Elisabeth Svantesson

Fru talman! Elisabeth Thand Ringqvist har frågat mig två saker. För det första har hon frågat om jag har analyserat om det finns risker, och i så fall vilka, med att ett helägt statligt gruvbolag har ett avgörande inflytande på ett stålbolag som verkar på en fullt konkurrensutsatt marknad. Hon undrar om jag i så fall har för avsikt att vidta några åtgärder med anledning av detta. För det andra har hon frågat om regeringen har några planer för att minska ägandet i SSAB.

LKAB och övriga bolag med statligt ägande lyder under samma lagar som privatägda bolag, däribland konkurrenslagen (2008:579) och aktiebolagslagen (2005:551). I aktiebolagslagen finns en uppdelning av ansvar mellan ägare och bolagets ledning. Det är bolagets styrelse som ansvarar för bolagets organisation, förvaltningen av dess angelägenheter samt den löpande förvaltningen av bolagets operativa verksamhet.

LKAB:s innehav i SSAB är en operativ fråga för bolagets ledning och styrelse att hantera. Jag avser därför inte att vidta några åtgärder. Jag kan dock konstatera att LKAB löpande informerade dåvarande ansvarig minister rörande aktieinnehavet i SSAB.

I sammanhanget kan noteras att LKAB:s ägande i SSAB uppgår till 10,5 procent av kapitalet och 16 procent av rösterna. Aktiebolagslagen innehåller ett antal regler om bolagsstämmans beslutsförhet där olika nivåer av aktieinnehav ger olika möjligheter till inflytande. Exempelvis ger en ägarandel om minst 10 procent av samtliga aktier i bolaget aktieägaren rätt att begära att bolagsstämman sammankallas för att behandla ett angivet ärende, begära vinstutdelning eller särskild granskning av bolaget samt väcka talan om skadestånd till bolaget. En ägarandel som överstiger 50 procent av samtliga aktier i bolaget innebär en kontrollposition då aktieägaren i princip kan besluta om bolagets styrning och organisation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

LKAB är ett bolag som verkar på en konkurrensutsatt marknad och som ligger i absolut framkant i utvecklingen av framtidens fossilfria järn och stålindustri. Regeringen följer med intresse bolagets utveckling. Vi har förtroende för att bolagets styrelse och ledning utvecklar bolaget på bästa sätt.

Herr talman! Låt mig räta ut ett frågetecken kring summan 38 miljarder. Det pågår självklart en diskussion med kommissionen. Den handlar inte om 38 miljarder, och det var den förra regeringen som förhandlade.

I grund och botten känner jag stolthet över den budget som jag har lagt på riksdagens bord. Den kommer att göra skillnad för människor i en svår tid, och den kommer också att göra skillnad för klimatet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetproposition-ens avlämnande

Nu har inte Janine Alm Ericson möjlighet att svara på en fråga, så jag ska därför inte ställa en fråga, men jag noterade följande tidigare i dag när hon fick en fråga från journalisterna som gällde om budgeten var högre eller lägre när Miljöpartiet var ansvarigt för klimatministerposten. Eftersom Janine Alm Ericson inte kan svara kan jag säga att den var lägre när Miljöpartiet hade klimatministerposten.

(Applåder)

Herr talman! Jag blir förvånad. De stora satsningarna i budgeten handlar bland annat om Industriklivet, och jag tror att Janine Alm Ericson är väl insatt i vad det handlar om. Det handlar om att stötta industrins omställning. Svensk industri är i framkant, och vi stöttar den. Vi fortsätter vidare att lägga resurser på Klimatklivet, som också är en viktig del för att nå målen.

Som jag har sagt tidigare kommer vi gemensamt i EU att arbeta för att få ned utsläppen i hela EU. Det är nyckeln. Ja, nästa år ökar utsläppen på grund av drivmedelspriserna. Men det är också en svår tid, och det är en balansgång. Eftersom tidigare regeringar har drivit upp bränslepriserna och energipriserna till orimliga nivåer finns nu ett arv att förändra och lägga om. Det är precis vad vi gör.

(Applåder)

Herr talman! Det är inte lätt att svara på alla Martin Ådahls frågor. De är liksom all over the place, så att säga.

Det vi tillsammans nu gör i EU för klimatmålen kommer att göra stor skillnad. Nästa år ökar utsläppen på grund av att vi sänker drivmedelspriserna. Det kommer att göra skillnad för människor som har det tufft. Just nu är vi i en ekonomisk situation där människor kämpar. Den reduktionsplikt som Martin Ådahl har varit med och drivit på för kommer också att minska, och det lättar bördan något för människor som är helt beroende av sin bil.

Vi har hört tio minuter av negativa ord om allt vi gör. Dem får Martin Ådahl stå för. Men låt mig avsluta med att säga något helt annat. Nästa år får Sverige det lägsta skattetrycket sedan 1975. Det har man inte fått tack vare en socialdemokratisk eller centerpartistisk finansminister men däremot tack vare en moderat.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetproposition-ens avlämnande

Herr talman! Att plastpåsarna förhoppningsvis blir billigare tror jag att många barnfamiljer kommer att uppskatta. Men det är inte den stora satsningen i den här budgeten, och det vet Martin Ådahl mycket väl.

Klimatpolitiken är central för våra fyra partier. Låt mig också gå tillbaka till våren. Sverige i egenskap av ordförandeland rodde i land det stora klimatpaketet Fit for 55. Det kommer att innebära en mycket stor omställning framåt för hela EU, och det kommer att göra skillnad på riktigt. Vi i Sverige ska naturligtvis anpassa hela vår klimatpolitik efter just den nya lagstiftningen, men vi gör samtidigt mycket här och nu.

Klimatbudgeten är ambitiös. Den är i linje med förra årets budget, och den var också hög och stor. Jag vet att Martin Ådahl har läst den, och han kan se att laddinfrastruktur, ren el och kärnkraft är viktiga delar för att på allvar pressa ned utsläppen.

Herr talman! Den allra största satsningen i vår budget är på välfärden. Det är extra pengar till vården just på grund av inflationen, och det är just inflationen, herr talman, som är intressant här.

Det är inflationen som drar upp kostnaderna speciellt i regionerna just nu men även i kommunerna. Inflationen är det vi tillsammans bekämpar. Den som vill och har tid ska läsa Vänsterpartiets olika budgetmotioner. Vi kan konstatera att där är man inte rädd för inflationen, inte. Där går man gärna med stora underskott, och det skulle driva på inflationen och fortsätta att öka kostnaderna ute i alla de sektorer som Ali Esbati nu pratar sig varm för.

Att vi är tydliga med inflationsbekämpning är ju för att människor ska klara den här krisen, att krisen inte ska pågå länge utan att vi ska komma ur den så snabbt som möjligt och att välfärdens sektorer också ska klara krisen.

Vi stöttar. Vi gör det vi kan. Man kan inte stötta på alla sätt och kompensera allt, men 16 miljarder är mycket.

Jag vet att det är tufft. Men vi kommer att komma igenom detta tillsammans.

(Applåder)

Herr talman! Kan Ali Esbati se undersköterskor och sjuksköterskor i ögonen och säga att nu har Sverige en välfärdskollaps? Kan Ali Esbati göra det?

Det är tufft just nu för många. Hushållen och välfärden pressas. Men det är inte så att vi har en välfärdskollaps. Vi har det väldigt tufft, och det är därför som vi nu stöttar välfärden med 16 miljarder. Det är ungefär drygt hälften av det prognostiserade underskott som man räknar med nästa år, inte det som SKR har krävt. Jag tycker att vi ska hålla oss till sanningen.

Man säger också själva att här jobbar vi vidare. Och effektivisering betyder ju inte alltid neddragningar, utan det handlar om att göra saker på andra sätt. Det pågår en diskussion i den här sektorn om hur vi kan jobba bättre, hur vi kan se till att i en god arbetsmiljö ändå använda pengarna på ett klokt sätt.

Återigen: Den här sektorn har 1 300 miljarder i intäkter varje år. Nästa år är underskottet beräknat till 28 miljarder, och vi täcker upp med 16. Det är inte en välfärdskollaps.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetproposition-ens avlämnande

(Applåder)

Herr talman! I måndags var det elva månader sedan regeringen tillträdde och jag fick den här posten. För mig har det varit otroligt viktigt att fokusera på rätt och riktiga insatser. Vi har sänkt skatten. Det ångrar jag absolut inte. Det var inte fel förra året. Men det vi gör nu, som jag sa, är bra, rätt och rimligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetproposition-ens avlämnande

De senaste veckorna har jag hört Socialdemokraterna prata om att Sverige har blivit farligare och fattigare. Ja, Sverige har blivit fattigare. Inflationen är det stora monstret som just nu pressar välfärden, som just nu pressar hushållen, som just nu pressar ekonomier runt om i hela Europa. Det är därför vi bekämpar inflationen.

Sverige har också blivit farligare under det senaste decenniet. Det handlar om en migrationspolitik som inte har fungerat, en helt kravlös integrationspolitik och en rättspolitik, som Mikael Damberg varit ansvarig för under en lång tid och som inte har funkat.

Sverige har blivit farligare, men vi har bestämt oss för att vända den utvecklingen.

(Applåder)

Herr talman! Nej, det var det inte. Det är det korta svaret. Men när vi nu ser att inflationen fortsätter och att inflationens bördor behöver fördelas jämnare är det ju bra att sänka skatten för fler.

Det vi gjorde då och det vi gör nu, inför nästa år, är en historisk satsning på välfärden. Glöm inte bort att vi satsar 40 procent av reformutrymmet just på verksamheter som skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Vi förlänger Äldreomsorgslyftet. Vi gör viktiga saker för att upprätthålla sysselsättningen.

Jag minns förra året när Mikael Damberg målade upp bilden av massuppsägningar i de här sektorerna. Min bild är att vi tillsammans kan ta oss igenom det här. Nästa år blir extra tufft, men dessa 16 miljarder kommer att göra stor skillnad. Det är en sektor som har 1 300 miljarder i omsättning. Underskottet nästa år beräknas till 28 miljarder, och vi stärker med 16 miljarder. Det kommer att göra skillnad, och jag vet också att verksamheterna själva nu hittar vägar framåt.

(Applåder)

Herr talman! Just nu, samtidigt som vi är här och debatterar nästa års statsbudget, kämpar och krigar det ukrainska folket inte bara för sin frihet utan också för vår och för alla Europas demokratier.

Krigets utgång kommer att påverka hela vår kontinents framtid. Det är därför som Sverige och många andra länder nu inte bara med ord utan också i handling visar att Ukraina inte står ensamt i den kampen. Den svenska regeringen, herr talman, gör allt den kan för att hjälpa och stötta Ukraina i detta läge. Men vi gör det inte själva. Vi gör det tillsammans med alla partier här i riksdagen. Tillsammans stöttar vi Ukraina politiskt, ekonomiskt, humanitärt och inte minst militärt. Jag vill ta detta tillfälle i akt, herr talman, och tacka riksdagens alla partier för det samarbete som vi har för att stötta Ukraina.

Här har vi hanterat frågor snabbt när det har behövts. Vi har jobbat på med stödpaket, som kommer fram och som gör enorm skillnad.

Det är fantastiskt att vi, även om vi har olika åsikter om många inrikespolitiska frågor, kan stå enade tillsammans i kampen för Ukrainas frihet - för vi vet att deras frihet också är vår frihet. Jag är övertygad om att vi alla här inne kommer att stötta Ukraina så länge som det behövs.

(Applåder)

Herr talman! Vilken tid vi lever i! Det är en tid då Sverige prövas, då den brutala grova brottsligheten nu också gör barn till både mördare och offer. Samtidigt lever vi i en tid med det svåraste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Terrorhotnivån i Sverige har höjts.

Lägg därtill en prövande ekonomisk tid för väldigt många människor runt om i vårt land. Jag ser, och jag vet, att många hushåll kämpar just nu. De kämpar med höga matpriser, och många oroar sig för höga bolånekostnader. För den som är helt beroende av bilen äter bränslepriserna upp en allt större del av inkomsterna. Detta är sannerligen en tid då Sverige prövas.

När vi möttes här i budgetdebatt för knappt ett år sedan sa jag att Sverige är på väg in i en ekonomisk vinter. Och här är vi nu. Vi har hög inflation, och vi bedöms vara i lågkonjunktur ända fram till 2025.

Den budget som regeringen och Sverigedemokraterna presenterar i dag är anpassad för just det här läget. Den gör att vi kan fortsätta att bekämpa inflationen samtidigt som vi jämnar ut de bördor som inflationen medför. Vi prioriterar försvar, rättsväsen och välfärd, allt för att öka tryggheten för den som bor här i Sverige.

Herr talman! Jag ska först bara säga några korta ord om prognosen för nästa år. Svensk ekonomi präglas fortsatt av en svag konjunkturutveckling mot bakgrund av den höga inflationen och högre räntor. Så är det både här och i omvärlden. Hushållens konsumtion förväntas utvecklas svagt och investeringar och export likaså.

Bedömningen är också att arbetsmarknaden kommer att försvagas i lågkonjunkturen nästa år. En tydlig riskbild är att inbromsningen kan bli kraftigare än väntat, med högre arbetslöshet till följd. Det spelar roll hur det går i våra grannländer och om de större ekonomierna som USA, Kina och Tyskland utvecklas negativt. Just nu går den amerikanska ekonomin rätt bra, men Tyskland och Kina går sämre. Fortsätter detta kan lågkonjunkturen bli djupare.

Herr talman! Regeringen fortsätter att arbeta efter en väldigt tydlig plan för att ta oss igenom detta ekonomiska läge. Det handlar om att bekämpa inflationen men också just om att stötta både hushållen och välfärdens verksamheter.

Jag vet att det finns de här inne, och några utanför riksdagens väggar, som tycker att politiken borde vara mycket mer expansiv. Men att föra en kraftigt expansiv finanspolitik skulle elda på inflationen, och det skulle göra allt ännu dyrare. Svenska folket skulle bli ännu fattigare.

Den som vill ta den risken borde ge sig ut i verkligheten och prata med människor här ute på gatan. Prata med pensionären och med barnfamiljerna! Prata med era släktingar! Många gör det, och ni vet att inflation plågar människor. När man möter de allra mest utsatta, till exempel på någon av Matmissionens butiker runt om i Sverige, vet man vad inflation gör för människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetproposition-ens avlämnande

Herr talman! För att underlätta för hushåll under den här perioden gör regeringen och Sverigedemokraterna flera viktiga saker. Vi förlänger det förhöjda bostadsbidraget för de allra mest utsatta. Vi sänker reduktionsplikten den 1 januari. Tillsammans med sänkt skatt på drivmedel gör det skillnad för den som är beroende av sin bil. Den nedsättning av skatt som vi har haft på jordbruksdieseln förlänger vi nu. Det förbättrar konkurrenskraften och underlättar för svensk livsmedelsproduktion, och det påverkar också priserna.

Herr talman! Skolor, äldreboenden och sjukhus runt om i landet möter en tuff ekonomisk situation på grund av inflationen. Även om det har varit stora överskott i sektorn under de senaste åren - och några regioner och kommuner använder naturligtvis också detta för att hantera de tillfälliga kostnadsökningarna - är det många som pressas just nu.

Det är därför samarbetspartierna satsar 16 miljarder kronor nästa år på välfärden. 16 miljarder - det är 40 procent av det reformutrymme som finns. Vi vet att det underskott man beräknar är 28 miljarder av den totala omsättningen på välfärdens verksamheter på 1 300 miljarder. Vi underlättar och tar hälften av detta underskott, och det kommer att göra stor skillnad för välfärden.

Den andra delen av regeringens plan handlar om att upprätta arbetslinjen. För att fler ska lämna bidragsberoende och kunna försörja sig själva krävs bättre och tydligare drivkrafter. Därför genomför vi under den här mandatperioden en stor bidragsreform med bland annat ett bidragstak. Flerbarnstillägget kommer vi nu att se över så att det faktiskt ökar drivkrafterna för arbete.

Jag brukar säga att inflationen är löntagarens värsta fiende. Vad menar jag med det? Jo, väldigt många som har olika typer av ersättningar och bidrag har nu sett dessa öka och indexeras upp i takt med inflationen. Men vanliga löntagare har förlorat mycket under det här året. De har fått reallönesänkningar.

Det är därför vi föreslår en bred skattesänkning från årsskiftet, främst inriktad på låg- och medelinkomsttagare. Det gör det mer lönsamt att jobba, och samtidigt stöttar vi dem som allra bäst behöver det. Det här kommer att göra stor skillnad. Vi finansierar det under nästa år med att pausa uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Den var historiskt hög i år, och nästa år tycker vi att det är rimligt och riktigt att se till att alla får en skattesänkning.

Herr talman! Vi sänker självklart också skatten på pension för alla som har jobbat. Jag är också väldigt glad att som finansminister kunna säga att vi kompenserar 57:orna för det stora misstag som skedde från den förra regeringen men som många av oss faktiskt också röstade igenom här i riksdagen. Jag är glad att vi kan rätta till det.

(Applåder)

Herr talman! Arbetslinjen handlar också om att ge möjligheter. Det är därför vi nu satsar på till exempel sfi-undervisning men också på etableringsjobb. Hade Johan Pehrson varit här hade nog både jag och han sagt: Nu levererar vi på etableringsjobben, som parterna kom överens om för flera år sedan! Nu förväntar vi oss att parterna också gör sin del av detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetproposition-ens avlämnande

Den tredje delen av vår plan handlar om att genomföra reformer för att öka tillväxten. Kompetensförsörjningsfrågan är en av de stora frågorna just nu. Därför spelar det roll att vi nu utökar ingenjörsutbildningar, yrkeshögskola och vuxenutbildning för att skapa fler vägar och fler jobb i bristyrken. Vi höjde i år FoU-avdraget, och nästa år förlänger vi expertskatten från fem till sju år. Det där gör skillnad.

Det kommer också att göra skillnad att vi inför ett förenklingsråd nästa år, som på allvar ska se till att vi kan minska regelkrånglet för svenska företag. I dag äter det upp mycket tid, kraft och pengar.

Men, herr talman, statens allra viktigaste uppgift är att garantera säkerhet och trygghet för medborgarna. Utan trygghet - ingen frihet. Vi har krig i vårt närområde och förhöjd terrorhotnivå i Sverige. Det senaste året har präglats av ett hänsynslöst våld på nivåer och platser som vi inte sett tidigare. Förskoleklasser övar just nu på inrymning ifall lekplatsen skulle hamna i gängens korseld. Och som jag sa tidigare finns det faktiskt barn i Sverige som springer runt med automatvapen och riktar dem mot andra barn.

Det här är en nattsvart utveckling. Vi i våra fyra partier har bestämt oss: Denna utveckling måste vändas!

Det är ett läge som kräver en historisk upprustning. Vi har inte råd att inte prioritera både försvar, polis och rättsväsen. Det vi gör nu är dyrt och krävande och tvingar oss till tuffa omprioriteringar och prioriteringar, men det är helt och fullt nödvändigt.

Det är därför vi ökar försvarsanslaget så att vi redan nästa år når 2 procent av bnp med Natos definition. Det är därför vi nu fortsätter att bygga ut rättsväsendet, bygga fängelser och stärka polisen för att komma till rätta med detta.

Inte minst viktigt, herr talman, är att det förebyggande arbetet förstärks. Vi gör en historisk satsning på socialtjänsten med en förändrad socialtjänstlag men också med resurser för att jobba med barn som inte ska behöva hamna i de kriminellas klor.

(Applåder)

Och på tal om barn, herr talman: Få saker är så viktiga för Sveriges framtid som Sveriges barn och att de får en bra skolgång och en bra start i livet oavsett hur de har det där hemma. Jag vet, och jag vet att många av er vet, hur viktig skolan var för oss. Varje barn har rätt till en bra skolgång.

Samarbetspartiernas mål är väldigt tydligt: Skolan ska tillbaka till grunderna. Färdigheter som att läsa, skriva och räkna ska prioriteras tidigt. Det är kunskapsutveckling som ska stå i fokus.

Herr talman! För många barn är skolan också en fristad. En fristad från vad, kan man undra. Jo, bland annat från hedersförtryck. Få saker gör mig så upprörd. Jag vet att många av oss här inne, från alla partier, känner att små pojkar och små flickor ska få växa upp och bli precis som de själva vill. De ska inte hindras i sin utveckling och i sin frihet. Det är därför vi avsätter mer medel och resurser i budgeten för att öka kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck. Vi vill också se att åtgärderna blir ännu mer träffsäkra. Sverige ska vara fantastiskt för varje pojke och varje flicka som växer upp här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetproposition-ens avlämnande

(Applåder)

Man ska också få rätt vård i rätt tid, oavsett var man bor i Sverige. Vi arbetar därför med en nationell vårdförmedling som ska inrättas, allt för att korta vårdköerna. Vi föreslår också i budgeten satsningar på ökat stöd till cancervård och kvinnors hälsa men också till arbete mot psykisk ohälsa.

Herr talman! Sverige är också i många avseenden ett föredöme i klimatpolitiken. Näringslivet är långt framme, hushållen är väldigt aktiva och klimatpolitiken är ambitiös. Vi ska fortsätta på den vägen.

I budgeten förstärker vi bland annat Industriklivet och Klimatklivet och fokuserar ännu mer på elektrifiering. Ska vi ställa om och utsläppen gå ned måste vi elektrifiera. Då måste vi ha mer ren el. Vi ska ha fokus på kärnkraft, men här och nu också på laddinfrastruktur och en skrotningspremie så att fler faktiskt växlar från en bensin- eller dieselbil till en elbil. Den resan börjar nu.

Herr talman! En viktig prioritering för regeringen är att svenska folket ska få bättre valuta för sina skattepengar. Det är därför vi arbetar hårt med att komma till rätta med fusk och brott i våra välfärdssystem. Vi ser även över utgifterna i den statliga förvaltningen och föreslår bland annat en generell besparing i statsförvaltningen. Också arbetet med att minska antalet myndigheter börjar nu.

Herr talman! Jag ska snart gå ned för landning.

Sverige befinner sig som jag sa inledningsvis i en väldigt tuff tid. Men vi ska inte heller glömma bort att Sverige har många styrkor som ger oss goda förutsättningar att ta oss igenom detta tillsammans. En viktig styrka är naturligtvis den svenska ekonomin - starka offentliga finanser och låg statsskuld. En annan är att vi nu, till skillnad från förra mandatperioden, återgår till ordnade budgetprocesser. Att vi har en majoritet för budgeten spelar roll, särskilt i en orolig tid. Det skapar förutsägbarhet för både företag och hushåll.

Men, herr talman, Sveriges allra största styrka är människorna - alla vi som bor här. Jag tänker på dig som ställer klockan för att köra till bussen varje morgon eller vaknar för att ta nattpasset på industrin. Jag tänker på dig som läser den där kursen för att få det första jobbet eller som snart ska skriva din första tenta. Jag tänker på dig som är lantbrukare och jobbar från morgonen till sena kvällen för att vi andra ska få mat på bordet. Jag tänker på dig som är entreprenör och kanske uppfinner morgondagens nya lösningar. Jag tänker på dig som är pensionär och har lagt ett helt arbetsliv bakom dig. Det är alla ni som gör Sverige. Det är alla ni som på så många sätt gör Sverige till ett fantastiskt land att bo i.

Vår budget, den här budgeten, är till för att underlätta för er. Den ska bekämpa inflationen och stötta er i er vardag, men den ska också ta tag i alla de stora problem som Sverige har. Våra fyra samarbetspartier är nämligen övertygade om att den utveckling vi ser går att vända. Den resan har börjat, och vi fortsätter den.

(Applåder)

I detta anförande instämde Louise Meijer, Johanna Rantsi och Boriana Åberg (alla M).

Herr talman! Nöjd är jag definitivt inte. Jag kommer inte att vara nöjd förrän inflationen är nere på låga nivåer. Jag kommer inte att vara nöjd förrän vi får en stabil utveckling vad gäller inflationen och vi ser att kostnadstrycket på svenska hushåll, löntagare, pensionärer och företag dämpas.

Det är ett väldigt besvärligt ekonomiskt läge, och precis som interpellanten beskriver det drabbar det dem med minst marginaler. Risken finns att de och andra - fler - nu fastnar i överskuldsättning. Vi behöver alltså jobba på många fronter, med myndigheter, budget och andra organisationer, för att försvåra överskuldsättning och underlätta en sund egen ekonomi.

Jag tar frågan på stort allvar, herr talman, och jag vet att det är många här i kammaren som gör det. Jag tackar för debatten och diskussionen. Vi kommer att återkomma i frågan med de förslag som utredningen jobbar med. Regeringen tar frågan på största allvar, och vi ska göra allt i vår makt för att färre ska fastna i den här typen av skulder, för den som har gjort det är sannerligen inte fri.

Jag önskar också talmanspresidiet, interpellanten och debattören en riktigt trevlig sommar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det är många som kämpar och har väldigt små marginaler. Det är många som får avstå från sommarlovsaktiviteter och annat eftersom man inte har råd.

Därför var det viktigt att vi i vårändringsbudgeten, som riksdagen röstade om i går, både höjde det förstärkta bostadsbidraget till barnfamiljer med 40 procent och förlängde med ett halvår. Det träffar dem som har allra mest behov. 60 procent av dem är ensamstående mammor. Jag tror att 10 eller 11 procent är ensamstående pappor. De kämpar allra mest. Men många har det tufft just nu.

Det är också därför som det allra viktigaste vi gör är att bekämpa inflation samtidigt som vi stöttar hushåll och utsatta och också ser till att till exempel drivmedelspriset sänks och reseavdraget förändras. Allt detta gör skillnad för dem som har små marginaler.

Tillbaka till interpellationen! Jag vill bara bekräfta interpellantens problembild. Det är många som kämpar, och man bör inte behöva komma till Kronofogdemyndigheten. Det är ju det allra bästa om man inte gör det. Därför är det viktigt med samarbeten och att Kronofogdemyndigheten har bra information som man sprider till andra.

Jag vet att interpellanten vet att det finns många uppgifter som kronofogden gör för att sprida information och underlätta för andra att i sin tur sprida information till barn, elever och så vidare. Det här är alltså ett arbete som pågår på många olika områden - även politikområden - men som även utförs av andra organisationer än de offentliga, det vill säga kommun och stat.

Jag delar också bilden av att de kommunala budget- och skuldrådgivarna är väldigt viktiga runt om i Sverige. Kommuner och regioner har fått 12 miljarder i år i generella och riktade statsbidrag, och jag är övertygad om att många av dem kommer att prioritera uppgiften eftersom den är så viktig för hushållen i den kommun de bor i.

Herr talman! I övrigt tänker jag att vi behöver göra inkörsportarna till överskuldsättning smalare. Jag tror att Ida Ekeroth Clausson och jag är helt överens om att det ska bli svårare att hamna där. Hur kan vi göra då, förutom att prata om ekonomi och budget som är otroligt viktigt? Interpellationen handlar också om vägen in.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hoppas mycket på den utredning som kommer om bara en vecka. Jag vet att de jobbar med konkreta förslag och tar steg i rätt riktning så att man faktiskt kan förebygga den här typen av skuldsättning. Det handlar naturligtvis också om, herr talman, att hjälpa dem som har fastnat i den här spiralen att bryta sig fria.

Herr talman! Jag vill återigen tacka interpellanten, Ida Ekeroth Clausson, för en viktig fråga.

Kanske blir detta delvis två parallella debatter. Men de hänger självklart ihop. Vi har diskuterat Kronofogdemyndigheten tidigare i kammaren. Olika myndigheter har olika roller. Jag har fått en interpellation om just Kronofogden. Därför har jag också svarat om just det.

Det finns två delar i detta. Just nu har väldigt många människor det tufft. Inte alla känner av den höga inflationen så att de blir pressade och måste vända på varje krona. Men väldigt många hushåll gör det. Det är viktigt att få sagt.

Att arbeta för att bekämpa inflationen och stötta de mest utsatta hushållen är en viktig fråga som regeringen nu arbetar med, bland annat i den budget som vi lade fram för det här året men också i vårändringsbudgeten.

Överskuldsättning - om vi stannar vid den fråga som interpellationen ändå handlar om - är ett enormt stort problem. Totalt 100 miljarder kronor har konsumenter i skulder hos inkassobolag, herr talman. Det har mer än fördubblats sedan 2008. Under förra året ökade också privatpersoners skulder hos Kronofogdemyndigheten med 8 procentenheter. Det är tufft för väldigt många.

Många kanske tänker att man själv inte kommer att hamna i den situationen. Men vi som har träffat människor som är överskuldsatta vet att vem som helst kan drabbas. Det kan handla om en sjukdom eller en olycka. Ett felaktigt beslut för länge sedan kan få katastrofala konsekvenser. Därför är det viktigt att lyfta fram och prata om överskuldsättning. Jag uppskattar att interpellanten gör det.

Själva frågan var om Kronofogdemyndigheten behöver andra uppdrag. Min poäng är att olika organisationer och olika myndigheter har olika roller här. Men det är, precis som interpellanten är inne på, viktigt att man samarbetar och gör det tillsammans. Det gör också Kronofogdemyndigheten hela tiden. Det tror jag att interpellanten vet, eftersom interpellanten och ledamoten sitter i insynsrådet för Kronofogdemyndigheten.

När det gäller det förebyggande och hur man kan förhindra att människor hamnar i överskuldsättning presenterar Överskuldsättningsutredningen sitt betänkande om bara någon vecka. Den har granskat marknaden för konsumentkrediter och kommer att föreslå flera olika åtgärder för att säkerställa att lån inte ges till konsumenter som inte har ekonomiska förutsättningar att betala tillbaka. Det är otroligt viktigt att vi får de förslagen på bordet och kan jobba vidare med dem.

Utredningen har också analyserat hur man kan ge dem som redan fastnat i överskuldsättning bättre förutsättningar att betala tillbaka sina skulder och bryta den onda spiralen en gång för alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min bild är att myndigheten fungerar väl och att det huvuduppdrag man har fungerar väl. Man gör många olika saker också tillsammans med andra genom att man har så mycket information som andra har nytta av och som andra kan använda i arbetet med att hjälpa människor att inte fastna i överskuldsättning.

Herr talman! Ida Ekeroth Clausson har frågat mig om jag anser att Kronofogden har tillräckligt med resurser och verktyg för att jobba med sitt uppdrag rörande överskuldsättning och, om så inte är fallet, om jag avser att vidta några åtgärder. Ida Ekeroth Clausson har också frågat om jag ser ett behov av att utöka Kronofogdens samarbete med andra myndigheter för att Kronofogden på ett bättre sätt ska kunna genomföra sitt uppdrag rörande överskuldsättning och, om så är fallet, om jag avser att vidta några åtgärder.

Om en person inte betalar sina skulder kan den som ska få betalt vända sig till Kronofogdemyndigheten för att få hjälp med att driva in skulden. Kronofogdemyndighetens uppgift som den verkställande myndighet som kommer in sist i kedjan när en skuld inte betalas innebär att myndigheten har förutsättningar att följa och analysera utvecklingen av obetalda skulder.

Med sina goda kunskaper om vad det är för skulder som hamnar hos Kronofogdemyndigheten och vad det är för omständigheter som ligger bakom dem har Kronofogdemyndigheten även en viktig roll för att verka förebyggande mot överskuldsättning. Det gör myndigheten på ett bra sätt i dag genom att belysa och informera om hur skuldutvecklingen ser ut när det gäller skulder som ska verkställas av myndigheten.

Arbetet förutsätter samarbete med andra, både myndigheter och organisationer. Samarbete behövs för att kunna öka kunskapen i samhället om överskuldsättning och peka på motåtgärder som kan vara effektiva. Det är mest effektivt att eventuella åtgärder mot överskuldsättning sätts in långt innan en skuld kommer till Kronofogdemyndigheten, ofta redan i marknadsföringen av krediter.

Som jag nyss nämnde samarbetar Kronofogdemyndigheten med flera andra myndigheter, till exempel Folkhälsomyndigheten och Spelinspektionen, samt genomför informationsinsatser till olika målgrupper. Kronofogdemyndigheten har kompetens att utifrån sin uppgift avgöra med vem och på vilket sätt samarbete ska genomföras för att nå så många som möjligt med information om överskuldsättning. Regeringen ser därför inte i nuläget något behov av att ge ytterligare uppdrag till Kronofogdemyndigheten om hur eller med vem myndigheten ska samarbeta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gäller resurser till Kronofogdemyndigheten återkommer regeringen till det i höstbudgeten.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag har svarat på den vid några tillfällen, och jag har inget annat svar att ge. Det är otroligt viktigt att välfärdens sektorer, välfärdens verksamheter - skolan, äldreomsorgen, sjukvården och psykiatrin - fungerar. Det är alla vi fyra samarbetspartier väldigt överens om.

Jag ska ändå koppla ihop det lite grann till ramverket. Det ska ses över. Det är alla åtta partier här i riksdagen överens om. Detta arbete pågår nu, och vi kommer att återkomma. För att ramverket ska kunna sjösättas som det är tänkt den 1 januari 2027 måste vi dra igång detta arbete nu.

Det är viktigt att vi har ordning och reda i ekonomin. Vi har under våren drivit på hårt i EU-arbetet för ett nytt ramverk och samlat 27 länder för att få just en inriktning där vi alla har ordning och reda i våra finanser. Det är viktigt i EU, och det är viktigt här. Det är absolut dags att se över ramverket för att se om vi behöver göra justeringar. Exakt hur det kommer att bli kommer ni - eftersom jag tänker att det blir en parlamentarisk kommitté - att få diskutera. Så får vi återkomma senare till dessa frågor.

Men jag delar bilden av att man måste prioritera rätt och göra rätt investeringar, ställa om och såklart se till att utsläppen minskar.

Än en gång är jag väldigt glad över att ni som sitter här inne och några fler ska rösta om ett nytt energipolitiskt mål. Jag tror nämligen att det är en väldigt viktig pusselbit för att det ska kunna bli ett grönare, säkrare och friare Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Detta är väldigt intressant. Huvudansvaret för regionernas och kommunernas ekonomi har de självklart själva. Det är de som naturligtvis tar in skatt.

Men jag har under många år sagt att staten också har ett viktigt ansvar. Det var därför som jag till exempel gjorde upp med Ulla Andersson, som inte är här nu, i finansutskottet under förra mandatperioden och stoppade friåret och såg till att pengarna gick till välfärden. Något år senare gjorde Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Moderaterna upp och såg till att stärka äldreomsorgen. Det röstade även Sverigedemokraterna för. Det var två tre år sedan. Detta har jag gjort flera gånger, och jag kommer att stötta välfärden igen.

Men nu i juni när vi inte vet exakt hur det kommer att se ut de närmaste månaderna och hur stort reformutrymmet är, då vore det rent ansvarslöst att göra det därför att försvaret behöver stora pengar och polis och rättsväsen kommer att behöva stora pengar. Hushåll kan fortsättningsvis behöva stöttas. Det finns en mängd behov. Kommuner och regioner är en av alla delar som vi kommer att behöva stötta på något sätt. Men de får vänta till hösten. Och det har jag sagt. Det får även hushållen och företagen göra. Men det beror på att ekonomin är osäker, att utvecklingen är osäker och att prognoserna är osäkra. Jag tar ansvar i ett svårt läge och gör en sak i taget och ser till att prioritera på det sätt som vi anser är det bästa sättet.

Sedan har jag stor respekt för att Mikael Damberg tycker att det är ett dåligt sätt att prioritera. Men jag känner mig lugn och trygg med att vi har gjort rätt.

(Applåder)

Herr talman! Även den här diskussionen har jag och Mikael Damberg haft några gånger nu. Den budget som vi lade på riksdagens bord i november var väl avvägd. Den var svagt åtstramande och tillsammans med elstödet neutral. Det var helt rätt och riktigt.

Många har också hållit med om det. Det gäller Riksbanken och Finanspolitiska rådet. Vi gjorde inte bedömningen att vi ska gå in och ändra i skattesatser i specifika skiktgränser, precis som vi inte gjorde i någonting annat som räknas upp på grund av inflation. Den här diskussionen har vi haft flera gånger.

Jag talar också med väldigt många runt om i kommuner och regioner. Som jag sagt ser det väldigt olika ut. Många jobbar nu på att använda den här tuffa tiden för att försöka att göra saker på bättre sätt. Självklart vill inga partier härinne att vi ska se stora nedskärningar i välfärden. Det är därför som vi har sagt att vi återkommer i budgeten med nya besked för nästa år.

Herr talman! Jag tycker inte att en tredjedel av reformutrymmet var lite. 12 miljarder kronor var 12 miljarder kronor till de sektorer som nu så väl behöver dem.

Jag kan bara konstatera att Mikael Damberg nog delvis vill prata om detta därför att de pengar som han skulle använda skulle här och nu ha inneburit en skillnad i skatt på ganska mycket pengar för 1 miljon löntagare. Och det handlar inte bara om direktörer - Ali Esbati brukar prata om bankdirektörer. Det finns något fler bankdirektörer nu eftersom vi har bättre konkurrens. Men det är inte så mycket mer än 150 pers. Men det är alltså många, många hårt arbetande människor som skulle ha haft en högre skatt med Mikael Damberg än med denna regering, vilket jag tycker är värt att påpeka - även de som jobbar i välfärden.

Herr talman! Jag har hela vägen varit tydlig med att regeringen följer utvecklingen väldigt noga när det gäller välfärden. Jag tror nog att Martin Ådahl ska börja tänka tillbaka till åren som varit innan.

Det var inte så att den förra regeringen gav besked i juni om hur statsbidragen skulle se ut året efter. Det gör man oftast inte. Det gäller särskilt nu i en svår ekonomisk tid när vi inte vet. Vi vet inte hur ekonomin utvecklas. Vi vet inte hur budgetutrymmet kommer att se ut.

Då vill inte jag gå ut och säga exakt hur det kommer att bli. Vi har heller inte budgetförhandlat. Är det någon som vet detta är det Martin Ådahl.

Man kan vara säker på att samarbetspartierna inte kommer att lämna kommuner och regioner i sticket. Men de har också ett arbete att göra själva. Det ser olika ut i olika kommuner och i olika regioner. Många är pressade. Vi lämnar dem inte i sticket. Men det kommer också att bli tufft.

Herr talman! Med det sagt tycker jag att jag har svarat på Martin Ådahls frågor. Jag tänker inte gå in än en gång i en diskussion om sänkta arbetsgivaravgifter för unga. Den har Martin Ådahl och jag haft här så många gånger tillsammans. Jag delar delvis bilden men inte helt och fullt.

För oss och för regeringen är det viktigt att fortsätta att bekämpa inflationen. Vi kommer att använda pengarna i reformutrymmet på det allra bästa sättet. Vi har fått ett mandat av väljarna att vända en utveckling som har gått åt fel håll. Vi är övertygade om att den går att vända.

Med det sagt vill jag önska alla en glad sommar. Jag säger det nu, herr talman, så att jag inte missar det. Jag riktar ett tack till talmanskansliet och hela finansutskottet för ett gott samarbete under det här året.