Pontus Andersson Garpvall

Fru talman! Från oppositionens sida är det väldigt spretigt på det justitiepolitiska området och även här på det processrättsliga området. Socialdemokraterna har tidigare sagt nej till visitationszoner. Senare ville de göra hela södra Stockholm till en visitationszon. De sa nej till anonyma vittnen. Sedan sa de ja till anonyma vittnen. De sa nej till att gängkriminella ska bli av med sina medborgarskap. Sedan sa de ja till det – eller gjorde de det?

Dessutom har Socialdemokraterna en ambition att styra ihop med partier som säger nej till mycket av det vi gör på det justitiepolitiska och processrättsliga området. Jag undrar nu om allt som vi genomfört under den här mandatperioden kommer att rivas upp om Sverige mot förmodan får en ny regering och Socialdemokraterna ska försöka samarbeta med de partier som säger nej till det mesta.

Herr talman! Jag tackar återigen ministern för svaret.

Jag känner egentligen inte att jag behöver förlänga diskussionen. Liksom ministern är jag trygg med att polisen och våra brottsbekämpande myndigheter står väl rustade för att möta hoten från olika aktivistgrupper. Min förhoppning är att människor runt om i Sverige inte ska behöva drabbas av dessa gruppers olika aktioner, vare sig under påskhelgen eller någon annan gång under året.

Men även om polisen står väl rustad för att hantera den här typen av incidenter är min bestämda uppfattning att vi behöver skarpare lagstiftning på området. Vi behöver en lagstiftning som känns till den grad att personer helt enkelt kommer att avstå från den här typen av samhällsstörande verksamhet. Förseningar innebär stora samhällskostnader, och kostnaden för ett liv som inte kan räddas därför att en ambulans inte kommer fram i tid går inte att mäta i kronor och ören.

Jag känner mig ändå trygg med polisens arbete och är nöjd med att även justitieministern tar frågan på allvar.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret och för de samtal han haft med brottsbekämpande myndigheter.

Säkerhetsstraff är en central del av Tidöavtalet vad gäller straffrättsliga frågor och kommer sannolikt att spela en viktig roll i utformandet av straffskärpningarna inom svenskt rättsväsen. I Sverige har vi sett otaliga exempel på återfallsförbrytare som så fort de blivit frisläppta helt enkelt inte kan hålla sig från att begå nya brott, ofta på samma tema som tidigare. Två exempel på personer som dessa är Gryningspyromanen och Nytorgsmannen, för att ta ett mer aktuellt fall. Det är en säkerhetsrisk att ha dessa typer av personer fria i det svenska samhället, och därför behöver vi den här typen av säkerhetsstraff.

Skillnaden mellan dessa två exempel och klimataktivister, som den här debatten handlar om, är att de senare är ideologiskt motiverade att begå brott. De gör det inte i första hand av egenintresse utan ser sig som en del av något större. Som en närmast religiös rörelse har de en teori om världens undergång, och för att undvika denna väljer de att äta och leva på ett visst sätt. De missionerar till och med för att varna andra människor för den stundande undergången. Vissa ser säkert Greta Thunberg som en profet.

Frågan jag resonerar kring är huruvida det vore rimligt att i framtiden kunna använda sig av säkerhetsstraff även för personer som gång på gång döms för olika ideologiskt motiverade aktioner mot exempelvis svensk infrastruktur. Dagens lagstiftning är inte på något sätt avskräckande, då straffen är alldeles för korta för dem som döms till fängelse. Dagsböterna blir ofta låga om aktivisterna saknar arbete, och eventuella bötesstraff kan enkelt betalas av med hjälp av crowdfunding eller andra former av insamlingar. Det är i dag närmast riskfritt att begå den här typen av brott om man är ideologiskt motiverad, så länge man inte begår de grövsta formerna av brott, som ministern nämnde tidigare.

Om personer som gång på gång begår aktioner mot svensk infrastruktur i stället hade riskerat att få ett icke-tidsbestämt straff för sina handlingar hade de sannolikt avskräckts mer. Min bestämda uppfattning är att vi inte ska ta lätt på den här typen av aktioner. De är ofta farliga, och de är även kostsamma för Sverige, svenska företag och enskilda individer.

Jag förstår att ministern kanske inte vill kommentera nuvarande lagstiftningsprocesser gällande säkerhetsstraffet, men ser ministern några andra möjliga förändringar av lagstiftningen för att stoppa den här typen av aktioner?

Herr talman! Våren är här, och med våren börjar klimataktivister återigen röra sig ut från sina kollektiv för att störa arbetande människor på väg till sina jobb, ambulanser på väg till akuten och poliser i full färd med att bekämpa kriminalitet. Vi har sett gång på gång hur personer som inte verkar ha något bättre för sig ägnar sin tid åt att förstöra för andra människor. Biltrafik blockeras, möten tvingas avbrytas och flygavgångar försenas eller stoppas – allt till en stor kostnad för svenska staten och enskilda individer.

Tidigare i år hotade aktivistgrupper att genomföra en mängd aktioner mot svensk infrastruktur i påskhelgen. Att de väljer just denna helg beror sannolikt på att många svenskar under den veckan väljer att resa i väg för att dels träffa nära och kära, dels semestra.

Flera av de mest aktiva personerna inom svensk klimataktivism är kända av polisen sedan tidigare. Samma personer har, när de blivit dömda för olika typer av aktioner, tydliggjort att fängelsestraff eller böter inte kommer att stoppa dem från framtida aktioner mot exempelvis svensk infrastruktur. Det är tydligt att dessa återfallsförbrytare inte avskräcks från att begå nya brott med den lagstiftning vi har i dag.

Inom Tidöavtalet är Sverigedemokraterna och regeringen överens om att ta fram en så kallad förvaringsdom – det som nu kallas säkerhetsstraff. Detta ska i korthet vara ett icke-tidsbestämt straff för personer med hög risk att begå nya brott. Min uppfattning är att klimataktivister eller andra återfallsförbrytare som visar likgiltighet inför lagen och är redo att begå nya brott så fort de fått sitt straff borde omfattas av ett framtida säkerhetsstraff. Oavsett hur säkerhetsstraffet utformas har vi i dagsläget inte någon sådan lagstiftning tillgänglig. Våra brottsbekämpande myndigheter behöver en plan för att förebygga och snabbt hantera påskens förmodade attacker mot svensk infrastruktur.

Med anledning av detta ställer jag följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer: Vilka typer av förberedelser kan polisen i dag använda sig av för att vara väl förberedd för den här typen av hot mot svensk infrastruktur och för allmän oordning i det offentliga rummet?

Herr talman! Genom Tidöavtalet stärker vi arbetet för att kraftfullt motverka nyrekryteringen till gängen. Under mandatperioden kommer ungdomsfängelser att införas för unga som begår grova brott. Helst vill vi dock inte att situationen ska behöva gå så pass långt.

Den 1 april införs förslagen i regeringens proposition Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen, som också Sverigedemokraterna stod bakom. Därigenom kan polisen och våra brottsbekämpande myndigheter få information tidigare om ungdomar som riskerar att dras allt djupare in i kriminalitet.

Det klingar en aning falskt från partier i denna kammare som ena stunden pratar om att hela samhället behöver sluta upp mot kriminaliteten men andra stunden inte går med på de förslag som Sverigedemokraterna och regeringen lägger fram.

På vilket sätt kommer socialtjänstens och polisens utökade samverkan att bidra till att minska nyrekryteringen bland unga till gängen?

Herr talman! En trygg miljö i skolan är vad vi alla vill skapa. Jag tänker mycket mer på de unga som tvingas gå i skolan med andra barn och ungdomar som dras in i kriminalitet och vilken otrygghet det innebär för dem.

Socialdemokraterna yrkar bifall till sin reservation angående ett ömsesidigt informationsflöde från de brottsbekämpande myndigheterna och pekar på att HVB-hem drivs av kriminella. Det finns ingen i den här kammaren, vare sig från vår sida, er sida, Vänsterpartiet eller Miljöpartiet, som vill att HVB-hem ska drivas av kriminella. Men det Socialdemokraterna föreslår missar målet helt. Propositionens syfte är att rusta polisen med information för att bekämpa brott, inte belasta dem med onödig byråkrati.

Vi behöver i Sverige fler synliga poliser och fler poliser som kan göra sitt jobb. Skolor och socialtjänst ska inte agera polisiära analytiker. Deras roll är att larma, inte att få känsliga utredningsdetaljer som kan äventyra pågående operationer eller spridas felaktigt. Den typen av förebyggande arbete är viktigt, men det får inte urvattna den skarpa brottsbekämpning som vi akut behöver.

Jag håller med om det Ludvig Ceimertz sa om Socialdemokraterna: Ni sa nej till visitationszoner, och sedan ville ni göra hela södra Stockholm till en visitationszon. Ni säger nej till anonyma vittnen, och sedan säger ni ja. Ni säger nej till att gängkriminella ska bli av med sina medborgarskap. I framtiden kanske ni kommer att säga ja.

Nu säger ni nej till det här; i framtiden säger ni kanske ja.

Herr talman! Reservationen från Socialdemokraterna om att göra informationsdelning på eget initiativ frivilligt i stället för obligatoriskt innebär på något sätt att sätta krokben för hela propositionens kärna.

Om vi lämnar det till enskilda tjänstemäns godtycke att agera riskerar vi att skapa en ojämn och tandlös insats mot kriminaliteten. Gängen sitter inte och väntar på att vi ska känna oss bekväma. De rekryterar våra unga med kall precision.

Att tvinga skolor och socialtjänst att proaktivt dela varningssignaler med polisen är inte en börda. Det är en nödvändighet för att stoppa den grova kriminalitet som kommer allt djupare in på samhällskroppen.

Frivillighet låter fint. Men i praktiken blir det en ursäkt för passivitet när vi behöver handlingskraft som allra mest. Varför är Socialdemokraterna inte beredda att genomföra åtgärderna som vi menar krävs?

Herr talman! Jag kan hålla med om en del av det som Gudrun Nordborg säger. Vi kan göra både och, men ska vi göra både och behöver vi också genomföra de åtgärder som finns i den här propositionen. Vänsterpartiet menar i sin reservation att propositionen hotar medborgarnas integritet och riskerar att urholka tilliten till myndigheter som socialtjänst och skola genom att tvinga dem att dela uppgifter med polisen. Men detta argument faller platt när vi ser hur verkligheten faktiskt ser ut. Utan detta informationsflöde lämnas polisen maktlös att stoppa kriminaliteten i tid, medan gängens grepp om våra barn hårdnar.

Integritet är viktigt, men ska den verkligen väga tyngre än tryggheten för de barn som dras in i kriminalitet och blir offer för gängvåld? Propositionen har säkerhetsventiler för att skydda känsliga uppgifter. Det handlar inte om massövervakning utan om att ge rätt verktyg för att kunna skydda samhället. Vänsterpartiets rädsla för minskad tillit bleknar inför den tillit som vi förlorar när medborgare ser brottsligheten frodas utan någon som helst åtgärd.

Herr talman! De synpunkter som Gudrun Norberg lyfter fram är inte saker som står i motsats till varandra. Man kan faktiskt göra både och, både innan det är för sent och även när det är för sent.

Redan i dagens Sverige finns ett informationsflöde till brottsbekämpningen. Om exempelvis en narkoman föder barn rapporteras det till dem som är berörda, och barnet omhändertas redan vid förlossningen. Om sjukvården får in ett barn som har blivit skadat och föräldrarna misstänks ha skadat barnet rapporteras det också.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökat informations-flöde till brotts-bekämpningen

Men det är skillnad på frivillighet och obligatoriskt. Med frivillighet kommer också en viss form av godtycklighet, där man är rädd för att ta vissa typer av konflikter. Om vi gör det obligatoriskt kommer vi att se att det sker i större utsträckning, vilket gör att vi kan skydda fler barn än i dag.

Herr talman! I dag ska vi debattera propositionen Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen. Jag vill börja med att yrka bifall till propositionen i sin helhet och avslag på samtliga reservationer.

Den lag som föreslås kommer att ge ett antal statliga myndigheter samt kommuner, regioner och skolor en skyldighet att både på begäran och på eget initiativ lämna uppgifter till Polismyndigheten och andra brottsbekämpande myndigheter. Lagförslaget innebär också förändringar i offentlighets- och sekretesslagen som ger både socialtjänsten och hälso- och sjukvården en utökad möjlighet att lämna uppgifter till brottsbekämpningen.

Syftet med de nya reglerna är att ge de brottsbekämpande myndigheterna ökad tillgång till information om exempelvis begångna brott, misstänkta brottsupplägg och individer med koppling till kriminalitet och därmed bättre förutsättningar att trycka tillbaka brottsligheten.

Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2025.

Herr talman! Låt mig inleda med ett exempel på hur denna nya lagstiftning skulle kunna fungera i praktiken. Ponera att en 16-årig kille misstänks börja röra sig i kriminella kretsar, men polisen saknar tillräcklig information för att kunna gripa in i tid. Socialtjänsten kan ha haft kännedom om pojkens relation med andra kriminella, och skolan kan ha noterat en hög grad av frånvaro eller andra varningssignaler. Men på grund av sekretessregler har dessa uppgifter inte delats med polisen. Det hinner gå så pass långt att pojken skjuter ihjäl en annan person. En människa är mördad, och en ung kille har valt att ta en annan persons liv.

Med förslaget i propositionen om en ny lag som gör det obligatoriskt för kommuner, regioner och myndigheter att på eget initiativ eller på begäran dela information med brottsbekämpande myndigheter hade polisen kunnat få tidig information och uppgifter om pojkens umgänge med kriminella och förändrade beteendemönster. En pojkes framtid hade kunnat ta en helt annan vändning. En annan människa hade inte behövt bli mördad.

Herr talman! Politiker i den här kammaren talar ofta om att hela samhället behöver sluta upp i kampen mot kriminaliteten. Denna proposition är ett utmärkt exempel på när hela samhället blir mer involverat i det brottsbekämpande arbetet för att skapa ett tryggare Sverige. Om vi vill stoppa nyrekryteringen till gängen krävs det ett ökat samarbete mellan våra brottsbekämpande myndigheter och dem som arbetar närmast de barn som riskerar att hamna på glid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökat informations-flöde till brotts-bekämpningen

Herr talman! Det klingar en aning falskt om man i ena stunden pratar om att hela samhället behöver sluta upp i kampen mot kriminaliteten men sedan inte är beredd att genomföra de åtgärder som krävs.

Under alldeles för lång tid har Sverige låtit byråkratiska hinder och en överdriven rädsla för integritetsfrågor stå i vägen för en effektiv brottsbekämpning. Vi ser dagligen hur kriminella nätverk rekryterar unga såväl i våra skolor som på andra platser där barn på glid kan finnas. Då är det upp till oss politiker att genomföra de åtgärder som krävs för att hämma den organiserade brottslighetens fortsatta framväxt.

Herr talman! Om detta är en fråga om integritet, låt oss fråga oss själva: Är det verkligen integriteten hos de kriminella vi ska skydda när gängvåldet fortsätter att skörda liv och unga dras in i denna grova kriminalitet?

Trygghet är en förutsättning för frihet. Utan denna reform riskerar man att offra just den friheten för dem som faktiskt respekterar våra lagar. Det är i exempelvis skolan vi ser de första varningssignalerna när unga riskerar att hamna i kriminella miljöer. Genom att agera tidigt kan vi förhindra att dessa ungdomar dras allt längre in i fördärvet. Om vi vill arbeta brottsförebyggande är de här förslagen helt i linje med det som behöver göras.

Sammanfattningsvis är det som föreslås i propositionen ett avgörande steg för att ta tillbaka Sverige från de kriminellas grepp. Det ger oss nya verktyg för att skydda våra unga från att dras in i kriminalitet, för att stoppa nyrekryteringen till gängen och för att ta ytterligare steg för att återskapa tryggheten i samhället.

Herr talman! Låt oss nu gå från ord till handling. Sverigedemokraterna och regeringen talar inte bara om att hela samhället ska stå enat i kampen mot kriminaliteten. Vi är inte rädda för att fatta tuffa beslut utan genomför också de åtgärder som krävs för att stoppa nyrekryteringen av unga till gängen och för att skapa ett tryggare och bättre Sverige.

Jag yrkar bifall till propositionen.

Herr talman! Tack till Gudrun Nordborg för svaret på min fråga!

Min fru arbetade tidigare på gynakuten i Helsingborg. Vissa veckor kunde de i genomsnitt få in en kvinna om dagen som blivit utsatt för våldtäkt. En helg var det hela fem kvinnor.

Biometri i brotts-bekämpningen

När ett sådant fall sker kommer polisen till gynakuten för att samla in biometriska data i ett så kallat spårningskit. Om personen som har begått gärningen tidigare är ostraffad kan polisen inte hitta gärningsmannen i sina register. Men med förslagen i Sverigedemokraternas reservation 4 ska man kunna använda dessa biometriska data för att söka i släktforskningsregister.

Man hittar som sagt ungefär 13 procent av gärningsmännen som det ser ut nu. Vårt förslag skulle göra att polisen skulle kunna hitta fler gärningsmän, men det säger Vänsterpartiet nej till. Varför? Varför vill man inte som ett feministiskt parti göra det enklare för brottsbekämpande myndigheter att hitta och döma fler våldtäktsmän?

Herr talman! Två tredjedelar av antalet dömda våldtäktsmän under 2000-talet hade utländsk bakgrund. Samtidigt visar siffrorna i dag att ungefär 20 procent av befolkningen är född utomlands. Det gör att överrepresentationen vid våldtäkt är väldigt stor vad gäller personer med utländsk bakgrund.

När Brå undersökte frågan såg man att man i endast 13 procent av fallen hittade en misstänkt gärningsman. Nu vill vi kunna använda oss av automatiserad ansikts- och fingeravtrycksjämförelse med Migrationsverkets register. Men då säger Vänsterpartiet nej i sin reservation.

Varför vill Vänsterpartiet inte göra det enklare för våra brottsbekämpande myndigheter att hitta och döma grova våldtäktsmän?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Biometri i brotts-bekämpningen

Fru talman! I dag debatterar vi propositionen Biometri i brottsbekämpningen, som innebär att våra brottsbekämpande myndigheter ska ges utökade möjligheter till användning av biometri för att kunna klara upp fler brott och för att fler gärningsmän ska kunna lagföras.

När vi pratar om biometri inom brottsbekämpningen syftar vi på fingeravtryck, fotografier, videoupptagningar, handstilsprov och röstprov men inte minst annat biologiskt material som kan genomgå en dna-analys.

Propositionen innebär att biometriska underlag ska få tas upp, registreras och användas vid utredning av brott i större utsträckning än i dag. Den innebär också att polisens nuvarande register över dna-profiler, fingeravtryck och signalement ska ersättas av nya biometriregister.

Vidare innebär förslaget att vid förundersökning om viss allvarlig brottslighet ska biometriska jämförelser av ansiktsbilder och fingeravtryck av misstänkta gärningsmän få göras mot Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier. Slutligen föreslås att dna-baserad släktforskning under vissa förutsättningar ska tillåtas vid mord och grova våldtäktsbrott.

Sverigedemokraterna är givetvis positiva till dessa förändringar av lagstiftningen men menar att regeringen borde gå längre än vad man föreslår i två av förslagen. Vad gäller frågan om användning av Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier är förslaget att detta enbart ska gälla brott som har lägst två år i straffskalan eller de fall där det kan antas att brottets straffvärde överstiger två år.

Sverigedemokraterna menar att detta innebär en onödig begränsning av användningen av Migrationsverkets register. När vi nu genomför dessa väldigt positiva förändringar av lagstiftningen finns det ingen anledning att begränsa sig. Mycket av den kriminalitet som begås inom ramen för den organiserade brottsligheten är mängdbrott men också enklare former av narkotikabrott. Dessutom vet vi att det för många unga kriminella börjar med mindre brott innan det succesivt övergår till en grövre form av brottslighet. Fångar vi upp dessa ungdomar tidigt och låter rättsvårdande myndigheter sätta de gränser som föräldrar, skolpersonal, socialtjänst och fritidsledare har misslyckats med att sätta finns det också brottspreventiva vinster med det som vi föreslår, alltså att tillåta användning av Migrationsverkets register vid alla förseelser där fängelse kan följa på brottet.

Det andra förslaget gäller frågan om dna-baserad släktforskning. Även här väljer regeringen att föreslå en onödig begränsning för användandet av denna metod att utreda fler brott. Sverigedemokraterna menar att metoden borde få användas även vid sexualbrott av normalgraden och vid andra grova brott, alltså vid brott för vilka det är sannolikt att fängelse i två år eller mer kan följa. Jag yrkar därför bifall till reservation 4.

Dna-baserad släktforskning fick stor uppmärksamhet i samband med att det tragiska dubbelmordet i Linköping, 2004, äntligen klarades upp. Här hade dna påträffats, men eftersom gärningsmannen var ostraffad fanns inga biometriska data sparade som kunde koppla dna-spåren till en enskild person. Vad man provade år 2020, 16 år efter morden, var att se om man kunde finna en träff på personens dna i ett släktforskningsregister, vilket man till slut också lyckades med.

Dubbelmordet i Linköping blev det första fall i Sverige där dna-baserad släktforskning kunde användas för att klara upp ett brott. Eftermälet blev dock inte lika roligt, då Integritetsskyddsmyndigheten kom fram till att arbetssättet inte hade stöd i svensk lag. För ännu inte dömda mördare, våldtäktsmän och pedofiler är dagens förändring av lagstiftningen givetvis ett stort och jobbigt problem, men för integriteten för brottsoffer och anhöriga till brottsoffer kommer dagens förändring av lagen att vara till stor nytta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Biometri i brotts-bekämpningen

Integritetsskyddsmyndigheten menade alltså att det inte var förenligt med svensk lag. Därför ändrar vi nu svensk lag. Från och med 1 juli 2025 kommer ännu inte dömda mördare och våldtäktsmän att behöva se upp. Så fort det är möjligt kommer våra brottsbekämpande myndigheter att sätta igång med arbetet att lösa många ännu ouppklarade fall.

Med detta lagförslag fortsätter Sverigedemokraterna och regeringen omläggningen av svensk kriminalpolitik. Vi har avskaffat ungdomsrabatten för grova brott, och vi har dubblat minimistraffet för grovt vapenbrott. Vi har gett polisen möjlighet att utfärda vistelseförbud och visitationszoner, och vi har gjort det enklare för fastighetsägare att vräka kriminella. Gängmördare födda i Sverige utvisas nu. Vår nya förverkandelagstiftning ger polisen möjlighet att ta kriminellas lyxprylar och kontanter. Det har blivit möjligt att vittna anonymt, och nu ska dna-baserad släktforskning få användas för att utreda grova brott. Detta är bara ett axplock av vad som hittills har gjorts under mandatperioden.

I vår river vi sekretesshinder mellan våra myndigheter och gör det möjligt för Kriminalvården att placera fångar utomlands. Innan mandatperiodens slut dubblar vi straffen för gängkriminella och inför ett icke tidsbestämt straff för personer med hög sannolikhet att begå nya brott. Fler personer ska få avtjäna sitt fängelsestraff i sitt hemland, mindre hänsyn ska tas till anknytning vid utvisning och utvisningsfrågan ska alltid prövas i domstol. Gängkriminella ska bli av med sitt medborgarskap.

Detta är bara ett axplock av vad som hittills har skett och kommer att ske under mandatperiodens gång. Omläggningen av svensk kriminalpolitik är på gång – den kommer att ske, och vi är på rätt väg.

Fru talman! Jag tycker att det är intressant att ledamoten lyfter fram Umeå som exempel. Jag är själv från Skåne och har arbetat i Malmö som politisk sekreterare. Båda är kommuner som under överskådlig tid har styrts av rödgröna partier. Det som skiljer Malmö från Umeå är att de har en befolkning där en stor majoritet av eleverna har föräldrar som antingen är födda utomlands eller har utländsk bakgrund. Umeå har inte den situationen. Umeå kommun har haft helt andra förutsättningar och inte lika påtaglig massinvandring som Malmö kommun. Därför klarar de naturligtvis av sitt uppdrag på ett betydligt bättre sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Unga lagöverträdare

Vi kan absolut jämföra kommuner med varandra, men någonstans handlar det ändå om att ge dem de förutsättningar de skulle kunna få sett till reglerad invandring till Sverige. Umeå har inte drabbats av invandringen i lika stor utsträckning som Malmö. Därför får vi också olika resultat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Unga lagöverträdare

Fru talman! Tack för frågan, Gudrun Nordborg! Det är klart att det alltid finns mer att göra. Nu är ju Sverigedemokraterna inte en del av regeringen, men vi är en del av regeringsunderlaget.

Vården är en del av regionernas verksamhet. Skolan är en del av kommunernas verksamhet. Det finns kommuner runt om i Sverige där det inte fungerar tillräckligt bra. Jag kan konstatera att de kommuner i Sverige som har det allra tuffast vad gäller skolan ofta har ett rött styre. Det är alltså där Socialdemokraterna styr och Vänsterpartiet kanske finns med som stödparti.

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, och skolpengen är anpassad så att de skolor som behöver mer stöd får det. Jag tror att man måste jämföra Sverige med andra länder i världen. Sverige satsar enormt mycket på skolan. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, och man ser till att ge mer pengar till de skolor som behöver det. Det är någonting vi gör i Sverige.

Jag tror att anledningen till den kriminalitet vi ser i Sverige i dag handlar om en kulturförändring. Vi har inte en sämre skola nu än vad vi hade för 20–30 år sedan, utan det handlar om vilken typ av politik man fört på nationell nivå kopplat till invandring. Vissa grupper behöver större stöd än andra. Vi ser att skolan fungerar på ett väldigt bra sätt på många orter trots att de får lägre skolpeng än andra.

Fru talman! Sverige är på många sätt ett fantastiskt land. Det är inte minst ett möjligheternas land. Generationer av svenskar har genom hårt arbete och företagsamhet skapat ett välfärdssamhälle som ger alla barn en närmast unik möjlighet att göra vad de vill med sitt liv och forma det efter sina önskemål.

Vår föräldraförsäkring ger barn en möjlighet att spendera mycket tid med sina föräldrar under sina första år i livet. Därefter väntar en förskola som har en låg avgift jämfört med andra länder och som är avgiftsfri för de föräldrar som inte har någon inkomst.

Efter förskolan väntar en avgiftsfri grundskola och därefter en gymnasieskola där du till och med får pengar för att närvara, och du får ännu mer den dag du väljer att läsa vidare på högskola eller universitet.

Föreningslivet i Sverige är mer utbrett och billigare än i andra jämförbara länder. Fritidsgårdsverksamheten är utbredd, och ofta erbjuder skolor avgiftsfri läxhjälp efter skoltid. Sverige är ett möjligheternas land, ett fantastiskt land, där alla barn ges möjlighet att forma sitt liv efter sina önskemål.

Vad är det då som gör att barn trots detta väljer att bli kriminella? Det finns ingen enskild faktor som gör att en människa väljer att börja begå kriminella handlingar, men det finns olika riskfaktorer som ökar sannolikheten. Att växa upp utan en pappa, att föräldrarna inte pratar svenska eller att föräldrarna saknar arbete är alla faktorer som ökar sannolikheten för att man väljer ett kriminellt liv.

Trots detta finns det mängder av ungdomar som aldrig någonsin begår en brottslig handling fast de har växt upp utan en närvarande pappa, med föräldrar som inte kan svenska eller med föräldrar som inte har arbete, och det är därför jag säger att man väljer kriminalitet snarare än att man hamnar i kriminalitet.

Gemensamt för samtliga riskfaktorer är att föräldrarna spelar en otroligt viktig roll i barnens liv. Vårt fantastiska välfärdssamhälle ger barn möjlighet att göra vad de vill med sitt liv. Ansvaret ligger på föräldrarna att få barnen att välja rätt väg i livet.

Om föräldrar håller ihop, lär sig svenska och är aktiva på arbetsmarknaden minskar sannolikheten för att deras barn väljer en kriminell väg i livet, men till syvende och sist handlar kriminalitet om moral. Om vi lär våra barn rätt värderingar kommer de, oavsett hur svåra förutsättningar de har, att växa upp till välfungerande samhällsmedborgare.

För de barn som hamnar på glid är det upp till oss vuxna att tidigt sätta gränser. Föräldrarna bär givetvis ett stort ansvar, men det gör även skolpersonal, fritidspersonal, socialtjänst, idrottsledare och andra vuxna som ser barn bete sig illa.

När det är föräldrarna som sätter gränser blir barnet tillsagt av en person som genuint älskar honom eller henne. Lyckas föräldrarna med detta slipper barnet bli tillrättavisat av andra vuxna. Om föräldrar, skolpersonal, socialtjänst, fritidspersonal eller idrottsledare misslyckas med att sätta gränser är det till slut de brottsbekämpande myndigheterna som får kliva in, och det är först då som de förslag som vi driver igenom i justitieutskottet påverkar barnen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Unga lagöverträdare

Min uppfattning är att frågan om människors eget ansvar tydligt skiljer högersidan från vänstersidan i politiken. Vi på högersidan menar i regel att människor har ett ansvar för sina handlingar och att man som person i hög grad är ett resultat av sina val i livet. De på vänstersidan vill ofta skylla problemen på andra. Det är alltid någon annans fel, samhällets fel, att saker inte är som de borde vara.

Att skylla individers problem på samhället bidrar till att skapa en förlorarmentalitet där personer som har svårare förutsättningar än andra tror att de inte har möjlighet att nå dit de vill. Om du ständigt matas med tron att du inte har samma möjligheter därför att du har utländsk bakgrund eller därför att du är kvinna eller av någon annan anledning kommer du sannolikt inte att sikta lika högt som du borde.

För unga lättpåverkade pojkar är det lätt att imponeras av snabba pengar från kriminella gäng, fast de kan leva ett betydligt tryggare och enklare liv med minst lika bra ekonomisk standard genom ett helt vanligt arbete.

Sedan valet 2022 har vi drivit igenom ett antal åtgärder som påverkar barn och unga. I januari 2023 avskaffades ungdomsrabatten för grova brott. Det innebär att alla personer över 18 år som döms för grova brott döms som om de vore vuxna, därför att de är vuxna. Under mandatperiodens gång kommer ungdomsrabatten att avskaffas helt.

Sverigedemokraterna och regeringen presenterade för två veckor sedan förslaget om hemlig avlyssning av personer under 15 år. Det kommer att införas redan i höst snarare än 2026, som först var tanken.

Ungdomsfängelser kommer att inrättas för de unga som begår grova brott, och utvidgad ungdomsövervakning kommer att införas som påföljd för unga. LVU kommer att användas i större utsträckning än tidigare för barn som far illa i hemmet men också för att skydda barn från kriminella miljöer.

Fru talman! När det har gått så pass långt att barn dras in i kriminalitet är det ett misslyckande, framför allt för barnet och barnets föräldrar. De stora förlorarna är samhället och de brottsoffer som utsätts för de brott som gärningsmännen begått eller kommer att begå.

Herr talman! Det är snart vår, men för det ska vi inte behöva släppa fångarna loss, vilket resultatet blev på grund av det arv vi fick från Socialdemokraternas regeringstid.

Vad gäller frågan om att outsourca fängelseverksamhet är det något slags nödlösning. Det är ingen situation som vi vill ha, men det kan vara en lösning om vi behöver få anstaltsplatser på plats så fort som möjligt. Detta går betydligt fortare än att bygga upp en helt ny anstalt i Sverige, vilket kan ta sju till åtta år. Den dagen vi har plats för alla fångar i Sverige ska de naturligtvis sitta på anstalter i Sverige.

När det gäller den platsbrist som vi har menar Kriminalvården att vi behöver 17 000 anstaltsplatser fram till 2033. Jag har lite svårt att få ihop matematiken för att det ska fungera. Om vi pratar om jättestora fängelser, med 1 000 platser per anstalt, behöver vi alltså 17 anstalter. Just nu byggs det 4. Om vi pratar om normalstora anstalter med kanske 500 platser, vilket ändå är ganska stort, pratar vi om 34 nya anstalter. Detta är då förutom att man ser till att dubbelplacera och göra allt från Kriminalvårdens håll för att skapa fler platser på de anstalter som vi har.

Jag har ett medskick. Jag tror verkligen att vi behöver komma igång väldigt fort med nya anstalter för att kunna inkapacitera de människor som kommer att dömas i och med Sverigedemokraternas och regeringspartiernas omläggning av kriminalpolitiken.

Herr talman! År 2015 nådde våldet i El Salvador sin kulmen med 6 656 mord. Siffran innebär ungefär 103 mord per 100 000 invånare - ungefär som det skulle ha skett över 10 000 mord om året i Sverige, över 1 000 i Stockholm eller över 150 i Helsingborg. Lyckligtvis har vi aldrig varit i närheten av dessa siffror i Sverige.

Anledning till att jag tar upp just El Salvador i den här debatten är att man där under förra året, bara sex år efter att Nayib Bukele vann valet i landet, har gått från att ha flest mord i världen till att ligga på ungefär samma nivåer som Sverige. Hur har då El Salvador gjort för att komma till rätta med den problematiken? Jo, sedan maktövertagandet har över 80 000 personer fängslats, samtliga med någon form av koppling till gängkriminalitet.

Detta visar egentligen på två saker. Det första är att El Salvador skiljer sig en del från Sverige när det handlar om rättssäkerhet. Många av de inkapaciterade har nämligen ännu inte fått sin sak prövad i domstol. Det andra är att inlåsning fungerar. Låser vi in farliga människor kommer vi också att skapa ett tryggare samhälle för den stora massan.

El Salvador och Nayib Bukele har kritiserats bland annat av Amnesty, som anser att landet bryter mot de intagnas mänskliga rättigheter. Men det lustiga är att de som nu kritiserar El Salvador inte sa något när landets skötsamma medborgare mördades, rånades eller på andra sätt drabbades av de gängkriminella. Var fanns då de mänskliga rättigheterna för de laglydiga medborgarna i El Salvador? Var fanns kritiken mot att ingen gjorde något åt problemet?

I Sverige bygger vi nu modulfängelser på fängelsegårdar, vilket påverkar de intagnas utevistelser. Vi installerar våningssängar i celler, vilket påverkar de intagnas personliga utrymmen. Kriminalvården menar att man inte kan dubbelplacera på mindre ytor än man gör just nu därför att det kan kränka de intagnas mänskliga rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men någonstans behöver vi öka takten och göra vad som krävs, dels för att de som går fria i väntan på straff ska kunna låsas in, dels för att vi ska kunna fortsätta straffskärpningarna i en hög takt för de laglydiga medborgarnas rättigheters skull.

Socialdemokraternas regeringstid tog oss in i ett kriminalpolitiskt nödläge som vi behöver lösa med de medel som krävs. Då låter det för mig inte rimligt att det ska ta lång lika lång tid att färdigställa exempelvis Öresundsbron som att färdigställa en anstalt. Min prioritering kommer alltid att vara landets skötsamma medborgare, och jag tror att justitieministern har samma prioritering. Men då behöver vi sannolikt extraordinära åtgärder för att få fler anstaltsplatser.

Sedan en tid arbetar vi med dubbelplacering i celler för fängelseintagna, vilket bidrar till fler platser. Sverigedemokraterna är beredda att göra precis vad som krävs för att få fler anstalter och anstaltsplatser. Vår prioritering är inte i första hand de intagnas väl och ve utan landets skötsamma medborgares rätt att leva i ett tryggt Sverige, där straffskärpningarna kan fortsätta i en hög takt och där kriminella inte går fria i väntan på fängelseplats.

Ser ministern över möjligheten att arbeta med dubbelplacering på mindre ytor än vad som används i dag eller att rent av arbeta med trippelplacering i större celler för att lösa anstaltsbristen?

Herr talman! Att lösa frågan om brist på anstaltsplatser är en viktig del av arbetet inom ramen för Tidöavtalet för att skapa ett tryggare Sverige. Fyra nya anstalter är på gång, våningssängar installeras i celler och modulfängelser byggs på fängelsegårdar. Att fler ska få avtjäna sitt fängelsestraff i sitt hemland, att vi ska hyra fängelseplatser utomlands samt inte minst att fler ska utvisas efter avtjänat straff och att vi ska kunna ta medborgarskapet från grovt kriminella är också frågor inom Tidöavtalet som kommer att minska trycket på svensk kriminalvård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Problemet med bristen på anstaltsplatser har varit känt under lång tid. I juni 2022, under Socialdemokraternas regeringstid, gick 2 600 personer fria i väntan på anstaltsplats. Situationen såg redan då alarmerande ut.

Efter att Sverigedemokraterna och regeringspartierna samma höst vunnit en majoritet av rösterna i riksdagsvalet tog Kriminalvården fram ett scenario för hur många anstaltsplatser som kommer att behövas i framtiden. De menar att straffskärpningarna och den omläggning av kriminalpolitiken som nu görs under Tidöavtalet kommer att leda till att Sverige 2033 behöver ha 27 000 anstalts- och häktesplatser - en ganska stor ökning från dagens cirka 10 000.

Samtidigt menar Kriminalvården och regeringen att det tar ungefär sju till åtta år att färdigställa en ny anstalt. Om Kriminalvården har rätt i sin prognos, att det behövs ungefär 17 000 nya platser om åtta till nio år, kommer dagens utbyggnadstakt inte att räcka om det tar så pass lång tid att färdigställa en anstalt. Jag och Sverigedemokraterna menar att det vore rimligt om spaden var i marken på betydligt fler platser än nu eller om det fanns andra planer för hur man på både kort och lång sikt ska kunna åtgärda bristen på anstaltsplatser.

Med anledning av detta ställer jag följande fråga till justitieministern: På vilka ytterligare sätt, vid sidan av det man redan gör, kommer regeringen att agera för att kunna hantera scenariot i Kriminalvårdens kapacitetsrapport, som visar att det kommer att behövas 27 000 anstalts- och häktesplatser 2033?

Herr talman! I slutet av Socialdemokraternas regeringstid gick 2 600 personer fria i väntan på anstaltsplats. I och med Sverigedemokraternas och regeringens paradigmskifte i kriminalpolitiken menar Kriminalvården att Sverige år 2033 behöver ytterligare 17 000 anstaltsplatser. Nu installeras våningssängar i celler. Vi bygger modulfängelser på fängelsegårdar. Fler ska få avtjäna straffet i sitt hemland med mera. Fyra nya fängelser är på gång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Samtidigt menar regeringen att det tar ungefär åtta år att färdigställa en ny anstalt. Om Kriminalvården har rätt i sin prognos kommer dagens utbyggnadstakt inte att vara tillräcklig. Vad mer kommer regeringen att göra för att möta Kriminalvårdens scenario om 27 000 anstalts- och häktesplatser till år 2033?