och hälsa, viktig infrastruktur, fastigheter och miljö. För att detta ska ske behöver Sveriges kommuner först kartlägga var klimatåtgärder ska prioriteras genom lokala skyfallskarteringar och kartläggningar av värmeöar och därefter starta ett klimatanpassningsarbete. Vi föreslår därför att det inrättas ett nytt anslag på 500 miljoner kronor benämnt ”Klimatanpassning i befintlig bebyggelse”.
Bidrag för grönare och tryggare städer beviljades till 123 ansökningar under 2021, av Boverket. 239 miljoner betalades ut då. För att öka tryggheten i samhället behöver vi skapa trygga miljöer att vistas i. Grönområden har en positiv effekt på såväl luftkvaliteten som människors hälsa men kan samtidigt upplevas som otrygga. Samtidigt är fler grönområden viktiga för klimatanpassning mot såväl skyfall som värmeböljor. Vi vill stödja skapandet av gröna och trygga samhällen, särskilt i politiskt eftersatta områden.
Vattenkraft
För att Sverige ska kunna uppnå EU:s direktiv för god vattenstatus så behöver arbetet med vattenåtgärder öka och skalas upp. Många åtgärder behöver genomföras, varav miljöanpassningen av Sveriges befintliga vattenkraft är en viktig åtgärd. Det är därför av vikt att arbetet med den nationella plan för omprövning av vattenkraft som antogs av regeringen 2020 fortsätter. Planen är utformad för att ge en nationell helhetssyn i frågan om att verksamheterna ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel.
En grön konsumentpolitik
Flera konsumentmarknader är under snabb omvandling, vilket både ger nya möjligheter för konsumenterna och förändrar konsumenternas förutsättningar. Målet för konsumentpolitiken är en väl fungerande konsumentmarknad och en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion.
När kostnaderna för boende och livsmedel ökar, ökar samtidigt risken för hög belåning och överskuldsättning. Skuldproblem har inte bara stora konsekvenser för den skuldsatte och dennes närstående utan även samhällsekonomiska konsekvenser. Vi vill att skyddet för enskilda individer på kreditmarknaden ska stärkas.
Alltmer komplexa marknader riskerar dessutom att ytterligare öka konsumenternas informationsunderläge, vilket inte minst kan skada mer utsatta grupper av konsumenter. När marknaden för konsumenter breddas och blir mer individuell och global genom ökade möjligheter att handla från alla delar av jorden blir valfriheten större men det kan samtidigt bli svårare att välja rätt. Här bör en mer hållbar konsumtion främjas där det blir enklare att välja miljömässigt bättre produkter och deras leveranser och där planerat åldrande, där produkten är gjord för att bli oanvändbar i förtid, motverkas.
Genom att motverka osunda affärsmetoder och stärka konsumenterna med lagstadgade rättigheter och konsumentstöd kan konsumentpolitiken förbättras. För att garantera alla konsumenter tillgång till god konsumentvägledning behöver resurserna för konsumentvägledning öka. Vi föreslår därför att anslaget till Konsumentverket ökas med 50 miljoner kronor för att förstärka konsumentväglednings- och skuldrådgivningsarbetet i kommunerna.
Det ska vara enklare och mer lönsamt att reparera sina varor, därför vill vi återigen sänka momsen på vissa reparationer från 12 till 6 procent.
Transporter
Vi behöver säkerställa att både vi själva, våra barn och våra barnbarn kan resa på ett hållbart fossilfritt sätt. Därför vill Miljöpartiet göra stora investeringar i infrastruktur för framtidens hållbara transporter. Transporter orsakar idag omkring en tredjedel av utsläppen av koldioxid inom Sverige och försämrar luftkvaliteten i städer och längs trafikleder. För att minska utsläppen från transporter behöver vi arbeta med tre områden. Det handlar om att byta drivmedel från fossilt till i första hand el och under en övergångsperiod biodrivmedel, effektivisera transporter och minska behovet av transporter. Vi kan minska behovet av transporter genom att planera samhället smartare. Pandemin har gett en skjuts åt utvecklingen av digitala lösningar och lett till förändringar i människors beteenden. Styrmedel och politiska beslut kan driva på för mer energismarta lösningar och för att hållbar energi används för godstransporter och resor. Vi välkomnar nya tekniska innovationer som kan förändra beteendemönster och vill att lagstiftningen ska ligga i framkant och anpassas till morgondagens transportsystem. Andelen elbilar i nybilsförsäljningen ökar snabbt tack vare politiska reformer som elbilspremien och bonus malus-systemet. För att nå utsläppsmålen för transportsektorn finns fortsatt ett stort behov av att stötta den pågående elektrifieringen med såväl bonus för miljöbilar som malus för fossildrivna bilar. Med tät och pålitlig kollektivtrafik och med moderna och säkra cykelbanor ger vi fler möjlighet att avstå från bilen i vardagen. Vi behöver rusta och bygga ut järnvägen i hela landet.
Fossilfria transporter i hela landet
Vårt samhälle är helt beroende av att transportera varor och människor men ska inte vara beroende av fossila bränslen. Mer transporter behöver därför ske på tåg och till sjöss istället för på väg. Det som behöver transporteras på väg ska drivas av el och vätgas istället för bensin och diesel. Vi vill se nationella planer för utbyggnad av laddinfrastruktur, biogas och vätgas. Vi vill även se en förbättrad tillgång till laddinfrastruktur för boende i hyresrätter. Sjöfarten och våra hamnar behöver snabba på resan mot fossilfrihet. För att finansiera satsningar på framtidens järnvägsinfrastruktur som nya stambanor för höghastighetståg, dubbelspår på nya Ostkustbanan, utbyggnad av Norrbotniabanan och fyrspår Uppsala, behöver vi lånefinansiera dessa.
Lättare att cykla och åka kollektivt
Om vi ska nå våra klimat- och miljömål måste vi bli mer transporteffektiva. Elbilar är bättre än fossilbilar, men i många situationer är det bästa alternativet att gå, cykla eller åka kollektivt istället för att åka bil överhuvudtaget. Vi vill sänka taxorna, bygga ut kollektivtrafiken med hög kvalitet och stor kapacitet, bland annat genom spårtrafik och bussfiler i fler städer. Det kommer att behövas statlig medfinansiering för investeringar och att elskatten för elbussar tas bort. Det ska vara billigare att ta sig till jobbet med kollektivtrafik än bil och de senaste åren har priserna i kollektivtrafiken ökat mer än bränslepriserna. De statliga investeringarna i cykelinfrastruktur bör öka. Servicenära cykelinfrastruktur på landsbygden behöver tillskapas. Ett cykelstöd för personer med funktionsnedsättning ska utformas och inrättas. Stadsmiljöavtalen ska förstärkas, för mer och bättre infrastruktur för cykel- och kollektivtrafik. Bidraget till upprätthållande av kollektivtrafiken ska permanentas och höjas. Detta är nödvändigt för att stärka kollektivtrafikshuvudmännen i deras arbete. Finansieringen av ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafiken behöver återställas i syfte att få till ett flexibelt robust system som inte stannar vid länsgränsen.
Satsa på järnvägen och sjöfarten
Varutransporter förbrukar mindre energi och skapar mindre utsläpp om de kan genomföras med tåg eller båt. Vi vill därför satsa mer på dessa transportslag. Vi vill snabba på utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg, bygga bort flaskhalsar och satsa på järnvägen i hela landet. Resurserna till underhåll av befintlig järnväg behöver också öka, för att tågen ska gå i tid. En grön hamnstrategi bör tas fram.
Planera samhället hållbart
Många grundläggande aspekter av vårt transportsystem bestäms när vi bygger transportinfrastrukturen, men också våra bostäder och vår samhällsservice. Vi vill att hållbarhet ska inkluderas i mycket större utsträckning när samhället planeras. Där går det att göra en stor insats för att minska behovet av energi och transporter. Låga energibehov och klimatmål ska premieras. Vi vill ge ett särskilt uppdrag till Trafikverket och andra berörda myndigheter att arbeta för ett mer transportsnålt samhälle samt att ta fram en plan för ökad transporteffektivitet.
Ett reformerat och rättvist reseavdrag
Det reseavdrag som regeringen återinför dras med omfattande fusk på flera miljarder, gynnar främst höginkomsttagare i storstadsområden och riskerar att öka utsläppen från vägtrafiken. Miljöpartiet vill återinföra den skattereduktion för arbetsresor som riksdagen beslutade om i juni 2022. Skattereduktionen innebär ett färdmedelsneutralt och mer rättvist system, där också de som pendlar på annat sätt, såsom med kollektivtrafik, omfattas. Avdraget ska dock justeras uppåt bland annat avseende högsta ersättningsgrundande avstånd.
Målet för den regionala utvecklingspolitiken är utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet. Miljöpartiet anser att fokus inom den regionala utvecklingspolitiken bör ligga på att ge Sveriges landsbygder goda förutsättningar att utveckla affärsmodeller och verksamheter som bidrar till en hållbar samhällsutveckling och uppfyllandet av Sveriges miljö- och klimatmål.
Miljöpartiet stärker därför anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder med nästan 600 miljoner. Pengarna öronmärks till satsningar på kompetensförsörjning och personalförsörjning som möter de behov som uppstår till följd av en snabb utveckling i och med klimatomställningen samt till personalförsörjning på landsbygden och i glesbygd. Vidare ska pengarna kunna användas till insatser som syftar till att förbättra förutsättningarna för att bo och verka på landsbygden och i glesbygd.
Klimat och energi
Satsa på klimatomställningen
Den vetenskapliga kunskapen är samlad, gedigen och tydlig – den globala medeltemperaturen stiger i allt snabbare takt och den främsta orsaken är mänsklig aktivitet. Sedan den industriella revolutionen har medeltemperaturen ökat med drygt 1,2 grader. Enbart denna ökning har orsakat omfattande klimatförändringar, framförallt genom att extremväder blivit vanligare. I Sverige är uppvärmningen dubbelt så snabb som det globala genomsnittet. Uppvärmningen går också snabbare i norra Sverige jämfört med de södra delarna av landet. Klimatförändringarna innebär enorma risker för våra ekosystem och för Sveriges invånare och företag.
Det går fortfarande att undvika de allra mest katastrofala konsekvenserna av den globala uppvärmningen. För detta krävs en plan för att hejda klimatförändringen genom att minska växthusgasutsläppen och genom klimatanpassning minska samhällets sårbarhet inför klimatrelaterade risker. Miljöpartiet vill bygga ett nytt grönt folkhem, där Sveriges klimatarbete är världsledande, där välfärden finns till för alla och där jämlikhet är en självklarhet. Vi vill genomföra en historisk satsning med utgångspunkt i vetenskapen och göra vad som krävs för att nå vår del av Parisavtalet – nettonollutsläpp redan 2035.
Detta kräver politiker som vågar satsa stort. För att industrin ska kunna ställa om behövs ett långsiktigt politiskt ledarskap och statliga stöd. Det krävs också investeringar i utbildning, elnät och energiproduktion. Andra företag kommer att behöva hjälp med investeringar i nya miljövänliga lastbilar och arbetsmaskiner. Privatpersoner kommer fortsatt att behöva hjälp för att köpa eller leasa en elbil.
Öka anslagen till klimatanpassning
Samtidigt är det viktigt att vi inser att klimatet redan har förändrats och kommer att förändras ytterligare även om vi idag drastiskt minskar våra utsläpp. Arbetet med att anpassa våra samhällen till denna förändring måste därför löpa parallellt med en politik för utsläppsminskningar. Detta arbete handlar ytterst om att skydda människor och miljö och alla samhällsverksamheter från klimatrelaterade risker.
Arbetet med klimatanpassning måste stärkas på flera fronter. Det handlar bland annat om att stötta specifika sektorer som kommer att vara särskilt utsatta för det förändrade klimatet. Inte minst handlar det om företag inom det svenska jordbruket och skogsbruket, som redan idag är drabbade av klimatförändringarnas effekter och framgent kommer dessa att öka. Klimatanpassning kommer att vara en förutsättning för lönsamhet för företag inom dessa sektorer.
Miljöpartiet anser att resurserna till klimatanpassning kraftigt måste förstärkas. Samhällets insatser hittills har i mycket riktats mot att ta fram kunskaps- och planeringsunderlag. Detta arbete är centralt och måste fortsätta. Det är också viktigt att insatserna blir mer konkreta. Miljöpartiet vill satsa 9 miljarder över tre år på förstärkta resurser till relevanta myndigheter för konkreta åtgärder som rör vattenhantering, livsmedelsförsörjning, klimatrelaterade översvämningar, ras, skred, värmeböljor och skogsbränder. Arbetet med samhällsskydd och beredskap behöver utvecklas och förstärkas. Det behövs även fortsatt kunskapshöjande insatser, kartläggningar, karteringar och planeringsunderlag.
En del av satsningen ska utgöras av ett klimatanpassningskliv som ska delfinansiera innovativa investeringar med stor klimatanpassningsnytta, i likhet med satsningen Klimatklivet som Miljöpartiet införde, som finansierar utsläppsminskande åtgärder.
För att Sverige ska kunna bedriva ett effektivt arbete med klimatanpassning måste ansvaret olika aktörer emellan förtydligas. Länsstyrelser och kommuner är nyckelaktörer i klimatanpassningsarbetet och måste därför få tydligare ramar och de resurser som krävs. Vidare bör myndigheters arbete med att bistå med samordning och kunskapsspridning förstärkas.
Snabbare elektrifiering av transportsektorn med skarpare bonus malus
Den kraftiga ökningen av elbilar och laddhybrider i nyförsäljningen har tagit fart efter införandet av bonus malus. Bonus malus har varit avgörande för elektrifieringen av fordonsflottan och gjort att Sverige fortfarande ligger i topp i försäljning av laddbara bilar. Samtidigt utgör laddbara bilar bara 8 procent av personbilsflottan i Sverige. Även om nybilsförsäljningen ökat dramatiskt sedan bonus malus infördes finns det fortsatt behov av stöd för en ökad andel elbilar i nybilsförsäljningen. En sänkning av pristaket från 700 000 kronor till 550 000 kronor skulle innebära att stödet mer träffsäkert når inkomstgrupper med större behov av bonusen. Fokus bör ligga på att fasa ut förbränningsmotorer, varför stödet ska begränsas till nollutsläppsbilar. Därmed plockas laddhybrider bort från stödsystemet. Vi vill också införa en särskild bonus för den som bor på landsbygden och köper en klimatbonusbil, som då skulle vara 10 000 kronor högre än den generella bonusen. Systemet kommer successivt att behöva ses över i förhållande till utvecklingen. Vi står därför bakom den tidigare aviserade sänkningen av bonusen till 50 000 kronor.
Flygets utsläpp ska minska
Utsläppen från flyget måste minska. För att minska flygets klimatpåverkan krävs en kombination av minskat resande och omställning till förnybara bränslen, elektrobränslen och elflyg för de flygresor som inte kan ersättas på annat sätt. Därför vill vi minska flygresorna, särskilt de längre resorna, som ger mest klimatpåverkan, samt resorna på sträckor där det finns bra järnväg. Flygskatten behöver öka; flyget ska betala för sina utsläpp. Bromma flygplats ska läggas ned.
Lättare för fler att byta från fossilbil till elbil och hållbar mobilitet
Miljöpartiet vill se en särskild leasingcheck för elbil för personer med låga inkomster samt en skrotningspremie för att byta en fossilbil mot ett hållbart alternativ. Syftet med dessa två förslag är att hjälpa dem som behöver bilen för att ta sig till jobbet, men som inte har råd med elbil, att ställa om till fossilfria transporter. Sammanfattningsvis ger leasingchecken rätt till max 1 500 kronor i månaden som används till att leasa en elbil. Stödet är inkomstprövat. Skrotningspremien på 20 000 får användas för att skrota en bil som är minst 15 år gammal och pengarna får användas till hållbar mobilitet som till att leasa en elbil, betala för kollektivtrafik eller köpa en elcykel. Elbilschecken och skrotningspremien är oberoende av varandra.
Förbränning av fossila bränslen har skapat nästan 80 procent av koldioxidutsläppen sedan den industriella revolutionen och är därför den huvudsakliga anledningen till att den globala medeltemperaturen nu stiger i den snabbaste takten någonsin. Vetenskapen har tydligt visat hur en varmare värld påverkar möjligheten till mänskligt liv, säkerhet och välfärd negativt. Trots det använder vi fortfarande fossila bränslen överallt i våra samhällen. Fossila bränslen står idag för över 80 procent av energianvändningen globalt.
Problemen med fossila bränslen är dock fler än så. Putins energikrig mot Europa har visat att övergången från det fossila till det förnybara är akut också utifrån ett renodlat säkerhetsperspektiv. EU:s beroende av rysk energi är, och har varit, en enorm svaghet rent strategiskt eftersom Putin kunnat justera flödet av framförallt gas som ett påtryckningsmedel. Exportintäkterna från ryska fossila bränslen har dessutom finansierat Putins krig. Ett energisystem baserat på förnybara energikällor kompletterat med energilagring är inte bara bra för klimatet utan är dessutom en säkerhetspolitisk nödvändighet.
Slutligen handlar det om att skydda hushåll och företag från alltför stora ekonomiska risker. Ingen familj ska behöva lämna hus och hem, och inga företag ska behöva gå i konkurs, på grund av rusande energipriser. Beroendet av fossila bränslen innebär en risk eftersom deras kostnader varierar kraftigt beroende på godtycklighet från rena skurkstater. Dessutom är det ofta billigare att producera el och värme med förnybar eller geotermisk energi än med fossil energi.
För att bli kvitt vårt skadliga beroende av fossila bränslen måste vi elektrifiera stora delar av våra samhällen – något som, enligt många bedömare, kommer att resultera i att elanvändningen fördubblas till 2045. Detta kräver inte bara en större energiproduktion. Vi behöver också en effektivare användning av energin och ett smart elnät som kan hantera framtidens utmaningar.
Storsatsa på förnybar billig energiproduktion
Miljöpartiet vill storsatsa på förnybar och billig energiproduktion. Vindkraften är idag den billigaste energiproduktionen. Redan 2023 förväntas vindkraften stå för 30 procent av Sveriges elproduktion. Företag står på kö för att bygga vid Sveriges bästa vindlägen. Svenska kraftnät har mottagit över 70 ansökningar om havsbaserade vindkraftsparker, motsvarande flera gånger Sveriges elbehov.
I dagsläget stoppas många av Sveriges vindkraftsprojekt av kommunerna. Genom att betala kommunerna för den förnybara el de producerar vill vi göra det mer attraktivt att öppna upp för ny vindkraft på fler ställen. Vi satsar därför 3,6 miljarder under 2023, under anslag 1:3 Insatser för fossilfri elproduktion, på en lokal elbonus där kommunerna får 10 miljoner för varje befintlig TWh förnybar el som de producerar och 30 miljoner för varje tillkommande TWh förnybar el som de producerar. Miljöpartiet ser ett behov av denna typ av utbetalning även under lång sikt. Vi föreslår därför att den lokala elbonusen ligger fast till år 2050.
Även solenergin har en stor potential i Sverige. Genom solceller på villatak och lägenhetshus kan hushållen spara pengar på sina elräkningar. Vi vill därför ändra reglerna för skattereduktionen för grön teknik (grönt avdrag), så att även andelsägd förnybar el omfattas. Det skulle underlätta investeringar från bostadsrättsföreningar, hyresrättshushåll och samfälligheter i solenergi. Kostnaderna för detta förslag (minskade inkomster motsvarande 50 miljoner per år) faller under anslag 1:3 Insatser för fossilfri elproduktion. Miljöpartiet anser dessutom att det offentliga bör gå före genom att installera solenergi på alla offentliga byggnader. Vi satsar därför 5 miljarder för år 2023 på detta, under anslag 1:3 Insatser för fossilfri elproduktion. Med storskalig solvärme kan vi ersätta bioenergi och avfallsförbränning för att producera värme till fjärrvärmenätet. Det möjliggör användning av biobränslen där de behövs allra mest, för att ersätta fossila bränslen. För att stimulera investeringar i solvärme satsar vi 350 miljoner på ett investeringsstöd för storskalig solvärme, under anslag 1:3 Insatser för förnybar elproduktion.
För att den positiva utvecklingen av förnybar energi ska hålla i sig behövs en kraftfull och konsekvent politik. Vi vill att den lokala nyttan av att satsa på förnybar energi ska öka genom att införa en lokal elbonus som ger kommunerna och regionerna betalt för den förnybara el som produceras lokalt och regionalt.
Kraftiga satsningar på energieffektiviseringar
Det snabbaste, billigaste och mest miljövänliga sättet att minska kostnaderna och miljöpåverkan för energi på är genom energieffektiviseringar. På kort sikt är energieffektiviseringar det effektivaste som vi kan göra för att minska hushållens och företagens energikostnader.
Det finns en mängd åtgärder man kan göra för att minska energiförbrukningen, både i villor, flerbostadshus och företag. För familjen eller fastighetsägaren kan det handla om investeringar i ny teknik som värmer ett hus eller lokaler. Det kan också handla om att optimera de olika system som redan existerar i en villa eller ett flerbostadshus, exempelvis genom att säkerställa att ventilation och värmesystem fungerar på bästa möjliga sätt tillsammans. För företaget kan det handla om att investera i mer effektiv teknik.
Miljöpartiet vill att staten tar en mer aktiv roll i att stötta hushållen och företagen i denna utveckling. Vi föreslår ett stöd under nästkommande två år där staten tar 80 procent av kostnaden för alla åtgärder som effektiviserar energianvändningen för hushåll och fastighetsägare. Vi satsar sammantaget 7,5 miljarder på denna krisåtgärd, varav 6 miljarder ligger inom detta utgiftsområde under anslag 1:2 Insatser för energieffektivisering. Övriga 1,5 miljarder ligger inom utgiftsområde 18 anslag 1:17 Energieffektivisering av flerbostadshus. Utifall att stödet inom anslag 1:17 inom utgiftsområde 18 tar slut kan pengar från anslag 1:2 Insatser för energieffektivisering inom utgiftsområde 21 användas också för att investera i energieffektiviseringar av flerbostadshus. Denna krisåtgärd ska finansieras med pengar från de övervinster som Svenska kraftnät gjort tack vare de flaskhalsintäkter som tillfaller Svenska kraftnät i syfte att bygga ut elnätet. Energisteget bör snarast återinföras för att stötta näringslivets arbete med effektivisering. Vi satsar två miljarder på detta under anslag 1:2 Insatser för energieffektivisering.
Bygg framtidens elnät och smarta energisystem
Sveriges elnät är i stort behov av utbyggnad och utveckling. Miljöpartiet vill uppgradera det svenska elnätet så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust elnät som klarar mer förnybar el. För att EU ska kunna göra sig oberoende av skurkstater och klara klimatomställningen behöver vi samarbeta. Det kommer att underlätta för alla att bygga ut den billiga och miljövänliga förnybara energin, och vi kan överföra stora mängder el mellan EU:s länder. På så sätt kan vi hjälpa varandra med våra energibehov. Samtidigt ställer förnybar, intermittent energi nya krav på vårt energisystem. Därför satsar vi drygt 400 miljoner på teknik som kan hjälpa till att balansera nätet under anslag 99:1 Energiteknik. Vi vill också satsa på testbäddar för att ta fram både affärsmodeller och ny teknik för flexibel produktion, flexibel konsumtion och flexibla elnät. Vi vill bygga det moderna, smarta energisystemet. Här behövs också forskning. Miljöpartiet vill därför öronmärka 40 miljoner av anslag 1:4 Energiforskning till testbäddar för experiment med flexibla elnät.
Ett rättvist elprisstöd
Att ge hushåll och företag stöd i en tid med skenande priser på många nödvändiga varor och tjänster är helt nödvändigt. Att regeringen ger stöd är bra men förslaget till högkostnadsskydd med anledning av de höga elpriserna är inte optimalt utformat. Dels är det orättvist utifrån ett fördelningspolitiskt perspektiv och det uppmuntrar inte heller till energibesparingar på ett optimalt sätt. Granskningar har visat att flera stora bolag som bundit sina elpriser – och därmed inte drabbats negativt av de höga elpriserna – har fått stöd på flera hundra miljoner kronor. Stödet belönar dessutom inte de hushåll som faktiskt gjort besparingar och ger inte heller mest till de hushåll som har störst behov.
Miljöpartiet hade istället velat se ett stöd som ger en reell effekt för dem som behöver det bäst, hushåll som ligger på marginalen. Hushåll som kan anses vara utsatta kunder och kanske de facto riskerar energifattigdom.
Miljö, natur och landsbygd
Omfattande satsningar på starka ekosystem
De nationella miljömålen, Agenda 2030 och miljölagstiftningen är centrala utgångspunkter i arbetet med att säkra en god miljö som kan fortsätta att förse oss med livsviktiga ekosystemtjänster. EU:s gemensamma politik för klimat och miljö är nödvändig för att stärka arbetet med ren luft, rent vatten, biologisk mångfald och klimatomställning i hela EU. Klimat- och miljölagstiftningen behöver på många sätt skärpas och anpassas efter den kunskap som vi har idag om klimat- och miljökrisens allvar. Svensk lagstiftning behöver i flera avseenden anpassas efter EU:s miljölagstiftning för att vi ska nå upp till gemensamma miljö- och klimatmål. Existerande globala och regionala miljörelaterade avtal och direktiv behöver fullt ut implementeras, exempelvis konventionen för biologisk mångfald och EU:s direktiv för arter, habitat och havsmiljö. Miljö- och klimatskadliga subventioner behöver tas bort och de ekonomiska incitamenten för beteenden med positiv inverkan på klimat och miljö behöver öka.
Omkring en halv till en miljon av planetens drygt åtta miljoner arter riskerar att utrotas inom några årtionden om inte kraftfulla åtgärder vidtas för att hejda den katastrofala utvecklingen. Forskare talar om att vi är inne i den sjätte massutrotningen. Utvecklingen är global men är tydlig också i Sverige. Orsakerna är förstörda livsmiljöer, exploatering av arter genom fiske-, jord- och skogsbruk, klimatförändringar, invasiva arter och miljöföroreningar.
Skydd av djur och natur
Läget för den biologiska mångfalden i Sverige är på många sätt akut. Runt tusen skogslevande arter är hotade. Ett omfattande problem är bristen på större, sammanhängande områden med höga naturvärden, som är ett krav för många arter. Östersjöns ekosystem står inför en akut kris och läget i Västerhavet är mycket allvarligt.
För att vända artkrisen i skogen, säkra fungerande och motståndskraftiga ekosystem och nå miljömålen krävs därför omfattande satsningar på att bevara och återskapa värdefulla naturområden för framtiden. Avverkningstakten för värdefulla naturområden är redan mycket hög, enligt myndigheternas utvärderingar. Det handlar nu om att säkra bevarandet av det sammanhängande bälte av fjällnaturskogar som pekats ut i propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (prop. 2021/22:58) och som Sverige har ett internationellt ansvar att bevara. Det handlar också om annan värdefull natur över hela landet, som att bevara de sista resterna av kontinuitetsskogarna. Miljöpartiet vill därför satsa 15 miljarder under de närmaste tre åren på skydd av värdefull natur. Vi vill genomföra en satsning på att öka antalet nationalparker och förstärka arbetet med friluftsliv och allemansrätt.
Det behövs också omfattande insatser för skötsel av redan skyddade områden. I många områden hotas exempelvis naturvärdena av igenväxning och av att hävden upphört; det gäller exempelvis många gräsmarker. Det handlar också om fortsatta insatser mot invasiva arter och för hotade arter, som pollinatörer, och andra satsningar på att stärka den biologiska mångfalden. Det behövs också en förstärkt viltförvaltning och en genetisk förvaltning av vargstammen.
Naturbetesmarkerna är oerhört artrika och skötseln av ängs- och betesmarker och slåtterängar har en nyckelroll för att vi ska kunna nå miljömålen för kulturlandskapet. Det är oerhört viktigt att stödnivån är tillräckligt hög, omkring 300 miljoner kr/år, när förvaltningen nu går över till Naturvårdsverket från årsskiftet. För att finansiera arbetet med skötsel, stärkt biologisk mångfald och olika åtgärder för värdefull natur vill vi satsa 9 miljarder under tre år. Det är också fortsatt viktigt både att grundfinansieringen av våra miljövårdande myndigheter säkras och att denna också tillåts att öka för att finansiera nödvändiga satsningar.
Återvätning av dikade torvmarker – en nyckelåtgärd för både klimat och miljö
Våtmarker som dikats ut läcker stora mängder växthusgaser, men dessa läckage kan stoppas genom att marken återvätas. Återvätning har också många positiva effekter för djur och växter. Den biologiska mångfalden stärks, näringstillförseln och övergödningen i sjöar, vattendrag och hav kan minska och den vattenhållande förmågan i landskapet stärks, vilket bidrar till ökad klimatanpassning.
Miljöpartiet föreslår en omfattande satsning på återvätning av utdikade våtmarker. Det är viktigt att denna satsning består och sträcker sig långt fram i tiden, eftersom ryckighet i finansieringen har identifierats som både en knäckfråga och ett hot mot att uppnå högre kolinlagring och klimatnytta. Under kommande mandatperioder måste Sverige öka kolinlagringen i landskapet markant, bland annat till följd av kraven i EU:s klimatlag. De närmaste tre åren vill vi därför satsa 3,6 miljarder kronor inom anslaget Åtgärder för värdefull natur.
Stärkt miljöövervakning – ryggraden i svenskt miljöarbete
Miljöövervakningen är ryggraden i svenskt miljöarbete och behöver få tillräckliga resurser. Arbetet med långa tidsserier är centralt för att kunna följa tillståndet för exempelvis våra dricksvattentäkter, för fisken i hav och sjöar, för skogarna och för andra ekosystem över hela landet. Anslaget till miljöövervakning måste därför stärkas.
Även anslagen till miljöforskning bör ökas för att vi ska kunna upprätthålla den höga nivån och fortsätta arbetet med att täcka kunskapsluckor som kan ligga till grund för ett stärkt åtgärdsarbete.
Vänd krisen i haven
Utvecklingen i våra hav är oerhört allvarlig och tillståndet för ekosystemen i både Östersjön och Västerhavet är på många sätt akut. Kommande mandatperiod är kritisk för att vända utvecklingen och återuppbygga ekosystemen igen och därför behövs omfattande satsningar och en bestående ökning av finansieringen. Även miljöarbetet för vattendrag och sjöar behöver förstärkas, bland annat för att finansiera arbetet med moderna miljövillkor för vattenkraften.
Hav och klimat är två sidor av samma mynt. Ett friskt levande hav är en förutsättning för kolinlagring och motståndskraft mot klimatförändringarna. Kopplingen mellan hav, klimatförändringar och havsförsurning behöver inkluderas i havsmiljöarbetet och havsmiljöförvaltningen behöver få en större och tydligare roll i klimatarbetet. En ekosystembaserad förvaltningsmodell ska genomsyra allt havsmiljöarbete och hela havspolitiken, inklusive fisket. En samlad proposition om hela Miljömålsberedningens förslag, Havet och människan (SOU 2020:83), bör lämnas av regeringen snarast. Däribland ska en havsmiljölag införas och vara utgångspunkt för havsmiljöarbetet. Likaså brådskar det att införa nya etappmål om skyddade områden.
Åtgärdstakten i vattenmiljöarbetet behöver öka för att vi ska kunna nå vattendirektivets mål om god ekologisk och kemisk status. Åtgärdsprogrammen är viktiga verktyg för att nå målen och ändra normerna. Att minska övergödningen är oerhört centralt, inte minst i havsmiljöarbetet. Det behövs också ett helhetsgrepp i fråga om sjöfartens påverkan på havsmiljön. Det saknas forskning och kunskap inom flera områden som är väsentliga för att vidta rätt åtgärder för att kunna nå miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.
Miljöpartiet vill genomföra en omfattande och långsiktig höjning av Havs- och vattenmyndighetens anslag för havsmiljöarbetet, under tre år vill vi satsa drygt 10 miljarder kronor. Även länsstyrelserna har en central roll för att genomföra vattenarbetet, i fråga om både havsmiljöfrågor, den nationella planen för vatten och arbete för skydd av dricksvattenresurser.
Ett giftfritt samhälle
Spridningen av olika gifter i miljön är allt mer omfattande, vilket är ett hot mot både fungerande ekosystem, djur och växter och alla de tjänster som ekosystemen producerar. Det är också ett hot mot människors hälsa. Barn är särskilt utsatta för den ökande mängden gifter; de är extra känsliga och på många sätt skyddslösa. Förstärkta insatser krävs för arbetet mot en mängd gifter i miljön. Det handlar bland annat om att förstärka arbetet mot PFAS, läkemedelsrester i dricksvatten och en mängd andra farliga miljögifter. Det behövs kunskapsspridande arbete och olika informationsinsatser i fråga om hur farliga ämnen kan bytas ut mot mindre farliga, spridningsvägar i miljön behöver kartläggas och arbetet med att sanera förorenade områden behöver förstärkas. Sverige har en oerhört viktig roll i fråga om att driva dessa frågor internationellt och resurser behövs också för att skala upp detta arbete. Ett förstärkt arbete med giftfritt från början är en central del i arbetet för en cirkulär ekonomi.
Internationellt miljö- och klimatsamarbete
Sverige har en oerhört viktig roll att spela i fråga om att driva på det internationella miljö- och klimatarbetet. Därför är också våra bilaterala miljösamarbeten viktiga. Det handlar delvis om samarbeten med andra länders regeringar men även om att stärka individer, organisationer och företag som arbetar i sina nationella kontexter med att stärka sina länders klimatarbete. Många av dessa individer och organisationer lever under hot och får betala ett högt pris för sitt arbete; det är viktigt att Sverige fortsätter att stötta deras viktiga arbete.
Stöd för gröna och trygga samhällen
För att öka tryggheten i samhället behöver vi skapa trygga miljöer att vistas i. Grönområden har en positiv effekt på såväl luftkvaliteten som människors hälsa men kan samtidigt upplevas som otrygga. Samtidigt är fler grönområden viktiga för klimatanpassning mot såväl skyfall som värmeböljor. Vi vill stödja skapandet av gröna och trygga samhällen, särskilt i politiskt eftersatta områden.
Intensifiera arbetet med att skapa en cirkulär ekonomi
Vår ekonomi orsakar en betydande miljö- och klimatpåverkan genom de produkter vi konsumerar. Det behövs mer regleringar för att produkter ska gå att återanvända och återvinna. Ansvaret för att ställa om till en ekonomi inom planetens gränser ska inte bara ligga på individen. Produkters miljö- och klimatpåverkan ska tydligt reflekteras i priset, så att det blir lätt och billigt att göra rätt. Det behövs en permanent höjd finansiering av insatser för cirkulär ekonomi till Naturvårdsverket. 5 miljoner i detta anslag (1:22) ska öronmärkas för ökad utsortering av plastfraktioner från avfall.
Jordbruket, skogsbruket, vattenbruket och fisket behövs för en hållbar försörjning av livsmedel, material och energi och för omställningen till en fossilfri ekonomi. De gröna näringarna är en central del av samhällsekonomin och är avgörande för en levande landsbygd. Samtidigt brådskar omställningen mot ekologisk, långsiktig hållbarhet och en samhällsekonomi som ryms inom planetens gränser, också inom de gröna näringarna. Havens och skogarnas ekosystem är på många sätt i kris; det sker ett överutnyttjande av naturresurserna och bristerna i miljöhänsyn är mycket omfattande och snarare regel än undantag. Det behövs en genomgripande omställning mot hållbara, naturnära brukningsmetoder inom skogsbruket och småskalighet och skonsamma metoder inom fisket. Ekosystemens livskraft måste få sätta ramarna.
Miljöpartiet vill öka självförsörjningen av svenskproducerade livsmedel, av baslivsmedel och av grönsaker, frukt och andra vegetabilier. Samtidigt behövs omfattande satsningar på miljöåtgärder inom jordbruket, stärkt biologisk mångfald i hela landet och åtgärder för att öka kolinlagringen och markens bördighet. Det behövs ett utvidgat synsätt på vad marken ska producera per hektar utöver livsmedel, där olika ekosystemtjänster som rent vatten, bördiga jordar och artmångfald måste räknas in.
Omställning till naturnära och hyggesfritt skogsbruk
Ekosystemet i skogen har utarmats och den biologiska mångfalden är i kris. Runt tusen rödlistade arter som lever i skogen är hotade. Skogsvårdslagen behöver revideras för att skogsbruket som helhet ska kunna uppfylla miljömålen. Den behöver också arbetas in i miljöbalken. Ett skogsbruk i samklang med ekosystemen kräver en bred övergång till naturnära och hyggesfria skogsbruksmetoder, vilket kräver utveckling av nya affärsmodeller, ökad rådgivning och stöd till skogsbrukarna. Miljöpartiet vill införa ett omställningsstöd riktat till enskilda skogsägare för övergång till hyggesfria brukningsmetoder.
Klimatanpassning av skogsbruket är centralt för att förebygga exempelvis torka, skogsbränder och översvämningar men också för att bättre kunna hantera klimatförändringarnas effekter och förbättra återväxten. Miljöpartiet vill satsa på en nationell rådgivningskampanj riktad till enskilda skogsägare för att arbeta med klimatanpassning, ökad miljöhänsyn och hyggesfria metoder.
Det behövs även omfattande satsningar på återvätning av skogsmark, både för stärkt biologisk mångfald och för ökad klimatnytta.
Kunskap om naturen och landskapsplanering
Myndigheternas arbete med landskapsplanering i samverkan med markägarna behöver fördjupas, för att säkra statens ansvar för ekologisk funktionalitet och för att kunna verka för att identifierade områden med värdefull natur skyddas från negativ påverkan. Det är nödvändigt att en satsning på en systematisk, nationell skogsinventering genomförs, som ett kunskapsstöd till skogsägarna och ett viktigt verktyg för landskapsplanering. Både fysisk inventering och fjärranalysmetoder kommer att krävas.
Skogsstyrelsen måste ha tillräckliga resurser för ersättning till skogsägare
De kvarvarande resterna av naturskogar med höga naturvärden i hela landet måste bevaras och skyddas. Naturen måste sätta ramarna för nyttjandet av skogen. Skogsstyrelsen måste ha tillräckliga resurser för att betala ut ersättningar till skogsägare för skydd av den fjällnära skogen men även för andra skogar i hela landet. Skogsägare ska inte behöva vänta i åratal på besked och utbetalning av pengar; det måste finnas tillräckligt mycket pengar i budgeten. Därför måste anslagen till Skogsstyrelsen öka.
Skötselåtgärder i skyddade områden är mycket eftersatta och behovet mycket stort. Resurserna för skötsel av skyddade områden behöver öka.
En cirkulär och hållbar bioekonomi
Miljöpartiet vill se en ökad lokal förädling av produkter inom jord- och skogsbruk och en innovativ produktutveckling. Cirkulära affärsmodeller som ökar resurshushållningen måste öka i omfattning. En cirkulär bioekonomistrategi där resurser från den gröna näringen kan ersätta fossila råvaror måste också inriktas på mer hushållning med skogens begränsade resurser och mer långlivade produkter från skogen. Genom att hushålla med resurserna, minska användningen av kortlivade produkter som papper och öka återvinningen och återbruket kommer skogsbruket att kunna bedrivas hållbart med ett ökat skydd av biologisk mångfald, klimatanpassning av skogarna och ökad kolinlagring.
Naturnära jobb
Satsningarna på gröna jobb i skogen har varit framgångsrika både för den nytta som uppnåtts i skogen och för att skapa jobb på landsbygden och sänka tröskeln för ett nytt jobb för exempelvis nyanlända.
Totalstopp för industriellt fiske och övergång till hållbara fiskemetoder
Fisket måste bli ekosystembaserat. Trålgränsen för fisket måste omgående flyttas ut till 12 nautiska mil längs hela kusten, inga dispenser ska ges och ett generellt förbud mot bottentrålning bör införas. Sverige bör verka för att EU tar fram en avvecklingsplan för industriell trålning, och det småskaliga, kustnära fisket ska samtidigt stöttas. Det behövs fortsatta satsningar på en övergång till hållbara, skonsamma fiskemetoder.
Ett levande lantbruk i hela landet
Det höga kostnadsläget för många av jordbrukets viktiga insatsvaror har lett till ett allvarligt läge för svenskt lantbruk. Det är viktigt att både stötta lantbruket i det svåra läget och samtidigt fortsätta omställningen till ett fossilfritt lantbruk, med ökad miljö- och klimatnytta. Miljöpartiet vill se ett levande lantbruk i hela Sverige, som säkrar en hög självförsörjning av livsmedel, foder, energi och råvaror. Ett lantbruk där råvaror, energi och tjänster produceras nära konsumenten, där förädlingen i ökad utsträckning sker lokalt och där efterfrågan på svenskproducerade ekologiska livsmedel stadigt ökar. Vi vill att såväl stora som små företag inom de gröna näringarna stimuleras att använda hållbara metoder som stärker den biologiska mångfalden och andra ekosystemtjänster.
Jordbrukspolitiken har under lång tid varit inriktad på storleksrationalisering. För att kunna ha ett levande lantbruk i hela landet som bidrar till landsbygdsutveckling ur ett bredare perspektiv, ett mer regenerativt jordbruk, en ökad självförsörjningsgrad och mindre sårbarhet måste stödet också riktas till små och mellanstora jordbruk.
Ekologiskt jordbruk är på många sätt en spjutspets för ökad hållbarhet inom jordbruket och bidrar till en mängd ekosystemtjänster, använder inga naturfrämmande bekämpningsmedel och minskar därmed belastningen av gifter i mark och dricksvattenresurser. Miljöpartiet vill öka stödnivåerna till ekologiskt jordbruk med 200 miljoner per år.
Självförsörjningen av livsmedel behöver öka. Det behövs ökade stöd till grönsaks- och trädgårdsodlingen och ökade stöd till odling av baljväxter. I det svåra ekonomiska läget behövs även kapacitet för fortsatta stöd till djurhållning, för att undvika att lantbruk läggs ned.
Nationellt resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling, Eldrimner, utgör en viktig motor och pusselbit i arbetet för en levande landsbygd, stärkt lokal förädling och livskraftiga jordbruks- och livsmedelsföretag i hela landet. Det är viktigt att Eldrimner får ett varaktigt och långsiktigt stöd för sin verksamhet, och det bör tilldelas 30 miljoner kronor per år inom anslag 1:15.
Ökat klimat- och miljöarbete i lantbruket
Miljöpartiet anser att Sverige fullt ut måste arbeta för att öka klimat- och miljöarbetet i enlighet med Farm to fork-strategin samt öka stödet till fler miljöåtgärder och till små lantbrukare.
En betydande del av Sveriges totala klimatutsläpp kommer från jordbruket. Jordbrukssektorn behöver egna klimatmål. Förbrukningen av fossila bränslen är en betydande källa till utsläpp, liksom användning och produktion av konstgödsel. För att ställa om jordbruket behöver energin i maskiner och transporter komma från biobränslen, vätgas och el. En biopremie för lantbruket bör införas, i enlighet med förslaget i utredningen Vägen till ett fossiloberoende jordbruk (SOU 2021:67). Jordbruket måste bli fossilfritt och självförsörjningen av insatsmedel till jordbruket måste öka. Det handlar bland annat om drivmedel, gödsel och foder. Ett jordbruksavdrag bör införas och nedsättningen av dieselskatten för jordbruket bör tas bort.
Biologisk mångfald och stärkta miljöåtgärder
Omställningen i enlighet med EU:s strategi för jordbruket, Farm to fork, strategin för biologisk mångfald och den kommande växtskyddslagen förutsätter ökade satsningar på ekologiskt lantbruk. Finansieringen av olika miljöåtgärder och ökad biologisk mångfald inom jordbruket, samt utveckling och innovation av ekologiska odlingsmetoder, behöver stärkas. Miljöpartiet vill därför öka stödet till miljöåtgärder för stärkt biologisk mångfald. Även ett särskilt stöd för vallodling bör införas.
Naturbetesmarkerna har en avgörande roll för att vi ska kunna nå miljömålen för kulturlandskapet. Hävden av naturbetesmarker behöver stöttas och för att de ska kunna bibehållas och öka i omfattning behöver stödnivåerna öka till full kostnadstäckning, och rådgivningen och hjälpen till markägare i fråga om naturbetesmarkerna behöver öka. Även fäbodbruken har en otroligt viktig roll för att bevara den genetiska mångfalden hos lantraser, för bevarad hävd och för den starka kulturella traditionen.
För att garantera en långsiktig finansiering av Artdatabanken vid SLU vill vi se ett nytt anslagsvillkor som garanterar en tillräcklig finansiering av Artdatabanken inom anslag 1:23, med drygt 100 miljoner kr per år.
En långsiktig strategi för hantering av vattenresursen
Skyddet av dricksvattenresurserna måste stärkas. Det behövs en långsiktig, nationell strategi för hantering av vattenresursen och den politiska styrningen av vattenförsörjningen måste stärkas. Klimatanpassning måste vara en utgångspunkt. Samverkan och katastrofberedskap på lokal nivå måste öka. Det behövs satsningar på att komma åt den samlade och ökande miljöpåverkan på dricksvattnet från en mängd olika föroreningskällor. Arbetet med att reglera blandningar av gifter i miljön, den så kallade cocktaileffekten, måste skyndas på, och likaså arbetet med att byta ut farliga kemikalier mot bra alternativ.
Satsning på PFAS-rening av dricksvatten och andra vattenåtgärder
Det behövs en omfattande satsning för att stärka vattenarbetet i hela landet. Behoven av ökade investeringar och reinvesteringar i VA-nätet är mycket omfattande; det krävs satsningar på avancerad rening som fångar upp miljögifter och läkemedelsrester och på många håll är problemen med PFAS-föroreningar mycket stora. Många kommuner kan inte på egen hand förväntas klara av de investeringar och reinvesteringar i gamla ledningsnät som krävs, utan kommer att behöva statligt stöd. Utmaningarna är särskilt stora i många landsbygdskommuner. Miljöpartiet vill därför genomföra en särskild satsning för olika typer av vattenåtgärder.
Satsning på stärkt beredskap för dricksvatten och livsmedel
Utöver ett nytt anslag för vattenåtgärder vill Miljöpartiet genomföra en särskild satsning för ökad beredskap där åtgärder för stärkt vattenförsörjning och livsmedelsberedskap ingår. Satsningen går till relevanta myndigheter för att stärka och långsiktigt bygga upp beredskapsförmågan.
En bättre djurvälfärd
Svensk djurhållning av livsmedelsproducerande djur är ofta en kompromiss mellan ekonomiska intressen och djurens behov. Ofta blir priset för djuren alltför högt. Miljöpartiet anser att de djur som vi människor har ansvar för och föder upp ska få leva ett gott liv. Vi vill förbjuda minkfarmer och utöka arbetet med djurfria forskningsmetoder. Vi vill att burhållning av höns får ett slut och att kycklinguppfödningen går över till mer långsamväxande raser. Bedövningen av alla djur före slakt ska vara snabb och smärtfri. Metoder som inte lever upp till detta, till exempel nuvarande elbedövning av slaktkycklingar och koldioxidbedövning av grisar och fiskar, ska fasas ut.
Vi vill öka antalet djur som får gå ute på bete, utöver minimikraven för bete. Därför vill vi också införa en särskild djurvälfärdsersättning för ökat bete som stöttar lantbrukare som ökar betet utöver lagstiftningens krav, som låter djuren gå på gräsmark, inte enbart utevistelse och röra sig fritt i sina naturliga gångarter.
Skatt på överanvändning av antibiotika inom djurhållningen
Dålig djurhållning skapar allvarliga hälsorisker, i första hand för djur men även för människor. Varje år dör hundratusentals människor av sjukdomar orsakade av bakterier som blivit resistenta mot antibiotika. Missbruk av antibiotika, såsom att antibiotika rutinmässigt används i djuruppfödning i många andra länder, måste stoppas för att minska utvecklingen av antibiotikaresistens. Miljöpartiet vill införa en skatt på kött där antibiotika överanvänds i djurhållningen. Svenska djurhållare använder överlag lite antibiotika i djurhållningen och kommer därför inte att träffas av skatten men missgynnas starkt av konkurrens från importerade produkter från producenter med lägre produktionskostnader, sämre djurhållning och högre antibiotikaanvändning. God djurhållning och låg antibiotikaanvändning bör premieras.
Satsning på veterinärer
Sverige har idag ett skriande behov av veterinärer. Miljöpartiet vill därför öronmärka 10 av de drygt 750 miljoner som ges till Jordbruksverket för att satsa på distriktsveterinärerna. Utan tillräckligt många veterinärer är det i praktiken omöjligt att upprätthålla ett starkt djurskydd.
Satsning på djurfri forskning
Miljöpartiet anser att Sverige behöver utarbeta en nationell plan för övergång till djurförsöksfri forskning, för att leva upp till EU-direktivets mål om att ersätta djurförsök. Det är angeläget att kompetenscentret för att ersätta, minska och förfina djurförsök på Jordbruksverket, 3R-centret (reduce, replace, refine), får fortsatt finansiering via Jordbruksverkets ramanslag.
Sverige behöver en mångfald av stora och små företag som skapar möjlighet till försörjning och arbetstillfällen och bidrar till livskvalitet och utveckling. Vi vill ge fler företag möjlighet att verka, växa och utvecklas. Svenska företag har inlett klimatomställningen – framtidens hållbara näringsliv har redan börjat ta form. Vi vill uppmuntra, stötta och mana på denna utveckling. Våra svenska företag är avgörande för Sveriges klimatarbete och konkurrenskraft. Klimatomställning, automatisering, den fortsatta digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens är möjligheter och utmaningar som staten måste hjälpa såväl företag som arbetstagare med.
Kostnaderna för småföretagare är ofta stora i förhållande till deras omsättning. Miljöpartiet vill därför stötta Sveriges småföretagare genom ett särskilt avdrag. Det är viktigt att slå vakt om den kreativitet och det ansvarstagande som finns bland entreprenörer och företagare och stötta hållbara affärsmodeller. Inte minst i tjänstesektorn. Miljöpartiet vill bevara avdraget för reparationer och uthyrning, ett så kallat hyberavdrag, redovisat under skattedelen av vår skuggbudget.
Miljöpartiet ställer sig vidare bakom storleken på regeringens anslag 1:24, elstöd för företag. Däremot vill vi se en utformning av elstödet som mer tydligt riktar sig till de företag som hamnat i en tuff sits. Det är viktigt att företag som inte drabbats hårt av elpriskrisen inte heller får stöd, exempelvis stora bolag som bundit sitt elpris över lång tid.
Bilaga Tabell 4–10
Tabell 4 Utgiftstak för staten
Miljoner kronor - avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Takbegränsade utgifter
152 544
177 166
200 490
Budgeteringsmarginal
46 656
44 815
27 319
Utgiftstak för staten
199 200
221 981
227 809
Tabell 5 Kommunsektorns finanser
Miljoner kronor - avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Kommunernas inkomster
24 650
28 600
28 600
Kommunal inkomstskatt
10 650
14 600
14 600
Kapitalinkomster och övriga inkomster
±0
±0
±0
Statsbidrag under utgiftsområde 25
14 000
14 000
14 000
därav ekonomiska regleringar
±0
±0
±0
Statsbidrag från övriga utgiftsområden
±0
±0
±0
Utgifter
6 700
6 700
6 700
Finansiellt sparande i kommunsektorn
17 950
21 900
21 900
Tabell 6 Den offentliga sektorns finanser
Miljoner kronor - avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Offentlig sektors inkomster
57 017
45 493
46 949
Offentlig sektors utgifter
117 744
142 366
165 690
Finansiellt sparande i offentlig sektor
−60 726
−96 873
−118 740
Staten
−83 876
−123 973
−145 840
Ålderspensionssystemet
5 200
5 200
5 200
Kommunsektorn
17 950
21 900
21 900
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)
−0,81 %
−1,14 %
−0,37 %
Tabell 7 Statens budgetsaldo och statsskulden
Miljoner kronor - avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Inkomster i statens budget
47 367
30 893
32 349
därav inkomster av försåld egendom
1 000
±0
±0
Utgifter i statens budget
130 244
154 866
178 190
därav statsskuldsräntor
±0
±0
±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning
±0
±0
±0
Kassamässig korrigering
±0
±0
±0
Statens budgetsaldo
−82 876
−123 973
−145 840
Statsskuld vid årets slut
82 876
206 849
352 689
Tabell 8 Inkomster i statens budget
Miljoner kronor - avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Direkta skatter på arbete
19 278
22 993
24 108
Indirekta skatter på arbete
−77 550
−155 200
−155 200
Skatt på kapital
16 700
16 850
17 000
Skatt på konsumtion och insatsvaror
14 839
15 350
15 541
Offentliga sektorns skatteintäkter
−26 733
−100 007
−98 551
avgår skatter till andra sektorer
62 100
130 900
130 900
Statens skatteintäkter
35 367
30 893
32 349
Periodiseringar
±0
±0
±0
Statens skatteinkomster
35 367
30 893
32 349
Övriga inkomster
12 000
±0
±0
Inkomster i statens budget
47 367
30 893
32 349
Tabell 9 Förslag till utgiftsramar 2024-2025
Miljoner kronor
Utgiftsområde
Avvikelse från regeringen
2024
2025
01
Rikets styrelse
252
322
02
Samhällsekonomi och finansförvaltning
10
10
03
Skatt, tull och exekution
−170
−170
04
Rättsväsendet
200
200
05
Internationell samverkan
330
330
06
Försvar och samhällets krisberedskap
1 783
1 465
07
Internationellt bistånd
14 547
20 100
08
Migration
388
388
09
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
22 023
34 053
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
6 995
6 998
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
2 790
2 790
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
12 108
11 961
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
661
1 034
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
2 570
2 504
15
Studiestöd
1 467
1 467
16
Utbildning och universitetsforskning
5 248
5 258
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
2 817
2 841
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
3 765
6 705
19
Regional utveckling
567
567
20
Allmän miljö- och naturvård
19 421
25 822
21
Energi
18 406
15 706
22
Kommunikationer
21 629
20 129
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
3 060
3 710
24
Näringsliv
±0
±0
25
Allmänna bidrag till kommuner
14 000
14 000
26
Statsskuldsräntor m.m.
±0
±0
27
Avgiften till Europeiska unionen
±0
±0
Summa utgiftsområden
154 866
178 190
Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR
±0
±0
Summa utgifter
154 866
178 190
Riksgäldskontorets nettoutlåning
±0
±0
Kassamässig korrigering
±0
±0
Summa
154 866
178 190
Tabell 10 Inkomster 2024-2025
Miljoner kronor
Inkomsttitel
Avvikelse från regeringen
2024
2025
1100 Direkta skatter på arbete
22 993
24 108
1111 Statlig inkomstskatt
20 043
21 158
1115 Kommunal inkomstskatt
14 600
14 600
1120 Allmän pensionsavgift
−145 500
−145 500
1130 Artistskatt
±0
±0
1140 Skattereduktioner
133 850
133 850
1200 Indirekta skatter på arbete
−155 200
−155 200
1210 Arbetsgivaravgifter
−155 200
−155 200
1240 Egenavgifter
±0
±0
1260 Avgifter till premiepensionssystemet
±0
±0
1270 Särskild löneskatt
±0
±0
1280 Nedsättningar
±0
±0
1290 Tjänstegruppliv
±0
±0
1300 Skatt på kapital
16 850
17 000
1310 Skatt på kapital, hushåll
18 700
18 900
1320 Skatt på företagsvinster
−1 850
−1 900
1330 Kupongskatt
±0
±0
1340 Avkastningsskatt
±0
±0
1350 Fastighetsskatt
±0
±0
1360 Stämpelskatt
±0
±0
1390 Riskskatt för kreditinstitut
±0
±0
1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror
15 350
15 541
1410 Mervärdesskatt
−80
−80
1420 Skatt på alkohol och tobak
±0
±0
1430 Energiskatt
6 750
6 750
1440 Koldioxidskatt
10
10
1450 Övriga skatter på energi och miljö
2 426
2 507
1470 Skatt på vägtrafik
2 500
2 530
1480 Övriga skatter
3 744
3 824
1500 Skatt på import
±0
±0
1600 Restförda och övriga skatter
±0
±0
1700 Avgående poster, skatter till EU
±0
±0
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)
−100 007
−98 551
1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer
130 900
130 900
Statens skatteintäkter (periodiserat)
30 893
32 349
1900 Periodiseringar
±0
±0
1000 Statens skatteinkomster
30 893
32 349
Övriga inkomster (kassamässigt)
±0
±0
2000 Inkomster av statens verksamhet
±0
±0
3000 Inkomster av försåld egendom
±0
±0
4000 Återbetalning av lån
±0
±0
5000 Kalkylmässiga inkomster
±0
±0
6000 Bidrag m.m. från EU
±0
±0
7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
±0
±0
8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
±0
±0
Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)
30 893
32 349
Märta Stenevi (MP)
Per Bolund (MP)
Janine Alm Ericson (MP)
Nicklas Attefjord (MP)
Emma Berginger (MP)
Camilla Hansén (MP)
Daniel Helldén (MP)
Annika Hirvonen (MP)
Marielle Lahti (MP)
Rebecka Le Moine (MP)
Amanda Lind (MP)
Katarina Luhr (MP)
Bassem Nasr (MP)
Emma Nohrén (MP)
Jan Riise (MP)
Jacob Risberg (MP)
Elin Söderberg (MP)
Ulrika Westerlund (MP)
Motion till riksdagen
2022/23:2264
av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Samma rätt till arbete för personer med funktionsnedsättning
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att ta övervakningskommitténs kritik på allvar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om dialog och att involvera funktionsrättsrörelsen i det fortsatta reformarbetet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Arbetsförmedlingen bör få i uppdrag att ge arbetssökande med funktionsnedsättning tillgång till en personlig kontakt med specialistkompetens som kan ge ett personnära, långsiktigt och samordnat stöd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Arbetsförmedlingen att satsa på tjänster för personer med funktionsnedsättning där det finns evidens för goda resultat, t.ex. supported employment och insatser där flera samarbetar för sammanhållet stöd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell nyorienterande handlingsplan med åtgärder för att höja sysselsättningsgraden i nivå med övriga befolkningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa nedsatt arbetsförmåga som definierande term och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett nytt system för möjligheten att pröva arbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta politiskt arbete och intressearbete i organisationer fullt ut och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att pröva på studier på olika nivåer med bibehållen ersättning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvantifierbara mål för statliga arbetsgivare vad gäller anställning av personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Att personer med funktionsnedsättning statistiskt har så pass mycket sämre deltagande på arbetsmarknaden än andra är djupt bekymmersamt. Statistiken rör knappt på sig. Frågan har lyfts i många år, men läget står och stampar. Det finns all anledning att göra allt för att ändra på situationen.
I en artikel i tidningen Arbetet 17 november 2022 lyfter företrädare för Independent Living Institute, Funktionsrätt Sverige och Wiljagruppen att FN skärper tonen mot Sverige. Det är den internationella övervakningskommittén för funktionshinderkonventionen som kritiserar Sverige ur flera aspekter och hur vi lever upp till konventionens rätt till arbete. I september fastslog den internationella övervakningskommittén för konventionen hur rätten till arbete för personer med funktionsnedsättningar ska tolkas, vilket författarna till artikeln menar ger en tydlig vägledning för en radikal kursändring i svensk arbetsmarknadspolitik. Det Sverige kritiseras för handlar till exempel om särlösningar, synen på arbete och att lön inte ges på lika villkor. Det är angeläget att Sverige tar kritiken på allvar och startar ett analysarbete med förslag på förändringar.
Säkerställ rätt stöd på nya AF
Omstöpningen av Arbetsförmedlingen oroar många. Den nedbantning som gjorts har lett till att många i personalen med lång erfarenhet har lämnat yrket. Funktionsrätt Sverige, tillsammans med en lång rad funktionsrättsorganisationer, lämnade 2021 en lista på 73 punkter som man såg som viktiga kopplat till funktionsnedsättning och arbete. Det är givetvis initierade punkter som bygger på vad man vet fungerar och inte. Vi anser att det är angeläget att regeringen har en dialog med och involverar funktionsrättsrörelsen i det fortsatta reformarbetet.
Enskilt viktigast för funktionsrättsrörelsen är att uppdraget till nya Arbetsförmedlingen blir rätt. De anser att AF bör få i uppdrag att ge arbetssökande med funktionsnedsättning tillgång till en personlig kontakt med specialistkompetens som kan ge ett personnära, långsiktigt och samordnande stöd. Detta inte minst eftersom de beskriver hur även personer som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden själva behöver driva sitt ärende framåt utan stöd, vilket inte fungerar till exempel för personer med komplexa stödbehov vars svårigheter dessutom kan handla om att navigera själv och föra sin egen talan. Vi håller med om detta och anser att regeringen bör ge ett sådant uppdrag.
De anser också att det är angeläget att uppdra åt Arbetsförmedlingen att satsa på tjänster för personer med funktionsnedsättning där det finns evidens för goda resultat, bland annat tjänster som bygger på metoden Supported employment och insatser där flera aktörer samarbetar för att ge individen ett sammanhållet stöd.
Även detta är helt centralt och vi anser att regeringen bör ge myndigheten ett sådant uppdrag.
En nationell nyorienterande handlingsplan
Som nämnts i inledningen, apropå den kritik som lyfts i FN:s övervakningskommitté, skulle ett kraftigt omtag behövas utifrån ett MR-perspektiv. Människors rätt till arbete finns till exempel i regeringsformen och i funktionsrättskonventionen, CRPD. Det är möjligt och troligt att vi skulle behöva göra en hel del annorlunda i Sverige. Även den dagliga verksamheten, som i dagsläget inte ger någon lön annat än ibland, en liten peng som kanske bara räcker till resan, behöver problematiseras. Vad efterfrågar människor själva? Hur ska man på ett bättre sätt kunna bidra till allas möjlighet att delta i arbetslivet, utan separata särlösningar? Vi anser i likhet med det krav som också lyfts från funktionsrättsorganisationer att en nationell handlingsplan behöver tas fram med åtgärder för att höja sysselsättningsgraden i nivå med övriga befolkningens.
Avskaffa nedsatt arbetsförmåga som term
För några år sedan gav regeringen Arbetsförmedlingen i uppdrag att se över termen nedsatt arbetsförmåga. Förslaget som senare lades fram av Arbetsförmedlingen var att termen skulle slopas och Hörselskadades riksförbund, HRF, med flera förbund som länge drivit att den borde avskaffas välkomnade detta stort. HRF angav på sin hemsida ”Myndigheten konstaterar nu att det inte går att ha en särskild term för att beskriva de ”skiftande och komplexa förutsättningar och behov av insatser som kan finnas på grund av en funktionsnedsättning”. Och vidare: ”Arbetsförmedlingen anser att språkbruket istället behöver variera för att i varje enskild situation kunna beskriva det som avses.” Glädjen var stor från många som sett termen som en stigmatisering i sig. En funktionsnedsättning behöver inte innebära nedsatt arbetsförmåga om personen får rätt hjälpmedel, stöd och förutsättningar, och behoven är individuella. Det är där fokus bör ligga. Vi instämmer och anser i likhet med den analys Arbetsförmedlingen då gjorde och i samklang med de funktionsrättsorganisationer som varit starkt kritiska att termen inte ska användas som bedömning av enskilda.
Utred ett nytt system för möjligheten att pröva arbete
En nylig utredning (SOU 2021:69) har presenterat förslag som ska underlätta för att ersättningarna ska kunna vara vilande medan man prövar att studera eller arbeta. Vi välkomnar det och tycker förslagen ska införas eftersom det är bättre än dagens system och många riksdagspartier har välkomnat tanken. Det borde kunna gå igenom.
Det finns dock goda skäl att pröva system som i högre grad premierar aktivitet, att prova på, bryta isolering och att i större utsträckning och högre grad kunna styra själv – att vara mer aktiv när ens hälsotillstånd tillåter det, och mindre till exempel i tider av skov.
Ett sådant system kan utformas i likhet med det som gäller i arbetslöshetsförsäkringen: Den som är arbetslös markerar vilka dagar den arbetat och får då ej arbetslöshetsersättning för just de dagarna. På motsvarande sätt skulle systemet kunna fungera för personer med aktivitets- eller sjukersättning. Att göra det tillåtet att människor därmed ska kunna prova att arbeta och att man helt enkelt markerar vilka dagar/timmar man arbetat och då ej få sjuk- eller aktivitetsersättning för de dagarna. På så vis skulle en trygghet finnas i botten, men med en möjlighet att själv kunna pröva på utan rädsla för att det ska leda till att hela ersättningen ifrågasätts. Inkomster upp till en viss nivå skulle kunna godkännas, samtidigt som man inte får sjukersättning för den aktuella dagen.
Ett sådant system skulle bidra till att tillvarata det friska, och kombinerat med mer av supported employment och bättre arbetshjälpmedel så skulle fler kunna hitta en nivå som fungerar. I praktiken blir det till ett habiliterings- och arbetsmarknadsprogram som styrs av individen själv, den som känner till sin egen förmåga.
Miljöpartiet har länge sett behovet av mer flexibla system som kan möta den oförutsägbarhet som det innebär att ha en dagsform som kan variera olika dagar och ibland timme för timme. Det system vi har idag är i hög utsträckning byggt på sjukdom/funktionshinder/invaliditet som ser likadant ut varje dag, vilket inte överensstämmer med verkligheten för kroniskt och multisjuka individer. Ovan beskrivna system skulle kunna ske utan instegskrav vid varje specifikt tillfälle och det belönar initiativ.
I praktiken är det här ett habiliterings- och arbetsmarknadsprogram som avlastar både Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommuner, utan något som helst krav på kontinuitet eller omfattning för individen.
Tillåt politiskt och intressearbete i organisationer fullt ut
Alla medborgare ska ha rätt att rösta, delta och vara representerade i våra församlingar och i rättssystemet utan inskränkning. Det är högst problematiskt när denna möjlighet begränsas som i fallet för människor som bedömts sakna arbetsförmåga och har sjukersättning eller aktivitetsersättning. Att kunna ha ett intressepolitiskt eller rent politiskt förtroendeuppdrag oavsett om det är arvoderat eller inte måste vara en möjlighet för alla människor. Sådana uppdrag är olika till sin karaktär och kräver inte samma sak som ett arbete. Däremot bidrar politiskt och ideellt arbete till att du håller dig aktiv, har möjlighet att bidra och påverka, vilket är viktigt för alla människor. Vi anser att dagens regelverk bör ändras i den riktningen.
Även ideellt engagemang är viktigt. Det kan bidra till att man håller sig aktiv, det verkar habiliterande och minskar risken för att utveckla psykisk ohälsa. Att finnas i sammanhang, träffa andra människor och att kunna bidra är viktigt för alla människor. Att inte ha den möjligheten och ha en känsla av att bli ”vaktad” för att man ska vara så inaktiv som möjligt är rent kontraproduktivt. Utredningen En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) har föreslagit att den minsta nivån man ska ha rätt till är 10 timmar, men har också betonat att det inte ska vara något tak. Funktionsrättsorganisationer anser dock att en sådan begränsning inte bör finnas alls.
Möjliggör att pröva utbildning på alla nivåer
Förbättrade möjligheter att pröva studier är viktigt. Ett förslag har lagts av utredningen som nämnts ovan (SOU 2021:69) som ökar möjligheten till vilande sjukersättning och aktivitetsersättning för studier. Vi ser gärna att det blir verklighet. Men vi vill också att ytterligare steg tas och gör det möjligt att pröva på studier på olika nivåer men med bibehållen ersättning utan krav på studieresultat. Det kan vara ytterst svårt att våga gå från sjukersättning till studier om man är osäker på hur det går och behöver pröva sig fram. Och det blir lätt att man tar det säkra för det osäkra och därför låter bli att pröva. Även denna förändring skulle öka möjligheten till aktivitet, fortbildning driven av individen själv och en möjlighet till sociala sammanhang som leder vidare.
Offentliga arbetsgivare bör gå före
Tyvärr är det inte så att offentliga arbetsgivare är bättre än andra vad gäller att anställa personer med funktionsnedsättning. I synnerhet gäller det statliga arbetsgivare. Vi anser att regeringen bör återkomma med kvantifierbara mål, för att verkligen se till att arbetet går framåt.
Ulrika Westerlund (MP)
Amanda Lind (MP)
Nicklas Attefjord (MP)
Motion till riksdagen
2022/23:2262
av Emma Berginger m.fl. (MP)
Stärk det civila försvaret och krisberedskapen
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det civila försvaret och krisberedskapen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka takten med att klimatanpassa hela samhället för att möta effekterna av klimatförändringarna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utifrån ett perspektiv att minimera riskerna för långtgående klimatförändringar utöka åtgärderna för att snarast minska utsläppen av växthusgaser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge FOI ett tydligt uppdrag och medel till att bredda och fördjupa forskning kring det civila försvaret och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka cybersäkerheten i offentlig sektor och särskilt samhällsviktiga delar av den privata sektorn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en eller flera myndigheter bör ges i uppdrag att ta fram en nationell strategi för stärkt motståndskraft mot desinformation och propaganda så att medie- och informationskunnighet kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samarbeta inom EU och med andra stora demokratier för att kunna sätta gemensam press på de sociala mediejättarna så att de inte tillåter att desinformation sprids på deras plattformar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka hela vård- och omsorgsverksamheten så att förutsättningar finns för bättre funktion i stora kriser och i krig och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vård- och omsorgsverksamheten bör arbeta med att klimatanpassa sin verksamhet, t.ex. ha tillgång till kylanläggningar för värmeböljor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att antalet vårdplatser ska kunna öka avsevärt även i fredstida kriser med ökad kapacitet i hela vårdkedjan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sjuktransporter, lager av sjukvårdsmateriel och spridning av vårdinrättningar bör planeras så att sjukvård som inte kan anstå kan bedrivas i hela landet även vid störningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hälso- och sjukvården ska ha en strategi för delning av data, kunskap och resurser som medger tillräcklig snabbhet för effektiv smittspårning samt aktiv bekämpning av smitta och som är tillräckligt robust för att fungera även med stora störningar i samhällets infrastruktur, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa utländskt ägande av samhällsviktig infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka vatten- och avloppsnäten så att skador eller elavbrott inte leder till längre avbrott i vattenförsörjningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra tillgången till dricksvatten i hela landet genom att bistå kommuner att säkra invånarnas vattenförsörjning och vattenrening, hindra att vatten förorenas och öka den vattenhållande förmågan genom olika klimatanpassningsåtgärder, t.ex. genom att anlägga våtmarker, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda vattentäkterna och tillse att fungerande reservvattentäkter finns och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motsvarande myndighetssamarbete som finns kring dricksvatten även bör finnas när det handlar om avlopp och kretslopp och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra en betydligt större grad av självförsörjning av livsmedel inom landet och skydda ekosystemen så att jordbruk och fiske kan bidra till försörjningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka den ekologiska produktionen av livsmedel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa om jordbruket, transportsektorn och stödja forskning och innovation för att göra livsmedelssektorn robust så att livsmedelsförsörjningen kan fungera även vid större omfattande kriser och krig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att använda ny teknik för att minska resursförbrukning och svinn i livsmedelssektorn, öka den inhemska odlingen av protein, minska beroendet av import av gödning och minimera användningen av bekämpningsmedel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör ta ansvar för att bygga upp beredskapslager och tillsammans med näringsliv, kommuner och regioner säkerställa att lagerhållningen i samhällskritiska försörjningskedjor är tillräcklig för att klara kriser och krig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheterna till ökad varuförsörjning genom inhemsk produktion bör utredas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga ut fiber och snabbt mobilnät i hela Sverige genom att staten tar ett ökat ansvar för finansiering av utbyggnaden i glesbygd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja beredskapsavgifterna så att mer resurser kan avsättas för att göra internet robustare genom offentlig-privat samverkan mellan bredbandsleverantörerna och Post- och telestyrelsen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppgradera det svenska elnätet så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust elnät som klarar av en ökad andel förnybar el, står emot cyberattacker och extremväder bättre och klarar ö-drift så att telekommunikationer och värmeförsörjning kan upprätthållas även vid kriser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla kärnkraften och genomföra en stor utbyggnad av förnybar energi som vindkraft, solel och solvärme, särskilt i södra Sverige, med hänsyn till och bevarande av väl fungerande ekosystem och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för lokal produktion av förnybar energi som solel och solvärme och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta installation av energilager som kan användas för att jämna ut elproduktionen och balansera elnätet men också kan säkra nyttjas vid elavbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för energilager och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för solenergi för produktion av el och värme och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden av stamnät med minst två år genom regelförändringar, bättre samordning samt kraftfulla investeringar i ny nätkapacitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att planera energiförsörjningen av transportsektorn så att inhemskt producerad förnybar energi och inhemskt producerat förnybart bränsle kan användas i kris och krig och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att planera för att även Försvarsmaktens fordon ska kunna fungera som en del av totalförsvaret i framtidens energisystem som baseras på el och förnybara bränslen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Trafikverket i uppdrag att ta ett helhetsgrepp om transportfrågan och försörjningstryggheten vid kris och krig på samma sätt som Energimyndigheten i dag tar ett helhetsgrepp om energisystemet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket ska ta fram ett system för ansvarsfördelning och fortsatt drift av transportsystemet som fungerar i både kris och krig och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en finansiell beredskap och behovet av förberedelser som syftar till att upprätthålla det finansiella systemets grundläggande funktionalitet även vid allvarliga störningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillse att Säkerhetspolisen har resurser och får ta del av verktyg som krävs för att förhindra terrorism, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att terrororganisationer ska kunna förbjudas eller på annat sätt begränsas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka relevanta myndigheters kapacitet att förhindra finansiering av terrorism och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet inom Centrum mot våldsbejakande extremism och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inleda ett nationellt program för att underlätta avhopp från extremiströrelser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att syftet med underrättelseverksamhet är att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ha en effektiv underrättelseverksamhet som är tydligt reglerad, avgränsad och ändamålsenlig för att avslöja och motverka destabiliserande verksamhet från främmande makt och hot från terrorister, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att komplettera den militära värnplikten med en civilplikt i form av en resilienstjänstgöring som innehåller grundutbildning och repetitionsutbildning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att deltagande i civilplikt med resilienstjänstgöring ska berättiga till tjänstledighet och motsvarande ekonomisk ersättning som för värnplikten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka räddningstjänsten och förbättra förutsättningarna att arbeta för räddningstjänsten och i ideell verksamhet, även på deltid, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kustbevakningen och Tullverket behöver förstärkningar för att svara upp mot den breddade hotbilden mot Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för civilpersoner att kunna delta i utbildning och träningsverksamhet inom de frivilliga försvarsorganisationerna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Miljöpartiet de gröna uppstod ur rörelser för miljö, solidaritet, jämställdhet och fred. Vi strävar efter en värld där solidaritet och respekt för mänskliga rättigheter kombineras med hållbar utveckling och klimaträttvisa över hela jordklotet. Vår politik tar sin utgångspunkt i tre solidariteter – med djur och natur, världens alla folk och framtida generationer. Vi menar att en rättvis och hållbar värld är möjlig, men då måste politiken vara solidarisk och hänga samman.
Därför är det naturligt för oss att ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet hänger samman. En är inte möjlig utan de andra två. Världen kommer inte klara klimat- och miljökrisen utan att samtidigt bekämpa fattigdom, krig och orättvisor. Och de problemen kan inte på allvar mötas utan en kraftfull politik för en grön omställning. Fred är inte bara målet utan också vägen. Fred är en förutsättning för att samhället ska kunna utvecklas och att vi ska kunna arbeta med en hållbar utveckling. Samtidigt är också en grön omställning där vi bryter vårt beroende av fossila energikällor och minskar påverkan på klimat och natur ett sätt att minska risken för kris och krig.
Att värna mänsklig säkerhet kräver en politik som kan svara upp mot ett brett spektrum av säkerhetshot. Angrepp på demokratin och yttrandefriheten, cyberattacker, klimatförändringarnas effekter liksom pandemier och den osäkerhet som kan uppstå i gränslandet mellan fred och krig, så kallad gråzonsproblematik, är konkreta hot som vi behöver skydda oss mot och som hos oss överskuggar traditionella hot såsom militära angrepp.
Den snabba digitaliseringen och hastigheten i informationssamhället gör frågor om sårbarhet och motståndskraft i våra samhällssystem allt mer högaktuella. Desinformation är vanligt förekommande. Påverkanskampanjer har ökat.
Under det senaste decenniet har den säkerhetspolitiska situationen i Sveriges närområde försämrats, demokratin i världen har försvagats och nationalismen har vunnit mark på bekostnad av internationellt samarbete. Rysslands invasion förändrar dramatiskt ett redan försämrat säkerhetsläge i Europa och innebär ett dramatiskt skifte med långtgående följdverkningar, också för Sverige. Det ryska anfallskriget manifesterar riskerna med auktoritära ledare, militarism och massförstörelsevapen, liksom vikten av att omvärlden står enad i sitt försvar för folkrätten, människovärdet och freden.
Samtidigt har Sverige haft att utgå från en situation där återuppbyggnad av såväl det civila som det militära försvaret måste ske från historiskt låg förmåga, då många funktioner mer eller mindre avskaffats i ett tidigare skede.
Svagheter i Sveriges grundläggande infrastruktur, försörjning och andra viktiga samhällsfunktioner innebär sårbarhet både för angrepp och andra störningar. Händelser i andra länder kan indirekt drabba Sverige på olika sätt, då ekonomi och andra system hänger samman. Kriget i Ukraina har orsakat inflation och prisökningar på energi och livsmedel, vilket påverkar hela samhället.
Det förebyggande arbetet är avgörande för ett väl fungerande totalförsvar. Motståndskraften i samhällsfunktionerna måste därför öka, mer insatser göras för att förebygga kriser och det civila försvaret behöver stärkas.
Ett ökat samarbete vad gäller krishantering och civilt försvar är centralt. Vi såg att hjälp från annat land var av stor betydelse när det brann som värst i skogen 2018. Räddningstjänst och försörjningsberedskap är två områden där samverkan internationellt är av stor vikt.
I tider av samhällsomvälvningar är det avgörande att samhället kan stå starkt och bidra till trygghet och tillförsikt. Det krävs ett starkt civilt försvar. När vi stärker det civila försvaret stärker vi också krisberedskapen och vice versa. Vi vill se ett grönt, välplanerat och välfungerande civilt försvar, ett välplanerat arbete med en förebyggande krisberedskap, likväl som en snabb och effektiv krisberedskap.
Stärk samhällets motståndskraft
Det civila försvaret, som i princip avskaffades helt efter kalla kriget, har i Försvarsbeslutet 2021 fått särskilda medel avsatta för uppbyggnad, mycket tack vara oss i Miljöpartiet de gröna. I nuvarande läge finns dock fortfarande stora behov av att under många år stärka totalförsvarets civila delar. Det råder obalans mellan det militära och det civila försvaret, och de båda delarna är starkt beroende av varandra.
Klimatförändringarnas betydelse för säkerheten
Klimatfrågan är mänsklighetens stora ödesfråga. De beslut vi tar nu är avgörande för livet idag och kommande generationer. Den globala uppvärmningen leder till att stora områden där människor levt och försörjt sig under tusentals år förändras snabbt. Förlust av jordbruksmark och skog, smältande inlandsisar och glaciärer, stigande havsnivåer, översvämningar, utarmning av den biologiska mångfalden, torka och bränder sker över hela jorden.
FN:s klimatpanel har slagit fast att extremväder har en tydlig koppling till klimatförändringarna och bevisen för att extremväder är kopplat till mänsklig påverkan är tydliga. Det är en utveckling som bara kan hållas på en hanterbar nivå genom snabbt och resolut samarbete för att skydda miljön, minska utsläppen av växthusgaser för att bromsa klimatförändringarna och bevara och stärka den biologiska mångfalden.
Eftersom befintliga utsläpp i atmosfären kommer att fortsätta vara en drivande faktor för den klimatförändring som pågår också många år framöver, även om vi skulle sluta släppa ut växthusgaser i detta nu, så kräver effekterna av klimatförändringarna långtgående anpassningsåtgärder för att kunna upprätthålla mänsklig säkerhet.
Sverige behöver snabba på arbetet med att öka försörjningsberedskapen för att säkerställa rent dricksvatten, matproduktionen och ett tryggt hem för Sveriges invånare. Risken för skred och erosion ökar i takt med att regnen blir allt kraftigare. Översvämmade städer, bränder, förstörda skördar, och kontaminerat dricksvatten är några av de konsekvenser som många svenskar kommer att uppleva. Vi måste därför säkerställa vår beredskap för konsekvenserna av klimatförändringarna och satsa betydligt mer på att klimatanpassa vårt samhälle.
Forskning om civilt försvar
Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, gör ett gediget arbete med forskning för Försvarsmakten och regeringen. Mestadels inriktad på det militära försvaret. FOI bör få ett omfattande uppdrag av regeringen att forska kring det civila försvaret. I regleringsbrevet för myndigheten står: ”Totalförsvarets forskningsinstitut ska bidra till det övergripande målet för totalförsvaret och målet för det militära försvaret.” Vi hade velat se att även målen för det civila försvaret fanns med här.
Cyberförsvar och psykologiskt försvar
Modern krigföring utnyttjar svagheter i samhället för att aktivt bidra till polarisering och skapa oro som sedan kan användas för att kontrollera att samhället styrs på ett sätt som passar de egna syftena. Påverkan av opinionen i Sverige och andra länder i syfte att destabilisera samhället sker fortlöpande. Det sker genom att öka motsättningarna mellan grupper. Många aktörer är intresserade av detta. Ryssland och Kina är exempel på stormakter som bedriver sådan verksamhet mot hela EU och extremistiska rörelser ideologiskt baserade på religion eller annan övertygelse, har splittring som mål och medel i sin verksamhet.
Påverkan består bland annat av att ifrågasätta demokratisk legitimitet och rättsstatens principer, att sprida extrema åsikter, rena lögner och polarisera den offentliga debatten. Spridning av desinformation på olika internetplattformar görs både av stater och av privatpersoner och organisationer för att tjäna pengar. Särskilt i krissituationer utnyttjas människors rädsla och oro.
Cyberangrepp pågår från flera olika aktörer. Kina är ett exempel på en stormakt som bedriver avancerat cyberspionage för att främja sin egen ekonomiska utveckling och utveckla sin militära förmåga. Det sker genom omfattande underrättelseinhämtning och stöld av teknologi, forskning och utveckling.
De flesta angrepp mot digitala system sker av ekonomiska skäl och en mindre andel sker av militära eller politiska skäl. Även om syftet med de flesta angrepp är brottslighet i ekonomiskt syfte, kan ändå resultatet bli allvarliga störningar av stora och viktiga verksamheter i samhället, och svagheterna kan utnyttjas för angrepp på en stat. Cybersäkerheten behöver höjas i alla verksamheter i samhället både i offentlig sektor och privat sektor, och Sverige behöver stärka sin förmåga att förebygga och bemöta cyberattacker. Att den digitala infrastrukturen är global och tillgänglig är avgörande för att företag och organisationer ska kunna bedriva sin verksamhet och dela kunskap mellan människor i olika länder. En öppen värld gynnar Sverige på många sätt och är en förutsättning för att miljöhot och säkerhetshot ska kunna hanteras. Miljöpartiet vill utveckla och säkerställa resurser både till det nationella cybersäkerhetscentrat och internationella cybersäkerhetssamarbeten.
Det psykologiska försvaret handlar om att bygga upp motståndskraften i samhället mot desinformation och påverkanskampanjer. Det handlar bland annat om att höja förmågan att skilja på pålitliga källor och källor som inte är pålitliga. Myndigheten för psykologiskt försvar ska identifiera, analysera, och kunna möta otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige eller svenska intressen. Myndighetens uppdrag ska alltid vara att värna demokrati och mänskliga rättigheter med full respekt för yttrande- och pressfrihet.
Värna fria medier och yttrandefrihet
Fria och oberoende medier är under stark press runt om i världen. Allvarligast är utvecklingen i de länder som inskränker pressfriheten genom lagar eller styrning av diskussionen i statliga medier. Strategin att så tvivel om etablerade fakta används av flera stater för att försvaga demokratin och öka polariseringen i andra länder. I flera fall använder odemokratiska regimer desinformation även mot den egna befolkningen för att stärka sin egen makt.
Det påminner oss om att aldrig ta demokratin för given, utan arbeta aktivt för att bevara och utveckla förutsättningarna för demokrati och yttrandefrihet i såväl Sverige som i andra länder. På så sätt hänger försvars- och säkerhetsfrågorna noga samman med frågor kring fria och oberoende val, samt medias och övriga kulturlivets frihet och självständighet.
Desinformation och yttrandefrihet i sociala medier
Stora sociala medier har tagit fram och börjat använda policies för att markera när yttranden från ledare strider mot etablerade fakta. Arbetet med detta behöver intensifieras och gemensamma principer som utgår från Europakonventionen behöver fastställas av EU.
I länder som inskränker yttrandefriheten men fortfarande är öppna mot omvärlden spelar oberoende sociala medier en viktig roll för demokratirörelsen. I dessa sammanhang kan de globala plattformarna med majoriteten användare i demokratiska stater vara bärare av värderingar om frihet och mänskliga rättigheter.
Sociala medier har möjlighet att sätta regler för innehållet på de egna plattformarna och behöver ta det ansvaret tydligare än idag, men de behöver också stöd av demokratiska stater och demokratiska samarbeten som EU för att kunna göra det i längden. EU behöver sätta ramarna både för när innehåll i sociala medier kränker mänskliga rättigheter och för när censur eller begränsning av innehåll gör det.
Hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvården behöver planeras så att situationer med många skadade kan hanteras samtidigt som stora sjukdomsutbrott eller pandemier. Vi behöver en allmän förstärkning av vården och en ökad förmåga i hela vårdkedjan samordnat. En motståndskraftig vård i vardagen ger oss en bättre krisberedskap vid allvarliga händelser.
I alla typer av kriser är tillgången till rätt personal på rätt plats avgörande. Personalen är vårdens viktigaste resurs och tillgång till utbildad personal är en stor utmaning. Vi anser att vårdpersonal måste få bättre förutsättningar på många plan så att yrket blir attraktivt att söka sig till.
Att försörja hälso- och sjukvårdssystemet med materiel måste planeras för och egen produktionsförmåga av viss materiel och vissa grundkomponenter inom medicin kan behövas i vissa fall. Lärdomarna från covid-19-pandemin behöver tas om hand och åtgärdas där vi bland annat behöver skapa en bättre smittspårning.
Hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att ta del av och implementera den kunskap och de forskningsresultat som tagits fram inom katastrofmedicinska centra för att stärka beredskapen i hela vårdkedjan. Vi ställer oss positiva till att kunskaperna ökar inom katastrofmedicin genom att göra katastrofmedicin till en obligatorisk del i grundutbildningen för personal inom hälso- och sjukvården. Arbetet med att klimatanpassa t.ex. vårdinrättningar och äldreboenden för att klara av värmeböljor behöver också skyndas på.
Säkra infrastruktur och försörjning
Mat, vatten och värmereglering är grundläggande behov som alltid behöver tillgodoses. För att kunna göra det till hela befolkningen är samhället beroende av fungerande elförsörjning, transporter och i allt större utsträckning fungerande internetförbindelser och telefoni. En robust infrastruktur är avgörande för motståndskraften och gör det svårare att angripa samhällets stabilitet. Även med en mycket robust infrastruktur och försörjning behövs en buffert vid plötsliga kriser i form av beredskapslager och egna lager i hushållen.
Sverige ska behålla kontrollen över kritisk infrastruktur. Möjligheten att andra stater kan påverka den genom kontroll av företag med verksamhet i Sverige behöver begränsas. Samtidigt behövs samarbete för att utveckla och driva de tekniskt avancerade system som krävs för ett modernt samhälle. Därför är goda förutsättningar för tekniskt samarbete med stabila demokratier mycket viktigt för Sveriges säkerhet i framtiden.
Befolkningsskyddet i Sverige behöver ses över så att ansvariga myndigheter och befolkningen har uppdaterad information om hur det ser ut i dagsläget. Åtgärderna i SOU 2022:57 Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap behöver beaktas.
Rent vatten och en robust livsmedelsförsörjning
Det finns inget som är lika avgörande för möjligheten att överleva som rent vatten. Underhållet av vatten- och avloppsnäten är eftersatt i många kommuner och reningsverken behöver bli effektivare, därför behöver stora investeringar göras under de närmaste decennierna. I samband med det behöver också nätet förstärkas så att skador kan hanteras utan längre avbrott i vattenförsörjningen. Vattenförvaltningen är splittrad mellan olika nivåer och investeringsbehovet i vatten och avloppssystem är mycket stort. Det behövs nya finansieringslösningar, förändringar i LAV (lag om allmänna vattentjänster) för att det ska vara möjligt att fondera medel till långsiktiga investeringar.
Vattentäkterna och grundvattnet behöver skyddas mot föroreningar, fler våtmarker behöver anläggas för att fördröja avrinningen vid skyfall, förbättra vattenreningen och hålla kvar vattnet i markerna vid torka. Fler reservvattentäkter behövs och dessa behöver göras redo för att tas i drift med kort varsel. Dricksvattensamarbetet har förbättrats med ett samordningsansvar hos Livsmedelsverket, men ett motsvarande myndighetssamarbete behövs också för avloppsvatten och dagvatten, samt för uppströmsarbetet och för vattentäkter.
Översvämningar i samband med skyfallsliknande regn blir alltmer vanligt förekommande och drabbar samhällen och städer med stor kraft. Alltför få samhällen och städer har klimatanpassat infrastruktur, vägar, avloppsanläggningar, vattenförsörjningen tillräckligt mycket för att klara dessa stora vattenmassor som det handlar om. Det kan därför leda till bland annat kontaminering av dricksvattnet under lång tid, och skred. Det behövs ett skyndsamt arbete med klimatanpassning på många platser i vårt land.
För att öka försörjningsförmågan och kunna klara en situation med stängda gränser är det avgörande att svenskt jordbruk kan drivas utan import av drivmedel och insatsvaror. Ekosystemens skydd behöver förstärkas kraftigt, både hav, skog och jordbruksmark behöver ökat skydd så att inte ekosystemtjänsterna kollapsar och försörjningsförmågan urholkas. För att uppnå en hållbar livsmedelsproduktion som inte belastar de ekologiska systemen behöver andelen ekologisk livsmedelsproduktion öka.
Försörjningsberedskap
Livsmedel, sjukvårdsmaterial, läkemedel, reservdelar och bränsle är exempel på varor som behöver finnas i lager för att samhället ska få tid till omställning vid störd handel. Nuvarande lagerhållning är inte tillräckligt omfattande och ansvarsförhållandena oklara. Lagerhållningen behöver därför förbättras steg för steg under flera decennier och hela tiden anpassas till de behov som finns i samhället. En del lagerhållning behöver ske centralt i statlig regi, men lager måste också finnas nära människor och verksamheter, därför behöver alla delar av offentlig sektor samarbeta med näringslivet om lagerhållning av varor som är kritiska för försörjningen. Det bör också undersökas vilka varor som det går att starta upp eller utöka inhemsk produktion av.
Bredband och telefoni som fungerar även vid störningar
Tillgången till fungerande internettjänster och telefoni för samhällets infrastruktur, kommunikation och administration underlättar påtagligt för att snabbt ställa om samhället. Att kunna ha fungerande system för att kunna ta del av information och att kunna kommunicera, exempelvis för att larma, är centralt för ett fungerande samhälle, särskilt vid kriser och andra samhällsstörningar. De privata operatörerna betalar redan idag beredskapsavgifter som används för att höja robustheten, men ytterligare medel behövs och mer långsiktiga investeringar behöver göras.
Ett robust elsystem
Elförsörjningen är ett troligt förstahandsmål för en angripare – utan el slutar det mesta att fungera. Omfattande och långvariga elavbrott kan vara mycket demoraliserande. Elsystemets centrala betydelse för samhället kommer att öka ytterligare i framtiden, med elektrifiering av transporter, industri och uppvärmning.
Kärnkraften medför i sig stora säkerhetsrisker, både vid drift och avfallets hantering. Det har blivit uppenbart t.ex. i kärnavtalet med Iran, att det som börjar med kärnkraft för energi kan bli startskott för kärnvapen i takt med ökad anrikning av uran. Civil kärnkraft kan användas för att tillverka plutonium till kärnvapen, som i Nordkorea. Det är alltså inte enbart kärnavfallet som är en säkerhetsrisk. Ju mer världen ”löser” klimatkrisen med kärnkraft, ju mer ökar risken för fler kärnvapen i världen.
Därtill behöver vi också skärskåda hur ny kärnkraft byggs och hur den upprätthålls där tillgången till uran är avgörande för drift och kostnaderna för själva byggnationen är enorma. Ryssland och Kina har helt avgörande roller både för finansieringen av byggnation och vid drift. De flesta nya reaktorer som byggs är på ett eller annat sätt beroende av finansiering av den kinesiska eller ryska staten. Det är ingen nyhet att dessa antidemokratiska krafter har en expansiv geopolitisk och ekonomisk agenda, men nu spelar också kärnkraften en nyckelroll i deras maktstrategi.
Den befintliga vattenkraften, den snabbt ökande andelen vind- och solkraft har skapat en ny situation. Där tidigare något hundratal kraftverk dominerade kraftproduktionen kommer i framtiden tusentals vindkraftverk och hundratusentals ”prosumenter” med solel-anläggningar att stå för den övervägande delen av elproduktionen. Denna extremt decentraliserade elproduktion kan, rätt hanterad, bli en mycket robust hörnsten i framtidens hållbara samhälle.
Målet är ett robust, ”smart elnät” som står emot digitala och avsevärda fysiska attacker. I Sveriges fall innebär det att vindkraft och solel behöver byggas ut i södra Sverige, samtidigt som elnätet förstärks och automatiseras. Energilager behöver byggas i anslutning till bostäder och kommersiell verksamhet. Utöver det behövs planering för hur särskilt viktiga verksamheter ska hållas igång vid störningar och vad det kräver i form av ö-drift av elnätet, lokal reservkraft eller batterilager.
Transporter utan behov av bränsleimport
Åttiofem procent av Sveriges befolkning och över hälften av världens befolkning bor i städer eller tätorter. Det medför stora behov av godstransporter, som är avgörande för försörjningstryggheten. Järnvägsnätet har en viktig roll för att snabbt kunna förflytta många människor vid kris.
Fungerande transporter är beroende av att den offentliga infrastrukturen i form av vägar och järnvägar fungerar men också av en säker elförsörjning. Det behövs också en inhemsk produktion av bränsle, som t.ex. biobränslen, biogas, etanol och vätgas.
Logistikplanering och själva transporterna utförs av tiotusentals privata aktörer. Ett stort antal myndigheter och företag ansvarar för samhällskritisk verksamhet som är beroende av transporter. Det är därför svårt för en enskild myndighet att göra prioriteringen av transporter. Ett system för ansvarsfördelning och fortsatt drift av transportsystemet, som fungerar både i kris och krig, behöver tas fram. Även försvarsmaktens fordon ska kunna fungera som en del av totalförsvaret i framtidens energi- och bränslesystem.
Finansiell beredskap
Det finansiella systemet stöds av en infrastruktur koncentrerad till ett fåtal aktörer. Banksektorn är koncentrerad till ett mindre antal stora aktörer med likartade affärsmodeller. Både bankerna och infrastrukturföretagen är nära sammanlänkade. Det innebär att problem hos en aktör snabbt kan spridas till andra.
Funktionaliteten i det finansiella systemet och underliggande infrastrukturer behöver kunna upprätthållas även vid fredstida kriser samt under höjd beredskap och då ytterst i krig. Grundläggande ekonomiska transaktionsmöjligheter måste alltid kunna upprätthållas genom tillgång till kontanter, alternativa betalningsmedel eller någon form av statliga krediter. Förberedelser som syftar till att upprätthålla det finansiella systemets grundläggande funktionalitet även vid allvarliga störningar behöver vara välövade så att vi vet att de fungerar både i kris och krig. De statliga myndigheterna behöver fortsätta arbetet med att stärka beredskapen för dessa uppgifter. Det har blottlagts känsligheter inom betalningssystemet och det måste följas upp.
Motverka terrorism och våldsbejakande extremism
Terrorism är ett allvarligt hot mot det fria demokratiska samhället. Arbetet mot terror måste bedrivas såväl i Sverige som i samarbete med andra länder. Det finns mer eller mindre organiserade våldsbejakande extremister. Några har en global spännvidd. Miljöpartiet de gröna vill att terrororganisationer ska kunna förbjudas.
Säkerhetspolisen ansvarar för terrorbekämpningen i Sverige. Säpos resurser har stärkts och flera nya lagar har kommit på plats för att förhindra terror. Exempelvis har att bistå terrororganisationer, eller resor i syfte att ansluta sig till dessa, kriminaliserats. Det är angeläget också framöver att Säpo har tillräckliga resurser för att arbeta effektivt med terrorbekämpning. I takt med att Säpos uppdrag utvidgas och blir mer komplext måste vi även stärka den interna granskningen av myndighetens arbete, så att dess insatser och utredningar sker på ett rättssäkert sätt.
Att förhindra radikalisering till våldsbejakande extremism är att förebygga terror. 2017 inrättades Centrum mot våldsbejakande extremism, och Miljöpartiet de gröna vill att det ska stärkas och ges en mer operativ roll. Samarbetet med kommunerna är avgörande för att i tid upptäcka radikaliseringsprocesser hos grupper eller individer och platser där det finns särskilt stor risk att radikalisering kan ske.
Vi behöver också ett kraftfullt förebyggande arbete för att minska risken att utsatta, marginaliserade människor blir indragna i extremistiska miljöer. Det kräver långsiktighet och att åtgärder som genomförs inte är enskilda och lösryckta. Vi vill se en grundläggande social rättvisa som kompletteras med ett nationellt program, som komplement till den verksamhet som bedrivs i olika regioner, för att underlätta avhopp från extremistmiljöer. Människor ska inte behöva känna sig så trängda socialt och ekonomiskt att de finner extremistiska miljöer attraktiva. Sådana insatser behövs för att det ska bli svårare att rekrytera till brottslig verksamhet. Vi bör även satsa särskilt på att motarbeta finansiering av terrorism. Där gäller det både att bekämpa finansiering av terrororganisationer inom Sverige och att förhindra att pengar från Sverige bidrar till terror utomlands. I relation till de målen är det internationella samarbetet oerhört viktigt, särskilt inom EU och genom Europol, för att kartlägga finansieringskällor och överföringsmetoder. För att bekämpa terrorfinansiering effektivt bör vi även stärka arbetet mot penningtvätt.
Underrättelseverksamhet
Att förebygga, upptäcka och motverka säkerhetshot som riktas mot Sverige är underrättelseverksamhetens främsta uppgift. Utan effektiv underrättelseverksamhet saknas den kunskap som krävs för att bland annat kunna göra en sammanhållen analys av cyberhot mot Sverige och informationspåverkan i syfte att destabilisera samhället.
Sveriges förmåga till underrättelseverksamhet, cyberförsvar och psykologiskt försvar kommer alltid att vara begränsad i relation till de hot som riktas mot oss och de svagheter som måste hanteras. Därför är samarbete mellan cybersäkerhetscentret, Myndigheten för psykologiskt försvar, underrättelseverksamheten och de myndigheter som ansvarar för dessa frågor mycket viktigt. Försvarsmakten ansvarar för Sveriges offensiva cyberförsvarsförmåga. Cyberrymden är en av flera domäner där Försvarsmakten ska kunna möta ett antagonistiskt hot med stöd av andra myndigheter som till exempel FRA, Säkerhetspolisen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Att andra länder tar sig in i olika system och hämtar information både om privatpersoner, politiker, organisationer och företag är tyvärr inte ovanligt alls.
Hoten mot Sverige och andra demokratier kommer från många olika organisationer över hela världen, vilket gör att samarbete med myndigheter i andra länder är viktigt. Det krävs tydlig reglering för att breda samarbeten på dessa områden inte ska vara hot i sig, mot integritet och andra mänskliga rättigheter. För att inleda samarbeten krävs möjlighet till oberoende granskning, även om granskningen i sig antagligen måste ske under sekretess. Det internationella samarbetet är ovärderligt när det gäller att bekämpa terrorism. De svenska myndigheterna ska samverka med sina europeiska motsvarigheter.
Civilplikt med resilienstjänst stärker kapaciteten i det civila försvaret och krisberedskapen
Sverige ska ha en väl uppbyggd organisation för att hantera kriser och konflikter. Dagens värnplikt bygger normalt sett på frivillighet. Detta är möjligt genom att bara en liten andel av varje årskull behövs för det militära försvarets behov och då räcker det att en liten andel fullgör plikttjänstgöring. Ett fungerande totalförsvar behöver betydligt större resurser än så. Det kräver en organisation för omfördelning av resurser i hela samhället men också frivilliga som efter utbildning kan vara en förstärkning vid olika typer av kriser, till exempel skogsbränder och omfattande kris i vård och omsorg. En viktig del i uppbyggnaden av det civila försvaret är att kommunerna ingår avtal med de frivilliga försvarsorganisationerna om deras roll vid kris och konflikt så att rollerna är tydliga när krisen kommer.
Miljöpartiet de gröna vill att en civilplikt med resilienstjänstgöring ska komplettera den militära värnplikten och på så sätt bredda rekryteringen till verksamhet också i det civila försvaret. Valet att delta i det militära försvaret ska, så långt som möjligt, bygga på frivillighet och det ska alltid finnas möjlighet till vapenfri tjänst.
Resilienstjänstens civila utbildningar kan genomföras inom ramen för någon av de frivilliga försvarsorganisationernas arbete eller i lämplig offentlig organisation. En sådan tjänstgöring kommer att, utöver att stärka Sveriges krisberedskap, utgöra en viktig del i att skapa bättre mellanmänsklig tillit inom landet och förebygga polarisering.
Räddningstjänsten
Räddningstjänsten är den viktigaste resursen för snabba insatser vid olyckor, mot bränder och översvämningar. Räddningstjänsten behöver förstärkas och rekryteringen av deltidspersonal behöver underlättas så att en god krisberedskap alltid finns i hela landet. Räddningstjänsten behöver tillgång till materiel för att bättre kunna verka vid höjd beredskap.
Räddningstjänst är, med undantag för statens ansvar för ett fåtal utpekade uppgifter, kommunens ansvar enligt lagen om skydd mot olyckor. Ideella organisationer som Sjöräddningssällskapet och Fjällräddningen är viktiga samarbetspartners. Ofta organiseras kommunal räddningstjänst gemensamt av flera kommuner i särskilda kommunalförbund. Moderna, säkra kommunikationslösningar som fungerar digitalt överallt är nödvändigt i den moderna räddningstjänsten. Räddningstjänsten är central i totalförsvaret. En fungerande räddningstjänst stärker alla andra delar av totalförsvaret.
Tullverket, Kustbevakningen och Polisen
För att bevara trygghet, motverka terrorism och i tid upptäcka faror som kan påverka Sverige eller delar av Sverige negativt är dessa tre myndigheter av stor vikt. Det är viktigt att komma ihåg att Polisen samarbetar mycket både med Tullverket och Kustbevakningen och de är avhängiga av varandras kompetens och insatser. Det betyder att även Kustbevakningen och Tullverket behöver förstärkningar för att svara upp mot den breddade hotbilden mot Sverige.
Frivilliga försvarsorganisationer
Samhällets beredskap är helt beroende av arbetet som görs inom de olika frivilliga försvarsorganisationerna. För att kompetens och resurser inom de olika organisationerna ska kunna nyttjas fullt ut vid exempelvis höjd beredskap behöver roller tydliggöras i relationen mellan olika aktörer. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bör koordinera det arbetet, och i samarbete med respektive länsstyrelse se till att beredskap för olika typer av kriser finns på plats i hela Sverige, där och när det behövs.
De frivilliga försvarsorganisationerna behöver också kunna förnya sina materialförråd för att kunna fungera väl utefter dagens behov. Miljöpartiet vill verka för att Frivilliga Resursgruppen, som samlar de frivilliga försvarsorganisationernas kompetenser på lokal nivå, ska finnas i varje kommun, så att det innan krisen kommer finns en tydlig samverkan mellan kommunen och frivilliginsatser.
Emma Berginger (MP)
Jacob Risberg (MP)
Janine Alm Ericson (MP)
Katarina Luhr (MP)
Amanda Lind (MP)
Nicklas Attefjord (MP)
Motion till riksdagen
2022/23:2179
av Marielle Lahti m.fl. (MP)
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell A i motionen.
Motivering
Tabell A Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Skatteverket
8 199 362
−75 000
1:2
Tullverket
2 588 670
±0
1:3
Kronofogdemyndigheten
2 135 259
±0
Summa
12 923 291
−75 000
Anslag 1:1 Skatteverket
Vi motsätter oss att medel anslås till Skatteverket för att genomföra en folkräkning såsom föreslagits av regeringen. Staten behöver göra mer för att komma till rätta med gängkriminalitet. Dödsskjutningarna som plågar Sverige måste upphöra. Tyvärr är de bara toppen av ett isberg, där arbetslivskriminalitet, utnyttjande av människor och en bristande socialpolitik är underliggande faktorer som skapat den situation vi befinner oss i idag.
Miljöpartiet har gått fram med ett stort antal förslag för att minska brottsligheten och öka integrationen. Det är av vikt att politiken är förankrad i forskning och har en belagd effekt. Om denna princip inte följs riskerar staten att förlora både tid och ansträngning på åtgärder som inte kommer att förbättra situationen.
Miljöpartiet anser att det finns ett flertal åtgärder som bättre lever upp till kraven på att vara motiverade utifrån vad forskningen om brottslighet säger och därför ska prioriteras när statliga medel anslås. Därför motsätter vi oss att medel anslås till Skatteverket för att genomföra en folkräkning såsom föreslagits av regeringen.
Marielle Lahti (MP)
Nicklas Attefjord (MP)
Janine Alm Ericson (MP)
Annika Hirvonen (MP)
Motion till riksdagen
2022/23:2175
av Per Bolund m.fl. (MP)
En klimatpolitik som står upp för Parisavtalet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utlysa klimatnödläge och samtliga åtgärder i denna motion för att Sverige ska klara Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta en vetenskapligt baserad nationell koldioxidbudget för Sverige samt att styrmedel och åtgärder ska utformas och genomföras utifrån utsläppsbudgeten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram mål och åtgärder för de konsumtionsbaserade utsläppen, i linje med vad vetenskapen visar krävs för att klara Parisavtalet, där offentlig sektor går före, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta strategiskt med naturbaserade klimatlösningar för att öka mängden kol som binds in i skog och mark från atmosfären och därigenom bidra till Sveriges åtaganden inom LULUCF-sektorn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Naturvårdsverket ska få i uppdrag att redovisa biogena koldioxidutsläpp från förbränning i Sverige fördelat på svenskt och importerat ursprung och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatsäkra miljöbalken i syfte att säkerställa att inga nyinvesteringar i fossilt görs och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en omställningslag för fossila verksamheter, i syfte att helt fasa ut kol, olja och fossilgas till 2030, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta och genomföra en nationell plan för utfasning av fossil energi, inklusive ett slutdatum för användning, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett grönt kunskapslyft för att underlätta omställning till en hållbar arbetsmarknad, motverka arbetslöshet och skapa hållbara jobb för unga och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge närboende möjlighet att bli delägare där det byggs vindkraftverk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge närboende rätt till arrende från vindkraftsbolagen där det byggs vindkraftverk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en lokal elbonus som ger Sveriges kommuner och regioner betalt för deras befintliga och tillkommande förnybara elproduktion och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera det kommunala vetot för att säkerställa en rättssäker prövning av vindkraftsansökningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kraftig utbyggnad av den havsbaserade vindkraften, med den hänsyn som krävs till ekosystemen och det svenska försvaret, och ett statligt planeringsmål om 150 terawattimmar till havs senast 2040 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den ekonomiska politiken ska utformas inom ramen för de nationella klimat- och miljömålen och att de nya välfärdsmåtten ska vara styrande i budget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla alla fossila subventioner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att främja en grön finansmarknad i syfte att öka takten i omställningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom ett nationellt mål, lagkrav och andra styrmedel verka för att minska resursförbrukningen till inom planetens gränser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla den gröna skatteväxlingen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja delningsekonomi och konsumtion av klimatsmarta tjänster i stället för resursintensiva produkter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbränning av vissa plastsorter ska förbjudas och om att skapa incitament för cirkulering och raffinering av returplast för att få igång bättre återanvändning av plast och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom bl.a. krav på produktdesign och produkters livslängd verka för att saker ska hålla längre och gå att reparera och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla statliga bolag ska ha vetenskapligt baserade klimatmål och klimatplaner samt ges skärpta ägardirektiv om att verka för att nå miljömålen och Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att minska klimatpåverkan från offentlig konsumtion och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla statliga satsningar som Industriklivet och Klimatklivet i syfte att hjälpa industrier och företag att minska sin klimatpåverkan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla statliga satsningar som Almis stöd till de mindre företagens omställning, i syfte att hjälpa industrier och företag att minska sin klimatpåverkan, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta och fördjupa initiativet Fossilfritt Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för att främja transporteffektivitet, bl.a. genom att Trafikverket ska arbeta målstyrt i stället för prognosbaserat, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att järnvägen ska rustas upp och byggas ut i hela landet samt att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa förmånsbeskattningen på företagscykel och kollektivtrafikkort och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att revidera regelverk och ta fram en strategi för kombinerad mobilitet (MAAS) samt genomföra en offentlig satsning på bilpooler och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för att fler ska kunna använda cykel som transportmedel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta parkeringsnormen i plan- och bygglagen med en mobilitetsnorm och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja och utveckla trängselskatterna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i Sverige och inom EU verka för att det kommersiella flyget ska sluta subventioneras och betala för sin egen kostnad och klimatpåverkan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utsläppen från svenskt flygande måste minska drastiskt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom slutdatum för försäljning fasa ut nybilsförsäljning av fossilbilar till senast 2025 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom kraftigt skärpt och mer rättvis bonus malus fasa ut nybilsförsäljning av fossilbilar till senast 2025 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en klimatpremie där staten tar halva kostnaden för inköp av miljövänliga arbetsmaskiner och lastbilar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett slutdatum för försäljning av fossila drivmedel senast 2030 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell plan för utbyggnaden av laddinfrastrukturen i hela landet och ett ökat statligt ansvar för ”vita fläckar” på kartan över laddstolpar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell plan för tankställen för biogas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder/regeländringar och ökade statliga investeringar för överflyttning av långväga godstransporter från väg till järnväg och sjöfart och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa utvinningen av fossila bränslen, internationellt och i EU, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klassa torv som ett fossilt bränsle och fasa ut brytning och användning av torv för energiproduktion och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för solenergi för produktion av el och värme, inklusive ett planeringsmål på 30 TWh solel till 2030, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sätta solceller på alla offentliga byggnader under den kommande mandatperioden (2022–2026) och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för framtidens kraftvärme- och värmeproduktion, som utgår från behovet av permanenta negativa utsläpp, ett fungerande energisystem och det faktum att vi har begränsade resurser för att producera hållbara biobränslen, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det billigare och enklare för bostadsrättsföreningar, hyresrättshushåll och samfälligheter att investera i solceller och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för satsningar på grön vätgas och andra förnybara elektrobränslen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara självförsörjande på hållbart producerade biobränslen senast 2030 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla användningen av biomassa från jordbruket för bioenergiproduktion och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta jordbrukets fossila subventioner med ett avdrag som sänker skatten på jobb och företagande för jordbruket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa lagstadgade krav på omfattande energieffektiviseringar, s.k. kvotplikt, samt främja energieffektiviseringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska betala 80 procent av kostnaderna för åtgärder som effektiviserar energianvändningen för hushåll och fastighetsägare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett bonus malus-system för produkter för att gynna de mest energisnåla och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden för stamnät med minst två år genom regelförändringar, bättre samordning samt kraftfulla investeringar i ny nätkapacitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för energilager och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja lokaldelning och flexibilitet i syfte att minska behovet av nybyggnation och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska klimatpåverkan av nödvändig ny- och ombyggnation genom ökad återanvändning och återvinning av byggnadsmaterial, mer byggande i trä samt en maxgräns för klimatpåverkan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla och stärka statliga stöd för kommunala åtgärder för klimatsmart stads- och trafikplanering genom stadsmiljöavtalen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla och stärka statliga stöd för kommunala åtgärder för klimatsmart stads- och trafikplanering genom Klimatklivet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi samt underlätta samverkan för permanenta negativa utsläpp, inklusive infångning, transport och slutgiltig lagring, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om naturbaserade klimatlösningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att främja investeringar, produktion och nedmyllning av biokol genom exempelvis EU:s landsbygdsprogram, jordbruks- och regionalstöd och Klimatklivet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kolinlagringen i jordbruksmarker och stoppa förlusten av åkermark och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på flera fronter stärka arbetet med klimatanpassning för att Sverige ska stå bättre rustat inför klimatkrisens katastrofala konsekvenser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja klimatanpassning av svenskt jordbruk så att vi kan producera mer mat i ett förändrat klimat och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka rådgivning till skogsägare om klimatanpassning av skogsbruket för att säkra virkestillgång och robusta ekosystem i ett förändrat klimat och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram strategi för vattenförsörjningen i ett förändrat klimat och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka svenska myndigheters arbete för klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Den vetenskapliga kunskapen är samlad, gedigen och tydlig: Den globala medeltemperaturen stiger i allt snabbare takt och den främsta orsaken är mänsklig aktivitet. Sedan den industriella revolutionen har medeltemperaturen ökat med drygt 1,2 grader. Bara denna ökning har lett till ett förändrat klimat. Framförallt genom att extremväder blivit vanligare. I Sverige går uppvärmningen dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Uppvärmningen går också snabbare i de norra delarna av Sverige än i de södra. Detta innebär enorma risker för Sveriges invånare och företag.
De allra mest katastrofala konsekvenserna av den globala uppvärmningen går dock fortfarande att undvika. Men för detta krävs en plan – en plan för att hejda klimatförändringen genom att minska växthusgasutsläppen och genom klimatanpassning minska samhällets sårbarhet inför klimatrelaterade risker. Miljöpartiet vill därför bygga ett nytt grönt folkhem, där Sverige har världens bästa klimatarbete, där välfärden finns till för alla och där jämlikhet är en självklarhet. Det är en historisk satsning som lyssnar till vetenskapen och gör vad som krävs för att nå vår del av Parisavtalet – netto noll utsläpp redan 2035.
Övergripande styrmedel
Skärpta klimatmål och nationell koldioxidbudget
Om Sverige ska klara sitt bidrag till att hålla uppvärmningen under 1,5 grader måste de inhemska utsläppen nu börja minska med minst 12–15 procent per år och vara nära noll senast år 2035. För att möta klimatnödläget och leva upp till Parisavtalet behöver Sveriges klimatmål skärpas. Ett uppdaterat klimatmål måste även omfatta fler verksamheter och utsläppsområden än det nuvarande klimatmålet. De utsläpp som svenskarnas konsumtion orsakar är betydligt större än de territoriella utsläppen. Nästan två tredjedelar kommer från hushållens konsumtion och drygt en tredjedel från offentlig konsumtion och investeringar. Hälften av svenskarnas klimatpåverkan sker i andra länder. Sverige ska ta ansvar för alla sina utsläpp, även de som uppstår i andra länder till följd av svensk import och konsumtion.
Klimatförändringarna drivs av den totala mängden växthusgaser i atmosfären och därför krävs styrning av hur mycket Sverige totalt kan släppa ut. Med hjälp av en utsläppsbudget kan en total mängd utsläpp kopplas till Sveriges klimatmål. Regeringen bör utse en ansvarig myndighet för att ta fram en nationell koldioxidbudget för Sverige, utifrån data från FN:s klimatpanel. Koldioxidbudgeten bör uppdateras varje år och styrmedel och åtgärder bör utformas och genomföras utifrån de nya målen och delmålen. Detta innebär exempelvis att myndigheter ska få en utsläppsbudget definierad i sina direktiv. Med nu kvarvarande kolbudget krävs en minskningstakt om 12–15 procent per år. Offentlig sektor ska dock gå före i omställningen och Sverige bör anta ett mål om att offentlig sektors totala växthusgasutsläpp, inklusive de konsumtionsbaserade, ska nå nära nollutsläpp senast år 2030.
Tydliga och långsiktiga förutsättningar för näringslivets omställning
Tydliga och långsiktiga spelregler är en förutsättning för att näringslivet ska kunna planera sina verksamheter. Den ryckighet som präglar dagens miljö- och klimatpolitik ökar den ekonomiska risken vid investeringar, otydlig politisk styrning ökar även risken för så kallade stranded assets. Ett långsiktigt tydligt politiskt ledarskap i linje med Parisavtalet och fastställda klimatmål minskar risken vid investeringar och säkerställer att Sverige omhändertar de mervärden som följer av klimatomställningen i form av arbetstillfällen, ekonomisk utveckling och hållbar samhällsutveckling. Miljöpartiet vill därför att staten genom lagstiftning ska peka ut riktningen. Miljöbalken behöver klimatsäkras. Vi vill införa stoppregler mot höga växthusgasutsläpp i tillståndsprövningar. Genom att utveckla lagstiftningen kan det fossila stoppas i ett tidigt skede och investeringarna istället styras mot det förnybara. Miljöpartiet vill även gå över till tidsbegränsade tillstånd för verksamheter med stor klimatpåverkan. Pågående verksamheter med icke-tidsbegränsade tillstånd som har stor påverkan på klimatet ska kunna omprövas.
Det räcker inte med att bara stoppa nya fossilprojekt, vi måste också hantera befintliga processer. Miljöpartiet föreslår en omställningslag för alla fossila processer i Sverige. Det innebär ett slutdatum och därmed ett totalförbud av fossil energi. En nationell plan måste upprättas med hjälp av myndigheter för att arbetet ska ske tillsammans med alla berörda aktörer. Det möjliggör att utfasningen av kol, olja och fossilgas kan ske på ett planerat och rättvist sätt.
En rättvis och solidarisk omställning i Sverige
I Sverige är utsläppen mycket ojämnt fördelade mellan olika inkomstgrupper. Att säkerställa en rättvis och jämlik klimatomställning är ett av politikens viktigaste uppdrag. Miljöpartiet ser klimatomställningen som ett sätt att bryta trenden av större ekonomiska och sociala klyftor i landet.
Miljöpartiet vill att alla människor ska ges möjligheten att bidra till omställningen. Bygget av framtidens Sverige kommer att skapa tusentals och åter tusentals arbetstillfällen. För att den mångfald av kompetens och erfarenhet som många redan besitter ska förvaltas på bästa sätt måste människor erbjudas möjligheten att om- och vidareutbilda sig under hela yrkeslivet. När fossila verksamheter fasas ut bör staten skapa goda förutsättningar för investeringar i grön industri och gröna innovationer i hela landet för att genom klimatomställningen skapa nya gröna jobb. Staten bör ta ett särskilt ansvar för trygghetssystem och skyddsnät under omställningen. Därför bör regeringen lansera ett grönt kunskapslyft med syftet att underlätta teknik- och kompetensskifte och omställning till en hållbar arbetsmarknad. Kunskapslyftet bör genomföras som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd inom vuxenutbildningen, KY-utbildningar samt gymnasieskola och högskola i syfte att motverka arbetslöshet och skapa hållbara jobb för unga.
Miljöpartiet vill att hela Sverige ska vara med i energiomställningen och att de regioner och kommuner som är med och bidrar också ska belönas. Vi i Miljöpartiet vill se en snabb omställning till ett robust, förnybart elsystem med hög flexibilitet som säkerställer el till alla när vi behöver det till rimliga priser. Vi vill också att elproduktionen bidrar till lokal samhällsutveckling, att resurser från elproduktionen går till lokalsamhället och därmed bidrar till stärkt välfärd och bättre samhällsservice.
En grön och cirkulär ekonomi
Samhällsutvecklingen ska leda till ekologisk och social hållbarhet; genom att säkerställa robusta ekosystem så säkerställs långsiktiga förutsättningar för en stabil ekonomi. Den ekonomiska politiken ska utformas inom ramen för nationella klimat- och miljömål och de nya välfärdsmåtten ska vara styrande i budget. Detta i syfte att även säkerställa stabila förutsättningar för ekonomin på kort och lång sikt. Subventioner och andra stödformer för fossila investeringar ska tas bort och klimatskadliga verksamheter ska bära hela sin verkliga kostnad. Den linjära ekonomin måste krympa i takt med att den cirkulära ekonomin växer. Vi behöver ett förnyat fokus på grön skatteväxling, det vill säga höjda skatter på sådant som är skadligt för miljö och klimat växlat mot sänkt skatt på arbete.
Avskaffa fossila subventioner
Om Sverige ska nå upp till åtagandena i Parisavtalet måste vi kraftigt och omgående minska vårt fossilberoende. Miljöpartiet ser att en viktig del i detta är att fasa ut de subventioner av fossilanvändning som idag finns genom skattenedsättningar, avdrag och särskilda undantag. Vissa branscher kommer behöva kompenseras för de ökade kostnader som uppstår när fossila subventioner tas bort. Ett sådant stöd bör stimulera till en snabbare omställning till fossilfrihet. I regeringsställning har Miljöpartiet drivit igenom flera viktiga steg för att fasa ut fossila subventioner. Till exempel infördes en skatt på flygresor för att kompensera för att flygets bränsle inte är beskattat, systemet för tjänstebilar ändrades så att de smutsiga bilarna nu beskattas hårdare, reduktionsplikten infördes som innebär att allt mindre av den bensin och diesel som säljs i Sverige är fossil, och viktiga förändringar av EU:s utsläppshandelssystem drevs igenom, vilket har lett till ett högre pris på utsläppsrätter. Arbetet måste fortsätta med siktet på att alla fossila subventioner avvecklas.
Grön finansmarknad för ökad takt i omställningen
Finansmarknaden spelar en viktig roll i den gröna omställningen. Mer kapital måste kanaliseras mot hållbara verksamheter och bort från det fossila. Därför måste den gröna styrningen av finansmarknaden skärpas för att takten i klimatomställningen ska öka. Miljöpartiet har i regering genomfört flera viktiga åtgärder för att göra finansmarknaden grönare. Bland annat har hållbarhet blivit ett mål för finansmarknadspolitiken, kraven på hållbarhetsinformation för fondförvaltare har ökat och hållbarhetskraven för flera av AP-fonderna har skärpts. I regering har Miljöpartiet även beslutat om gröna kreditgarantier och gröna statliga garantier för att stötta industrins omställning.
Cirkulär ekonomi för minskad resursförbrukning
Svenskarnas konsumtionsutsläpp är bland de högsta i världen och Sverige har under de senaste decennierna använt en oproportionerlig och orättvist stor andel av världens snabbt krympande koldioxidbudget. Att som Sverige gör förbruka resurser som om det fanns drygt fyra jordklot går inte att på något vis betrakta som hållbart. Miljömålsberedningen har nu tagit fram ett förslag på mål för svensk konsumtion. Detta måste nu genomföras.
Det mest effektiva sättet att minska klimatpåverkan från konsumtion är att konsumera färre resursintensiva varor och tjänster. Det leder även till minskade avfallsmängder och minskad miljöpåverkan i övrigt. Miljöpartiet vill främja en cirkulär ekonomi där resurser fortsätter att cirkulera även när en produkt nått slutet av sin livscykel. Med Miljöpartiet i regering har Sverige sedan 2020 en strategi för cirkulär ekonomi, men strategin behöver kompletteras med konkreta mål och kraftfulla styrmedel. Sveriges regering bör föreslå ett nationellt mål, lagkrav och andra styrmedel för att minska resursförbrukningen till inom planetens gränser. Arbetet med att främja återvinning och återanvändning av metaller, plast, textil, byggmaterial och andra materialströmmar med stor miljöpåverkan måste intensifieras. Farliga ämnen i material behöver fasas ut och på sikt förbjudas för att underlätta återanvändning och återvinning. Miljöpartiet vill också öka tillsynen inom avfallsområdet, ta fram nationella kriterier för när avfall upphör att vara avfall (end‑of‑waste) och lagstifta om skyldighet för företag att förebygga avfall. Rätt behandlat blir avfallet en resurs som kan användas på en mängd områden och därigenom bidra till att nya affärsområden och marknader skapas. Vidare anser Miljöpartiet att förbränning av vissa återvinningsbara material, till exempel vissa plastsorter, ska förbjudas. Regeringen bör även skapa incitament för raffinering av returplast för att få igång bättre återanvändning av plast.
Grön skatteväxling
För att gynna en cirkulär ekonomi och samtidigt öka acceptansen för klimatpolitiska åtgärder, krävs ett förnyat fokus på grön skatteväxling. En grön skatteväxling innebär höjda skatter på sådant som är skadligt för miljö och klimat växlat mot sänkt skatt på arbete. Idag är det ofta billigare att använda nya naturresurser än återvunnet material. För att gynna en cirkulär ekonomi behöver återvunnet material bli mer konkurrenskraftigt. Fler ekonomiska styrmedel behöver utvecklas utifrån principen om att förorenaren ska betala så att kostnaden för användning av jungfruliga material, förstörelse av ekosystem och klimatbelastningen inkluderas i kostnaden för material och produkter. Miljöpartiet vill skapa ekonomiska incitament som främjar cirkulerade naturresurser framför utvinning av jungfruliga naturresurser.
Främja delningsekonomin och gör så att produkter håller längre
Politiken måste främja delningsekonomin så att det blir lätt att dela på saker och äga tillsammans. Regeringen bör stötta uppskalning av delningsekonomin genom att ge lämpliga myndigheter ett formellt uppdrag att analysera behoven hos användarna. Styrmedel måste främja konsumtion av klimatsmarta tjänster istället för resursintensiva produkter.
Fortfarande är många produkter medvetet designade för en kort livslängd i syfte att öka företagens försäljning. Det förekommer också att företag förstör och slänger helt fungerande produkter, till exempel kläder eller möbler. Det är ett helt orimligt resursslöseri som idag är fullt lagligt. Vi vill införa krav på produktdesign, produkters livslängd samt konsumenters och oberoende reparatörers rätt att reparera. Reklamationsrätten bör kopplas till angiven förväntad livslängd på produkten och göra det lättare för konsumenten att ställa krav när produkter går sönder för tidigt.
Statliga bolag ska bidra till omställningen
Statliga bolag måste styras i en klimat- och miljömässigt hållbar riktning. De bolag som står för 99 procent av de statliga bolagens klimatpåverkan är Vattenfall, LKAB, SAS, Postnord och Sveaskog. Med Miljöpartiet i regering beslutade Sverige i ägarpolicyn att de statliga bolagen ska vara föredömen inom sin bransch och arbeta för att uppnå miljökvalitetsmålen och Parisavtalet. Miljöpartiet anser att regeringen bör utveckla och intensifiera ägarstyrningen så att skrivningarna om hållbarhet får genomslag. Vi menar att alla statliga bolag bör ha vetenskapligt baserade klimatmål och klimatplaner.
Offentlig konsumtion
Miljöpartiet vill införa ett mål om att offentlig sektor ska gå före i omställningen och nå nära nollutsläpp till 2030. Lagen om offentlig upphandling (LOU) behöver uppdateras så att all offentlig upphandling skall beakta miljöhänsyn och klimatpåverkan, och så att låg klimatpåverkan och resursanvändning blir styrande faktorer. Miljöpartiet vill verka för att klimatsmart mat ska vara norm i offentlig sektor. Klimatsmart mat innebär framför allt ökad andel växtbaserad mat, men också mer säsongsanpassad mat, mat som transporteras kortare sträckor samt att animaliska livsmedel kommer från djur som betar gräs och inte föds upp på sådant som vi människor kan äta.
Industrins omställning
Industrin står för en tredjedel av Sveriges inhemska växthusgasutsläpp. Sedan 1990 har utsläppen varierat mycket från år till år kopplat till produktionsvolymer och konjunktur. Totalt har utsläppen från industrin minskat med 22 procent under de senaste 20 åren. Kommande 15 år måste en minskning som motsvarar kvarvarande 78 procent åstadkommas.
Tack vare Miljöpartiets arbete i regering satsade staten då flera miljarder på att stödja svensk industri i sitt arbete med att nå fossilfrihet genom det så kallade Industriklivet. Stöd ges till företag hela vägen från forsknings- och innovationsprojekt till demonstrationsanläggningar och fullskaliga anläggningar. Framöver omfattas även andra typer av industriprojekt av stödet, som exempelvis produktion av biodrivmedel, vätgas och batterier liksom plastreturraffinaderier och återvinningsanläggningar. Regeringen bör fortsätta att satsa på och bredda det statliga stödet Industriklivet.
Klimatklivet är ett stöd som bidrar till minskad klimatpåverkan genom bland annat investeringar för byte från fossila till förnybara energibärare, i energieffektivisering och utbyggnad av laddinfrastruktur. Små företag har ibland otillräckliga resurser för att klara omställningen till fossilfritt och cirkulärt på egen hand. Regeringen bör utveckla Almis uppdrag att ge stöd till de mindre företagens omställning.
Med Miljöpartiet i regering inleddes år 2015 initiativet Fossilfritt Sverige, med målet att bygga en stark industri och skapa fler jobb och exportmöjligheter genom att bli fossilfria. Totalt 22 olika branscher har tagit fram färdplaner för att visa hur de kan stärka sin konkurrenskraft genom att bli fossilfria eller klimatneutrala. Denna satsning ska fortsätta. Det är absolut avgörande för klimatomställningen att regeringen har bra kanaler för att samverka med näringslivet kring deras omställning.
Enligt Energimyndigheten kan svensk industri effektiviseras så att energiförbrukningen minskar med 23 TWh till 2050. Minskad energianvändning innebär också minskade energikostnader – vilket ökar industrins lönsamhet. Styrmedel behöver utformas och skärpas för att främja energieffektivisering, som exempelvis en kvotplikt för den elintensiva svenska industrin. Miljöpartiet vill även se ökade incitament att tillvarata spillvärme från industrin.
Transport och mobilitet
Transportsektorn står för omkring en tredjedel av Sveriges växthusgasutsläpp. När internationell sjöfart och flygtrafik räknas in är andelen över 40 procent. Sedan 1990 har utsläppen från inrikes transporter minskat med knappt 17 procent. Minskningen är främst en följd av att fordonen blivit mer energieffektiva och att en ökad andel biodrivmedel har ersatt bensin och diesel. Samtidigt har ökande person- och lastbilstrafik motverkat större utsläppsminskningar. Nu krävs en radikal omställning av vårt transportsystem där klimatmålen står i fokus. Utöver minskad klimatpåverkan genom att utsläppen av växthusgaser minskar leder detta till en mängd andra fördelar, bland annat mindre buller och renare luft, vilket minskar antalet som blir sjuka eller till och med dör i förtid av luftföroreningar. Färre bilar i städer lämnar plats till människan och möjligheten att skapa trevligare stadsmiljöer. Miljöpartiets mål är att utsläppen från transportsektorn ska vara nära noll år 2030. Den totala mängden resor måste minska, framförallt resor som görs med bil och flyg. Vi måste bli bättre på att dela på våra fordon och resa mer kollektivt samt helt ställa om till förnybara och hållbara drivmedel inklusive el.
Övergripande planering och styrning
Transportpolitiken ska säkerställa god mobilitet i hela landet och välfungerande godstransportinfrastruktur på ett sätt som säkerställer att klimatmålet till 2030 nås. Idag utgår planeringen från prognoser som bygger på historiska data och antaganden om ständig tillväxt för vägtrafiken. Detta behöver ändras. Den nationella transportpolitiken behöver göra tydligt att frågor som rör klimat och miljö ska få företräde framför insatser som gynnar ökad vägtrafik. För att klara en hållbar omställning av transporterna krävs en styrning mot ett mer transportsnålt samhälle.
Tåg, kollektivtrafik och cykel
Det måste bli enkelt och billigare att resa med låg klimatpåverkan. Detta kräver allt från stora investeringar i kollektivtrafikens och cykelns infrastruktur till ökad turtäthet, bättre punktlighet och informationsinsatser. Sveriges järnväg behöver rustas upp och byggas ut i hela landet. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas. Regeringen bör ge SJ ett samhällsuppdrag att verka för ökat tågresande. Utbudet av nationell och regional kollektivtrafik ska öka i hela landet. Miljöpartiet har i regering drivit igenom slopandet av förmånsbeskattningen på företagscyklar och kämpar vidare för att den även ska slopas för kollektivtrafikkort.
Regeringen bör ta fram en nationell cykelplan, inklusive förslag på ett nationellt cykelvägsnät, och följa upp den nationella cykelstrategin med konkreta åtgärder för att fler ska kunna cykla. Det behöver byggas fler och bättre cykelvägar i städer såväl som i gles- och landsbygder. Trafikverket ska kunna bygga cykelvägar i högre utsträckning än idag.
Mobilitet som tjänst
Idag står en svensk bil parkerad och outnyttjad 97 procent av tiden. Av de fem säten som finns i en vanlig bil används i snitt ett och ett halvt. Det innebär att en vanlig bil utnyttjas till mellan 1,5 och 2 procent av sin kapacitet. På många platser och för många människor finns en enorm outnyttjad potential att öka effektiviteten i hur vi använder bilar. En övergång till en modell som baseras på nyttjande istället för ägande kan göra att bilarna används mer effektivt. Vi vill gynna olika delningslösningar för bilar, exempelvis bilpooler och transporter som tjänst, så kallad Mobility as a Service (MAAS).
Nya och vässade verktyg för att bryta storstadsbilismen
Enligt Trafikverket är hälften av alla bilresor i tätort kortare än fem kilometer. Att få ner utsläppen från dessa resor till nära noll är inte bara en lågt hängande frukt i klimatarbetet, utan ger även positiva sidoeffekter som minskade luftföroreningar i städer, förbättrad folkhälsa och mer attraktiva stadsmiljöer. Bilåkandet i våra städer måste minska. Miljöpartiet anser att parkeringsnormen i plan- och bygglagen bör ersättas med en mobilitetsnorm. Vi vill höja och utveckla trängselskatterna och införa systemet i fler städer för att minska trängsel. Trängselskatter ska kunna differentieras så att fordon med högre utsläpp av exempelvis hälsovådliga ämnen beskattas hårdare. Trängselskatt ska användas för att delfinansiera kollektivtrafik. Miljöpartiet vill utse en statlig förhandlare som erbjuder fler kommuner att i samverkan med staten införa trängselskatter och/eller miljözoner. Statliga stöd till kommunala åtgärder för klimatsmart stads- och trafikplanering genom stadsmiljöavtalen och Klimatklivet bör utvecklas och stärkas.
Minskade utsläpp från flygresor
Svenskarnas flygande släpper ut omkring 10 miljoner koldioxidekvivalenter per år. Det är lika mycket som bilresandet och betydligt mer än stålindustrin eller cementindustrin i Sverige. En procent av jordens befolkning står för hälften av alla utsläpp från flyg. Stora satsningar behöver göras för att möjliggöra utsläppsfria mellankontinentala resor. För att inte överskrida det begränsade utsläppsutrymme som finns kvar för att klara Parisavtalet, bör flyget betala för sin klimatpåverkan och utsläpp från flyget minska. Miljöpartiet vill höja den svenska flygskatten och införa energiskatt och koldioxidskatt på flygbränsle i EU, för alla flygresor inom Europa. Idag är flyget i EU undantaget sådan skatt. Flyget bör även beläggas med full moms. Alla flygbolag ska betala fullt pris inom EU:s utsläppshandel. Gratis tilldelning av utsläppsrätter ska inte få förekomma.
Ställ om till el, förnybara drivmedel och effektiva fordon
Fossildrivna och särskilt energislukande fordon ska fasas ut. Fordonen måste bli mer effektiva och drivas med förnybara drivmedel. För att hela transportsektorn ska bli 100 procent fossilfri krävs flera olika typer av förnybara drivmedel. El, biogas, flytande biodrivmedel, vätgas och elektrobränslen är alla viktiga pusselbitar att jobba med.
Miljöpartiet vill fasa ut nybilsförsäljning av fossilbilar till 2025 och införa ett slutdatum för försäljning av fossila drivmedel senast 2030. Regeringen bör kraftigt skärpa bonus malus för att skynda på utfasningen av fossilbilar och för att göra reformen mer rättvis. Senast år 2025 ska endast bilar med nollutsläpp samt biogasbilar kunna få klimatbonus. Fram till dess vill vi införa ett nytt krav på att hybrider enbart ska tilldelas bonus om de kan drivas på höginblandade biodrivmedel. Skatten på de smutsigaste nya bilarna (malus) behöver höjas kraftigt, vid sidan av att skärpa gränserna för när malus tas ut, för att gå i linje med ambitionen att fasa ut fossildrivna bilar så snabbt som möjligt. Vi vill även fasa ut klimatbonus för de dyraste bilarna. De personer som har råd att köpa de allra dyraste nya bilarna behöver inte en skattesubvention. För personer i glesbygd med dålig tillgång till kollektivtrafik vill Miljöpartiet införa en höjd bonus i bonus malus. Vi vill också införa stöd till leasing av elbil för personer som hittills inte haft råd att köpa en ny elbil. Leasing av elbil blir då den billigaste lösningen för personer med begränsade resurser som faktiskt behöver en bil.
Regeringen bör ta fram en nationell plan för utbyggnaden av laddinfrastrukturen i hela landet och ett ökat statligt ansvar för att bygga ut laddinfrastruktur på platser som idag är ”vita fläckar” på kartan över laddstolpar. Regeringen bör även ta fram en nationell plan för tankställen för biogas.
Godstrafik
Godstrafiken behöver flyttas från vägtransporter med hög klimatpåverkan till järnväg och sjöfart med betydligt lägre klimatpåverkan. En sådan överflyttning kräver stora satsningar och investeringar i järnvägssystemet, och järnvägens och sjöfartens konkurrensvillkor måste ändras. Miljöpartiet vill anpassa Sveriges järnvägsinfrastruktur för längre godståg som ska kunna köra i minst 100 km/h i enlighet med EU-regelverket, samt införa en kraftfull klimatdifferentiering av farledsavgifterna.
Energisystemet – hållbart och förnybart
För att vara i linje med Parisavtalet måste utsläppen från Sveriges energisystem vara nära noll senast 2035. Genom el‑, värme- och bränslesystemen binder energisystemet samman industrier, transporter, bostäder och samhällsservice. I dag kommer ungefär en fjärdedel av energin i Sverige från fossila källor. Förbränning av fossila bränslen är landets största källa till koldioxidutsläpp. Utsläppen från fossila bränslen inom transportsektorn och industrin är långsamt på väg ned, men inte i den takt som krävs. Utsläppen från elsystemet är mycket låga. Till största del baseras i dag elen på vattenkraft och kärnkraft. Politiken för att ställa om energisystemet måste rikta in sig mot att fasa ut alla fossila bränslen och bygga ut de förnybara energikällorna, att minska och effektivisera vår energianvändning, ökad flexibilitet i elsystemet samt investeringar i elnätet.
Ut med det fossila och in med det förnybara
Miljöpartiets mål är ett robust, leveranssäkert elsystem med så små och få risker för säkerhet, människors hälsa och miljö som möjligt, både idag och i framtiden. Därför arbetar vi för ett 100 % förnybart elsystem, hög effektivitet i energianvändningen, hög konnektivitet och bredd i produktion. Den målsättningen kommer ur insikten om att utvinning av energi genom fossila källor och kärnkraft alltid sker på bekostnad av framtida generationer. Miljöpartiet har under många år drivit fram en mängd reformer på energiområdet och det har sammantaget lett till att den svenska energipolitiken lagt om kursen. Gamla och osäkra kärnkraftsreaktorer och fossil energi är sakta men säkert på väg ut. Samtidigt har det förnyelsebara kommit in med stormsteg. Redan 2023 beräknas över 30 procent av Sveriges elproduktion komma från vindkraft. Elproduktionen i Sverige har ökat markant, liksom den svenska exporten av el till andra länder, vilket skapar en enorm klimatnytta.
För var dag som går blir det mer akut att stoppa utvinningen av fossila bränslen, internationellt och i EU. Sverige måste verka med full kraft för att så ska ske. Torv bör klassas som ett fossilt bränsle och brytning och användning av torv för energiproduktion fasas ut.
Vindkraft på land och till havs har enorm potential. Den havsbaserade vindkraften behöver kraftigt byggas ut och Miljöpartiet föreslår därför ett statligt planeringsmål om 150 TWh till havs, vilket är fullt möjligt även med hänsyn tagen till välmående ekosystem. Även solkraft har stor potential att öka, på hustak och på andra ytor. Miljöpartiet föreslår därför ett planeringsmål om 30 TWh solel till 2030. Regeringen bör ta fram en nationell strategi för solenergi i Sverige, för produktion av el och värme. Vi anser även att det bör upprättas kommunala solbruksplaner för att underlätta snabba processer. All nybyggnation och alla större renoveringar ska ha solenergi, och det behöver bli enklare att vara både egen producent av och delägare i solenergi. Det behöver bli billigare och enklare för bostadsrättsföreningar, hyresrättshushåll och samfälligheter att investera i solceller. Regeringen bör utvidga skattereduktionen till att även omfatta andelsägd förnybar el för att underlätta investeringar från bostadsrättsföreningar, hyresrättshushåll och samfälligheter.
Regeringen bör ta fram en nationell strategi för satsningar på grön vätgas och andra förnybara elektrobränslen. Dessa bränslen bör kunna användas för att uppnå målen inom Bränslebytet och för att ställa om industriella processer, för att minska behovet av biobränslen.
Biobränslen
Idag står biobränslen för en ökande del av den totala energianvändningen i Sverige, omkring 38 procent år 2018. Användningen är störst inom industrin och fjärrvärmeproduktionen. Även inom transportsektorn ökar användningen av biodrivmedel. Av de råvaror som används för biodrivmedel inom transportsektorn i Sverige är 90 procent importerade. Tidigare har en stor del av dessa innehållit palmolja eller palmoljerester, som orsakar avverkad regnskog och gigantiska monokulturer. Under vår tid i regering drev Miljöpartiet fram regleringar mot att i reduktionsplikten använda biodrivmedel som innehåller palmolja. Den ökade efterfrågan i kombination med behovet av att bevara biologisk mångfald visar att energieffektivisering och elektrifiering i alla sektorer är helt centralt. Produktion av bioenergi ska bidra till uppfyllelsen av våra svenska miljömål, EU-direktiv på området samt internationella mål och avtal, som de globala hållbarhetsmålen och FN:s konvention för biologisk mångfald. Det innebär att råvaran alltid ska bestå av restprodukter eller komma från hållbart lantbruk, och att bränsle aldrig ska ha sitt ursprung i skyddsvärda skogar. Produktion av biobränslen får inte heller tränga ut livsmedelsproduktion.
Det är viktigt att förstå att en övergång från fossila drivmedel till biodrivmedel inte på kort sikt gör att vi minskar tillförseln av koldioxid till atmosfären. Även förbränning av biodrivmedel släpper ut koldioxid, men givet att kolet binds tillbaka i växtligheten är systemet över tid i balans. Förbränningsmotorn försvinner inte över en natt. Flera miljoner bilar med förbränningsmotorer rullar fortfarande på svenska vägar, och därtill kommer flygtrafiken och sjöfarten. Miljöpartiet ser det som nödvändigt att öka inblandningen av biobränslen för att fasa ut fossila bränslen. Det kommer ta tid att minska transportbehoven och ställa om till nollutsläppslösningar. Vissa biobränslen blir en övergångslösning som, trots att de är långt ifrån perfekta, nästan alltid är bättre än fossila alternativ såsom kol, olja och gas. Andra biobränslen med mycket låg eller till och med positiv klimatpåverkan, som biogas från avfall, kommer spela en viktig roll i energipusslet även på lång sikt.
Miljöpartiets mål är att Sverige ska vara självförsörjande på hållbart producerade biobränslen senast år 2030. Miljöpartiet vill utveckla användningen av biomassa från jordbruket för bioenergiproduktion, till exempel genom att odla mer hållbara energigrödor, använda skörderester eller gödsel för biogasproduktion.
Minska och effektivisera energianvändningen
Den mest miljövänliga kilowattimmen är den som inte produceras. Potentialen att minska och effektivisera energianvändningen är stor inom alla sektorer i samhället men nyttjas i alltför liten utsträckning. Incitamenten behöver stärkas och politiken förtydligas. Sverige bör fortsatt främja energieffektivisering, genom bland annat en kvotplikt för den elintensiva svenska industrin. För att styra från de minst energi- och resurseffektiva produkterna och till de mest energi- och resurseffektiva vill Miljöpartiet införa ett bonus malus-system för produkter, där energisnåla varor blir billigare och energislösande dyrare.
Ökad flexibilitet och smarta investeringar i framtidens elnät
Med elektrifiering av den tunga industrin och stora delar av transportsektorn ökar behovet av förnybar el och robusta elnät som kan föra över stora mängder el. Energisystemet måste bli mer flexibelt och elnäten behöver byggas ut och rustas upp. Miljöpartiet vill halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden av stamnät med minst två år genom regelförändringar, bättre samordning samt kraftfulla investeringar i ny nätkapacitet. Regeringen bör ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för energilager.
Minskad klimatpåverkan från boende och bebyggelse
Bygg- och fastighetssektorn står för drygt en femtedel av utsläppen i Sverige. När utsläpp från importerade varor och tjänster räknas in blir sektorns utsläpp betydligt högre. Själva byggverksamheten står för omkring hälften av sektorns totala utsläpp; fastighetsförvaltning och uppvärmning står för resterande. Sedan 1993 har utsläppen från uppvärmning minskat, medan utsläppen från byggande och renovering inte har ändrats nämnvärt. Arbetet med att minska växthusgasutsläppen från byggsektorn behöver accelerera om klimatmålen ska kunna nås. Insatserna för att minska utsläppen från bygg- och fastighetssektorn måste framförallt riktas in mot följande områden:
minska behovet av nya byggnader så långt som möjligt,
minimera klimatpåverkan av nödvändig ny- och ombyggnation, och
minska utsläppen från uppvärmning av fastigheter.
Bebyggelse, tätorter och städer ska planeras så att utsläpp från transporter minimeras.
Miljöpartiet ser att skatteregler, hyreslagen samt plan- och bygglagen måste utformas för att uppmuntra delningslösningar och flexibilitet, i syfte att minimera behovet av nya lokaler. Regeringen bör underlätta omvandling av byggnader till nya ändamål, till exempel från kontorslokaler till bostäder. Nyproducerade byggnader behöver vara flexibla och ska kunna anpassas till olika behov över tid.
Miljöpartiet vill införa en maxgräns för hur mycket en ny byggnad får släppa ut under hela sin livscykel. Vi vill utveckla investeringsstödet till hyresrätter med en maxgräns för utsläpp innan det nationella kravet införts. Genom att bygga mer i trä kan utsläpp från byggnation minska och kol lagras i nya byggnader. Regeringen bör sätta ett nationellt mål att minst hälften av alla bostäder i flerbostadshus 2025 ska byggas med trästomme. Miljöpartiet vill även skärpa kraven på hantering av byggavfall för att öka graden av återanvändning, återbruk och återvinning av byggmaterial.
Miljöpartiet vill se en rad åtgärder för energieffektivisering i byggnader för både nya och befintliga fastigheter, se avsnittet Minska och effektivisera energianvändningen.
Mindre än nollutsläpp – starka ekosystem och ökad kolinlagring
Vetenskapens besked är tydligt: För att nå Parisavtalets mål krävs nollutsläpp i kombination med negativa utsläpp i stor skala. Negativa utsläpp kan uppnås med bio-CCS samt teknisk infångning och lagring av koldioxid. Även så kallade naturbaserade lösningar, exempelvis åtgärder som gör att skogar binder in mer kol i träd och mark, är viktiga då de ökar mängden kol bundet i biosfären. Klimatkrisen och artkrisen är tätt sammankopplade och det är viktigt att åtgärder för att öka inlagringen av kol i naturen också främjar biologisk mångfald. Negativa utsläpp kan åstadkommas genom tekniker för att suga upp och lagra koldioxid djupt ner i marken. För att så kallade CCS-tekniker (Carbon Capture and Storage) ska kunna generera negativa utsläpp krävs att koldioxid sugs upp direkt ur atmosfären – DACCS – eller från förbränning av biomassa, så kallad bio-CCS. Det råder stor osäkerhet kring hur och i vilken skala CCS-teknikerna kommer att kunna generera negativa utsläpp. Bio-CCS i stor skala riskerar att hota matproduktion och biologisk mångfald. Negativa utsläpp får aldrig användas som ursäkt för fortsatt användning av fossila bränslen.
Regeringen bör ta fram en nationell strategi för negativa utsläpp. Strategin ska omfatta hela kedjan, inklusive infångning, transport och slutgiltig lagring, samt inkludera naturbaserade klimatlösningar. Det behövs ett samlat grepp kring naturbaserade klimatlösningar i skogen, i jordbrukslandskapet och i hav och sjöar. Relevanta myndigheter ska få i uppdrag att titta på den samlade tekniska och hållbara potentialen att öka kolinlagringen i landskapet. Miljöpartiet vill satsa på lösningar som kan generera nettoupptag av växthusgaser i närtid och ger synergier med miljömålen. Det behöver även utredas vilken mark som är lämplig att återbeskoga och hur, utan att det konkurrerar med livsmedelsproduktionen eller blir svårare att nå andra miljömål. Ekonomiska incitament för markägare att på olika sätt bistå med samhällsnytta i form av ökad kolinlagring måste utredas.
Miljöpartiet vill öka tillgången till rådgivning och ekonomiska stöd som gynnar ökad kolinlagring i jordbruksmark och stoppa bortbyggandet av åkermark genom att klassa åkermark som ett riksintresse. Sverige bör verka för att investeringar, produktion och nedmyllning av biokol ska främjas genom exempelvis EU:s landsbygdsprogram, jordbruks- och regionstöd och Klimatklivet. Regeringen bör anta ett nationellt mål om att skydda minst 30 procent av landytan, utifrån representativitet och ekologisk funktion samt införa etappmål för hyggesfritt skogsbruk inom ramen för miljömålssystemet samt stötta markägare som vill använda hyggesfria metoder och längre omloppstider.
Klimatanpassning – rusta Sverige för klimatnödläget!
Samtidigt är det viktigt att vi inser att klimatet redan har förändrats, och kommer förändras ytterligare, även om vi idag drastiskt minskar våra utsläpp. Arbetet med att anpassa våra samhällen till denna förändring måste därför löpa parallellt med en politik för utsläppsminskningar. Detta arbete handlar ytterst om att skydda hela befolkningen och alla verksamheter från klimatrelaterade risker.
Arbetet med klimatanpassning måste stärkas på flera fronter. Det handlar dels om att stötta specifika sektorer som kommer vara särskilt utsatta inför vårt förändrade klimat. Inte minst handlar det om företag inom det svenska jordbruket och skogsbruket, vilka framgent kommer utsättas för stora klimatrelaterade risker. Klimatanpassning kommer vara en förutsättning för lönsamhet för företag inom dessa sektorer.
För att Sverige ska kunna bedriva ett effektivt arbete med klimatanpassning måste ansvaret olika aktörer emellan förtydligas. Kommunerna är nyckelaktören i klimatanpassningsarbetet och måste därför få tydligare ramar och de resurser som krävs. Vidare bör myndigheters arbete med att bistå med samordning och kunskapsspridning förstärkas.
Per Bolund (MP)
Märta Stenevi (MP)
Elin Söderberg (MP)
Janine Alm Ericson (MP)
Nicklas Attefjord (MP)
Emma Berginger (MP)
Camilla Hansén (MP)
Daniel Helldén (MP)
Annika Hirvonen (MP)
Marielle Lahti (MP)
Rebecka Le Moine (MP)
Amanda Lind (MP)
Katarina Luhr (MP)
Bassem Nasr (MP)
Emma Nohrén (MP)
Jan Riise (MP)
Jacob Risberg (MP)
Ulrika Westerlund (MP)
Motion till riksdagen
2022/23:2169
av Marielle Lahti m.fl. (MP)
Skatteflykt och land-för-land-rapportering
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa skatteflykten och införa offentlig land-för-land-rapportering och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
För att motverka skatteflykt och öka transparensen presenterade EU-kommissionen år 2016 ett förslag om så kallad land-för-land-rapportering, vilket börjar få gehör i EU. Förslaget innebär att multinationella företag offentligt måste redovisa i vilka länder de bedriver ekonomisk verksamhet, vilka vinster de gör och hur mycket skatt de betalar i respektive land där de är verksamma. Men trots att förslaget skulle ge både EU och medlemsländerna kraftfulla verktyg att bekämpa skatteflykt har det i flera år blockerats av flera medlemsländer, inklusive Sverige.
Rösterna mot förslaget menar att det skulle begränsa medlemsstaternas rätt att själva bestämma över sina skatter. Enligt EU-parlamentets rättsliga analys handlar förslaget om land-för-land-rapportering däremot inte om att på EU-nivå bestämma skattesatser, utan om att företag transparent ska redovisa skatter i hela produktionskedjan.
Skatteplanering leder också även indirekt till miljöförstöring. Uppemot 70 procent av utländskt kapital som är kopplat till regnskogsskövling i Amazonas och illegal fiskeverksamhet runtom i världen kommer från företag baserade i skatteparadis. För att komma tillrätta med miljöförstöring krävs även flera andra skarpa åtgärder, men att motverka skatteflykt och kasta ljus över kapitalflöden är en viktig del.
Avslöjandena kring Panama Papers, Lux Leaks och Swiss Leaks visar att Sverige är långt ifrån befriat från skatteflykten. Tvärtom. Problemen i Sverige är omfattande med bolag och höginkomsttagare som på laglig väg trollar bort sin skatt med hjälp av revisionsbyråer och banker. Det gör att välfärden ständigt går miste om viktiga resurser samtidigt som kommuner och regioner kämpar hårt för att kunna ge medborgarna god samhällsservice.
Utvecklingsländer förlorar årligen cirka 1 700 miljarder kronor till följd av skatteflykt. Detta är mer än världens sammanlagda bistånd. I Sverige ligger denna siffra på 23 miljarder och motsvarande siffra inom EU uppskattas till 650 miljarder. Det är viktigare än någonsin att få bukt med skatteplaneringen, när världen är i skriande behov av investeringar i såväl sjukvård och klimatanpassningsåtgärder som åtgärder för ekonomisk återhämtning.
Skatteflykten är möjlig framför allt genom två saker:
Regeringar konkurrerar med varandra med låga skatter för att locka storföretag att etablera sig i landet. Idag saknas en miniminivå för hur mycket företag ska betala i skatt och vissa länders affärsidé är att underlätta skatteflykt.
Förflyttningen av vinster mellan länder underlättas av brist på insyn. Idag finns det inga krav om att företag öppet ska redovisa i vilka länder de gör sina vinster och hur mycket de betalar i skatt.
Skatteflykten kan motarbetas med transparens och därför har både civilsamhället och medborgare drivit på för en offentlig land-för-land-rapportering. Det skulle göra det obligatoriskt för storföretag att öppet redovisa vilka vinster de gör och hur mycket skatt de betalar i varje land där de är aktiva.
Sverige måste därför se till att en gång för alla förverkliga förslaget om offentlig land-för-land-rapportering och ställa tydliga krav på multinationella företag. Företag ska inte heller kunna undgå rapportering genom godtycklig hänvisning till företagshemligheter.
Sverige ska inte låta multinationella företag slippa undan sitt ansvar – alla måste bidra till sin beskärda del av samhällsbygget.
Marielle Lahti (MP)
Rebecka Le Moine (MP)
Janine Alm Ericson (MP)
Annika Hirvonen (MP)
Nicklas Attefjord (MP)
Motion till riksdagen
2022/23:2165
av Marielle Lahti m.fl. (MP)
Möjliggörande av krav på flexibilitet för elanslutning
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att optimera utnyttjandet av elnätet genom att möjliggöra krav på flexibilitet för elanslutning och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
För att Sverige ska leva upp till Parisavtalet har riksdagen beslutat om etappmål för minskning av Sveriges klimatpåverkan. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. För att nå dessa mål behöver ett ambitiöst arbete bedrivas på energiområdet. Stora delar av den tunga industrin i Sverige är i färd med att ställa om för att minska klimatpåverkan av industrins processer. Vi har också en transportsektor som kommer att elektrifieras i en hög utsträckning. Kort sagt står vi inför en utmaning på energiområdet för att möta de behov som finns av elektrifiering.
För att möta dessa behov kommer vi behöva satsa stort på en massiv utbyggnad av förnybar energi som t ex havsbaserad vindkraft. Vi kommer också behöva satsa stort på energieffektivisering, för varje oanvänd kWh är den bästa kWh:n. Men utöver detta behöver vi öka flexibiliteten i vårt energisystem. Flexibilitet kan vara många olika saker som att t ex använda mer respektive mindre energi, beroende på hur tillgången på energi ser ut eller om kapaciteten i nätet varierar. Denna motion syftar till att använda tillgänglig kapacitet på ett så optimalt sätt som möjligt genom att ge möjlighet att ställa krav på den anläggning som vill öka sitt abonnemang eller är en ny anslutning till elnätet.
Idag är det så att nätägaren är skyldig att ansluta den anläggning/kund som begär detta. Ofta begär kunder anslutning till ett abonnemang som utgörs av topplasttimmarna. Låt oss säga att nätägaren har 7 MW tillgängligt i sitt nät men en anslutning på 10 MW innebär en utbyggnad/förstärkning av nätet som kan ta något år i värsta fall. Nätägaren kan idag inte ställa krav på att kunden t ex optimerar sin användning så att 7 MW räcker och att annan resurs kan användas för topplasttimmarna som t ex egen produktion i bästa fall kombinerat med ett energilager. Om kunden skulle ha kunskap om att ett lägre uttag skulle vara möjligt att tillgodose snabbt om det kombineras med ett antal åtgärder från kundens sida så får vi ett optimalt utnyttjande av nätets kapacitet.
Marielle Lahti (MP)
Nicklas Attefjord (MP)
Daniel Helldén (MP)
Katarina Luhr (MP)
Elin Söderberg (MP)
Motion till riksdagen
2022/23:2110
av Per Bolund m.fl. (MP)
En kraftfull naturpolitik för starka ekosystem, biologisk mångfald och ökad klimatnytta
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta till vara potentialen i naturbaserade klimatlösningar i samklang med miljömålen, för ökad kolinlagring och klimatanpassning, och låta denna ansats genomsyra all relevant politik för förvaltning och brukningsmetoder av både land- och vattenbaserade ekosystem, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att vara ett grönt föregångsland inom hållbart och naturnära skogsbruk, att det behövs en bred övergång till hyggesfria metoder inom skogsbruket och att ett etappmål inom miljömålssystemet bör antas att hyggesfria metoder ska tillämpas på minst 30 procent av den yta som utgörs av produktionsskog till 2030, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett nationellt riksdagsbundet mål om att skydda 30 procent av våra landområden, hav och sötvatten, formellt, varav 10 procent strikt skydd, med utgångspunkt i ett representativt urval av naturtyper och ekologisk funktion, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avsätta tillräckliga budgetmedel, i enlighet med Miljöpartiets budgetmotion för 2023, för att omgående skydda de sista resterna naturskog i hela landet, däribland de sammanhängande fjällskogarna, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett omställningsstöd till skogsägare för övergång till naturnära och hyggesfria skogsbruksmetoder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att all statlig skog ska brukas med skonsamma och hyggesfria metoder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de statliga skogsägarna ska vara verkliga hållbara branschföregångare, fungera som ledstjärnor i arbetet för miljömålen och innovera hållbara brukningsmetoder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de statliga skogsägarna ska få nya ägardirektiv inom ramen för miljömålen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i dialog med skogsnäringen utveckla former för att säkerställa långsiktighet och transparens i skogsnäringens egenfinansierade, frivilliga avsättningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de statliga skogsägarna bör ha ett särskilt ansvar att snabbt skala upp återvätning av dikad skogsmark, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i högre utsträckning och takt återställa våtmarker, både i jordbrukslandskapet och i skogsmark, och analysera den tekniska och hållbara potentialen för ökad kolinlagring vid återvätning av dikade torvmarker och andra naturbaserade klimatlösningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett system för ersättning till skogsägare för ökad kolinlagring kombinerat med ökad naturhänsyn, som ett utvecklat system för klimatkrediter för kolinlagring, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva på för ett mycket starkt och ambitiöst globalt ramverk för biologisk mångfald, ett Parisavtal för naturen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett nationellt ramverk för biologisk mångfald och naturskydd, motsvarande klimathandlingsplanen, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att storleken på kalhyggen, och den sammanlagda storleken på tidsmässigt och rumsligt närliggande hyggen, begränsas och sätta stopp för kalhyggen i särskilt klimatkänsliga områden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att utreda införandet av en avverkningsavgift eller ett bonus malus-system som används för att stödja åtgärder för ekosystemtjänster, ökad naturhänsyn och andra miljöåtgärder i skogsbruket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en systematisk, nationell skogsinventering som utgör ett kunskapsstöd till skogsägarna och ett verktyg för landskapsplanering och ekologisk funktionalitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra ett nationellt program för klimatanpassning av skogsbruket, med omfattande satsningar på rådgivning till skogsägare, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fördjupa berörda myndigheters arbete med landskapsplanering i samverkan med markägarna, säkra statens ansvar för ekologisk funktionalitet och verka för att identifierade områden med värdefull natur skyddas från negativ påverkan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogsvårdslagen behöver uppdateras, och i förlängningen inarbetas i miljöbalken, för att garantera att miljöhänsynen i skogsbruket är i nivå med vad som krävs för att uppnå miljömålen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör tillsättas som ser över nuvarande skogsvårdslag i ljuset av nationell rättsutveckling, EU-direktiv och domar, internationella avtal och konventioner samt det nya kunskapsläget om klimatkrisen och skogsbrukets roll för många av miljömålen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att miljöbalken måste efterlevas bättre inom skogsbruket, exempelvis hänsynsreglerna, och att tillsynsarbetet på Skogsstyrelsen måste förstärkas och säkra att värdefulla skogar inte huggs ned, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftningen även behöver ses över för att starkare reglera intensifiering av skogsbruket genom förbud eller tillståndsplikt, som användning av brukningsmetoder och plantmaterial som kan vara skadliga för miljön, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda avsiktlig spridning av contortatallen och avveckla befintliga planteringar av arten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs ett rättsligt system som leder till att Sverige klarar artskyddet och lever upp till EU:s naturvårdsdirektiv, att gå vidare med Artskyddsutredningens förslag och däribland införa ett särskilt stöd till markägare för artskyddsåtgärder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att innovationsarbete och affärsmodeller i skogsnäringen bör främjas och utvecklas med koppling till hyggesfritt skogsbruk och mångbruk av skogen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att länsstyrelserna eller Skogsstyrelsen tillsammans med kommunerna och andra aktörer identifierar lämpliga större områden för rörligt friluftsliv och naturturism, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det i linje med EU:s kommande restaureringslag behövs omfattande satsningar i närtid på skötsel av värdefull natur och skyddade områden, återskapande av förstörda naturvärden och åtgärdsprogram för hotade arter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stötta friluftslivet genom ökade resurser till friluftsorganisationerna och gröna jobb för exempelvis skötselåtgärder och underhåll av vandringsleder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta ekosystemen i haven sätta gränserna för hur mycket fisk som får fångas och införa en ekosystembaserad havsförvaltning och en havsmiljölag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omgående fasa ut subventioner som leder till överfiske och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge fler och större områden i Sveriges hav ett starkare skydd, med början i särskilt känsliga områden, genom regleringar av både fiske och trafik, så att ekosystemet får en chans att återhämta sig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fasa ut destruktiva fiskeredskap och förbjuda bottentrålning, med start i marina skyddade områden, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om problemen med efterlevnaden av utkastförbudet, och att det behövs åtgärder för att skärpa efterlevnaden och krav på fullt dokumenterat fiske med kameror, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omgående införa ett totalstopp för industriellt fiske på svenska vatten genom att flytta ut trålgränsen till 12 nautiska mil längs hela den svenska kusten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom EU driva frågan om att ta fram en avvecklingsplan för industriellt fiske i hela Östersjön och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmana EU att inrätta ett skyddat område av hela Östersjön med stöd i naturvårdsdirektiven och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en omfattande satsning på att återskapa kusternas och utsjöns skadade ekosystem för ekologisk funktionalitet och ökad kolinlagring och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda ålfisket helt, i Sverige och EU, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett starkt strandskydd är nödvändigt för människors tillgång till stränder och en bevarad och stärkt allemansrätt samt för att skydda strandzonens känsliga djur- och växtliv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka resurserna till länsstyrelserna för tillsyn och handläggning av strandskyddsärenden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa styrmedel för en bättre integrering av växtodling och djurhållning på gårdsnivå inom jordbruket, i likhet med ekologiska brukningsmetoder, för att minska övergödningen och utsläppen av lustgas och stärka ekosystemen i våra hav, sjöar och vattendrag, liksom på land, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka det lokala arbetet mot övergödning genom en nationell stödfunktion och fler lokala åtgärdssamordnare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja upprustning och renovering av va-systemet, med särskild hänsyn till behov av klimatanpassning och andra hot mot vattenresurserna som miljögifter, samt att driva denna fråga inom EU och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de orörda älvarna och vattendragen ska bevaras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att miljöprövningen av vattenkraften inte ska pausas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även stora vattenkraftverk ska miljöanpassas, och minimitappning är en bra utgångspunkt, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja länsstyrelsernas arbete med ekosystemen i fritt strömmande vatten, dammar och vandringshinder som ligger utanför NAP och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja miljöersättningarna och främja odlingsmetoder som ökar jordens bördighet och kolinlagring och som bidrar till biologisk mångfald och andra miljöinsatser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ökad rådgivning inom lantbruket för utveckling och användning av brukningsmetoder som ökar jordbruksmarkens kolbindning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på att återskapa naturbetesmarker och att sätta ett mål om att fördubbla arealen naturbetesmarker och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för att ersättningen för hävd av ängs- och naturbetesmarker ska motsvara full kostnadstäckning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s jordbrukspolitik ska inriktas på att öka miljö- och klimatnyttan samt säkra livsmedelsproduktionen i ett förändrat klimat och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett riksdagsbundet mål om att minst 50 procent av jordbruksmarken ska vara ekologisk till 2030 och offentlig sektor bör nå minst 75 procent upphandlad ekologisk mat till samma år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att polis och åklagare bör prioritera allvarlig och organiserad jaktbrottslighet samt införa ett arbetssätt som minskar genomströmningstiden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kunskapen om naturen genom att satsa på forskning, artkunskap i skolan och förskolan, naturskolor och utomhuspedagogik och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Vi står inför en ekologisk kris, där förändringen som nu sker på många sätt inte kan återställas. Forskningen visar att vi kan vara på väg mot det sjätte massutdöendet på planeten. Sedan 1970-talet är minskningen av världens bestånd av fåglar, fiskar, däggdjur och grod- och kräldjur hela 68 procent, enligt WWF:s Living Planet Report. En miljon arter riskerar att utrotas från jorden. När en art har utrotats, är den utrotad för evigt.
2010 enades världens länder om ett antal mål för den biologiska mångfalden på jorden, Aichimålen. FN har utvärderat om målen har nåtts (Global Biodiversity Outlook 5), och resultatet är nedslående. Inte en enda regering i världen har lyckats med att nå målen. Inte ett enda av de globala målen för biologisk mångfald är uppnått. Istället fortsätter utarmningen och ödeläggelsen av de livsavgörande ekosystemen. Det innebär en spikrakt nedåtgående trend sedan FN:s konvention om biologisk mångfald trädde i kraft för snart trettio år sedan.
Konventionens mål införlivades i svenskt miljömålsarbete för tio år sedan. Den negativa trenden är mycket tydlig också i Sverige; här har antalet arter som riskerar utrotning ökat med 11 procent på fem år enligt Artdatabankens senaste rödlista som publicerades 2020. I Sverige har de 16 nationella miljömålen funnits i 20 år, och ännu bedöms bara ett av målen kunna uppnås i tid, det som handlar om ozonskiktet.
IPCC har i sina senaste rapporter ytterligare understrukit ekosystemens viktiga roll som kolsänka. ”Naturen kan rädda oss, men bara om vi räddar den först”, sa Inger Andersen, chef för FN:s miljöprogram Unep, vid lanseringen av en av rapporterna våren 2022. Men det bygger på att vi omedelbart säkrar fungerande ekosystem och stoppar utrotningen av djur och växter, annars missar vi Parisavtalets klimatgränser. Starka, artrika ekosystem är människans bästa vän i kampen för att vända utvecklingen. Om våra hav, skogar, gräsmarker och våtmarker kollapsar kommer de sluta binda in mer än hälften av världens samlade utsläpp. Då väntar en omild resa av anpassning mot en ny, farlig värld. Många tror att Parisavtalets mål om 1,5 graders uppvärmning är en förhandlingsbar, politisk målsättning. Det är fel. Det är en hård, fysisk, planetär gräns. Över 1,5 grader väntar kaskader av katastrofala händelser.
De reformer och breda satsningar Miljöpartiet lägger fram i denna motion kommer att vara avgörande bidrag för att stärka ekosystemen på land och i hav, och därmed vända kriserna för naturen och klimatet.
Tidsfönstret för att stoppa klimatkrisen och sätta in åtgärder för starkare, mer motståndskraftiga ekosystem, är snabbt på väg att stängas, skriver FN:s klimatpanel i sin femte rapport om de globala klimatförändringarna, som är en syntes av över 30 000 vetenskapliga artiklar. Möjligheterna till förebyggande åtgärder minskar med varje tiondels grad av uppvärmning, i synnerhet över 1,5 grader. Tiden att agera är nu.
Lösningar på klimatkrisen och naturkrisen är sammanlänkade
Ett flertal omfattande forskningsrapporter från bl.a. IPBES och IPCC har under senare år pekat på att klimatkrisen och krisen för den biologiska mångfalden är nära sammankopplade. Klimatförändringen hotar den biologiska mångfalden, men en rik biologisk mångfald kan motverka klimatförändringens effekter. Ekosystemen spelar en avgörande roll som kolsänka, och Miljöpartiet menar att naturbaserade klimatlösningar, i samklang med miljömålen, har en avgörande roll att spela, för att öka kolinlagringen och klimatanpassningsförmågan och för starkare ekosystem. Potentialen i naturbaserade klimatlösningar måste tas tillvara, och en sådan ansats måste genomsyra all relevant politik för förvaltning och brukningsmetoder av både land- och vattenbaserade ekosystem. Vi måste i högre utsträckning och takt återställa våtmarker, både i jordbrukslandskapet och i skogsmark, och analysera den tekniska och hållbara potentialen för ökad kolinlagring vid både återvätning av dikade torvmarker och andra naturbaserade klimatlösningar.
Det finns en bred vetenskaplig samstämmighet om både orsaker till naturkrisen och de åtgärder som behöver sättas in för att vända den negativa trenden. De främsta orsakerna till artutrotningen är förlusten av livsmiljöer, ett alldeles för högt jakt- och fisketryck, invasiva arter, utsläpp av föroreningar och en eskalerande klimatkris. Behov av åtgärder handlar om att förstörd natur måste lagas och det måste till ett starkare och mer omfattande skydd av natur. Utsläppen av växthusgaser måste minska och klimatförändringen hejdas, och det behövs åtgärder mot föroreningar, invasiva främmande arter och rovdrift. Vi måste också skapa en hållbar produktion av varor och tjänster, inte minst livsmedel, och minska konsumtionen och avfallsmängderna.
Artrikedomen är det som ytterst bygger vår välfärd. Ändå tar de flesta livet för givet. Vore det inte för att ekosystemen producerade bördiga jordar, rent vatten, ren luft och mat, skulle jorden vara en obeboelig plats.
Finansiering och nya ramverk för biologisk mångfald och naturskydd
När det gäller den biologiska mångfalden har vi redan passerat motsvarande nivå som klimatets 1,5-gradersmål. Nu behövs ett Parisavtal för den biologiska mångfalden, och Miljöpartiet arbetar för att det nya ramverket för konventionen för biologisk mångfald ska bli just detta, och att finansiering för implementeringen av detta avtal ska säkras. På nationell nivå behövs ett ramverk för biologisk mångfald och naturskydd, motsvarande klimathandlingsplanen.
Samma breda engagemang i samhället krävs nu för den biologiska mångfalden som vi sett för klimatet under senare år. Med samma beslutsamhet måste vi ta oss an hotet mot arterna och ekosystemen. Miljöpartiet har tidigare fört fram att ett nytt namn på det politiska området – naturpolitik – är en markering som behövs för att ge tillräckligt stort fokus på uppgiften.
Fortsätt att utveckla arbetet med miljömålen
Miljömålsarbetet har strukturerat och lett miljöarbetet i Sverige i snart tjugo år. Miljömålen är den ekologiska dimensionen av FN:s globala hållbarhetsmål på det nationella planet. Genomförandet har byggts upp under lång tid och är väl etablerat inom staten. De nationella miljömålen utgör även bas för miljöarbetet inom kommunsektorn och i näringslivet. Miljöpartiet anser att det är av största vikt att miljömålsarbetet fortsätter att utvecklas. Systemet med etappmål behöver byggas ut. Fler etappmål inom miljömålssystemet hjälper till att konkretisera vilken samhällsomställning som behövs för att bidra till att miljömålen nås. Miljömålsberedningen bör ges framtida uppdrag om bland annat biologisk mångfald och ekosystem. Vi är i stort behov av lika goda underlag om terrestra ekosystem som kring det marina området. Arbetet med att nå miljömålen bör ske i samarbete mellan myndigheter, akademin, näringslivet och olika organisationer för att på lokal, regional och nationell nivå öka engagemanget för en levande planet.
En ny, hållbar skogspolitik
Dagens skogsbruk är inte hållbart och samhällets fastställda mål för skogsmarken uppnås inte, detta gäller såväl miljökvalitetsmålet ”Levande skogar” som miljökvalitetsmålet ”Ett rikt växt- och djurliv”. I dagsläget är cirka 1 000 arter som huvudsakligen förekommer i skog upptagna på rödlistan. Det intensiva och storskaliga kalhyggesbruket är förödande för både biologisk mångfald, vattenkvalitet och klimatet. Det ensartade och likriktade skogsbruket som bygger på ett fåtal trädslag, med utbredda kalavverkningar och ohållbara markberedningar, är idag den dominerande skogsbruksmodellen. Denna typ av skogsbruk är den dominerande orsaken till att miljömålet ”Levande skogar” inte uppnås.
Skogsbruket måste förändras, kalhyggen måste minska till storlek och antal. Storleken på kalhyggen, och den sammanlagda storleken på tidsmässigt och rumsligt närliggande hyggen, måste begränsas. I särskilt klimatkänsliga områden krävs ett stopp för kalhyggen. Även omfattande brister i efterlevnaden av den lagstadgade miljöhänsynen vid slutavverkning är vanligt förekommande.
Avverkningstakten av värdefulla naturskogar är idag mycket hög, konstaterar myndigheterna i den senaste utvärderingen av miljömålen. Det är helt nödvändigt att miljöbalken efterlevs bättre inom skogsbruket, exempelvis hänsynsreglerna, och tillsynsarbetet på Skogsstyrelsen måste förstärkas och säkra att värdefulla skogar inte huggs ned.
Nu behöver Sverige en ny och hållbar skogspolitik, med en bred övergång till hyggesfria och naturnära brukningsmetoder. Skogsvårdslagen behöver uppdateras, och i förlängningen inarbetas i miljöbalken, för att garantera att miljöhänsynen i skogsbruket är i nivå med vad som krävs för att miljömålen nås. En utredning bör tillsättas som ser över nuvarande skogsvårdslag i ljuset av nationell rättsutveckling, EU-direktiv och domar, internationella avtal och konventioner samt det nya kunskapsläget om klimatkrisen och skogsbrukets roll för många av miljömålen.
För att säkra ekologiskt fungerande landskap, där arter kan sprida sig och tillräcklig mängd av arternas livsmiljöer finns bevarad, behöver ett landskapsperspektiv i förvaltningen vara en central utgångspunkt. Myndigheters arbete med landskapsplanering i samverkan med markägarna behöver fördjupas, för att säkra statens ansvar för ekologisk funktionalitet, och för att kunna verka för att identifierade områden med värdefull natur skyddas från negativ påverkan. Det är nödvändigt att en systematisk nationell skogsinventering genomförs, som ett kunskapsstöd till skogsägarna och ett viktigt verktyg för landskapsplanering.
Skogen är värdefull för Sverige. Oavsett om man är aktiv inom skogsnäringen, tar del av den i friluftslivet eller uppskattar den för dess enorma naturvärden är detta tydligt. Att värna den fantastiska naturen och dess värden sitter djupt i den svenska folksjälen. Skogen rymmer en rik biologisk mångfald och minnesvärda upplevelser. Den ger oss dessutom förnybart material som behövs i det hållbara samhällsbygget. Hus ska byggas, transportsektorn ska bli fossilfri. Den allra största delen av skogsmarken i Sverige brukas och är så kallad produktionsskog. Trots att allt mer värdefull natur skyddas, kommer brukad skog även fortsättningsvis att dominera. När efterfrågan på skogsråvara ökar, stiger därför behovet av att skogsbruket i sig är hållbart: Det måste bedrivas inom ramen för miljömålen, genom att vara variationsrikt och ta hänsyn till hotade arter, och bedrivas hänsynsfullt även när det gäller den sociala hållbarhetsaspekten.
Skydda och bevara värdefulla skogar
Ökat skydd av natur är helt avgörande för att nå nationella och internationella miljömål och säkra överlevnaden av arter och ekosystem. Enligt etappmålet för skydd av natur skulle minst 20 procent av Sveriges land- och sötvattensområden senast år 2020 ha bidragit till att nå nationella och internationella mål för biologisk mångfald. Det målet nåddes inte. Det är centralt att öka skyddet och bevarandearbetet av områden som har särskild betydelse för biologisk mångfald eller ekosystemtjänster. Idag är ca 14 procent av Sveriges natur lagstadgat skyddad (SCB 2022). Det är dock en mycket liten andel av naturen som är skyddad utanför det fjällnära området, vilket innebär att en låg andel av andra naturtyper är skyddad.
Miljöpartiet vill att Sverige ska anta ett nationellt, riksdagsbundet mål om att formellt skydda 30 procent av våra landområden, hav och sötvatten, varav 10 procent strikt skydd, med utgångspunkt i ekologisk funktionalitet och ett representativt urval av naturtyper. I linje med EU:s kommande restaureringslag kommer omfattande satsningar att behövas i närtid, på skötsel av värdefull natur och skyddade områden, återskapande av förstörda naturvärden och åtgärdsprogram för hotade arter.
I regeringsställning gjorde Miljöpartiet rekordstora satsningar på skydd och skötsel av natur. Det behövs fortsatt stora och ökade satsningar för att nå målen och säkerställa att biologisk mångfald bevaras. Vad gäller skyddet av skogen är det särskilt viktigt att prioritera skydd av de kvarvarande resterna naturskog över hela landet, inklusive det sammanhängande bältet av fjällnära skog som pekades ut av skogsutredningen. Det måste finnas tillräckligt med medel avsatta i framtida budgetanslag för att säkra skyddet och för att nödvändiga ersättningar till markägare ska kunna betalas ut. Ersättningarna till naturvårdande insatser behöver öka och utvecklas. Den markägare som tar ansvar för naturvården ska kunna kombinera detta med god ekonomi för sin näringsverksamhet.
För att stärka arbetet med att ta tillvara skogarnas sociala värden, som exempelvis tätortsnära skogar som är viktiga för många, är det viktigt att länsstyrelserna eller Skogsstyrelsen tillsammans med kommunerna och andra aktörer identifierar lämpliga större områden för rörligt friluftsliv och naturturism.
Covid-19-pandemin innebar en tydlig ökning av antalet människor som var ute i skog och mark. Det är viktigt att friluftslivet stöttas genom ökat stöd till friluftsorganisationerna, och att underhåll av vandringsleder och andra skötselåtgärder kan utföras genom fortsatta satsningar på gröna jobb. Dessa jobb har också ett integrationsskapande syfte och är en arbetsmarknadsåtgärd, genom att exempelvis sänka tröskeln till andra, efterföljande jobb.
För alla skyddade områden utformas skötsel- och bevarandeplaner som beskriver hur området ska tas om hand. Idag är många skötselplaner gamla. Vi vill att planerna ska uppdateras på ett sätt som stärker biologisk mångfald och ökar människors tilltro till och acceptans för samhällets skydd av värdefull natur.
Bruka skogen hållbart
Områdesskydd räcker inte för att uppfylla nationella och internationella miljömål – en omställning till ett hållbart brukande av skogsmarken är också nödvändig. Miljöpartiet vill se en utveckling av brukningsmetoder som skapar skogar med olikåldriga träd, lövinslag och kvarlämnad död ved. Vi vill att Sverige ska verka för att vara ett grönt föregångsland inom hållbart och naturnära skogsbruk. Hyggesfria och naturnära brukningsmetoder har stora fördelar för den biologiska mångfalden, den skogliga kontinuiteten och kolinlagringen i skogen. Förutsättningarna är bättre för mångbruk, för friluftsliv, traditionellt renbete och naturturism men också välfärdsnyttor som t ex sjukdomsrehabilitering. Kalhyggen och trädplantager erbjuder inte dessa andra nyttor och inte heller de inkomstmöjligheter de medför.
Miljöpartiet anser att det behövs en bred övergång till hyggesfria metoder inom skogsbruket, och att ett nytt etappmål inom miljömålssystemet bör införas. Hyggesfria metoder ska tillämpas på minst 30 procent av den yta som utgörs av produktionsskog till 2030. Även innovationsarbete och affärsmodeller i skogsnäringen bör främjas och utvecklas med koppling till hyggesfritt skogsbruk och mångbruk av skogen.
För att stödja arbetet med åtgärder för ekosystemtjänster, ökad naturhänsyn och andra miljöåtgärder i skogsbruket, anser Miljöpartiet att en avverkningsavgift, eller ett bonus malus-system för skogsbruk, behöver utredas och införas. Även ett system för ersättning till skogsägare för ökad kolinlagring kombinerat med ökad naturhänsyn, som exempelvis ett utvecklat system för klimatkrediter för kolinlagring, bör utredas.
Hyggesfria och varierade skogsbruksmetoder går ofta hand i hand med klimatanpassningsåtgärder inom skogsbruket. Det brådskar att genomföra ett nationellt program för klimatanpassning av skogsbruket, med omfattande satsningar på rådgivning till skogsägare.
I det naturliga skogslandskapet var störningar i form av brand, översvämningar och bete vanliga, och många arter är beroende av dessa företeelser som idag till stor del har upphört. Fram till 1900-talet betades skogsmarken i stor utsträckning av människans boskap och dessförinnan av naturliga vilda gräsätare. Eftersom många arter är anpassade till olika former av störningar är naturvårdande skötsel, som exempelvis naturvårdsbränning och skogsbete, helt avgörande för att bevara vissa arter. Hur viltstammarna förvaltas har stor betydelse. Insatser för att öka kunskap och intresse för ett hållbart brukande och nya brukningsmetoder behöver öka bland både privata markägare och skogsbolag. Rådgivning och ekonomiska styrmedel kan öka intresset för och möjligheten till frivillig miljöhänsyn. Det finns ett stort ideellt engagemang som är viktigt att ta tillvara.
Lagstiftningen måste ses över även för att starkare reglera intensifiering av skogsbruket genom förbud eller tillståndsplikt, som användning av brukningsmetoder och plantmaterial som kan vara skadliga för miljön. Avsiktlig spridning av den invasiva contortatallen är mycket skadlig och måste förbjudas. Befintliga planteringar av arten måste avvecklas. Arten är klassad i den högsta riskklassen av Artdatabanken.
Långsiktighet och transparens i de frivilliga avsättningarna
Det finns många bra exempel på skogsbrukare som avsätter skog som så kallade frivilliga avsättningar och genomför naturvårdande skötsel. Vi ser positivt på det och anser att det finns stor potential att skala upp möjligheterna med rätt politiska förslag. En omställning måste ske av alla stora skogsaktörer, och de måste få hjälp av ett regelverk som främjar ett mer hållbart skogsbruk. Det är dock mycket viktigt att i dialog med skogsnäringen utveckla former för att säkerställa långsiktighet och transparens i skogsnäringens egenfinansierade, frivilliga avsättningar, eftersom transparens saknas i dagsläget, och därmed möjligheten att avgöra på vilket sätt dessa avsättningar bidrar till miljömålen.
Omställningsstöd för skogsbrukare
Hyggesfritt skogsbruk innebär att skogen brukas utan kalhyggen. Det gör att skogskänsla finns kvar, att förutsättningarna för bevarande och biologisk mångfald blir bättre och att besöksnäringen på landsbygden kan gynnas. Den rådgivning om hyggesfritt skogsbruk som Miljöpartiet stärkte under de två senaste mandatperioderna bör utvidgas ytterligare, och dessutom bör en satsning göras på ett särskilt omställningsstöd för hyggesfritt skogsbruk. På liknande sätt som när en jordbrukare vill gå över från konventionellt jordbruk till ekologiskt, ska en skogsägare kunna få stöd för omställningen till hyggesfritt.
Ge skyddsvärda arter ett juridiskt skydd
Läget för många växt- och djurarter är akut. Artskyddslagstiftningen ska bidra till att bevara den biologiska mångfalden och samtidigt vara tydlig och rättssäker. Det finns idag stora brister i skyddet av arter, och Sverige lever inte upp till EU:s naturvårdsdirektiv. Det brådskar att få på plats ett rättsligt system som leder till att Sverige klarar artskyddet och lever upp till EU:s naturvårdsdirektiv.
Hoten mot den biologiska mångfalden är många, och riskerna med att förlora arter är stora. Sverige ratificerade år 1993 konventionen om biologisk mångfald, som syftar till att stoppa artutrotningen. I och med konventionen om biologisk mångfald har Sverige som nation åtagit sig att bevara den biologiska mångfalden inom nationens gränser. Sverige jobbar med konventionen genom miljömålsarbetet och de 16 demokratiskt beslutade miljömålen. Ett av dessa, mål 16, heter ”Ett rikt växt- och djurliv” och syftar till att bibehålla och gynna Sveriges flora och fauna.
De arter som idag har juridiskt skydd är antingen nationellt fridlysta arter eller skyddade genom EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektiv. En art kan vara fridlyst i hela landet, i ett län eller i delar av ett län. För närvarande är cirka 580 arter fridlysta i hela landet, och cirka 250 av dessa är fågelarter. Dock finns det arter som är fridlysta i Sverige men som i Sveriges natur inte är ovanliga. Det har även visats vara svårt att tillämpa artskyddsförordningen i olika markanvändningsområden, såsom skogsbruket och jordbruket. För en effektiv naturvård behövs klarhet i arternas juridiska skydd, och det lagliga skyddet bör prioriteras efter hotklassen och känsligheten som artens population innehar. Det lagliga skyddet kan med fördel baseras på det arbete som Artdatabanken har tagit fram, med rödlistan och med de redan formulerade åtgärdsprogrammen för hotade arter. Ur ett juridiskt perspektiv bör arternas påverkan på ekosystemen och andra arter också tas hänsyn till. Det finns idag arter som är klassade som skyddsvärda enligt rödlistan, men som saknar juridiskt skydd. Det finns således ett glapp mellan de ekologiska behoven av skydd och det juridiska skyddet för arter i Sverige idag.
Miljöpartiet anser att detta glapp behöver täppas till. Regeringen bör gå vidare med en proposition på Artskyddsutredningen, och införa ett särskilt stöd för artskyddsåtgärder. På så vis kan existerande ersättningar för områdesskydd kompletteras med en ersättning för den som tar ett extra stort ansvar för att gynna fridlysta arter i sitt skogsbruk.
Staten måste gå före
Sveaskog och Fastighetsverket ska vara hållbara ledstjärnor
Svenska staten äger mycket skog genom statliga bolag och myndigheter. Dessa aktörer ska självklart vara föredömen. De ska vara verkliga hållbara branschföregångare, fungera som ledstjärnor i arbetet för miljömålen och innovera hållbara brukningsmetoder. Miljökraven på Sveriges största skogsägare Sveaskog bör höjas, och detsamma gäller Statens fastighetsverk. All statlig skog ska brukas med skonsamma och hyggesfria metoder, och de statliga skogsägarna ska få nya ägardirektiv med glasklara uppdrag att arbeta för att uppnå miljömålen. Avverkning ska ske i produktionsskog, inte naturskog. Vi anser även att Sveaskog tydligare ska beskriva de allmännyttiga målen, såsom att uppnå det nationella miljökvalitetsmålet ”Levande skogar”, och att detta framöver ska prioriteras i verksamheten framför det marknadsorienterade målet. Sveaskog bör också ha en målsättning om att skydda minst 20 procent av den produktiva skogsmarken per skogsregion.
De statliga skogsägarna har även ett särskilt ansvar att snabbt skala upp återvätning av dikade skogsmarker.
Skärpta krav i offentlig upphandling
De största hoten mot den biologiska mångfalden är förlust av livsmiljöer och överexploatering, klimatförändringar, föroreningar och invasiva arter. Jordbruk, jakt, överfiske och skogsavverkning, energi och transporter, gruvdrift och infrastruktur är internationellt sett de områden som ger störst påverkan. De främsta drivkrafterna är produktion och konsumtion av varor, tjänster och resor.
Att skydda naturområden räcker inte för att rädda arter från utrotning. Det behövs ett bredare färdplansarbete där krav i upphandling behöver definieras – både krav som minskar användning av produkter som bidrar negativt, t ex soja från regnskogsområden, och krav som kan öka den typ av produktion som främjar biologisk mångfald, t ex ekologiskt naturbeteskött. På så sätt vill vi skärpa kraven i den offentliga upphandlingen så att offentlig konsumtion inte får leda till förlust av hotade arter, till exempel genom avverkning av regnskogar.
Vänd krisen i haven
Skydda mera hav och förbjud destruktiva fiskemetoder
Läget för våra hav är oerhört allvarligt, och fisket har en helt central roll för havens ekosystem. Under alldeles för lång tid har de stora industritrålarna tillåtits att ta upp enorma mängder strömming och sill ur havet. På senare tid har trålningen flyttat närmare land, och konkurrerat ut det småskaliga kustfisket. Nu är bestånden i ett mycket kritiskt läge, men ändå fortsätter fisket, och tillåts nu öka i havet utanför Stockholm och längre söderut. Östersjöns ekosystem är redan under extrem press, torsken har redan kollapsat, och den omfattande nedgången av strömming och sill gör nu att hela ekosystemet riskerar att tippa. Läget är akut.
Istället för maximalt uttag av fisk måste utgångspunkten i fiskeförvaltningen vara att låta ekosystemen i haven sätta gränserna för hur mycket fisk som får fångas. Fiskekvoterna måste minska radikalt och överfisket stoppas. Miljöpartiet anser att EU:s fiskeförvaltning återigen måste reformeras, en ekosystembaserad förvaltningsmodell av haven måste omgående införas, och en havsmiljölag. Alla subventioner som leder till överfiske måste omgående fasas ut.
Vi vill främja det småskaliga fisket och verka för ett fiske med miljövänliga metoder. Utvecklingen av skonsamma och selektiva redskap som minimerar bifångst behöver stödjas. Det har länge funnits en vilja hos många av de kustnära fiskarna att utveckla redskap för hållbara fiskemetoder. Denna utveckling blir dock inte självklart premierad när kvoter på hur mycket som får fiskas beslutas, utan ofta snarare tvärtom. Idag är det i stort enbart kvoter som styr, inte hur man fångar fisken. Det betyder bland annat mycket bifångster, som då ska stävjas via utkastförbud.
Trål är det vanligast förekommande fiskeredskapet vid kommersiellt fiske, och står för en stor andel av fiskfångsterna i världen. Det är en effektiv fiskemetod utifrån perspektivet att maximera fångsten av fisk på kort sikt, men utifrån ett långsiktigt ekosystemperspektiv är det en mycket destruktiv metod.
Sverige bör omgående införa ett totalstopp för industriellt fiske på svenska vatten och flytta ut trålgränsen till 12 nautiska mil längs hela den svenska kusten; inga dispenser ska ges. Det förslag som nu Havs- och vattenmyndigheten arbetar med, om ett antal försöksområden, är helt otillräckligt. Sverige bör också uppmana EU att ta fram en avvecklingsplan för industriellt fiske i hela Östersjön.
Skydd av marina områden är helt centralt för att rädda kvar, bevara och återskapa livsmiljöer, fungerande ekosystem och artmångfald och, i förlängningen, även för fiskenäringen. Sverige bör omgående uppmana EU att inrätta ett skyddat område av hela Östersjön, med stöd i naturvårdsdirektiven. Även för Västerhavet är läget mycket allvarligt. Fler och större områden behöver få ett starkare skydd, med början i särskilt känsliga områden.
En mycket stor utmaning under de kommande åren handlar om kvaliteten på skyddet. Det behövs regleringar av både fiske och trafik, så att ekosystemen får en chans att återhämta sig.
Bottentrålning utpekas som den huvudsakliga anledningen till att många långlivade och ovanliga arter minskat och försvunnit från svenska havsbottnar. Destruktiva fiskeredskap behöver fasas ut och bottentrålning behöver förbjudas, med start i skyddade områden.
Men det räcker inte enbart med att avbryta skadliga aktiviteter; det behövs också en omfattande satsning på att återskapa kusternas och utsjöns skadade ekosystem, för ekologisk funktionalitet och ökad kolinlagring.
EU:s nya fiskepolitik innehåller ett förbud mot att slänga tillbaka fångad fisk i havet. Men det förekommer omfattande problem med efterlevnaden av utkastförbudet. Miljöpartiet vill skärpa efterlevnaden och införa krav på fullt dokumenterat fiske med kameror.
Stränderna är en viktig miljö för många arter samtidigt som strandnära byggande fortsatt är ett problem för växter och djur. Miljöpartiet vill fortsatt värna strandskyddet, öka tillsynen och satsa på ökad miljöövervakning av strandmiljöer.
Stoppa utrotningen av ålen
Ålen är akut utrotningshotad och tillbringar en del av sin livscykel i svenska vatten. Ålen påverkas bland annat av vattenkraft och miljögifter. På dessa områden har Miljöpartiet tidigare drivit fram viktiga beslut, och det är viktigt att miljöanpassningen av vattenkraften fortgår. Fisket efter ål är ett annat stort problem och Miljöpartiet vill helt förbjuda detta fram till dess att ålbeståndet återhämtat sig till en ekologiskt bärkraftig nivå.
Bevara de orörda älvarna
Miljöpartiet vill värna skyddet av de orörda älvarna och vattendragen. Idag finns sammanlagt 42 vattendrag som skyddas mot vattenkraftsutbyggnad enligt miljöbalken 4 kap. 6 §. Av dessa benämns Torne älv, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven som nationalälvar, men skyddet är detsamma för alla älvar som omfattas. Nationalälvarna är en angelägenhet för nu levande och kommande generationer. Vi anser därför att de orörda älvarna och vattendragen ska bevaras, nu och i framtiden. Även mindre åar och bäckar som är orörda bör kunna sparas framöver. Även stora vattenkraftverk ska miljöanpassas, och minimitappning är en bra utgångspunkt.
Även länsstyrelsernas arbete med ekosystemen i fritt strömmande vatten, dammar och vandringshinder som ligger utanför NAP behöver stödjas.
Hållbart och ekologiskt jordbruk
Ekologiskt lantbruk är på många sätt en spjutspets i arbetet för hållbara brukningsmetoder inom lantbruket. Ekologiskt lantbruk leder till ökad biologisk mångfald och artrikedom. Främst beror det på att ekologisk odling bygger på varierade växtföljder och att kemiska bekämpningsmedel inte används. Ekologiskt jordbruk använder inte konstgödsel utan cirkulerar ofta näringsämnen genom en integrerad djur- och växthållning på den egna gården eller i grannskapet. En bättre integrering av växtodling och djurhållning på gårdsnivå har pekats ut som en av de viktigaste åtgärderna för att minska näringsbelastningen på våra sjöar, vattendrag och hav från jordbruket. Miljöpartiet anser att det är viktigt att det införs styrmedel för att främja en sådan integrering på gårdsnivå, i likhet med ekologiska brukningsmetoder.
Ett arbetssätt som visat sig mycket effektivt är det lokala åtgärdsarbetet mot övergödning. Miljöpartiet vill förstärka det lokala åtgärdsarbetet genom nationell stödfunktion och fler lokala åtgärdssamordnare.
För att uppnå bättre ekologisk och kemisk vattenstatus är det också viktigt att stödja upprustning och renovering av va-systemet, med särskild hänsyn till behov av klimatanpassning och andra hot mot vattenresurserna som miljögifter, samt att driva denna fråga inom EU.
Ökad ekologisk odling är oerhört viktigt för att uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Miljöpartiet vill påskynda omställningen till ekologiskt jordbruk; vi anser att riksdagen ska anta ett mål om att minst 50 procent av jordbruksmarken ska brukas med ekologiska metoder till år 2030. För att nå detta mål vill vi bland annat utöka stödet för de lantbrukare som vill ställa om till ekologisk produktion. Vi vill också att offentlig sektor bör nå minst 75 procent upphandlad ekologisk mat till samma år.
Vårt öppna kulturlandskap är helt beroende av fortsatt hävd. Igenväxning är en av de största faktorerna till att arter rödlistas i Sverige, och mer än 60 procent av de rödlistade kärlväxterna i Sverige är knutna till jordbruksmark. Denna igenväxning och förbuskning sker i stora delar i Sverige, på grund av att många lantbruk har lagts ned. Detta är områden som är missgynnade i jordbrukspolitiken. Miljöpartiet anser att jordbrukspolitik ska inriktas på att öka miljö- och klimatnyttan, samt säkra livsmedelsproduktionen, i ett förändrat klimat. Miljöstöden behöver öka. Därigenom skulle lantbruket i områden som nu hotas av förbuskning också kunna överleva. Det behövs stora satsningar på att återskapa naturbetesmarker och ett mål om att fördubbla arealen naturbetesmarker bör sättas. Miljöpartiet anser att ersättningen för hävd av ängs- och naturbetesmarker ska motsvara full kostnadstäckning.
Det är oerhört viktigt att kunskapsspridningen och rådgivningen för utveckling av och spridning av brukningsmetoder som ökar jordbruksmarkens kolbindning ökar. Miljöersättningarna behöver också öka för att främja odlingsmetoder som ökar jordens bördighet och kolinlagring och som bidrar till biologisk mångfald och andra miljöinsatser.
Återställa skadad natur
Inom EU pågår nu arbetet med en ny lagstiftning för återställande av skadad natur. Det är ett arbete som bör välkomnas starkt, och rätt utformad har denna nya lagstiftning potential att bli en game-changer för naturpolitiken. FN har utsett det närmaste årtiondet till ett decennium för återställning av natur (Decade on Ecosystem Restoration), och kräver att alla samhällssektorer involveras i arbetet.
Återställning av natur kan handla om att riva ut onödiga vandringshinder i våra vattendrag, låta skogar bli mer variationsrika och äldre, återskapa våtmarker, ängar och hävdade betesmarker och säkra sammanhängande ytor av fungerande ekosystem. Naturen behöver ges tid och rum för återhämtning.
Vi har en stark tradition av naturvård i vårt land, men i samhällsplanering och projekt har ofta kompetens om naturen kommit in för sent och det har saknats en helhetssyn på landskapet. Länsstyrelsernas arbete med den grön-blå infrastrukturen är på många sätt grundläggande för att ge resultat i det konkreta arbetet med att återställa natur och skapa förutsättningar för biologisk mångfald. Det behövs fortsatta satsningar på arbetet med grön och blå infrastruktur så att detta arbete kan utvecklas och stärkas. Möjligheterna till samordning mellan kommuner behöver också stärkas, och förvaltningen måste vara koordinerad från källa till hav.
Gräsmarker, dyner och olika naturtyper i havet hör till de naturtyper som har allra sämst bevarandestatus i Sverige. Men även för skogen är situationen allvarlig, och för våtmarker och sjöar och vattendrag finns behov av omfattande åtgärder enligt Naturvårdsverket och Artdatabanken.
Längs våra kuster finns artrika ålgräsängar som skadats av trafikpåverkan och övergödning, i behov av skydd. Det finns stora problem med att bottensediment i havet har förhöjda halter av miljögifter och behov av kunskapsuppbyggnad och ett mer strukturerat arbetssätt kring restaurering av förorenade sediment. Det är viktigt att detta arbete stärks och att takten i arbetet ökar.
Omkring en femtedel av Sveriges rödlistade arter är beroende av våtmarker. Under 1800- och 1900-talet dikades miljontals hektar våtmarker ut i Sverige. Sjöar sänktes och kärr och mossar torrlades. I våra slättlandskap är därför omkring 90 procent av våtmarkerna borta, och totalt sett är tre fjärdedelar av alla Sveriges våtmarker påverkade. Återvätning av dikade våtmarker bidrar till flera miljömål. Utöver att livsmiljöer för hotade arter återställs, har våtmarker en vattenhållande förmåga i landskapet och är naturliga reningsverk. De kan både fungera som skydd vid torka och bidra till minskad övergödning. Genom återvätning minskar också avgången av växthusgaser från de dikade markerna betydligt. Årligen släpper dikade torvmarker omkring 11 miljoner ton växthusgaser, lika mycket som Sveriges samlade personbilstrafik. Miljöpartiet har i regering gjort omfattande satsningar på restaurering av våtmarker. Men potentialen är mycket stor och därför bör arbetet med att återställa våtmarker skalas upp betydligt.
Effektivare hantering av illegal jakt
Vi anser att det behövs en mer effektiv hantering av de brott som handlar om illegal jakt. Exempelvis är vargstammen påverkad av illegal jakt. Brott mot miljöbalken har bland de längsta genomströmningstiderna från inkommen anmälan till beslut. Att anmälningar får ligga innan polisen vidtar de första och ibland avgörande utredningsåtgärderna är problematiskt. Att snabbt säkra bevis är särskilt viktigt i jaktbrott där väder och vind kan göra det omöjligt att fastställa vad som har hänt.
Brottsförebyggande rådet (Brå) framhåller att misstänkt illegal jakt måste utredas snabbt och att det bör ställas särskilda krav på polisen för att kunna säkra bevis ute i skog och mark. Brå föreslår att samarbetet mellan förvaltning, forskning och rättsväsende förbättras samt att de nätverk som sköter försäljningen av skjutna rovdjur spåras och genom polisiärt arbete slås sönder. Miljöpartiet anser således att polis och åklagare bör prioritera allvarlig och organiserad jaktbrottslighet samt införa ett arbetssätt som minskar genomströmningstiden.
Öka kunskaperna om naturen
Företrädare för skogsindustrin säger ofta att vi aldrig har haft så mycket skog i Sverige som nu. Det industrin syftar på är att virkesförrådet, den samlade volymen av alla skogens trädstammar, är större nu än förr. Men en artrik, varierad skog skapar andra värden och livsnödvändiga ekosystemtjänster.
Okunskap ska inte ligga till grund för att arter hotas och utrotas. Därför behöver artkunskap och artskydd vara en naturlig del av undervisningen i alla skolor. Alla barn och ungdomar borde få möjligheten att lära sig de vanligaste fåglarna, träden och blommorna i vårt land. Alla kommuner i Sverige borde säkerställa att det finns ungdomsverksamhet inriktad på natur och friluftsliv. Tillbakagången av arter sker i hög grad i det tysta. Genom ökad kunskap om naturen skapas en större förståelse för de värden som nu står på spel.
Precis som många företag arbetar aktivt för att ta ett klimatansvar ser vi framför oss att nästa steg är att företag och organisationer engagerar sig i det ansvar de har för att minska hotet mot arterna, den biologiska mångfalden. Vi vill göra det obligatoriskt med rapportering om påverkan på biologisk mångfald i företagens hållbarhetsrapportering. Det är hög tid att de svenska företagen bygger upp en egen kompetens inom det här viktiga området.
I Linnés och Skogsmulles land växer många barn upp utan att känna till de vanligaste fåglarna, träden, blommorna, svamparna, insekterna, bergarterna och fiskarna vi har omkring oss.
Lärandet är en aktiv och levande process, där individen själv skapar sin kunskap. Den naturvetenskapliga arbetsmetoden med hypoteser, undersökningar, resultat och slutsatser är en bra struktur för kunskapsinhämtandet. Viktiga ingredienser för lärandet är att det är lustfyllt, med en nyfiken och frågande attityd. Regelbunden utomhuserfarenhet i skiftande miljöer, årstider och sammanhang ger förutsättningar för kunskap. Det kan vara konkreta faktakunskaper som fördjupas och ger förståelse. Men kunskap handlar också om färdigheter, att till exempel hantera håven eller luppen på rätt sätt. En fjärde kunskapsform är förtrogenhet, en dimension av kunskap som är intuitiv och står nära de sinnliga erfarenheterna.
Uppdraget att utbilda för en hållbar utveckling är inte nytt utan finns inskrivet i läroplanen, i kursplaner och i skollagen. Enligt skollagen ska varje elev efter genomgången grundskola ha fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling samt ha fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.
Inom ramen för uppdraget att utbilda för en hållbar utveckling bör artkunskapen värderas högre. Regeringen borde se över hur man kan ge bättre kunskaper om naturen så att de vanligaste djuren och växterna känns igen.
Naturen är en resurs för aktiviteter, upplevelser och lärande för barn och unga. Centrum för naturvägledning på SLU skriver på sin webbplats att det finns stora vinster att göra genom att till exempel mer av skolans undervisning sker utomhus.
Forskningen visar på flera positiva effekter. Barn kan genom vistelse i naturen stärka motorik, empati, samarbetsförmåga och koncentrationsförmåga. Fantasi och kreativitet kan stimuleras. Barnens utevistelse är enligt studier på nedgång. Naturpedagogik måste absolut kombineras med andra pedagogiska arbetssätt i undervisningen. Men idag är det möjligheterna till lektioner utomhus som måste stärkas, oavsett om det sker i naturskoleverksamhet, fritidsverksamhet eller i skolan.
Per Bolund (MP)
Märta Stenevi (MP)
Emma Nohrén (MP)
Rebecka Le Moine (MP)
Elin Söderberg (MP)
Janine Alm Ericson (MP)
Nicklas Attefjord (MP)
Emma Berginger (MP)
Camilla Hansén (MP)
Daniel Helldén (MP)
Annika Hirvonen (MP)
Marielle Lahti (MP)
Amanda Lind (MP)
Katarina Luhr (MP)
Bassem Nasr (MP)
Jan Riise (MP)
Jacob Risberg (MP)
Ulrika Westerlund (MP)
