Herr talman! Lars Isacsson har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen underlättar processen för att skapa fler anstaltsplatser i Sverige. Vidare har Lars Isacsson frågat om de kommuner som har byggklar mark kommer att få ett erbjudande om att det etableras en ny eller utökad anstalt i deras kommun.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Pontus Andersson Garpvall har för sin del frågat mig hur jag kommer att agera för att kunna nå scenariot i Kriminalvårdens kapacitetsrapport om 27 000 anstalts- och häktesplatser 2033.

Låt mig börja med att konstatera att den ansträngda beläggningssituationen i anstalter och häkten i grund och botten beror på att utbyggnaden av Kriminalvården inleddes alldeles för sent. Det är inte något som myndigheten kan lastas för, utan det beror på felaktiga prioriteringar och uteblivna beslut från tidigare regeringar.

Samtidigt innebär den omläggning av rättspolitiken som den här regeringen gör att fler personer kommer att sitta i fängelse och under längre tid. Det handlar om att skydda samhället från farliga kriminella och om att ge brottsoffer tydligare upprättelse.

Därför pågår ett intensivt arbete för att möta behovet av platser här och nu samtidigt som vi vill skapa goda förutsättningar för en fortsatt expansion på längre sikt. Regeringen ger väldigt stora ekonomiska tillskott till Kriminalvården för att lägga grunden för detta. Mellan åren 2023 och 2027 beräknas anslaget öka från 14,1 till 26 miljarder kronor. Det är en nödvändig förutsättning för Kriminalvårdens kraftiga expansion.

Myndigheten bygger nu ut befintliga lokaler, etablerar nya anläggningar och uppför tillfälliga byggnader för att öka kapaciteten. I syfte att använda lokaler på ett effektivare sätt och möta efterfrågan på fler platser har Kriminalvården även inrättat ett stort antal dubbelbeläggningsplatser. Att dela cell hör nu till vanligheterna för fängelsedömda.

Det är glädjande att det finns ett engagemang runt om i landets kommuner för denna viktiga expansion av Kriminalvården. Myndigheten ansvarar för sin lokalförsörjning. Det är myndigheten som fattar beslut om hur och var verksamheten ska utökas inom de ekonomiska ramar som ges av regeringen. Kriminalvården för en kontinuerlig dialog med möjliga hyresvärdar och markägare för att kunna avgöra var etableringar är bäst att genomföra.

Regeringen understöder dessa processer på olika sätt. Ett exempel är det nära samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Kriminalvården när det gäller kompetensförsörjningen. Det har till syfte att fler arbetssökande ska söka anställning hos och bli anställda i Kriminalvården. Det är ett arbete som har understötts av regeringen genom ett särskilt uppdrag.

Regeringen har också tillsatt en utredning som i höstas lämnade förslag på en rad åtgärder som ska bidra till en snabbare utbyggnad av häkten och anstalter, bland annat genom att förenkla och förbättra de regelverk som påverkar detta och genom att korta ledtiderna i plan- och byggprocessen. Förslagen har remitterats, och regeringen ska återkomma om vägen framåt även i de delarna.

När det gäller att öka kapaciteten finns det också behov av att undersöka nya vägar. Ett exempel på det är att regeringen har gett en utredare i uppdrag att utreda förutsättningarna för att hyra anstaltsplatser utomlands. Utredningen ska presentera resultatet av sitt arbete och sina förslag vid kommande månadsskifte, januari/februari.

Jag vill också gärna lyfta fram de förslag som regeringen har fått från den parlamentariskt sammansatta Trygghetsberedningen, som på vårt uppdrag har lämnat en rad genomarbetade förslag med syftet att säkerställa att verksamheten i Kriminalvården håller hög kvalitet i ett läge där myndigheten växer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det råder ingen tvekan om att Kriminalvården står inför stora utmaningar, men den har också väldigt stora möjligheter. Regeringen kommer att fortsätta arbetet med att ge myndigheten goda förutsättningar för att genomföra uppdraget och att växa utan att för den skull göra avkall på säkerhet eller innehåll i verksamheten.

Herr talman! Att lösa frågan om brist på anstaltsplatser är en viktig del av arbetet inom ramen för Tidöavtalet för att skapa ett tryggare Sverige. Fyra nya anstalter är på gång, våningssängar installeras i celler och modulfängelser byggs på fängelsegårdar. Att fler ska få avtjäna sitt fängelsestraff i sitt hemland, att vi ska hyra fängelseplatser utomlands samt inte minst att fler ska utvisas efter avtjänat straff och att vi ska kunna ta medborgarskapet från grovt kriminella är också frågor inom Tidöavtalet som kommer att minska trycket på svensk kriminalvård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Problemet med bristen på anstaltsplatser har varit känt under lång tid. I juni 2022, under Socialdemokraternas regeringstid, gick 2 600 personer fria i väntan på anstaltsplats. Situationen såg redan då alarmerande ut.

Efter att Sverigedemokraterna och regeringspartierna samma höst vunnit en majoritet av rösterna i riksdagsvalet tog Kriminalvården fram ett scenario för hur många anstaltsplatser som kommer att behövas i framtiden. De menar att straffskärpningarna och den omläggning av kriminalpolitiken som nu görs under Tidöavtalet kommer att leda till att Sverige 2033 behöver ha 27 000 anstalts- och häktesplatser - en ganska stor ökning från dagens cirka 10 000.

Samtidigt menar Kriminalvården och regeringen att det tar ungefär sju till åtta år att färdigställa en ny anstalt. Om Kriminalvården har rätt i sin prognos, att det behövs ungefär 17 000 nya platser om åtta till nio år, kommer dagens utbyggnadstakt inte att räcka om det tar så pass lång tid att färdigställa en anstalt. Jag och Sverigedemokraterna menar att det vore rimligt om spaden var i marken på betydligt fler platser än nu eller om det fanns andra planer för hur man på både kort och lång sikt ska kunna åtgärda bristen på anstaltsplatser.

Med anledning av detta ställer jag följande fråga till justitieministern: På vilka ytterligare sätt, vid sidan av det man redan gör, kommer regeringen att agera för att kunna hantera scenariot i Kriminalvårdens kapacitetsrapport, som visar att det kommer att behövas 27 000 anstalts- och häktesplatser 2033?

Herr talman! Tack till justitieministern för svaret! Jag delar uppfattningen att det handlar om en angelägen samhällsutveckling när det gäller brottsuppklaring och vikten av skärpta straff, men det är såklart också rätt deppigt att fler blir frihetsberövade.

Jag har mer av en regionalpolitisk inriktning i denna debatt. Detta ger en möjlighet till väldigt bra arbetstillfällen runt om i landet vid en myndighet som har högt anseende och som under lång tid har jobbat väldigt bra med svensk kriminalvård - återfallsfrekvensen är låg tack vare Bättre ut, som man har jobbat med.

Herr talman! Justitieministern uppmanar till att avvakta utredningen och se vad den kommer fram till. Jag vet inte vad som är sant, men jag har medieuppgifter om att justitieministern var i Baltikum. Det var rubriker om att han förhandlade om anstaltsplatser utomlands - detta var väl före jul.

Justitieministern hänvisar också till ett intensivt arbete med att öka kapaciteten i kriminalvården och till stora ekonomiska tillskott. Detta är förstås positivt. Men problemet kvarstår: Regeringen, eller om det är Kriminalvården, verkar inte ta till vara de möjligheter som redan finns.

Jag tror att det är som med kärnkraften. Ska vi bygga ut kärnkraften i Sverige bör vi börja där det redan finns kärnkraft och en folklig acceptans. Om det är svårt att få en folklig opinion för att bygga vindkraft i en kommun tror jag inte att det blir lättare att bygga kärnkraft. Man bör bygga där det redan finns. Jag tror att det är likadant med anstaltsplatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsrådet övervägde också vad regeringen mer kan göra. Jag tror att Kalmar är ett lysande exempel. Där finns en färdig detaljplan. Det finns en pågående utbyggnad som kommer att ge fler platser. Man skulle lätt kunna utöka det från 430 platser till 660, vilket detaljplanen medger, utan att behöva ändra detaljplanen. Kommunen är redo, och man säger från kommunen också att arbetskraft finns.

Även andra kommuner vittnar om sådant. Det finns redan i dag möjlighet att bygga ut där det redan finns anstalter.

Jag kommer tillbaka till detta att regeringen väljer att undersöka möjligheten att hyra platser utomlands. Det är svårt att förstå detta i ett läge där vi har rekordhög arbetslöshet och en byggsektor som skriker efter projekt.

Dessutom lyfter Kriminalvården fram kompetensförsörjning som en utmaning, särskilt utanför storstadsområdena. Vi hade Kriminalvården på besök i justitieutskottet. På frågor om varför utbyggnaden går så långsamt sa man att det ofta handlar om att kommunalråd överskattar den lokala arbetsmarknaden.

Herr talman! Jag vill ställa en direkt fråga till justitieministern: Delar justitieministern synen att det är svårt att rekrytera till kriminalvården utanför storstäderna? Och om så är fallet, vilka konkreta åtgärder planerar regeringen för att lösa detta?

Herr talman! Låt mig börja med frågan om mänskliga rättigheter. Det råder ingen tvekan om att staten Sverige har en skyldighet att skydda medborgarna mot allvarlig brottslighet. Det har till och med Europadomstolen slagit fast i flera domar som också har berört Sverige.

Det handlar förstås om att skydda medborgares liv, privatliv, egendom och vad det nu kan vara. Det är en oerhört viktig utgångspunkt. Det ger också en djupare moralisk klangbotten till den omläggning som nu görs när vi fokuserar både på brottsoffers upprättelse och på samhällsskydd. De hänger ihop, och det handlar ytterst om att försvara vårt fria och öppna samhälle.

Jag skriver också under på att inlåsning är betydelsefull. Det råder ingen tvekan om att vi måste arbeta brottspreventivt på en lång rad andra sätt, inte minst med socialprevention och annat, men det är klart att om man låser in farliga personer kommer det också att ha betydelse för medborgarnas trygghet.

När polisen nu analyserar bakgrunden till att dödsskjutningarna går ned lyfter man fram flera olika saker. Man lyfter förstås fram nya resurser och nya verktyg som preventiva tvångsmedel och polisens egna arbetssätt, där det har skett en väldigt lång resa. Men man lyfter också fram fördubblingen av minimistraffen när det gäller de grova vapenbrotten. Låser man in farliga personer under dubbelt så lång tid kan de inte begå nya brott och inte rekrytera nya barn och unga. Det har väldigt stor betydelse också ur ett brottspreventivt och trygghetsskapande perspektiv att vi skärper straff, låser in farliga personer längre och också skapar förutsättningar för Kriminalvården att hantera detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller expansionen och frågan om ytor och kvadratmeter i Kriminalvårdens arbete skulle jag säga att myndigheten har gjort en ganska stor förflyttning under senare tid. Redan dubbelbeläggningen i sig innebär en ganska stor förändring när det gäller synen på hur man disponerar yta. Man gör det också i allt mindre utrymmen.

Den som besöker Kriminalvården och går in i celler där det är dubbelbeläggning tror jag knappast slås av att det finns särskilt mycket yta att röra sig på, utan det är rätt tajt. Jag har inga principiella invändningar mot att tänka på andra sätt och att det kan vara ännu fler i cellen, men då får man nog också lägga till några kvadratmeter och så vidare. Jag vet att Kriminalvården har ett öppet sinne när det gäller detta, i synnerhet när man nu bygger nytt och har andra möjligheter att skapa flexibilitet i nya lokaler.

Låt mig gå över till frågan om man ska lyssna på kommunalrådens prognoser när det gäller kompetensförsörjning i kommunen. Min enkla erfarenhet är att man som regel ska lyssna mycket noga på vad kommunalråd har att säga. Jag utesluter inte att det på ett eller annat ställe kan finnas en optimistisk prognos som är ägnad att få till sig investeringar. Men med detta sagt tror jag ändå att det är en god utgångspunkt att ligga nära kommunalråd med en seriös planering och seriösa underlag för förutsättningar för tillväxt.

För den händelse att man har behov av att sätta till resurser för att till exempel genom utbildning rusta fler att göra sig tillgängliga för arbete i kriminalvården ska vi naturligtvis se över de möjligheterna noggrant.

Låt mig också säga att när det gäller de lokala exempel som Lars Isacsson tar upp överväger jag på vilket sätt regeringen kan bidra för att säkerställa att vi verkligen maximerar utbyggnaden, inte minst på platser där det redan sker en expansion och där det sägs finnas utrymme att göra mer.

Herr talman! Det är snart vår, men för det ska vi inte behöva släppa fångarna loss, vilket resultatet blev på grund av det arv vi fick från Socialdemokraternas regeringstid.

Vad gäller frågan om att outsourca fängelseverksamhet är det något slags nödlösning. Det är ingen situation som vi vill ha, men det kan vara en lösning om vi behöver få anstaltsplatser på plats så fort som möjligt. Detta går betydligt fortare än att bygga upp en helt ny anstalt i Sverige, vilket kan ta sju till åtta år. Den dagen vi har plats för alla fångar i Sverige ska de naturligtvis sitta på anstalter i Sverige.

När det gäller den platsbrist som vi har menar Kriminalvården att vi behöver 17 000 anstaltsplatser fram till 2033. Jag har lite svårt att få ihop matematiken för att det ska fungera. Om vi pratar om jättestora fängelser, med 1 000 platser per anstalt, behöver vi alltså 17 anstalter. Just nu byggs det 4. Om vi pratar om normalstora anstalter med kanske 500 platser, vilket ändå är ganska stort, pratar vi om 34 nya anstalter. Detta är då förutom att man ser till att dubbelplacera och göra allt från Kriminalvårdens håll för att skapa fler platser på de anstalter som vi har.

Jag har ett medskick. Jag tror verkligen att vi behöver komma igång väldigt fort med nya anstalter för att kunna inkapacitera de människor som kommer att dömas i och med Sverigedemokraternas och regeringspartiernas omläggning av kriminalpolitiken.