Herr talman! Ola Möller har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra att den iranska regimen ånyo angriper kurderna i och utanför Iran.

Som jag nämnt vid tidigare interpellationer och även i svar på flera riksdagsfrågor liksom i andra sammanhang ser regeringen med största allvar på situationen i Iran. Den förblir mycket svår.

Religiösa och centrala etniska minoriteter, varav kurderna utgör en av landets största, är särskilt utsatta. Många kurder upplever diskriminering. Kurdiska aktivister har under de senaste åren gripits, fängslats och avrättats för brott mot rikets säkerhet. Ett antal kurdiska organisationer är förbjudna.

Jag delar frågeställarens oro över situationen i Iran. Med anledning av händelseutvecklingen under det senaste året, som enligt bland annat FN:s specialrapportör för mänskliga rättigheter i Iran oproportionerligt har drabbat landets kurdiska och baluchiska minoriteter, har regeringen kraftfullt fördömt iranska myndigheters kränkningar av mänskliga rättigheter, såväl i uttalanden som i direkta samtal med iranska företrädare.

Utöver den bilaterala dialogen har Sverige verkat också inom såväl EU som FN för att öka det politiska trycket på Iran. Det är strategiskt viktigt för Sverige att kunna agera genom internationella forum för att säkerställa att budskap och åtgärder som vidtas får brett genomslag och därmed blir så verkningsfulla som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I sin rapport till FN:s råd för mänskliga rättigheter tidigare i år tog FN:s specialrapportör för mänskliga rättigheter i Iran, Javaid Rehman, också upp situationen för den kurdiska minoriteten i Iran och det dödliga våld som iranska myndigheter utövat mot den, både inhemskt och över internationella gränser. Sverige stöder helhjärtat specialrapportörens arbete.

Regeringen står också bakom det EU-uttalande som gjordes i november 2022 som fördömde Irans attacker mot mål i den irakiska regionen Kurdistan i starkast möjliga ordalag och betonade vikten av att respektera Iraks suveränitet och territoriella integritet.

Det kan konstateras att det sedan förra året pågått en process mellan Iran och Irak för att deskalera situationen längs gränsen. FN-missionen i Irak, Unami, har möjliggjort den dialog som i mars i år resulterade i ett säkerhetsavtal mellan Irak och Iran som även det regionala kurdiska självstyret i de norra delarna av Irak har sagt sig respektera.

Sverige kommer att fortsätta att lyfta mänskliga rättigheter - inklusive etniska och religiösa minoriteters situation - i vår bilaterala dialog med Iran, liksom i internationella forum.

Herr talman! Först och främst vill jag tacka min riksdagskamrat Ola Möller för att han lyfter upp denna viktiga fråga. Jag vill också framföra ett tack till utrikesminister Tobias Billström för svaret.

Herr talman! Vid sidan av förföljelser mot religiösa minoriteter som bahaier, fackliga aktivister, hbtq-aktivister, demokratikämpar och kvinnor förföljer också den islamistiska regimen sedan 1979 det kurdiska folket som bor och lever i Iran.

Tittar man på de senaste rapporterna, som även utrikesministern citerade, framgår det tydligt att majoriteten av landets politiska fångar har kurdiskt ursprung. Många av dem riskerar långa fängelsestraff eller dödsstraff. Kurderna i Iran har försökt att förmå den islamistiska regimen till förhandlingar om självstyre och demokrati, men utan resultat.

Mullorna i Iran har besvarat alla inviter om demokratiska samtal med förtryck och mord, inte bara i Iran utan även utanför Irans gränser. Den 13 juli 1989 mördades Abdul Rahman Ghassemlou i Österrike. Han var partiordförande för Kurdistans demokratiska parti Iran. År 1992 mördades Sadegh Sharafkandi, som också var partiordförande för Kurdistans demokratiska parti Iran. Han mördades i Berlin av revolutionsgardet i Iran. Den 8 september 2018 attackerades KDPI:s, Kurdiska demokratiska partiets, högkvarter i irakiska Kurdistan med missiler. Då dödades 16 människor.

Herr talman! Sedan den islamistiska regimens maktövertagande 1979 har tusentals iranska kurder flytt till irakiska Kurdistan för att hitta trygghet. Men trots det har Iran fortsatt med förföljelser, och hundratals oppositionella kurder har blivit mördade av iranska agenter i irakiska Kurdistan.

Herr talman! Frågorna kvarstår. Jag tycker att utrikesministern ger ett utförligt svar. Men det behövs också handling när man kommer med ett sådant svar.

Vi ser ju en lång lista av Irans brott mot mänskliga rättigheter och mot internationell folkrätt. Då behövs det ett kraftfullt agerande från omvärlden men också från Sverige. Sverige kan gå i bräschen i en sådan offensiv mot Iran.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det kurderna i Iran, i Irak och även i Rojava behöver från omvärlden är skydd, för Iran hotar i dag det irakiska Kurdistan och den kurdiska regionala regeringen med en militäroffensiv om inte den centrala regeringen i Bagdad och regeringen i Hewlêr överlämnar de kurdiska ledarna från Irak. Det här är jätteallvarligt. Det kan utlösa en ny flyktingvåg från regionen mot Europa.

Vad tänker utrikesministern göra för att förhindra en sådan katastrof?

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar utrikesministern för svaret, men jag måste instämma i kritiken mot båda dessa interpellationssvar. Jag tycker att de är lite passiva - eller väldigt passiva.

Det frågeställaren och även jag ställer frågor om är vilka åtgärder som ministern avser att vidta för att förhindra att den iranska regimen ånyo angriper kurder i och utanför Iran.

Det föreligger ju i dag ett direkt hot om angrepp på kurdiska organisationer som sökt skydd i Irak, särskilt KDPI. Iran har ställt krav på Irak att ledande företrädare för KDPI ska arresteras och skickas till Iran, allt för att döda den opposition som i dag driver på i Iran i den generella kampen som också pågår. Kurderna är den grupp i Iran som är bäst organiserad. Därför sätter man också in väldigt hårda grepp mot dem.

Det jag vill veta är inte vad vi tycker och tänker i generella termer utan vad som ska göras nu för att stödja dem som orkar stå i opposition mot den iranska regimen.

Det sker i dag attacker mot familjer - man tvångsförflyttar familjerna till ledande personer i KDPI i dag för att sätta press på dem och hota och skrämma folk.

Vi hade ett seminarium här i riksdagen i onsdag om just situationen för kurderna i Iran. Deras organisation KDPI, som var med där, ställer faktiskt frågan vad Sverige och västvärlden gör för att stödja dem i det akuta läge som är nu, inte bara i generella termer utan nu. De är under jättehård press. Jag lider med dem. Och vi vet vilka medel den iranska regimen kan ta till och vågar ta till. Det har man visat under årtionden.

Min fråga till dig kvarstår, utrikesministern. Vad har du för avsikt att genomföra för åtgärder för att stödja det kurdiska folket i Iran men också dem som har flytt till Irak i den här akuta situationen? Du har fått några tips av mina kamrater tidigare. Men vad görs nu?

(Applåder)

Herr talman! Min fråga svävar fortfarande. Vad vill Tobias Billström? Nu har vi fått höra vad EU vill, vad FN vill och vad vi driver på i EU. Det är väl snart tio månader sedan det var november 2022. Kurder dör här och nu. Kurder kommer att dö framöver, för det planeras nya anfall och attacker mot dem.

Det är inte så konstigt att just kurderna är de som blir bombade, till och med i andra länder, för kurderna leder i mångt och mycket den kamp som förs mot regimen och har alltid gjort det. Det är där det demokratiska hoppet till stora delar finns i Mellanöstern. Det är där kvinnorna också tar plats och driver revolutionen, som pågick.

Det var lätt att i november 2022 ta stort avstamp, när det manglades ut tv-bilder av hur människor protesterade på gatorna. Men det svåra i detta är att hålla i. Frågan är: Hur går dessa sanktioner? Har den iranska regimen slutat mörda? Är det färre som sitter i fängelse nu efter att sanktionerna trädde i kraft och skärptes?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är inte så att utrikesministern inte har kunnat ta tydlig ställning. Innan han blev utrikesminister var han tydlig med att angiverilagar hör hemma i DDR. När han blev utrikesminister var han snabb med att ta avstånd från just kurder, YPG och PYD, helt utan att någon hade bett honom om det. Han var också tydlig i samtal med den turkiska regimen, trots förnekande: Jo, vi ska nog göra det förbjudet att vifta med terroristflaggor i Sverige. Tydlighet har alltså inte varit ett problem för utrikesministern.

Att inte EU står bakom de linjer som drivs har inte varit ett problem för utrikesministern.

Jag fick inget svar på vad utrikesministern vill göra i konkret handling. Vad vill utrikesministern göra? Är man beredd att driva på och inte sondera terräng? Sanktioner i all ära, men det stoppar inte bomber som faller över de kurdiska barnen. Det gör inte det. Bomberna finns där, och bomberna måste på något sätt handgripligen stoppas.

Jag tycker att det är jättebra att detta lyftes i november 2022. Men det är nu handlingen behövs, Tobias Billström. Någonstans finns det en åsikt som en svensk utrikesminister kan ha. Berätta om den för oss! Vad ser du framför dig som möjliga vägar framåt för att rädda livet på kurderna? Fördömanden gör inte det. Sanktionerna gör inte det. Vad tycker utrikesministern ytterligare bör göras framöver?

Att säga att vi stärker sanktionerna räcker inte. Då hade småflickorna fortfarande levt. Då hade inte den iranska regimen kunnat härja inne i andra länder och släppa bomber.

Herr talman! Nu frågar jag återigen utrikesministern: Är du beredd att driva upprättandet av en flygförbudszon? Vilka krav ställde utrikesministern på Irans utrikesminister? Vad ser du framför dig som aktivt kan göras?

(Applåder)

Herr talman! Tack, utrikesministern, för svaret! Återigen: Varje attack mot civila, mot oppositionella, är en påminnelse om den iranska regimens brutalitet och förakt för mänskliga liv och grundläggande friheter.

Denna regim i skuggan av revolutionsgardet, som många av oss har varit inne på nu, fortsätter att begå grova och oacceptabla kränkningar av mänskliga rättigheter, särskilt mot den kurdiska befolkningen i Kurdistan.

Kurderna utsätts för våld och förföljelse, och regimen försöker tysta deras röster. Detta är allvarliga brott som måste uppmärksammas och fördömas av det internationella samfundet. Iran bryter mot folkrätten och internationella konventioner om de mänskliga rättigheterna.

I denna kontext, herr talman, är det av yttersta vikt att den svenska regeringen och Tobias Billström intensifierar sina ansträngningar för att lyfta fram kurdernas ohållbara situation i Iran samt tydligt och klart fördöma regimens återkommande attacker mot civila kurder i Kurdistanregionen.

Herr talman! Sveriges röst och handlingar i den här frågan är av yttersta vikt. Tobias Billströms röst är viktig i denna kontext. Vi måste, herr talman, ständigt vara en stark och tydlig röst internationellt mot de kränkningar av de mänskliga rättigheterna som sker i Iran och i Kurdistan, och vi måste ge vårt fortsatta stöd till de grupper som drabbas hårdast av dessa överträdelser.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag ge utrikesministern en chans till att svara på min fråga: Har ministern för avsikt att fördöma den iranska regimens attacker på civila kurder i Kurdistanregionen?

(Applåder)

Herr talman! Tack så mycket för frågorna som har kommit här i dag!

Jag vill börja med att säga att regeringen naturligtvis inte hyser några illusioner om Irans roll i regionen. Iran är, direkt eller indirekt, inblandat i flera av Mellanösterns konflikter och har därmed ett stort ansvar för den regionala utvecklingen. De iranska attacker som tidigare har skett mot kurdiska mål i Irak, som EU skarpt fördömt och som Sverige naturligtvis som ett EU-medlemstatsland står bakom fördömandet av, hotar att undergräva Iraks stabilitet och territoriella suveränitet. Det finns inga oklarheter på den punkten.

Det är därför positivt att Iran och Irak nu tycks ha nått en diplomatisk lösning genom det gemensamma säkerhetsavtalet och dialogen som faciliterats av FN och som Sverige står bakom. Flera av deltagarna har undrat vad Sverige gör aktivt, och detta är ett tydligt exempel. Det är viktigt och välkommet att även det kurdiska självstyret i norra Irak är en del av den här dialogen och processen.

Iran behöver ändra förhållningssätt och göra mer för att bidra till politiska lösningar i regionen, inklusive i Syrien och i Jemen. Det är i detta sammanhang positivt att notera den process mot normalisering mellan Iran och Saudiarabien som pågår, för det kan vara ett viktigt bidrag till regional fred och säkerhet.

Det är också positivt att EU har beslutat om en ny strategisk ansats till Gulfregionen. Denna ansats omfattar ett stärkt partnerskap med länderna i regionen inom en mängd områden, inklusive för att främja regional säkerhet. Bland annat har ett särskilt EU-sändebud för Gulfregionen utsetts, något som Sverige har arbetat aktivt för. Jag träffade sändebudet Luigi Di Maio här i Stockholm i juni, och vi diskuterade bland annat hans prioriteringar i regionen. Di Maio gjorde också nyligen sin första resa till regionen, inklusive till Iran.

Det har ställts en del frågor om mina möten. Det är helt riktigt att jag hade ett möte med min iranske motpart i New York i sidolinjen av UNGA. I det samtalet lyfte jag att de svenska medborgare som sitter frihetsberövade i Iran omedelbart ska friges. Mer exakt vad som sades i det samtalet kan jag inte gå närmare in på.

Apropå frågan som har ställts om drönare och robotar till Ryssland vill jag säga att Sverige ser mycket allvarligt på att Iran tillhandahållit drönare och annat militärt stöd till Ryssland som används i krigföringen i Ukraina. EU har fattat beslut om flera sanktionslistningar av iranska individer och enheter med anledning av detta under sanktionsregimen, som ju fokuserade dels på Ryssland-Ukraina, dels på Syrien. EU har i juli enats om att inrätta en ny sanktionsregim med fokus på Irans export av drönare som används av Ryssland i aggressionen mot Ukraina. Sverige har stött detta initiativ.

Som sagt var: Jag tycker inte att det ska råda några som helst tvivel i den här debatten om var den svenska regeringen står när det gäller drönarattacker mot till exempel kurdiska områden i Irak. Vi ser med stor oro på de iranska attacker som tidigare har skett mot kurdiska mål i Irak. De hotar att undergräva Iraks stabilitet, de hotar staten Iraks territoriella suveränitet och EU har som sagt uttalat mycket skarpa fördömanden mot dessa attacker.

Herr talman! Det finns inom EU en mycket stor samsyn kring vikten av fortsatt tydlighet i dialogen med Iran. Det är genom en kritisk dialog som vi kan kommunicera våra värden och ge stöd till det iranska folket, som inte skulle gagnas av landets ytterligare isolering.

Upprätthållna diplomatiska kanaler med Iran är också en förutsättning för att kunna agera i svåra konsulära ärenden. Vi har ett antal svenska medborgare som sitter frihetsberövade i Iran. Som statsministern nämnde i regeringsförklaringen arbetar regeringen mycket aktivt med dessa ärenden i dialog och med stöd från EU.

Vi fortsätter att lyfta situationen för mänskliga rättigheter, inklusive för etniska och religiösa minoriteter, i direkta kontakter med Iran. I samordning med andra EU-stater har vi också kallat upp Irans ambassadör för att på så sätt markera när Iran har trappat upp repressionen.

Regeringens målsättning står fast, herr talman. Vi fortsätter att verka för kraftfullast möjliga stöd och linje mot den iranska regimens förtryck inom ramen för EU-enighet, och vi utesluter ingen framtida åtgärd. Vi fortsätter också oförtröttligt att arbeta för att upprätthålla trycket på Iran bilateralt, genom EU och i FN.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.