Elisabeth Svantesson

Herr talman! Kalle Olsson har frågat mig om det är min och regeringens bedömning att Skatteverket har de befogenheter som behövs för att stoppa skenskrivningar och, om så inte är fallet, vilka åtgärder jag avser att vidta. Interpellanten har också frågat mig om jag och regeringen kommer att agera för att problemen med skenskrivningar omedelbart ska upphöra.

Det har rapporterats om att adresser till fritidshus används av andra personer på ett sätt som ägaren till fritidshuset inte vill. Det är Skatteverkets möjlighet att registrera en särskild postadress som använts för att registrera sig på andra människors fritidshus och sedan ta emot post dit. Detta är oacceptabelt. Enskilda människors adresser ska inte kunna utnyttjas på det här sättet.

Under mandatperioden har regeringen kraftigt förstärkt folkbokföringen med resurser och verktyg. För drygt två år sedan såg regeringen till att Skatteverket skickar en notis om någon anmäler flytt till din folkbokföringsadress, för att du ska veta om någon försöker registrera sig på din adress. Det bidrar till en ökad trygghet och en högre kvalitet på bosättningsuppgifter i folkbokföringen.

Regeringen kommer att ge Skatteverket i uppdrag att analysera förutsättningar för att utvidga notifieringen till att även omfatta fritidshus. Jag vill ändå förtydliga, herr talman, att vi arbetar på ett uppdrag att Skatteverket ska utvidga notifiering till att omfatta fritidshus samt undersöka hur problemen som finns med särskild postadress, där människors adresser utnyttjas, kan lösas. Jag vet att Skatteverket redan har vidtagit åtgärder och ändrat arbetssätt för att motverka företeelsen. Enskilda ska kunna känna sig trygga i sitt fritidsboende.

Herr talman! Självklart tar regeringen emot synpunkter från olika håll när man bygger upp en ny och viktig myndighet som har ett väldigt svårt men viktigt uppdrag.

Herr talman! Om det är någon regering som har tagit tag i både den kriminella ekonomin och fuskande med olika typer av ersättningar är det just den här.

Vi har till exempel en folkräkning som gör att vi just nu har bättre koll än någonsin på hur många och vilka som befinner sig i landet. Vi har aldrig, vill jag hävda, haft en så bra bild av just detta. Det är en helt grundläggande förutsättning för att kunna bekämpa människohandel, trafficking och andra saker som drabbar människor men också bekämpa den grova kriminaliteten, där man lurar systemen på pengar och tjänar pengar på att sälja narkotika och mycket annat.

Vi har också stärkt Försäkringskassans möjligheter att till exempel upptäcka felaktiga utbetalningar av vab.

Det kanske största problemet i svensk statsförvaltning har varit att myndigheter inte ska ta del av varandras uppgifter. Det var en väldigt fin tanke från början, men vi bryter nu den sekretessen för att få ordning på kriminaliteten.

Min poäng är att det är viktigt att allt blir rätt när en sådan här myndighet startar och byggs upp. Men i olika vägskäl är besluten inte alltid självklara.

Vi gick vidare med transaktionskonto och vägde för- och nackdelar med det. Vi ser sedan efter tidens gång att man kan lösa den uppgift Utbetalningsmyndigheten har utan detta.

Kommer Utbetalningsmyndigheten att få nya uppdrag framöver? Det utesluter jag absolut inte. Nu måste den få ännu högre fart och takt på det den nu gör. Precis som Ingela Nylund Watz säger är det klokt att den också ska bidra till brottsbekämpning på fler sätt.

Att inte ha transaktionskontot ser jag slutligen som ett sätt att renodla myndighetens uppdrag. Här kan man helt och hållet fokusera på kärnuppgiften, som är att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar eftersom man har tillgång till den data som ingen myndighet samlat har haft förut. Det ger en väldigt god förutsättning för att komma åt mycket av fusket i bidragssystemen.

Herr talman! Jag tackar för frågan. För mig är det här inte så väldigt svårt. Tveksam är jag sällan. När jag får underlaget till ett beslut kan jag fatta beslut. Tveksamhet kanske inte är mitt starkaste kännetecken.

Det är väldigt viktigt för mig att denna myndighet, som nu äntligen har kommit på plats under den här regeringen, verkligen arbetar med det fusk och de bedrägerier som förekommer. Utbetalningsmyndighetens uppgift – för dem som inte vet det – är att komma till rätta med att medborgare felaktigt tar ut flera ersättningar från olika system som inte pratar med varandra.

Att transaktionskonto kunde vara ett verktyg var en väldigt tydlig inställning. I början var det både för- och nackdelar som lyftes. Nu lyfter Ingela Nylund Watz fram de negativa konsekvenserna, men det fanns både för- och nackdelar. Här är jag ödmjuk. Det här är en typ av verksamhet som det inte är självklart hur man ska arbeta med.

Det låter ungefär som om vi snabbt tryckte på en knapp och det var över. Men det var en lång diskussion. Jag har tänkt mycket på vad som är det bästa på sikt och vilket mervärde det finns med ett transaktionskonto. När myndigheten kom på plats såg vi att den kan utföra uppdraget utan detta konto. Att man har ett transaktionskonto innebär att alla transaktioner, det vill säga utbetalningar från olika myndigheter, ska gå in på ett konto och att de ska gå genom Utbetalningsmyndigheten. Men datan från de här myndigheterna har man tillgång till ändå. Analyserna som behövs för att se var fusk, bedrägerier och annat uppstår kan man göra utan transaktionskonto.

Det har förts diskussioner med både Utbetalningsmyndigheten och andra myndigheter, som jag sa i interpellationssvaret. Det är alldeles självklart att det allra bästa hade varit om vi inte börjat utveckla detta. Det var inte självklart då, men det är det nu. Att nu dra i bromsen och se till att det här inte utvecklas kommer att spara rätt mycket pengar under kommande år, och man kommer att kunna utföra sin uppgift ändå.

Herr talman! Det är kanske lite magstarkt att prata om risker. När jag tillträdde var planen att myndigheten skulle ligga i Södertälje. En myndighet som har data vilka nästan hör till de mest högklassificerade och som hanterar befolkningens olika ersättningar skulle placeras i en kommun som kämpar och jobbar hårt mot infiltration. Nu fanns det ingen bra lokal där, men det var ganska självklart för mig att detta inte var den bästa lösningen. Det var en ganska riskfylld miljö. Därför drog jag i bromsen och såg till att myndigheten hamnade på ett annat ställe: här i Stockholm. Det hade kunnat bli någon annanstans i landet, men det var ganska ont om tid.

Myndigheten gör nytta och kommer att göra nytta för att pressa tillbaka den kriminella ekonomin men också fusk och bedrägerier, så att skattepengarna går till rätt personer och till rätt saker. Det kommer att vara otroligt viktigt i arbetet med att bekämpa kriminalitet, men det handlar också om förtroendet för hela systemet. Det har kanske funnits en naiv syn på tilliten mellan medborgarna och staten; det behövs vissa kontrollfunktioner. Men man kan göra det här utan transaktionskonto.

Herr talman! Mikael Damberg har frågat mig varför regeringen väljer att avsluta Utbetalningsmyndighetens arbete med ett transaktionskonto. Han har även frågat mig vad som skiljer den information regeringen har i dag från den information regeringen hade när beslutet om transaktionskonto fattades. Slutligen har han frågat mig om jag och regeringen tagit del av Pensionsmyndighetens och Försäkringskassans inspel när beslutet om transaktionskonto genomfördes och vad dessa myndigheter anförde.

Utbetalningsmyndigheten inrättades 2024 och har redan gjort ett arbete som har lett till 120 miljoner kronor i återkrav och förhindrade framtida utbetalningar. Myndighetens arbete har stor potential även utan ett transaktionskontosystem.

Initiativet att avveckla systemet med transaktionskonto är ett resultat av att regeringen har lyssnat på de invändningar som kommit från berörda myndigheter. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten hemställde i augusti 2025 om lagändringar som innebär att Utbetalningsmyndigheten inte ska förmedla några utbetalningar i systemet med transaktionskonto. De pekade då på betydande risker med införandet av ett transaktionskonto i form av försämrad effektivitet, högre kostnader och ökad sårbarhet. Utbetalningsmyndigheten meddelade dessutom i augusti att man inte skulle hinna driftsätta systemet till den 1 januari 2027.

Hemställan från Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten 2025 ändrar det informationsläge regeringen hade när beslutet om införandet av transaktionskonto fattades 2022. Myndigheterna hade även då vissa invändningar men tillstyrkte i sina remissvar införandet av ett transaktionskonto. De synpunkter som myndigheterna framförde i augusti 2025 var allvarligare och tog delvis upp nya problem, som blivit tydliga för myndigheterna efter hand. Det fanns därför skäl att ompröva systemet.

Det viktiga för mig är att vi säkrar utbetalningarna från välfärdssystemen till de människor som har rätt till dem och behöver dem. Vår bedömning är att ett system utan transaktionskonto kommer att bli säkrare och bättre och dessutom innebära en besparing av statens resurser på sikt. Kampen mot de felaktiga utbetalningarna och den kriminella ekonomin fortgår med oförminskad kraft, och Utbetalningsmyndigheten fortsätter att vara en viktig del i det arbetet.

Då interpellanten anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav förste vice talmannen att Ingela Nylund Watz (S) i stället fick delta i interpellationsdebatten.

Herr talman! Jag vill återigen tacka för den här diskussionen och debatten. Bara att vi debatterar och diskuterar detta i dag är bra. Det lyfter upp frågan, och det kommer ut i statsförvaltningen på olika sätt.

Min grundinställning är att det är många fantastiska människor som jobbar i statsförvaltningen. Men precis som Tobias Andersson säger kan man ibland se på lagstiftning och förarbeten på lite olika sätt. Det får vi självklart ha en diskussion om. Ibland är det kanske lagarna som ska ändras, och vi får ta på oss ansvaret för hur lagsstiftningen ser ut, så att den också blir förutsägbar och enkel att förstå.

Min fortsatta inställning är att myndigheterna, som jag och regeringen har ansvar för, hela tiden ska förbättra sitt arbete och jobba med förtroendeskapande gentemot befolkningen, medborgarna och företagen, små som stora. Så är också fallet. Vi är såklart tydliga med detta när vi möts i olika typer av dialoger. Det styrs också av ett regleringsbrev.

Slutligen: Det är fredag och snart helg, och jag tänker nämna några positiva saker. I drygt tre år nu har vi haft ansvaret för att sätta Sverige på rätt kurs. När det gäller just företagen och företagens möjligheter att växa och anställa kan jag berätta för lyssnarna och tittarna att vi har ändrat 3:12-reglerna, så att över 60 000 företag nu får sänkt skatt. Framför allt får de en betydligt mindre administrativ börda.

Vi har också tagit bort kvittotvånget. Det låter som en liten sak, men det är en jättestor sak. Man behöver inte längre spara fysiska kvitton. Kvittotvånget innebar kostnader för företagen på sammantaget flera miljarder.

För bara någon vecka sedan tog jag emot den stora utredningen om FoU-avdrag. Vi vill förbättra det just för att högkvalificerade yrken, industrier, företag och tjänster ska finnas här och komma hit i ännu större utsträckning.

Steg för steg gör vi Sverige bättre, så att fler jobb skapas här och så att Sverige blir rikare i framtiden än i dag.

Trevlig helg!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag tackar återigen för frågan.

Sverige har en hel del komparativa fördelar med många styrkor som gör oss starkare i förhållande till många andra länder. Precis som jag har nämnt tidigare handlar det om tillit och förtroende för myndigheter. På många ställen runt om i världen är tilliten till både skattesystem och skattemyndigheter låg. Så ser det inte ut här, och det är bra. Men det kan vi aldrig ta för givet, utan vi måste hela tiden arbeta för detta.

I grund och botten handlar det om tillit, legitimitet och förutsägbarhet. Ju stabilare spelregler, att man vet vad som gäller, desto tryggare är det för riskkapital och annat kapital att dras hit till Sverige.

Jag tror faktiskt att det finns större möjligheter nu än för bara några år sedan. Låt oss titta västerut. Det finns mycket som är bra för företag i USA, men det finns också mycket som är bra för företag i Sverige.

Ordet oförutsägbarhet har jag inte använt så mycket tidigare, men när Donald Trump klev in på arenan i början av förra året blev det så tydligt. Det är dåligt med osäkerhet, men oförutsägbarhet, det vill säga att man inte alls vet åt vilket håll saker och ting tar vägen, är det värsta.

Man kan säga mycket om svensk statsförvaltning och svensk politik, men den är inte helt oförutsägbar. Alla åtta partier har något slags riktning. Vi vill ha ett rikare och mer framgångsrikt Sverige som kan bära framtidens välfärd, rättsväsen och utmaningar för försvaret. Våra fyra partier som samarbetar nu har en tydlig linje, nämligen att både underlätta för företagande, vilket vi gör steg för steg i fråga om beskattning och regelförenklingar, och skapa tryggare, säkrare och mer förutsägbara system. Där finns det alltid något att arbeta med. Jag gör det med alla myndigheter jag har ansvar för – det är en helt central utgångspunkt.

Herr talman! Förrförra året gick Riksbankens ekonomipris till forskning om institutioners betydelse för välstånd. Sverige har starka institutioner vad gäller myndigheter, arbetsmarknadens parter och så vidare. Det ska vi fortsätta att ha. Jag instämmer i att mer behöver göras vad gäller regelförenklingar, skatter, tillit och förtroende för myndigheter för att ännu mer av kapitalet ska komma till Sverige och arbeta här.

Herr talman! Jag tackar Tobias Andersson för den här frågan.

Jag är väldigt glad att våra fyra samarbetspartier inte bara har fokus på att lösa väldigt stora samhällsproblem här och nu – för det har vi verkligen, och det gör vi – utan också har siktet framåt både 1, 5, 15 och 25 år. Hur gör vi Sverige ännu bättre åren framöver? Vi vet att det inte sker av sig självt.

Vi kan backa tillbaka – det brukar jag göra här i kammaren. Min mormor och farmor föddes i en tid när Sverige var väldigt fattigt. Sverige gjorde sedan en resa i att bli det rika och starka land som det ändå är. Den resan skedde inte heller av sig själv. Det var ett aktivt arbete från och samarbete mellan politiken, fackförbunden, entreprenörer, företag, industri, civilsamhället och många andra som gjorde Sverige starkt.

Som Tobias Andersson är inne på är tilliten här en otroligt viktig del, både i den svenska andan och i uppbyggnaden av Sverige – att vi har tillit, litar på varandra och har förtroende för myndigheter.

Låt mig också ta upp en sak där jag kanske inte riktigt håller med Tobias Andersson. Det kan ändå vara intressant i den här debatten. Jag tycker inte att Sverige har väldigt få konkurrensfördelar, och det tycker jag är ganska viktigt att lyfta fram. Vi har väldigt många konkurrensfördelar. Men de måste bli fler, och vi måste fortsätta jobba på dem.

Sverige är ett av de mest innovativa länderna i EU med hög sysselsättningsgrad och hög produktivitet. Trots att Sverige bara har drygt tio och en halv miljon människor som bor här har landet en stor ekonomi med många starka företag, som Tobias Andersson lyfte fram. Men det här kan vi inte ta för givet, utan vi måste hela tiden arbeta med frågorna.

Frågan om tillit till och förtroende för myndigheter är otroligt viktig. Sverige sticker ändå ut med att myndigheterna åtnjuter starkt förtroende, men det måste vi hela tiden arbeta med för att det ska fortsätta att vara så. Jag instämmer i bilden av att detta är en viktig fråga för svenska företag så att jobben ska stanna här.

Att vi nu befinner oss i en turbulent geopolitisk och geoekonomisk miljö gör att Sverige än mer måste vässa alla fördelar så att företagen blir ännu starkare, och vi måste ta tag i problemen. Det kan handla om myndighetsutövning som medborgarna och företagen inte alls uppfattar är förutsägbar eller förståelig, om mer konkurrenskraftiga skatter samt om regelförenklingar och trygghet.

En viktig fråga för många svenska företag just nu är att Sverige ska bli tryggare, det vill säga hantera kriminaliteten och vad den för med sig i form av rädsla för snedvriden konkurrens och infiltration. Vi har mycket att jobba med, och det gör vi i våra fyra partier, vilket jag tycker är bra.

Med detta sagt har jag ansvar för flera viktiga myndigheter, och jag jobbar nära dem. Vi för hela tiden dialog och samtal med myndigheterna så att deras arbete ska karaktäriseras av att öka, inte minska, förtroendet hos medborgarna.

Herr talman! Tobias Andersson har frågat mig om jag och regeringen avser att agera för att säkerställa rättssäker myndighetsutövning.

Sverige placerar sig högt i internationella jämförelser när det gäller allmänhetens förtroende för offentliga institutioner. Till exempel visar en undersökning som genomförts i 30 av OECD:s medlemsländer att drygt 40 procent av de tillfrågade har hög eller mycket hög tillit till den statliga förvaltningen i Sverige. Tilliten har ökat något de senaste fem åren.

Det är viktigt att arbetet med att främja en god förvaltningskultur kontinuerligt drivs av regeringen och myndigheterna. Exempelvis erbjuder nu Statskontoret, i enlighet med regeringsuppdrag, en introduktionsutbildning för statligt anställda som bland annat inkluderar de grundläggande rättsprinciper och regelverk som gäller i statsförvaltningen.

Hållpunkterna och de vägledande principerna för regeringens skattepolitik är tydliga. Medborgarna och företagen ska ha ett högt förtroende för skattesystemet. Skatter ska tas ut på ett rättssäkert och förutsägbart sätt. I vissa fall är skattelagstiftningen inte enkel att tolka och tillämpa, men Skatteverket måste likväl ta ställning och fatta beslut om beskattning.

Skatteverkets beslut kan överklagas och prövas av domstol. Det finns även möjlighet att under vissa förutsättningar ansöka om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden.

I höstas utsåg regeringen ett nytt allmänt ombud vid Skatteverket, som tillträdde sin tjänst i februari i år. Det allmänna ombudets funktion är bland annat att stärka rättssäkerheten.

Allmänhetens och företagens förtroende för Skatteverket är viktigt eftersom det påverkar viljan att göra rätt för sig och efterlevnaden av regelverken. När regeringen följer upp och utvärderar Skatteverkets resultat är därför allmänhetens förtroende en indikator. I Företagarnas myndighetsrankning 2025, som presenterades nu i januari, får Skatteverket högst betyg när det kommer till service, bemötande och förtroende.

Att skapa förutsättningar för fortsatt högt förtroende för myndigheter och stärka rättssäkerheten kommer även framåt att vara prioriterat för regeringen.

Fru talman! Tack till alla som har deltagit i den här debatten!

Sverige står stabilt, både ekonomiskt och politiskt. Vi har vänt hög inflation till låg, och vi vänder nu låg tillväxt till betydligt högre. Men mycket är kvar att göra. Vi är inte framme. Vi fyra partier som samarbetar vill fortsätta vända utvecklingen och stärka Sverige.

Som finansminister är det självklart att jag tycker att det är viktigt att utreda frågan om euron och kronan. Det behöver inte betyda att man har någon given inriktning mot vad man vill – tvärtom. Saken är värd att utvärdera och utreda.

Vi ska aldrig göra någonting över huvudet på svenska folket; det är alldeles självklart. Mitt ingångsvärde redan från början var att svenska folket har sagt sitt. Men världen förändras och EU förändras, och då måste vi också våga utvärdera, utreda och analysera – för Sveriges, svenska hushålls och svenska företags bästa.

Tack för debatten! Den hölls i väldigt god ton, och det tror jag att många som lyssnade uppskattade.

Den särskilda debatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det argument som jag inte har använt här och inte kommer att använda, men som jag vet att Calmfors lyfte upp, handlar om Sveriges roll i EU. Det är min bestämda uppfattning att Sverige har en otroligt stark röst vid bordet, både när vi är på de inkluderande eurogruppsmötena och när det gäller Ekofin. Både den här regeringen och tidigare regeringar har och har haft en stark röst.

Jag har själv varit med och drivit på stenhårt för det ramverk som nu är på plats. Under ordförandeskapet drev vi också konkurrenskraftsfrågan, som faktiskt har hängt i sedan dess. Sverige har en stark röst i EU-samarbetet. Det är inte så att vi inte sitter med vid de viktigaste borden och samtalar – tvärtom. Vi har verkligen en röst och en plats. Dem ska vi behålla, och vi ska fortsätta att vara relevanta och pådrivande och jobba tillsammans med andra EU-länder.

Fru talman! Jag brukar inte ge komplimanger om kläder här i kammaren, men ledamotens topp är ändå pricken över i:et i den här debatten.

Fru talman! Tack, Cecilia Rönn, för både frågan och den här debatten!

Nej, det kan vi inte göra precis här och nu, men vi är överens om att frågan ska utredas ordentligt.

Som jag sa från början, i mitt första anförande, har det säkerhetspolitiska läget förändrats dramatiskt. Men också den amerikanska ekonomin och synen på den amerikanska ekonomin har förändrats. Inte bara synen har förändrats, utan den har förändrats även i realiteten. Det är en stark ekonomi, som går bra på många sätt, men de har en väldigt hög statsskuld. Och det finns ibland tvivel från marknaden när det gäller det politiska ledarskapet och vart detta kommer att ta vägen.

Det handlar även om dollarns roll i världen. Den kan stärkas och bli ännu bättre om några år, men den kan också försvagas. Vem vet?

Då är det självklart bra om vi har gjort vår egen analys om kronan i förhållande till euron och hur kronan och euron står sig i det nya både säkerhetspolitiska och geopolitiska läget.

Fru talman! Jag har ägnat mina dryga tre år som finansminister åt att göra några saker. Till exempel har jag sett till att hårt arbetande människor får behålla mer av sin lön. Skattetrycket är det lägsta på 50 år. I år har Sverige en av de absolut högsta nivåerna i offentliga investeringar i hela EU; ungefär 6 procent. Det hade nog aldrig skett om Martin Ådahl hade varit med och påverkat politiken.

Sverige står stabilt just nu. Med en stark krona och en politisk stabilitet börjar Sverige anses vara ett safe haven. Många investerar i Sverige. Jag vet inte var Martin Ådahl har varit de senaste veckorna, månaderna eller åren, men det är faktiskt fallet. Vi har gjort något helt unikt, nämligen sänkt skatten och fördubblat försvarsanslagen. Sverige står ut i ett europeiskt perspektiv. Det har vi gjort utan råden från Martin Ådahl.

Eurofrågan är viktig, men det är ännu viktigare här och nu att bygga starka skyddsvallar. Det är precis vad vi gör.

(Applåder)

Fru talman! Martin Ådahl hänvisar till Moderaternas partistämmor. Jag tror att många på Moderaternas partistämmor är glada om jag inte låter Martin Ådahl styra vår politik. Det brukar man ibland prata om i korridorerna och på kvällsmiddagen.

Det är väl alldeles självklart att det vi har fattat beslut om kommer vi att driva. Nu är det vår, och sedan är det val. Vi kommer att ha den här punkten som en viktig fråga. Men jag tror inte att det här är en valfråga, utan det är en anständighetsfråga att se över svenska kronans vara eller icke-vara.

Sannolikheten är hög att vi kommer att ha den svenska kronan även om 20 år, men det vet jag inte. Det är därför en utredning ska tillsättas. Men låt oss inte stressa för att Martin Ådahl vill lägga fram ett förslag om ett utskottsinitiativ i riksdagen nu i veckan. Jag kan lova att inte en enda moderat tycker att det är den bästa anledningen att driva en utredning.

Fru talman! Det är bra att vi har vänt en tuff situation med en hög inflation till en låg när vi nu äntligen kommer upp på banan vad gäller tillväxten. Sverige väntas ha en av de högsta i EU i år, och därför är det bra att den politik vi nu för också får fortsätta. Det stärker hårt arbetande människors möjligheter, och svenska företag och svenska jobb kan stanna kvar i Sverige.

Det här handlar egentligen om kapitalmarknaden, om jag ska komma in kort på e-kronan. Orsaken till att digital euro diskuteras så mycket – jag är även med i diskussionerna i eurogruppens inkluderande möten – är att Europa inte har särskilt bra betaltjänster. I Sverige finns en stark kapitalmarknad och därmed starka betaltjänster. Det är en viss skillnad mellan andra europeiska länder och Sverige där de fungerar bra. Ekronan får ni i finansutskottet och Riksbanken fortsätta att diskutera och lägga fram förslag om.

Fru talman! Jag tackar Mikael Damberg för frågorna. Jag börjar med den senare frågan.

Jag har varit ledamot i många år i riksdagen, och vi har diskuterat frågan flera gånger. Alla partier har varit tydliga med att avvakta med frågan om en ekrona eftersom det har funnits en hel del frågetecken.

Jag konstaterar att när ECB går fram med en digital euro finns det säkert skäl att titta på frågan. Det är en fråga för riksdagen och Riksbanken mer än för Finansdepartementet. Det är inte orimligt att titta på frågan, oavsett vad riksdagen landar i när det gäller detta.

Den andra frågan är enkel. Jag sa ”om jag får fortsätta som finansminister”, och det gör jag gärna i ytterligare åtta eller tolv år. Sverige behöver någon som sätter hårt arbetande människor först och bygger ekonomin stark. Därför tycker jag att det är självklart att utreda även den här frågan, och det är ett arbete som jag vill dra igång så fort som möjligt nästa mandatperiod.

Fru talman! Sverige står på en väldigt stadig politisk och ekonomisk grund. Politiskt är vi unika på många sätt i EU. Vi, åtta partier, har kunnat komma överens om några väldigt viktiga grundfundament. Vi är överens om att ha ett ramverk som gynnar Sveriges och svenskarnas ekonomi. Vi är överens om vår försvarsuppbyggnad. Vi är också överens om ramverket och att vi på kort sikt kan låna till dess uppbyggnad. Detta är unikt på många sätt.

Den värld vi nu befinner oss i, där Donald Trump bara förra veckan började utpressa andra länder och även använder höjda tullar som hot och utpressningsmetod för att ta land, är en ny situation. Det är en absurd situation.

När EU och Europa förra veckan ställde sig ännu tydligare tillsammans och gav uttryck för just detta förändrade Donald Trump sin retorik och backade.

Varför säger jag detta i en debatt om euron? Jo, det allra viktigaste just nu, i tider av turbulens och osäkerhet, är att vi står tillsammans i svåra frågor och att vi bygger Sverige starkt. Vi ska bygga en stark ekonomi. Där har vi lite olika ingångar och värden, men det vi nu gör – att se till att få ned inflationen och göra stora investeringar så att svenska företag och svenska hushåll, hårt arbetande människor, skyddas från det som är turbulent och oroligt runt om – är det allra viktigaste.

Här gör inte euron den stora skillnaden, vare sig till eller från.

Jag tycker dock – och detta är viktigt – att både svenska folket och läget förtjänar att vi på allvar gör en utredning och ser vad som har varit bra och mindre bra de här åren. Och framför allt: Vad gör det nya säkerhetspolitiska läget? Vad gör en amerikansk ekonomi som inte ser ut som den gjorde för några år sedan? Vad gör det när USA har en administration som inte är samma självklara partner och står för samma stabilitet i världen som vi tidigare alltid har tagit för givet?

Fru talman! Allt detta förtjänar en utredning och att vi tar frågan vidare. Jag uppskattar alla inlägg här och att vi kan vara tydliga. Om vi någon gång framöver skulle landa i att införa euron kommer det ändå att ta många år, och det är inte alls säkert att vi kommer att göra det. Frågan förtjänar verkligen att tas på allvar för svenska företags skull och för svenska hushålls skull.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Liberalerna för initiativet till debatten. Det är bra att vi får tillfälle att diskutera den här frågan i ett lite längre format eftersom den är komplex och har många dimensioner. Jag vill lyfta fram tre dimensioner av eurofrågan, fru talman.

För det första handlar det självfallet om ekonomi och om euron som betalmedel för privatpersoner och för företag. Väldigt många svenska företag bedriver stor handel med andra EU-länder på en gemensam marknad, men vi har olika valutor.

Att ha en gemensam penningpolitik är också en ekonomisk dimension som påverkar ett land, samtidigt som länder har olika finanspolitik. Det handlar om att vara en del av ett valutaområde med länder som har vad som ibland liknar svensk ekonomi men också väldigt ofta särskiljer sig ganska mycket.

Fru talman! Eurofrågan handlar om så mycket mer än om ekonomi. Den andra dimensionen av eurofrågan är den kulturella dimensionen. Det är frågan om ett lands och ett lands invånares identitet och tillhörighet.

År 2003 röstade svenska folket nej till att Sverige skulle införa euron. Att många svenskar, kanske till och med fler i dag än då, fortsätter att vara skeptiska tror jag delvis handlar just om identitet och kultur. Det tar jag som Sveriges finansminister inte lätt på.

Den tredje dimensionen – som jag tror delvis är orsaken till att Cecilia Rönn och Liberalerna har lyft fram frågan – är den politiska och framför allt den säkerhetspolitiska dimensionen. Det är väldigt mycket som har hänt sedan 2003.

På många sätt levde vi i en något enklare värld då. Det var inte bara innan finanskrisen och eurokrisen. Det var också innan Putins aggressiva invasion av Ukraina. Det var innan Trump åkte ned i sin rulltrappa, och numera beter sig som ingen världsledare borde bete sig. Det var innan covid, och det var innan skenande inflation och höga elpriser. Det var innan Sverige gick med i Nato. Listan på förändringar kan göras lång.

När folkomröstningen skedde 2003 lyftes många argument fram både för och emot euron. En del av de argumenten, och kanske de flesta, är lika relevanta i dag som de var då. Men med det sagt har väldigt mycket förändrats. Det är inte bara säkerhetsläget som är betydligt allvarligare i dag än då. EU har faktiskt förändrats.

År 2003 bestod EU av 15 länder, och bland annat av Storbritannien. Under åren som gått har fler länder anslutit sig unionen och många också till valutan. Det har inte sällan varit länder som har ekonomier eller syn på skuldsättning som är lite annorlunda än den i Sverige.

Fru talman! Vi moderater är för euron. Jag röstade för euron. Men med det sagt är det inte självklart vilken inställning partiet har och vad befolkningen känner och vill ha. Det är därför som jag tycker att det är så viktigt att vi utreder frågan om euron ordentligt.

Om jag får fortsätta att vara finansminister under nästa mandatperiod vill jag tidigt ta initiativ till en utredning som ska göra en djup analys av fördelar och nackdelar, och det också med tanke på det säkerhetsläge som vi befinner oss i.

Jag tycker att frågan är värd det. Jag tycker också att svenska folket är värda att vi tar frågan på just det allvar som vi gör.

(Applåder)

Fru talman! Den berörda personen har väl fått ett nytt jobb nu?

Jag delar bedömningen att alla bolag, både privata och statliga, påverkas av politiska beslut. Det är självklart. Det här är en viktig fråga. Det är en viktig fråga för Stockholm, såklart; Stockholms stad har ju sina ingångar i detta. Det här är också viktigt ur ett totalförsvarsperspektiv, och det är viktigt för resandet i Sverige.

Detta blir då viktigt också för Swedavia. Men Bromma finns inte till för Swedavias skull. Swedavia finns just nu för att hantera situationen fram till dess att vi vet hur det kommer att bli för Bromma.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag kan bara väldigt kort sammanfatta att eftersom jag är ansvarig för de statliga bolagen känner jag mig väldigt trygg i den nya ägarpolicy som vi har arbetat fram. Jag känner mig väldigt trygg i att de styrelser som vi utser i de olika bolagen oftast sköter sitt uppdrag på ett alldeles lysande sätt, och jag känner mig väldigt trygg i att Swedavias ledning och styrelse hanterar den här situationen, som självklart är svår.

Varför är den svår? Jo, som interpellanten började med är det en fråga om hur framtiden för Bromma ska se ut. Det är väl alldeles självklart att den frågan diskuteras med Swedavia, men det är också alldeles självklart att en regering måste ha ett bra underlag för att besluta om vad Bromma flygplats ska vara i framtiden. Ska det vara en flygplats? Vilken typ av flygplats? Om det inte ska vara en flygplats, vad ska det vara i stället?

Det här ska också ses i ett säkerhetspolitiskt läge som har förändrats ganska dramatiskt de senaste åren. Att springa för fort och avgöra vad Bromma ska vara om fem och tio år tror jag vore dåligt. Det vore också dåligt för Swedavia.

Självklart påverkas Swedavias verksamhet av detta. Bara för att ha det sagt: Alla bolag, inte bara statliga, påverkas av olika politiska beslut. Det är inte så konstigt.

Jag känner mig lugn och trygg i att det kommer att ordna sig både för Bromma flygplats, det vill säga framtiden för den här platsen, och med att Swedavias ledning kan fortsätta att hantera de här frågorna på ett alldeles lysande och professionellt sätt, även om det just nu skakar inte bara på grund av att Bromma utreds utan för att hela beteendemönstret rörande hur vi reser har förändrats. Det påverkar flygbolag, och det påverkar såklart även dem som driver och äger flygplatser.

Fru talman! Tack, Marianne Fundahn, för den här interpellationen!

Det här är en fråga som berör många. Den berör såklart Swedavia. Det är därför jag är här; jag har ansvar för de statliga bolagen. Men den berör också väldigt många som tidigare har flugit till exempel från Bromma men som i dag inte kan göra det. Det är ju ganska tomt där, så att säga. Jag förstår frågan, och jag förstår att den är viktig för många.

Jag skulle vilja understryka någonting som jag tycker är väldigt viktigt här. Det handlar delvis om mer än Bromma, men jag vill ändå säga detta. Brommas framtid är en viktig fråga. Jag är glad för att vi inte stressar igenom detta, så att säga. De beslut som regeringen tar för Bromma och andra flygplatser kommer ju att vara väldigt svåra att backa tillbaka. Därför utreds frågan på det sätt som nu görs.

Jag är ansvarig för bolagen. Jag vet att Swedavia och hela den här branschen har det väldigt tufft. Efter pandemin har helt nya förutsättningar tagit form. Nya resmönster, flygskatt och mycket annat har påverkat inrikesflyget. När det gäller just Swedavia, fru talman, ska jag bara säga att de fram till pandemins utbrott för sex år sedan hade en positiv utveckling av både omsättning och lönsamhet. Nu ser de återigen en mer positiv utveckling i takt med att återhämtningen ändå kommer. Men det är fortfarande väldigt tufft, och återhämtningen går långsamt.

När det gäller själva den operativa verksamheten och Swedavias ekonomi är det ledningen och bolagets styrelse som har att hantera detta. Det är självklart att det här påverkar bolagets verksamhet. Men det är också så att ett för snabbt beslut – oavsett vad det beslutet blir vad gäller Bromma – kan få förödande konsekvenser för både bolaget och annat. Jag känner mig väldigt trygg i att regeringen i lugn och ro – man är inte långsam men eftertänksam – jobbar med den här frågan. Jag känner mig också väldigt trygg i att Swedavias styrelse och ledning mycket väl klarar av att hantera den här situationen.