Tobias Billström

Herr talman! Jag vill börja med att säga att precis som Linnéa Wickman poängterar i sin fråga har världen på senare tid sett en tillbakagång när det gäller flickors och kvinnors rättigheter och livsvillkor. Covid-19-pandemin, kriget i Ukraina och tillväxten av extrema ideologiska krafter har alla haft en negativ inverkan på jämställdheten. Det är under rådande omständigheter extra viktigt att fokusera på konkreta resultat snarare än på etikettering.

Låt mig därför ge tre exempel på hur vårt arbete för jämställdhet gör verklig skillnad, precis som Magdalena Thuresson var inne på tidigare.

Ekonomisk egenmakt, det vill säga möjligheten att genom egna ekonomiska resurser själv forma sitt liv, är ofta en förutsättning för bredare politiskt deltagande. I en tid då antidemokratiska rörelser växer sig starkare utgör Sveriges stöd till kvinnors förmåga att själva tjäna och förvalta sina pengar ett viktigt bidrag för att stärka både kvinnor och demokratier världen över.

Här är Afghanistan ett alltför talande exempel på vad som händer när kvinnor utestängs från att delta i samhällslivet och därmed inte kan bidra till vare sig sin egen eller sin familjs försörjning, något som också påverkar landets möjlighet till ekonomisk tillväxt.

Likaså utgör regeringens fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, inklusive arbetet för att motverka alla former av sexuellt och könsrelaterat våld, ett konkret bidrag som både stärker individers rättigheter och främjar ett tryggare samhälle. Här bygger regeringen vidare på och utvecklar det arbete kring SRHR som Sverige har bedrivit i decennier, under flera olika regeringar, för övrigt. Vårt stöd till FN:s befolkningsfond UNFPA bidrar varje år till att förhindra miljontals oavsiktliga graviditeter och osäkra aborter, hundratusentals fall av könsstympning och tiotusentals fall av mödradödlighet. Bistånds- och utrikeshandelsminister Forssell lyfte också fram vikten av SRHR-frågorna och osäkra aborter vid ett sidoevent under FN:s årliga högnivåmöte i New York.

Tiotusentals barnmorskor har utbildats, och miljontals kvinnor har fått tillgång till säkra förlossningar i humanitära kriser. Genom ett riktat bidrag på 120 miljoner kronor stöder Sverige dessutom specifikt kvinnor och flickor i Ukraina och i Moldavien. Stödet syftar bland annat till att bistå dem som systematiskt utsätts för det konfliktrelaterade sexuella våldet.

Hittills har sammanlagt 75 700 kvinnor och flickor tack vare svenskt stöd fått hjälp av UN Women genom centret Safe Space, som erbjuder kvinnor psykologiskt humanitära sociala tjänster och stöd. Bidraget har också lett till att UNFPA har kunnat nå 200 000 individer utsatta för könsrelaterat våld med livräddande insatser.

Slutligen bidrar Sverige till att stärka säkerhetsrådets resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet - ett viktigt arbete som syftar dels till att beakta de särskilda risker som kvinnor och flickor möter i konfliktsituationer, dels till att stärka kvinnors roll i konfliktförebyggande insatser för fred. Sverige har bidragit till att Ukraina i våras kunde lansera sin uppdaterade nationella handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet, i likhet med vad interpellanten och övriga deltagare har efterfrågat här i kammaren i dag. Vi stöder även OSSE:s viktiga arbete på området genom riktade bidrag som syftar till att stärka jämställdhetsaspekten i konfliktsituationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Linnéa Wickman har frågat mig om jag anser att avskaffandet av den feministiska utrikespolitiken bidrar till att öka jämställdheten i världen och om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av detta. Hon har även frågat om jag avser att ta något initiativ med anledning av det som framkommer i EBA:s studie om den feministiska utrikespolitiken.

Användningen av begreppet feministisk utrikespolitik har lett till att etiketten har skymt innehållet i politiken, och den här regeringen valde därför att utmönstra ordet. Men det råder ingen tvekan om att jämställdhet är ett svenskt kärnvärde, både nationellt och i utrikespolitiken. Som framgick i den nyligen framlagda regeringsförklaringen ska Sverige fortsätta att vara en stark röst för jämställdhet, både här hemma och globalt.

Regeringens utgångspunkt för detta arbete är varje individs lika värde oavsett kön, ålder, sexuell läggning eller religion. Engagemang för jämställdheten ska ge konkreta resultat och fokusera på innehåll, inte etikettering.

I utrikes- och biståndspolitiken kommer regeringen bland annat att fokusera på kvinnors ekonomiska egenmakt, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, stöd till demokratirörelser och MR-försvarare samt motverka alla former av sexuellt och könsrelaterat våld. Sverige fortsätter alltså att bidra till att öka jämställdheten i världen, så även med höga ambitioner på utlandsmyndigheter och andra berörda myndigheter.

Det finns förstås flera sätt att stärka jämställdheten globalt, och regeringen väljer nu att arbeta med fokus på konkreta resultat. Jag ser därför ingen anledning att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av EBA:s studie.

Herr talman! Det finns inom EU en mycket stor samsyn kring vikten av fortsatt tydlighet i dialogen med Iran. Det är genom en kritisk dialog som vi kan kommunicera våra värden och ge stöd till det iranska folket, som inte skulle gagnas av landets ytterligare isolering.

Upprätthållna diplomatiska kanaler med Iran är också en förutsättning för att kunna agera i svåra konsulära ärenden. Vi har ett antal svenska medborgare som sitter frihetsberövade i Iran. Som statsministern nämnde i regeringsförklaringen arbetar regeringen mycket aktivt med dessa ärenden i dialog och med stöd från EU.

Vi fortsätter att lyfta situationen för mänskliga rättigheter, inklusive för etniska och religiösa minoriteter, i direkta kontakter med Iran. I samordning med andra EU-stater har vi också kallat upp Irans ambassadör för att på så sätt markera när Iran har trappat upp repressionen.

Regeringens målsättning står fast, herr talman. Vi fortsätter att verka för kraftfullast möjliga stöd och linje mot den iranska regimens förtryck inom ramen för EU-enighet, och vi utesluter ingen framtida åtgärd. Vi fortsätter också oförtröttligt att arbeta för att upprätthålla trycket på Iran bilateralt, genom EU och i FN.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Tack så mycket för frågorna som har kommit här i dag!

Jag vill börja med att säga att regeringen naturligtvis inte hyser några illusioner om Irans roll i regionen. Iran är, direkt eller indirekt, inblandat i flera av Mellanösterns konflikter och har därmed ett stort ansvar för den regionala utvecklingen. De iranska attacker som tidigare har skett mot kurdiska mål i Irak, som EU skarpt fördömt och som Sverige naturligtvis som ett EU-medlemstatsland står bakom fördömandet av, hotar att undergräva Iraks stabilitet och territoriella suveränitet. Det finns inga oklarheter på den punkten.

Det är därför positivt att Iran och Irak nu tycks ha nått en diplomatisk lösning genom det gemensamma säkerhetsavtalet och dialogen som faciliterats av FN och som Sverige står bakom. Flera av deltagarna har undrat vad Sverige gör aktivt, och detta är ett tydligt exempel. Det är viktigt och välkommet att även det kurdiska självstyret i norra Irak är en del av den här dialogen och processen.

Iran behöver ändra förhållningssätt och göra mer för att bidra till politiska lösningar i regionen, inklusive i Syrien och i Jemen. Det är i detta sammanhang positivt att notera den process mot normalisering mellan Iran och Saudiarabien som pågår, för det kan vara ett viktigt bidrag till regional fred och säkerhet.

Det är också positivt att EU har beslutat om en ny strategisk ansats till Gulfregionen. Denna ansats omfattar ett stärkt partnerskap med länderna i regionen inom en mängd områden, inklusive för att främja regional säkerhet. Bland annat har ett särskilt EU-sändebud för Gulfregionen utsetts, något som Sverige har arbetat aktivt för. Jag träffade sändebudet Luigi Di Maio här i Stockholm i juni, och vi diskuterade bland annat hans prioriteringar i regionen. Di Maio gjorde också nyligen sin första resa till regionen, inklusive till Iran.

Det har ställts en del frågor om mina möten. Det är helt riktigt att jag hade ett möte med min iranske motpart i New York i sidolinjen av UNGA. I det samtalet lyfte jag att de svenska medborgare som sitter frihetsberövade i Iran omedelbart ska friges. Mer exakt vad som sades i det samtalet kan jag inte gå närmare in på.

Apropå frågan som har ställts om drönare och robotar till Ryssland vill jag säga att Sverige ser mycket allvarligt på att Iran tillhandahållit drönare och annat militärt stöd till Ryssland som används i krigföringen i Ukraina. EU har fattat beslut om flera sanktionslistningar av iranska individer och enheter med anledning av detta under sanktionsregimen, som ju fokuserade dels på Ryssland-Ukraina, dels på Syrien. EU har i juli enats om att inrätta en ny sanktionsregim med fokus på Irans export av drönare som används av Ryssland i aggressionen mot Ukraina. Sverige har stött detta initiativ.

Som sagt var: Jag tycker inte att det ska råda några som helst tvivel i den här debatten om var den svenska regeringen står när det gäller drönarattacker mot till exempel kurdiska områden i Irak. Vi ser med stor oro på de iranska attacker som tidigare har skett mot kurdiska mål i Irak. De hotar att undergräva Iraks stabilitet, de hotar staten Iraks territoriella suveränitet och EU har som sagt uttalat mycket skarpa fördömanden mot dessa attacker.

Herr talman! Låt mig återigen betona att jag till fullo delar interpellantens och övriga deltagares oro över situationen för både etniska och religiösa minoriteter i Iran.

Som jag tog upp i mitt svar har Sverige både inom FN och inom EU agerat på flera sätt vad gäller situationen för religiösa och etniska minoriteter i Iran, inklusive kurder, till stöd för deras fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter.

Sverige stod till exempel tillsammans med andra likasinnade länder bakom begäran att sammankalla en specialsession om Iran i FN:s råd för mänskliga rättigheter den 24 november förra året för att belysa och markera mot situationen i Iran. Som jag nämnde i den förra interpellationsdebatten i dag beslutades det vid specialsessionen bland annat om att inrätta en oberoende undersökningskommissionsmekanism för att undersöka Irans agerande i samband med de landsomfattande protester som följde efter den unga kurdiska kvinnan Mahsa Jina Aminis död i iranska myndigheters förvar i september förra året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Situationen för religiösa och etniska minoriteter lyftes också uttryckligen fram i resolutionen om Iran i FN:s generalförsamling förra hösten. Sverige och - detta vill jag betona eftersom interpellanten frågade om det - samtliga av EU:s medlemsländer stod bakom denna och var medförslagsställare till resolutionen.

EU är vår viktigaste plattform för Iranpolitiken. Genom att agera tillsammans får vi ett större genomslag. Och apropå Kadir Kasirgas och Serkan Köses frågor vill jag säga att i december förra året var Sverige ett av de medlemsländer som var drivande i antagandet av nya, skarpt formulerade rådsslutsatser om Iran som innebar en tydlig skärpning av EU:s Iranpolitik.

Slutsatserna omnämner särskilt etniska och religiösa minoriteters situation i Iran. De fastslår EU:s krav på iranska myndigheter att säkerställa alla individers fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter.

EU har kontinuerligt fördömt diskriminering och våld mot minoriteter i Iran, bland annat i ett gemensamt anförande i MR-rådet i samband med att specialrapportören för MR-situationen i Iran träffade rådet i våras. Vi har nyss, i en annan interpellationsdebatt, debatterat denna fråga.

I samband med årsdagen av Mahsa Jina Aminis död gjorde EU återigen ett gemensamt uttalande som uppmanade iranska myndigheter att respektera mänskliga rättigheter. Det var alltså en årsdag som inträffade för två veckor sedan. Uttalandet krävde även ett omedelbart upphörande av godtyckliga frihetsberövanden, inklusive av EU-medborgare och individer med dubbelt medborgarskap. De måste omedelbart släppas fria.

Sanktioner är ett annat centralt verktyg i vår och EU:s gemensamma politik gentemot Iran. Nya sanktionspaket under EU:s sanktionsregim mot kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran har antagits av EU kontinuerligt under det senaste året. Bland de enheter som under det gångna året listats ingår, som nämnts tidigare i dag, en rad regionala förband av Islamiska revolutionsgardet, bland annat i Kurdistan. Sammanlagt har tio nya sanktionspaket antagits, senast i samband med årsdagen av Mahsa Jina Aminis död.

Herr talman! Sverige fortsätter att göra allt Sverige kan för att bidra till ett starkt internationellt tryck som stöder det iranska folkets rättmätiga krav på respekt för mänskliga rättigheter och som tydligt markerar att Irans agerande får internationella konsekvenser.

Herr talman! Ola Möller har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra att den iranska regimen ånyo angriper kurderna i och utanför Iran.

Som jag nämnt vid tidigare interpellationer och även i svar på flera riksdagsfrågor liksom i andra sammanhang ser regeringen med största allvar på situationen i Iran. Den förblir mycket svår.

Religiösa och centrala etniska minoriteter, varav kurderna utgör en av landets största, är särskilt utsatta. Många kurder upplever diskriminering. Kurdiska aktivister har under de senaste åren gripits, fängslats och avrättats för brott mot rikets säkerhet. Ett antal kurdiska organisationer är förbjudna.

Jag delar frågeställarens oro över situationen i Iran. Med anledning av händelseutvecklingen under det senaste året, som enligt bland annat FN:s specialrapportör för mänskliga rättigheter i Iran oproportionerligt har drabbat landets kurdiska och baluchiska minoriteter, har regeringen kraftfullt fördömt iranska myndigheters kränkningar av mänskliga rättigheter, såväl i uttalanden som i direkta samtal med iranska företrädare.

Utöver den bilaterala dialogen har Sverige verkat också inom såväl EU som FN för att öka det politiska trycket på Iran. Det är strategiskt viktigt för Sverige att kunna agera genom internationella forum för att säkerställa att budskap och åtgärder som vidtas får brett genomslag och därmed blir så verkningsfulla som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I sin rapport till FN:s råd för mänskliga rättigheter tidigare i år tog FN:s specialrapportör för mänskliga rättigheter i Iran, Javaid Rehman, också upp situationen för den kurdiska minoriteten i Iran och det dödliga våld som iranska myndigheter utövat mot den, både inhemskt och över internationella gränser. Sverige stöder helhjärtat specialrapportörens arbete.

Regeringen står också bakom det EU-uttalande som gjordes i november 2022 som fördömde Irans attacker mot mål i den irakiska regionen Kurdistan i starkast möjliga ordalag och betonade vikten av att respektera Iraks suveränitet och territoriella integritet.

Det kan konstateras att det sedan förra året pågått en process mellan Iran och Irak för att deskalera situationen längs gränsen. FN-missionen i Irak, Unami, har möjliggjort den dialog som i mars i år resulterade i ett säkerhetsavtal mellan Irak och Iran som även det regionala kurdiska självstyret i de norra delarna av Irak har sagt sig respektera.

Sverige kommer att fortsätta att lyfta mänskliga rättigheter - inklusive etniska och religiösa minoriteters situation - i vår bilaterala dialog med Iran, liksom i internationella forum.

Herr talman! Det är helt klart viktigt att omvärlden fortsätter att fästa uppmärksamheten på situationen i Iran. Sverige fortsätter att göra allt vi kan för att bidra till ett starkt internationellt tryck som effektivt motverkar repressionen, stöder folkets krav på mänskliga rättigheter och tydligt markerar att Irans agerande får internationella konsekvenser.

Samtidigt har EU, inklusive Sverige, haft som utgångspunkt att upprätthålla diplomatiska kanaler med Iran för att kunna tillvarata intressen och framföra synpunkter, däribland skarp kritik. För Sverige är detta också en absolut förutsättning för att kunna agera i svåra konsulära ärenden. Som statsministern nämnde i regeringsförklaringen arbetar regeringen intensivt med de fall där svenska medborgare har frihetsberövats i Iran. Här har vi också stöd från EU, vars 27 medlemsstater så sent som den 15 september i år i ett gemensamt uttalande uppmanade iranska myndigheter att respektera mänskliga rättigheter och att omedelbart upphöra med godtyckliga frihetsberövanden, inklusive av EU-medborgare och individer med dubbla medborgarskap. De måste omedelbart släppas fria.

Målsättningen med allt vi gör är att effektivt påverka situationen i Iran, verka för reell förändring och tillvarata centrala svenska intressen. Detta måste alltid stå i fokus för det arbete som vi bedriver på det här området.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag har redan i mitt interpellationssvar utvecklat hur regeringen fortsätter att arbeta aktivt för att stötta iranier som kämpar för sina mänskliga rättigheter. Inom FN har det, bland annat med starkt stöd från Sverige, upprättats en oberoende mekanism som ska utreda kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran efter Mahsa Jina Aminis död. Dessa experter gav en muntlig rapportering den 5 juli i år. En skriftlig rapport som vi ser fram emot väntas i början av nästa år.

EU är vår viktigaste plattform för Iranpolitiken. EU har agerat resolut, inte minst genom gemensamma uttalanden och sanktioner mot bland annat viktiga aktörer inom IRGC. Sverige har varit pådrivande i arbetet. Enighet är helt centralt, men det hindrar inte att vi aktivt bidrar till framåtlutade skarpa åtgärder.

Herr talman! De viktigaste uppgifterna för oss i omvärlden är att visa vårt stöd för Irans befolkning, som kräver sina mänskliga rättigheter, och att ställa tydliga krav på den iranska regimen. Detta behöver vi fortsätta att göra med samma kraft och enighet som under det gångna året.

En sak vill jag understryka, herr talman: Vi får aldrig förlora vårt fokus på de människor som är närmast berörda av de MR-kränkningar som fortgår. Våra åtgärder måste därför ha som syfte att stödja dem. Det är därför avgörande att EU använder de verktyg som har bäst förutsättningar att faktiskt påverka situationen. För detta krävs långsiktighet och en bred palett av åtgärder. Ingen enskild åtgärd kommer att vara tillräcklig, samtidigt som vi inte bör utesluta någon åtgärd. Regeringen är hela tiden redo att anpassa politiken och att använda de verktyg som är tillämpliga och som har bäst förutsättningar att ha avsedd effekt i varje given situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack till interpellanten och övriga deltagare för inläggen!

Jag delar naturligtvis till fullo interpellantens syn på situationen i Iran. Mahsa Jina Aminis död för ett år sedan ledde till landsomfattande protester. Vi såg också hur iranska myndigheter svarade på missnöjesyttringarna med våldsam repression, inte minst i Sistan och Baluchistan och i Aminis hemmaregion Kurdistan.

Repressionen har haft avskräckande effekt. Den har skrämt människor från att samlas i stora grupper för att uttrycka sina åsikter, och samtidigt är det tydligt att det underliggande missnöjet i det iranska samhället består.

Många iranier har betalat ett högt pris för sin kamp för mänskliga rättigheter. De förtjänar det internationella samfundets tydliga stöd, inte bara i ord utan också genom konkreta åtgärder för att ställa dem som står bakom övergrepp och MR-kränkningar till svars.

Alexandra Völker frågade när Iran senast utgjorde en punkt på dagordningen. Det var i december förra året, och det var delvis vårt förslag. Då antogs även dessa rådsslutsatser. Det är inte den svenska regeringen, vare sig nu eller i egenskap av ordförandeland, som bestämmer över dagordningen. Det gör den höga representanten i EU. Men vi har naturligtvis vid de tillfällen då vi haft möjlighet arbetat för att påverka detta - och också rönt framgång, som förra året.

Sverige arbetar konstant för att skapa EU-enighet för att terrorlista det islamiska revolutionsgardet i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Som nämndes i mitt svar framgår dock efter aktiva sonderingar med andra medlemsstater inom EU att det alltjämt saknas enighet för detta. Det beror till stor del på att de juridiska kriterierna för att terrorlista IRGC inte är uppfyllda. För att en individ eller en organisation ska bli föremål för EU:s terrorismsanktioner krävs bland annat ett nationellt beslut från behörig myndighet, exempelvis en domstol, som fastställer att individen eller enheten varit involverad i en terroristhandling eller förberedelse till terroristhandling.

EU har dock fler verktyg i sin verktygslåda. Som nämnts vid tidigare tillfällen har EU använt det sanktionsramverk som är inriktat just på allvarliga MR-kränkningar i Iran för att reagera och markera mot de individer och entiteter som varit ansvariga för repressionen av fredliga demonstranter. Medan terroristlistningens specifika syfte är att förhindra terrorism och finansiering av terrorism kan MR-regimen användas för att lista ansvariga individer och enheter inom IRGC liksom andra aktörer som varit inblandade i kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran.

Bland de enheter med koppling till IRGC som under det gångna året sanktionslistats under MR-regimen finns en rad regionala IRGC-förband, bland annat i Kurdistan och Sistan och Baluchistan, flera av IRGC:s Qudsbaser och IRGC:s egen investeringsfond. Bland andra viktiga aktörer som listats finns Irans sedlighetspolis, Basijstyrkans ungdomsmilis, särskilda säkerhets- och insatsstyrkor inom polisen och vissa åklagare och fängelseadministrationer. För närvarande finns 227 individer och 43 enheter listade under denna sanktionsregim.

MR-sanktionerna består bland annat av frysningar av tillgångar i EU och inreseförbud i EU för listade individer. De inbegriper även exportförbud av produkter till Iran som kunde användas för inhemsk repression. EU har således vidtagit skarpa och konkreta åtgärder för att motverka straffrihet för dem som varit ledande inom repressionen i Iran. Vi fortsätter nyttja hela verktygslådan, bilateralt och inom EU och FN, som svar på den brutala repression som vi sett av protesterna i Iran.

Herr talman! Alexandra Völker har frågat mig hur jag och regeringen verkar för att skapa enighet bland EU:s medlemsländer för att det islamiska revolutionsgardet ska terrorlistas. Vidare frågar hon hur jag och regeringen arbetar för att stötta det iranska folket i dess kamp för frihet och demokrati.

Regeringen ser med största allvar på situationen i Iran, som förblir mycket svår. Som Alexandra Völker konstaterar är det nu ett år sedan Mahsa Jina Amini dog i myndigheternas förvar och de landsomfattande protesterna utbröt i Iran. Den svenska regeringen har konsekvent uttryckt sitt starka stöd för de iranier, inte minst kvinnor och flickor, som - ofta med livet som insats - under det senaste året fredligt demonstrerat för sina mänskliga rättigheter. Protester har ofta bemötts av brutalt våld från iranska myndigheters sida. Hundratals människor har omkommit i samband med protesterna. Tusentals har gripits. Flera personer kopplade till protesterna har avrättats, och många fler riskerar att dömas till döden. Även om demonstrationerna i Iran nu har avtagit består ett utbrett missnöje i det iranska samhället med att mänskliga rättigheter fortsätter att kränkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har kraftfullt fördömt de iranska myndigheternas våld mot fredliga demonstranter och andra kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran i uttalanden och i direkta samtal med iranska företrädare, inklusive på ministernivå.

Det är också strategiskt viktigt för Sverige att kunna verka genom EU och FN för att säkerställa att våra budskap och även de åtgärder som vidtas får brett genomslag och därmed blir så verkningsfulla som möjligt.

Iran är också ett av de länder som tagits upp flest gånger på ministernivå inom EU under det gångna året, ofta på svenskt initiativ. I december 2022 var Sverige ett av de länder som förespråkade nya rådsslutsatser om Iran, vilka resulterade i en skärpt Iranpolitik från EU:s sida. EU har också tio gånger under det senaste året skärpt sanktionerna mot iranska aktörer som bedöms bära ett direkt ansvar för kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran.

Sverige fortsätter att vara pådrivande inom EU för att öka det politiska trycket på Iran. Sverige har aktivt stöttat beslutet inom EU att ta fram ett nytt sanktionspaket inför årsdagen för Mahsa Jina Aminis död. Bland de listade ingår bland annat ett biträdande befäl inom revolutionsgardets säkerhetshögkvarter, regionala polisbefäl och några av Irans mest notoriska fängelser. Inför årsdagen har Sverige också varit aktivt i framtagandet av en gemensam EU-deklaration. I deklarationen betonas att EU fortsätter att se över de verktyg som står till buds för att bemöta situationen för mänskliga rättigheter i Iran.

Sverige har under våren 2023 i rollen som ordförandeland, men även innan och efter ordförandeskapet, verkat för kraftfullaste möjliga linje mot den iranska regimens förtryck inom ramen för EU-enighet. För att uppnå denna målsättning använder vi de verktyg som har bäst förutsättningar att ha avsedd effekt och utesluter i detta ingen framtida åtgärd. Tillsammans med övriga EU-medlemsstater fortsätter vi att analysera situationen och diskutera möjliga ytterligare åtgärder, inklusive sanktioner.

Sverige arbetar för att skapa EU-enighet för att terrorlista det islamiska revolutionsgardet, IRGC, och verkar för denna linje med sedvanligt diplomatiskt arbete. Enligt rättsakten krävs enighet för att fatta ett sådant beslut, och efter aktiva sonderingar med andra medlemsstater framgår att det alltjämt saknas enighet inom EU för en terrorlistning av IRGC.

Enigheten är av central betydelse för EU:s trovärdighet och möjlighet att påverka situationen och bör värnas. Sverige fortsätter att verka inom EU för en kraftfull och enad Iranpolitik för att ge internationellt stöd till den iranska befolkningens rättmätiga krav på mänskliga rättigheter.

Herr talman! Vi vet att kopplingen mellan jämlikhet, jämställdhet och demokrati är stark. Jämställdhet handlar inte bara om kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter utan är också en effektiv åtgärd för positiv förändring. Kvinnligt deltagande i fredsprocesser har också visat sig leda till mer hållbar fred.

Det är dock viktigt att komma ihåg att Sverige därför också jobbar med flera olika globala jämställdhetsinsatser, däribland till kvinnorättsorganisationer. Sverige arbetar också för att öka kvinnors politiska representation och deltagande samt för att stärka kvinnors inflytande på olika nivåer i samhället. Det sker genom samarbete med både FN-organ och civilsamhällesorganisationer.

Sverige spelar också en ledande roll i det av USA initierade demokratitoppmötet, där vi ansvarar för arbetet med jämställdhet och demokrati.

Jag kan försäkra att Sveriges engagemang i de här frågorna kommer att förbli stort. Vi tycker att det är viktigt och angeläget.

Herr talman! Det är precis som Gustaf Göthberg säger: Kontrollen över ny teknologi har blivit en avgörande komponent i utrikespolitiken. Den definierar också definitivt framtida maktförhållanden. Cyberhot är reella säkerhetsrisker för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Så vad tänker vi då göra? När jag presenterade regeringens första utrikesdeklaration i början av året var en av nyheterna att utrikesförvaltningen kommer att prioritera cyberfrågorna. För att möjliggöra detta tillsatte vi i slutet av augusti Sveriges första sändebud för internationella cyberfrågor. Detta sändebud ska företräda Sverige inom EU, Nato och FN, i våra samarbeten med andra länder samt i dialogen med den privata sektorn.

Målet inom EU-samarbetet, som vi är fast beslutna om, är att få till stånd en öppen, fri, stabil och säker cybermiljö där mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och rättsstatsprinciper respekteras. För att kunna uppnå en situation där vi har stabilitet i samhällen, ekonomisk tillväxt, välstånd och integritet är detta en nödvändighet.

Herr talman! Tack, Boriana Åberg, för frågan.

Sverige har hittills bidragit med mer än 760 miljoner kronor i stöd till Ukrainas uppbyggnad. Den 13 juli antog regeringen en ny strategi för Sveriges uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina om totalt 6 miljarder kronor för perioden den 13 juli 2023 till den 31 december 2027. Det är en del av vår samlade bistånds- och utrikespolitik.

Boriana Åberg har naturligtvis helt rätt. Det handlar också om att söka stöd bland andra stater. Det är en fråga som nu kommer att diskuteras under FN:s högnivåvecka som inleds i nästa vecka i New York där jag och statsministern kommer att representera Sverige tillsammans med andra statsråd inklusive bistånds- och handelsministern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag ser fram emot många samtal så att vi kan bygga ut stödinsatserna för Ukraina i hela FN-familjen och se till att Ukrainas folk kan få den hjälp som behövs för att just återuppbygga skolor, sjukvård och också infrastruktur och näringsverksamhet.

Herr talman! Jag är mycket stolt över de kraftfulla klimatsatsningar som denna regering går fram med. Vi lägger fram en av de största budgetarna någonsin på klimat- och miljöområdet. Våra åtgärder minskar inte bara utsläppen för statens räkning utan skapar också förutsättningar för att andra samhällssektorer ska kunna minska sina utsläpp. Det innebär att Sverige drar sitt strå till stacken för att man på global nivå ska kunna uppnå de målsättningar som är fastlagda, bland annat i Agenda 2030.

Jag tror att vi har all anledning att sträcka på ryggen. Vi är ett land som står för mycket av de innovationer som leder till grön omställning. Vi samarbetar med andra länder för att göra det möjligt att föra in och föra över den teknik som gör det möjligt för jordklotet att gå från utsläpp och smuts till en bättre och renare värld för alla. Jag tror att vi har anledning att prata mer om det vi gör och inte bara prata om det som är dåligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är glädjande att Turkiet under Vilniustoppmötet åtog sig att ratificera Sveriges medlemskapsansökan så fort som möjligt och att färdigställa Sveriges anslutningsprocess utan dröjsmål. Det är av stor betydelse för säkerheten för både Sverige och Nato.

Vid mötet mellan statsministern och president Erdogan den 10 juli, där även generalsekreteraren Stoltenberg deltog, åtog sig Turkiet att ratificera Sveriges ansökan så snart som möjligt. Senare uttalade man att detta ska ske när det turkiska parlamentet öppnar i oktober. Vi förväntar oss att Turkiet kommer att stå fast vid vad man har lovat.

Vi har naturligtvis följt turkiska reaktioner, bland annat reaktioner kopplade till koranbränningarna, men vi har ingen anledning att tro att dessa kommer att stå i vägen för Sveriges medlemskapsansökan. Vi har också förklarat i bilaterala kontakter hur Sveriges grundlagar fungerar och uttryckt förståelse för de reaktioner som har kommit.

Sverige har uppfyllt alla åtaganden i den trilaterala överenskommelsen. Ungern har också låtit meddela att de inte kommer att vara de sista som ratificerar Sverige, så vi utgår från att de kommer att starta när Turkiet startar.

Herr talman! Sverige är mycket engagerat i internationella vattenfrågor. Detta är en fråga som är särskilt aktuell nu när vi står i begrepp att börja med FN:s högnivåvecka i New York nästa vecka, där jag själv kommer att delta.

Den här frågan har många bottnar. När det gäller Chile ska jag villigt erkänna att jag inte är insatt i de detaljfrågor som Lorena Delgado Varas tar upp, utan jag behöver återkomma till dem. Vad jag däremot kan säga är att vi hela tiden ser med stor oro på situationer där man inte kan bevara de rättigheter som bör finnas för att man ska kunna ha tillgång till rent vatten.

Dessa problem behöver lösas i samspel mellan de länder där det finns lokala företag som arbetar med dessa frågor och de stater där rättigheterna ännu inte är på den nivå som vi har i Sverige - vi har ett mycket starkare skydd för vatten än vad som finns i många andra delar av världen.

Herr talman! Regeringen är som jag sa angelägen om att ha ett gott samarbete med Israel på områden där vi har gemensamma intressen, till exempel när det gäller handel och innovation. Sverige och Israel förenas också i ansträngningarna för att motarbeta antisemitism, och vi har ett mycket nära samarbete inom ramen för Sveriges ordförandeskap i International Holocaust Remembrance Alliance.

Som jag sa: När det gäller de konkreta åtgärder som Joar Forssell efterfrågar tror jag att de ligger på områden som forskning och utveckling. Jag tror att det är en bra utgångspunkt för mer samarbete mellan våra stater.

Herr talman! Sverige har sedan lång tid tillbaka en väl upparbetad relation med Israel på många områden, inte minst när det gäller forskning och utveckling, men när det gäller politiken i stort har det precis som Joar Forssell säger varit högt och lågt genom åren. Vår uppfattning från regeringens sida är att vi bör ha en god relation med Israel. Jag har själv haft möjlighet att ta emot Israels utrikesminister, som i våras gjorde det första besöket på många år. Mitt intryck är att våra förutsättningar för samarbete har förbättrats.

Vi kommer alltid att vara en kritisk vän till Israel. Som jag sa i mitt frågesvar till Jacob Risberg nyss: När det gäller den konflikt som pågår mellan Israel och Palestina gör vi bedömningen att bägge parter naturligtvis bör deeskalera, avstå från dödligt våld och dessutom arbeta för försoning och samarbete för att kunna nå fram till en situation där fred kan etableras i området. Men som jag sa har vi goda relationer med Israel på många områden, och vi avser också att bygga ut dessa.

Herr talman! Sverige och EU ser med stor oro på det ökade våld som har inneburit stigande dödssiffror på bägge sidor, inte minst bland minderåriga. Vi står upp för Israels legitima säkerhetsbehov. Men dödligt våld får användas endast när det är absolut nödvändigt i linje med folkrätten. Vi fördömer de terroristattacker som ägt rum liksom återkommande och urskillningslösa raketbeskjutningar från terroristorganisationer i Gaza.

Vi gör bedömningen att bägge sidor bör deeskalera och att det är viktigt med ömsesidig dialog och att man undviker agerande som strider mot folkrätten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Nej, den svenska regeringens linje är som den alltid har varit - och då pratar jag inte bara om denna regering, utan jag pratar även om den föregående regeringens linje - nämligen att Jerusalems status i enlighet med EU:s samlade politik på detta område kommer att vara en fråga för ett slutgiltigt fredsavtal, det vill säga att när ett fredsavtal ingås mellan Israel och Palestina som är slutgiltigt kommer också frågan om Jerusalems status att avgöras. Inom ramen för denna fråga kommer självfallet också frågor som är kopplade till beskickningars närvaro i Tel Aviv och Jerusalem att avgöras. Regeringens politik ligger fast på detta område. Den har inte ändrats, och den kommer inte heller att ändras.