Cecilia Rönn

Fru talman! Ledamoten Niklas Karlsson pratar om att vårt skattesystem ska vara enhetligt och neutralt och att bördorna ska bäras efter förmåga. Jag tycker att det låter klokt och bra. Ledamoten säger också att skatten ska täcka våra gemensamma angelägenheter. Visst är det så, och för mig är de gemensamma angelägenheterna det yttre och inre försvaret, skolan och omsorgen. Men ledamoten, liksom Socialdemokraterna i sin budgetmotion, föreslår att kostnaden för Sveriges försvar ska betalas av Sveriges småföretagare.

Jag är lika kunnig som ledamoten på gamla citat, men låt mig citera ur Socialdemokraternas budgetmotion: "Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på utformning av en ny beredskapsskatt, där ett första rimligt steg som en del av en sådan lösning vore att titta på regelverket kring 3:12 inför år 2024. Beredskapsskatten ska betalas av dem som har störst bärkraft. Den ska vara enkel att betala och administrera, svår att skatteplanera runt och ska bidra med finansiering till försvaret på 6-8 miljarder kronor."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

Jag förstår inte hur Socialdemokraterna och ledamoten har fått det till att landets småföretagare är de med allra störst bärkraft och att man därför ska ge sig på 3:12-reglerna. Hur tänker man när man vill lägga bördan för landets försvar på våra småföretagare?

Herr talman! Jag har en fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch. För oss i södra Sverige har det under lång tid varit tydligt att tidigare regeringars energipolitik är undermålig. Vi har en situation med krympande förmåga att producera egen energi. Vi har stora kapacitetsproblem och kraftigt ökade priser.

Att utreda vad som krävs för återstart av två reaktorer på Ringhals, R1 och R2, var en fråga som jag drev i valrörelsen i Halland, och därför är jag mycket glad över att det nu är en punkt i Tidöavtalet. Där står det att vi skyndsamt ska göra en genomgående utredning av vad som krävs för återstart av en eller två reaktorer på Ringhals - alltså inte om det går, utan vad som krävs.

Därför är min fråga till energi- och näringsministern hur det går med den här frågan och när vi kan förvänta oss ett svar på vad som krävs för återstart. Behovet av mer planerbar elproduktion är ju, som vi alla är medvetna om, akut i Halland och södra Sverige.

Herr talman! Det är mycket bra att det nu ligger en proposition på bordet som vi ska fatta beslut om och där systemet med samordningsnummer stärks. Bestämmelserna kommer att regleras i en ny lag, och Skatteverket tar ansvar för tilldelning av samordningsnummer.

Stärkt system för samordningsnummer

Herr talman! Det har funnits flera problem med samordningsnummer som vi nu kommer att kunna komma till rätta med. I januari 2022 tog Skatteverket, som flera har sagt här, det unika beslutet att vilandeförklara över 600 000 samordningsnummer som inte borde ha varit aktiva. 16 000 av dem ansågs vara dubbletter, vilket möjliggör för en person att framträda med skilda identiteter inför myndigheterna. Det är helt oacceptabelt.

Samtidigt som dagens system alltså har visat sig ohållbart är väntetiderna dessutom oacceptabelt långa för personer som faktiskt är i behov av ett samordningsnummer. Därför är det mycket bra att detta nu äntligen kommer på plats. Staten behöver säkerställa vilka som vistas i Sverige för att säkra att myndigheterna kan genomföra sina åtaganden.

Som liberaler vill vi att staten tar sitt ansvar och säkrar sina åtaganden gentemot individerna i samhället utifrån de rättigheter staten ger. För att staten ska kunna hålla sin del av samhällskontraktet behöver den veta vilka som vistas i Sverige.

De möjligheter att fuska med samordningsnummer som har funnits göder även den organiserade brottsligheten, där avancerade upplägg med dubbla identiteter och falsk folkbokföring blivit en allt viktigare inkomstkälla och urholkar statens finanser och vårt välfärdssystem. Vi anser att staten ska göra allt den kan för att bekämpa fusk och fel i välfärdssystemet. Skattepengarna ska hamna på rätt ställen och gå till dem som behöver det. Fusket både urholkar förtroendet för staten och göder de kriminella gängen. För varje skattekrona som försvinner i felaktiga utbetalningar tas en krona från vård, skola och omsorg. Så kan vi inte ha det.

Herr talman! Därför är det nu mycket viktigt att de som behöver ett samordningsnummer ska kunna få det på bästa sätt. För dem som vill utnyttja systemet stänger vi nu en dörr, och det är jag väldigt glad för. Därför ställer jag mig bakom utskottets förslag till beslut.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Herr talman! Jag vill fokusera på skatten på avfallsförbränning då den får stor och negativ effekt på vårt energisystem.

Energisystemet, med behov och efterfrågan, behöver vara stabilt och leveranssäkert för att konsumenter och företag ska kunna känna sig trygga med att el och värme finns när det behövs. De senaste åren har detta system utmanats kraftigt. Det accelererade när man till slut lade ned Ringhals 1 och 2. Sedan dess har vi som en effekt sett att priserna i de olika elområdena har dragits isär.

Även Rysslands invasion av Ukraina och agerande på energimarknaden har ändrat förutsättningarna för den europeiska elmarknaden kraftigt. Svenska hushåll och företag står nu inför ännu en vinter med skyhöga elpriser; det kommer att bli värre än under vintern 2021.

Den planerbara elen är grunden i ett stabilt energisystem, och den produktionen ska i ett optimalt energisystem finnas i hela landet utifrån behov. Den väderberoende elproduktionen är bra, för vi behöver mycket mer elproduktion för att klara den elektrifiering av samhället som kommer att minska utsläppen på det sätt som klimatet kräver. Men när man har monterat ned kärnkraften har elsystemet blivit mer oförutsägbart och instabilt. Svenska kraftnät planerar för att eventuellt göra planerade elavbrott i vinter för att klara balansen i nätet. Ytterligare en effekt är att detta har lett till de höga elpriser vi ser i Sverige, inte minst i södra Sverige.

Herr talman! Kraftvärmeanläggningar, som påverkas av den här skatten, fyller en viktig roll för energisystemet genom att tillföra lokal planerbar kraft i områden som riskerar att drabbas av effekt- och kapacitetsbrist. Det gäller inte minst i storstadsområden och i södra Sverige på grund av det jag anfört.

Tanken var att skatten på avfallsförbränning skulle leda till ökad materialåtervinning, det vill säga att företagen skulle återvinna mer när det kostar mer att elda upp soporna. Skatteverkets granskning av skatten visar dock att den i stället har lett till dyrare avfallshantering och ökad administration. En av sakerna man vill komma åt är plasten, men det vi kan se är att den här skatten inte har lett till att den återvinningen ökat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning

Utsläppen från avfallsförbränningen ingår redan i utsläppshandelssystemet. På det sättet ser vi redan nu till att utsläpparen betalar. Skatteverket tog även upp detta i sin granskning och noterade att skatten inte i någon större utsträckning bidrar till minskade utsläpp då det redan fanns ett system för styrmedel. Att då koppla skatten till bnp-utvecklingen kan inte anses skäligt.

Kraftvärmen är just nu en dold tillgång för att snabbt få fram mer planerbar elproduktion och på så sätt stabilisera både elsystemet och priserna. Genom att ta bort missriktade skatter och styrmedel kan kraftvärmen bidra med el motsvarande elen från upp till två nya kärnkraftsreaktorer - utan att vi behöver bygga nya anläggningar, ta ny mark i anspråk eller bygga nya elnät.

Det är dessutom ironiskt att den föregående regeringen skriver i propositionen, under rubriken "Effekter på miljön", att skatten bedöms ha en begränsad effekt för att minska utsläppen - men senare i samma stycke går emot flera remissinstanser och säger att bedömningen ändå är att den har en miljöstyrande effekt. Det blir väldigt svårt att förstå.

Avfallsförbränningen är också något vi i Sverige har blivit kända för. I stället för att som i många delar i världen skicka avfallet på deponi skapar vi el och värme av det. Det är något jag tycker att vi ska vara stolta över. Totalt under 2022 förväntas energiproduktionen med avfall som tillfört bränsle motsvara 16 terawattimmar värme och 4 terawattimmar el. Det är energi vi verkligen behöver.

Hushållen och företagen behöver låga, stabila elpriser. Då kan vi inte försämra förutsättningarna för bra, planerbar elproduktion som samtidigt ser till att vi hanterar vårt avfall på ett klokt sätt. Hemma i Halland, där man drabbas hårt av nedstängningarna av Ringhals 1 och 2, är behovet stort av ytterligare planerbar el - precis som på många andra ställen i Sverige. När svenska elkunder står inför en tuff vinter är det inte läge för politiken att lägga ytterligare skatter på energi.

Att skatten samtidigt är ineffektiv klimatpolitik och misslyckas när det gäller målet att öka materialåtervinningen gör att vi i Liberalerna röstar för avslag på propositionen. Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)

Fru talman! Att man ska ha ett arbete att gå till eller att kunna driva ett företag är ryggraden i samhället. Det gör det möjligt för oss att ha ett välfärdsystem med skola, sjukvård och skyddsnät för oss alla. Om vi ska ha ett samhälle med dessa värden behöver arbetslinjen gälla. Med en arbetslöshet som väntas växa från redan höga nivåer är det avgörande att vi från politikens sida gör det vi kan för att fler ska ha ett arbete att gå till.

Samtidigt innebär ett arbete mycket mer än skatteintäkter för samhället. Det ligger flera viktiga delar i att ha ett arbete eller driva ett företag. Det handlar om att känna sig behövd och betydelsefull, att veta att det man gör räknas och är viktigt och att vara en del av en gemenskap. Att känna sig som en del av samhället blir lättare när man har ett sammanhang. Integrationen underlättas. Man får arbetskamrater och bygger ett kontaktnät. Man hamnar i en social kontext. Ens frihet och egenmakt växer.

Det kommer att vara en utmaning, men det är helt avgörande att de över 150 000 långtidsarbetslösa som vill lämna utanförskapet ska kunna få ett jobb att gå till. Därför är det väldigt roligt och viktigt att Liberalerna nu kommer att vara en del av regeringen och kommer att kunna driva en politik som förbättrar företagsklimatet i Sverige.

Sverige är redan i dag en kunskapsnation och har varit bas för flera företag som har kunnat växa sig stora på den internationella marknaden. Det ska vi vara väldigt stolta över.

Det är viktigt att förbättra förutsättningarna för de små företagen, så att ännu fler företag kan växa fram. Alla är någon gång nystartade. Vissa förblir små men stabila och kan skapa trygga jobb. Andra blir nya världsledande företag som stöper om en hel bransch.

När företagen får bättre förutsättningar att lyckas gynnas vi alla. Faktum är att fyra av fem jobb skapas i de små företagen med upp till 50 anställda. De företagen finns i alla olika branscher och på olika geografiska platser i Sverige. I Halland, mitt fantastiska hemlän, har vi ett rikt näringsliv i många olika branscher, bland annat inom turismnäringen. Likväl är potentialen stor. Även om mycket är bra finns det många utmaningar, till exempel regelkrångel, för höga administrativa kostnader och höga risker i samband med att anställa. Därför är det med glädje som den nya regeringen nu kommer att göra förbättringar.

Fru talman! Det behöver bli billigare att driva företag. Kostnaderna för administrationen kan minska. Företagare ska få göra det de är allra bäst på, att förverkliga sin affärsidé. I en liten, öppen ekonomi som Sverige behöver vi erbjuda konkurrenskraftiga villkor och skatter så att fler företag väljer att etablera sig här eller att behålla sitt säte i Sverige.

Fru talman! Det finns två stora problem med 3:12-reglerna. De är otroligt krångliga, och de missgynnar mindre bolag genom hårdare beskattning än större bolag. Det är inte rimligt. Liberalerna anser att 3:12-reglerna är ett komplext regelverk som begränsar nyföretagande och mindre företags möjligheter att växa. Det missgynnar ett aktivt ägarskap i små och medelstora företag och hindrar entreprenörers möjligheter att bidra till näringslivets utveckling.

Med detta ekonomiska läge behöver vi ge småföretagare en boost. 3:12-regelverket behöver utvecklas och förstärkas. När svenska företag lyckas och utvecklas gör Sverige detsamma. Därför kommer jag alltid att lyfta upp företagens villkor här i kammaren.