Tobias Billström

Fru talman! Det är självfallet välkommet att Dagens Nyheter, nyss nämnda CFCS och andra aktörer granskar hur EU:s sanktioner genomförs. Ju bättre sanktionerna efterlevs, desto mer ökar trycket på Ryssland.

Regeringen tar dessa frågor på mycket stort allvar. Sverige har precis som andra medlemsländer en förpliktelse att verkställa EU:s beslut. Som jag nyss redogjorde för anpassar UD sin styrning och kontroll av sanktionsefterlevnaden i syfte att stärka samordningen mellan Regeringskansliet och berörda myndigheter för att förebygga sanktionsbrott. UD analyserar därför olika modeller för informationsdelning och effektivare uppföljning anpassat efter den ökade mängden sanktioner under senare tid.

Det är helt riktigt att regeringen avser att ge ett antal myndigheter i uppdrag att rapportera hur de genomför arbetet med EU:s sanktioner och lämna förslag på åtgärder som säkerställer efterlevnaden. Det var bra att Tomas Eneroth lyfte upp också denna aspekt i sin genomgång.

Inom ramen för den utredning om genomförande av ett direktiv om kriminalisering av överträdelser av EU:s sanktioner som regeringen har tillsatt övervägs förändringar för att säkerställa ett ändamålsenligt samarbete och informationsutbyte mellan myndigheter i fråga om sanktioner. Regeringen inväntar utredningen och kan sedan gå vidare med de åtgärder som är nödvändiga.

Det är viktigt att komma ihåg att sanktionerna mot Ryssland redan har effekt men också att detta är ett långsiktigt arbete. Ryssland lider stora militära förluster och är pressat av en alltmer försvagad och isolerad ekonomi. Rubelkursen är satt under valutakontrollerande åtgärder, och tillverkningsindustrin lider brist på västerländska komponenter.

Rysslands begränsade tillgång till avancerad teknologi till följd av sanktionerna har även försvagat landets förmåga att tillverka krigsmateriel, och detta visar att EU:s politik fungerar och att tiden inte är på Rysslands sida. Tvärtom, ju längre tiden går, desto svårare blir det för Ryssland att underhålla sin krigföring.

Vi har nu de kraftfullaste och mest långtgående sanktionerna någonsin mot Ryssland, och detta innebär direkt minskade inkomster för den ryska statskassan. Men mer behöver göras. Regeringen har före, under och efter Sveriges ordförandeskap i EU drivit på för att öka pressen på Ryssland, inklusive genom sanktioner, och regeringen ser fram emot diskussioner om förutsättningarna för ett trettonde sanktionspaket, inklusive skärpta åtgärder mot kringgående av sanktionerna.

Hela EU - medlemsstater, institutioner, företag och privatpersoner - har ett ansvar för att sanktionerna efterlevs, och det är därför välkommet att EU-kommissionen bistår med skriftlig vägledning för att underlätta regelefterlevnaden bland europeiska företag. I början av februari besöker EU-kommissionen Stockholm för en dialog om uppföljningen av EU:s sanktionsregimer, vilket blir ett utmärkt tillfälle att få råd om hur kringgåendet kan bekämpas.

Behovet av skriftlig vägledning kommer att bestå och sannolikt öka då ytterligare skarpa åtgärder införs från det nyss nämnda tolfte sanktionspaketet. Sanktionernas omfattning och komplexitet kan då komma att öka då vi effektivt behöver bemöta de ryska försöken att komma runt dem. För att stödja Ukraina i största möjliga mån behöver vi därför dels arbeta med efterlevnaden, dels införa ytterligare sanktioner för att öka trycket på Ryssland.

Fru talman! Tomas Eneroth har frågat mig om jag avser att ta några nya initiativ för att säkerställa att sanktionerna mot Ryssland efterlevs.

Låt mig inleda genom att säga att ett starkt, förutsägbart och uthålligt stöd till Ukraina utgör vår främsta möjlighet att begränsa Rysslands handlingsmöjligheter. Vårt militära, politiska och ekonomiska stöd till Ukraina förblir vår främsta utrikespolitiska uppgift.

Därutöver är Sverige är pådrivande inom EU för att skärpa sanktionerna och begränsa Rysslands möjlighet att finansiera sitt anfallskrig.

Regeringen tar arbetet med efterlevnad av sanktioner på stort allvar. Efterlevnaden av EU:s sanktioner är en komplicerad fråga som kräver kollektiva och dessutom långsiktiga insatser. Det är en förpliktelse som inbegriper samarbete mellan medlemsstaternas regeringar och berörda myndigheter, EU-kommissionen och EEAS samt med internationella partner.

Det ökande antalet sanktioner mot Ryssland syftar till att reducera landets möjligheter att fortsätta angreppet mot Ukraina och är således en viktig beståndsdel i vårt stöd till Ukraina. Det utgör samtidigt en utmaning för samtliga medlemsstater som har att verkställa EU:s beslut på ett effektivt och rättssäkert sätt.

Det är välkommet att det nyligen antagna tolfte sanktionspaketet innehåller skarpa åtgärder mot kringgående av sanktionerna. Sverige har aktivt bidragit med förslag i förhandlingarna, och regeringen ser positivt på att frågan står högt på dagordningen. Vid export av vissa varor utanför EU införs krav på att försäljningsavtalen föreskriver att vidareexport till Ryssland inte får ske. Förbudet mot transitering av varor genom Ryssland utökas, vilket också minskar risken för kringgående. Vidare sanktionslistas fler individer och företag i tredjeland som varit inblandande i kringgående av sanktionerna.

Regeringen välkomnar dessa steg och ser att det finns utrymme att skärpa åtgärderna framgent. Fortsatt tryck mot tredjeland är nödvändigt för att täppa till kryphål.

På ett nationellt plan har behöriga och berörda myndigheter ett ansvar för sanktionsefterlevnaden. Hos dessa myndigheter ligger även ansvaret för att tillse att sanktionslagstiftningen följs och att brott motverkas. Regeringskansliet har löpande kontakt med behöriga och berörda myndigheter och med andra medlemsstater om sanktionsefterlevnad. Regeringen anpassar kontinuerligt sin styrning, kontroll och samordning av sanktionsgenomförandet utifrån de beslut som fattas i Bryssel.

Som jag tidigare förmedlat till Tomas Eneroth presenterade EU-kommissionen i december 2022 ett förslag till direktiv rörande kriminalisering av överträdelser av EU:s sanktioner - detta i syfte att stärka genomförandet genom att införa gemensamma minimiregler gällande bland annat brottsdefinitioner och påföljder. Rådet och Europaparlamentet har nu nått en överenskommelse avseende direktivet, som därmed kommer att gå till beslut inom kort.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare som har i uppdrag att analysera behovet av och lämna förslag till författningsändringar och andra eventuella åtgärder som är nödvändiga för att genomföra direktivet. Utredningen kommer bland annat att analysera behovet av förändringar för att säkerställa ett ändamålsenligt samarbete och informationsutbyte mellan myndigheter i fråga om sanktioner, såväl mellan brottsbekämpande myndigheter som i relation till och mellan andra myndigheter.

Avslutningsvis vill jag upprepa att vårt militära, politiska och ekonomiska stöd till Ukraina förblir de kommande årens främsta utrikespolitiska uppgift. Vi begränsar Rysslands handlingsmöjligheter främst genom ett starkt, förutsägbart och uthålligt stöd till Ukraina. Därutöver prioriterar regeringen såväl nya sanktioner mot Ryssland som ett effektivt genomförande av redan antagna sanktioner.

Fru talman! Sverige hyser inga illusioner om Irans regionala roll. Iran har ett stort inflytande i regionen. Uttryck för detta är bland annat Hizbollah och Hamas, som man har stöttat under lång tid. Iran har därmed ett stort ansvar för den negativa utvecklingen i Mellanöstern.

Det är därför regeringens bestämda uppfattning att det internationella trycket på Iran måste upprätthållas och att åtgärderna för att förhindra fortsatt iranskt stöd till terroristorganisationer i regionen måste stärkas. Sådana diskussioner pågår också inom EU.

I det nuvarande svåra läget i regionen är det också viktigt med gemensamma diplomatiska ansträngningar, inklusive av regionala aktörer och FN, för att undvika ytterligare eskalering. Regeringen fortsätter att följa utvecklingen i Iran och i regionen nära, och tillsammans med övriga EU och internationella partner fortsätter vi att se över alla tillgängliga verktyg och möjliga åtgärder för att påverka Irans agerande. Detta inkluderar det som anförs i riksdagens betänkande.

Jag vill tacka alla som har deltagit i debatten här i dag och som har visat på det breda stöd som finns i Sveriges riksdag och i det svenska politiska livet för det iranska folkets kamp för frihet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att understryka hur aktivt Sverige trots allt har varit på flera punkter. Även inom FN har Sverige arbetat för att upprätthålla det internationella trycket på Iran. Förra året uteslöts Iran ur FN:s kvinnokommission, vilket Sverige välkomnar. Sverige var också ett av de länder som stod bakom begäran att sammankalla en specialsession om Iran i FN:s råd för mänskliga rättigheter i november förra året.

Vid specialsessionen inrättades en oberoende mekanism, en fact-finding mission, vilket var ett viktigt steg för att främja ansvarsutkrävande för de iranska myndigheternas våld och övergrepp, apropå Jacob Risbergs fråga tidigare. Dess experter avgav en första muntlig rapportering till MRrådet den 5 juli i år. För några veckor sedan var experterna på besök i flera europeiska länder, inklusive Sverige, för att utbyta information och diskutera vägen framåt. En skriftlig rapport från mekanismen, som vi ser fram emot, väntas i början av nästa år.

Några av talarna har också berört frågan om Hamas. Iran har upprepade gånger uttalat sitt stöd för Hamas och har hyllat det brutala våldet under terrorattackerna den 7 oktober. Samtidigt noterar vi, liksom USA har gjort, att det inte finns några bevis för en direkt iransk inblandning i attackerna.

Vi har här också diskuterat frågan om EU och EU:s roll. EU var drivande i att föreslå skarpare formuleringar i den årliga FN-resolutionen om situationen vad gäller mänskliga rättigheter i Iran som antogs i FN:s tredje utskott för knappt tre veckor sedan. Därtill har EU också fördömt avrättningarna som har ägt rum, nu senast genom ett uttalande den 1 december.

Genom att agera så samordnat och samfällt som möjligt med andra likasinnade inom EU och FN kan vi säkerställa att våra budskap och även de åtgärder som vidtas får brett genomslag och därmed också blir så verkningsfulla som möjligt. Det är regeringens politik på detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Som jag har understrukit i flera tidigare interpellationssvar och svar på andra riksdagsfrågor har Sverige under det senaste året varit ett av de drivande länderna i att sätta Iran på den internationella dagordningen, bland annat på EU:s utrikesministermöten, där Iran har varit ett av de mest frekvent återkommande ämnena, mycket tack vare våra insatser. Sverige har också både före och efter sitt ordförandeskap varit medförslagsställare till de sanktionslistningar som antagits under MR-sanktionsregimen mot Iran. Sammanlagt har som sagt tio nya listningspaket antagits sedan oktober förra året. Bland de enheter med koppling till IRGC som under det gångna året sanktionslistats under MR-regimen ingår en rad olika regionala IRGC-förband i bland annat Kurdistan och Sistan och Baluchistan, flera av IRGC:s Qudsbaser och IRGC:s egen investeringsfond.

En listning under EU:s terrorismsanktionsregim behöver uppfylla rättsaktens kriterier. Det har flera gånger konstaterats vara viktigt. Det måste underbyggas av ett beslut från en rättslig eller likvärdig nationell behörig myndighet om förundersökning, åtal eller dom för terroristdåd eller försök till det.

För närvarande finns det 227 individer och 43 enheter listade under denna sanktionsregim. MR-sanktionerna består bland annat av frysning av tillgångar i EU och för listade individer inreseförbud i EU. De inbegriper även ett exportförbud till Iran av produkter som kan användas för inhemsk repression.

Fru talman! Som jag nämnde i mitt interpellationssvar är flera av IRGC:s befälhavare sanktionslistade under EU:s icke-spridningsregim för Iran liksom IRGC i sin helhet alltsedan 2010. Dessutom är direktoratet för intern säkerhet på det iranska ministeriet för underrättelsetjänst, Mois, och flera iranska individer som har kunnat kopplas till terrordåd listade under EU:s terrorismsanktionsregim.

Det är viktigt att omvärlden fortsätter att uppmärksamma situationen i Iran. Sverige fortsätter att verka för ett starkt internationellt tryck som motverkar den repression som flera av deltagarna i interpellationsdebatten har hänvisat till, stöder folkets krav på respekt för mänskliga rättigheter och markerar tydligt att Irans agerande får internationella konsekvenser. Målsättningen med de åtgärder vi vidtar är att påverka situationen i Iran, verka för reell förändring och tillvarata centrala svenska intressen, inklusive i konsulära ärenden.

Fru talman! har frågat mig hur regeringen har omhändertagit riksdagens tillkännagivande om att regeringen ska verka för en terrorklassning av det islamiska revolutionsgardet, IRGC, på europeisk nivå, vilka konkreta steg som regeringen och jag har tagit för att detta ska bli verklighet och om jag avser att ta några initiativ med anledning av eventuella hinder mot detta.

Som jag tidigare har svarat i flera frågestunder och svar på riksdagsfrågor och interpellationer under året - senast i en interpellationsdebatt den 29 september - verkar Sverige kontinuerligt för att skapa EU-enighet för att terrorlista det islamiska revolutionsgardet i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Sverige bedriver sedvanligt diplomatiskt arbete för att verka för vår linje och har aktivt konsulterat andra EU-medlemsstater i frågan. Vi har även uttryckt vårt stöd för en listning i Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik, som förkortas Kusp.

Fortsatt är det dock så att de juridiska förutsättningarna för att EU ska kunna lista revolutionsgardet under EU:s terrorismsanktioner inte är uppfyllda.

För att en individ eller organisation ska listas under EU:s terrorismsanktioner krävs bland annat ett nationellt beslut från behörig myndighet, exempelvis en domstol, som fastställer att individen eller enheten varit involverad i en terroristhandling eller förberedelse till terroristhandling. Något sådant underlag för listning har ännu inte presenterats av någon medlemsstat. Det gör att det ännu saknas brett stöd inom EU för en sådan listning.

Som bekant har EU däremot agerat kraftfullt mot IRGC med andra tillgängliga sanktionsverktyg. IRGC som enhet, och elitstyrkan Quds, sanktionslistades redan 2010 under sanktionsregimen mot Irans spridning av massförstörelsevapen. Många befälhavare och enheter inom IRGC har också listats under MR-sanktionsregimen mot Iran, inte minst genom de tio sanktionspaket som antagits under det senaste året.

Herr talman! Jag tackar alla som har deltagit i denna viktiga debatt.

Sverige och EU verkar för att utökade humanitära insatser ska kunna nå in i Gaza och hjälpa civilbefolkningen i det humanitära nödläge som förvärras dag för dag. Det är avgörande att det humanitära tillträdet ökar och att det sker skyndsamt. Hälften av Gazas befolkning är minderårig, och det är självklart att de humanitära insatserna behöver ta hänsyn till deras behov. Och det ökade humanitära stöd som Sverige har beslutat om har en sådan inriktning.

Hamas bär ett stort ansvar för den humanitära situationen i Gaza, men även Israel har ett ansvar. Och som ockupationsmakt har Israel ett folkrättsligt ansvar för befolkningen under dess kontroll. Det innebär bland annat att Israel har ett ansvar för att skydda den palestinska civilbefolkningen men också långtgående skyldigheter att säkerställa befolkningens humanitära försörjning av bland annat livsmedel och medicin.

Det är centralt att undvika en regional eskalering, vilket skulle kunna få förödande konsekvenser för regional stabilitet och leda till ett än större mänskligt lidande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen ser med oro på den ökade konfliktnivån på Västbanken. Israel behöver agera mot det ökade bosättarvåldet och tillse att bosättare som begår våldshandlingar ställs till svars. Detta är för övrigt en position som Sverige har intagit under många år, och det har varit en position även i tidigare regeringar som jag har ingått i.

Israel och palestinska myndigheten måste arbeta tillsammans för att upprätthålla lugn och säkerhet på Västbanken.

Nu har Johan Büser gått härifrån, men Sverige och EU kommer att fortsätta att arbeta för återhållsamhet, nedtrappning, dialog och inte minst för att främja förutsättningarna för en långsiktigt hållbar fred, vilket inte kan vara någonting annat en framförhandlad tvåstatslösning där Israel och Palestina samexisterar sida vid sida. Det är klart att Sverige kommer att verka för framväxten av detta projekt som är så viktigt för freden i regionen och för de människor som nu lider.

(Applåder)

I detta anförande instämde Erik Ottoson och Magnus Resare (båda M).

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Ett stort ansvar för situationen i Gaza vilar på Hamas, som har styrt Gaza sedan 2007 och som återkommande har riktat urskillningslös raketbeskjutning mot Israel. Den brutala attacken den 7 oktober utgjorde kulmen på det hot som Hamas under åren har utgjort mot Israel.

Regeringen har med kraft fördömt Hamas terroristhandlingar. Vi kräver att Hamas villkorslöst friger gisslan och slutar att använda sjukhus som tillhåll och civila som mänskliga sköldar. Genom sitt cyniska och besinningslösa agerande håller Hamas inte bara 200 israeler och utländska medborgare i gisslan utan indirekt även 2 miljoner palestinier. Detta är oacceptabelt och ohållbart och måste få ett slut.

Azra Muranovic och Johan Büser har ställt frågor om vad jag gör från regeringens sida. Vi står naturligtvis i nära kontakt med EU. EU:s utrikesministrar diskuterade läget vid sitt möte den 13 oktober, och ett nytt informellt möte med EU:s utrikesministerministrar äger rum på måndag den 20 november efter den resa som EU:s höga representant för utrikesfrågor, Josep Borrell, nu företar i regionen.

Jag har själv de senaste veckorna samtalat med mina ministerkollegor från bland annat Israel, Egypten, Saudiarabien, Jordanien, Kuwait, Tunisien, Marocko och Algeriet, och genomgående finns det en samsyn om vikten av att säkerställa humanitärt tillträde till Gaza samt att undvika regional upptrappning.

Sverige och EU uppmanar till fortsatt skyndsamt, säkert och obehindrat humanitärt tillträde.

(TALMANNEN: Det är inte tillåtet att störa ordningen. Jag får be vakterna att genast utvisa dem som stör ordningen vid det här sammanträdet.)

Regeringen står bakom EU:s uppmaning till omedelbara pauser i krigföringen och upprättandet av humanitära korridorer för att humanitärt stöd under säkra förhållanden ska kunna nå civilbefolkningen.

Det har också ställts frågor om vikten av att arbeta med frågan om hur man respekterar regler. Hur reglerna om internationell humanitär rätt respekteras och huruvida krigsförbrytelser har begåtts måste bedömas från fall till fall utifrån den internationella humanitära rätten. Det är en fråga som kan prövas av rättsliga instanser, inklusive den internationella brottmålsdomstolen, ICC, som har en pågående undersökning rörande situationen i Palestina.

Jag beklagar att den resolution om humanitär vapenvila som antogs i FN:s generalförsamling den 27 oktober saknade en hänvisning till Israels legitima rätt att försvara sig, vilket bidrog till att Sverige tillsammans med en majoritet av EU:s medlemsstater valde att avstå vid omröstningen om resolutionen. Sverige och samtliga EU-medlemsstater röstade för ett kanadensiskt tilläggsförslag som fördömde Hamas terroristattacker och krävde ett omedelbart frigivande av gisslan, vilket dock inte antogs i församlingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har varit tydlig om Israels rätt att försvara sig mot Hamas, och vi förblir lika tydliga: Denna rätt måste utövas i enlighet med den internationella humanitära rätten, precis som jag sa nyss.

Båda sidor har ett ansvar för att skydda den civila befolkningen. Direkta attacker mot civila och civil egendom är inte tillåtna, och den internationella humanitära rätten gäller i krig för alla parter och alltid, oavsett geografisk kontext. Det är fundamentalt att denna rätt efterlevs.

Jag beklagar djupt de civila dödsfall som har inträffat på såväl palestinsk som israelisk sida sedan den 7 oktober. Varje civilt dödsfall är en tragedi, och särskilt att så många barn har fallit offer för striderna. Den internationella humanitära rätten föreskriver, som jag har sagt tidigare, att barn ska skyddas särskilt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Erik Ottoson och Magnus Resare (båda M).

Herr talman! Det är utan tvivel ett katastrofalt humanitärt nödläge som råder i Gaza. Civilbefolkningen i Gaza lever under svåra förhållanden, men det gjorde den redan före den 7 oktober under Hamas totalitära styre och med utbredd fattigdom och arbetslöshet. Hälften av befolkningen, över 1 miljon människor, var redan då beroende av humanitärt stöd för att få mat för dagen.

Förhållandena har dock förvärrats drastiskt de senaste veckorna. Enligt FN har 1,5 miljoner personer tvingats lämna sina hem. Det råder akut brist på vatten, mat, medicin och bränsle, och sjukvården är under mycket hård press. Risken för spridning av infektionssjukdomar bedöms dessutom vara överhängande. Allt detta samtidigt som intensiva strider förs som lett till hundratals dödade och sårade civila varje dag.

Regeringen har varit tydlig i sin uppmaning till båda sidor att respektera den internationella humanitära rätten i syfte att minska lidandet för den civila befolkningen. Regeringen står bakom EU-uttalandet den 12 november som bland annat uppmanar till omedelbara pauser i striderna och upprättandet av humanitära korridorer.

Uttalandet fördömer Hamas användning av sjukhus och civila som mänskliga sköldar. Det slår vidare fast att sjukhus måste skyddas i enlighet med internationell humanitär rätt, och Israel uppmanas att agera återhållsamt för att säkerställa skydd av civila.

Diskussionen vid EU:s utrikesministermöte i måndags visade en bred samsyn om att fortsätta verka för ökat humanitärt tillträde till Gaza, regional nedtrappning och en bredare politisk lösning på den israelisk-palestinska konflikten. Det är centralt att EU står enat.

Herr talman! Behovet av humanitärt stöd i Gaza är enormt. Det är välkommet att många givare, inklusive Sverige, tillför extra stöd.

För Sveriges del handlar det om totalt 210 miljoner kronor, som tar sikte på de mest akuta behoven med kvinnor och barn i fokus. Det här stödet förmedlas bland annat via FN:s barnfond Unicef, FN:s livsmedelsprogram WFP och andra ledande humanitära organisationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige är sedan tidigare en stor kärnstödsgivare till flera organisationer som verkar på plats, och svenskt kärnstöd möjliggör för flera humanitära aktörer att snabbt skala upp verksamheten när en humanitär kris som den vi nu ser i Gaza plötsligt uppkommer.

Jag vill dock understryka att det är centralt att säkra fullt och obehindrat humanitärt tillträde för det utökade stödet för att det ska kunna komma in i Gaza. Det internationella samfundet behöver agera skyndsamt och med full kraft för detta. Sedan den 21 oktober har viss införsel av humanitärt bistånd till Gaza varit möjlig via Rafahövergången vid gränsen till Egypten. FN uppskattar att minst 100 lastbilar om dagen behövs för att möta de allra mest akuta behoven. Hittills har man varit långt ifrån att uppnå detta.

I detta sammanhang vill jag, herr talman, lyfta fram det beundransvärda och modiga arbete som de humanitära organisationerna utför inne i Gaza, med betydande risk för den egna personalen. Det är djupt tragiskt att över 100 FN-anställda har betalat med sina liv. Humanitär personal måste respekteras och skyddas, och för deras insatser är vi skyldiga dem ett stort erkännande.

Herr talman! Azra Muranovic har ställt flera frågor till mig om Sveriges arbete för att skydda barn i Israel-Gaza-konflikten, bland annat om jag anser att det sker brott mot internationell humanitär rätt på Gazaremsan då 40 procent av de dödade civila offren är barn, och hur jag i så fall tänker agera i frågan och vilka åtgärder jag och regeringen vidtar för att säkerställa att barns rättigheter, som fastställs i konventionen om barnets rättigheter, respekteras och skyddas i den här väpnade konflikten, som också sprids till Västbanken och andra områden i Israel. Jacob Risberg har frågat mig varför Sverige lade ned sin röst i FN-omröstningen, hur jag ser på Israels roll som ockupationsmakt och dess ansvar för att skydda de civila i de ockuperade områdena, samt om jag avser att vidta några åtgärder utifrån min ståndpunkt och agera för att Sverige ska leva upp till principen responsibility to protect.

Jag vill börja med att uttrycka mitt djupaste medlidande för de civila, inklusive många barn, som fallit offer i konflikten mellan Israel och terroristorganisationen Hamas.

Den svenska regeringen, tillsammans med ett enat EU, har konsekvent uppmanat båda sidor att respektera den internationella humanitära rätten och skydda den civila befolkningen. Direkta attacker mot civila och civil egendom är inte tillåtna. Principer om åtskillnad mellan militära mål och civila objekt, proportionalitet och försiktighet måste alltid tillämpas. Barn ska enligt den internationella humanitära rätten särskilt skyddas givet sin sårbarhet. Sjukhus, sjukvårdspersonal och humanitär personal åtnjuter också ett särskilt skydd.

Regeringen har reservationslöst fördömt terroristorganisationen Hamas attacker mot Israel. Vi har även krävt att gisslan, bland dem barn, friges omedelbart och villkorslöst. Hamas och andra terroristgrupper i Gaza får inte gömma sig bakom oskyldiga och använda dessa som mänskliga sköldar. Regeringen har tydligt hävdat Israels rätt att försvara sig mot Hamas fruktansvärda attacker, men även att Israels legitima respons måste ske i enlighet med den internationella humanitära rätten, vilket bland annat innebär att civila så långt som möjligt ska skyddas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den humanitära situationen i Gaza är alarmerande. Civilbefolkningen genomgår ett mycket svårt lidande. Ansvaret vilar tungt på Hamas. Regeringen är också djupt oroad över de humanitära konsekvenserna av den israeliska blockaden. Det är av yttersta vikt att fullt och obehindrat humanitärt tillträde säkerställs och att vatten, förnödenheter, bränsle och mediciner släpps igenom.

Mot bakgrund av den mycket svåra humanitära situationen beslutade regeringen nyligen om ytterligare 150 miljoner kronor i humanitärt stöd till civilbefolkningen i Gaza. Därtill har Sida beslutat om ytterligare 60 miljoner kronor i humanitärt stöd. Stödet går till de mest utsatta grupperna, med kvinnors och barns behov i fokus, och bidrar bland annat till akut sjukvård, socialt skydd, tillgång till mat, hälsa, psykosocialt stöd, mödravård, vatten och sanitet. Sveriges humanitära bistånd till Palestina har sedan tidigare särskilt fokus på utsatta barn.

Den resolution om humanitär vapenvila som antogs i FN:s generalförsamling den 27 oktober saknade både ett tydligt fördömande av Hamas terroristattacker mot Israel och en hänvisning till Israels rätt att försvara sig. Detta bidrog till att Sverige valde att avstå från att stödja resolutionen, tillsammans med en majoritet av EU:s medlemsstater. Sverige och samtliga medlemsstater i EU, samt även USA, Storbritannien, Norge och Island, röstade däremot för ett tilläggsförslag från Kanada till resolutionen. Tilläggsförslaget, som fördömde Hamas terroristattacker och krävde ett omedelbart frigivande av gisslan, antogs dock inte.

Sverige, EU och det internationella samfundet kommer att fortsätta att bedriva intensiva diplomatiska ansträngningar för att säkerställa efterlevnad av internationell humanitär rätt, fullt och obehindrat humanitärt tillträde och frigivning av gisslan samt för att undvika en regional eskalering. Sverige och EU har även innan den 7 oktober tydligt stått upp för Israels legitima säkerhetsbehov. Samtidigt har vi också varit tydliga med att Israel har ett folkrättsligt ansvar för befolkningen under dess kontroll. Bosättarvåldet på Västbanken har ökat sedan den 7 oktober, vilket är mycket allvarligt. Det behövs förnyade insatser för en hållbar fred, som även omfattar Gaza. EU och Sverige ser, på sikt, ingen annan väg framåt än en förhandlad tvåstatslösning, där Israel och Palestina kan samexistera i fred och säkerhet.

Herr talman! Det är intressant att se Jamal El-Haj här i kammaren i dag.

Israel har rätt att försvara sig mot Hamas attacker i enlighet med folkrätten, precis som jag har sagt tidigare. Alla parter måste följa den internationella humanitära rätten. Jag har flera gånger tidigare här under frågestunden sagt att direkta attacker mot civila och civil egendom inte är tillåtna under den internationella humanitära rätten. Det är också fundamentalt att man medger humanitärt tillträde och att man kan föra in vatten, mat, mediciner etcetera.

Men jag vill också understryka att även om det nu handlar om att också uppmana Israel att respektera den humanitära rätten får vi inte heller lov att glömma att terroristgruppen Hamas som har styrt Gaza sedan 2007 har ett stort ansvar för det allvarliga humanitära läget som råder för civilbefolkningen i Gaza. Det är kanske något för Jamal El-Haj att ta upp i sina kontakter.

(Applåder)

Herr talman! Tack så mycket för frågan!

Det är mycket viktigt att hålla Belarus högt på dagordningen. Sverige kommer att höja ambitionen i Belaruspolitiken framöver när det gäller både att sätta press på regimen och att stödja de demokratiska krafterna i exil. Detta inkluderar samarbete med likasinnade partner och i synnerhet Litauen.

Det outröttliga arbete som utförs av demokratiska krafterna i exil är beundransvärt. Sveriges och EU:s dialog med dem blir allt viktigare. Därför har jag bett ambassadör Christina Johannesson att vara regeringens representant gentemot de demokratiska krafterna i exil.

Vi kommer att fortsätta att arbeta med stödet till den politiska oppositionen och civilsamhället. Det gäller inte minst den belarusiska kulturen. Men det gäller också att sätta fokus på de mycket kraftiga kränkningar av mänskliga rättigheter som regimen i Belarus ägnar sig åt.

Det är viktigt att ge hopp där det tidigare inte har funnits något hopp om ett bättre Belarus och att också ge det belarusiska folket signaler om att det också finns en framtid inom den europeiska familjen för det där det hör hemma.

(Applåder)

Herr talman! Tack så mycket för frågan!

Det är naturligtvis otroligt viktigt att vi fortsätter att stödja Ukraina. Det behöver vi göra på flera olika sätt. Vi behöver göra det som enskild stat i våra bilaterala relationer med vapenleveranser och det finansiella stöd som vi ger. Vi behöver göra det inom ramen för EU med det finansiella stöd och de vapenleveranser som kommer därifrån. Vi behöver göra det i partnerskap med andra stater.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Den transatlantiska länken är otroligt viktig både till Storbritannien och till USA. I allt detta får vi inte glömma bort att ge ett mycket stort erkännande till det amerikanska folket för de insatser som man har gjort framför allt när det gäller insatser relaterade till militärt stöd. Utan detta hade naturligtvis inte Ukraina kunnat överleva.

Det går göra detta på två sätt. Det är genom att ge det erkännande som jag gör här och nu som representant för svenska regeringen och genom att EU gör det. Men det kan också göras genom att EU självt ökar sitt militära stöd och därmed visar att vi tar detta på allvar. Det är otroligt viktigt för att behålla det politiska stödet i en tid där USA är på väg in i valrörelse där de här frågorna kan komma att spela roll. Det är den svenska regeringens politik på det här området.

Herr talman! Först och främst måste man komma ihåg vad ställningstagandet i generalförsamlingen egentligen handlade om. Det fanns två resolutioner på bordet: Den ena var den som Johan Büser hänvisar till, och den andra hade ett kanadensiskt tillägg som tydligt och klart refererade till Israels rätt att försvara sig och till Hamas som terrororganisation.

Hade det kanadensiska tillägget gått igenom, vilket vi röstade för och vilket EU:s medlemsstater samt Nordens och Baltikums stater röstade för, hade vi inte haft några problem med detta. Men så blev det inte, utan det kanadensiska tillägget föll. Därefter lade vi ned vår röst i den därpå följande omröstningen - i likhet med en majoritet av EU:s medlemsstater och staterna i Norden och Baltikum. Historieskrivningen måste alltså vara rätt.

När det sedan gäller att se till att åstadkomma en utveckling där man kan deeskalera, skapa humanitära pauser och föra in mat och förnödenheter är det regeringens konsekventa hållning i denna fråga. Vi tycker naturligtvis att alla människoliv är precis lika mycket värda, oavsett om de är israeliska eller palestinska.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen tycker att det är väldigt angeläget att vi följer utvecklingen för mänskliga rättigheter i Azerbajdzjan. Jag tror att Kerstin Lundgren är väl medveten om detta eftersom det har varit en position under lång tid. Vi gör bedömningen att det är viktigare än någonsin att vi arbetar för att till exempel se till att EU:s höge representant i dialogen med Azerbajdzjan påtalar de tillkortakommanden som finns vad gäller mänskliga rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det enskilda fall som Kerstin Lundgren lyfter fram här behöver jag sätta mig in i närmare innan jag ger ett slutgiltigt svar. Men naturligtvis utesluter jag ingenting. Och det absolut viktigaste i detta sammanhang är att man kommer ihåg att Azerbajdzjan är ett land som tyvärr har mycket stora problem när det gäller mänskliga rättigheter. Det enda sättet att komma till rätta med detta är att vara metodisk i den dialog som EU har med landet och utöva de påtryckningar som vi kan för att förbättra denna situation.

Herr talman! Precis som regeringen flera gånger har sagt har Israel i enlighet med folkrätten rätt att försvara sig mot Hamas attacker. Att kräva ett omedelbart eldupphör skulle kunna tolkas som en uppmaning till Israel att avbryta bekämpandet av Hamas.

Det är förstås viktigt att Israels legitima respons sker i enlighet med folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten.

Sverige stöder EU:s position som formulerades i Europeiska rådets slutsatser den 27 oktober, vilka bland annat uppmanar till säkert, skyndsamt och obehindrat humanitärt tillträde och till att nödvändiga steg tas, även genom humanitära korridorer och humanitära pauser, för att hjälpen ska kunna nå fram till människor som är i behov av den. Det är regeringens politik.

Herr talman! Vi har tydligt framfört vår ståndpunkt till landets regering. EU har genom den höga representanten Borrell gjort ett tydligt uttalande som understryker att internationella partnerskap kan komma att påverkas om Uganda misslyckas med att skydda sina medborgare och garantera grundläggande rättigheter.

Genom att vi är på plats med bistånd kan vi försöka påverka utvecklingen i positiv riktning och ha en dialog med den ugandiska regeringen också om mänskliga rättigheter. Detta är som sagt en viktig fråga som vi från regeringens sida har för avsikt att följa nära.

Herr talman! Regeringen är djupt oroad över den lagstiftning som Ugandas president Museveni har skrivit under och som skärper villkoren för hbtqi-personer. Det är regeringens ambition att vi ska verka för att förbättra den brist på demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprinciper som finns i Uganda.

Den lag som frågeställaren refererar till bryter mot Ugandas internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och icke-diskriminering, och den har överklagats till landets författningsdomstol av ugandiska civilsamhällesföreträdare.

Vi nås tyvärr av rapporter om ökat våld mot hbtqi-företrädare, vilket givetvis är oacceptabelt. Vi stöttar genom biståndet hbtqi-organisationer och civilsamhällesaktörer som är aktiva inom MR-frågor och hälsofrågor.

Vår ambassad i Kampala har mycket noggrant följt utvecklingen och framfört vår oro till Ugandas regering, parallellt med en nära och löpande dialog med de organisationer som jag precis refererade till. Det är viktigt att vi tar hänsyn till deras åsikter, förutom till världens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Ordningen och fördelningen i regeringen är sådan att det blir jag som svarar på detta.

Regeringen följer naturligtvis utvecklingen i konflikten mycket noggrant. Precis som frågeställaren säger är läget på marken relativt lugnt, men dels finns det utestående territoriella frågor mellan Armenien och Azerbajdzjan, dels har vi flyktingsituationen.

Det är därför viktigt att EU fortsätter att vara engagerat. Sverige står naturligtvis fullt bakom de samtal som leds av Europeiska rådets ordförande Charles Michel och de eventuella insatser på marken som EU kan komma att göra, till exempel riktat mot flyktingarna.

Jag ber att få återkomma när vi närmar oss nästa möte i Europeiska rådet.

Herr talman! Israel har rätt att försvara sig mot Hamas attacker i enlighet med folkrätten. Alla parter måste följa den internationella humanitära rätten. Direkta attacker mot civila eller mot civil egendom är inte tillåtna under den internationella humanitära rätten, och principen om åtskillnad, proportionalitet och försiktighet måste alltid tillämpas. Bedömningen måste naturligtvis ske från fall till fall med beaktande av de specifika omständigheterna.

Som jag sa: Sverige och EU följer noggrant den humanitära krisen i Gaza och uppmanar Israel att respektera den humanitära rätten.