Tobias Billström

Herr talman! Jag tackar för frågan. Det är oerhört angeläget att vi konsekvent står upp för de kvinnor och de tjejer som kämpar för sina rättigheter i Iran. Regeringen har lämnat ett fullständigt stöd för detta ända sedan vi tillträdde förra året, och det kommer vi att fortsätta göra. Vi gjorde det i vår roll som ordförande i EU med nya sanktionspaket riktade mot det iranska revolutionsgardet, mot enskilda individer och mot entiteter. Vi kommer att fortsätta i denna anda.

Jag vill i detta sammanhang också understryka att regeringens uppfattning hela tiden har varit att Sverige ska verka för en så kraftfull linje som möjligt mot den iranska regimens förtryck inom ramen för EU-enighet. För att uppnå denna målsättning avser vi att använda de verktyg som har bäst förutsättningar att nå avsedd effekt. Vi utesluter ingen framtida åtgärd, inklusive det som flera gånger också har anförts i betänkanden från riksdagen.

Vad gäller frågan om revolutionsgardet är regeringens uppfattning också att vi ska verka för enighet i denna fråga inom EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Samtliga partier i riksdagen säger sig stå bakom principen om en reglerad invandring. Jag har stor respekt för att förslaget har rört upp känslor. Det är en genuint svår fråga.

För att regleringen ska vara rättssäker och inte leda till orimliga effekter för enskilda kan det dock i vissa situationer handla om att undanta människor från informationsplikten. Det kan vara situationer där informationsplikten skulle strida mot ömmande värden, till exempel inom sjukvården. Men utredaren får bedöma vilka situationer det får vara fråga om.

Herr talman! Det uttalande som Alexandra Völker hänvisar till rörde ett förslag som var uppe i debatten och som handlade om att enskilda medborgare skulle ha ett ansvar. Det vi pratar om nu är att offentliga myndigheter ska ha detta ansvar, och det är något helt annat.

Regeringen har gett en utredare i uppdrag att skärpa kraven för att hantera dessa frågor. Jag vill understryka att vi behöver veta hur man ska hantera frågan om personer som vistas olagligt i vårt land, för det är ingen lätt fråga. Det kommer alltid att handla om svåra överväganden, och det kommer alltid att handla om frågor som vi behöver hantera.

Den förra regeringen valde att stoppa huvudet i sanden. Tidöpartierna har däremot enats om att ta tag i problemen och ta fram en rad förslag för att bekämpa det skuggsamhälle som Alexandra Völkers fråga trots allt handlar om. Ett sådant förslag handlar om en skyldighet för myndigheter att informera när de kommer i kontakt med personer som uppehåller sig i Sverige utan tillstånd.

(Applåder)

Herr talman! Det finns inom EU en stor samsyn i fråga om vikten av fortsatt kritisk dialog med Iran. Genom kritisk dialog kan vi kommunicera våra värden och ge stöd till det iranska folket, som inte skulle gagnas av landets ytterligare isolering.

Sverige och övriga EU behöver även den kritiska dialogen för att kunna motverka risken för regional kärnvapenspridning och för att kunna agera i svåra konsulära ärenden som EU-medborgare, inklusive svenskar, som frihetsberövas i Iran.

Jag vill här också ta upp Irans avrättning av den svensk-iranske medborgaren Habib Chaab i maj i år. Vi ser med största allvar på avrättningen, som naturligtvis påverkar den bilaterala relationen negativt. Det var med bestörtning vi mottog beskedet, och jag fördömde omedelbart avrättningen. Utrikesdepartementet kallade upp den iranske ambassadören för att protestera, och även Sveriges ambassadör i Teheran framförde protester. Ett enhälligt EU-uttalande fördömde också avrättningen.

Vi fortsätter att lyfta situationen för mänskliga rättigheter i direkta kontakter med Iran. I samordning med andra EU-stater har vi också kallat upp Irans ambassadör för att på så sätt markera när Iran trappat upp repressionen. Åtgärder vidtas även genom vår ambassad i Teheran, både i dess nationella kapacitet och tidigare i år, under EU-ordförandeskapet, som lokal samordnare av EU:s medlemskrets.

Regeringen fortsätter alltså oförtröttligt att via alla lämpliga plattformar arbeta för att upprätthålla trycket på Iran bilateralt, genom EU och i FN. Jag tackar interpellanten så mycket för möjligheten att få utveckla regeringens Iranpolitik här i kammaren i dag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Som jag tog upp i mitt svar har Sverige inom FN agerat på flera sätt vad gäller situationen för mänskliga rättigheter i Iran, inklusive kvinnors och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter.

Den oberoende undersökningsmekanism, fact-finding mission, som inrättades för att undersöka Irans agerande i samband med protesterna vid den specialsession med FN:s råd för mänskliga rättigheter den 24 november 2022 som bland andra Sverige begärde är en viktig aktör i sammanhanget.

Sverige uttryckte tillsammans med de övriga nordiska och de baltiska länderna under mötet vårt starka stöd för denna mekanism, som består av en grupp oberoende experter. EU var också pådrivande i frågan vid specialsessionen i rådet där det beslutades om undersökningsmekanismen.

Expertgruppen är alltså ett viktigt verktyg för att internationellt stödja ansvarsutkrävande. Den har under sommaren avgett en muntlig uppdatering vid en session i FN:s råd för mänskliga rättigheter som inleddes i juni i Genève. Där framgick att gruppen avser att undersöka just frågan om gasattacker som en del av sitt mandat. Vi välkomnar detta och kommer att följa och stödja gruppens arbete.

Som jag nämnde i mitt svar har de iranska myndigheterna visserligen tillsatt en så kallad parlamentarisk kommitté för att undersöka händelserna, men det har hittills varit utan trovärdiga slutsatser eller ansvarsutkrävande.

Expertgruppen samarbetar med Javaid Rehman, som är FN:s specialrapportör för mänskliga rättigheter i Iran. Rehman lade vid FN:s råd för mänskliga rättigheters session tidigare i år fram sin senaste rapport om situationen i Iran. Vidare förlängdes specialrapportörens mandat med ett år i en resolution som innehöll starka fördömanden av de allvarliga kränkningarna av mänskliga rättigheter i Iran som vi har sett. Sverige och övriga EU stödde resolutionen.

Sverige stöder Javaid Rehmans viktiga arbete. I mars fördömde Rehman tillsammans med bland andra FN:s särskilda rapportör för rätten till utbildning, Farida Shaheed, den iranska statens oförmåga att skydda skolflickor mot gasattacker och att snabbt genomföra utredningar.

Som jag sa i min tidigare replik har jag precis som EU med full kraft fördömt Irans agerande, och det tänker jag fortsätta göra.

Herr talman! Jag delar till fullo interpellantens oro vad gäller gasattacker på skolflickor i Iran. Även om omständigheterna förblir oklara är det viktigt att omvärlden fortsätter att noga följa detta liksom allmänt situationen för mänskliga rättigheter i Iran.

De stora demonstrationer som vi såg sprida sig efter Mahsa Jina Aminis död förra året har visat djupet i befolkningens missnöje över förhållandena i landet. Kvinnor och flickor spelade en ledande roll, och iranska myndigheter svarade med en våldsam repression. Flera personer har avrättats för handlingar kopplade till protesterna, flera riskerar att dömas till döden och många tusentals är frihetsberövade. Även om protesterna har avtagit består missnöjet.

Sverige fortsätter att göra allt vi kan för att bidra till ett starkt internationellt tryck som stöder det iranska folkets rättmätiga krav på respekt för mänskliga rättigheter och tydligt markerar att Irans agerande får internationella konsekvenser.

Interpellanten frågar på vilket sätt Sverige gör detta. EU är vår viktigaste plattform. Sedan förra höstens protester inleddes har EU agerat resolut och genomgående skärpt sin Iranpolitik. Liksom jag själv har EU gemensamt med full kraft fördömt Irans agerande. Situationen i Iran har sedan protesterna inleddes i september 2022 tagits upp i nästan samtliga EU:s utrikesministermöten. Sverige är ett av de länder som har vidhållit vikten av att Iran står kvar på dagordningen när EU:s utrikesministrar träffas.

I december förra året antogs nya rådsslutsatser avseende Iran - ett omfattande dokument som tydligt lägger fast EU:s gemensamma syn på utvecklingen och på relationen med Iran. Rådsslutsatserna innebär en tydlig skärpning av vår politik gentemot Iran och utgör en god grund för EU:s fortsatta agerande, och Sverige har varit pådrivande i detta arbete.

Sanktioner är ett centralt verktyg i vår och i EU:s politik gentemot Iran. Nya sanktionspaket under EU:s sanktionsregim mot kränkning av mänskliga rättigheter i Iran har antagits av EU i oktober, november, december, januari, februari, mars, april, maj, juni och juli. Sverige fortsätter att aktivt bidra i diskussionen inom EU som medlemsland och tidigare i rollen som EU-ordförande till kraftfullast möjliga EU-agerande.

Fortsatt EU-enighet bakom våra åtgärder är centralt. EU ska agera med samlad kraft för maximalt genomslag i denna fråga. Detta är en viktig utgångspunkt för vårt agerande, men det hindrar inte att vi aktivt bidrar till skarpa åtgärder mot Iran.

Herr talman! Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig på vilket sätt regeringen har agerat i frågan om gasattackerna på iranska skolflickor. Vidare har hon frågat om jag driver frågan om en oberoende FN-utredning av attackerna. Hon har också frågat på vilket sätt Sverige arbetar för att sätta press på den iranska regimen att skydda alla flickor från våld och säkerställa deras rätt till utbildning och om jag avser att fördöma attackerna mot iranska skolflickor.

Olika uppgifter har cirkulerat om gasattacker vid iranska lärosäten, i medier, i rapporter från civilsamhällsorganisationer och även från iranska företrädare, rörande bland annat omfattning och förövare. Främst flickor ska ha drabbats. Informationen är mycket oroande, men samtidigt knapphändig, och ibland motstridig.

De iranska myndigheterna har visserligen tillsatt en så kallad parlamentarisk kommitté för att undersöka händelserna, men hittills utan trovärdiga slutsatser eller ansvarsutkrävande.

Som jag återkommande framfört här i kammaren och i andra sammanhang, ser regeringen med största allvar på situationen för mänskliga rättigheter i Iran. Den förblir mycket oroande. Med anledning av händelseutvecklingen under det senaste året har regeringen kraftfullt fördömt iranska myndigheters kränkningar av mänskliga rättigheter såväl i uttalanden som i direkta samtal med iranska företrädare. Jag kommer att fortsätta ta upp MR-situationen med min iranske motpart.

Sverige har också verkat inom såväl FN som EU för att öka det politiska trycket på Iran och ge internationellt stöd till befolkningens rättmätiga krav på respekt för mänskliga rättigheter.

Inom FN har Sverige verkat för att öka fokus på situationen i Iran, inte minst för kvinnor och flickor. I november 2022 stödde Sverige att FN:s råd för mänskliga rättigheter höll en specialsession med fokus på ansvarsutkrävande för Mahsa Jina Aminis död och våldet och övergreppen i Iran. Vid mötet beslutade rådet att upprätta en oberoende undersökningsmekanism (fact-finding mission) för att undersöka Irans agerande i samband med protesterna. De experter som ingår gav en muntlig uppdatering vid den session med FN:s råd för mänskliga rättigheter som ägde rum i juni och juli i Genève.

FN:s generalförsamling antog i november 2022 den årliga resolutionen om situationen för mänskliga rättigheter i Iran. Sverige har inom ramen för EU-samordning aktivt verkat för tydliga skrivningar, som bland annat fördömer våldet mot demonstranter i demonstrationer där kvinnor och flickor intagit en ledande roll. I december 2022 uteslöts Iran ur FN:s kvinnokommission, vilket Sverige välkomnade. Sverige och EU stöder också FN:s specialrapportör för Iran, som har ett särskilt uppdrag att bevaka MR-utvecklingen.

Inom EU har regeringens inriktning hela tiden varit att Sverige, i synnerhet under vårt roterande ordförandeskap i ministerrådet, ska verka för kraftfullast möjliga linje mot den iranska regimens förtryck, inom ramen för EU-enighet. Sedan protesterna utbröt för snart ett år sedan är Iran ett av de länder som tagits upp vid flest tillfällen då EU:s utrikesministrar sammanträtt i rådet för utrikes frågor. I december antogs rådsslutsatser som var en tydlig signal från EU:s sida om en skärpt Iran-politik. EU har också vidtagit kraftfulla åtgärder, bland annat genom att vid varje sådant rådsmöte utöka sanktionerna mot Iran, bestående av bland annat av inreseförbud och frysning av tillgångar i EU. Sanktionslistningarna omfattar en rad iranska aktörer som varit inblandade i kränkningar av mänskliga rättigheter. Inom EU ser vi kontinuerligt över vilka verktyg som är mest effektiva för att upprätthålla trycket på Iran, inklusive ytterligare sanktioner, i syfte att påverka situationen till det bättre, inte minst för de iranska kvinnorna och flickorna.

Fru talman! Låt mig börja med frågan om House of Sweden. Riksdagens tillkännagivande har ju tagits emot av regeringen och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Det är beklagligt att Kina försöker begränsa Taiwans rörelseutrymme. Det tror jag att vi alla kan vara överens om. Meningsmotsättningar mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan måste lösas på fredlig väg, också på ett sätt som överensstämmer med viljan hos Taiwans befolkning.

Sammanfattningsvis ligger det i Sveriges och EU:s intresse att främja Taiwans meningsfulla deltagande i internationella organisationer, inklusive internationella expertorgan som WHO. Jag har redogjort för hur regeringen har arbetat ingående med den frågan.

Taiwan har som sagt betydande expertis på hälsoområdet och har mycket att tillföra det internationella hälsosamarbetet. Det är också viktigt att det internationella samarbetet om hälsofrågor fungerar och är så heltäckande som möjligt, liksom att relevanta fackorgan och styrelsemöten fungerar effektivt. Det är regeringens bestämda uppfattning.

Regeringen kommer även i fortsättningen att stödja Taiwans deltagande i internationella sammanhang som inte kräver status som stat. Regeringen avser däremot inte att ändra sin ett-Kina-politik. Arbetet för att utveckla förbindelserna med Taiwan kommer att fortlöpa inom ramen för de existerande förbindelserna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är bra att Kerstin Lundgren lyfter fram de demokratiska aspekterna. Så låt mig även säga något om Sveriges och EU:s syn på det bredare samarbetet med Taiwan. EU och Taiwan delar en gemensam övertygelse när det gäller demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Taiwan är en välutvecklad demokrati med god efterlevnad av de mänskliga rättigheterna.

Taiwan är också en viktig likasinnad ekonomisk och högteknologisk partner i regionen. EU och dess medlemsstater har ett intresse av att fortsätta utveckla förbindelserna och samarbetet med Taiwan inom flera områden, exempelvis handel och investeringar, digitala och industriella frågor, sysselsättning, mänskliga rättigheter, konnektivitet och desinformation. Sådant samarbete är helt i linje med Sveriges ett-Kina-politik.

Våra goda förbindelser med Taiwan har utvecklats under många år, inom ett flertal områden. Vi har till exempel ett brett handelsutbyte. Svenska företag har haft en lång och framgångsrik närvaro i Taiwan, och i dag verkar närmare hundra svenska företag där. Sverige har hållit handelsöverläggningar på statssekreterarnivå med Taiwan årligen sedan 1980-talet. Vi har också ingått ett samförståndsavtal om investeringsfrämjande. Business Sweden-kontoret i Taiwan har varit aktivt sedan 1991 och var ett av dåvarande Exportrådets första kontor i Asien. Regeringen ser förutsättningar för ett utökat utbyte mellan Sverige och Taiwan inom exempelvis handel, grön teknik, forskning och kultur, för att bara nämna några områden.

Fru talman! Tack till interpellanten för interpellationen! Jag kan börja med att konstatera att Sveriges och EU:s ett-Kina-politik ligger fast. Inom ramen för ett-Kina-politiken har Sverige och EU ett omfattande och livligt utbyte med Taiwan på en rad områden: handel och investeringar, klimat, kultur, akademiskt utbyte, parlamentariska kontakter och även hälsosamarbete, som ju är föremål för interpellationen.

Låt mig också påminna om regeringens övergripande utgångspunkt att verka för ett så brett och heltäckande deltagande som möjligt i det globala hälsosamarbetet. Detta innefattar förstås även Taiwan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen anser att Taiwans meningsfulla deltagande i olika internationella organisationer inom exempelvis luftfart, hälsa och handel bidrar på ett mycket positivt sätt till internationell samverkan. Det internationella hälsotekniska arbetet, inklusive pandemihanteringen, är ett särskilt bra exempel på ett område där det är skäligt och mycket önskvärt att Taiwan deltar.

Ett fullvärdigt taiwanesiskt medlemskap i Världshälsoorganisationen är inte möjligt eftersom Taiwan inte är FN-medlem. Mellan 2009 och 2016 kunde Taiwan dock delta som observatör i WHO:s högsta beslutande organ Världshälsoförsamlingen, WHA - ett deltagande som vi bedömer var mycket värdefullt.

Regeringen verkar därför för en utveckling som återigen möjliggör observatörskap för Taiwan. Detta innebär, som jag tidigare har nämnt, att vi på olika sätt uppmanar WHO:s generaldirektör att bjuda in Taiwan att delta som observatör vid Världshälsoförsamlingens möten. Det innefattar också bland annat diplomatiskt utbyte och informationsdelning med andra länder som stöder Taiwans deltagande i WHO:s arbete.

Parallellt med detta arbete verkar Sverige och EU för att finna praktiska lösningar för hur Taiwan ska kunna inlemmas i WHO:s arbete. Regeringen fortsätter också att stödja Taiwans aktiva deltagande i WHO:s hälsotekniska arbete, även i expertmöten på olika områden.

Sverige har även, i linje med denna ansats, ett värdefullt nationellt utbyte med Taiwan i globala hälsofrågor. I Genève, där WHO har sitt säte, har Sverige till exempel återkommande kontakter om WHO-frågor med Taiwans representationskontor.

Utbytet på det hälsotekniska området bidrar alltså inte bara till det bilaterala hälsosamarbetet mellan Sverige och Taiwan, vilket naturligtvis är värdefullt i sig. Det uppmärksammar och tillvaratar även Taiwans betydande expertis på området och gynnar det breda arbetet med hälsofrågor på global nivå.

Fru talman! Kerstin Lundgren har frågat mig om vilka initiativ jag har tagit för att bygga stöd för att bjuda in Taiwan som observatör vid kommande möte med WHO:s parlamentariska församling och WHO:s möten. Hon har även frågat mig om Sverige nu kommer att stå bakom en framställan från länder som kräver att Taiwan ska ges observatörsstatus i WHO.

Regeringen stöder Taiwans deltagande i alla internationella sammanhang där deltagandet är meningsfullt och inte kräver status som stat.

Jag håller med Kerstin Lundgren om att det ligger i allas vårt intresse att Taiwan kan delta i det internationella hälsosamarbetet. Covid-19-pandemin belyste frågan om gränsöverskridande hälsokriser och att inget land ensamt kan hantera en utmaning i den omfattningen. Vi är alla ömsesidigt beroende av varandra. Global samverkan och informationsdelning krävs för att bidra till bättre hantering och mer hållbara hälsosystem i framtiden.

Regeringen vill se en utveckling där Taiwan åter kan få möjlighet att delta som observatör, vilket skedde under åren 2009-2016.

Av denna anledning har Sverige i flera års tid, tillsammans med en grupp likasinnade länder, på olika sätt uppmanat WHO:s generaldirektör att bjuda in Taiwan att delta som observatör vid Världshälsoförsamlingens möte i Genève. Detta gjordes även inför årets WHA. Frågan kräver dock konsensus inom WHO, vilket tyvärr inte föreligger i dag.

Sverige kommer även fortsatt att främja Taiwans meningsfulla deltagande i det globala hälsosamarbetet, inklusive genom ett aktivt utbyte med Taiwans representationskontor i Genève, som är WHO:s säte.

Fru talman! Tack till interpellanterna för debatten! Jag måste dock börja med att konstatera att Jamal El-Hajs påstående att Moderaterna aldrig varit för rösträtten självfallet är fullständigt felaktigt. Så är det naturligtvis inte.

I år är det 75 år sedan staten Israel bildades. Att det judiska folket några år efter Förintelsen fick sitt eget hemland är en händelse av central historisk betydelse. Sverige röstade 1947 för FN:s delningsplan, som möjliggjorde Israels bildande året därpå. Vi gläder oss över den goda och breda relationen mellan våra länder, som vi vill befästa och fördjupa ytterligare under kommande år.

Samtidigt som Israel firar sin 75-årsdag upprätthåller palestinierna minnet av det de kallar al-nakba, katastrofen. Det är ett faktum att FN:s delningsplan inte accepterades av palestinierna och inte heller av de kringliggande arabiska länderna. Konflikten mellan befolkningsgrupperna i det brittiska mandatet Palestina eskalerade, och efter Israels självständighetsförklaring den 14 maj 1948 inledde de arabiska staterna ett anfallskrig mot Israel. Omkring 700 000 palestinier förlorade sina hem i dessa händelser, som är en del i den konflikt som israeler och palestinier lever med än i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Denna historia är föremål för olika perspektiv i Israel respektive Palestina. Omvärlden bör ha respekt för detta. Vår roll är inte att skriva under på det ena eller det andra historiska narrativet, att ta parti för den ena eller den andra sidan, utan att vara ett stöd för både Israel och Palestina i att få ett fredligt slut på den konflikt som varat under så lång tid.

Mot denna bakgrund är det inte aktuellt för regeringen att ta några initiativ som högtidlighåller nakba. Däremot representerade Sverige, som jag nämnt, på teknisk nivå vid FN:s högtidlighållande av nakba. Detta gjordes tillsammans med ett flertal EU-länder.

På samma sätt som FN:s delningsplan är vi än i dag övertygade om att lösningen står att finna i en överenskommelse som innebär att två stater, Israel och Palestina, kan leva sida vid sida i fred och säkerhet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Hur den dystra utvecklingen i den israelisk-palestinska konflikten ska vändas är inte en fråga som har något enkelt svar. I grunden handlar det om att man på israelisk och palestinsk sida måste komma till insikt om att en framförhandlad tvåstatslösning är den enda hållbara lösningen och att den ligger i både Israels och Palestinas intresse.

Regeringen tror på vikten av diplomatiskt engagemang och arbete för att nå dit. Sverige och EU, liksom det internationella samfundet i stort, behöver hålla fast vid en tydlig folkrättsbaserad politik som grund för fortsatta ansträngningar i förhållande till bägge parter. Vår bedömning är att dialog och konstruktivt engagemang är vägen framåt, inte sanktioner eller avbrutna samarbeten.

Vi ska värna den dialog vi har med Israel, och Associeringsrådet EU-Israel är en värdefull plattform för att framföra tydliga budskap och diskutera viktiga frågor i EU:s relationer med Israel. Det var ett viktigt steg att associeringsrådet äntligen kunde återupptas 2022, och jag välkomnar att den förra regeringen var pådrivande för detta. Under det tiotal år dessförinnan då associeringsrådet inte ägde rum kan det hävdas att EU hade sämre möjligheter att påverka Israels agerande i förhållande till konflikten med Palestina. Vi ser fram emot att hålla ett nytt associeringsråd före årets slut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På motsvarande vis stöder vi EU:s ansats att ha en regelbunden högnivådialog med Palestina. Ännu ett sådant tillfälle planeras till hösten, vilket regeringen välkomnar. För att stärka förutsättningarna för en återupptagen fredsprocess är det angeläget att Palestina tar itu med den brist på demokratisk legitimitet och nationell enighet som i många år utgjort ett hinder för framsteg. Nationella val har inte hållits sedan 2006, och den palestinska splittringen mellan Västbanken, som styrs av den palestinska myndigheten, och Gaza, som kontrolleras av terrorlistade Hamas, består.

Sverige och EU behöver fortsätta att konsekvent och med stor tydlighet framhålla vikten av att Palestina genomför nationella val och uppnår inompalestinsk försoning. Det finns också ett stort behov av palestinska reformer för att stärka rättsstatliga principer, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Vidare har Israel en skyldighet att medverka till att palestinska val kan genomföras i östra Jerusalem, i enlighet med Osloavtalet.

Samtliga palestinska grupper bör ta tydligt avstånd från våld och terrorism, erkänna Israels rätt att existera och hålla fast vid de avtal som på palestinsk sida ingåtts med Israel. För Israel är det en styrka att vara en levande demokrati. De goda relationer som EU och Sverige har med Israel grundas på gemensamma värderingar om demokrati och rättsstatens principer.

Jag tänker inte kommentera eller föregripa resultatet av den inrikespolitiska debatten i Israel om de omfattande förändringar av rättssystemet som den israeliska regeringen har föreslagit. Vi - Sverige och EU - utgår från och förväntar oss att rättsstatens principer kommer att respekteras i Israel även i fortsättningen.

Fru talman! Tack för inläggen från interpellanterna!

Det är naturligtvis ytterst beklagligt att utvecklingen i konflikten mellan Israel och Palestina går i fel riktning. Antalet dödsfall på bägge sidor har ökat kraftigt sedan början av 2023. Flera palestinska terroristattacker mot israeler har utförts.

Sverige och EU fördömer alla terroristattacker, utan undantag. Det finns inget som rättfärdigar terrorism. Vi fördömer likaledes den urskillningslösa raketbeskjutningen mot Israel av terroristorganisationer i Gaza. Den måste få ett slut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag nämnde tidigare står Sverige och EU upp för Israels legitima säkerhetsbehov. Samtidigt är vi tydliga med att Israel som ockupationsmakt har ett folkrättsligt ansvar för befolkningen under dess kontroll, och åtgärder för att upprätthålla ordning och säkerhet måste vara proportionerliga och i linje med folkrätten inklusive de mänskliga rättigheterna. Risken för att oskyldiga drabbas måste minimeras, och det innebär att dödsfall måste utredas.

Vi ser också en oroväckande ökning av det våld som israeliska bosättare på Västbanken riktar mot palestinier. Det är viktigt att Israel ingriper mot våldet och att de skyldiga hålls ansvariga.

Konfliktytan mellan israeliska bosättare och palestinier fortsätter att växa i takt med att bosättningarna på ockuperat område expanderar. Sverige och EU påtalar konsekvent att Israels bosättningspolitik strider mot folkrätten, undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå. Israel måste upphöra med bosättningspolitiken och leva upp till sina folkrättsliga skyldigheter som ockupationsmakt. Vi kommer att fortsätta att uttala kritik när brott mot folkrätten begås av någon part i konflikten.

Israeler och palestinier har lika rätt att leva i fred och säkerhet och att åtnjuta mänskliga rättigheter. Med den negativa utvecklingen i konflikten kommer vi allt längre ifrån detta. Sverige, EU och det internationella samfundet är övertygade om att det är endast genom en framförhandlad tvåstatslösning med fast förankring i folkrätten och med Jerusalem som huvudstad för båda stater som Israel och Palestina kommer att kunna leva sida vid sida i fred och säkerhet.

Vi behöver fortsätta att arbeta mot det målet. På kort sikt är det angeläget att bägge sidor avstår från agerande som eskalerar det spända läget. Att åtagandena som gjordes vid mötena i Akaba och i Sharm el-Sheikh tidigare i år nu respekteras och implementeras är viktigt för att möjliggöra en utveckling i rätt riktning.

På längre sikt krävs återupptagna fredsförhandlingar som adresserar grundorsakerna till konflikten, och även om utsikterna för det är begränsade för närvarande får vi inte ge upp förhoppningen om att det en dag kan bli möjligt. Sverige stöder de ansträngningar som görs av EU:s höge representant Josep Borrell och av andra för att långsiktigt främja förutsättningarna för en hållbar fred. Ett uthålligt internationellt engagemang är nödvändigt för detta.

Fru talman! Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig om regeringen kommer att agera mot det ökade våldet mot palestinier, om regeringen kommer att vidta några diplomatiska åtgärder i syfte att motverka den auktoritära utvecklingen i Israel, om regeringen avser att verka för att suspendera associeringsavtalet mellan EU och Israel och om vilka andra diplomatiska åtgärder regeringen överväger för att bidra till en lösning på konflikten och ett slut på Israels ockupation av Palestina.

Svar på interpellationer

Jamal El-Haj har frågat mig om jag avser att ta något initiativ för att uppmärksamma nakbadagen, om jag avser att ta något initiativ inom EU för att få till stånd nya fredsförhandlingar och om jag kommer att ta initiativ för att förhindra utbyggnad av israeliska bosättningar på ockuperad palestinsk mark.

Jag besvarar interpellationerna samlat.

Regeringen står upp för Israels legitima säkerhetsbehov. Vi ser med stor oro på den ökade våldsanvändningen på det ockuperade Västbanken. Det är centralt att våldsutövningen är proportionerlig och i enlighet med folkrätten samt att dödsfall utreds och ansvarsutkrävande säkerställs. Vi fördömer terroristattacker mot Israel, liksom den återkommande urskillningslösa raketbeskjutningen från terroristorganisationer i Gaza. Vi beklagar de civila som dödats eller skadats i samband med den senaste eskaleringen i Gaza i maj 2023. Det är av vikt att eldupphöröverenskommelsen respekteras. Regeringen står bakom EU:s sedan länge etablerade position om att bosättningsexpansionen, demoleringar och vräkningar måste upphöra. Israel har särskilda skyldigheter och ansvar enligt folkrätten.

Regeringen vill inte se en suspendering av EU:s associeringsavtal med Israel. Vi tror på dialog. Vi anser att det är viktigt att associeringsråd mellan EU och Israel hålls regelbundet. Det ger möjlighet att framföra tydliga budskap och att föra samtal om olika frågor som är viktiga för EU-Israel-relationerna.

Sverige röstade för FN:s delningsplan 1947 och står fullt och fast bakom Israels tillkomst. Samtidigt är det ett historiskt faktum att det efterföljande israelisk-arabiska kriget gav upphov till lidande och ett stort antal palestinska flyktingar. Regeringen tog inga initiativ kring att uppmärksamma 75-årsminnet av de händelser som av palestinierna betecknas som nakba. FN uppmärksammade däremot detta i enlighet med en resolution antagen av generalförsamlingen. Sverige stödde inte resolutionen men deltog tillsammans med flertalet EU-länder på teknisk nivå i mötet, som ägde rum vid FN-högkvarteret i New York.

Sveriges och EU:s starka uppfattning är att den enda hållbara lösningen på den israelisk-palestinska konflikten alltjämt står att finna i en framförhandlad tvåstatslösning som baseras på folkrätten. Förutsättningarna för direkta fredsförhandlingar mellan parterna är tyvärr i dagsläget små. Det är dock fortsatt viktigt med ett tydligt och aktivt EU-engagemang för att bidra till de-eskalering och främja förutsättningarna för en framförhandlad tvåstatslösning. Regeringen stöder de ansträngningar som görs av bland annat EU:s höga representant, Josep Borrell, för att bidra till en positiv utveckling.

Det pågår sedan flera månader en intensiv inrikespolitisk debatt i Israel om de förslag som den israeliska regeringen har lagt fram på omfattande förändringar av rättssystemet. Israel är en levande demokrati. EU:s och Sveriges goda relationer med Israel grundas på gemensamma värderingar om demokrati och respekt för rättsstatens principer, och vi utgår från att rättsstatens principer även i fortsättningen kommer att respekteras i Israel.

Fru talman! Att Sverigedemokraterna är det enda partiet kan vi diskutera. Jag tycker att mitt eget parti har varit väldigt framåtlutade i åsikten att det är viktigt att vi faktiskt diskuterar behovet av normer i förhållande till integrationen.

Det är fullständigt självklart att det i en sådan sak som värderingar, bland annat om jämställdhetspolitik, behövs ett framåtlutat perspektiv när det handlar om integration. Detta är naturligtvis något som vi behöver beakta, och det finns säkert anledning att fundera över detta både när det gäller myndighetsstyrning och när det gäller den kommunala nivån i arbetet med att bedriva integrationsverksamhet. Man får inte glömma bort att mycket av integrationen i dag bedrivs i primärkommunal miljö, där vi diskuterar vad skolorna och socialtjänsten gör.

Men jag välkomnar synsättet att det är viktigt att ta in normer i integrationsperspektivet. Gör vi inte det riskerar vi att hamna i en situation där de som är nyanlända i Sverige inte förstår vad vi egentligen tror och tycker i det här landet om bland annat en sådan fråga som jämställdhet, och det är naturligtvis olyckligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Frågestunden var härmed avslutad.

Fru talman! Sverige och EU ser med stor oro på det ökade våldet som inneburit stigande dödssiffror på bägge sidor, inte minst bland minderåriga.

Vi står givetvis upp för Israels legitima säkerhetsbehov, men dödligt våld får endast användas när det är nödvändigt, i linje med folkrätten.

Vi fördömer på samma sätt de urskillningslösa terroristattacker som har ägt rum plus den återkommande urskillningslösa raketbeskjutningen från terroristorganisationer i Gaza.

Det är viktigt och centralt att Israel och Palestina nu agerar för att deeskalera denna situation. De behöver upprätthålla ömsesidig dialog och undvika agerande som strider mot folkrätten, förhöjer konfliktnivån och dessutom undergräver förutsättningarna för en tvåstatslösning. Det är viktigt att säkerhetsarbete mellan Israel och Palestina fortsätter.

Sveriges och EU:s folkrättsgrundade politik för en framförhandlad tvåstatslösning ligger fast. Det finns ingen annan hållbar lösning på den israelisk-palestinska konflikten.

Fru talman! Jag svarade på detta publikt i går, så jag tror att Håkan Svenneling är väl införstådd med Sveriges position. Jag har dock inget emot att repetera den, för det är viktigt att detta även kommer kammaren och kammarens protokoll till del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sverige liksom EU har tidigare riktat kritik mot Ungern i frågor om rättsstaten, och därför välkomnar vi att den ungerska regeringen i sin dialog med EU har aviserat reformer för att stärka rättsväsendets oberoende.

Vi vill givetvis gärna fördjupa denna dialog, men jag vill samtidigt vara tydlig med att vi inte kommer att göra avkall på den kritik vi har riktat mot Ungern.

Vi ser det inte kopplat till vår Natoprocess, utan vi ser det som en fråga där EU-kommissionen har ansvaret för att driva synpunkterna.

Låt mig också repetera för kammaren det jag sa i går om att jag noterar att Finland har riktat samma kritik mot Ungern som Sverige har gjort. Det har också många andra medlemsstater. Eftersom Finlands ansökan kunde ratificeras av det ungerska parlamentet bör också Sveriges ansökan kunna ratificeras.